Skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år 1911 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1910.
1912-04-20 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1912:48, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år 1911 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1910.
Dokumentets text
Riksdagens skrifvelse Nr 48.
1
Nr 48.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 26 april 1912.
»'' » * i Andra kammaren den 26 april 1912.
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens
år 1911 församlade revisorers berättelse angående verkställd
granskning af statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1910.
(Statsutskottets utlåtande nr 18.)
Till Konungen.
Efter pröfning af hvad Riksdagens nästlidet år församlade revisorer
rörande verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1910 uti afgifven
berättelse anmält samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter
uti däröfver afgifna förklaringar hos Eders Kungl. Maj:t andragit, får
Riksdagen i nedan nämnda ärende anföra följande.
Domänstyrelsen.
Beträffande domänstyrelsens räkenskaper hafva revisorerna i 8 §
under nionde hufvudtiteln gjort följande framställning:
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 19 käft. (Nr 48.)
1
2
Riksdagens skrifvelse Nr 48.
»Redan för lång tid tillbaka fästes uppmärksamheten å behofvet af
åtgärder från kronans sida för reglering af flottleder i vattendragen
inom Norrbottens län. Sedan på grund åt kungl. bref den 7 februari
1873 undersökning af vattendragen blifvit verkställd och förslag till
deras flottbargörande upprättats, utbjöds till försäljning afverkningsrätt
å vissa kronoparker med skyldighet för virkesköpare att på egen bekostnad
ombesörja de för vattendrags reglering erforderliga arbeten.
Snart visade det sig dock, att det i längden skulle för staten blifva
fördelaktigare, om dylika anläggningar blefve utförda på dess bekostnad,
och med afseende härå uppfördes å 1885 års reservationsanslag till
kronoskogarnas förvaltning ett anslag å 23,000 kronor till inrättande
af flottleder i Norrbottens län. Då emellertid kostnaderna uppgingo
till betydande belopp och härför erforderliga medel egentligen vore att
betrakta som förlagskapital, hvilket jämte sex procent ränta genoin inflytande
amorteringsafgälder å flottgodset efter hand komine att återgäldas
och därföre ej borde sammanblandas med reservationsanslaget till
kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,
anvisade Riksdagen på förslag af Kungl. Maj :t för hvartdera af åren
1891 och 1892 ett extra anslag af 100,000 kronor för bestridande af kostnaderna
för reglering af flottleder i Norrbottens län, hvarjämte Riksdagen
medgaf, att de afgifter, som lades å flottningen, finge för enahanda
ändamål disponeras.
Till reglering af flottleder har Riksdagen sedermera anvisat åren
1896 och 1897 50,000 kronor och för hvart af åren 1898—1907 100,000
kronor samt därvid och alltjämt sedermera förordnat, att inflytande
flottningsafgifter må användas för samma ändamål.
I afseende å medlens tillgodogörande har Riksdagen beslutit anslagets
utsträckande år 1898 till flottleder inom Kopparbergs län, år 1902
till flottleder inom Västerbottens län, år 1904 till flottleder inom öfriga
norrländska län samt Örebro och Västmanlands län, hvarefter Riksdagen
slutligen år 1908 beslöt att hvad som funnes disponibelt å ifrågavarande
anslagsmedel skulle få användas till enahanda ändamål utan begränsning
till vissa län, och har Riksdagen sedermera alltjämt fattat enahanda
beslut i fråga om medlens användande.
Enligt hvad revisorerna inhämtat funnos å anslaget disponibla
vid 1907 års utgång ................ kronor 626,733: 63,
» 1908 » » » 741,095:98,
» 1909 » » » 702,105: 3 3,
i 1910 » » » 561,527: 7 9.
3
Riksdagens skrifvelse Nr 48.
Af förestående tabell inhämtas att statsverket under år 1910 från
reglerade flottleder haft en inkomst af 68,935 kronor 72 öre samt att
för reglering af flottleder samma år utbetalts 209,513 kronor 26 öre.
Såsom af hvad ofvan anförts framgår, hafva högst betydande
belopp anvisats till reglering af flottleder dels såsom bestämda anslag
och dels genom rätt till disposition för ändamålet af de afgifter, som
lagts å flottningen. De öfver dessa medel upplagda räkenskaper hafva
revisorerna icke funnit vara så förda, att man af dem kunnat vinna
önskvärd öfverblick öfver de inflytande medlen och deras användning.
Särskild! hafva revisorerna funnit anmärkningsvärd!, att af räkenskaperna
icke kunnat utrönas, huru stor del af de för ifrågavarande ändamål
disponibla tillgångar utgöres af anslagsmedel och till huru stor del
amorteringsafgifter ingå däri, än mindre i hvad mån sådana afgifter
belöpa på de olika flottningslederna och deras särskilda distrikt.
I detta sammanhang hafva revisorerna velat meddela, att, enligt
hvad revisorerna inhämtat, domänstyrelsen i vissa fall funnit skäligt
besluta, att amorteringsafgift icke skall påläggas virke, som, härrörande
från kronans skogar, framflottas i på kronans bekostnad upprensad och
byggd flottled, som icke varit att hänföra till vattendrag, som förklarats
för allmän flottled. Då emellertid ett sådant beslut, om än af särskilda
förhållanden föranledt och med kronans fördel förenligt, icke synes stå
i öfverensstämmelse med Riksdagens vid ofvannämnda medels anvisande
uttalade förutsättning i fråga om amortering af kostnaden för flottleders
reglering, hafva revisorerna velat därå fästa uppmärksamheten.
I § 10 af gällande flottningsstadga den 30 december 1880 föreskrifves,
att de, som låta flottgods löst framflyta i allmän flottled, skola
vara pliktiga att i gemensam flottning deltaga och skola för sådant
ändamål utgöra en förening, där. deltagarnas inbördes förhållande bestämmes
genom reglemente, som Konungens befallningshafvande fastställer.
Föreskrifter äro vidare lämnade såväl rörande styrelsens åliggande
att fördela kostnaderna för flottningen, hvilka, om flottleden är indelad
i distrikt, skola fördelas distriktvis, som ock beträffande påföljd för försummelse
att fullgöra inbetalning af flottningsumgälder m. m.
I fråga om redovisningen och förvaltningen af inflytande afgifter
för flottning i flottled inom Norrbottens län finnas särskilda föreskrifter
meddelade i kungl. brefvet den 27 november 1896, enligt hvilket förordnats,
att i reglementet för flottled i detta län skall intagas bestäm
-
4
Riksdagens skrifvelse Nr 48.
ruelse därom, att flottningsföreningsstyrelse skall vara skyldig att å viss
tid till Konungens befallningshafvande i länet inleverera för flottledens
amortering bestämda afgälder och för kontrollen häröfver samtidigt insända
en på noggrant förda räkenskaper grundad uppgift å den virkesmängd,
som för hvarje virkesägares räkning blifvit under året flottad,
samt å de härå belöpande amorteringsafgälder, äfvensom att vid anfordran
hålla flottningsräkenskapen tillgänglig för vederbörande skogstjänstemän,
hvilka genom Konungens befallningshafvandes försorg böra
erhålla del af förenämnda uppgift för granskning.
