Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1912-05-30 · 109 sidor, varav 104 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 104 av 109 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1912:9, Skrifvelse till Konungen angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Kr 9.

1

Är 9.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 30 maj 1912.

» » »i Andra kammaren den 30 maj 1912.

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af

utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 1, 35, 73 och 105 samt memorial nr 60 och 68.)

Till Konungen.

I afseende å regleringen af utgifterna å riksstatens nionde hufvudtitel,

innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Ordinarie anslag.

Landtbruksstyrelsen.

l:o) I den till Riksdagen den 13 januari innevarande år aflåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl.

Maj:t under nionde liufvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att

godkänna sådant tillägg till de den 2 oktober 1908 stadgade villkor

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

och bestämmelser för åtnjutande af de i ny aflöningsstat för landtbruksstyrelsen

upptagna aflöningsförmåner, att vaktmästaren hos styrelsen

må årligen, i den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under femton dagar.

Förslag i samma angelägenhet som nu förevarande äro i årets

statsverksproposition gjorda jämväl beträffande flertalet öfriga centrala

ämbetsverk. Dessa förslag, hvilka leda sitt ursprung från en af Riksdagen

på sin tid hos Kungi. Maj:t gjord framställning i ämnet, hafva

af Riksdagen bifallits. I öfverensstämmelse med Riksdagens sålunda i

ämnet fattade beslut och då förevarande framställning ej gifver anledning

till någon särskild erinran, har Riksdagen godkänt sådant tilläggtill

de den 2 oktober 1908 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de i ny aflöningsstat för landtbruksstyrelsen upptagna

aflöningsförmåner, att vaktmästaren hos styrelsen må årligen, i den

män sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta

semester under femton dagar.

UMervisningsanstalter för jordbruk och landtmaimanäringar.

2:o) Såsom Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen,

med godkännande af i nämnda skrifvelse sammanfattade grunder för

statsbidrag åt landthushållsskolor, för berörda ändamål under anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar»

under benämning »understöd åt landthushållsskolor» uppfört ett särskilt

förslagsanslag å 36,000 kronor.

På grund häraf har anslagstiteln i sin helhet undergått motsvarande

höjning. Då höjning af anslagstiteln jämväl af andra orsaker

skett, återkommer Riksdagen till frågan härom under nästföljande två

punkter.

3:o) Vidare har Riksdagen såsom i sistberörda skrifvelse anmälts,

dels under det i anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och landtmannanäringar» ingående bestämda anslag under benämning

»den lägre landtbruksundervisningen» uppfört eti: anslag å sammanlagdt

166,500 kronor, däraf 67,500 kronor till understöd åt nio landtbruksskolor

i södra och mellersta Sverige, 24,000 kronor till understöd åt

fjun landtbruksskolor i Dalarne och Norrland, 70,000 kronor till understöd

åt vissa elever vid landtbruksskola, landtmamnaskola, landthushålls
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

skola och fast undervisningskurs för småbrukare samt 5,000 kronor till

inspektion öfver de lägre landtbruksundervisningsanstalterna;

dels ock höjt det under anslagstiteln upptagna förslagsanslaget till

understöd åt landtmannaskolor, nu 50,000 kronor, med 100,000 kronor

till 150,000 kronor.

Detta beslut har föranledt höjning i det bestämda anslaget med

74,500 kronor och i förslagsanslaget till understöd åt landtmannaskolor

med 100,000 kronor. Anslagstiteln i sin helhet har jämväl i motsvarande

grad höjts, hvartill Riksdagen emellertid återkommer under nästa punkt.

4:o) Slutligen har, i afseende å ifrågavarande anslagstitel, Eders

Kungl. Magt föreslagit Riksdagen att höja den under anslagstiteln

uppförda anslagsposten till understöd åt personer, som ägna sig åt

landtbrukets studerande, från 10,000 kronor till 15,000 kronor eller med

5,000 kronor.

Såsom af den i det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden den 13 januari 1912, punkten 3, intagna

öfversikten af det i ifrågavarande anslagstitel ingående bestämda anslag

framgår, är under nämnda anslag upptaget ett särskild! anslag å 10,000

kronor till understöd åt personer, som ägna sig åt landtbrukets studerande.

Detta anslag beviljades först vid 1856—1858 årens riksdag med 3,000 riksdaler

årligen till reseunderstöd åt sådana personer, hvilka ägna sig åt

landtbrukets vetenskapliga eller praktiska studium och önska besöka främmande

länder i ändamål att utvidga sina kunskaper i det yrke de valt.

