Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

1912-05-30 · 61 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 60 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:6, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

1

Nr 6.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 30 maj 1912.

» » »i Andra kammaren den 30 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen

af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel,

innefattande anslagen till civildepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 6, 10, 38, 43, 44, 65, 66, 106,

114, 122, 124 och memorial nr 85 samt särskilda utskottets

nr 1 utlåtanden nr 7 och 8 samt memorial n:r 11

äfvensom särskilda utskottets nr 2 utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte liufvudtitel,

innefattande anslagen till civildepartementet, får Riksdagen för

Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 6 käft. (Nr 6.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Ordinarie anslag.

Regeringsrätten.

l:o) I den till Riksdagen den 13 januari 1912 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och. behof har Eders Kungl. Maj:t i punkt

1 under sjätte hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att godkänna följande

tillägg till de genom kungl. kungörelsen den 26 maj 1909 stadgade

villkor och bestämmelser för åtnjutande af de för regeringsrättens ledamöter

och vaktmästare fastställa aflöningsförmåner m. m., nämligen

att enhvar vaktmästare i regeringsrätten må årligen, i den mån sådant

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under 15 dagar samt att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren,

eller när det erfordras för beredande åt honom af semester,

annan vaktmästare skall vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla

förste vaktmästarens befattning, bestrida densamma, dock ej längre

än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår, med

rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid

sjukdomsförfall för förste vaktmästaren de med hans befattning förenade

tjänstgöringspenningar och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar

svarande belopp.

Under åberopande af hvad Riksdagen anfört angående semester åt

vaktmästare hos högsta domstolen, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen

godkänt följande tillägg till de genom kungl. kungörelsen den 26 maj

1909 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af de för regeringsrättens

ledamöter och vaktmästare fastställda aflöningsförmåner

m. m., nämligen

att en hvar vaktmästare i regeringsrätten må årligen, i den mån

sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under 15 dagar samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras

för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall vara skyldig

att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,

bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader under

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

3

ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren

de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar och under hans

semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande belopp.

Landsstaterna i länen.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 2 af sjätte liufvudtiteln

föreslagit Riksdagen att dels uppföra å ordinarie stat från och med år

1913 vid följande länsstyrelser skrifbiträden till nedannämnda antal:

vid hvar och en af länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och

Bohus, Kristianstads, Gäfleborgs och Västern orrl an ds län tre biträden,

vid hvar och en af länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,

Jönköpings, Kalmar, Ålfsborgs, Örebro, Kopparbergs, Jämtlands

och Västerbottens län två biträden samt

vid hvar och en af länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs,

Gottlands, Blekinge, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands och Norrbottens

län ett biträde;

dels förklara, att till ifrågavarande skrifbiträdestjänster skola antagas

kvinnor, dock att vid första tillsättningen af dylik tjänst jämväl

man, som oafbrutet åtminstone från 1912 års ingång vid länsstyrelse

innehaft stadig anställning för utförande af hufvudsakligen renskrifningsgöromål,

må befordras till skrifbiträde vid samma länsstyrelse;

dels medgifva,

att lön och tjänstgöringspenningar må för ifrågavarande biträden

utgå med lön 700 kronor och tjänstgöringspenningar 350 kronor, hvartill

kunna komma två ålderstillägg till lönen, det ena med 200 kronor

efter fem år och det andra, likaledes med 200 kronor, efter ytterligare

fem år; samt

att därutöfver må utgå ortstillägg för biträde vid länsstyrelsen i

Stockholms län med 150 kronor samt för biträde vid länsstyrelserna

i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län med 75 kronor;

dels såsom tillägg till de genom kungl. kungörelsen den 18 september

1908 stadgade villkor för åtnjutande af de från 1909 års början

fastställda löneförmånerna för tjänstemän och betjänte vid länsstyrelser

besluta, att biträde, som vid ikraftträdandet af ifrågavarande ändring i

staten för landsstaterna i länen är anställdt hos länsstyrelse och antages

till biträde å denna stat, äger att för åtnjutande af löneförhöjning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan

innehaft stadig anställning hos styrelsen;

dels besluta, att beträffande ifrågavarande biträden skola gälla de

i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari innevarande

år angifna allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande af aflöningsförmånerna

för fasta biträden hos vissa verk och myndigheter;

dels och höja anslaget till landsstaterna i länen (däraf 193,000 kronor

reservationsanslag) från 3,068,635 kronor med 45,825 kronor till 3,114,460

kronor.

Riksdagen, som i likhet med föredragande departementschefen anser

det olämpligt att för utförande af renskrifning och andra därmed

jämförliga mera mekaniska arbeten anlita vid länsstyrelsen anställda

extra ordinarie tjänstemän, har funnit den i ärendet förebragta utredningen

ådagalägga det stadigvarande behofvet af särskilda biträden för

utförande af dessa göromål, och har Riksdagen intet att erinra mot det

föreslagna antalet dylika biträdesbefattningar vid de olika länsstyrelserna.

Såsom af departementschefen erinrats äro fasta biträdesbefattningar

af här ifrågavarande art närmast afsedda för kvinnor. Riksdagen, som

delar departementschefens mening om vikten af att denna regel uppehälles

äfven med afseende å länsstyrelserna, har emellertid i likhet

med departementschefen ansett, att det måhända vore obilligt, att vid

första tillsättningen af befattningarna från möjligheten att vinna befordran

till fast skrifbiträde utesluta de vid en eller annan länsstyrelse

sedan längre tid anställda manliga renskrifvare.

Under hänvisande beträffande aflöning och lönevillkor vid ifrågavarande

tjänster till sitt i skrifvelse angående regleringen af utgifterna

under riksstatens andra hufvudtitel omförmälda beslut angående skrifbiträden

hos nedre justitierevisionen, får Riksdagen anmäla att Riksdagen
dels

uppfört å ordinarie stat från och med år 1913 vid följande

länsstyrelser skrifbiträden till nedannämnda antal:

vid hvar och en af länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och

Bohus, Kristianstads, Gäfleborgs och Västernorrlands län tre biträden,

vid hvar och en af länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,

Jönköpings, Kalmar, Ålfsborgs, Örebro, Kopparbergs, Jämtlands

och Västerbottens län två biträden samt

vid hvar och en af länsstyrelserna i Östergötlands, Kronobergs,

Gottlands, Blekinge, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands och Norrbottens

län ett biträde;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

o

dels förklarat, att till ifrågavarande skrifbiträdestjänster skola antagas

kvinnor, dock att vid första tillsättningen af dylik tjänst jämväl

man, som oafbrutet åtminstone från 1912 års ingång vid länsstyrelse

innehaft stadig anställning för utförande af hufvudsakligen

renskrifningsgöromål, må befordras till skrifbiträde vid samma länsstyrelse;
dels

medgifvit,

att lön och tjänstgöringspenningar må för ifrågavarande biträden

utgå med lön 700 kronor och tjänstgöringspenningar 350 kronor,

hvartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, det ena med 200

kronor efter fem år och det andra, likaledes med 200 kronor efter ytterligare

fem år, samt

att därutöfver må utgå ortstillägg för biträde vid länsstyrelsen i

Stockholms län med 150 kronor samt för biträde vid länsstyrelserna i

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län med 75 kronor;

dels såsom tillägg till de genom kungl. kungörelsen den 18 september

1908 stadgade villkor för åtnjutande af de från 1909 års början

fastställda löneförmånerna för tjänstemän och betjänte vid länsstyrelser

beslutit, att biträde, som vid ikraftträdandet af ifrågavarande

ändring i staten för landsstaterna i länen är anställdt hos länsstyrelse

och antages till biträde å denna stat, äger att för åtnjutande af löneförhöjning

genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet

därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen;

dels beslutat att för åtnjutande af de för kvinnliga biträden i staten

upptagna aflöningsförmåner skola gälla de i fråga om fasta biträden

hos nedre justitierevisionen af Riksdagen beslutade allmänna villkor

och bestämmelser för åtnjutande af deras aflöningsförmåner;

dels och höjt anslaget till landsstaterna i länen (däraf 193,000 kronor

reservationsanslag) från 3,068,635 kronor med 45,825 kronor till

3,114,460 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare i punkten 3 föreslagit Riksdagen

att godkänna följande tillägg till de genom kungl. kungörelsen den 22

juni 1911 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af de från

1912 års början fastställda aflöningsförmåner för ordinarie befattningshafvare

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt i väg- och vattenbyggnadsdistrikten,

nämligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

att en hvar vaktmästare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må

årligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, åtnjuta semester under 15 dagar, samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras

för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall

vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre

månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i

stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall för

förste vaktmästaren de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar

och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar

svarande belopp.

Departementschefen har i detta ärende uttalat, att för beredande

af semester åt vaktmästare i styrelsen ingen förhöjning torde erfordras

af det för vikariatsersättning m. m. afsedda anslaget i styrelsens aflöningsstat.

Under hänvisning till sitt i skrifvelse angående regleringen af utgifterna

under riksstatens andra hufvudtitel omförmälda beslut angående

semester för vaktmästare vid högsta domstolen, får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen godkänt följande tillägg till de genom kungl. kungörelsen

den 22 juni 1911 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de från 1912 års början fastställda aflöningsförmåner för

ordinarie befattningshafvare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

i väg- och vattenbyggnadsdistrikten, nämligen,

att en hvar vaktmästare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må

årligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, åtnjuta semester under 15 dagar samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras

för beredande åt honom ,af semester, annan vaktmästare skall

vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för

egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren

de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar och

under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande

belopp.

4:o) I en till Riksdagen den 23 februari 1912 aflåten proposition nr 56

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att godkänna dels sådan

ändring i den år 1911 fastställda ordinarie stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att för hvardera af två kvinnliga biträden lönen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

7

höjes från 600 kronor till 900 kronor och tjänstgöringspenningarna från

450 kronor till 550 kronor samt för hvar och en af tre kvinnliga biträden

lönen höjes från 600 kronor till 700 kronor, men tjänstgöringspenninningarna

sänkas från 450 kronor till 350 kronor, dels ock det tillägg

till de enligt kungl. kungörelsen, den 22 juni 1911 stadgade villkor och

bestämmelser för åtnjutande af de med befattning å sagda stat förenade

aflöningsförmåner, att för skrifbiträde å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

stat skola gälla de af chefen för finansdepartementet föreslagna,

i statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 13 januari 1912 upptagna

allmänna villkor och bestämmelser i fråga om fasta biträden hos

vissa verk och myndigheter, dock med iakttagande af de jämkningar

därutinnan, som af Riksdagen i fråga om fasta biträden å nedre justitierevisionens

stat sedermera beslutats.

Under hänvisning i öfrigt till sitt i skrifvelse angående regleringen

af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel omförmälda beslut angående

skrifbiträden hos nedre justitierevisionen, får Riksdagen anmäla,

att Riksdagen godkänt sådan ändring i den år 1911 fastställda ordinarie

stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att för hvartdera af

två kvinnliga biträden lönen höjes från 600 kronor till 900 kronor och

tjänstgöringspenningarna från 450 kronor till 550 kronor, samt för

hvart och ett af tre kvinnliga biträden lönen höjes från 600 kronor

till 700 kronor, men tjänstgöringspenningarna sänkas från 450 kronor

till 350 kronor, samt medgifvit, att för åtnjutande af de för kvinnliga

biträden i staten upptagna aflöningsförmåner skola gälla de i fråga om

fasta biträden hos nedre justitierevisionen af Riksdagen beslutade allmänna

villkor och bestämmelser för åtnjutande af deras aflöningsförmåner.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

5:o) I punkt 4 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att höja det till civila läkarstipendiater beviljade, under

medicinalstyrelsen med dithörande stater under sjätte hufvudtiteln uppförda

reservationsanslag å 7,500 kronor med 15,000 kronor till 22,500

kronor att användas till aflöning af 15 civila läkarstipendiater.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning afser dels ökning af

antalet civila läkarstipendiater från 10 till 15, dels ock höjning af stipendiebeloppen

från 750 kronor till 1,500 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Riksdagen, som af den förebragta utredningen blifvit öfvertygad om

behofvet af såväl den afsedda ökningen i antalet stipendier som den

föreslagna löneförbättringen för stipendiaterna, har höjt det till civila

läkarstipendiater beviljade, under medicinalstyrelsen med dithörande

stater under sjätte hufvudtiteln uppförda reservationsanslag å 7,500

kronor med 15,000 kronor till 22,500 kronor att användas till aflöning

af 15 civila läkarstipendiater.

Genom hvad Riksdagen under denna punkt beslutat kommer anslaget

till medicinalstyrelsen med dithörande stater, nu utgörande 1,027,700

kronor, (däraf 12,000 kronor reservationsanslag), att ökas med 15,000

kronor till 1,042,700 kronor, däraf 27,000 kronor reservationsanslag.

Hospitals underhåll.

6:o) I en den 19 april 1912 till Riksdagen aflåten proposition,

nr 206, har Eders Ivungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen medgifva att vid ett hvart af Säters och Västerviks hospital

må under den tid, första beläggningen pågår, dock högst till den 1

juli 1913, i stället för underläkare anställas två extraläkare mot ett

arfvode af högst 12 kronor om dagen jämte de naturaförmåner, som

för biträdande läkare blifvit genom Kung! bref den 28 juni 1907 fastställda,

att vid Stockholms hospital må anställas en hospitalsläkare mot

den kontanta aflöning och de förmåner i öfrigt samt under de bestämmelser

och villkor, som beträffande sådan befattning blifvit genom nådigt

bref den 28 juni 1907 faställda, att sistnämnda tjänstebefattning

må tillsättas redan under år 1912, samt att hvad som erfordras för

beredande af ifrågavarande löneförmåner må utgå af förslagsanslaget

till hospitals underhåll, utom hvad angår ålderstillägg till hospitalsläkaren

vid Stockholms hospital, hvilket skall påföras sjätte hufvudtitelns

förslagsanslag till ålderstillägg.

På grund af hvad till stöd för framställningen i ärendet förekommer,

har Riksdagen ansett sig böra bifalla densamma. Riksdagen har

visserligen fäst sin uppmärksamhet vid att den föreslagna nya hospitalsläkartjänsten

vid Stockholms hospital är afsedd att tillsättas redan

under år 1912, ett förfaringssätt som står i strid med Riksdagens vid flera

föregående tillfällen uttalade åsikt, att af Riksdagen beslutade nya

tjänstebefattningar icke böra uppföras å stat förr än från och med in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

9

gången af det år, statsregleringen afser; men har Riksdagen, med hänsyn

till hospitalets egenskap af undervisningsanstalt och önskvärdheten

al att öfverläkaren redan från början af nästkommande hösttermin vinner

den med inrättandet af hospitalsläkartjänsten afsedda lättnaden i sin

arbetsbörda, ej i antydda hänseende velat framställa någon erinran mot

förslaget.

Riksdagen har alltså medgifvit

dels att vid ett hvart af Säters och Västerviks hospital må under den

tid, första beläggningen pågår, dock högst till den 1 juli 1913, i stället

för underläkare anställas två extraläkare mot ett arfvode af högst 12

kronor om dagen jämte de naturaförmåner, som för biträdande läkare

blifvit genom kung! bref den 28 juni 1907 fastställda;

dels att vid Stockholms hospital må anställas en hospitalsläkare

mot den kontanta aflöning och de förmåner i öfrigt samt under de

bestämmelser och villkor, som beträffande sådan befattning blifvit genom

kungl. bref den 28 juni 1907 fastställda;

dels att sistnämnda tjänstebefattning må tillsättas redan under år 1912;

dels ock att hvad som erfordras för, beredande af ifrågavarande löneförmåner

må utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll, utom hvad

angår ålderstillägg till hospitalsläkaren vid Stockholms hospital, hvilket

skall påföras sjätte hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg.