Under förutsättning att flottningsföreningar funnes bildade vid
samtliga de vattendrag, hvilka flottbargjorts genom anslag af statsmedel
och blifvit förklarade för allmänna flottleder, borde dessa bestämmelser,
hvilka emellertid gälla endast för Norrbottens län, vara fullt tillfredsställande.
Men i åtskilliga fall hafva, såvidt revisorerna kunnat inhämta,
flottningsföreningar för dylika vattendrag icke blifvit bildade, änskönt
flottning i desamma under flera år bedrifvits. I sådant fall hafva afgifter
af enskilde virkesägare insatts å vederbörande länsstyrelses räkning
hos riksbankens afdelningskontor. Men huruvida tillbörlig kontroll därvid
kunnat hållas öfver det inbetalda beloppets riktighet, torde vara svårt
att afgöra, i synnerhet som fall förekommit, då i levereringsreversalet
upptagits allenast den insatta afgiftens belopp utan angifvande af myckenheten
flottadt timmer, än mindre af antal flottade enheter efter antagen
beräkningsgrund.
Visserligen innehåller revirförvaltarnas skogsmedelsförteckningar
för revisionsåret uppgifter öfver de å flottande belöpande flottningsafgälder,
men dessa uppgifter hafva icke kunnat jämföras med inbetalda
och i räkenskaperna redovisade belopp, då det visat sig, att inbetalningar
för flottning under år 1909 först under följande år ägt rum och att
afgift till flottning år 1910 icke influtit under året, ehuru betalningen
skolat erläggas det år, då flottningen verkställts.
Att bestämmelserna i flottningsstadgan och ofvanberöda kungl.
bref icke efterlefvats, har visat sig däraf, att afgifterna stundom erlagts
af den flottande själf, under det att vissa af gifter, sannolikt afseende
annat flottgods än virke, afverkadt från statens skogar, inlevererats af
flottningsförenings syssloman.
Till belysande af huru förhållandena i förevarande hänseende
kunna gestalta sig få revisorerna i afskrift bifoga dels Kungl. Maj:ts
befallningshafvandes i Norrbottens län skrifvelse den 26 september innevarande
år till domänstyrelsen jämte därvid fogadt, inför länsstyrelsen
den 24 i samma månad fördt protokoll, och dels domänstyrelsens skrifvelse
Riksdagens skrifvelse Nr 48. 5
till kung!. Maj:ts befallningshafvande den 29 i nämnda månad, samtliga
handlingar afseende flottning i Parkajoki vattendrag.
Genom uppställande af betryggande villkor vid försäljning af virke
från statens skogar skulle möjligen kunna åstadkommas, att amorteringsafgiiter
lör flottning af sadant virke varda behörigen erlagda, men däremot
torde det kunna dragas i tvifvelsmål, huruvida säkerhet förefinnes
jör att amortermgsafgifter för virke från enskilda skogar, hvilket flottats
i allmänna flottleder, verkligen komme statsverket till godo.
Det är af stor vikt icke allenast, att staten erhåller ersättning för
den kostnad, som nedlagts å reglering af flottleder, utan än mer att dylika
kostnader varda i vederbörlig ordning amorterade, hvarigenom ökad möilighet
kan beredas att i de aflägsna trakter, hvarom nu särskildt är fråga,
ur skogarna uttaga mindre virke till åstadkommande af en af de viktigaste
förutsättningarna för en god skogsvård. Med afseende härå
af va revisorerna icke velat underlåta att fästa uppmärksamheten på
det enligt deras förmenande otillfredsställande sätt, på hvilket det nu
synes vara sörjdt för tillvaratagande af omförmälda viktiga statsintressen.
Slutligen hafva revisorerna velat framhålla, att en närmare undersökning
synes höra åvägabringas för utrönande huru ofvan angifna förhållanden
lämpligast må kunna ordnas för att bringas i öfverensstämmelse
med de förutsättningar, på _ Indika bedrifvandet af flottning i allmän
flottled enligt gällande flottningsstadga är byggdt.»
Beträffande de af revisorerna åberopade handlingarne angående flottning
i Parkajoki vattendrag får Riksdagen hänvisa till revisionsberättelsen.
Domänstyrelsen har den 18 januari 1912 i ärendet afgifvit utlåtände
och därvid anfört följande:
/I underdånig skrifvelse den 16 december 1889 anmälde domänstyrelseu
att styrelsen på förekommen anledning föranstaltat att syn
jamhkt gällande flottningsstadga hållits uti bland andra Svärdälfvens
och Nuortijaurebäckens vattendrag i Norrbottens län och att i anledning
äraf Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet i meddelade utslag
öiesknfvit den ordning, i hvilken vattendragen skulle regleras och flottningen
däri bedrifvas. Det hade därvid bland annat bestämts att till
ersättande af de kostnader, som flottledernas reglering komme att draga,
a hvarje flottad timmerenhet skulle läggas en afgäld, beräknad i förhållande
till virkesmängden efter 10 års amortering med 6 procents
ränta å oguldet kapital. På anförda skäl ansåg domänstyrelsen det fördelaktigast
att nämnda flottledsanläggningar utfördes genom statens försorg,
för hvilket ändamål skulle erfordras särskildt anslag, hvilket, såsom
egentligen varande ett förlagskapital som jämte 6 procent ränta genom
6 Riksdagens skrifvelse Nr 48.
inflytande amorteringsafgälder å flottgodset efter hand komme att återgäldas,
likväl ej syntes böra sammanblandas med reservationsanslaget för
kronoskogarnas förvaltning utan förvaltas såsom en särskild förlagsfond
för reglering af flottleder, som berörde kronans skogar i Norrbottens
län. På anförda skäl hemställde domänstyrelsen, att ett anslag af 100,000
kronor för hvart och ett af åren 1890“och 1891 måtte anvisas såsom
förlagsfond för omförmäldt ändamål.
Sedan Eders Kungl. Maj:t i nådig proposition angående statsverkets
tillstånd och behof föreslagit Riksdagen år 1890 att för bestridande af
kostnaderna för reglering af flottleder i Norrbottens län måtte anvisas
ett extra anslag för år 1891 å 100,000 kronor, äfvensom att det skulle
medgifvas att de utgifter, som lades å flottningen, finge för enahanda
ändamål disponeras, och Riksdagen lämnat bifall till hvad Eders Kungl.
