Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år 1911 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1910.

1912-04-20 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:48, Skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens år 1911 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1910.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 48.

1

Nr 48.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 26 april 1912.

»'' » * i Andra kammaren den 26 april 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Riksdagens

år 1911 församlade revisorers berättelse angående verkställd

granskning af statsverkets jämte därtill hörande

fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1910.

(Statsutskottets utlåtande nr 18.)

Till Konungen.

Efter pröfning af hvad Riksdagens nästlidet år församlade revisorer

rörande verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande

fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1910 uti afgifven

berättelse anmält samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter

uti däröfver afgifna förklaringar hos Eders Kungl. Maj:t andragit, får

Riksdagen i nedan nämnda ärende anföra följande.

Domänstyrelsen.

Beträffande domänstyrelsens räkenskaper hafva revisorerna i 8 §

under nionde hufvudtiteln gjort följande framställning:

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 19 käft. (Nr 48.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 48.

»Redan för lång tid tillbaka fästes uppmärksamheten å behofvet af

åtgärder från kronans sida för reglering af flottleder i vattendragen

inom Norrbottens län. Sedan på grund åt kungl. bref den 7 februari

1873 undersökning af vattendragen blifvit verkställd och förslag till

deras flottbargörande upprättats, utbjöds till försäljning afverkningsrätt

å vissa kronoparker med skyldighet för virkesköpare att på egen bekostnad

ombesörja de för vattendrags reglering erforderliga arbeten.

Snart visade det sig dock, att det i längden skulle för staten blifva

fördelaktigare, om dylika anläggningar blefve utförda på dess bekostnad,

och med afseende härå uppfördes å 1885 års reservationsanslag till

kronoskogarnas förvaltning ett anslag å 23,000 kronor till inrättande

af flottleder i Norrbottens län. Då emellertid kostnaderna uppgingo

till betydande belopp och härför erforderliga medel egentligen vore att

betrakta som förlagskapital, hvilket jämte sex procent ränta genoin inflytande

amorteringsafgälder å flottgodset efter hand komine att återgäldas

och därföre ej borde sammanblandas med reservationsanslaget till

kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet,

anvisade Riksdagen på förslag af Kungl. Maj :t för hvartdera af åren

1891 och 1892 ett extra anslag af 100,000 kronor för bestridande af kostnaderna

för reglering af flottleder i Norrbottens län, hvarjämte Riksdagen

medgaf, att de afgifter, som lades å flottningen, finge för enahanda

ändamål disponeras.

Till reglering af flottleder har Riksdagen sedermera anvisat åren

1896 och 1897 50,000 kronor och för hvart af åren 1898—1907 100,000

kronor samt därvid och alltjämt sedermera förordnat, att inflytande

flottningsafgifter må användas för samma ändamål.

I afseende å medlens tillgodogörande har Riksdagen beslutit anslagets

utsträckande år 1898 till flottleder inom Kopparbergs län, år 1902

till flottleder inom Västerbottens län, år 1904 till flottleder inom öfriga

norrländska län samt Örebro och Västmanlands län, hvarefter Riksdagen

slutligen år 1908 beslöt att hvad som funnes disponibelt å ifrågavarande

anslagsmedel skulle få användas till enahanda ändamål utan begränsning

till vissa län, och har Riksdagen sedermera alltjämt fattat enahanda

beslut i fråga om medlens användande.

Enligt hvad revisorerna inhämtat funnos å anslaget disponibla

vid 1907 års utgång ................ kronor 626,733: 63,

» 1908 » » » 741,095:98,

» 1909 » » » 702,105: 3 3,

i 1910 » » » 561,527: 7 9.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrifvelse Nr 48.

Af förestående tabell inhämtas att statsverket under år 1910 från

reglerade flottleder haft en inkomst af 68,935 kronor 72 öre samt att

för reglering af flottleder samma år utbetalts 209,513 kronor 26 öre.

Såsom af hvad ofvan anförts framgår, hafva högst betydande

belopp anvisats till reglering af flottleder dels såsom bestämda anslag

och dels genom rätt till disposition för ändamålet af de afgifter, som

lagts å flottningen. De öfver dessa medel upplagda räkenskaper hafva

revisorerna icke funnit vara så förda, att man af dem kunnat vinna

önskvärd öfverblick öfver de inflytande medlen och deras användning.

Särskild! hafva revisorerna funnit anmärkningsvärd!, att af räkenskaperna

icke kunnat utrönas, huru stor del af de för ifrågavarande ändamål

disponibla tillgångar utgöres af anslagsmedel och till huru stor del

amorteringsafgifter ingå däri, än mindre i hvad mån sådana afgifter

belöpa på de olika flottningslederna och deras särskilda distrikt.

I detta sammanhang hafva revisorerna velat meddela, att, enligt

hvad revisorerna inhämtat, domänstyrelsen i vissa fall funnit skäligt

besluta, att amorteringsafgift icke skall påläggas virke, som, härrörande

från kronans skogar, framflottas i på kronans bekostnad upprensad och

byggd flottled, som icke varit att hänföra till vattendrag, som förklarats

för allmän flottled. Då emellertid ett sådant beslut, om än af särskilda

förhållanden föranledt och med kronans fördel förenligt, icke synes stå

i öfverensstämmelse med Riksdagens vid ofvannämnda medels anvisande

uttalade förutsättning i fråga om amortering af kostnaden för flottleders

reglering, hafva revisorerna velat därå fästa uppmärksamheten.

I § 10 af gällande flottningsstadga den 30 december 1880 föreskrifves,

att de, som låta flottgods löst framflyta i allmän flottled, skola

vara pliktiga att i gemensam flottning deltaga och skola för sådant

ändamål utgöra en förening, där. deltagarnas inbördes förhållande bestämmes

genom reglemente, som Konungens befallningshafvande fastställer.

Föreskrifter äro vidare lämnade såväl rörande styrelsens åliggande

att fördela kostnaderna för flottningen, hvilka, om flottleden är indelad

i distrikt, skola fördelas distriktvis, som ock beträffande påföljd för försummelse

att fullgöra inbetalning af flottningsumgälder m. m.

I fråga om redovisningen och förvaltningen af inflytande afgifter

för flottning i flottled inom Norrbottens län finnas särskilda föreskrifter

meddelade i kungl. brefvet den 27 november 1896, enligt hvilket förordnats,

att i reglementet för flottled i detta län skall intagas bestäm
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 48.

ruelse därom, att flottningsföreningsstyrelse skall vara skyldig att å viss

tid till Konungens befallningshafvande i länet inleverera för flottledens

amortering bestämda afgälder och för kontrollen häröfver samtidigt insända

en på noggrant förda räkenskaper grundad uppgift å den virkesmängd,

som för hvarje virkesägares räkning blifvit under året flottad,

samt å de härå belöpande amorteringsafgälder, äfvensom att vid anfordran

hålla flottningsräkenskapen tillgänglig för vederbörande skogstjänstemän,

hvilka genom Konungens befallningshafvandes försorg böra

erhålla del af förenämnda uppgift för granskning.