Vid 1859—1860 årens riksdag ökades anslaget med oförändradt ändamål

till 6,000 riksdaler. Sedan år 1894 den förändring vidtagits beträffande

anslagets ändamål, att understöd från detsamma finge meddelas jämväl

för resor inom landet, bestämdes vid 1902 års riksdag anslaget till sitt

nuvarande belopp.

Af de i statsrådsprotokollet, sid. 26 och 27, meddelade tablåer

framgår, att ifrågavarande anslag stadigvarande medgifvit tillmötesgående

i endast ringa grad af de anspråk, som därå ställts. Då emellertid

under deri tid, som förflutit sedan anslaget fastställdes till sitt nuvarande

belopp, antalet konsulenter och öfriga landtbrukslärare samt andra personer

med lifsuppgift att arbeta för det svenska jordbrukets utveckling

betydligt ökats samt äfven allmänhetens intresse för jordbruket ofantligt

stegrats, synes utnyttjandet af det viktiga medel för den i landthushållningen

redan förfarnes vidare förkofran i facket, som studieresorna

innebära, icke vidare böra få hämmas af brist på anslag. I betraktande

häraf och då beloppet af den föreslagna anslagsökningen synes af om
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

ständigheterna påkalladt, har Riksdagen höjt den under här ifrågavarande

ansiagstitel uppförda anslagsposten till understöd åt personer,

som ägna sig åt landtbrukets studerande, från 10,000 kronor till 15,000

kronor eller med 5,000 kronor.

Härigenom äfvensom genom Riksdagens under näst föregående två

punkter anmälda beslut har följaktligen det i anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar» ingående bestämda anslaget

höjts med sammanlagdt 79,500 kronor äfvensom förslagsanslaget

till understöd åt landtmannaskolor med 100,000 kronor, hvarjämte under

anslagstiteln uppförts till understöd åt lanthushållsskolor ett förslagsanslag

å 36,000 kronor, hvadan anslagstiteln i sin helhet undergått

höjning med sammanlagdt 215,500 kronor, eller således från 372,840

kronor till 588,340 kronor, samt erhållit följande uppställning:

bestämdt anslag:

till landtbruksinstituten m. in. ...................................... kronor 402,340: —

förslagsanslag:

till understöd åt landtmannaskolor kronor 150,000: —

till understöd åt lanthushållsskolor „ 36,000:— „ 186,000: —

Summa kronor 588,340: —.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar.

5:o) Beträffande denna ansiagstitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit,

att anslagstiteln, nu 303,800 kronor, må höjas med 28,200 kronor till

332,000 kronor.

Af ifrågavarande anslag, som vid jordbruksdepartementets inrättande

år 1900 uppfördes å dess stat med 140,500 kronor samt därefter, hufvudsakligen

med anledning af inrättandet af centralanstalten för jordbruksförsök,

under årens lopp höjts till dess nuvarande belopp, utgå för

närvarande följande anvisningar till nedannämnda af Riksdagen pröfvade

behof, nämligen:

till centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

............................................................ kronor 121,100: —

„ aflöning åt landtbruksakademiens sekreterare . ,, 4,000: —

,, landtbruks- och fiskerimuseerna vid landtbruksakademiens

experimentalfält

6,500:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

till aflöning åt en undervisare i fårskötsel och ullkultur

......................................................................... kronor 2,000: —

„ denne undervisares resor, förslagsvis beräknade

till ..................................................................... „ 1,500: —

„ premiering af nötboskap ........................................ „ 120,000: —

eller tillhopa kronor 255,100: —.

Genom särskilda Kungl. Maj:ts beslut hafva vidare från återstoden

af anslaget under senare åren årligen anvisats understöd till nedannämnda

ändamål med följande belopp:

till uppehållande af Sveriges utsädesförenings verksamhet

...........................................................................

,, fortsatta smörprofningar ...........................................

,, afvelsföreningen för rödbrokig svensk boskap......

,, svenska svinafvelsföreniugen ....................................

,, fédération internationale de laiterie .......................

,, bakteriologiska undersökningar af ost vid meieriet

å Åtvidaberg...............................................................

,, utarbetande af en svensk smörprisstatistik...........