Mai:t sålunda föreslagit, meddelade Eders Kungl. Maj:t i nådig skrifvelse
den 6 juni 1890 domänstyrelsen bland annat detta Riksdagens beslut till
kännedom och underdånig efterrättelse.
Vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t hade vederbörande
departementschef, som i öfrigt varit ense med domänstyrelsen i
fråga om hvad styrelsen uti ärendet i underdånighet hemställt, emelleitid
ansett sig icke kunna förorda bildandet, på det af domänstyrelsen föreslagna
sätt, af en särskild förlagsfond för bestridande af berörda kostnader.
Det hade synts departementschefen under dåvarande förhållanden
för ändamålet tillfyllest, att för bestridande af omförmälda kostnader å
extra stat för 1891 anvisades ett extra anslag till belopp af 100,000
kronor, och hade detta departementschefens uttalande till statsrådsprotokollet
icke föranledt till någon erinran från Riksdagens sida.
I nådigt bref den 29 maj 1891 har Eders Kungl. Magt meddelat
domänstyrelsen att Riksdagen för bestridande af kostnaderna för leglering
af flottleder i Norrbottens län anvisat ett extra anslag äfvenledes för
år 1892 å 100,000 kronor, äfvensom medgifvit att de afgifter, som lades
å flottningen, finge för enahanda ändamål disponeras.
Sedermera har Riksdagen för berördt ändamål anvisat för hvart
och ett af åren 1896 och 1898 50,000 kronor och för hvart och ett af
åren 1899—1908 100,000 kronor samt därvid och äfven i fråga om
därefter följande år medgifvit, att inflytande flottningsafgälder Ange
användas för samma ändamål.
I fråga om medlens användande har Riksdagen under olika tadel
beslutat, att från och med 1899 medlen skulle få användas till bestridande
af kostnaderna för flottledsbyggnader förutom i Norrbottens län, äfven
i Kopparbergs län, från och med 1904 äfven i Västerbottens län, från
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrifvelse Nr 48. 7;
oc^ 5?®^ 1905 i samtliga norrländska län äfvensom Kopparbergs, Örebro
■och Västmanlands län samt år 1908 i hela riket utan afseende på visst
län, och har Riksdagen sedermera alltjämt fattat enahanda beslut i fråga
om lör ändamålet disponibla medels användande.
De af Riksdagen sålunda anvisade extra ordinarie anslag hafva
uppgått till ett sammanlagdt belopp af 1,350,000 kronor. Jämlikt
härmed bilagda sammanställning öfver under åren 1891—1910 anvisade
extra ordinarie anslag till reglering af flottleder samt äfven härtill disponibla
medels användning framgår, att under samma tid influtit i afgälder
som lagts på det flottade virket, ett belopp af 976,655.10 kronor. Utgifterna
hafva uppgått till 1,765,127.31, hvadan behållningen å anslaget
den 31 december 1910 utgjorde 561,527.79 kronor.
Omförmälda amorteringsafgifter, 976,655.10 kronor, hafva influtit
pa grund af dels föreskrifter i vederbörligen meddelade regleringsutslag
hvarigenom af kronan rensade vattendrag förklarats såsom allmänna
flottleder, dels bestämmelser i utaf Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
beträffande icke slutligt reglerade vattendrag meddelade interimsresolutioner,
på grund af hvilka kronan, som i vattendragen utfört vissa
1 eg!eringsaibeten, berättigats att tillsvidare, intill dess regleringarna
hunnit slutföras, af de flottande uppbära viss bestämd afgift för hvarje
flottgodsenhet, dels ock på grund af bestämmelser, intagna såsom villkor
vid försäljning från kronans skogar af virke, som efter utverkning
komme att nedföras till sådana flottleder, som, utan föregången syn
enligt gällande flottningsstadga, genom domänstyrelsens försorg upprensats
och flottbargjorts. I dessa sist afsedda vattendrag, hvilka antingen
enbart beröra kronans skogar eller i hvilka virke från enskilda
områden endast till mycket ringa mängd kan komma att för flottning
nedläggas, har ° domänstyrelsen icke ausett lämpligt föranstalta om ny
ör deras upplåtande till, enligt flottningsstadgans bestämmelser, allmanna
flottleder, enär därigenom onödiga kostnader skulle påläggas
lederna, hvilka kostnader sedermera skulle återbetalas genom på i hufvudsak
kronans virke lagda afgifter. Där det funnits enskilda skogar, från
hvilka virke kunnat afverka^ och Iramföras till ifrågavarande flottleder,
bär överenskommelser träffats med dessa skogars innehafvare, att de
för rätt att vid flottning, använda kronans byggnader skulle hafva att
betala ^viss afgift för hvarje genom flottleden framflottad stock.
Såsom här förut omnämnts, hafva Riksdagens revisorer anmärkt,
att de icke funnit räkenskaperna öfver disponibla anslag och därmed
bestridda utgifter vant så upplagda att däraf kunnat vinnas önskvärd
■öfverblick öfver de inflytande medlen och deras användning. Därjämte
8
Riksdagens skrifvelse Nr 48.
hafva revisorerna funnit särskildt anmärkningsvärd!, att af räkenskaperna
ieke kunnat utrönas, huru stor del af disponibla tillgångar som utgöres
af anslagsmedel och till huru stor del amorteringsafgifter ingå dan, an
mindre i hvad mån sådana afgifter belöpa på de olika flottnmgslederna
och deras särskilda distrikt. . , an
Eders Kungl. Maj:t har uti nådigt bref till domanstyrejsen den II
november 1896 föreskrifvit bland annat, att inflytande amorteringsafgiftei
skola i domänstyrelsens hufvudbok redovisas i särskildt konto gemensamt
med extra anslagen för reglering af flottleder. De uti härmed bilagda
ofvan omförmälda sammanställning öfver anvisade medel och dessas
användande införda belopp äro hämtade direkt ur styrelsens hutvudböcker,
i hvilka af Riksdagen anvisade extra anslag för reglering åt
flottleder och influtna amorteringsafgifter äro jämlikt omför malda nadiga
bref förda å gemensamt konto. Domänstyrelsen bär uti dess årligen
afgifna underdåniga berättelse rörande skogsväsendet lämnat detaljerad
redogörelse för användandet af under berättelseåret utbetalda medel till
flottleders inrättande eller underhåll. Dessutom låter styrelsen fora
särskild liggare med skildt uppslag för hvarje sådan flottled eller fastställdt
distrikt däraf, hvari flottledsanordningar bekostats åt statsmedel.
I denna liggare äro införda dels de kostnader, som genom skogsväsendet
utbetalats för vattendragets reglering, eller, där flottleden genom vederbörligt
regleringsutslag är upplåten till allmän flottled, de kostnader,
som genom utslaget bestämts skola återbetalas kronan genom fastställa
amorteringsafgifter, dels de räntor på oguldet byggnadskapital, som enligt
regleringsutslaget skola tillkomma kronan, dels ock de belopp som under
skilda år influtit genom å framflottadt virke lagda amortermgsafgiiter.