Under förutsättning att flottningsföreningar funnes bildade vid

samtliga de vattendrag, hvilka flottbargjorts genom anslag af statsmedel

och blifvit förklarade för allmänna flottleder, borde dessa bestämmelser,

hvilka emellertid gälla endast för Norrbottens län, vara fullt tillfredsställande.

Men i åtskilliga fall hafva, såvidt revisorerna kunnat inhämta,

flottningsföreningar för dylika vattendrag icke blifvit bildade, änskönt

flottning i desamma under flera år bedrifvits. I sådant fall hafva afgifter

af enskilde virkesägare insatts å vederbörande länsstyrelses räkning

hos riksbankens afdelningskontor. Men huruvida tillbörlig kontroll därvid

kunnat hållas öfver det inbetalda beloppets riktighet, torde vara svårt

att afgöra, i synnerhet som fall förekommit, då i levereringsreversalet

upptagits allenast den insatta afgiftens belopp utan angifvande af myckenheten

flottadt timmer, än mindre af antal flottade enheter efter antagen

beräkningsgrund.

Visserligen innehåller revirförvaltarnas skogsmedelsförteckningar

för revisionsåret uppgifter öfver de å flottande belöpande flottningsafgälder,

men dessa uppgifter hafva icke kunnat jämföras med inbetalda

och i räkenskaperna redovisade belopp, då det visat sig, att inbetalningar

för flottning under år 1909 först under följande år ägt rum och att

afgift till flottning år 1910 icke influtit under året, ehuru betalningen

skolat erläggas det år, då flottningen verkställts.

Att bestämmelserna i flottningsstadgan och ofvanberöda kungl.

bref icke efterlefvats, har visat sig däraf, att afgifterna stundom erlagts

af den flottande själf, under det att vissa af gifter, sannolikt afseende

annat flottgods än virke, afverkadt från statens skogar, inlevererats af

flottningsförenings syssloman.

Till belysande af huru förhållandena i förevarande hänseende

kunna gestalta sig få revisorerna i afskrift bifoga dels Kungl. Maj:ts

befallningshafvandes i Norrbottens län skrifvelse den 26 september innevarande

år till domänstyrelsen jämte därvid fogadt, inför länsstyrelsen

den 24 i samma månad fördt protokoll, och dels domänstyrelsens skrifvelse

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 48. 5

till kung!. Maj:ts befallningshafvande den 29 i nämnda månad, samtliga

handlingar afseende flottning i Parkajoki vattendrag.

Genom uppställande af betryggande villkor vid försäljning af virke

från statens skogar skulle möjligen kunna åstadkommas, att amorteringsafgiiter

lör flottning af sadant virke varda behörigen erlagda, men däremot

torde det kunna dragas i tvifvelsmål, huruvida säkerhet förefinnes

jör att amortermgsafgifter för virke från enskilda skogar, hvilket flottats

i allmänna flottleder, verkligen komme statsverket till godo.

Det är af stor vikt icke allenast, att staten erhåller ersättning för

den kostnad, som nedlagts å reglering af flottleder, utan än mer att dylika

kostnader varda i vederbörlig ordning amorterade, hvarigenom ökad möilighet

kan beredas att i de aflägsna trakter, hvarom nu särskildt är fråga,

ur skogarna uttaga mindre virke till åstadkommande af en af de viktigaste

förutsättningarna för en god skogsvård. Med afseende härå

af va revisorerna icke velat underlåta att fästa uppmärksamheten på

det enligt deras förmenande otillfredsställande sätt, på hvilket det nu

synes vara sörjdt för tillvaratagande af omförmälda viktiga statsintressen.

Slutligen hafva revisorerna velat framhålla, att en närmare undersökning

synes höra åvägabringas för utrönande huru ofvan angifna förhållanden

lämpligast må kunna ordnas för att bringas i öfverensstämmelse

med de förutsättningar, på _ Indika bedrifvandet af flottning i allmän

flottled enligt gällande flottningsstadga är byggdt.»

Beträffande de af revisorerna åberopade handlingarne angående flottning

i Parkajoki vattendrag får Riksdagen hänvisa till revisionsberättelsen.

Domänstyrelsen har den 18 januari 1912 i ärendet afgifvit utlåtände

och därvid anfört följande:

/I underdånig skrifvelse den 16 december 1889 anmälde domänstyrelseu

att styrelsen på förekommen anledning föranstaltat att syn

jamhkt gällande flottningsstadga hållits uti bland andra Svärdälfvens

och Nuortijaurebäckens vattendrag i Norrbottens län och att i anledning

äraf Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet i meddelade utslag

öiesknfvit den ordning, i hvilken vattendragen skulle regleras och flottningen

däri bedrifvas. Det hade därvid bland annat bestämts att till

ersättande af de kostnader, som flottledernas reglering komme att draga,

a hvarje flottad timmerenhet skulle läggas en afgäld, beräknad i förhållande

till virkesmängden efter 10 års amortering med 6 procents

ränta å oguldet kapital. På anförda skäl ansåg domänstyrelsen det fördelaktigast

att nämnda flottledsanläggningar utfördes genom statens försorg,

för hvilket ändamål skulle erfordras särskildt anslag, hvilket, såsom

egentligen varande ett förlagskapital som jämte 6 procent ränta genom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrifvelse Nr 48.

inflytande amorteringsafgälder å flottgodset efter hand komme att återgäldas,

likväl ej syntes böra sammanblandas med reservationsanslaget för

kronoskogarnas förvaltning utan förvaltas såsom en särskild förlagsfond

för reglering af flottleder, som berörde kronans skogar i Norrbottens

län. På anförda skäl hemställde domänstyrelsen, att ett anslag af 100,000

kronor för hvart och ett af åren 1890“och 1891 måtte anvisas såsom

förlagsfond för omförmäldt ändamål.

Sedan Eders Kungl. Maj:t i nådig proposition angående statsverkets

tillstånd och behof föreslagit Riksdagen år 1890 att för bestridande af

kostnaderna för reglering af flottleder i Norrbottens län måtte anvisas

ett extra anslag för år 1891 å 100,000 kronor, äfvensom att det skulle

medgifvas att de utgifter, som lades å flottningen, finge för enahanda

ändamål disponeras, och Riksdagen lämnat bifall till hvad Eders Kungl.