Försäkringsinspektionen.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har uti punkten 5 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen

1) att dels besluta att i försäkringsinspektionens stat från och

med år 1913 uppföra aflöning till ett kvinnligt biträde med lön 900

kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstillägg 150 kronor,

hvartill kunna komma två ålderstillägg till lönen, hvartdera å 200 kronor,

efter fem och tio år; dels bestämma, att den pension, som med tillämpning

af lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension kan komma att beviljas nämnda biträde, skall utgå af

försäkringsanstalternas bidrag till försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet; dels medgifva, att biträde, som vid ikraftträdandet af

ifrågavarande ändring i försäkringsinspektionens stat är anställdt hos

försäkringsinspektionen och antages till biträde å denna stat, äger att

för åtnjutande af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo

den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos försäkringsBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 6 käft. (Nr 6.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

inspektionen; dels ock besluta, att för nämnda kvinnliga biträde skola

gälla de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari 1912

angifna allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande af aflöningsförmånerna

för fasta biträden hos vissa verk och myndigheter;

2) att höja det i försäkringsinspektionens stat till vikariatsersättningar,

ersättningar till extra tjänstemän och andra biträden, resekostnads-

och traktamentsersättningar, tryckningskostnader, hyra, kostnader

för belysning, uppvärmning, städning, möbler, böcker, tidningar, kontorsrekvisita

in. m. äfvensom till extra ordinarie arbetskrafter vid möjligen

förekommande särskild administration af lifförsäkringsbolag upptagna

förslagsanslag från 19,600 kronor till 24,000 kronor eller med 4,400

kronor att utgå af försäkringsanstalternas bidrag till försäkringsinspektionens

organisation och verksamhet;

3) att höja reservationsanslaget till upprätthållande af försäkringsinspektionens

verksamhet från 53,000 kronor med 6,000 kronor till

59,000 kronor;

4) att godkänna sådant tillägg till de genom kungl. kungörelsen

den 12 augusti 1910 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de från 1911 års början fastställda aflöningsförmåner för ordinarie

tjänstinnehafvare i försäkringsinspektionen, att vaktmästaren hos inspektionen

må årligen, i den mån det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar.

Den förebragta utredningen har synts Riksdagen ådagalägga, att

goda grunder finnas för hvad af Eders Kungl. Maj:t föreslagits i fråga

om uppförande i försäkringsinspektionens stat af aflöning till ett kvinnligt

biträde m. m. Hvad aflöningsvillkoren beträffar hänvisar Riksdagen

till sitt i skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens

andra hufvudtitel omförmälda beslut angående skrifbiträden hos

nedre justitierevisionen.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om semester åt inspektionens

vaktmästare anser sig Riksdagen böra bifalla.

Hvad därefter vidkommer tillsynen öfver understödsföreningarna

har det synts Riksdagen kunna ifrågasättas, huruvida det är lämpligast

att denna tillsyn öfverlämnas till försäkringsinspektionen, och har Riksdagen

i detta afseende fäst sin uppmärksamhet vid att den af Riksdagen

numera beslutade socialstyrelsens verksamhet är afsedd att omfatta

den med tillsynen öfver understödsföreningarna i viss mån likartade

tillsynen öfver sjukkassorna.

Vid sådant förhållande har Riksdagen ansett frågans lösning bäst

främjas, om de för år 1913 för tillsyn öfver understödsföreningarna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 0.

11

erforderliga medel anvisas å extra stat och ställas till Eder» Kungl.

Maj:ts förfogande och Eders Kungl. Magt lämnas tillfälle att till 1913

års Riksdag inkomma med förslag till slutgiltigt ordnande af frågan om

tillsynen öfver understödsföreningarna.

Riksdagen har alltså

dels beslutat att i försäkringsinspektionens stat från och med år 1913

uppföra aflöning till ett kvinnligt biträde med lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar

550 kronor och ortstillägg 150 kronor, hvartill kunna

komma två ålderstillägg till lönen, hvartdera å 200 kronor, efter fem

och tio år;

dels bestämt, att den pension, som med tillämpning af lagen den

11 oktober 1907 angående civila tjänsteinnehafvares rätt till pension kan

komma att beviljas nämnda biträde, skall utgå af försäkringsanstalternas

bidrag till försäkringsinspektionens organisation och verksamhet;

dels medgifvit, att biträde, som vid ikraftträdandet af ifrågavarande

ändring i försäkringsinspektionens stat är anställdt hos försäkringsinspektionen

och antages till biträde å denna stat, äger att för åtnjutande

af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet

därförinnan innehaft stadig anställning hos försäkringsinspektionen;

dels ock beslutat, att för nämnda kvinliga biträde skola gälla de i

fråga om fasta biträden hos nedre justitierevisionen af Riksdagen beslutade

allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande af deras aflöningsförmåner.

Vidare har Riksdagen

dels nedsatt det i försäkringsinspektionens stat till vikariatsersättningar,

ersättningar till extra tjänstemän och andra biträden, resekostnadsoch

traktamentsersättningar, tryckningskostnader, hyra, kostnader för

belysning, uppvärmning, städning, möbler, böcker, tidningar, kontorsrekvisita

m. in. äfvensom till extra ordinarie arbetskrafter vid möjligen

förekommande särskild administration af lifförsäkringsbolag upptagna

förslagsanslag med 1,400 kronor eller från 19,600 kronor till 18,200

kronor att utgå af försäkringsanstalternas bidrag till försäkringsinspektionens

organisation och verksamhet;

dels beslutat att icke bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om höjning

af reservationsanslaget till upprätthållande af försäkringsinspektionens

verksamhet från 53,000 kronor med 6,000 kronor till 59,000

kronor;

dels godkänt sådant tillägg till de genom kungl. kungörelsen den

12 augusti 1910 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de från 1911 års början fastställda aflöningsförmåner för ordinarie tjänsteinnehafvare

i försäkringsinspektionen, att vaktmästaren hos inspek
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

tionen må årligen, i den mån det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under 15 dagar.

Beträffande de för tillsyn öfver understödsföreningarna erforderliga

medel anmäler Riksdagen i punkt 65 här nedan sitt beslut.

Internationell ständig förening för frågor rörande

vägväsendet.

8:o) I punkten 6 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t vidare

föreslagit Riksdagen att till gäldande med 500 francs af Sveriges bidrag

till den ständiga internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet

anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 365 kronor.

Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt uti ärendet afgifna

yttrande anfört, lärer det vara af vikt, att vårt lands vägbyggnadskonst

sättes i tillfälle att på bästa sätt följa med den på grund af

tillkomsten af vissa nyare transportmedel nödvändiggjorda utvecklingen

af vägbyggnadstekniken; och då Sveriges deltagande i ifrågavarande

förenings verksamhet synes ägnadt att befordra denna angelägenhet,

har Riksdagen ansett sig böra bevilja de för Sveriges anslutning till

föreningen erforderliga medel och alltså till gäldande med 500 francs

af Sveriges bidrag till den ständiga internationella föreningen för frågor

rörande vägväsendet anvisat såsom förslagsanslag ett belopp af 365

kronor.

Beträffande af Eders Kungl. Maj:t till gäldande af samma bidrag

för år 1912 äskadt anslag å extra stat, anmäler Riksdagen i punkt 63

här nedan sitt beslut.

Socialstyrelsen.

9:o) I punkten 7 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels i afvaktan på den proposition, Eders Kungl. Maj:t kunde komma att

aflåta till Riksdagen om inrättande från och med år 1913 af ett ämbetsverk,

kalladt socialstyrelsen, tills vidare förslagsvis beräkna ett belopp

af 175,000 kronor.

Sedermera har i en den 22 mars 1912 dagtecknad proposition, nr

108, Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels från och med år

1913, med godkännande af de i sagda protokoll intagna förslag till aflöningsstat

samt till allmänna villkor och bestämmelser för aflöningsförmånernas

åtnjutande, i riksstaten under sjätte hufvudtiteln uppföra

ett ordinarie anslag till ett centralt ämbetsverk för sociala ärenden, social
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

styrelsen, å 138,200 kronor, dels för upprätthållande af socialstyrelsens

verksamhet, utöfver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1913

anvisa ett belopp af 35,000 kronor, dels ock från och med år 1913 från

kommerskoilegii nuvarande stat utesluta en byråchef och föreståndare

för det arbetsstatistiska arbetet in. m.

På sätt i särskild skrifvelse anmälts har Riksdagen dels godkänt

följande stat att tillämpas från och med år 1913 för ett nytt centralt

ämbetsverk för sociala ärenden, benämndt socialstyrelsen, med den ställning

och befogenhet, som af utskottet ofvan angifvits:

Åflönings- och omkostnadsstat för socialstyrelsen.

Tjänst-

....

Lön

görings-

eller mot-

pengar

tillägg.

Summa.

svarande.

eller mot- svarande.

Er.

Kr.

Kr.

Kr.

A. Ordinarie anslag.

1 chef för socialstyrelsen..................

6,200

2,800

1,000

10,000

2 fullmäktige, arfvoden å 1,000 .........

—

—

—

2,000

1 byråchef ....................................

5,000

2,500

600

8,100

(Efter 5 år kan lönen

2 byråchefer....................................

10,000

5,000

1,200

16,200

1 höjas med 600 kr.

1 ledamot för lagärenden, arfvode ......

5,600

2,500

—

8,100

1 sekreterare .................................

3,600

1,800

400

5,800

) Efter 5 år kan lönen

4 tjänstemän af 2:dra graden (1 sekrete- rare och inspektörsassistent, 3 förste

aktuarier)....................................

1 tjänsteman af första graden, aktuarie

14,400

7,200

1,600

23,200

1 höjas med 500 kr., och

* efter 10 år med ytter-

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr., efter

tillika registrator och kassör .........

2,200

1,500

300

4,000

3 tjänstemän af lista graden, 2 auktua-

10 år med ytterligare

500 kr. och efter 15

rier samt 1 bibliotekarie, tillika regi-

strator) .......................................

6,600

4,500

900

12,000

år med än ytterligare

500 kr.

1 kvinnligt skrifbiträde af högre grad

900

550

150

1,600

3 kvinnliga skrifbiträden af högre grad

2,700

1.650

450

4,800

Efter 5 år kan lönen

höjas med 200 kr. och

1 kvinnligt skrifbiträde af lägre grad

700

350

150

1,200

efter 10 år med ytter-

6 kvinnliga skrifbiträden af lägre grad

4,200

2,100

900

7,200

ligare 200 kr.

1 förste vaktmästare ........................

900

450

150

1,500

(Efter 5 år kan lönen

\ höjas med 100 kr.

[Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare.................................

Till amanuenser, sakkunniga, extra bi- träden, gratifikationer och vikariats-

700

350

150

1,200

f höjas med 100 kr. och

| efter 10 år med ytter-

ersättningar.................................

—

—

—

17,000

Ordinarie anslag: Summa kronor

—

—

123,900

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Summa.

Er.

Anm. 1. Därest ledamoten för lagärenden ej innehar ordinarie befatt- ning, hvarmed följer skyldighet att erlägga afgift för egen

pensionering, skall den del af arfyodet, som anses motsvara

lönen, minskas med 300 kronor; innehar han åter befattning,

hvarmed följer skyldighet att erlägga lägre sådan afgift än som

åligger tjänsteman af 3:dje lönegraden, skall från nämnda del

af arfvodet afdragas så stort belopp, att detta afdrag och den

honom i förenämnda hänseende åliggande pensionsafgiften till- sammans utgöra 300 kronor.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt

bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej

till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

B. Extra anslag''.

Till extra tjänstemän och biträden, gratifikationer, sakkunniga etc.

Till införskaffande af statistiska primäruppgifter, ombud i orterna

28,000

m. m.:

för den allmänna socialstatistiken....................................

12,000

» större specialundersökningar ....................................

5,000

» landtarbetaxstatistiken ...........................................

2,000

Extra anslag:- Summa kronor

47,000

Tillsammans kronor

170,900

dels förklarat, att följande allmänna villkor ock bestämmelser skola

gälla för aflöningsförmånernas åtnjutande, nämligen

att samtliga ordinarie tjänsteinnehafvare i socialstyrelsen skola, i

den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall

efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar

hvarje söckendag;

att innehafvare af ordinarie tjänst i socialstyrelsen skall vara underkastad

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af ämbetsverket

eller dess särskilda afdelningar eller eljes i allmänhet kan varda

stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets ställning

inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan

såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande

ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara

pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han

innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

15

förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det

verk, till hvilket göromålen öfverlämnas; skolande befattningshafvare i

socialstyrelsen slutligen, likaledes med bibehållande af nyssnämnda förmåner,

vara underkastad att, när helst så af Kungl. Maj:t pröfvas lämpligt,

förflyttas till annan befattning inom förvaltningen på det sociala

området;

att med ordinarie befattning i socialstyrelsen icke må förenas annan

tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom

aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt

ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare

af annan befattning, socialstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket,

finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tillsvidare

bibehållas;

att tjänsteman i första eller andra lönegraden är skyldig att tjänstgöra

å den särskilda befattning inom graden, där socialstyrelsen, till befordrande

af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljes varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger

uppbära hela lönen jämte orstillägget eller i det fall, där aflöningen utgöres

af arfvode, den del däraf, som icke anses såsom fcjänstgöringspenningar,

men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller

revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges

från tjänstgöring eller eljes är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen eller ortstillägget eller af arfvodet, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljes pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

finns skäligt låta honom uppbära något däraf’;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för ämbetsresor eller

för beredande af semester, innehafvare af lägre befattning skall vara

skyldig att, om han förordnas till högre befattning i socialstyrelsen,

densamma, mot åtnjutande, i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar, men eljes af däremot svarande belopp

i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst, eller

fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,

äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af

omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare vid bestämmandet

af rätten till löneförhöjning tillgodoräknas den tid, som före

den nya afiöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till befattningen eller annan, samma lönegrad tillhörande befattning i

kommerskollegium, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial

eller förordnande tillsvidare att vara innehafvare af befattningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som

berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, chefen, byråcheferna

och ledamoten för lagärenden samt tjänstemännen af andra lönegraden

enhvar under en och en half månad samt tjänstemännen af första lönegraden

enhvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6. 17

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af chefen bestämmes, begagna

sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägget eller, där aflöningen

utgöres af arfvode, den del däraf, som icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt;

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att enhvar, som med eller efter den njm lönestatens ikraftträdande

tillträder befattning i socialstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta

sig nyssberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar i kommerskollegium,

hvilka, oaktadt därtill berättigade, icke före den 1 november

1912 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt

nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie

stat tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes

af bestämmelserna i lagen angående civila tjänsteinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

att enhvar vaktmästare i socialstyrelsen må årligen, i den mån sådant

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under 15 dagar, samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller, när det erfordras

för beredande åt honom af semester, annan vaktmästare skall

vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för egna

tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren

de med dennes befattning förenade tjänstgöringsgspenningar och under

hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande belopp;

att kvinnligt biträde, som vid de nya tjänsternas uppförande i stat

är anställdt hos kommerskollegium och antages till biträde å socialstyrelsens

stat, må för åtnjutande af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 6 käft. (Nr G.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

sig till godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning

hos kommerskollegium; samt

att för kvinnliga biträden å socialstyrelsens stat skola gälla följande

allmänna villkor och bestämmelser, nämligen

1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst till innehafvare af

tjänsten befordras person, som omedelbart före sin befordran inom vederbörande

ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten hörande

mot fast arfvode under föregående år till belopp, öfverstigande hvad

enligt staten skall utgå till tjänstens innehafvare, ämbetsverket skall

äga bereda fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda arfvodes

belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad ej må i

något fall tillgodoföras aflöning till högre belopp, än som motsvarar

beloppet af den med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgöringspenningar

och ortstillägg däri inräknade;

2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara 6 timmar, men

i verk, där nämnda arbetstid är för tjänstemännen bestämd till 7 timmar,

denna tid, samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall

vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräfver,

tvärstanna i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare eu timme;

3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande aflöningsstat,

må åtnjuta semester under en månad om året, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske;

4) att, där biträde med aflöning efter den lägre typen befordras

till biträdesbefattning, för hvilken aflöning utgår efter den högre typen,

biträde, som redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må

för erhållande af första ålderstillägget i den högre graden få tillgodoräkna

sig högst fem år af den tid, som förflutit från det biträdet tillträdde

det sista ålderstillägget i den lägre graden;

5) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda biträden af såväl

högre som lägre grad, biträde af lägre grad skall vara skyldigt att,

om det förordnas såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida

befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt tre

månader under ett och samma kalenderår; ägande sålunda förordnadt

biträde af lägre grad att därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar

åtnjuta, om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall, de

med den tjänstledigas befattning förenade tjänstgöringspenningar, men,

då förordnandet erfordras för beredande af semester, ett mot den semesterledigas

tjänstgöringspenningar svarande belopp;

6) att gift kvinna må till biträdestjänst, befordras allenast efter af

Kungl. Maj:t på framställning i hvarje särskild! fall lämnadt medgifvande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bihsdagens shrifvelse Nr 6.

