Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t i fråga om införande af stadgande om efterbeskattning i förordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

1912-03-09 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:37, Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t i fråga om införande af stadgande om efterbeskattning i förordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

f

Riksdagens skrifvelse Nr 37.

Nr 87.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 9 mars 1912.

» > » i Andra kammaren den 9 mars 1912

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion

om skrifvelse till Kungl. Maj:t i fråga om införande af

stadgande om efterbeskattning i förordningen angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst.

(Bevillningsutskottets "betänkande nr 10.)

Till Konungen.

Yid innevarande års riksdag har af enskild motionär framställts

förslag, »att Riksdagen ville genom skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det Kungl. Maj:t täcktes utarbeta och till Riksdagen framlägga förslag

till ändring eller tillägg i gällande kungl. förordning angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst på så sätt, att där införes stadgande

om efterbeskattning i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det i inkomstoch

förmögenhetsskatteförordningen befintliga.»

Föreskrift om efterbeskattning i anledning af oriktig eller underlåten

uppgift till taxering finnes meddelad endast i afseende å inkomstoch

förmögenhetsskatten men icke beträffande den allmänna bevillningen

och efter denna beräknade kommunala afgifter.

Efterbeskattning, som här är i fråga, infördes i vårt skattesystem

först 1902 i sammanhang med och såsom naturlig konsekvens af den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 37. g

obligatoriska själfdeklarationen. Ehuru den sistnämnda själffallet blef

grundläggande äfven. för bevillningstaxeringen, infördes stadgandet därom

allenast i den nya inkomstskatteförordningen, där också stadgandet om

efterbeskattning fick sin plats, med tillämplighet endast å inkomstskatten.

Förslag i samma riktning som föreliggande motion, men mera vidtgående,

väcktes vid 1904 års riksdag af enskild motionär, som föreslog, att 10 §

1 mom. i då gällande bevillningsförordning skulle få denna lydelse:

»Inkomst af kapital och arbete taxeras för det löpande året; dock må

taxering af inkomst, som af ett eller annat skäl undgått beskattning

under det år taxering rätteligen bort ske, kunna taxeras följande året.»

Bevillningsutskottet afstyrkte motionen af skäl, som dock sakna direkt

intresse för nu föreliggande ärende, och båda kamrarna biföllo utskottets

hemställan.

Vid 1910 års skattelagsreform blef inkomstskatteförordningens bestämmelse

om efterbeskattning Överflyttad i den nya förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt och, i hufvudsak oförändrad, tillämpad

å denna skatt. Härigenom erhöll regeln om efterbeskattning en vidgad

betydelse, i det densamma, efter det bevillningen ej längre kulle utgå

till staten, blef gällande för hela den direkta beskattningen till staten.

I bevillningsförordningen, som bibehölls blott af hänsyn till den kommunala

beskattningen och i afvaktan på dess blifvande omläggning, infördes

däremot icke någon motsvarande bestämmelse.

Ifrågavarande åtskillnad mellan de båda beskattningsförordningarna

och, såsom följd däraf, mellan skattskyldigheten till staten och till kommunen

synes Biksdagen icke vara grundad på verkliga sakskäl, men kunna

under vissa förhållanden leda till uppenbara oegentligheter i beskattningshänseende.

Enligt hvad upplyst blifvit, saknas ej exempel på, att frånvaron

af kommunal efterbeskattning beredt skattskyldig möjlighet att

genom oriktigt uppgifvande af sin inkomst vinna obehörig minskning i

sina kommunalutskylder. Det har vid frågans behandling inom riksdagen

icke varit tillfälle att bedöma, i hvilken omfattning fall af hit:

hörande art förekommit, men tydligt är, att afsevärda skattebelopp på

detta sätt kunna undandragas kommunen.

Bedan det af kommunalskattekommitterade år 1900 afgifna betänkandet

upptog såväl i förslag till bevillningsförordning som i den

föreslagna lagen angående kommunal taxering och skattskyldighet stadgande

om efterbeskattning, som, i hufvudsak oförändradt, sedermera, på

sätt ofvan antydts, infördes beträffande inkomstskatten och nu återfinnes

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 37.

i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt. Något hinder för

att nu oberoende af den pågående kommunalskatteutredningen införa ett

dylikt stadgande i bevillningsförordningen förefinnes icke.. En dylik åtgärd

förutsätter nämligen icke några ändringar af förordningen i öfrigt.

Yid sådant förhållande synas goda skäl tala för, att man utan att afvakta

utredningens resultat vidtager den af motionären föreslagna förändringen

och genom åvägabringande af likformighet i förevarande afseende omöjliggör

ofvan antydda oegentligheter.

Med anledning af hvad sålunda anförts, far [Riksdagen anhålla, att

Eders Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till sådan ändring i gällande förordning angående bevillning af

fast egendom samt af inkomst, att däri införes stadgande om efterbeskattning

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med motsvarande bestämmelse i

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Stockholm den 9 mars 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.