Mai:t sålunda föreslagit, meddelade Eders Kungl. Maj:t i nådig skrifvelse

den 6 juni 1890 domänstyrelsen bland annat detta Riksdagens beslut till

kännedom och underdånig efterrättelse.

Vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t hade vederbörande

departementschef, som i öfrigt varit ense med domänstyrelsen i

fråga om hvad styrelsen uti ärendet i underdånighet hemställt, emelleitid

ansett sig icke kunna förorda bildandet, på det af domänstyrelsen föreslagna

sätt, af en särskild förlagsfond för bestridande af berörda kostnader.

Det hade synts departementschefen under dåvarande förhållanden

för ändamålet tillfyllest, att för bestridande af omförmälda kostnader å

extra stat för 1891 anvisades ett extra anslag till belopp af 100,000

kronor, och hade detta departementschefens uttalande till statsrådsprotokollet

icke föranledt till någon erinran från Riksdagens sida.

I nådigt bref den 29 maj 1891 har Eders Kungl. Magt meddelat

domänstyrelsen att Riksdagen för bestridande af kostnaderna för leglering

af flottleder i Norrbottens län anvisat ett extra anslag äfvenledes för

år 1892 å 100,000 kronor, äfvensom medgifvit att de afgifter, som lades

å flottningen, finge för enahanda ändamål disponeras.

Sedermera har Riksdagen för berördt ändamål anvisat för hvart

och ett af åren 1896 och 1898 50,000 kronor och för hvart och ett af

åren 1899—1908 100,000 kronor samt därvid och äfven i fråga om

därefter följande år medgifvit, att inflytande flottningsafgälder Ange

användas för samma ändamål.

I fråga om medlens användande har Riksdagen under olika tadel

beslutat, att från och med 1899 medlen skulle få användas till bestridande

af kostnaderna för flottledsbyggnader förutom i Norrbottens län, äfven

i Kopparbergs län, från och med 1904 äfven i Västerbottens län, från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 48. 7;

oc^ 5?®^ 1905 i samtliga norrländska län äfvensom Kopparbergs, Örebro

■och Västmanlands län samt år 1908 i hela riket utan afseende på visst

län, och har Riksdagen sedermera alltjämt fattat enahanda beslut i fråga

om lör ändamålet disponibla medels användande.

De af Riksdagen sålunda anvisade extra ordinarie anslag hafva

uppgått till ett sammanlagdt belopp af 1,350,000 kronor. Jämlikt

härmed bilagda sammanställning öfver under åren 1891—1910 anvisade

extra ordinarie anslag till reglering af flottleder samt äfven härtill disponibla

medels användning framgår, att under samma tid influtit i afgälder

som lagts på det flottade virket, ett belopp af 976,655.10 kronor. Utgifterna

hafva uppgått till 1,765,127.31, hvadan behållningen å anslaget

den 31 december 1910 utgjorde 561,527.79 kronor.

Omförmälda amorteringsafgifter, 976,655.10 kronor, hafva influtit

pa grund af dels föreskrifter i vederbörligen meddelade regleringsutslag

hvarigenom af kronan rensade vattendrag förklarats såsom allmänna

flottleder, dels bestämmelser i utaf Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

beträffande icke slutligt reglerade vattendrag meddelade interimsresolutioner,

på grund af hvilka kronan, som i vattendragen utfört vissa

1 eg!eringsaibeten, berättigats att tillsvidare, intill dess regleringarna

hunnit slutföras, af de flottande uppbära viss bestämd afgift för hvarje

flottgodsenhet, dels ock på grund af bestämmelser, intagna såsom villkor

vid försäljning från kronans skogar af virke, som efter utverkning

komme att nedföras till sådana flottleder, som, utan föregången syn

enligt gällande flottningsstadga, genom domänstyrelsens försorg upprensats

och flottbargjorts. I dessa sist afsedda vattendrag, hvilka antingen

enbart beröra kronans skogar eller i hvilka virke från enskilda

områden endast till mycket ringa mängd kan komma att för flottning

nedläggas, har ° domänstyrelsen icke ausett lämpligt föranstalta om ny

ör deras upplåtande till, enligt flottningsstadgans bestämmelser, allmanna

flottleder, enär därigenom onödiga kostnader skulle påläggas

lederna, hvilka kostnader sedermera skulle återbetalas genom på i hufvudsak

kronans virke lagda afgifter. Där det funnits enskilda skogar, från

hvilka virke kunnat afverka^ och Iramföras till ifrågavarande flottleder,

bär överenskommelser träffats med dessa skogars innehafvare, att de

för rätt att vid flottning, använda kronans byggnader skulle hafva att

betala ^viss afgift för hvarje genom flottleden framflottad stock.

Såsom här förut omnämnts, hafva Riksdagens revisorer anmärkt,

att de icke funnit räkenskaperna öfver disponibla anslag och därmed

bestridda utgifter vant så upplagda att däraf kunnat vinnas önskvärd

■öfverblick öfver de inflytande medlen och deras användning. Därjämte

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 48.

hafva revisorerna funnit särskildt anmärkningsvärd!, att af räkenskaperna

ieke kunnat utrönas, huru stor del af disponibla tillgångar som utgöres

af anslagsmedel och till huru stor del amorteringsafgifter ingå dan, an

mindre i hvad mån sådana afgifter belöpa på de olika flottnmgslederna

och deras särskilda distrikt. . , an

Eders Kungl. Maj:t har uti nådigt bref till domanstyrejsen den II

november 1896 föreskrifvit bland annat, att inflytande amorteringsafgiftei

skola i domänstyrelsens hufvudbok redovisas i särskildt konto gemensamt

med extra anslagen för reglering af flottleder. De uti härmed bilagda

ofvan omförmälda sammanställning öfver anvisade medel och dessas

användande införda belopp äro hämtade direkt ur styrelsens hutvudböcker,

i hvilka af Riksdagen anvisade extra anslag för reglering åt

flottleder och influtna amorteringsafgifter äro jämlikt omför malda nadiga

bref förda å gemensamt konto. Domänstyrelsen bär uti dess årligen

afgifna underdåniga berättelse rörande skogsväsendet lämnat detaljerad

redogörelse för användandet af under berättelseåret utbetalda medel till

flottleders inrättande eller underhåll. Dessutom låter styrelsen fora

särskild liggare med skildt uppslag för hvarje sådan flottled eller fastställdt

distrikt däraf, hvari flottledsanordningar bekostats åt statsmedel.

I denna liggare äro införda dels de kostnader, som genom skogsväsendet

utbetalats för vattendragets reglering, eller, där flottleden genom vederbörligt

regleringsutslag är upplåten till allmän flottled, de kostnader,

som genom utslaget bestämts skola återbetalas kronan genom fastställa

amorteringsafgifter, dels de räntor på oguldet byggnadskapital, som enligt

regleringsutslaget skola tillkomma kronan, dels ock de belopp som under

skilda år influtit genom å framflottadt virke lagda amortermgsafgiiter.