Dessutom är liggaren så uppställd, att därur kan för hvarje flottle
eller distrikt däraf inhämtas huru stor del af byggnad skapitalet som vid
hvarje årsskifte återstår oamorterad. _ , ... ~
Huruvida regleringskostnaderna för viss flottled eller distrikt ctaral
bestridts utaf de medel, som af Riksdagen direkt anvisats eller af
amorteringsafgifter, som influtit från andra förut reglerade vattendrag,
kan styrelsen icke afgöra, då dessa medel ansetts utgöra ett gemensamt
anslag, som jämlikt åberopade nådiga föreskrifter den 27 november 1896
redovisats på ett och samma konto. . ,
Utaf förberörda sammanställning öfver under 1891 1910 anvisade
anslag och dess användande framgår att de kostnader, som for flottleders
byggande och underhåll utbetalats, kronor 1,765,127.31, med
415 127.31 kronor öfverstiga af Riksdagen direkt anvisade medel, kronor
1,350,000. Det kan alltså anses att den vid 1910 års slut disponibla
9
Riksdagens skrifvelse Nr 48.
behållningen 561,527.7 9 kronor utgöres af för afsedt ändamål ännu ej
använda influtna amorteringsafgifter.
I fråga om revisorernas anmärkning, att domänstyrelsen i vissa
fall beslutat att amorteringsafgift icke skulle påläggas virke, som, härrörande
från kronans skogar, framflottades i på kronans bekostnad upprensad
och byggd flottled, hvilket beslut revisorerna ansett icke stå i
öfverensstämmelse med Riksdagens vid berörda medels anvisande uttalade
förutsättning i fråga om regleringskostnadernas amortering, får
styrelsen underdånigst anföra följande.
Då visst vattendrag ansetts kunna i afsevärdare grad komma att
efter företagen reglering eller upprensning befordra afsättningen af
virke från kronans inom vattenområdet belägna skogar, vare sig vattendraget
varit användt såsom flottled, ehuru ej reglerad jämlikt bestämmelserna
i nådiga flottningsstadgan eller icke, har styrelsen så fort
lämpligen kunnat ske vidtagit åtgärder för dess ändamålsenliga anordnande
för flottning, så framt det ansetts att enskildt initiativ härtill
icke kunnat vara att förvänta. I allmänhet har styrelsen för sådant
afseende hos Eders Kungl. Maj:ts respektive befallningshafvande anhållit,
att befallningshafvande måtte förordna om sådan syn för vattendragets
upplåtande till allmän flottled, hvarom omförmäles i 1 § af nådiga flottningsstadgan
den 30 december 1880. Sedan begärd syn hållits och
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter ärendets pröfning meddelat
vederbörligt utslag, innefattande bestämmelser om sättet och villkoren
för flottledens inrättande och begagnande samt tiden för föreskrifna
arbetens fullbordande, äfvensom angående de flottandes förhållande
till den, som å flottleden nedlagt kostnad, har domänstyrelsen i regel
gått i författning om att de föreskrifna arbetena utförts under ledning
af statens härför särskildt anställda flottningsingenjörer. Efter slutfördt
arbete och sedan flottleden i vederbörlig ordning afsynats och godkänts,
har den öfverlämnats till de flottande för användande och framtida underhåll.
Genom förberörda regleringsutslag hafva de flottande förpliktigats
dels att bilda en förening, hvars samtliga medlemmar skola vara skyldiga
deltaga i gemensam flottning, dels att till kronan genom å flottgodset
lagda amorteringsafgifter återbära de kostnader, hvartill de af kronan
utförda arbetena värderats vid afsyningen.
1 sådant mindre vattendrag, som antingen till hela sin längd framrinner
genom kronans skogar och till hvilket på grund af terrängförhållandena
kan framföras allenast virke från dessa skogar eller som
är så beläget att det visserligen berör enskildas områden och därifrån
kan väntas blifva tillfördt något flottgods, men i hvilket vattendrag
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 19 höft. (Nr 48.) 2
10
Riksdagens skrifvelse Nr 48.
virkestillförseln från de enskilda skogarna ansetts komma att blifva
endast en mycket ringa del af hela den beräknade flottgodsmängden,
har domänstyrelsen i vissa fall, där öfverenskommelse kunnat träffas
med dem, som berörts af regleringsarbetet, låtit upprensa och utbygga
vattendraget utan att syn enligt flottningsstadgan dessförinnan hållits.
Sedan arbetet med vattendragets utbyggande slutförts, har domänstyrelsen
tillåtit att flottning däri fått äga rum ej blott af virke, som försålts från
kronans skogar, utan ock af virke, som afverkats från efter vattendraget
eventuellt belägna enskilda skogar. Vid försäljning af virke
från kronans skogar efter flottleden har såsom försäljningsvillkor bestämts,
att virkesköparen skulle hafva att, förutom köpeskillingen för virket,
till kronan erlägga viss afgift för hvarje virkesenhet, som komme att
flottas i det af kronan rensade vattendraget, och att dessa afgifter skulle
inlevereras till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande
samtidigt med inleverering af köpeskillingsbeloppet. I fråga om virke,
som från enskilda skogar afverkats och därefter framförts till flottleden
i och för flottning, har öfverenskommelse träffats med virkesägarna,
hvarigenom dessa förbundit sig att erlägga förut omförmälda afgifter.
I nu ifrågavarande slag af flottleder har underhållet af flottledsbyggnaderna
bestridts med statsmedel, under det att själfva flottningsarbetet
gemensamt bedrifvits af de flottande, hvilka varit skyldiga att,
därest genom försummelse eller vårdslöshet vid flottningens bedrifvande
skadegörelse åstadkommits å flottledsbyggnaderna, till kronan utgifva
ersättning för kostnaderna för skadans botande och har äfvenledes sådan
ersättning i vissa fall utkräfts.
Vid försäljning af på kronans skogar i Norrland utstämplade träd
beräknas trädens värde på rot efter en med hänsyn till trävarumarknadens
läge uträknad prisnota för skilda virkesdimensioner, afseende
värdet vid kusten, och afdrages från virkespartiets sålunda beräknade
bruttopris omkostnaderna för dess afverkning och flottning in. m., alltså
äfven här förut omförmälda afgifter för användande af flottledsanordningar,
som bekostats af kronan. Virkets nettovärde blir sålunda minskadt
med dessa afgiftsbelopp.
För rationell skötsel af skogarna är af största betydelse att afsättning
må kunna erhållas för virke af äfven obetydligt värde, då nämligen
rensnings- och gallringskvistar i de flesta skogar bör afverkas i
afsevärda mängder. Där afverknings- och flottningskostnaderna m. in.