7) att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst ingår äktenskap,

hon icke skall vara skyldig att af sådan anledning afgå från tjänsten,

därest icke vederbörande öfverordnade myndighet med hänsyn till

tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;

8) att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk eller myndighet

tillsättas medelst konstitutorial och att tillsättningen skall ske

efter tjänstens ledigförklarande genom kungörelse;

9) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar, ordningen

_ för meddelande af tjänstledighet och afsked samt för åtal och

disciplinär bestraffning och dylikt skola gälla de närmare stadganden,

som må varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt

10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk och myndighet

stadgade villkor och bestämmelser för aflöningsförmånernas åtnjutande

skola i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad

här blifvit föreskrifvet lända till efterrättelse;

dels i riksstaten under sjätte hufvudtiteln uppfört ett ordinarie

anslag till socialstyrelsen å 123,900 kronor;

dels för upprätthållande af socialstyrelsens verksamhet, utöfver anslaget

å ordinarie stat, å extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af

47,000 kronor;

dels och från och med år 1913 från kommerskollegii nuvarande stat

uteslutit dels aflöning till en byråchef och föreståndare för det arbetsstatistiska

arbetet m. m. till belopp af 6,400 kr., dels ock i anslaget till

vikariatsersättningar m. m. ingående semesterersättning åt samme byråchef,

uppgående till 250 kronor.

Yrkesinspektionen.

10:o) I en den 12 april innevarande år till Riksdagen aflåten proposition

(nr 239) har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels, med

godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma

dag intagna förslag till aflöningsstat samt till allmänna villkor och bestämmelser

för aflöningsförmånernas åtnjutande att tillämpas från och

med år 1913, i riksstaten under sjätte hufvudtiteln uppföra ett ordinarie

anslag till anordnande af yrkesinspektion å 107,300 kronor; dels och

för samma ändamål å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af

50,000 kronor.

På sätt i särskild skrifvelse anmälts har Riksdagen dels godkänt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrifvelse Nr 6.

följande aflönings- och omkostnadsstat för yrkesinspektionen, att tillämpas

från och med år 1913.

Lön.

Tjänst- g örings- pengar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Å. Ordinarie anslag;.

1 yrkesinspektör ...................

1 » ..................

It » ..................

4,200

4,200

4,200

2,000

2,000

2,000

400

400

6,600

6,600

6,200

Lönen kan efter 5 är höjas

> med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.

6 yrkesinspektörer.................

25,200

12,000

—

37,200

1 yrkesinspektris ..................

| Till yrkesinspektörernas och yr-

2,400

1,200

—

3,600

Lönen kan efter 5 år höjas

med 300 kr., efter 10 år

\ med ytterligare 300 kr.

och efter 15 år med ytter- 1 ligare 300 kr.

i

kesinspektrisens kontorskost- nader samt vikariatsersätt-

ningar, förslagsvis ............

—

—

-

17,000

Summa kronoi

—

| —

—

77,200

B. Extra anslag.

Till arfvoden åt 11 assistenter, 18 underinspektörer, special-

inspektörer samt vikariatsers

Ordinarie och extra anslag till

ittningar m. in., summa kronor

85,600

sammans kronor.......

162,800

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i aflöningsstaten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning inom yrkesinspektionen. skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden samt reglering af tjänstgöringsområde, som vid en

möjligen inträdande förändrad organisation af yrkesinspektionen eller

eljest kan varda honom i behörig ordning ålagd;

att med ordinarie befattning inom yrkesinspektionen icke må förenas

annan tjänst, å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med sådan ordinarie befattning ej heller må förenas vare sig

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är försedt med Kungl. Maj:ts oktroj eller blifvit registrerat såsom

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

21

aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af livad slag som helst, så framt ej Kungl.

Maj:t, uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig

för tjänstgöringen inom yrkesinspektionen, finner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningsinnehafvare

verkligen tjänstgjort, men för den tid, han varit från

tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

särskilt uppdrag eller för annat ändamål eller i behörig ordning afstänges

från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta

befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar

afstå så mycket af lönen eller ortstillägget, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att befattningshafvare, som blifvit oförmögen till tjänstgöring på

grund af kroppsskada, ådragen under tjänsteutöfning, må, utan hinder

af hvad härofvan är sagd!'', tillgodonjuta sin aflöning oafkortad under

sex månader och därefter till det belopp, som bestämmes af Kungl.

Maj:t;

att aflöning ej må utgå till befattningshafvare för tid, hvarunder

lian afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller utan att han kan styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej yrkesinspektionens chefsmyndighet finner skäligt låta honom

uppbära något häraf;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvare!! under

mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att

vinna nämnda förhöjning, med skicklighet och nit bestridt sin egen

eller, på grund af förordnande, med godt vitsord annan statens tjänst

eller fullgjort annat offentligt uppdrag, och för andra förhöjningen efter

ytterligare fem år, på samma villkor samt för tredje förhöjningen, där

sådan äger rum, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma

villkor, under iakttagande hvad hvar och en af omförmälda löneför
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Hilcsdagens skrifvelse Nr 6.

höjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid

början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern

blifvit uppnådd; börande yrkesinspektör vid bestämmandet åt

rätten till löneförhöjning tillgodoräknas den tid, han före den nya

aflöningsstatens trädande i kraft på grund åt förordnande bestridt yrkesinspektörsbefattning;
att

likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att befattningshafvare, där så utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, årligen under fjorton dagar äger vistas utom det tjänstgöringsområde,

för hvilket lian är anställd; börande dock anmälan därom

på förhand göras hos yrkesinspektionens chefsmyndighet;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall lön jämte ortstilllägg utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad därom kan i laga ordning varda

stadgadt; samt

att enhvar, som med eller efter den nya lönestatens ikraftträdande

tillträder befattning inom yrkesinspektionen skall vara pliktig att underkasta

sig ofvan berörda villkor och bestämmelser;

dels i riksstaten under sjätte hufvudtiteln uppfört ett ordinarie anslag

till anordnande af yrkesinspektionen å 77,200 kronor;

dels ock för anordnande af yrkesinspektionen å extra stat för år

1913 anvisat ett belopp af 85,600 kronor.

Sjukkasse väsendets befrämjande.

ll:o) I punkten 8 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, under förutsättning af bifall till förslaget om inrättande

af en socialstyrelse, beräkna en nedsättning från och med år 1913

af förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande med 43,200 kronor

eller från 1,300,000 kronor till 1,256,800 kronor.

Riksdagen, som i anledning af Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda

framställning beslutat inrättande från och med år 1913 af ett nytt

centralt ämbetsverk för sociala ärenden, benämndt socialstyrelsen, hvilket

ämbetsverk kommer att öfvertaga den nuvarande sjukkassebvråns

uppgifter såsom tillsyningsmyndighet öfver sjukkasseväsendet, har från

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

23

och med år 1913 nedsatt förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande

med 43,200 kronor eller från 1,300,000 kronor till 1,256,800

kronor.

Höjning af vissa förslagsanslag.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 9 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att höja dels förslagsanslaget till anstalter

för obildbara sinnesslöa med 45,000 kronor eller således till 120,000

kronor, dels förslagsanslaget till ålderstillägg med 35,000 kronor eller

således till 300,000 kronor, dels ock förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

med 100,000 kronor eller således till 150,000 kronor.

Med bitall till hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit har Riksdagen

dels höjt förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa

med 45,000 kronor eller således till 120,000 kronor,

dels höjt förslagsanslaget till ålderstillägg med 35,000 kronor eller

således till 300,000 kronor,

dels och höjt förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

med 100,000 kronor eller således till 150,000 kronor.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att i stället

för det i 1912 års riksstat uppförda förslagsanslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. under sjätte hufvudtiteln uppföra ett ordinarie

förslagsanslag för skrifmaterialier, expenser, ved m. m. å 350,000

kronor.

Riksdagen har i stället för det i 1912 års riksstat uppförda

förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved in. m. under sjätte

hufvudtiteln uppfört ett ordinarie förslagsanslag för skrifmaterialier,

expenser, ved m. m. å 350,000 kronor.

Tryckningskostnader.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för bestridande

af tryckningskostnader under sjätte hufvudtiteln uppföra ett ordinarie

förslagsanslag af 200,000 kronor, som för jämnande af hufvudtitelns

slutsumma upptagits till 200,982 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

liilcsdagens skrifvelse Nr 6.

Under hänvisning till innevarande Riksdags beslut angående uppförande

under andra hufvudtiteln af ett förslagsanslag för nu ifrågavarande

ändamål och då Riksdagen icke funnit anledning till erinran

mot det nu föreslagna anslagets storlek, får Riksdagen anmäla, att

Riksdagen har till bestridande af tryckningskostnader under sjätte hufvudtiteln

å ordinarie stat uppfört ett förslagsanslag å 200,000 kronor;

dock att anslaget för jämnande af hufvudtitelns slutsumma höjts med

8 kronor till 200,008 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

15:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas uppförda under sjätte hufvudtiteln, har Eders Kungl.

Maj:t icke föreslagit någon förändring.

Riksdagen får anmäla, att samtliga ordinarie anslag, som här ofvan

icke blifvit särskildt omförmälda, för år 1913 fastställts till samma belopp

som uti innevarande års riksstat.

Extra anslag.

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till sjätte hufvudtiteln,

gjorda framställningar hafva följande anslag beviljats.

Civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

16:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts i punkt 12 af sjätte

hufvudtiteln gjorda framställning har Riksdagen på extra stat för

år 1913 anvisat ett anslag af 3,000 kronor att af Eders Kungl. Maja

ställas till statsministerns förfogande för aflönande af en handsekreterare.

17:o) Under punkt 13 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maja

föreslagit Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshafvare

i civildepartementet i enlighet med de i statsrådsprotokollet tillstyrkta

grunder och på de däruti förordade villkor å extra stat för år 1913

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

bevilja ett förslagsanslag af 13,540 kronor, däraf högst 325 kronor

skulle. få användas till höjning af vikariatsersättning under semester.

Riksdagen, som ej halt något att erinra mot hvad Eders Kungl.

Maj:t i förevarande afseende föreslagit, har till provisorisk lönereglering

för befattning skafvare i civildepartementet, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver civildepartementsärenden den 13 januari 1912 angifna

grunder och på de däruti omförmälda villkor, å extra stat för år 1913

beviljat ett förslagsanslag af 13,540 kronor, däraf högst 325 kronor

ma användas till höjning af vikariatsersättning under semester.

18:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 14

af denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen för aflönande af en extra

föredragande inom civildepartementet på extra stat för år 1913 anvisat

ett belopp af 7,000 kronor, däraf 2,500 kronor skola anses utgöra

tjänstgöringspenningar.

19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har Riksdagen i likhet med hvad för åren 1908—1912 ägt rum,

såsom godtgörelse till ytterligare eu särskild föredragande inom civildepartementet

på extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af 4,000 kronor.

20:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen till förhöjning af de inom civildepartementets afdelning

aj Kungl. Maj:ts kansli anställda amanuensernas arfvoden m. m. på extra

stat för år 1913 anvisat ett anslag af 24,000 kronor.

Öfverståthållarämbetet.

2 Ro) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 17

af denna hufvudtitel föreslagit har Riksdagen på extra stat för år 1913

anvisat till fortsatt utgifvande af tidningarna »Polisunderrättelser» och

))Meddelanden angående automobiltrafik» ett belopp af 26,400 kronor, med

rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel redan

under år 1912 af nämnda belopp utanordna 1,200 kronor.

Landsstaterna i länen.

22:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

bär Riksdagen, i likhet med hvad som skett för år 1912, på extra stat

för år 1913 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 6 höft. (Nr 6.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

af 350,000 kronor att, hufvudsakligen under de i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 21 februari 1908 angifna villkor för åtnjutande

af bidrag från anslaget, användas till aflöning och underhåll af särskild

polisstyrka på landet, där sådan kan af förhållandena påkallas, under

medgifvande tillika, dels att af detta anslag ett belopp åt 10,000 kronor

må användas till åtgärder i särskilda fall för gröfre brotts upptäckande

och förbrytares efterspanande och gripande, dels att Eders Kungl. Maj.t

må af anslaget använda lämpligt belopp till årsarfvode åt eu polistjänstemän,

som förordnas att inom civildepartementet biträda ej mindre

vid uppläggning och förande af register Öl ver den polisstyrka, som kan

komma att ur vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande

förberedande af polisskydd vid oroligheter å rikets landsbygd, än

ock vid beredning inom departementet af frågor om samma polisstyrkas

användning i förekommande fall. .

23:o) Under punkt 19 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t ioreslao-it

Riksdagen att på extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag

af 794,800 kronor för beredande al tillfällig löneförbättring under samma

år åt 118 kronofogdar, 117 häradsskrifvare och 516 länsmän, att utgå

med de i förenämnda statsrådsprotokoll öfver civildepartementsärenden

angifna belopp. Med anledning häraf har Riksdagen på extra stat för

år 1913 anvisat ett förslagsanslag af 794,800 kronor för beredande af

tillfällig löneförbättring under samma år åt 118 kronofogdar, 117 häradsskrifvare

och 516 länsmän, att utgå med följande belopp, nämligen:

för 11 kronofogdar (i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens lan)

eu hvar 800 kronor, däraf 200 kronor skola anses, utgöra lön, 400 kronor

tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg;

för eu hvar af öfriga 107 kronofogdar 600 kronor, däiaf 200 kionor

skola anses utgöra lön och 400 kronor tjänstgöringspenningar,

för 10 häradsskrifvare (i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län) eu hvar 900 kronor, däraf 200 kronor skola anses utgöra lön, 500

kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg;

för 107 häradsskrifvare (i öfriga län) en hvar 700 kronor, däraf

200 kronor skola anses utgöra lön och 500 kronor tjänstgöringspen
ningar;

och .

för samtliga häradsskrifvare extra förvaltningsbidrag med 75. kronor

för hvarje fullt 5,000-tal af folkmängden i tjänstgöringsdistnktet;

för 4 länsmän (i Tärna distrikt af Västerbottens län samt i Arjepluogs,

Juckasjärvi och Enontekis distrikt af Norrbottens län) eu hvar

1,000 kronor, däraf 600 kronor skola, anses utgöra lön, 200 kronor

ortstillägg och 200 kronor förvaltningsbidrag;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6. 27

för 66 länsmän (öfriga länsmän i Västerbottens och Norrbottens

län samt länsmännen i Jämtlands län) en hvar 1,300 kronor, däraf

600 kronor skola anses utgöra lön, 300 kronor tjänstgöringspenningar,

200 kronor ortstillägg och 200 kronor förvaltningsbidrag, samt

för en hvar af öfriga 446 länsmän 1,100 kronor, däraf 600 kronor

skola anses utgöra lön, 300 kronor tjänstgöringspenningar och 200

kronor förvaltningsbidrag.

24:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 20

af denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen i likhet med hvad förut

under en följd af år ägt rum, för juridiskt biträde åt de svenska lapparna

i Norge samt till lappfogdar och lappförmän äfvensom ordningsmän inom

lappbyarna på extra stat för år 1913 anvisat 20,500 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för tillfällig

förstärkning af arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnad sstyrelsen

på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag af 3,600 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1912 af tillgängliga

medel utanordna beloppet.