Dessutom är liggaren så uppställd, att därur kan för hvarje flottle

eller distrikt däraf inhämtas huru stor del af byggnad skapitalet som vid

hvarje årsskifte återstår oamorterad. _ , ... ~

Huruvida regleringskostnaderna för viss flottled eller distrikt ctaral

bestridts utaf de medel, som af Riksdagen direkt anvisats eller af

amorteringsafgifter, som influtit från andra förut reglerade vattendrag,

kan styrelsen icke afgöra, då dessa medel ansetts utgöra ett gemensamt

anslag, som jämlikt åberopade nådiga föreskrifter den 27 november 1896

redovisats på ett och samma konto. . ,

Utaf förberörda sammanställning öfver under 1891 1910 anvisade

anslag och dess användande framgår att de kostnader, som for flottleders

byggande och underhåll utbetalats, kronor 1,765,127.31, med

415 127.31 kronor öfverstiga af Riksdagen direkt anvisade medel, kronor

1,350,000. Det kan alltså anses att den vid 1910 års slut disponibla

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrifvelse Nr 48.

behållningen 561,527.7 9 kronor utgöres af för afsedt ändamål ännu ej

använda influtna amorteringsafgifter.

I fråga om revisorernas anmärkning, att domänstyrelsen i vissa

fall beslutat att amorteringsafgift icke skulle påläggas virke, som, härrörande

från kronans skogar, framflottades i på kronans bekostnad upprensad

och byggd flottled, hvilket beslut revisorerna ansett icke stå i

öfverensstämmelse med Riksdagens vid berörda medels anvisande uttalade

förutsättning i fråga om regleringskostnadernas amortering, får

styrelsen underdånigst anföra följande.

Då visst vattendrag ansetts kunna i afsevärdare grad komma att

efter företagen reglering eller upprensning befordra afsättningen af

virke från kronans inom vattenområdet belägna skogar, vare sig vattendraget

varit användt såsom flottled, ehuru ej reglerad jämlikt bestämmelserna

i nådiga flottningsstadgan eller icke, har styrelsen så fort

lämpligen kunnat ske vidtagit åtgärder för dess ändamålsenliga anordnande

för flottning, så framt det ansetts att enskildt initiativ härtill

icke kunnat vara att förvänta. I allmänhet har styrelsen för sådant

afseende hos Eders Kungl. Maj:ts respektive befallningshafvande anhållit,

att befallningshafvande måtte förordna om sådan syn för vattendragets

upplåtande till allmän flottled, hvarom omförmäles i 1 § af nådiga flottningsstadgan

den 30 december 1880. Sedan begärd syn hållits och

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter ärendets pröfning meddelat

vederbörligt utslag, innefattande bestämmelser om sättet och villkoren

för flottledens inrättande och begagnande samt tiden för föreskrifna

arbetens fullbordande, äfvensom angående de flottandes förhållande

till den, som å flottleden nedlagt kostnad, har domänstyrelsen i regel

gått i författning om att de föreskrifna arbetena utförts under ledning

af statens härför särskildt anställda flottningsingenjörer. Efter slutfördt

arbete och sedan flottleden i vederbörlig ordning afsynats och godkänts,

har den öfverlämnats till de flottande för användande och framtida underhåll.

Genom förberörda regleringsutslag hafva de flottande förpliktigats

dels att bilda en förening, hvars samtliga medlemmar skola vara skyldiga

deltaga i gemensam flottning, dels att till kronan genom å flottgodset

lagda amorteringsafgifter återbära de kostnader, hvartill de af kronan

utförda arbetena värderats vid afsyningen.

1 sådant mindre vattendrag, som antingen till hela sin längd framrinner

genom kronans skogar och till hvilket på grund af terrängförhållandena

kan framföras allenast virke från dessa skogar eller som

är så beläget att det visserligen berör enskildas områden och därifrån

kan väntas blifva tillfördt något flottgods, men i hvilket vattendrag

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 19 höft. (Nr 48.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrifvelse Nr 48.

virkestillförseln från de enskilda skogarna ansetts komma att blifva

endast en mycket ringa del af hela den beräknade flottgodsmängden,

har domänstyrelsen i vissa fall, där öfverenskommelse kunnat träffas

med dem, som berörts af regleringsarbetet, låtit upprensa och utbygga

vattendraget utan att syn enligt flottningsstadgan dessförinnan hållits.

Sedan arbetet med vattendragets utbyggande slutförts, har domänstyrelsen

tillåtit att flottning däri fått äga rum ej blott af virke, som försålts från

kronans skogar, utan ock af virke, som afverkats från efter vattendraget

eventuellt belägna enskilda skogar. Vid försäljning af virke

från kronans skogar efter flottleden har såsom försäljningsvillkor bestämts,

att virkesköparen skulle hafva att, förutom köpeskillingen för virket,

till kronan erlägga viss afgift för hvarje virkesenhet, som komme att

flottas i det af kronan rensade vattendraget, och att dessa afgifter skulle

inlevereras till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande

samtidigt med inleverering af köpeskillingsbeloppet. I fråga om virke,

som från enskilda skogar afverkats och därefter framförts till flottleden

i och för flottning, har öfverenskommelse träffats med virkesägarna,

hvarigenom dessa förbundit sig att erlägga förut omförmälda afgifter.

I nu ifrågavarande slag af flottleder har underhållet af flottledsbyggnaderna

bestridts med statsmedel, under det att själfva flottningsarbetet

gemensamt bedrifvits af de flottande, hvilka varit skyldiga att,

därest genom försummelse eller vårdslöshet vid flottningens bedrifvande

skadegörelse åstadkommits å flottledsbyggnaderna, till kronan utgifva

ersättning för kostnaderna för skadans botande och har äfvenledes sådan

ersättning i vissa fall utkräfts.

Vid försäljning af på kronans skogar i Norrland utstämplade träd

beräknas trädens värde på rot efter en med hänsyn till trävarumarknadens

läge uträknad prisnota för skilda virkesdimensioner, afseende

värdet vid kusten, och afdrages från virkespartiets sålunda beräknade

bruttopris omkostnaderna för dess afverkning och flottning in. m., alltså

äfven här förut omförmälda afgifter för användande af flottledsanordningar,

som bekostats af kronan. Virkets nettovärde blir sålunda minskadt

med dessa afgiftsbelopp.

För rationell skötsel af skogarna är af största betydelse att afsättning

må kunna erhållas för virke af äfven obetydligt värde, då nämligen

rensnings- och gallringskvistar i de flesta skogar bör afverkas i

afsevärda mängder. Där afverknings- och flottningskostnaderna m. in.