öfverstiga viss virkesdimensions bruttovärde, kommer sådant mindervärdigt
virke, äfven där det är af sådan beskaffenhet att det bör borttagas
för återstående bestånds utveckling och för föryngringens upp
-
11
Riksdagens skrifvelse Nr 48.
hjälpande, att kvarlämnas i skogarna till men för dessas rationella
skötsel. Sedan numera afsättning vunnits för smärre pappersmassvirke
från kronans skogar äfven i öfre Norrland, fönämligast i följd af att
därstädes under senare åren anlagts ett flertal trämassefabriker, hvilka
i med kronan ingångna kontrakt tillförsäkrats större del af för driften
behöfligt virke för vissa år, har styrelsen ansett vara af största betydelse
att vidtaga åtgärder för att virke af äfven mindre dimensioner och obetydligt
värde må kunna komma till användning ej blott från skogar
invid hufvudälfvarna eller de större bivattendragen utan äfven från mera
aflägset belägna skogar, hvarifrån det afverkade virket framföres till
hufvudvattendraget genom bland andra de förut omnämnda af kronan
flottbargjorda smärre biflöden.
På anförda skäl har styrelsen ansett det vara med kronans fördel
förenligt och för statsskogarnas i öfre Norrland skötsel af stor betydelse
att de afgifter, som hittills lagts på flottgods, som, afverkadt från kronans
skogar, framflottats i utaf kronan rensade men ej till allmänna flottleder
jämlikt nådiga flottningsstadgan upplåtna vattendrag, icke komme att
vidare utgå.
Genom sådant minskande af från bruttoprisen afgående omkostnader
komma nettoprisen å de virkessortiment, hvars värden kunna
bära samtliga omkostnader, att i motsvarande mån höjas.
Riksdagens förberörda, af Eders Kungl. Maj:t godkända beslut,
hvarigenom medgifvits att de afgifter, som komme att läggas å flottningen,
få för reglering af flottleder i Norrbottens och sedermera äfven
andra län disponeras, har domänstyrelsen ansett innebära att, då i enlighet
med vederbörligt regleringsutslag å flottgodset lagda amorteringsafgifter
influtit från flottleder, som genom styrelsens försorg reglerats
jämlikt nådiga flottningsstadgan, domänstyrelsen hade rätt att disponera
afgiftsbeloppen för reglering af äfven andra flottleder. Domänstyrelsen
har likaledes ansett sig pliktig tillse dels att kostnaderna för reglering
af ifrågavarande slag af flottleder må blifva kronan ersatta genom på
flottgodset lagda amorteringsafgifter, dels att de bestämda afgifterna
komme att i vederbörlig ordning inflyta.
I sådana fall, där det emellertid ansetts icke vara till fördel för
kronan att ett vattendrags reglering ägde rum jämlikt bestämmelserna
i gällande flottningsstadga, utan det på grund af särskilda förhållanden
befunnits lämpligare anordna flottled af mera enskild natur, har styrelsen
ansett sig oförhindrad ombestyra vattendragets flottbargörande på förut
antydt sätt. Då bestämmelserna i nådiga flottningsstadgan icke äga
tillämpning å dessa kronans enskilda flottleder, tillkomna för beredande
12
Riksdagens skrifvelse Nr 48.
af ökad afsättning af virke från kronans skogar, har domänstyrelsen
likaledes ansett sig oförhindrad att besluta huruvida omförmäldt virke, som
framflottats i flottlederna, skall påläggas viss afgift eller icke, enär
styrelsen funnit sådan anordning ej vara stridande mot Riksdagens
beslut. Styrelsen kan däremot icke hafva ägt befogenhet medgifva
ägarna af virke, som afverkats från enskilda skogar, rätt att utan ersättning
till kronan begagna sig af de med statsmedel anordnade flottledsbyggnaderna.
Före år 1911 har styrelsen i allenast några enstaka
undantagsfall bestämt att inga som helst amorterings- och underhållsafgifter
skulle påläggas från kronans skogar afverkadt virke, som flottades
i förberörda med statsmedel anordnade flottleder, hvilka icke
reglerats i enlighet med bestämmelserna i gällande flottningsstadga. I
augusti 1911 beslöt emellertid styrelsen att ifrågavarande slags afgifter
icke skulle påläggas något från kronans skogar afverkadt efter sagd
dag försåt dt virke, som flottades i senast omförmäld a flottleder, hvilka
samtliga äro belägna i Norrbottens län, och har detta styrelsens beslut
meddelats virkesspekulanterna uti vederbörliga försäljningskungörelser.
Domänstyrelsen har likaledes anmodat vederbörande öfverjägmästare
söka träffa preliminära aftal dels med de skogsägare, som i
någon mån beröras af respektive flottleder, rörande de villkor hvarpå
de skulle tillåtas att vid flottning af från deras skogar afverkadt virke
begagna sig af kronans flottledsanordningar, dels med respektive flottningsföreningar
för de allmänna flottleder, i hvilka de olika kronans
enskilda flottleder utmynna, i fråga om öfvertagandc af en flottning äfven
i sistnämnda flottleder. Bland de af domänstyrelsen för berörda aftals
ingående bestämda villkor må omnämnas dels att all flottning af virke
såväl från kronans som enskildas skogar skall ske gemensamt genom
respektive flottningsförenings försorg, dels att inga andra afgifter få af
flottningsföreningen påläggas flottgodset än som må kunna betingas af
kostnaderna för virkets framflottning samt för den strandskadeersättning,
som föreningen kan blifva skyldig utgifva för å utaf enskilda disponerad
mark åstadkommen skada genom flottningen, dels att ägarna utaf från
enskild skog afverkadt flottgods skola vara skyldiga att till kronan utgifva
viss för de olika lederna bestämd underhållsafgift för hvarje flottgodsenhet,
som i vattendraget nedlägges för flottning, dels ock att
flottningsföreningen har att ansvara för den skada, som eventuellt kunde
åstadkommas å kronans byggnader genom vårdslöshet eller försummelse
vid flottningens bedrifvande. Domänstyrelsen skulle dessutom i aitalen
förbinda sig att underhålla befintliga och för flottningens drift nödiga
byggnader och anordningar, hvarjämte aftalen skulle gälla tillsvidare
Riksdagens skrifvelse Nr 48. 13
med parterna förbehållen rätt till viss uppsägningstid. Därest enskild
skogsägare, för hvilken visst vattendrag är af större eller mindre betydelse,
ansei sig icke vilja träffa aftal med kronan i berördt afseende,
stål det honom fritt att hos Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande
begära syn enligt flottningsstadgan för vattendragets
upplåtande till allmän flottled.