Riksdagen biträder den af departementschefen till statsrådsprotokollet

uttalade meningen, att särskilda åtgärder böra vidtagas för afarbetande

snarast möjligt af den å styrelsens tekniska afdelning förefintliga

balans af ogranskade arbetsplaner, på det normala förhållanden

måtte inträda beträffande styrelsens verksamhet å ifrågavarande

afdelning.

Såsom departementschefen anfört, har också Riksdagens justitieombudsman

framhållit önskvärdheten åt att det rådande missförhållandet

i fråga om den långa tid, hvarunder arbetssplaner fått vänta på

granskning i styrelsen, måtte snarast möjligt afhjälpas.

Mot det af Eders Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål äskade

anslagets storlek har Riksdagen intet att erinra.

Riksdagen har alltså för tillfällig förstärkning af arbetskrafterna

hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på extra stat för år 1913 beviljat

ett anslag af 3,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att förskottsvis redan under år 1912 af tillgängliga medel utanordna

beloppet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för tillfällig

ökning af det under väg- och vattenbyggnadsstaten uppförda reservationsanslaget

till expenser för allmänna arbeten på extra stat för år

1913 anvisa ett reservationsanslag af 10,000 kronor att användas enligt

de vid nyssnämnda anslag fastade villkor.

Riksdagen, som på grund af hvad till statsrådsprotokollet anförts

såsom stöd för den gjorda framställningen, icke haft något att mot densamma

erinra, har för tillfällig ökning af det under väg- och vattenbyggnadsstaten

uppförda reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten

på extra stat för år 1913 anvisat ett reservationsanslag af 10,000

kronor att användas enligt de vid nj^ssnämnda anslag fästade villkor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för anordnande

af inspektion å enskilda järnvägars rullande materiel på extra stat för

år 1913 anvisa 8,800 kronor, att för ändamålet ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1912 af tillgängliga medel utanordna 1,400

kronor.

Det af Riksdagen å extra stat beviljade anslaget till anordnande

af inspektion å enskilda järnvägars rullande materiel har under hvart

och ett af åren 1905—1911 uppgått till 5,000 kronor och utgår under

innevarande år med 6,000 kronor.

Då den förebragta utredningen synts Riksdagen ådagalägga behofvet

att för år 1913 bevilja ett till 8,800 kronor förhöjdt anslag, har

Riksdagen för anordnande af inspektion å enskilda järnvägars rullande

materiel på extra stat för år 1913 anvisat 8,800 kronor att för ändamålet

ställas tdl väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1912 af tillgängliga

medel utanordna 1,400 kronor.

28:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad förut under en följd af år ägt rum,

på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 10,000 kronor till undersökningar

af mindre hamnar och farleder tåy såsom t\W upprättande af planer

till anläggning eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten icke äro

förenade med vägföretag.

29:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 25 af

denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen till bidrag för anläggning

af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre

goda vägar på extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af 1,750,000

kronor.

30:o) Uti punkt 26 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1913 ställa till Eders

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

29

Kungl. Maj:ts förfogande till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder

ett anslag af 500,000 kronor.

Med anledning häraf har Riksdagen på extra stat för år 1913

ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande till understödjande af brobyggnader

och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning af åar

och farleder ett anslag af 500,000 kronor.

Tillika har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen besluta, att i

afseende å statsbidrag som för år 1913 kunna af Riksdagen beviljas till

väganläggningar och vägförbättringar samt till bro- och hamnbyggnader

äfvensom upprensning af åar och farleder, skola gälla de allmänna

villkor och bestämmelser, Indika finnas intagna i Riksdagens

skrifvelse den 31 maj 1907.

De nu gällande allmänna villkoren för erhållande och tillgodonjutande

af de under denna och nästföregående punkt omförmälda

statsbidrag samt kontrollen därå, att fastställda planer varda vid arbetenas

utförande följda, innehållas, förutom i Riksdagens berörda

skrifvelse, uti kungl. kungörelsen den 28 juni 1907, (Svensk författningssamling

1907, nr 41).

Riksdagen som ej kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet vid

det betänkliga missförhållande, som, enligt hvad Riksdagen tillhandakomma

uppgifter gifva vid handen, i ett flertal fall rådt mellan den beräknade

och den verkliga kostnaden för med statsmedel understödda

väganläggningar, har i detta sammanhang velat uttala den förhoppning,

att, genom iakttagande af större noggrannhet vid kostnadsberäkningarna,

så stor skillnad mellan beräknade och verkliga vägbyggnadskostnader,

som hittills i flera fall uppstått, för framtiden må kunna

undvikas.

Riksdagen har beslutat, att i afseende å de af Riksdagen för år

1913 beviljade statsbidrag till väganläggningar och vägförbättringar

samt till bro- och hamnb)rggnader äfvensom upprensning af åar och

farleder, skola gälla de allmänna villkor och bestämmelser, hvilka finnas

intagna i Riksdagens skrifvelse den 31 maj 1907.

31:o) I särskilda, inom Riksdagen väckta motioner, har föreslagits,

att Riksdagen må på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 30,000

kronor att ställas till Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Västerbottens

län förfogande för att, hufvudsakligen i öfverensstämmelse med de i

statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 12 januari 1909 angifna

grunder, användas till anläggande af enklare vägar i Västerbottens läns

öfre lappmark.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Till stöd härför hafva motionärerna anfört följande:

»Det torde numera börja blifva tämligen allmänt kändt och erkändt,

att ett af skälen till efterblifvenheten i lappmarken och till de därstädes

rådande svåra förhållandena är bristen på kommunikationer.

Ehuru landsvägsnätet där är ytterligt litet, tynger dock vägskatten

oerhördt på befolkningen. Det erkännes af med situationen förtrogna

personer, att det är omöjligt att skaffa dessa vidsträckta, glest befolkade

bygder landsvägar af vanlig typ, för så vidt nämligen icke staten

skulle på ett alldeles särskild! sätt träda emellan, hvilket ju ej finnes

någon anledning antaga. Förutom att sådana icke till någon afsevärd

längd skulle kunna komma till stånd inom öfverskådlig tid, skulle det

därjämte blifva omöjligt för den i allmänhet fattiga befolkningen att

öfvertaga underhållet af desamma.

Dessa synpunkter hafva säkerligen varit några bland dem, som

bestämt regeringen att föreslå och Riksdagen att bevilja, att 30,000

kronor ställts till länsstyrelsens i Västerbotten förfogande för hvart och

ett af åren 1910, 1911 och 1912 för anläggning af enklare vägar i

länets öfre lappmark.

De 90,000 kronor, som sålunda af Riksdagen hittills anvisats, hafva

af länsstyrelsen till fullo måst disponeras för den mellan Stensele och

Tärna kyrkoplatser planerade ödebygdsväg, som enligt träffade aftal

skall vara färdig tidigast hösten 1913. Den tidpunkten kommer dock

att öfverskridas, och förlängning af tiden är utlefvad, om så visar sig

behöfligt, hvilket är antagligt, enär arbetet skall utföras hufvudsakligast

af befolkningen utefter vägsträckan, hvarigenom det egentligen blir ett

arbete på lediga stunder.

Men Konungens befallningshafvande har äfven låtit verkställa undersökning

och uppgöra kostnadsförslag till en ödebygdsväg äfven inom

Sorsele socken, nämligen från Gautsträsks kapell eller Ammarnäs till

norra ändan af sjön Storvindeln. Konungens befallningshafvande har

därför sistlidne höst gjort framställning hos regeringen om fortsattt

anslag äfven för år 1913 af 30,000 kronor för anläggning af enklare

vägar i länets öfre lappmark. I statsverkspropositionen har dock ingen

sådan hemställan gjorts till innevarande Riksdag.

Jag har med anledning häraf i departementet inhämtat, att orsaken

till att en sådan hemställan ej gjorts, å ena sidan är den, att man först

ämnat bilda sig en uppfattning, en erfarenhet i hvad mån nyttan af

dylika ödebygdsvägar kan komma att motsvara å desamma nedlagda

kostnader, innan statsbidrag till annan väganläggning af ifrågavarande

slag föreslås. Detta är äfven åsikten hos vederbörande myndighet, här

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

31

väg- och vattenbyggnadsstyrelseu, som å andra sidan ifrågasätter att

anordna eu väg af vanlig landsvägstyp upp till Gautsträsks kapell.

Hvad beträffar det första skälet, så låtom oss antaga att den inom

Stensele och Tärna påbörjade, 126 kilometer långa vägen verkligen

blir färdig hösten 1914. Om sedan någon erfarenhet om vägen skall

inhämtas, innan dylik väg får med statsmedel byggas annanstädes, tager

det antagligen ett par år. Och i sådant fall skulle fortsatt anslag för

sådana vägar ej kunna hos Riksdagen begäras förr än år 1917. Först

då skulle alltså Sorsele socken komma i åtanke. Men jag och befolkningen

har svårt att förstå, att det skall behöfvas »erfarenhet» från

Stensele—Tärnavägen för att afgöra, huruvida en enkel kärrväg är

bättre än ingen väg alls.

Den andra invändningen göres af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som kommit till den uppfattningen, att eu vanlig landsväg bör

anordnas från Öfre Gautsträsk eller Ammarnäs till norra ändan af sjön

Storvindeln, hvarjämte styrelsen tror stor sannolikhet förefinnas, att

Riksdagen skall vara villig medgifva, att anslag till ifrågavarande vägbyggnad

beviljas utan iakttagande af det för vägbyggnadsfondens anlitande

i allmänhet stadgade villkor eller att statsbidraget ej må utgå

med högre belopp än två tredjedelar af den för väganläggningen beräknade

kostnaden.

Denna senare förhoppning anser jag däremot mycket oviss, i synnerhet

som det ifrågasatta vägstycket blir synnerligen dyrt. Det redan

år 1902 uppgjorda vägförslaget mellan Ammarnäs—norra ändan af

Storvindeln slutade nämligen med en beräknad kostnad af icke mindre

än 278,200 kronor för en väglängd af endast 3,6 mil ungefär. Då

dessutom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen öppet medgifver, att den

anser »behofvet af eu dylik väganläggning vara lika uppenbart som

trängande», så undrar jag, huruvida inte klokheten bjuder att göra

dessa vägar i ödemarken, såsom hittills af mera provisorisk natur, af

den primitiva typ, som redan är under utförande i Stensele—Tärna.

Befolkningen ansågs redan 1902 sakna förmåga att åtaga sig de för

statsanslags beviljande till landsvägsföretaget nödiga förpliktelser och

andelar i anläggningskostnaderna och sedermera i vägunderhållet, hvarför

frågan då förföll. Och sannerligen den glesa befolkningen har blifvit

bärkraftigare sedan dess. Nej, sanningen är för öfrigt den, att befolkningen

ännu icke på länge behöfver landsvägar, som kosta 60—80

tusen kronor per mil, i de trakter hvarom här är fråga. Här nöjer

den sig med, är tillräckligt tjänad med och tacksam för vägar för 5—6

tusen kronor per mil.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Det är dock förnämligast inom aflägsnare och mera glest befolkade

delar af lappmarken, som sådana enklare vägar kunna vara berättigade

och kunna anses komma att för någon längre tid framåt fylla bebofvet

af kommunikationsleder. Kunde årligen ett anslag af endast 30,000

kronor en tid framåt erhållas och sålunda därigenom för hvarje år nya

vägar af flera mils längd ernås, sålunda äfven kortare utfartsvägar från

enskilda, mera aflägset belägna byar till hufvudvägarna, vore mycket

vunnet för lappmarken.

Men äfven i andra trakter inom den vidsträckta lappmarken förefinnes

— såsom länsstyrelsen i sin framställning till regeringen framhåller

— trängande behof af enkla vägar, i afbidan på att vägar af

landsvägstyp skola komma till stånd. Och med kännedom om de af

Riksdagen till enklare vägar i länets lappmark redan anvisade belopp

gör befolkningen upprepade framställningar om bidrag till sådana vägar.

På senare tiden har till och med inträffat, gång efter annan, att befolkningen

uttalat önskningar att erhålla enklare och billigare vägar, än de

upprättade landsvägsförslagen inneburit.))

Riksdagen, som funnit sig, efter den af motionärerna förebragta

utredning böra, i likhet med hvad som ägt rum för hvart och ett af

åren 1910, 1911 och 1912, till anläggande af enklare vägar i Västerbottens

läns öfre lappmark äfven för år 1913 bevilja det af motionärerna

begärda anslaget af 30,000 kronor, har på extra stat för år 1913 anvisat

ett anslag af 30,000 kronor att ställas till Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvandes

i Västerbottens län förfogande för att, hufvudsakligen i

öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den

12 januari 1909 angifna grunder, användas till anläggande af enklare

vägar i Västerbottens läns öfre lappmark.

Medicinalstaten.

32:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att till provisorisk

lönereglering för befattningshafvare i medicinalstyrelsen, i enlighet

med de i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder och på de däruti förordade

villkor, på extra stat för år 1913 bevilja ett förslagsanslag af 19,400

kronor däraf högst 812 kronor 50 öre må användas till höjning af

vikariatsersättning, att på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag af

600 kronor att under nämnda år med 50 kronor i månaden användas

såsom personligt lönetillägg till tillförordnade medicinalrådet Gustaf

Richard Stenbeck, så länge han på grund af förordnande bestrider ett

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

medicinalrådsämbete i medicinalstyrelsen, samt att likaledes på extra stat

för år 1913 till aflönande af en extra vaktmästare hos medicinalstyrelsen

anvisa ett anslag af 1,175 kronor, dels att för bestridande af utgifterna

för ett vetenskapligt råd vid medicinalstyrelsens sida samt för anställande

af två medicinalrådsassistenter på extra stat för år 1913 bevilja ett

anslag af 17,650 kronor, dels ock att till provisorisk höjning af anslaget

till medikamentsräkningars granskning, vikariatsersättning, renskrifning,

flitpenningar och tillfälliga biträden på extra stat för år 1913 anvisa

ett anslag af 2,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning innefattar till en början

provisorisk lönereglering för ordinarie befattningshafvare i medicinalstyrelsen,

samt beredande af ett personligt lönetillägg åt tillförordnade

medicinalrådet G. R. Stenbeck. Hvad i sådant afseende af Eders Kungl.

Maj:t föreslagits, har ej gifvit Riksdagen anledning till någon erinran.

Vidare afser Eders Kungl. Maj:ts framställning att i afvaktan på den

genomgripande förändring af medicinalstyrelsen, som kommer att upptagas

till behandling i sammanhang med frågan om statsdepartementens

omorganisation, bereda förstärkning i styrelsens arbetskrafter.

Då den förebragta utredningen synts Riksdagen ådagalägga ett

verkligt behof af att den medicinalstyrelsen påhvilande arbetsbördan

lättas, och då Eders Kungl. Maj:ts i sådant syfte framlagda förslag beträffande

medicinalrådsassistenter synes innebära en god lösning af

frågan, har Riksdagen funnit sig böra biträda samma förslag. Mot

det af Eders Kungl. Maj:t för detta ändamål äskade beloppet har Riksdagen

ej funnit skäl till erinran.

Hvad Eders Kungl. Maj:t i öfrigt under förevarande punkt föreslagit,

har Riksdagen funnit sig böra bifalla.

Riksdagen har alltså

dels till ‘provisorisk lönereglering för befattningshafvare i medicinalstyrelsen,

i enlighet med de i statsrådsprotokollet angifna grunder och

på de däruti ornförmälda villkor, på extra stat för år 1913 beviljat ett

förslagsanslag af 19,400 kronor, däraf högst 812 kronor 50 öre må användas

till höjning af vikariatsersättning;

dels på extra stat för år 1913 beviljat ett anslag af 600 kronor

att under nämnda år med 50 kronor i månaden användas såsom personligt

lönetillägg till tillförordnade medicinalrådet Gustaf Richard Stenbeck,

så länge han på grund af förordnande bestrider ett medicinalrådsämbete

i medicinalstyrelsen;

dels likaledes på extra stat för år 1913 till aflönande af en extra

vaktmästare hos medicinalstyrelsen anvisat ett anslag af 1,175 kronor;

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 6 käft. (Nr 6.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

dels för bestridande af utgifterna för ett vetenskapligt råd vid

medicinalstyrelsens sida samt för anställande af två medicinalrådsassistenter

på extra stat för år 1913 beviljat ett anslag af 17,650 kronor;

dels ock till provisorisk höjning af anslaget till medikamentsr åkning ars

granskning, vikariatsersättning, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden

på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 2,000 kronor.