öfverstiga viss virkesdimensions bruttovärde, kommer sådant mindervärdigt

virke, äfven där det är af sådan beskaffenhet att det bör borttagas

för återstående bestånds utveckling och för föryngringens upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrifvelse Nr 48.

hjälpande, att kvarlämnas i skogarna till men för dessas rationella

skötsel. Sedan numera afsättning vunnits för smärre pappersmassvirke

från kronans skogar äfven i öfre Norrland, fönämligast i följd af att

därstädes under senare åren anlagts ett flertal trämassefabriker, hvilka

i med kronan ingångna kontrakt tillförsäkrats större del af för driften

behöfligt virke för vissa år, har styrelsen ansett vara af största betydelse

att vidtaga åtgärder för att virke af äfven mindre dimensioner och obetydligt

värde må kunna komma till användning ej blott från skogar

invid hufvudälfvarna eller de större bivattendragen utan äfven från mera

aflägset belägna skogar, hvarifrån det afverkade virket framföres till

hufvudvattendraget genom bland andra de förut omnämnda af kronan

flottbargjorda smärre biflöden.

På anförda skäl har styrelsen ansett det vara med kronans fördel

förenligt och för statsskogarnas i öfre Norrland skötsel af stor betydelse

att de afgifter, som hittills lagts på flottgods, som, afverkadt från kronans

skogar, framflottats i utaf kronan rensade men ej till allmänna flottleder

jämlikt nådiga flottningsstadgan upplåtna vattendrag, icke komme att

vidare utgå.

Genom sådant minskande af från bruttoprisen afgående omkostnader

komma nettoprisen å de virkessortiment, hvars värden kunna

bära samtliga omkostnader, att i motsvarande mån höjas.

Riksdagens förberörda, af Eders Kungl. Maj:t godkända beslut,

hvarigenom medgifvits att de afgifter, som komme att läggas å flottningen,

få för reglering af flottleder i Norrbottens och sedermera äfven

andra län disponeras, har domänstyrelsen ansett innebära att, då i enlighet

med vederbörligt regleringsutslag å flottgodset lagda amorteringsafgifter

influtit från flottleder, som genom styrelsens försorg reglerats

jämlikt nådiga flottningsstadgan, domänstyrelsen hade rätt att disponera

afgiftsbeloppen för reglering af äfven andra flottleder. Domänstyrelsen

har likaledes ansett sig pliktig tillse dels att kostnaderna för reglering

af ifrågavarande slag af flottleder må blifva kronan ersatta genom på

flottgodset lagda amorteringsafgifter, dels att de bestämda afgifterna

komme att i vederbörlig ordning inflyta.

I sådana fall, där det emellertid ansetts icke vara till fördel för

kronan att ett vattendrags reglering ägde rum jämlikt bestämmelserna

i gällande flottningsstadga, utan det på grund af särskilda förhållanden

befunnits lämpligare anordna flottled af mera enskild natur, har styrelsen

ansett sig oförhindrad ombestyra vattendragets flottbargörande på förut

antydt sätt. Då bestämmelserna i nådiga flottningsstadgan icke äga

tillämpning å dessa kronans enskilda flottleder, tillkomna för beredande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrifvelse Nr 48.

af ökad afsättning af virke från kronans skogar, har domänstyrelsen

likaledes ansett sig oförhindrad att besluta huruvida omförmäldt virke, som

framflottats i flottlederna, skall påläggas viss afgift eller icke, enär

styrelsen funnit sådan anordning ej vara stridande mot Riksdagens

beslut. Styrelsen kan däremot icke hafva ägt befogenhet medgifva

ägarna af virke, som afverkats från enskilda skogar, rätt att utan ersättning

till kronan begagna sig af de med statsmedel anordnade flottledsbyggnaderna.

Före år 1911 har styrelsen i allenast några enstaka

undantagsfall bestämt att inga som helst amorterings- och underhållsafgifter

skulle påläggas från kronans skogar afverkadt virke, som flottades

i förberörda med statsmedel anordnade flottleder, hvilka icke

reglerats i enlighet med bestämmelserna i gällande flottningsstadga. I

augusti 1911 beslöt emellertid styrelsen att ifrågavarande slags afgifter

icke skulle påläggas något från kronans skogar afverkadt efter sagd

dag försåt dt virke, som flottades i senast omförmäld a flottleder, hvilka

samtliga äro belägna i Norrbottens län, och har detta styrelsens beslut

meddelats virkesspekulanterna uti vederbörliga försäljningskungörelser.

Domänstyrelsen har likaledes anmodat vederbörande öfverjägmästare

söka träffa preliminära aftal dels med de skogsägare, som i

någon mån beröras af respektive flottleder, rörande de villkor hvarpå

de skulle tillåtas att vid flottning af från deras skogar afverkadt virke

begagna sig af kronans flottledsanordningar, dels med respektive flottningsföreningar

för de allmänna flottleder, i hvilka de olika kronans

enskilda flottleder utmynna, i fråga om öfvertagandc af en flottning äfven

i sistnämnda flottleder. Bland de af domänstyrelsen för berörda aftals

ingående bestämda villkor må omnämnas dels att all flottning af virke

såväl från kronans som enskildas skogar skall ske gemensamt genom

respektive flottningsförenings försorg, dels att inga andra afgifter få af

flottningsföreningen påläggas flottgodset än som må kunna betingas af

kostnaderna för virkets framflottning samt för den strandskadeersättning,

som föreningen kan blifva skyldig utgifva för å utaf enskilda disponerad

mark åstadkommen skada genom flottningen, dels att ägarna utaf från

enskild skog afverkadt flottgods skola vara skyldiga att till kronan utgifva

viss för de olika lederna bestämd underhållsafgift för hvarje flottgodsenhet,

som i vattendraget nedlägges för flottning, dels ock att

flottningsföreningen har att ansvara för den skada, som eventuellt kunde

åstadkommas å kronans byggnader genom vårdslöshet eller försummelse

vid flottningens bedrifvande. Domänstyrelsen skulle dessutom i aitalen

förbinda sig att underhålla befintliga och för flottningens drift nödiga

byggnader och anordningar, hvarjämte aftalen skulle gälla tillsvidare

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 48. 13

med parterna förbehållen rätt till viss uppsägningstid. Därest enskild

skogsägare, för hvilken visst vattendrag är af större eller mindre betydelse,

ansei sig icke vilja träffa aftal med kronan i berördt afseende,

stål det honom fritt att hos Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande

begära syn enligt flottningsstadgan för vattendragets

upplåtande till allmän flottled.