Då Riksdagens revisorer anmärkt, att flottningsföreningar gent
emot föreskrifterna i nådiga flottningsstadgan icke alltid bildats för flottleder,
som af kronan jämlikt sagda stadga reglerats, i följd hvaraf det
kunde vara tvifvel underkastadt, huruvida tillbörlig kontroll kunnat hållas
öfver att kronan tillkommande amorteringsafgifter verkligen inbetalades
till sitt riktiga belopp, synnerligast ifråga om afgifter, som skulle utgå
för . flottgods, som härrörde från enskildes skogar, får styrelsen underdånigst
redogöra för hittills använda förfaringssätt för vinnande af bekontroll
i detta afseende samt för de frågor, som härmed
kunna hafva samband.
Inom det län, där nu ifrågavarande slag af flottleder hufvudsakligen
äro belägna, nämligen Norrbottens, är i regeln bestämdt uti vederbörligen
fastställda. reglementen för hufvudälfvarnas flottningsföreningar,
att dessa flottningsföreningars verksamhetsområden skola utgöras af
respektive hufvudälf jämte alla däri utfallande biflöden, som genom
vederbörligt regleringsutslag förklarats såsom allmänna flottleder. I följd
däraf har, så snart ett af kronan regleradt bivattendrag genom vederböiligt
utslag förklarats såsom allmän flottled och däri af kronan utförda
byggnadsarbeten afsynats och godkänts, detsamma öfvertagits af respektive
hufvudälfs flottningsförening, hvilken det ålegat att såväl ombestyra
all flottning däri som ock att bestrida flottledsanordningarnas behöriga
underhåll. ö
1 gränsälfvarna mot Finland, Torne och Muonio älfvar, i hvilka
flottning af virke får äga rum tillsvidare endast i fasta flottor, är emellertid
bestämmelserna i nådiga flottningsstadgan icke gällande, i följd
hvaraf de, som däri bedrifva flottning, icke hafva bildat flottningsförening.
Några af de i dessa älfvar från svenska sidan utfallande bivattendrag
hafva upprensats och såsom allmänna flottleder reglerats genom
kungl. styrelsens försorg och skulle de flottande i dessa allmänna flottleder
hafva varit. skyldiga att, då någon flottningsförening icke finnes
för vattendraget i dess helhet, bilda särskilda föreningar för hvar och
en af flottlederna. I afsikt att vinna ordning i dessa förhållanden har
domänstyrelsen i framställningar till Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande
i Norrbottens län anhållit, att befallningshafvande ville tillhålla
14 Riksdagens skrifvelse Nr 48.
de flottande att i enlighet med bestämmelserna i respektive utslag angående
trävaruflottningen i berörda allmänna flottleder bilda flottningsföreningar
samt att bos befallningshafvande göra framställningar om
fastställande af reglementen för dessa föreningar.
Af det »utdrag af protokoll inför landsböfdingeämbetet i Norrbottens
län å landskansliet i Luleå den 24 september 1910» i fråga om
bildande af flottningsförening i uti Muonio älf utfallande Parkajoki allmänna
flottled, hvilket i afskrift bifogats Riksdagens revisorers anmärkningsakt,
framgår att de flottleder, som sammanträdt inför länsstyrelsen,
förklarat sig villiga bilda flottningsförening,. så snart de från domänstyrelsen
erhållit uppgifter angående amorteringens gång och beloppet
af de regleringskostnader, som ännu voro oguldna.
Förnämsta hindret för bildande af flottningsförening i nu ifrågavarande
allmänna flottled äfvensom öfriga dylika flottleder, som utfalla
i gränsälfvarna, torde emellertid icke ligga i det vid förbeiöida sammanträde
anmärkta förhållande, i ty att, därest sådan förening bildades
af de flottande för viss genom domänstyrelsens försorg reglerad flottled,
och denna förening hos styrelsen anmälde förhållandet under anhållan
om bekommande af uppgift i fråga om amorteringens gång in. m.,
svårighet i allmänhet icke torde hafva förefunnits att lämna den begärda
uppgiften, ehuru det på grund af särskilda omständigheter, visat sig
svårt att i fråga om Parkajoki flottled omedelbart öfverlämna riktig uppgift,
enär det beträffande under vissa år influtna amorteringsafgifter icke
angifvits de distrikt af flottlederna, i hvilka flottgodset nedlagts.
I nu ifrågavarande flottleder, som i hufvudsak tillföras virke fiån
kronans skogar, och rörande hvilka flottgodsägarna ofta icke äro de
samma år efter år samt hvari därjämte vissa år allenast en person eller
ett trävarubolag bedrifver flottning, äro förhållandena, såsom domänstyrelsen
i underdånigt utlåtande den 27 maj 1909 jämväl framhållit,
ofta sådana att bestämmelserna i nådiga flottningsstadgans 10 16 para
grafer
icke kunna i alla delar vinna tillämpning.
För ernående af kontroll öfver att fastställda amorteiingsafgäldei
blifva behörigen inlevererade, har domänstyrelsen uti af styrelsen utfärdade
reglementariska föreskrifter för skogsstatens tjänstförvaltning
den 31 januari 1910 bestämt, att i fråga om flottled, där kronan äger
uppbära sådana afgälder, vederbörande jägmästare skall hafva att i god
tid till öfverjägmästaren insända uppgift för hvarje flottningsdistrikt å
den virkesmängd, som för hvarje virkesägares räkning under året flottats,
samt å de härå belöpande afgälderna. Efter granskning skall öfverjägmästaren
skyndsamt insända uppgifterna å kronan tillkommande af
-
Riksdagens skrifvelse Nr 48.
15
gälder till länsstyrelsen för medlens indrifning, livar jämte lian vid årets
slut skall insända ett exemplar af sina till länsstyrelsen lämnade uppgifter
till domänstyrelsen. r
lör att fullgöra detta sitt åliggande har jägmästaren att lins vederbörande
nottningsföreningsstyrelse anhålla om uppgift å förberörda för
hvarje virkesägares räkning under året flottade virkesmängd. Där flottnmgsförening
icke funnits i visst vattendrag, har jägmästaren att vända
sig till vederbörande virkesägare med anhållan om sagda uppgift. Då
nästan undantagslöst allt virke, som framflottas i af kronan reglerade
flottleder inom Norrbottens län, härrör från skogar, från hvilka afverk
''c^e
får äga rum annat än efter stämpling af skogspersonalen och
da sadant virke, sedan det afverkats och framkörts till" flottleder, alltid
för hvarje skild virkesägare uppräknas till stycketal af vederbörande
kronojagare, som därom_ aflämnar rapport till jägmästaren, kan denne
utöfva kontroll öfver riktigheten utaf af flottningsföreningsstyrelsen eller
de olika virkesägarna erhållna virkesuppgifter.