33:o) Då Riksdagen icke haft något att erinra mot hvad Eders

Kungl. Maj:t uti punkt 28 af denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen

såsom för åren 1909—1912 ägt rum, till arfvode för en kontrollant

af hospitalens ekonomiska förvaltning, på extra stat för år 1913

beviljat ett anslag af 5,800 kronor.

34:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen af det för uppförande vid Uppsala hospital och asyl

af ett bostadshus för öfverläkaren, tre bostadshus af trä för betjäning och ett

verkstadshus beviljade anslag å 135,800 kronor på extra stat för år

1913 anvisat återstående beloppet, 60,800 kronor.

35:o) Under punkt 30 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Magt

föreslagit Riksdagen att för utvidgning och ändring af den elektriska

anläggningen vid Lunds hospital och asyl på extra stat för år 1913

anvisat ett anslag af 126,000 kronor.

Hvad i ärendet förekommit, har synts Riksdagen ådagalägga, att

en utvidgning och ändring af ifrågavarande elektricitetsverk lämpligen

bör på föreslaget sätt äga rum. Riksdagen har alltså för utvidgning

och ändring af den elektriska anläggningen vid Lunds hospital och asyl

på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 126,000 kronor.

36:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 31 af

denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen af det för anläggning af

ett hospital i närheten af Östersund beviljade anslag å högst 2,359,000

kronor på extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af 500,000 kronor.

37:o) Sedan Eders Kungl. Maj:t under punkt 32 af denna hufvudtitel

föreslagit Riksdagen att, i afvaktan på den proposition, som kunde komma

att aflåtas angående uppförande af eu sjukvårdspaviljong och en uthusbyggnad

å lägenheten Tomtebo vid därvarande centralhem för familjevården

för sinnessjuka i Korsberga socken, för ändamålet beräkna ett

anslag på extra stat för år 1913 af 41,000 kronor har i en till Riksdagen

den 9 februari 1912 aflåten proposition (nr 47) Eders Kungl.

Maj:t under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civildepartemensärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att för

uppförande af en sjukvårdspaviljong och en uthusbyggnad å lägenheten

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Tomtebo i Korsberga socken vid därvarande centralbem för familjevård

för sinnessjuka på extra stat för ar 1913 anvisa ett anslag af 41,000

kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har för uppförande eif en sjukvårdspaviljonq

och en uthusbyggnad ä lägenheten Tomtebo i Korsberga socken vid därvarande

centralhem för familjevård för sinnessjuka på extra stat för år 1913 anvisat

ett anslag 41,000 kronor.

38:o) Under punkt 33 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Magt

föreslagit Riksdagen att, i afvaktan på den proposition, som kunde komma

att aflåtas angående uppförande af bostadshus för betjäningen vid Vänersborgs

hospital och asyl, för ändamålet beräkna ett anslag på extra stat

för år 1913 af 81,400 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 15 sistlidne mars till

Riksdagen aflåten proposition, nr 86, under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att för uppförande af tre bostadshus för betjäning vid Vänersborgs

hospital och asyl på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag

af 81,400 kronor.

Riksdagen har för uppförande af tre bostadshus för betjäning vid

Vänersborgs hospital och asyl på extra stat för år 1913 anvisat ett

anslag af 60,000 kronor.

39:o) 1 34:de punkten under denna hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t vidare föreslagit Riksdagen att, i afvaktan på den proposition,

som kunde komma att aflåtas om anvisande af anslag för ny ekonomibyggnad

och bostad för öfverläkaren m. m. vid Stockholms hospital,

för ändamålet beräkna ett anslag på extra stat för år 1913 af 150,000

kronor.

Sedermera har i en den 15 sistlidne mars till Riksdagen aflåten

proposition, nr 103, Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen att för uppförande af ekonomibyggnad, bostadshus för

öfverläkaren och två bostadshus för gift personal äfvensom för ny värmeledning

in. m. vid Stockholms hospital bevilja ett anslag af 458,600

kronor samt däraf på extra stat för år 1913 anvisa 150,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts för 1911 års Riksdag framlagda förslag om

vissa byggnadsarbeten vid Stockholms hospital afsåg dels utvidgning

af hospitalet för beredande af möjlighet till mottagande af ökadt antal

patienter, dels ock uppförande af ny ekonomibyggnad, bostad för öfverläkaren

och bostadshus för gift personal samt vissa ändringar och för
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

bättringar i anordningarna för värme, vatten och elektrisk kraft m. m. dylikt.

Åf det för ändamålet äskade anslaget, 835,700 kronor, var beräkna^

för hospitalets utvidgning 306,000 kronor samt för öfriga ofvan angifna

arbeten 529,700 kronor. På sätt i statsrådsprotokollet erinras, ansåg

Riksdagen utvidgningen af hospitalet ej höra komma till stånd, men

yttrade däremot vidkommande de ifrågasatta byggnadsarbetena i öfrigt, ,

att Riksdagen af utredningen i ärendet funnit framgå behofvet af såväl

ny ekonomibyggnad och bostad • för öfverläkaren som ock vissa

ändringar och förbättringar i anordningarna för värme, vatten, och

elektrisk kraft m. m. dylikt. Då emellertid de i utredningen lämnade

kostnadsberäkningarna icke voro så uppgjorda, att däraf kunde slutas

till, i hvilken mån kostnaderna för sistberörda anordningar kunde nedbringas,

därest den föreslagna utvidgningen af hospitalet ej komme

till stånd, ansåge Riksdagen, att, innan anslag för ändringsarbetena

beviljades, förnyad utredning i ärendet för vinnande af upplysning i

nämnda afseende borde verkställas. Härvid borde jämväl förslaget till

öfverläkarebostad underkastas förnyad granskning i syfte att genom

vidtagande af förenklingar i största möjliga grad erhålla en önskvärd

nedsättning i den beräknade, mycket höga bvggnadskostnaden, och

borde för ernående af detta mål särskilda, för den nu ifrågavande bostaden

afsedda ritningar upprättas.

Med anledning af detta Riksdagens uttalande hafva nu verkställts nya

kostnadsberäkningar för de arbeten, som Riksdagen sålunda ansett vara

af behofvet påkallade, och sluta dessa beräkningar å ett belopp af 458,600

kronor eller sålunda 71,100 kronor mindre än det för motsvarande arbeten

år 1911 beräknade beloppet. Mot det nu framlagda förslaget har Riksdagen

icke funnit något att i hufvudsak erinra. Emellertid har det synts

Riksdagen, som om äfven i detta förslag kostnadsberäkningarne, i trots af

de nedsättningar i desamma, som i enlighet med Riksdagens därom uttalade

önskan blifvit verkställda, allt fortfarande vore väl höga. Så har

Riksdagen trott sig finna, att kostnaderna för såväl ekonomibyggnaden, öfverläkarebostaden

och de båda bostadshusen för gift personal som äfven värmeledningen

samt köks- och tvättapparaterna borde utan olägenhet kunna

något nedbringas. Beträffande särskildt bostadshusen för personalen har

Riksdagen inhämtat, att Stockholms stad under sista tiden för hos staden

anställd personal uppfört byggnader liknande de förevarande till väsentligt

lägre pris än det här beräknade, 24,700 kronor för hvardera af

byggnaderna. Riksdagen har sålunda ansett, att en nedsättning i det

äskade anslaget, 458,600 kronor, med 18,600 kronor bör kunna ske.

Slutligen har Riksdagen under erinran att öfverläkaren enligt 1910

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

37

års lönestater för statens hospital och asyler åtnjuter, bland annat, fritt

bränsle, och då öfverläkarebostaden enligt statsrådsprotokollet skall

förses med ett af öfriga byggnader oberoende varmvattensystem, velat

framhålla, att i ofvanberörda förmån af fritt bränsle icke får anses ingå

rätt att utan kostnadsersättning använda hospitalets betjäning för skötseln

af värmeapparaten.

Riksdagen har för uppförande af ekonomibyggnad, bostadshus för

öfverläkaren och två bostadshus för gift personal äfvensom för ny

värmeledning m. m. vid Stockholms hospital beviljat ett anslag af

440,000 kronor samt däraf på extra stat för år 1913 anvisat 150,000

kronor.

40:o) I en den 29 mars innevarande år till Riksdagen aflåten

proposition, nr 144, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels medgifva, att ett område om tillhopa 4,4985 hektar må för utvidgning

af Vadstena hospitals och asyls areal från Vadstena stad inköpas

för en köpeskilling, däri inberäknad ersättning för vissa å området

nedlagda kostnader, af 19,157 kronor 60 öre; dels medgifva, att det

till Vadstena hospital och asyl hörande området Lillängen må till Vadstena

stad försäljas för ett belopp af 684 kronor 37 öre, att afräknas

å nyssnämnda köpeskilling; samt dels till gäldande af återstoden af

förstnämnda köpeskilling på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag

af 18,473 kronor 23 öre.

Riksdagen som icke haft annat att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag än att till undvikande af öretal i riksstaten siffran 18,473 kronor

23 öre synts böra utjämnas till 18,474 kronor, har dels medgifvit att

ett område om tillhopa 4,4985 hektar må för utvidgning af Vadstena

hospitals och asyls areal från Vadstena stad inköpas för en köpeskilling,

däri inberäknad ersättning för vissa å området nedlagda kostnader, af

19,157 kronor 60 öre; dels medgifvit att det till Vadstena hospital

och asyl hörande området Lillängen må till Vadstena stad försäljas för

ett belopp af 684 kronor 37 öre, att afräknas å nyssnämnda köpeskilling;

dels och till gäldande af återstoden af förstnämnda köpeskilling

på extra stat för år 1913 beviljat ett anslag af i jämnadt tal 18,474 kronor.

41:o) I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte besluta att i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla dels

om utarbetande af förslag till nytt hospital, dels om utredning om och

i hvilken utsträckning vissa statens anstalter för sinnessjuka skulle med

fördel kunna utvidgas, samt att Eders Kungl. Maj:t täcktes för Riksdagen

framlägga det förslag i ämnet, som denna utredning kunde

föranleda.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Till stöd för denna framställning har motionären anfört, följande:

»I slutet af föregående och i början af innevarande år ha slutafsjnats

tvenne nya statens anstalter för sinnessjuka, den ena i Västervik,

den andra i Säter, om tillsammans 1,600 platser. En annan dylik

anstalt, förlagd till Frösön, har påbörjats. Den kommer att lämna 560

platser. Förra årets Riksdag beslöt att låta uppföra en anstalt för

sinnessjuka vid Strängnäs för 800 patienter. I skrifvelse till Kungl.

Magt har Svenska fattigvårdsförbundet erinrat om behofvet af ökadt

utrymme för sinnessjukas vård, hvilken skrifvelse remitterats till kungl.

medicinalstyrelsen, som emellertid ännu ej afgifvit yttrande i ärendet.

Det måste medgifvas, att staten redan gjort mycket och är i begrepp

att göra ytterligare för sinnessjukvårdens rationella ordnande, men så

är också behofvet enastående. I december 1911 var antalet exspektanter

cirka 3,600. I denna siffra ingå endast de, som genom fullständiga

ansökningshandlingar sökt om hospitals- eller asyivård. Här

kommer ej till synes en stor del af dem, som vid de olika länens upptagningsanstalter

vänta på tur att där intagas. Denna siffra är stundom

större än antalet där befintliga platser. Vidare angifva samtliga exspektanslistor

tillsammantagna ej det verkliga behofvet, ty just genom

att alla platser, där sinnessjuka kunna mottagas till vård, ständigt äro

belagda och väntetiden utsträckes årsvis, afstår allmänheten, som inser

hopplösheten att få in sina sjuka inom rimlig tid, från att göra ansökan

om liospitalsvård utom i synnerligen tvingande fall. Den resignerar

och nöjer sig i stället med att vårda sina sjuka i hemmet eller i fattighus,

till stor skada åtminstone för alla akuta fall och till stort besvär

och men för de sjukas anhöriga och andra deras vårdare. Detta förhållande

belyses genom en jämförelse mellan tillgängliga exspektanssiffror

och siffror, som angifva antalet i enskilda hus och fattighus

vårdade sinnessjuka. Enligt medicinalstyrelsens senaste berättelse om

sinnessjukvården i riket uppgår sistnämnda antal till 7,810.

Nu är det långtifrån min mening att önska, att samtliga sinnessjuka

skola vårdas å hospital eller asyl. En stor del af dessa kunna

helt visst vårdas åtminstone billigare i sina hem eller annorstädes, men

det torde framgå af det anförda, att staten ännu har stora skyldigheter

att uppfylla gentemot denna klass af olyckliga medmänniskor, i så

mycket högre grad olyckliga, som de ej kunna själfva blifva talesmän

för sina behof. Det torde häraf vara tydligt, att det är på tiden att

staten vidtager åtgärder för uppförande af ytterligare en statens anstalt

för sinnessjuka af minst samma storlek som den senast beslutade.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

39

Emellertid måste ju staten se till, att fullgörandet af de berättigade

kraf, som i detta hänseende kunna ställas på densamma, kräfva så

rimliga kostnader som möjligt. Det är en känd sak, att en dylik anstalt

ställer sig billigare i anläggning och drift per patient räknadt,

ju större antal sjuka den är afsedd för. Jag har därför tänkt mig att

jämsides med att staten bygger nya hospital, där sådant befinnes behöflig^

och lämpligt, det borde tagas i öfvervägande, om inte genom en utvidgning

af redan befintliga hospital, behöfliga platser skulle kunna beredas

mot mindre pekuniära uppoffringar.

Frågan om hvilka dessa anstalter äro, som skulle härför lämpa sig

och i hvilken grad en utvidgning i hvarje fall vore ändamålsenlig, kan

endast besvaras efter förutgående utredning.»

I en annan inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, bland

annat, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla,

att Eders Kungl. Maj:t ville skyndsamligen för Riksdagen framlägga

förslag för ett bättre tillgodoseende af de sinnessjukas upptagning och

hospitals vård.

I motiveringen till denna motion säges, bland annat, följande:

»Den 15 sistlidne oktober lågo tre tusen femhundra åttiofem (3,585)

ansökningar inne å samtliga våra hospital för ett lika stort antal sinnessjuka,

hvilkas målsmän eller anförvanter under längre eller kortare

tid från nämnda datum få förbida den dag, då deras sjuka kunna erhålla

den sakkunniga vård, som icke annorstädes utan en oerhörd kostnad

kan beredas dem. Och att de äro snart räknade, hvilka för privat

sakkunnig vård kunna betala stora summor årligen för sina sjuka, är

påtagligt. De flesta af dessa 3,585 sjuka måste hysas i sina hem eller

inackorderas på lasaretten, i försörjningsinrättningar eller i hem på sådana

orter, där befolkningen genom mångårig vana vunnit eu viss

färdighet att kunna omhänderhafva dem. Lasaretts vården blir näst

hospitalsvården den billigaste och bästa ehuru icke sakkunnig.

Inackorderingen hos privata vårdare blir däremot för många i

längden allt för betungande, helst för de sjuka, som kanske få vänta i

fyra, fem år, innan den sökta hospitalsplätsen för dem blir tillgänglig.

De flesta sinnessjuka måste således under de vidrigaste omständigheter

hållas i hemmen. Själfmord, mordbrand, dråp, snusk,

osäkerhet till lif och egendom är oftast ordningen för dagen i de tusenden

hem, hvarest dessa sinnessjukdomens arma offer i brist på sakkunnig

hospitalsvård måste utstå sina lidanden.

I sin förtviflan nödgas den sjukes omgifning icke så sällan tillgripa

för utomstående rent af upprörande medel för att få någon lind
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

ring i det högst ansträngande arbetet med den sjukes oupphörliga bevakning.