Då Riksdagens revisorer anmärkt, att flottningsföreningar gent

emot föreskrifterna i nådiga flottningsstadgan icke alltid bildats för flottleder,

som af kronan jämlikt sagda stadga reglerats, i följd hvaraf det

kunde vara tvifvel underkastadt, huruvida tillbörlig kontroll kunnat hållas

öfver att kronan tillkommande amorteringsafgifter verkligen inbetalades

till sitt riktiga belopp, synnerligast ifråga om afgifter, som skulle utgå

för . flottgods, som härrörde från enskildes skogar, får styrelsen underdånigst

redogöra för hittills använda förfaringssätt för vinnande af bekontroll

i detta afseende samt för de frågor, som härmed

kunna hafva samband.

Inom det län, där nu ifrågavarande slag af flottleder hufvudsakligen

äro belägna, nämligen Norrbottens, är i regeln bestämdt uti vederbörligen

fastställda. reglementen för hufvudälfvarnas flottningsföreningar,

att dessa flottningsföreningars verksamhetsområden skola utgöras af

respektive hufvudälf jämte alla däri utfallande biflöden, som genom

vederbörligt regleringsutslag förklarats såsom allmänna flottleder. I följd

däraf har, så snart ett af kronan regleradt bivattendrag genom vederböiligt

utslag förklarats såsom allmän flottled och däri af kronan utförda

byggnadsarbeten afsynats och godkänts, detsamma öfvertagits af respektive

hufvudälfs flottningsförening, hvilken det ålegat att såväl ombestyra

all flottning däri som ock att bestrida flottledsanordningarnas behöriga

underhåll. ö

1 gränsälfvarna mot Finland, Torne och Muonio älfvar, i hvilka

flottning af virke får äga rum tillsvidare endast i fasta flottor, är emellertid

bestämmelserna i nådiga flottningsstadgan icke gällande, i följd

hvaraf de, som däri bedrifva flottning, icke hafva bildat flottningsförening.

Några af de i dessa älfvar från svenska sidan utfallande bivattendrag

hafva upprensats och såsom allmänna flottleder reglerats genom

kungl. styrelsens försorg och skulle de flottande i dessa allmänna flottleder

hafva varit. skyldiga att, då någon flottningsförening icke finnes

för vattendraget i dess helhet, bilda särskilda föreningar för hvar och

en af flottlederna. I afsikt att vinna ordning i dessa förhållanden har

domänstyrelsen i framställningar till Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande

i Norrbottens län anhållit, att befallningshafvande ville tillhålla

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrifvelse Nr 48.

de flottande att i enlighet med bestämmelserna i respektive utslag angående

trävaruflottningen i berörda allmänna flottleder bilda flottningsföreningar

samt att bos befallningshafvande göra framställningar om

fastställande af reglementen för dessa föreningar.

Af det »utdrag af protokoll inför landsböfdingeämbetet i Norrbottens

län å landskansliet i Luleå den 24 september 1910» i fråga om

bildande af flottningsförening i uti Muonio älf utfallande Parkajoki allmänna

flottled, hvilket i afskrift bifogats Riksdagens revisorers anmärkningsakt,

framgår att de flottleder, som sammanträdt inför länsstyrelsen,

förklarat sig villiga bilda flottningsförening,. så snart de från domänstyrelsen

erhållit uppgifter angående amorteringens gång och beloppet

af de regleringskostnader, som ännu voro oguldna.

Förnämsta hindret för bildande af flottningsförening i nu ifrågavarande

allmänna flottled äfvensom öfriga dylika flottleder, som utfalla

i gränsälfvarna, torde emellertid icke ligga i det vid förbeiöida sammanträde

anmärkta förhållande, i ty att, därest sådan förening bildades

af de flottande för viss genom domänstyrelsens försorg reglerad flottled,

och denna förening hos styrelsen anmälde förhållandet under anhållan

om bekommande af uppgift i fråga om amorteringens gång in. m.,

svårighet i allmänhet icke torde hafva förefunnits att lämna den begärda

uppgiften, ehuru det på grund af särskilda omständigheter, visat sig

svårt att i fråga om Parkajoki flottled omedelbart öfverlämna riktig uppgift,

enär det beträffande under vissa år influtna amorteringsafgifter icke

angifvits de distrikt af flottlederna, i hvilka flottgodset nedlagts.

I nu ifrågavarande flottleder, som i hufvudsak tillföras virke fiån

kronans skogar, och rörande hvilka flottgodsägarna ofta icke äro de

samma år efter år samt hvari därjämte vissa år allenast en person eller

ett trävarubolag bedrifver flottning, äro förhållandena, såsom domänstyrelsen

i underdånigt utlåtande den 27 maj 1909 jämväl framhållit,

ofta sådana att bestämmelserna i nådiga flottningsstadgans 10 16 para
grafer

icke kunna i alla delar vinna tillämpning.

För ernående af kontroll öfver att fastställda amorteiingsafgäldei

blifva behörigen inlevererade, har domänstyrelsen uti af styrelsen utfärdade

reglementariska föreskrifter för skogsstatens tjänstförvaltning

den 31 januari 1910 bestämt, att i fråga om flottled, där kronan äger

uppbära sådana afgälder, vederbörande jägmästare skall hafva att i god

tid till öfverjägmästaren insända uppgift för hvarje flottningsdistrikt å

den virkesmängd, som för hvarje virkesägares räkning under året flottats,

samt å de härå belöpande afgälderna. Efter granskning skall öfverjägmästaren

skyndsamt insända uppgifterna å kronan tillkommande af
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 48.

15

gälder till länsstyrelsen för medlens indrifning, livar jämte lian vid årets

slut skall insända ett exemplar af sina till länsstyrelsen lämnade uppgifter

till domänstyrelsen. r

lör att fullgöra detta sitt åliggande har jägmästaren att lins vederbörande

nottningsföreningsstyrelse anhålla om uppgift å förberörda för

hvarje virkesägares räkning under året flottade virkesmängd. Där flottnmgsförening

icke funnits i visst vattendrag, har jägmästaren att vända

sig till vederbörande virkesägare med anhållan om sagda uppgift. Då

nästan undantagslöst allt virke, som framflottas i af kronan reglerade

flottleder inom Norrbottens län, härrör från skogar, från hvilka afverk
''c^e

får äga rum annat än efter stämpling af skogspersonalen och

da sadant virke, sedan det afverkats och framkörts till" flottleder, alltid

för hvarje skild virkesägare uppräknas till stycketal af vederbörande

kronojagare, som därom_ aflämnar rapport till jägmästaren, kan denne

utöfva kontroll öfver riktigheten utaf af flottningsföreningsstyrelsen eller

de olika virkesägarna erhållna virkesuppgifter.