Förutom förenämuda uppgifter till öfverjägmästaren har jägmästaren
dessutom att i samband med kassaredogörelsen årligen insända så kallade
skogsmedelförteckningar, i hvilka skola införas sådana inkomster för
{rån reviret försålda skogseffekter, som icke af jägmästaren själf uppburrts
och redovisats^ i kassaredogörelsen, äfvensom bland annat alla nu
ifrågavarande slag af afgälder, med iakttagande dels att införandet sker
det ar fordran uppkommit, oberoende af under hvilket år medlen skola
inflyta dels att noggrant angifvas år och dag, då medlen skola inbetalas.
Där i någon af omförmälda skilda förteckningar angifvits, att
kionan äger fordran, känner sig styrelsen förvissad om att revisionen
ios styrelsen icke underlåter tillse, att densamma varder vederbörlio-eu
indrifven. ö
■ Riksdagens revisorer hafva slutligen framhållit, att närmare undersöknmg
syntes höra åvägabringas för utrönande, huru angifna förhållanden
lämpligast skulle kunna ordnas för att bringas i öfverensstämmelse
med de förutsättningar, på hvilka bedrifvandet af flottning i
allmän flottled enligt gällande flottningsstadga är byggdt.
Genom de i det föregående omnämnda bestämmelser, som meddelats
uti af styrelsen utfärdade föreskrifter för skogsstatens tjänstförvältning
den 31 januari 1910, torde kontrollen öfver uppbörden af flottfedsafgifterna
skärpas utöfver hvad därförut varit fallet. I samma syfte
anna ler styrelsen samtidigt härmed i bref till Eders Kung!. Majds
befallningshafvande i de län, hvarest kronans flottleder äro belägna
att afskrifter af de från flottledsföreningarna jämlikt vederbörligt regie
-
16
Riksdagens skrifvelse Nr 48.
ringsutslag till länsstyrelserna årligen inkommande uppgifter angående
flottleders amortering m. in. måtte tillställas vederbörande öfverjägmästare.
Denne anmodas tillika att, sedan han därefter i nödiga delar
granskat uppgifterna, lämna styrelsen del af hvad därvid befunnits
kunna föranleda till anmärkning, samt tillika lut insända desamma.
På detta sätt torde bokföring och redovisning hos styrelsen kunna
bringas i full öfverensstämmelse med hvad flottningsstadgan i sådant
afseende förutsätter. _
Beträffande i öfrigt sistnämnda anmärkning torde styreisen etter
hand blifva i tillfälle vidtaga åtgärd för att de kronans flottleder, som
icke tillika äro allmänna flottleder, varda i mån som deras betydelse
härför kan utgöra motiv, insynade till allmänna flottledei.
Styrelsens i det föregående omnämnda åtgörande ifråga om träffande
af bindande aftal dels med ägare af enskilda skogar, som beröra
kronans till allmän flottning ej upplåtna flottleder, dels med de flottnmgsföreniugar,
som finnas för respektive hufvudvattendrag, torde äfvenledes
helt visst komma att på praktiskt och tillfredsställande sätt oidna föihållandena
i de mindre, med statsmedel ilo ttb argjord a vattendrag, som
så godt som endast beröra kronans skogar och i hvilka på skål,, som
förut anförts, icke ansetts lämpligast företaga flottledsreglering i den
ordning nådiga flottningsstadgan föreskrifver.
1 sammanhang härmed får styrelsen ock nämna att styrelsen hatt
för a {''sikt att till Eders Kungl. Maj:t inkomma med underdånig framställning
om, att dessa nu senast berörda flottleder från och med 191^
ei vidare skulle redovisas i samband med extra ordinarie anslaget till
fiottleders reglering, utan att de med det skäliga värde, de anses äga
den 31 december 1911, skulle såsom en kapitalökning öfver för as till
statens domäners fond, hvaraf äfvenledes skulle följa att framdeles nödiga
kostnader för dessa flottleders underhåll skulle ingå bland nämnda fonds
får styrelsen — under hänvisning till sin underdåniga
af
att
ng af virke i
Eders
Kungl
driftkostnader.
Slutligen lax — -----------o
framställning den 27 maj 1909, hvari framhållits önskvärdheten
gällande bestämmelser angående allmän flottled och flottni.....
väsentliga delar omläggas, och rörande hvilka frågor
Mai:t lärer hafva uppdragit åt särskilda sakkunnige att utarbeta felslag
—'' härmed underdånigst ifrågasätta, huruvida icke, därest det ansages
nödigt företaga för af revisorerna antydt ändamål ytterligare utredning
utöfver hvad nu lämnats, densamma lämpligen skulle för undvikande
af dubbelarbete kunna anstå för att utföras i sammanhang med de torsom
kunna påkallas af blifvande nya flottmogsföl-fattningar.»
ändringar,
17
Riksdagens skrifvelse Nr 48.
Förevarande fråga synes Riksdagen till fullo värd den uppmärksamhet
som revisorerna ägnat densamma. Uppenbarligen är det eu
angelägenhet af stor vikt ej mindre att en effektiv kontroll kan utöfvas
därå, att vederbörliga flottningsafgifter till kronans kassa inflyta, än
äfven att såväl dessa afgifter och de till upprensning af flottleder anvisade
anslag som utgifterna för sistberörda ändamål varda på ett tillförlitligt
och öfverskådligt sätt bokförda och redovisade. Det är äfven
synnerligen viktigt både för kronan och den enskilde skogsägaren att
räkenskaperna klart utvisa huru regleradt vattendrag amorteras. Riksdagen
har emellertid icke af domänstyrelsens i ärendet afgifna förklaring
blifvit öfvertygad om att under nuvarande förhållanden dessa önskemål
blifva tillgodosedda i erforderlig grad och anser sig förty böra hos
Eders Kungl. Maj:t anhålla om åtgärders vidtagande till ernående af
nödig ordning och reda i hithörande förhållanden. Likaledes har Riksdagen
i anslutning till revisorernas därom uttalade mening velat framhålla
önskvärdheten af att, då befrielse från erläggande af flottningsafgifter
anses böra beviljas, Eders Kungl. Maj:ts medgifvande härtill
inhämtas.
Riksdagen får alltså anhålla dels att Eders Kungl. Maj:t täcktes
vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att uppbörd och redovisning af
inflytande afgifter för flottning i vattendrag, som blifvit på statens bekostnad
flottbargjorda, må, där vattendraget blifvit inrättadt till allmän
flottled, underkastas sådan kontroll, som i flottningsstadgan föreskrifves,
och i ofri ga fall kontrolleras på sätt eljest kan finnas ändamålsenligt,
äfvensom att den hos domänstyrelsen förda räkenskap öfver nu ifrågavarande
medel må varda så uppställd, att af densamma omedelbart
framgår ej endast beloppet af utbetalda rensningskostnader och inflytande
amorteringsafgifter för hvarje flottled och distrikt, än äfven kvarstående,
icke amorterade sådana kostnader, dels ock att förslag angående afskrifning
af kostnader för verkställda rensningsarbeten i vissa vattendrag
och befrielse för flottande från skyldighet att erlägga amorteringsafgifter
för virke, afverkadt på kronans skogar, må i förekommande fall underställas
Eders Kungl. Maj:ts pröfning.
