Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående rätt för pensionerad ordinarie järnväg spersonal till fribiljetter för visst antal resor å statens järnvägar.

1912-04-13 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:59, Skrifvelse till Konungen angående rätt för pensionerad ordinarie järnväg spersonal till fribiljetter för visst antal resor å statens järnvägar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 59.

Nr 59,

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 13 april 1912.

» » »i Andra kammaren den 13 april 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående rätt för pensionerad

ordinarie järnväg spersonal till fribiljetter för visst antal resor

å statens järnvägar.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.)

(Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtanden nr 2 och 4.)

Till Konungen.

Uti tre särskilda inom Riksdagen väckta motioner har gjorts framställning,

att åtgärder måtte vidtagas för att bereda pensionerade tjänstemän

vid statens järnvägar fribiljetter för resor å nämnda järnvägar.

Enligt hvad Riksdagen inhämtat har uti den nya pensionslagen

för statens järnvägstjänstemän af den 4 juli 1910 vid bestämmande af

pensionsbeloppen hänsyn ej tagits till den förmån af fria resor, som

tjänstemännen före inträde i pensionsåldern åtnjutit.

Vid öfvervägande af hvad i detta ämne förekommit synes det Riksdagen,

som om skäl förelåge för en utredning i fråga om möjligheterna

att bereda den pensionerade järnvägspersonalen fribiljettsrätt med lämplig

begränsning.

Ostridigt skulle en dylik förmån vara af stort värde för den ifrågavarande

personalen. Detta ieke blott ur ekonomisk synpunkt, utan ock

för bevarandet af ett utaf de uttjänta järnvägsmännen värderadt samband

med det verk, de tillhört. Och anser Riksdagen den omständigheten,

att de pensionerade järnvägsmännen icke helt och hållet blefve

beröfvade en inom det verk, de tillhört under hela tjänstetiden, åtnjuten

och för detta verk alldeles speciell förmån, på intet sätt kunna anföras

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 59. 5

som stöd för anspråk på samma förmån från andra pensionerade statslån

are.

Såsom stöd för meddelande af här afsedda fribiljetter kan äfven

åberopas exemplet från Danmark och Norge, där sådana fribiljetter uti

ifrågavarande fall utfärdas i stor utsträckning.

Riksdagen kan ej heller finna, att det ifrågasatta medgifvande!, om

det ej utsträckes för långt, skulle kunna i nämnvärd mån ogynnsamt

påverka inkomsterna af statens järnvägstrafik. Dels är pensionärernas

antal ringa och deras pensionsålder inträder jämförelsevis sent, dels

torde en stor del af dem för öfrigt af ålder och sjukdom eller af ekonomiska

skäl ej kunna företaga några resor, hvartill kommer, att den inskränkning

i fribiljettsrätten lämpligen kan göras, att ifrågavarande

biljetter icke finge användas å vissa snabbgående och starkt anlitade

tåg liksom möjligen ej heller vissa dagar af året, då trafiken vore särskilt

stor.

Vidkommande frågan, i hvilken omfattning fria resor lämpligen må

beredas i förevarande fall, har Riksdagen ej förutsatt, att sådan förmån

skall sträcka sig längre än till rätt att årligen erhålla fribiljetter för

två resor iram och åter, men Riksdagen anser förevarande fråga böra

göras till föremål för utredning genom Eders Kungl. Majrts försorg.

På grund åt hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning, huruvida och i hvad mån

pensionerad ordinarie järnvägspersonal bör erhålla fribiljetter samt därefter

vidtaga de åtgärder, hvartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 13 april 1912.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.