Denna behandling synes hård och det är den också, men den

torde mera sällan kunna få anses såsom beroende på omgifningens

känslolöshet för den sjuke, utan snarare som en af omständigheterna

framtvingad åtgärd till underlättnad af den sjukes utarmade bevakning.

Af allt detta framgår, att äfven alla den sinnessjukas anhöriga äro

utsatta för ett outsägligt betryck och lidande, hvilket ytterligare förvärras

under väntan på den sökta hospitalsvården. Det torde ej vara

öfverdrifvet om man antager, att cirka 100,000 medborgare i vårt land

tyst bära på eu den djupaste och mest nedbrytande sorg däröfver, att

någon dem närstående är sinnessjuk. Och det är konstateradt, att

denna deras sorg i många fall öfvergått till sinnessjukdom.

Då till allt det anförda kommer, att bristen på tillräckligt antal

hospital, hvilka kunde stå redo att genast emottaga de sinnessjuka, förorsakar

oss en årlig stor nationalförlust, så tycks det vara hög tid på

att med första söka afhjälpa denna brist. Vårt folk borde vakna upp

för nödvändigheten af de sinnessjukas lämpliga vård på tidsenliga hospital,

liksom det med rätta tägit sig an djuren i form af djurskyddsföreningar

och dylikt.

Men hvad skulle »föreningar för de sinnessjukas nöjaktiga och

mänskliga behandling» ha att säga därom, att flera tusen af våra sinnessjuka

lämnas utan den för dem så ytterst trängande hospitalsvården?

Nöden är förfärande stor såväl för dessa sjuka, som för deras närmaste.

Ja, den är tyngre för det stora antalet af våra medborgare,

hvilka fått på sin lott att bära den, som de nästan tvingas af omständigheterna

att tyst behålla den för sig själfva som en skam, hvilken

de ej vilja yppa. Och det är icke sällan våra mest begåfvade och lofvande

medborgare af båda könen, som blifva denna sjukdomens offer.

Det är högeligen af nöden, att samhället oförtöfvadt vaknar upp och

verksamt understöder våra medicinska myndigheter, hvilka jämte Kungl.

Maj:t under de senast gångna åren ådagalagt ett i många afseenden

berömligt intresse för en humaniserad och ändamålsenlig sinnessjukvård.

Ty fortfarande återstår ofantligt mycket att göra för icke blott hospitalsvårdens

utvidgning utan ock dess förbättring.

Bristen på lämpliga mottagningsanstalter för sinnessjuka ödelägger

månget själslif, som annars kunde ha räddats, och gör den olycka, som

i denna form drabbat tusentals svenska hem, än svårare att bära. Saken

är ur både humanitär och ekonomisk synpunkt så viktig, att det är hög

tid fästa uppmärksamheten på ett missförhållande, som mången kanske

knappast märkt, därför att det ej personligen berört honom.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

41

Om någon begått ett urbota brott, så blir han snarast möjligt

omhändertagen af samhället, som sörjer icke blott för hans transport

till förvaringsanstalten, utan äfven för att både hans andliga och timliga

behof på ett nöjaktigt sätt tillgodoses. För den sinnessjuke finnes

däremot ingenting gratis att tillgå, såframt han ej är fullkomligt medellös,

och äfven i sådant fall är det vanligen vida sämre ståltät för

honom än för brottslingen.

Innan det kan bli tal om den något bemedlade sinnessjukes intagande

på hospital, måste läkarebetyg för honom utlösas och borgen

ställas för hans vård. I afvaktan på att ett ledigt rum skall uppstå få

de anhöriga för stora kostnader och med mycket personligt besvär

bereda honom enskild vård i eller utom hemmet, där han dock alltid

utgör eu fara för sin omgifning. När så efter många års plågsam

väntan den sjuke ändtligen kan intagas på ett hospital, måste resan

för honom betalas med dubbel biljett, hvartill kommer resekostnad för

en å två skötare, och afgiften till hospitalet måste betalas förskottsvis.

Och det värsta af allt är, att det efter de många årens väntan

ofta är för sent att åstadkomma någon bättring i den sjukes tillstånd.

Det påstås af fackmän, att eu stor procent af alla sinnessjuka, som

aldrig bli återställda till sin hälsa, kunnat bli det, om de genast vid

sjukdomens utbrott kommit under sakkunnig vård på hospital.

Man kan icke vid en jämförelse mellan det sätt, hvarpå samhället

vårdar sig om brottslingar och om sinnessjuka, komma ifrån det faktum,

att de förra och deras anhöriga äro långt gynnsammare ställda än de

senare.

Den plikt, som härvid åligger samhället, ligger i öppen dag och

kan ej frånkommas genom en hänvisning till de stora kostnader, som

en reform skulle medföra. Kostnaderna blifva, som det nu är, betydligt

större, men falla till väsentlig del som ett extra straff på den af

olyckan drabbade och hans anförvanter. I vissa fall kunna dessa vara

så situerade, att de förmå bära den och likväl kan det sättas i fråga,

om det öfverensstämmer med grundsatsen om rättvis fördelning af de

ekonomiska bördorna att lägga dem ensamt på enskildas skuldror.

Men i regel äro dessa utgifter, som gå till tusentals kronor per år,

ekonomiskt ruinerande för de familjer, som däraf träffas.

Ett par framstående fackmän hafva i anledning af denna fråga

gjort några uttalanden, som jag här efter tidningarna refererar.

Så meddelas, att de nyuppförda hospitalen i Säter och Västervik,

hvilka rymma 800 patienter hvartdera, torde bli klara på nyåret. Vidare

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 6 käft. (Nr 6.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

har Riksdagen beviljat anslag till ett hospital i Östersund, afsedt för

560 patienter och ämnadt att vara färdigt vid slutet af 1914. Dessutom

har beslutats att uppföra en anstalt i Strängnäs för 800 patienter.

Härtill har dock ännu icke beviljats medel, enär byggnadsförslag ej

föreligger.

Den framställning om nya åtgärder från statens sida, som nyligen

gjorts af Svenska fattigvårdsförbundet, har remitterats till medicinalstyrelsen

för yttrande, hvithet emellertid ännu ej afgifvits.»

Den af medicinalstyrelsen under år 1902 uppgjorda planen för

ordnande af sinnessjukvården i riket innefattade dels utvidgning af

hospitalen i Kristinehamn och Piteå, dels uppförande af nya sinnessjukvårdsanstalter

i Dalarne, i Småland, i Norrland samt i mellersta Sverige.

De föreslagna utvidgningarna äro verkställda och af föreslagna

nyanläggningar äro sådana utförda vid Säter och Västervik, under det

att beslutade anläggningar vid Östersund och Strängnäs ännu ej nått sin

fullbordan.

Emellertid har erfarenheten gifvit vid handen, att de sålunda utförda

och beslutade anläggningarna ej äro tillräckliga för att råda bot

på de svåra missförhållanden i fråga om möjlighet att förhjälpa sinnessjuka

till erhållande af erforderlig hospitalsvård, hvilka äro rådande i

landet, hvarför det synts Riksdagen nödvändigt, att ytterligare åtgärder

vidtagas för desammas afhjälpande. Vid sådant förhållande har Riksdagen

funnit de i sådant syfte gjorda framställningarna behjärtansvärda,

och gillar Riksdagen hvad som anförts i fråga om nödvändigheten

att åvägabringa en utredning i dylikt afseende.

Riksdagen har funnit hvad som anförts beträffande möjligheten att

genom utvidgning af redan befintliga hospital söka bereda ökad vård åt

sinnessjuka värdt allt beaktande.

Riksdagen, som fast sin uppmärksamhet därvid, att åtskilliga af

hospitalen i riket t. ex. Piteå, Växjö och Göteborg lämpligen lära kunna

utvidgas, håller nämligen före, att vid en utredning i ämnet "borde

tillses, huruvida icke genom en dylik utvidgning af några af de förefintliga

sinnessjukvårdsanstalterna behofvet af ökad hospitalsvård skulle

kunna snabbare och på ett mera nöjaktigt sätt tillgodoses.

Riksdagen får därföre anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

snarast möjligt föranstalta om utredning i fråga om erforderliga åtgärder

för tillgodoseende af behofvet af ökad sinnessjukvård i riket, därvid

äfven bör tagas i öfvervägande, huruvida ändamålet må kunna vinnas genom

utvidgning af vissa bland nu befintliga vårdanstalter för sinnessjuka.

s. 43 Kontrollera mot PDF

JRiksdagens skrifvelse Nr 6.

43

42:o) Med bifall till hvad Eders Kung!. Maj:t under punkt 35 af

denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen, i likhet med hvad för

åren 1910—1912 ägt rum, på extra stat för år 1913 anvisat ett förslagsanslag

af 15,000 kronor att enligt därom af Eders Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser användas till bekostande af behandling enligt

den s. k. ljusmetoden af medellösa, med sjukdomen »lupus vulgarisD behäftade

personer från landsorten, under villkor att genom bidrag från vederbörande

landsting eller kommuner eller annorledes bestrides det belopp,

som erfordras för patientens resa fram och åter mellan hemorten

och den anstalt, där behandlingen äger rum, äfvensom för hans

underhåll, så länge behandlingen varar.

43:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen till upprätthållande af verksamheten vid de genom medel

ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade s. k. folk sanatorierna på

extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af 200,000 kronor att användas

i enlighet med af Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1909—1912 ägt

rum,

dels till bidrag för uppförande eller inrättande af tuberkulossjukvårdsanstalter,

företrädesvis tuberkulossjukstugor, tuberkulossjukhus och

tuberkulosafdelningar på andra sjukvårdsanstalter, på extra stat för år

1913 anvisat ett belopp af 400,000 kronor;

dels beslutat, att i afseende å allmänna bestämmelser för åtnjutande

af statsbidrag från berörda anslag skall gälla hvad i Riksdagens skrifvelse

den 30 maj 1908, nr 195, bestämts beträffande anslag för år 1909;

dels medgifvit, att, därest af Riksdagen till ifrågavarande ändamål

förut beviljade belopp icke blifva till fullo tagna i anspråk de år,

hvarför de anvisats, återstoden må för ett annat år för ändamålet disponeras;
dels

ock medgifvit, att jord, som står under kronans omedelbara

disposition eller tillhör någon af de under bruk och bergverk för nödigt

skogsfång upplåtna allmänningar eller någon af de genom domänstyrelsens

försorg utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits

till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena

krigsmanshusfond, må, efter af Eders Kungl. Maj:t i hvarje särskildt fall

verkställd pröfning, utan särskild ersättning till kronan på de villkor i

öfrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till

landsting, kommuner, föreningar eller enskilda för anläggning af tuberkulossjukvårdsanstalter.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

45:o) Eders Klingl. Maj:t har i 38 punkten af sjätte hufvudtiteln föreslagit

Riksdagen dels att till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter

på extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag af

542,000 kronor, dels ock att i afseende å allmänna bestämmelser för åtnjutande

af ifrågavarande statsanslag besluta,

• att statsbidrag må utgå allenast till sådan anstalt, som pröfvas

vara på tillfredsställande sätt anordnad och där afgiften för vårdplats

i allmän sjuksal för person, tillhörande vederbörande kommun eller

landstingsområde, icke utgår med högre belopp än 1 krona för dag;

att statsbidraget må bestämmas till högst 50 öre för dag och

patient, för hvilken afgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock

med den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i landsting,

statsbidrag ej i något fall må utgå till flera sjukplatser än eu på

hvarje tusental af länets eller stadens invånare, häri dock ej inberäknadt

antalet sjukplatser å kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn,

samt med undantag därjämte beträffande Jämtlands och Norrbottens

län, där statsbidrag må utgå för hvarje sjukplats utan inskränkning i

förhållande till invånarantalet; och

att Eders Kungl. Maj:t i öfrig! må föreskrifva de bestämmelser

och villkor, som för statsbidragets åtnjutande kunna finnas lämpliga att

stadga.

Då, på sätt af utredningen i ärendet framgår, behofvet af ifrågavarande

anslag får anses såsom en följd af Riksdagens beslut om beviljande

af anslag till bidrag för uppförande eller inrättande af tuberkulossjukvårdsanstalter

samt Riksdagen icke funnit anledning till anmärkning

emot vare sig grunderna för beräkningen af anslagets belopp

eller de för bidrag från anslaget föreslagna villkor har Riksdagen,

dels till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvärdsanstalter

på extra stat för år 1913 anvisat ett förslagsanslag af 542,000 kronor;

dels ock i afseende å allmänna bestämmelser för åtnjutande af

ifrågavarande statsanslag beslutat:

att statsbidrag må utgå allenast till sådan anstalt, som pröfvas

vara på tillfredsställande sätt anordnad och där afgiften för vårdplats

i allmän sjuksal för person, tillhörande vederbörande kommun eller landstingsområde,

icke utgår med högre belopp än 1 krona för dag;

att statsbidraget må bestämmas till högst 50 öre för dag och.

patient, för hvilken afgiften ej är högre än 1 krona om dagen, dock

med den inskränkning att för län eller stad, som ej deltager i landsting,

statsbidrag ej i något fall må utgå till flera sjukplatser än en på hvarje

tusental af länets eller stadens invånare, häri dock ej inberäknadt an
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6-

45

talet sjukplatser å kustsjukhus och kustsanatorier för skrofulösa barn,

samt med undantag därjämte beträffande Jämtlands och Norrbottens

län, där statsbidrag må utgå för hvarje sjukplats utan inskränkning

i förhållande till invånarantalet; och

att Eders Kungl. Maj:t i öfrigt må föreskrifva de bestämmelser

och villkor, som för statsbidragets åtnjutande kunna finnas lämpliga

att stadga.

46:o) Då Riksdagen icke haft något att erinra mot hvad Eders

Kungl. Maj:t uti punkt 39 af denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen

på extra stat för år 1913 beviljat ett anslag af 2,700 kronor

att användas till stipendier för läkare, som genomgå utbildning skurser

i tuberkulossjukvård.

47:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 40 af denna hufvudtitel föreslagit

Riksdagen att dels på extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag af

75,000 kronor, att, enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t

meddelar, användas till bekostande af provisoriska sjukvårdsanstalter vid

Säters och Västerviks hospital under tiden från och med mars till och

med december månad år 1912 för personer, som till följd af barnförlamning

under 1911 års epidemi lida af vanförhet under villkor att

genom bidrag från vederbörande landsting eller kommuner eller annorledes

bestrides det belopp, som erfordras för patientens resa fram och

åter mellan hemorten och den anstalt, där behandlingen äger rum, dels

ock medgifva, att Eders Kungl. Maj:t må förskottsvis redan under år

1912 af tillgängliga medel utanordna beloppet.

Såsom Riksdagen i särskild skrifvelse anmält har Riksdagen på

extra stat för år 1913 anvisat ett förslagsanslag af 75,000 kronor att,

enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t meddelar, användas

till bekostande af provisoriska sjukvårdsanstalter vid Säters och Västerviks

hospital under tiden från och med mars till och med december

månad år 1912 för personer, som till följd af barnförlamning under

1911 års epidemi lida af vanförhet, under villkor att genom bidrag från

vederbörande landsting eller kommuner eller annorledes bestrides det

belopp, som erfordras för patientens resa fram och åter mellan hemorten

och den anstalt, där behandlingen äger rum, samt medgifvit, att

Eders Kungl. Magt må förskottsvis redan under år 1912 af tillgängliga

medel utanordna beloppet.

48:o) I en den 15 mars innevarande år till Riksdagen aflåten proposition,

nr 140, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1913 anvisa dels för anordnande af kliniker vid vanföreanstalterna

i Stockholm, Göteborg och Hälsingberg ett anslag af 65,000 kronor; dels

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

för anordnande af polikliniker vid nämnda anstalter ett anslag af 9,000

kronor; dels ock för bidrag till resor för de vanföra jämte vårdare till

vanföreanstalterna ett förslagsanslag af 11,000 kronor; samtliga belopp

att utgå under de villkor för anslagens åtnjutande, som kunna af Eders

Kung!. Maj:t blifva bestämda.