Förutom förenämuda uppgifter till öfverjägmästaren har jägmästaren

dessutom att i samband med kassaredogörelsen årligen insända så kallade

skogsmedelförteckningar, i hvilka skola införas sådana inkomster för

{rån reviret försålda skogseffekter, som icke af jägmästaren själf uppburrts

och redovisats^ i kassaredogörelsen, äfvensom bland annat alla nu

ifrågavarande slag af afgälder, med iakttagande dels att införandet sker

det ar fordran uppkommit, oberoende af under hvilket år medlen skola

inflyta dels att noggrant angifvas år och dag, då medlen skola inbetalas.

Där i någon af omförmälda skilda förteckningar angifvits, att

kionan äger fordran, känner sig styrelsen förvissad om att revisionen

ios styrelsen icke underlåter tillse, att densamma varder vederbörlio-eu

indrifven. ö

■ Riksdagens revisorer hafva slutligen framhållit, att närmare undersöknmg

syntes höra åvägabringas för utrönande, huru angifna förhållanden

lämpligast skulle kunna ordnas för att bringas i öfverensstämmelse

med de förutsättningar, på hvilka bedrifvandet af flottning i

allmän flottled enligt gällande flottningsstadga är byggdt.

Genom de i det föregående omnämnda bestämmelser, som meddelats

uti af styrelsen utfärdade föreskrifter för skogsstatens tjänstförvältning

den 31 januari 1910, torde kontrollen öfver uppbörden af flottfedsafgifterna

skärpas utöfver hvad därförut varit fallet. I samma syfte

anna ler styrelsen samtidigt härmed i bref till Eders Kung!. Majds

befallningshafvande i de län, hvarest kronans flottleder äro belägna

att afskrifter af de från flottledsföreningarna jämlikt vederbörligt regie
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrifvelse Nr 48.

ringsutslag till länsstyrelserna årligen inkommande uppgifter angående

flottleders amortering m. in. måtte tillställas vederbörande öfverjägmästare.

Denne anmodas tillika att, sedan han därefter i nödiga delar

granskat uppgifterna, lämna styrelsen del af hvad därvid befunnits

kunna föranleda till anmärkning, samt tillika lut insända desamma.

På detta sätt torde bokföring och redovisning hos styrelsen kunna

bringas i full öfverensstämmelse med hvad flottningsstadgan i sådant

afseende förutsätter. _

Beträffande i öfrigt sistnämnda anmärkning torde styreisen etter

hand blifva i tillfälle vidtaga åtgärd för att de kronans flottleder, som

icke tillika äro allmänna flottleder, varda i mån som deras betydelse

härför kan utgöra motiv, insynade till allmänna flottledei.

Styrelsens i det föregående omnämnda åtgörande ifråga om träffande

af bindande aftal dels med ägare af enskilda skogar, som beröra

kronans till allmän flottning ej upplåtna flottleder, dels med de flottnmgsföreniugar,

som finnas för respektive hufvudvattendrag, torde äfvenledes

helt visst komma att på praktiskt och tillfredsställande sätt oidna föihållandena

i de mindre, med statsmedel ilo ttb argjord a vattendrag, som

så godt som endast beröra kronans skogar och i hvilka på skål,, som

förut anförts, icke ansetts lämpligast företaga flottledsreglering i den

ordning nådiga flottningsstadgan föreskrifver.

1 sammanhang härmed får styrelsen ock nämna att styrelsen hatt

för a {''sikt att till Eders Kungl. Maj:t inkomma med underdånig framställning

om, att dessa nu senast berörda flottleder från och med 191^

ei vidare skulle redovisas i samband med extra ordinarie anslaget till

fiottleders reglering, utan att de med det skäliga värde, de anses äga

den 31 december 1911, skulle såsom en kapitalökning öfver för as till

statens domäners fond, hvaraf äfvenledes skulle följa att framdeles nödiga

kostnader för dessa flottleders underhåll skulle ingå bland nämnda fonds

får styrelsen — under hänvisning till sin underdåniga

af

att

ng af virke i

Eders

Kungl

driftkostnader.

Slutligen lax — -----------o

framställning den 27 maj 1909, hvari framhållits önskvärdheten

gällande bestämmelser angående allmän flottled och flottni.....

väsentliga delar omläggas, och rörande hvilka frågor

Mai:t lärer hafva uppdragit åt särskilda sakkunnige att utarbeta felslag

—'' härmed underdånigst ifrågasätta, huruvida icke, därest det ansages

nödigt företaga för af revisorerna antydt ändamål ytterligare utredning

utöfver hvad nu lämnats, densamma lämpligen skulle för undvikande

af dubbelarbete kunna anstå för att utföras i sammanhang med de torsom

kunna påkallas af blifvande nya flottmogsföl-fattningar.»

ändringar,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrifvelse Nr 48.

Förevarande fråga synes Riksdagen till fullo värd den uppmärksamhet

som revisorerna ägnat densamma. Uppenbarligen är det eu

angelägenhet af stor vikt ej mindre att en effektiv kontroll kan utöfvas

därå, att vederbörliga flottningsafgifter till kronans kassa inflyta, än

äfven att såväl dessa afgifter och de till upprensning af flottleder anvisade

anslag som utgifterna för sistberörda ändamål varda på ett tillförlitligt

och öfverskådligt sätt bokförda och redovisade. Det är äfven

synnerligen viktigt både för kronan och den enskilde skogsägaren att

räkenskaperna klart utvisa huru regleradt vattendrag amorteras. Riksdagen

har emellertid icke af domänstyrelsens i ärendet afgifna förklaring

blifvit öfvertygad om att under nuvarande förhållanden dessa önskemål

blifva tillgodosedda i erforderlig grad och anser sig förty böra hos

Eders Kungl. Maj:t anhålla om åtgärders vidtagande till ernående af

nödig ordning och reda i hithörande förhållanden. Likaledes har Riksdagen

i anslutning till revisorernas därom uttalade mening velat framhålla

önskvärdheten af att, då befrielse från erläggande af flottningsafgifter

anses böra beviljas, Eders Kungl. Maj:ts medgifvande härtill

inhämtas.

Riksdagen får alltså anhålla dels att Eders Kungl. Maj:t täcktes

vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att uppbörd och redovisning af

inflytande afgifter för flottning i vattendrag, som blifvit på statens bekostnad

flottbargjorda, må, där vattendraget blifvit inrättadt till allmän

flottled, underkastas sådan kontroll, som i flottningsstadgan föreskrifves,

och i ofri ga fall kontrolleras på sätt eljest kan finnas ändamålsenligt,

äfvensom att den hos domänstyrelsen förda räkenskap öfver nu ifrågavarande

medel må varda så uppställd, att af densamma omedelbart

framgår ej endast beloppet af utbetalda rensningskostnader och inflytande

amorteringsafgifter för hvarje flottled och distrikt, än äfven kvarstående,

icke amorterade sådana kostnader, dels ock att förslag angående afskrifning

af kostnader för verkställda rensningsarbeten i vissa vattendrag

och befrielse för flottande från skyldighet att erlägga amorteringsafgifter

för virke, afverkadt på kronans skogar, må i förekommande fall underställas

Eders Kungl. Maj:ts pröfning.

