Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om av agab ring ande af utredning och förslag i fråga om ägandeoch dispositionsrätten till såväl allmän väg som förutvarande sådan väg.

1912-03-15 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:39, Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om av agab ring ande af utredning och förslag i fråga om ägandeoch dispositionsrätten till såväl allmän väg som förutvarande sådan väg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 39.

1

Nr 39.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 15 mars 1912.

« ii i Andra kammaren den 15 mars 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om

av agab ring ande af utredning och förslag i fråga om

ägande- och dispositionsrätten till såväl allmän väg som

förutvarande sådan väg.

(Lagutskottets utlåtande nr 21.)

Till Konungen.

afl R1-l1a(!lamneVar“a5de- ^./^sdag har af enskild motionär hemställts

att Riksdagen matte i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla, att

ÄSngL MfJ:t ^atte’ rft6ir ve4stälId utredning, låta utarbeta''och

för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser i syfte dels att

vinna trygghet från det allmännas sida i dispositionsrätten til/allmän vä**

och dels att ordna äganderättsförhållande till allmän väg, som nedlagts’

af tr, rrd5 motion afser lagstiftningsåtgärder dels för vinnande

åt tiygghet i agande- och dispositionsrätten till i bruk varande allmänna

vagar, vare sig redan befintliga eller sådana som kunna komma att

anlaggas, och dels för ordnande af de rättsförhållanden, som kunna

uppstå därigenom att aldre vägar upphört att tagas i bruk för deras

ursprungliga ändamål.

ö al , Beträffande förstnämnda fråga — angående nu befintliga och framdeles

tillkommande allmänna vägar — finner Riksdagen behof förelio-o-a

att genom lagstiftningen få rättsförhållandena i förevarande afseende

tmfcdÄra8ättÄgar ooi hTad därmed samm“hör -d-äo p* ett

£ru?dlinj0™a för en blifvande lagstiftning hafva framställts

åtskilliga förslag. Ehuru Riksdagen icke i frågans närvarande

skede kan gorå något bestämdare uttalande om den lösning, som framför

^dra bor sokas, finner Riksdagen sig dock böra framhålla såsom

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 18 käft. (Nr 39—47) j

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrifvelse Nr 39.

sin mening, att det synes i hög grad tvifvelaktigt, huruvida det skulle

vara lämpligt att för tryggande af ratten till allmänna vagai nodgas

tillita ett mer eller mindre vidlyftigt och kostsamt lagfartsforfarande.

Enklast kunde frågan möjligen lösas genom sådana lagbestämmelser,

att, sedan i vederbörlig ordning viss vägsträcka förklarats skola utgöra

allmän väg och antingen ingått i vägdelnmg eller ofvert.agits till underhåll

af vägkassan, vägen äfven om den fortfarande vore att anse såsom

en del af den fastighet, hvarifrån marken till densamma tagits, dock

så till vida ställdes utom fastighetsägarens lörfogan deruti att dess användande

för sitt ändamål icke kunde förhindras. 1 a en blifvande utredning

lärer emellertid få ankomma att närmare utfinna sattet, huru

en sådan lösning, som här antydts, kan stå att vinna, eller huru los
ninerpn

af frågan eliest må kunna ernås.

^ Såsom ofvan anmärkts, har motionären äfven afsett ett ordnande

af äganderättsförhållandena beträffande sådan vägmark, som vant allmän

gväg, men upphört att användas för sitt ändamål. I fråga härom

finner Riksdagen jämväl behof af eu utredning föreligga Men däremot

ställer sig Riksdagen tveksam, huruvida en sådan utredning kan

leda till en enhetlig lösning af frågan på lagstiftningens väg eller pa

annat sätt. Det synes fastmera kunna ifrågasättas, huruvida öfverhufvud

taget tvistefrågor i detta afseende lämpligen kunna losas annorledes

än genom myndighets eller domstols afgörande i hvarje särskild!,

fall. Det oaktadt finner Riksdagen likväl, att, om eu utredning kommer

till stånd angående äganderättsförhållandena med afseende pa allmänna

vägar, uppmärksamhet bör ägnas äfven åt denna del af frågan Enligt

Riksdagens uppfattning torde det emellertid icke vara lämpligt att,

såsom blifvit ifrågasatt, förvärf af sådan mark, som utgores åt en nedlagd

allmän väg, skulle kunna grundas pa eu i viss ordning hos domaren

gjord anmälan. Eu öfverflyttning i namnda form af agande- eller

dispositionsrätten till dylikt område synes nämligen icke vara tillrådlig.

P På grund af hvad sålunda anförts, far Riksdagen härmed anhålla,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning dels angående

ägande- och dispositionsrätten till allmänna vagar och till mark, som

utgöra» af nedlagd sidan väg, och dels huru trygghet ma vinnas för

det allmänna i dispositionsrätten till allmän väg, samt for Riksdagen

framlägga de förslag, som af denna utredning föranledas.

Stockholm den 15 mars 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.