Riksdagen, som icke käft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag, bär på extra stat för år 1913 anvisat

dels för anordnande af kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm,

Göteborg och Hälsingborg ett anslag af 65,000 kronor;

dels för anordnande af polikliniker vid nämnda anstalter ett anslag

af 9,000 kronor;

dels ock för bidrag till resor för de vanföra jämte vårdare till vanföreanstalterna

ett förslagsanslag af 11,000 kronor;

samtliga belopp att utgå under de villkor för anslagens åtnjutande,

som kunna af Eders Kung!. Majd blifva bestämda.

49:o) I en till Riksdagen den 29 mars innevarande år aflåten proposition,

nr 143, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande af statsrådsprotokollet

öfver civildepartementsärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att

till föreningen för bistånd åt lyfta och vanföra i Stockholm såsom bidrag

till kostnaderna för uppförande af en anstalt för vanföra bevilja ett

anslag af 144,500 kronor samt däraf på extra stat för år 1913 anvisa

ett belopp af 44,500 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna skäligt bestämma.

Med bifall till Eders Kungl. Maj ds ifrågavarande förslag, har Riksdagen

till föreningen för bistånd åt lyfta och vanföra i Stockholm såsom

bidrag till kostnaderna för uppförande af en anstalt för vanföra beviljat

ett anslag af 144,500 kronor samt däraf på extra stat för år 1913 anvisat

ett belopp af 44,500 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma.

V attenfallsstyrelsen.

50:o) Under punkt 41 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maja

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af

27,000 kronor att ställas till Eders Kungl. Majds förfogande för verkställande

af undersökningar och arbeten för åstadkommande af en skematisk

förteckning och beskrifning öfver Sveriges vattenfall i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den af Eders Kungl. Majd förut fastställda

planen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Riksdagen kar på extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af 27,000

kronor, att ställas till Eders Kung!. Maj:ts förfogande för verkställande

af undersökningar ock arbeten för åstadkommande af en skematisk förteckning

och beskrifning öfver Sveriges vattenfall i kufvudsaklig öfverensstämmelse

med den af Eders Ivungl. Maj:t förut fastställda planen.

Riksförsäkringsanstalten.

51:o) Under punkt 42 af denna hufvudtitel kar Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att för upprätthållande af riksförsäkringsanstaltens

verksamhet på extra stat för år 1913 bevilja ett förslagsanslag af

154,000 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att erinra mot hvad Eders Kungl.

Maj:t i detta afseende föreslagit, har Riksdagen för upprätthållande af

riksförsäkringsanstaltens verksamhet på extra stat för år 1913 beviljat ett

förslagsanslag af 154,000 kronor.

52:o) Med anledning af hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 43

af denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen på extra stat för år 1913

anvisat ett förslagsanslag af 20,000 kronor att användas till ersättning

åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten.

Socialstyrelsen.

53:o) Såsom Riksdagen här ofvan förmält har Riksdagen för upprätthållande

af socialstyrelsens verksamhet utöfver anslaget å ordinarie

stat, å extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af 47,000 kronor.

Yrkesinspektionen.

Såsom Riksdagen jämväl här ofvan förmält, har Riksdagen för anordnande

af yrkesinspektion å extra stat för år 1913 anvisat ett belopp

af 85,600 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Statens biografbyrå.

54:o) Under punkt 44 af sjätte hufvudtiteln har Eders Kungi. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till bestridande af utgifterna för statens biografbyrå

på extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag af 23,000

kronor att utgå i första hand af inflytande afgifter för granskning af

biografbilder.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot den gjorda framställningen,

har till bestridande af utgifterna för statens biografbyrå på extra

stat för år 1913 anvisat ett förslagsanslag af 23,000 kronor att utgå

i första hand af inflytande afgifter för granskning af biograf bilder.

Diverse anslag.

55:o) Under punkt 45 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att för anordnande af inspektion öfver elektriska

anläggningar för belysning eller arbetsöfverföring för år 1913 tills

vidare beräkna ett anslag på extra stat af 26,200 kronor.

I en den 12 april innevarande år till Riksdagen aflåten proposition

(nr 232) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet, föreslagit Riksdagen »att för anordnande af

inspektion öfver elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöfverföring

på extra stat för år 1913 anvisa dels 24,800 kronor till arfvoden

under samma år åt fyra inspektörer med 6,200 kronor till enhvar

af dem, för år räknadt, dels ock 1,400 kronor till ersättning till ett

skrif- och ritbiträde åt bemälda inspektörer.»

På sätt i särskild skrifvelse anmälts har Riksdagen dels för anordnande

af inspektion öfver elektriska anläggningar för belysning eller

arbetsöfverföring på extra stat för år 1913 anvisat dels 24,800 kronor

till arfvoden under samma år åt fyra inspektörer med 6,200 kronor till

enhvar af dem, för år räknadt, dels ock 1,400 kronor till ersättning till

ett skrif- och ritbiträde åt bemälda inspektörer;

dels ock förklarat att för åtnjutande af denna provisoriska lönereglering

skall i tillämpliga delar gälla hvad för befattningshafvare i kommerskollegium

i sådant afseende är stadgadt.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

49

56:o) Med bifall till livad Eders Kung!. Maj:t under punkt 46 af

denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen, i likhet med hvad under

en följd af år ägt rum, på extra stat för år 1913 anvisat ett förslagsanslag

af 25,000 kronor att ställas till Eders Kungi. Maj:ts förfogande

och användas till ersättning åt förlikning smän för medling i arbetstvister.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att i och för befrämjande

och organiserande af den offentliga arbetsförmedlingen i riket i

enlighet med de af Riksdagen tidigare godkända grunder på extra stat

för år 1913 anvisa ett förslagsanslag af 40,000 kronor.

Riksdagen har för år 1913 på extra stat anvisat ett förslagsanslag

af 40,000 kronor i och för befrämjande och organiserande af den offentliga

arbetsförmedlingen i riket i enlighet med de af Riksdagen tidigare

godkända grunder.

58:o) 1 en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits att Riksdagen

måtte anvisa ett förslagsanslag af högst 10,000 kronor att, enligt

grunder Eders Kungl. Magt finner lämpligt föreskrifva, användas för

åtgärder till beredande af billiga eller kostnadsfria resor åt medellösa

arbetare, som genom Sveriges offentliga arbetsförmedling anvisats plats

å annan ort.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande.

»Vid 1909 års riksdag tillät jag mig hemställa om åtgärder för att

bereda kostnadsfria eller åtminstone billiga resor för sådana arbetssökande,

som genom Sveriges offentliga arbetsförmedling erhållit arbetsanvisning

på annan ort (motion i Andra kammaren nr 183). Denna

framställning föranleddes af de erfarenheter, som man inom den offentliga

arbetsförmedlingen vunnit rörande svårigheterna för medellösa

arbetssökande att komma i åtnjutande af anställning på mera aflägsna

arbetsplatser. Vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna tillämpas

visserligen den otvifvelaktigt riktiga principen, att omsättningen af

arbetskraft såsom regel skall ske inom orten, så att ej onödiga omplaceringar

och vandringar af arbetarne skola förekomma. Det ligger

ock i sakens natur, att ej alla slag af anställning kunna vara af det

värde, att det blir ekonomiskt lönande att belasta dem med några

större resekostnader. I allmänhet får man sålunda förutsätta, att den

långt öfvervägande förmedlingsverksamheten kommer att omfatta arbetsställen

och arbetskraft inom den egna orten. Men lika naturligt är,

att alltid en viss cirkulation af arbetskraften måste förekomma öfver

vidare områden. Erfarenheten bekräftar ock, att tillgången och efterfrågan

på arbetskraft icke allestädes och vid alla tider ungefär motBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 14 smil. 6 käft. (Nr 6.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

svara hvarandra utan att en utjämning måste äga rum. Denna för

näringslifvet lika mycket som för arbetstagarne betydelsefulla utjämning

är den offentliga arbetsförmedlingen särskild skickad att betjäna. Det

har nämligen efter band utbildat sig ett systematiskt ordnadt samarbete

mellan alla offentliga anstalter i landet, genom bvilket den

lediga arbetskraften kan fördelas just till de orter, där bebofvet åt

sådan föreligger. Genom utbyte af s. k. vakanslistor för de särskilda

anstalterna och genom den s. k. riksvakanslistan, hvilken redovisar

den öfverflödiga arbetskraften eller de mera svårbesatta platserna för

samtliga anstalter, bar numera organiserats en ständig rapportverksamhet

till ledning för ett utbyte af arbetskraft öfver hela landet. I icke

ringa mån lärer ock sådant utbyte mellan de olika anstalterna äga rum

till tydligt gagn för arbetsgifvarne, de arbetssökande och följaktligen

för näringslifvet.

Denna s. k. interlokala förmedlingsverksamhet stöter emellertid på

det synnerligen svåra hindret, att i vårt vidsträckta och glest befolkade

land afstånden och följaktligen resekostnaderna ofta blifva synnerligen

betungande. I åtskilliga fall finna arbetsgifvarne med sin fördel förenligt

att förskottera respenningar, i många fall äga arbetarna själfva

besparingar, som kunna tillgripas för ändamålet. Men de fall lära,

enligt hvad jag inhämtat, vara talrika, då arbetaren har tillfälle att få

anställning, men af brist på medel till resan ej kan komma i åtnjutande

af densamma.

I min ofvan åberopade motion vid 1909 års riksdag har jag närmare

belyst sådana fall samt meddelat eu serie uttalanden i ämnet af

föreståndarne för åtskilliga offentliga anstalter. Jag tillåter mig därför

här hänvisa till berörda framställning, i hvilken jämväl belystes de anordningar,

som i andra länder vidtagits för att afhjälpa den påpekade

svårigheten.

Det framgår häraf, att man i utlandet flerstädes genomfört sådana

åtgärder att resekostnaderna för arbetssökande, som anvisats plats å

annan ort genom offentlig arbetsförmedlingsanstalt, ställa sig mycket

låga. Och då dylika anordningar ansetts böra ifrågakomma i länder

med tätare befolkning och billigare kommunikationsförhållanden än hos

oss, så synes det så mycket mer påkalladt att göra något åt saken

äfven i vårt land.

Frågan har ock varit föremål för synnerligt intresse vid de konferenser

som åren 1906, 1907 och 1909 inom kommerskollegium hållits

med representanter för den offentliga arbetsförmedlingen. I protokollet

från den sistnämnda konferensen återfinnes härom följande redogörelse:

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skri/velse Nr 6.

51

»Enär lämplig anordning för underlättande af arbetssökandes resor

— i och för utjämnande af en ojämn tillgång på arbetskraft samt för

motarbetande af arbetslöshet — i viss mån kunde befinnas erforderlig

att vidtagas i samband med den offentliga arbetsförmedlingen, framhölls

från flera håll, att det kunde vara på sin plats, att staten jämväl härtill

lämnade något bidrag. Härvid erinrades också, hurusom Kungl.

Maj:t den 4- december 1908 i cirkulär till samtliga Kungl. Maj:ts befallningshafvande

uppmanat dessa myndigheter att påpeka för vederbörande,

att det borde ligga i kommunernas eget intresse att ställa medel

till arbetsförmedlingsanstalters förfogande att användas såsom reselån

eller bidrag till resekostnader för arbetslösa, som fått sig arbete anvisadt

å annan ort.

I anslutning till nämnda cirkulärskrifvelse uttalade sig jämväl konferensen

för lämpligheten däraf att, därest dylika anordningar vidtoges

af vederbörande landsting eller kommun, dessa myndigheter borde beredas

ersättning af statsmedel till exempelvis hälften af kostnaden härför,

sedan dock af kommerskollegium pröfvats lämpligheten af de vidtagna

anordningarna och de meddelade reseunderstöden.

Härjämte torde böra anmärkas, att man vid diskussionen angående

denna fråga framhöll, att till den arbetssökande, som’ fått sig plats anvisad

å annan ort, icke borde öfverlämnas ett kontant penningbelopp

för lösande af biljett o. d., utan att han i stället borde förses med en

af arbetsförmedlingen utfärdad rekvisitionssedel, vid hvars företeende

biljett till honom utlämnades; och uttalade sig konferensen jämväl för,

att kungl. kommerskollegium ville hos kungl. järnvägsstyrelsen utverka,

att en sådan anordning, på sätt flerstädes i utlandet redan skett, blefve

möjliggjord äfven i Sverige.

Med afseende å resebidrag framhölls äfven med styrka, att sådant

på inga villkor finge lämnas för det fall, att anställning kunde anvisas

på den egna orten.»

I min förut åberopade motion anhöll jag, att Riksdagen ville besluta

skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning i frågan.

Framställningen tillstyrktes af det tillfälliga utskott, till hvars behandling

den hänvisades, samt bifölls af Andra kammaren. Äfven Första

kammarens vederbörande tillfälliga utskott ställde sig i princip sympatiskt

gent emot motionens syfte, men ansåg lämpligast afvakta de framställningar,

som i frågan kunde. ifrågakomma från kommerskollegium.

Kammaren godkände ock sitt utskotts uppfattning, till följd hvaraf sålunda

intet positivt resultat denna gång ernåddes.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Den principiella anslutning till tanken på att underlätta arbetssökandes

resor för tillträdande af anställning, som kunde konstateras från

båda kamrarnas sida, är i och för sig anledning nog att åter upptaga

frågan. Ytterligare skäl härtill synes mig ligga däri, att Riksdagen på

Kungl. Maj:ts förslag numera på ett annat område fattat beslut, som

torde kunna gifva viss ledning för nu föreliggande frågas lösning.

I statsverkspropositionen till 1911 års riksdag både Kungl. Maj:t under

8 hufvudtiteln hemställt om ett särskildt förslagsanslag för understödjande

af folkskolebarns ferie- och studieresor. Förslaget innebar, att

resekostnaderna å statens järnvägar skulle förbilligas, icke på sådant

sätt att statens järnvägar skulle tillskyndas minskad inkomst för sådana

resor, utan så att en del af kostnaden skulle bestridas af det begärda

anslaget. Denna framställning godkändes åt Riksdagen, hvadan för

innevarande år medel finnas disponibla för ändamålet.

Denna sträfvan att söka befrämja folkskolebarnens ferie- och studieresor

är obestridligen mycket prisvärd och nyttig. Ty därigenom stärkes

deras fysiska förmåga och höjes deras andliga lifskraft till gagn för dem

själfva och för deras blifvande verksamhet till samhällets gagn. Men

föga mindre angeläget synes det mig vara, att samhället stödjer de vuxnes

sträfvan att finna arbete, särskildt då detta kan ske med så enkla medel

och för så ringa kostnad, som här torde komma i fråga. Någon närmare

kostnadsberäkning kan visserligen icke nu lämnas och torde öfver

hufvud vara svår att prestera. Men någon sådan lärer icke heller erfordras,

därest lämpliga bestämmelser meddelas för ett blifvande anslags

användning. Den säkraste garantien, för att icke anslaget blefve alltför

hårdt anlitadt, skulle onekligen ligga däri, att medel ställas till

resp. anstalters förfogande mot villkor att de själfva i hvarje fall äfven

lämna visst bidrag. Jag vill i sådant afseende föreslå, att af statsmedel

må utgå dubbelt så mycket, som anstalt själf vill lämna såsom

bidrag till täckande af resekostnad för arbetare som å annan ort af anstalten

anvisats arbete. Därest på detta sätt statsbidrags utgående i

hvarje fall göres beroende af att anstalt själf tillskjuter medel, så synes

all nödig trygghet föreligga för, att icke statsmedel i onödan skola användas.

I sådant fall torde ett förslagsanslag å 10,000 kronor — enligt

hvad jag från sakkunnigt håll inhämtat — visa sig fullt tillräckligt,

åtminstone till en början.

Närmare föreskrifter för medlens användning'' samt för nödig kontroll

m. m. torde kunna utfärdas af Kungl. Maj:t i samband med öfriga

bestämmelser ang. statsbidrag till den offentliga arbetsförmedlingen.»

