Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag innefattande ändring i förordningen den 22 april 1881 om tjuguårig häfd och lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom.
1912-04-24 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1912:74, Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag innefattande ändring i förordningen den 22 april 1881 om tjuguårig häfd och lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom.
Dokumentets text
Riksdagens skrifvelse Nr 74.
13
Nr 74.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 23 april 1912.
» » »i Andra kammaren den 24 april 1912.
Riksdagens skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag innefattande
ändring i förordningen den 22 april 1881 om tjuguårig
häfd och lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen
den 16 juni 1875 angående lagfart å fång
till fast egendom.
(Lagutskottets utlåtande nr 38.)
Till Konungen.
Genom en den 16 februari 1912 dagtecknad proposition, nr 44,
bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att antaga propositionen
bilagda förslag dels till lag innefattande ändring i förordningen
den 22 april 1881 om tjuguårig häfd, dels ock till lag om ändrad
lydelse af 10 § i förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart
å fång till fast egendom.
I afseende å den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna ändringen
i förordningen den 22 april 1881 om tjuguårig häfd hafva kamrarna
stannat i olika beslut, i följd hvaraf detta förslag jämlikt 63
§ riksdagsordningen förfallit.
I öfrigt har ifrågavarande proposition blifvit af Riksdagen
bifallen.
Riksdagen får alltså för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen
i anledning af nämnda proposition för sin del antagit följande
-
14
Riksdagens skrifvelse Nr 74.
Lag
om ändrad lydelse af 10 § i förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart å fång
till fast egendom.
Härigenom förordnas, att 10 § i förordningen den 16 juni 1875
angående lagfart å fång till fast egendom skall erhålla följande
ändrade lydelse:
Kan till följd af de i 6, 7, 8 och 9 §§ gifna föreskrifter sökt
lagfart ej beviljas, eller finnes sökandens rätt vara tvistig, eller
möter, enligt den i 18 § nämnda bok eller eljest, mot bifall till
ansökningen annat hinder, som icke är af beskaffenhet, att den jämlikt
5 § genast bör afslås, förklare rätten ansökningen hvilande i
afbidan på hindrets undanröjande. Tvist, som bör afdömas innan
ansökningen slutligen pröfvas, skall, om den ej redan är vid domstol
anhängig, af rätten förvisas till särskild! utförande i laga ordning.
År lagfartsansökning förklarad hvilande till följd af hinder,
hvarom i 7 § förmärs, skall kungörelse därom af rätten utfärdas,
om sökanden det äskar. Varder ej, efter det genom sökandens försorg
nämnda kungörelse tre gånger, minst en månad mellan hvarje
gång, blifvit såväl införd i allmänna tidningarna, som ock, när fråga
är om egendom å landet, uppläst i kyrkan för den församling, där
egendomen är belägen, äfvensom, när tingslaget består af mera än
en församling, jämväl i kyrkorna för angränsande, inom tingslaget
belägna församlingar, klander å fånget instämdt samt i rättens lagfartsprotokoll
antecknadt inom fem år efter sista kungörandet; och
förekommer ej heller eljest anledning att annan äger bättre rätt
till egendomen; då må den omständighet, att förre ägarens åtkomst
ej styrkes icke vidare utgöra hinder för lagfartens beviljande, där
det visas, att sökanden eller han och hans rättsinnehafvare oafbrutet
under nämnda fem år varit i mantals- och skattskrifningslängd
upptagna såsom ägare till fastigheten. Innan i ty fall ansökningen
bifallas må, skall kronans ombudsman däröfver höras.
Stockholm den 24 april 1912.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.