Stockholm den 20 april 1912.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 19 käft. (Nr 48.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrifvelse Nr 48.

Bilaga.

Sammanställning öfver under åren 1891 —1910 anvisade extra ordinäre anslag

-------------::r

In

ko in ster kronor.

_

fT 4-

*

Behåll-

‘ *

ning (+)

Influtna amorteringsafgifter från

Summa

o

eller

noiueaer inom

amorte-

1

År.

brist ( —)

Anslag.

__

—

Norr-

Väster-

Västei

1

från före-

rings-

bottens

bottens

norrlands

Norr-

Jämt-

Koppar-

Varm

utgifter.

län.

län.

län.

gående ar.

bottens

lands

bergs

lands

Kronor.

län.

län.

län.

län.

.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1891

100,000

-

57,527

68

■

-

-

-

1892

+ 42,472

32

100,000

—

4,648

49

-

-

-

-

-

-

4,648

49

36,360

78

—

—

—-

—

1893

+ 110,760

03

—

—

14,046

88

-

-

-

-

-

-

14,046

88

65,059

79

—

—

—

1894

+ 59,747

12

—

—

10,125

21

-

-

-

-

-

-

10,125

21

64,842

68

—

—

—

1895

+ 5,029

65

—

—

32,116

75

-

-

-

-

-

-

32,116

75

46,567

55

—

—

—

—

1896

— 9,421

15

50,000

—

14,331

99

-

-

-

-

-

-

14,331

99

63,606

75

—

—

—

1897

— 8,695

91

50,000

—

36,813

54

—

-

-

—

-

-

36,813

54

62,172

80

—

—

—

—

1898

+ 15,944

83

50,000

—

67,219

43

-

-

-

-

-

-

67,219

43

96,025

10

—

—

—

—

1899

+ 37,139

16

100,000

—

59,219

56

-

-

-

-

-

-

59,219

56

101,942

94

—

—

—

~

1900

+ 94,415

78

100,000

—

99,134

75

-

-

-

-

-

-

99,134

75

142,060

33

—

—

—

1901

+ 151,432

60

100,000

—

55,086

84

-

-

-

-

-

-

55,086

84

123,796

60

—

—

—

—

1902

+ 182,722

84

100,000

—

33,262

75

—

-

-

-

-

-

33,262

75

50,838

48

—

—

—

—

1903

+ 265,147

11

100,000

—

41,828

12

—

-

-

-

-

-

41,828

12

59,769

33

—

—

—

—

1904

+ 325,671

36

100,000

—

87,668

61

—

-

-

-

-

-

87,668

61

76,915

14

—

—

—

““

1905

+ 393,585

10

100,000

—

55,205

61

—

—

182

17

-

-

55,387

78

97,579

08

—

—

—

1906

+ 439,177

38

100,000

—

68,731

09

—

-

-

-

-

-

68,731

09

71,570

77

—

—

—

—

1907

+ 532,123

37

100,000

—

44,038

29

—

—

22,963

95

1,287

10

68,289

34

72,158

10

—

—

26

50

1908

4- 626,733

63

100,000

—

54,989

29

—

—

23,552

72

813

32

79,355

33

54,843

31

1,705

31

4,484

—

1909

+ 741,095

98

—

j

65,714

97

1 —‘

—

11,359

83

3,378

12

80,452

92

76,897

49

2,763

84

441

55

1910

+ 702,105

33

—

_

53,099

32

71

63

14,815

39

949

38

68,935

72

93,037

64

12,345

25

218

84

Summa

_

| 1,350,000

1-

r—<

OO

CM

t>r

05

OO

49

1

63

72,874

06

| 6,427

92

976,655

10

11,513,572

34

16,814 40

5,170

89

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 48.

19

till reglering af flottleder samt öfver härtill disponibla medels användande.

reglerings- och

underhållskostnader uti flottleder

inom

Behållning (+)

eller

brist (—)

till näst- kommande

år.

Jämt-

lands

län.

! Kronor.

Gäfle-

borgs

län.

Kronor

Koppar-

bergs

län.

Kronor.

Värm-

lands

län.

Kronor.

Örebro

län.

Kronor.

Västman-

lands

län.

Kronor.

Älfs-

borgs

län.

Kronor.

i

Kalmar

län.

Kronor.

Hal-

lands

län.

Kronor.

Summa

utgifter.

Kronor.

57,527

68

+ 42,472

32

-

—

-

—

-

36,360

78

+ 110,760

03

65,059

79

+ 59,747

12

—

—

—

-

—

-

—

-

64,842

68

+ 5,029

65

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

-

—

-

—

-

46,567

55

- 9,421

15

63,606

75

— 8,695

91

62,172

80

+ 15,944

83

96,025

10

+ 37,139

16

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

-

—

-

—

-

101,942

94

+ 94,415

78

~

—

—

—

57

60

142,117

93

+ 151,432

60

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

-

—

-

—

-

123,796

60

+ 182,722

84

50,838

48

+ 265,147

11

—

—

—

-

21,534

54

—

-

—

-

—

-

—

-

—

-

—

-

81,303

87

+ 325,671

36

—

—

-

—

42,839

78

119,754

87

+ 393,585

10

—

-

6,404

2(5

5,570

86

-

-

—

-

241

30

—

—

—

—

—

—

109,795

50

+ 439,177

38

—

—

1,182

-

2,831

68

—

-

—

-

200

70

—

-

—

-

—

-

75,785

10

+ 532,123

3 7

—

—

—

—

1,494

48

73,679

08

+ 626,733

63

129

87

-

-

2,392

20

60

62

—

116

70

1,260

97

—

—

—

—

64,992

98

4- 741,095

98

1,085

79

-

-

37,825

84

249

38

115

6S

—

-

—

—

—

—

64

—

119,443

57

+ 702,105

33

9,862

49

—

-

43,314

41

50,000

-

280

53

—

—

772

70

181

40

—

_

209,513

26

+ 561,527

79

10,578

lö

7,586

26

157,861

29*)

50,310

-

396

21

558

70

2,033 6 7

181

40

64

—

1,765,127

31

-

—

*) Kostnaden för reglering af Hedströmmen 56,841: c o kronor är i sin helhet inbegripen

i denna summa, ehuru vattendraget delvis är beläget inom Västmanlands län.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.