Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om tillägg till 2 § i tulltaxeunderrättelserna.
1912-04-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1912:46, Skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om tillägg till 2 § i tulltaxeunderrättelserna.
Dokumentets text
Riksdagens skrifvelse Nr 46.
15
Nr 46.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 2 april 1912.
» » » i Andra kammaren den 2 april 1912.
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af väckt motion om
tillägg till 2 § i tulltaxeunderrättelserna.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 16.)
Till Kjonungen.
1 en lnom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att i 8 2 af
tulltaxeunderrättelserna måtte införas ett nytt moment af följande lydelse:
m, mteväf upprullad på bommar af trä hit till landet importeras,
ma vid förnyad tullbehandling af samma bommar afdrag göras för
bommarnas vikt, om dessa träbommar före utförseln från Sverige kontrollvagts
af svensk tullmyndighet och då blifvit försedda med tullverkets
stämpel.
I § 2 mom. 1 af gällande tulltaxeunderrättelser föreskrifves att
tullsats, som i taxan är bestämd efter varans vikt, skall, såframt icke
annorlunda ar särskild! stadgadt, beräknas efter nettovikten, hvarmed
torstås vikten af sj kifva varan utan emballage.
Såsom i föreliggande motion erinras, är i anmärkningen till tulltaxans
rubriker nr 445-466 stadgadt, att vid tullbehandling af där
omförmäla vafnader afdrag i vikten ej får medgifvas för omslag af
papper och vaf kring hvarje särskild! stycke, ej heller för inlaga.
Åt motionaren har framhållits, att för den inhemska tillverkningen
åt hndeummattor importeras betydande kvantiteter af s. k. underlägsen
"PPrilllad och fastspikad å träbommar, hvilka i vikt uppgå
’ '' a 13 kilogram, samt att dessa träbommar, sedan väfnaden för af
-
16
Bilt,sdagens skrifvelse Nr 46.
sedt ändamål afrullats, återutföras för att sedermera tagas i bruk vid
förnyade sändningar af dylik väf.
Enligt ofvan åberopade bestämmelser är varuemottagare skyldig
att vid införsel af förenämnda, å bommar upprullade juteväf — som
först vid användandet i förutnämnda industri frånskiljes bommarna
erlägga tull, utom för väfnaden, jämväl för de medföljande bommarna,
och gäller detta icke blott, då dylik bom första gången mföres, utan
äfven allt framgent vid förnyad införsel af samma bom. Af tekniska
skäl lär ock nu angifna förpackningssätt vara nödvändigt bekräftande
ifrågavarande juteväfnad, hvaremot för annat ändamål afsedd sådan väfnad
icke torde förpackas på dylikt sätt
Riksdagen har funnit goda skäl föreligga att beträffande det åt
motionären berörda förhållandet medgifva ett undantag från den i ofvanberörda
anmärkning meddelade bestämmelsen om inläggs medräknande
i den tullbehandlade varans vikt. Ifrågavarande trabommar aga nämligen,
såsom nyss framhållits, en afsevärd vikt, som vid hvarje varupartis
införsel medräknas vid bestämmandet af tullbeloppet. M a gon
invändning från juteindustriens sida lär, enligt hvad upplyst blifvit, icke
framställas mot en anordning i den af motionären föreslagna riktningen.
Vid ärendets behandling inom riksdagen har emellertid ltragaställts
huruvida icke motionärens önskemål skulle kunna med större
fördel’ uppfyllas genom att tullfrihet beviljades för ofvannämnda bommar
redan första gången de införas till landet och icke, såsom motionären
föreslagit, först vid deras förnyade införsel. I syfte, att vinna
upplysning rörande de tulltekniska synpunkternas inverkan saval i ena
gom i andra fallet, har i föreskrifven ordning inhämtats generaltullstyrelsens
utlåtande, huruvida från tullteknisk synpunkt något tunnes att
erinra mot den af motionären föreslagna bestämmelsen eller mot lorenämnda,
under ärendets behandling ifrågasatta anordning.
Med öfverlämnande af infordrade yttranden har generaltullstyrelsen
i berörda utlåtande förklarat, att såväl det ena som det andra åt de
framställda förslagen till tullfrihets åtnjutande kunde genomföras utan
hinder från tullteknisk synpunkt. Generaltullstyrelsen har därjämte såsom
sin åsikt framhållit, att den upprepade tullbeskattning, som förut
omförmälda träbommar måste undergå, uppenbarligen icke vore med
billighet öfverensstämmande. Detta framgmge, enligt generaltullstyrelsen
åsikt, äfven af grunderna för § 4 mom. q i tulltaxeförordningen,
enligt hvilket författningsrum tullfrihet på stadgade villkor atnjutes för
här i landet förut införtullade och ånyo till landet mforda utländska
varor Generaltullstyrelsen har vidare uttalat sin anslutning till det vid
17
Riksdagens skrifvelse Nr 46.
motionens behandling inom riksdagen framförda förslaget, att förut
omförmälda träbommar göras tullfria redan vid första införseln.
Då Riksdagen, såsom förut framhållits, funnit skäl föreligga för
de ofvan berörda träbommarnas undantagande vid beräknandet af tull
för den dära upprullade juteväfnaden, har Riksdagen, äfven med stöd
af generaltullstyrelsens nyssnämnda uttalande, ansett, att den af motionären
förordade tullfriheten bör vinna tillämpning, oafsedt huruvida
träbommarna i fråga förut tullbehandlats inom landet, Stadgande härom
har ansetts böra inflyta såsom ett tillägg i anmärkningen till tulltaxans
rubriker nr 445 466 och har affattats i öfverensstämmelse med
generaltullstyrelsens förslag.
Riksdagen har icke förbisett möjligheten, att importörerna kunna
komma att minska vikten af ifrågavarande bommar, men är förvissad
att generaltullstyrelsen skall finna medel att äfven för sådana fall tillgodose
statsverkets intresse i fråga om tullbeloppets beräknande.
På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen beslutat, att anmärkningen
till rubrikerna nr 445—466 i gällande tulltaxa skall erhålla
följande förändrade lydelse:
Anm. till nr 445 466. Vid tullbehandling af väfnader medgif
va8
ej afdrag i vikten för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt
stycke, ej heller för inlägg; dock att vid tullbehandling åf väfnader,
hänförliga till någon af rubrikerna nr 446 eller 447, afdrag må
göras för bommar, å hvilka väfnaderna äro upprullade.
Stockholm den 2 april 1912.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 18 käft.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.