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

53

Det med motionen afsedda syfte att genom underlättande af medellösa

arbetssökandes resor till af arbetsförmedlingsanstalt anvisad plats

bidraga till främjandet af den offentliga arbetsförmedlingens gagnelig»

verksamhet synes Riksdagen beaktansvärdt, och har Riksdagen ansett

goda skäl föreligga för att statsmakterna ställa medel till anstalternas

förfogande för ernående af detta syfte.

Eu god garanti för att till sådant ändamål anvisade statsmedel

blifva med vederbörlig omsikt disponerade och ej i onödan använda

synes Riksdagen vinnas, därest, såsom af motionären föreslagits, medlen

i fråga ställas till anstalternas förfogande, endast under villkor att anstalterna

själfva också lämna visst • bidrag, hvithet dock af Riksdagen

ansetts böra bestämmas, ej, såsom af motionären ifrågasatts, till hälften

af statsbidragets belopp, utan till samma belopp som statsbidraget.

Därjämte vill emellertid Riksdagen såsom sin mening uttala, att de

kostnader, som arbetsförmedlingsanstalterna få vidkännas för beredande

af reslijälp åt arbetssökande, böra betraktas såsom af anstalterna

gjorda förskott att af vederbörande arbetsgifvare eller arbetare återbäras,

och att anvisade statsmedel skola användas endast, då sådan återbäring

uteblifvör.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1913 anvisat ett förslagsanslag

af högst 10,000 kronor att, enligt grunder, som Eders Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt föreskrifva, ställas till förfogande af Sveriges

offentliga arbetsförmedling till täckande af viss del af de utgifter arbetsförmedlingen

nödgas vidkännas för förskottering af resekostnader för medellösa

arbetssökande, som af arbetsförmedlingsanstalt anvisats plats å annan ort.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för understödjande

af nationalföreningens mot emigrationen verksamhet på extra

stat för år 1913 bevilja ett anslag af 10,000 kronor.

Riksdagen har, i likhet med hvad för åren 1910—1912 ägt rum,

för understödjande af nationalföreningens mot emigrationen verksamhet på

extra stat för år 1913 beviljat ett anslag af 10,000 kronor.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 49 föreslagit Riksdagen att till

resestipendier för civila tjänstemän vid statsdepartementen förutojn utrikesdepartementet

äfvensom vid de centrala ämbetsverken och landsstaten,

under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

godt föreskrifva, anvisa på extra stat för år 1913 ett belopp af 6,000

kronor.

Då Riksdagen är af den mening, att, därest det skulle anses att

något område af statsförvaltningen i ett främmande land borde göras till

föremål för studier från svenskt håll, Eders Kungl. Maj:t icke lärer sakna

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

medel att föranstalta om, att sådana studier å ort och ställe företagas,

har Riksdagen icke ansett sig böra bevilja det under denna punkt

begärda anslag.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har alltså icke af

Riksdagen bifallits.

61:o) Under punkt 50 af denna hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, till täckande af vissa i statsrådsprotokollet omförmälda,

af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, å extra stat för

år 1913 anvisa 589,350 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, har Riksdagen,

till täckande af förenämnda utaf statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter, å extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af 589,350 kronor.

62:o) Med bifall till hvad Eders Kungl. Maj:t under punkt 51 af

denna hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen, till beredande i enlighet

med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari 1912

angifna. grunder af extra lönetillägg för innevarande är åt en del tjänstemän

och betjänte i till civildepartementet hörande ämbetsverk och

kårer, å extra stat för år 1913 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp

af 20,000 kronor.

63:o) I enlighet med Eders Kung]. Maj:ts under punkt 52 gjorda

framställning, har Riksdagen till gäldande med 500 francs af Sveriges

bidrag för är 1912 till den ständiga internationella föreningen för frågor

rörande vägväsendet på extra stat för år 1913 anvisat ett förslagsanslag

af 365 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1912 af tillgängliga medel utanordna beloppet.

64:o) I en den 26 april 1912 till Riksdagen aflåten proposition, nr

238, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att för förvärfvande af vissa inom Sorsele och Dorotea socknar

belägna områden, som erfordras för att tillgodose nomadlapparnas behof

af renbete m. m., på extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag

af 52,000 kronor.

Riksdagen, som funnit starka humanitära skäl tala för bifall till

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, har för förvärfvande af

vissa inom Sorsele och Dorotea socknar belägna områden, som erfordras

för att tillgodose nomadlapparnas behof af renbete m. m., på extra stat

för år 1913 anvisat ett förslagsanslag af 52,000 kronor.

65:o) Under hänvisning till hvad Riksdagen uti punkt 7 här ofvan

anfört får Riksdagen anmäla, att Riksdagen å extra stat för år 1913

anvisat ett anslag å 6,000 kronor att ställas till Eders Kungl. Maj:ts

s. 55 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrifvelse Nr 6. 55

förfogande för uppehållande under nämnda år af tillsyn öfver understödsföreningarna.

66:o) Uti en den 26 april 1912 dagtecknad proposition, nr 240, kar

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag

af statsrådsprotokollet öfver civilärenden, föreslagit Riksdagen att för

understödjande af sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, på

extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag af 25,000 kronor att

fördelas i enlighet med de grunder och på de villkor, som af Eders

Kungl. Maj:t bestämmas.

På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, bar Riksdagen för

understödjande af sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, på

extra stat för år 1913 anvisat ett förslagsanslag af 25,000 kronor att

fördelas i enlighet med de grunder och på de villkor, som af Eders

Kungl. Maj:t bestämmas.

Stockholm den 30 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Bil* I/l/tt• -4*

Ordinarie anslagen under riksstatens Sjätte liufvudtitel.

Indelning och

därmed järn-

Anvisning

i

förlig anvis-

nin" på

Summa.

kontant.

förslag.

Ersättningar.

Civildepartementet.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst...............................

G,500

—

—

—

6,500

—

Statsråden utan departement, 3 å 15,000 kronor ..............................

45,000

—

—

—

45,000

—

Departementschefen......................................... .............................

17,000

—

■-

—

17,000

—

Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli...........................

93,300

—

—

—

93,300

—

Begeringsrätten..............................i.............................................

93,700

—

—

—

93,700

—

Öfverståthållarämbetet ..................................................................

97,022

—

—

—

97,022

—

Landsstaterna i länen (däraf 193,000 kronor reservationsanslag) ..........

3,114,400

—

—

—

3,114,460

—

Väg- och vattenbyggnadsstaten (däraf två särskilda reservationsanslag,

till expenser för allmänna arbeten och till vägundersökningar,

227,000

227,000

Vägar och kommunikationer............................................................

12,000

—

—

—

12,000

—

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag...........

2,700

—

4,567

—

7,267

—

Medicinalstyrelsen med dithörande stater (däraf 27,000 kronor reserva-

tionsanslag) ......................................................................

1,042,700

—

—

—

1,042,700

—

Bidrag till extra provinsialläkares aflönande ...................................

30,000

—

—

—

30,000

—

Resestipendier åt civile läkare.........................................................

3,500

_

_

3,500

_

Ortopediska institutet...................................................................

8,250

8,250

Vaccinationens befrämjande, reservationsanslag .................................

7,700

—

—

—

7,700

—

Till bestridande af kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslags-

anslag..............................................................................

185,000

—

—

—

185,000

—

Svenska läkarsällskapet ................................................................

3,000

—

—

—

3,000

—

Lasaretts underhåll........................................................................

15,774

—

—

—

15,774

—

Till gäldande af Sveriges andel i kostnaderna för den internationella

hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag...................................

7,000

—

—

—

7,000

—

Trpt

5,011,606

—

4,567

—

5,016,173

—

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse JSr 6.

57

Anvisning i

kontant.

Indelning och

därmed jäm- förlig anvis- ning, på

förslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Trpt

5,011,606

—

4,567

—

5,016,173

—

Hospitals underhåll, förslagsanslag ...............................

3,500,000

—

—

—

3,500,000

_

Till underhåll af Järfsö sjukhus för spetälska..............................

22,000

—

—

—

22.000

-

Anstalter för obildbara sinnesslöa, förslagsanslag..........................

120,000

—

—

—

120,000

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst

16,600

—

—

—

16,600

Alderstillägg, förslagsanslag.............

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

300.000

150.000

—

—

—

300.000

150.000

_

;

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslagsanslag........

Till upprätthållande af försäkringsinspektionens verksamhet, reservations-

860,000

—

—

—

860,000

_

anslag...

Till gäldande af Sveriges bidrag till den ständiga internationella förenin-

53,000

—

—

—

53,000

—

gen för frågor rörande vägväsendet, förslagsanslag..................

365

—

—

—

365

—

Till inrättande af ett ämbetsverk, kalladt socialstyrelsen....................

123,900

—

—

—

123,900

—

Till anordnande af yrkesinspektionen.....

77,200

—

—

—

77,200

—

Till sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag ..........................

1,256,800

—

—

—

1,256,800

—

dill bestridande af statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag

16,000

—

—

—

16,000

—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.....................

350,000

—

—

—

350,000

—

Till bestridande af tryckningskostnader, förslagsanslag........................

200,008

—

—

—

200,008

—

Extra utgifter, reservationsanslag ........

12,000

—

—

—

12,000

—

Summa

12,069,479

-1

4,567j

12, (»4,046

—

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 6 käft. (Nr 6.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Bil. Litt. B.

Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjätte Imfvudtitel.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kungl Maj:ts kansli:

i Till aflönande af en handsekreterare hos statsministern ....................................... 3>000

i » provisorisk lönereglering för befattningshafvare i civildepartementet, förslagsanslag 13,540

I » aflönande af en extra föredragande inom civildepartementet ........................... 7,000

Godtgörelse till ytterligare en särskild föredragande inom civildepartementet ......... 4,000

| Till förhöjning af de inom civildepartementet anställda amanuensernas arfvoden m. m

24,000

Öfver ståthällar ämbetet:

Till utgifvande af tidningarna »Polisunderrättelser» och »Meddelanden angående automobiltrafik»

samt för arkivinredning m. m. i dessa tidningars redaktionslokal . ...i........................

Landsstaterna i länen:

Till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, förslagsanslag............ 350,000: -

» beredande af tillfällig löneförbättring åt kronofogdar, häradsskrifvare och länsmän,

förslagsanslag.

794,800: -

ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge samt till lappfogdar

och lappförmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarna................•- 20,500.-

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Till tillfällig förstärkning ar arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

» tillfällig ökning af det under väg- och vattenbyggnadsstaten uppförda reservationsanslaget

till expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag.........

» anordnande af inspektion å enskilda järnvägars rullande materiel..................

» undersökningar af mindre hamnar och farleder m. m..................................

» bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga

eller- eljest mindre goda vägar........................................................... 1,750,000-

Trpt 1,782,400; -

3,600: -

10,000:

8,800

10,000

Kronor.

51,540

26,400

1,165,300

1,243,240

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bilcsdagens skrifvelse Nr 6.

59

Trpt 1,782,400:

Till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis, mindre hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder............................:............................ 500,000:

» anläggande af enklare vägar i Västerbottens läns öfre lappmark....................30,000:

Kronor. öre.

1,243,240 —

2,312,400 --

Medicinalstaten:

Till provisorisk lönereglering för befattningskafvare i medicinalstyrelsen, förslagsanslag

.......................................................................................... 19,400: —

» personligt lönetillägg till tillförordnade medicinalrådet Gustaf Richard Stenbeck 600: —

» aflönande afen extra vaktmästare hos medicinalstyrelsen ................ . ......... 1,175: —

i) bestridande af utgifterna för ett vetenskapligt råd vid medicinalstyrelsens sida

samt för anställande af två medicinalrådsassistenter .............................. 17,650: —

>i provisorisk höjning af anslaget till medikamentsräkningars granskning, vikariats
ersättning,

renskrifning m. m............................................................ 2,000: —

ii arfvode för en kontrollant af hospitalens ekonomiska förvaltning................... 5,800: —

» uppförande af bostadshus vid Uppsala hospital och asyl ............................. 60,800: —

» utvidgning och ändring af den elektriska anläggningen vid Lunds hospital och asyl 126,000: —

ii anläggning af ett hospital i närheten af Östersund .................................... 500,000: —

ii uppförande af en sjukvårdspaviljong m. m. å lägenheten Tomtebo. i Korsberga

socken vid därvarande centralhem för familjevården för sinnessjuka ........ 41,000: —

ii uppförande af bostadshus vid Vänersborgs hospital och asyl.......................... 60,000: —

- ii ny ekonomibyggnad och bostad för öfverläkaren m. in. vid Stockholms hospital 150,000: —

» bekostande af behandling enligt den s. k. ljusmetoden af medellösa, med sjukdomen

»lupus vulgaris» behäftade personer från landsorten, förslagsanslag......... 15,000: —

» upprätthållande af verksamheten vid de genom medel nr Konung Oscar II:s

jubileumsfond inrättade s. k. folksanatorierna....................................... 200,000: —

» bidrag för uppförande eller inrättande af tuberkulossjukvårdsanstalter............. 400,000: —

ii bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter, förslagsanslag ... 542,000: —

» stipendier för läkare, som genomgå utbildningskurser i tuberkulossjukvård...... 2,700: —

» bekostande af provisoriska sjuk vårdsanstalter vid Säters och Västerviks hospital

under tiden från och med mars till och med december månad 1912 för

personer, som till följd af barnförlamning under 1911 års epidemi lida af

vanförhet ...................................................................................... 75,000: —

» anordnande af kliniker och polikliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg m. m............................................................... 85,000: —

Trpt 2,304,125: — j 3,555,640

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrifvelse Nr 6.

Krono!-.

öre.

Trpt 2,304,125: -

Till föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm såsom bidrag till kostnaderna

för uppförande af en anstalt för vanföra.................................... 44,500: —

a inköp af ett område vid Vadstena hospital och asyl.................................... 18,474: —

3,555,640

2,367,099

Vattenfallsstyrelsen:

Till verkställande af undersökningar och arbeten för åstadkommande af en schematisk förteckning

och beskrifning öfver Sveriges vattenfall .....................................................................

27,000

Riksförsähring sanstalten:

Till upprätthållande af riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag......... 154,000: —

» ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd och utbetalningar för

riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag..................................................20,000: —

174,000

Socialstyrelsen:

Till upprätthållande af socialstyrelsens verksamhet

47,000

Yrlcesinspelctionen:

Till anordnande af yrkesinspektionen......

85,600

Statens biografbyrå:

Till bestridande af utgifterna för statens biografbyrå

23,000

Diverse anslag :

Till anordnande af inspektion öfver elektriska anläggningar för belysning eller

arbetsöfverföring m. m..................................................................... 26,200: —

» bestridande af kostnaden för den genom statens försorg anordnade medling i

arbetstvister.................................................................................... 25,000: —

» befrämjande och organiserande af den offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag

...................................................................................... 40,000: —

» täckande af viss del af de utgifter arbetsförmedlingen nödgas vidkännas för förskottering

af resekostnader för medellösa arbetssökande, som af arbets
förmedlingsanstalt

anvisats plats ä annan ort, förslagsanslag, högst......... 10,000: —

» inköp af vissa områden i Sorsele och Dorotea socknar för nomadlapparnas behof

af renbete in. m.............................................................................. 52,000: —

Trpt 153,200:—| 6,279,339 | —

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 6. ■ 61

Kronor.

öre.

Trpt

153,200: -

6,279,339

Till understödjande af nationalföreningens mot emigrationen verksamhet

10,000: —

» "betäckande af vissa utaf statskontoret förskottsvis bestridda utgifter

» beredande af extra lönetillägg för år 1912 åt en del tjänstemän och betjänte i

589,350: -

till civildepartementet hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag

20,000: —

» gäldande af Sveriges bidrag för år 1912 till den ständiga internationella för-

eningen för frågor rörande vägväsendet

365: -

» uppehållande under år 1913 af tillsyn öfver understödsföreningarna

6,000: —

» understödjande af sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, förslagsanslag

25,000: -

803,915

_

Summa

7,083,254

—

*

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt G höft. (Nr 6.)

9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.