Stockholm den 20 april 1912.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 19 käft. (Nr 48.)
3
18
Riksdagens skrifvelse Nr 48.
Bilaga.
Sammanställning öfver under åren 1891 —1910 anvisade extra ordinäre anslag
-------------::r
In
ko in ster kronor.
_
fT 4-
*
Behåll-
‘ *
ning (+)
Influtna amorteringsafgifter från
Summa
o
eller
noiueaer inom
amorte-
1
År.
brist ( —)
Anslag.
__
—
Norr-
Väster-
Västei
1
från före-
rings-
bottens
bottens
norrlands
Norr-
Jämt-
Koppar-
Varm
utgifter.
län.
län.
län.
gående ar.
bottens
lands
bergs
lands
Kronor.
län.
län.
län.
län.
.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1891
100,000
-
57,527
68
■
-
-
-
1892
+ 42,472
32
100,000
—
4,648
49
-
-
-
-
-
-
4,648
49
36,360
78
—
—
—-
—
1893
+ 110,760
03
—
—
14,046
88
-
-
-
-
-
-
14,046
88
65,059
79
—
—
—
1894
+ 59,747
12
—
—
10,125
21
-
-
-
-
-
-
10,125
21
64,842
68
—
—
—
1895
+ 5,029
65
—
—
32,116
75
-
-
-
-
-
-
32,116
75
46,567
55
—
—
—
—
1896
— 9,421
15
50,000
—
14,331
99
-
-
-
-
-
-
14,331
99
63,606
75
—
—
—
1897
— 8,695
91
50,000
—
36,813
54
—
-
-
—
-
-
36,813
54
62,172
80
—
—
—
—
1898
+ 15,944
83
50,000
—
67,219
43
-
-
-
-
-
-
67,219
43
96,025
10
—
—
—
—
1899
+ 37,139
16
100,000
—
59,219
56
-
-
-
-
-
-
59,219
56
101,942
94
—
—
—
~
1900
+ 94,415
78
100,000
—
99,134
75
-
-
-
-
-
-
99,134
75
142,060
33
—
—
—
1901
+ 151,432
60
100,000
—
55,086
84
-
-
-
-
-
-
55,086
84
123,796
60
—
—
—
—
1902
+ 182,722
84
100,000
—
33,262
75
—
-
-
-
-
-
33,262
75
50,838
48
—
—
—
—
1903
+ 265,147
11
100,000
—
41,828
12
—
-
-
-
-
-
41,828
12
59,769
33
—
—
—
—
1904
+ 325,671
36
100,000
—
87,668
61
—
-
-
-
-
-
87,668
61
76,915
14
—
—
—
““
1905
+ 393,585
10
100,000
—
55,205
61
—
—
182
17
-
-
55,387
78
97,579
08
—
—
—
1906
+ 439,177
38
100,000
—
68,731
09
—
-
-
-
-
-
68,731
09
71,570
77
—
—
—
—
1907
+ 532,123
37
100,000
—
44,038
29
—
—
22,963
95
1,287
10
68,289
34
72,158
10
—
—
26
50
1908
4- 626,733
63
100,000
—
54,989
29
—
—
23,552
72
813
32
79,355
33
54,843
31
1,705
31
4,484
—
1909
+ 741,095
98
—
j
65,714
97
1 —‘
—
11,359
83
3,378
12
80,452
92
76,897
49
2,763
84
441
55
1910
+ 702,105
33
—
_
53,099
32
71
63
14,815
39
949
38
68,935
72
93,037
64
12,345
25
218
84
Summa
_
| 1,350,000
1-
r—<
OO
CM
t>r
05
OO
49
1
63
72,874
06
| 6,427
92
976,655
10
11,513,572
34
16,814 40
5,170
89
Riksdagens skrifvelse Nr 48.
19
till reglering af flottleder samt öfver härtill disponibla medels användande.
reglerings- och
underhållskostnader uti flottleder
inom
Behållning (+)
eller
brist (—)
till näst- kommande
år.
Jämt-
lands
län.
! Kronor.
Gäfle-
borgs
län.
Kronor
Koppar-
bergs
län.
Kronor.
Värm-
lands
län.
Kronor.
Örebro
län.
Kronor.
Västman-
lands
län.
Kronor.
Älfs-
borgs
län.
Kronor.
i
Kalmar
län.
Kronor.
Hal-
lands
län.
Kronor.
Summa
utgifter.
Kronor.
57,527
68
+ 42,472
32
-
—
-
—
-
36,360
78
+ 110,760
03
65,059
79
+ 59,747
12
—
—
—
-
—
-
—
-
64,842
68
+ 5,029
65
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
-
—
-
—
-
46,567
55
- 9,421
15
63,606
75
— 8,695
91
62,172
80
+ 15,944
83
96,025
10
+ 37,139
16
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
-
—
-
—
-
101,942
94
+ 94,415
78
~
—
—
—
57
60
142,117
93
+ 151,432
60
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
-
—
-
—
-
123,796
60
+ 182,722
84
50,838
48
+ 265,147
11
—
—
—
-
21,534
54
—
-
—
-
—
-
—
-
—
-
—
-
81,303
87
+ 325,671
36
—
—
-
—
42,839
78
119,754
87
+ 393,585
10
—
-
6,404
2(5
5,570
86
-
-
—
-
241
30
—
—
—
—
—
—
109,795
50
+ 439,177
38
—
—
1,182
-
2,831
68
—
-
—
-
200
70
—
-
—
-
—
-
75,785
10
+ 532,123
3 7
—
—
—
—
1,494
48
73,679
08
+ 626,733
63
129
87
-
-
2,392
20
60
62
—
116
70
1,260
97
—
—
—
—
64,992
98
4- 741,095
98
1,085
79
-
-
37,825
84
249
38
115
6S
—
-
—
—
—
—
64
—
119,443
57
+ 702,105
33
9,862
49
—
-
43,314
41
50,000
-
280
53
—
—
772
70
181
40
—
_
209,513
26
+ 561,527
79
10,578
lö
7,586
26
157,861
29*)
50,310
-
396
21
558
70
2,033 6 7
181
40
64
—
1,765,127
31
-
—
*) Kostnaden för reglering af Hedströmmen 56,841: c o kronor är i sin helhet inbegripen
i denna summa, ehuru vattendraget delvis är beläget inom Västmanlands län.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.