„ utgifvande af svensk veterinärtidskrift ..................

samt, på landtförsvarsdepartementets föredragning,

till afvelspris vid kapplöpningar .................................

kronor

15,000: —

:11

15,000: —

11

3,000: —

ii

3,000: —

ii

150: —

ii

500: —

ii

1,000: —

ii

1,000: —

ii

3,000: —

eller sålunda tillhopa kronor 41,650: —

Slutsumman af de årligen återkommande anvisningarna från detta

anslag utgör således 296,750 kronor, hvadan af anslaget därefter återstå

allenast omkring 7,000 kronor att af Kungl. Magt disponeras förandra

ändamål.

Sistnämnda belopp har emellertid ingalunda varit tillräckligt till

täckande af de alltjämt stegrade trafven på bidrag från anslaget, hvadan

under de senare åren i allt vidare omfattning måst tillgripas departementets

allmänna besparingar för fyllande af behof, som med hänsyn

till deras natur bort fyllas från förevarande anslag, därest detsamma

därtill lämnat tillgång. Sålunda hafva från besparingarna utgått dels

anslag och understöd till afsevärda belopp för mera tillfälliga behof

dels ock följande årliga anvisningar:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

till pomologiska föreningen ...............................................

kronor

3,500: —

„ svenska ayrshireföreningen..........................................

„ landtbruksstyrelsen för utgifvande af en kalender

11

5,000: —

öfver svenska landtbruket..........................................

,, landtbruksakademien för försök med odling af

11

3,000: —

köksväxtfrö....................................................................

,, Sveriges allmänna trädgårdsförbund för utgif- vande af tidskriften »Trädgården»...........................

„ entomologi ska föreningen för utgifvande af en

11

500: —

11

1,000: —

särskild afdelning af dess tidskrift .......................

„ föreståndaren för veterinär-bakteriologiska an- stalten professor Bergman för utgifvande af

11

1,000: —

skandinavisk veterinärtidskrift .................................

n

1,000: —

eller tillhopa

kronor

15,000: —

Med ifrågavarande framställning afses nu att reglera anslaget, så

att det lämnar tillgång till dels samtliga ofvannämnda årliga anvisningar

å tillhopa 311,750 kronor dels ock ett belopp af omkring 20,000

kronor att finnas tillgängligt för bestridande af utgifter af mera tillfällig

art för jordbrukets och landtmannanäringarnas befrämjande; och

har framställningen nu nödvändiggjorts, bland annat, däraf att till de

allmänna besparingarna, som äfven i öfrigt starkt anlitats, hädanefter

icke vidare såsom hittills komma att läggas de rätt afsevärda besparingarna

å två förut å hufvudtiteln uppförda men numera efter 1911 års

budgetreform därifrån afförda anslag, nämligen ordinarie anslaget till

domänstyrelsen och bestämda anslaget till skogsstaten.

Riksdagen, som delar departementschefens uppfattning om det mindre

lämpliga däri, att Kungl. Maj :t vid fyllande af anslagsbehof för ändamål,

som afse befrämjande af jordbruk och landtmannanäringar och visat

sig vara af mer stadigvarande beskaffenhet, icke skall äga tillgång därtill

å det härför afsedda ordinarie anslaget, utan vara hänvisad till hufvudtitelns

allmänna besparingar, och som finner det till Kungl. Maj:ts

disposition för bestridande af mera tillfälliga utgifter för ifrågavarande

ändamål föreslagna beloppet lämpligt afvägdt, har alltså höjt anslagstiteln

»befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar»,

nu 303,800 kronor, med 28,200 kronor till 332,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

7

V eteriniirväsendet.

6:o) Under punkt 6 af nionde hufvud titeln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att, för beredande af medel till anställande af sex

legitimerade veterinärer såsom veterinärstipendiater med skyldighet att,

mot årligt arfvode af 1,000 kronor till dem hvar, på kallelse af medicinalstyrelsen

biträda vid den civila husdjurssjukvården, höja anslaget

till länsveterinärer och veterinärstipendiater med 3,600 kronor eller

således från 82,900 kronor till 86,500 kronor.

Från ifrågavarande anslag i hvad det afser veterinärstipendiater

utgå för närvarande — sedan 1899 års Riksdag med anledning af

framställning af Kungl. Magt å anslaget beviljat medel till fyra stipendier

å 400 kronor samt 1908 års Riksdag likaledes på Kungl Maj:ts

framställning höjt stipendiebeloppen — fyra stipendier, hvartdera å 600

kronor. Med förevarande framställning afses alltså att öka dels stipendiaternas

antal från fyra till sex dels ock stipendiernas belopp från

600 kronor till 1,000 kronor; och är framställningen hufvudsakligen

föranledd af svårigheten att med hittillsvarande stipendiebelopp hålla

stipendiatbefattningarna besatta äfvensom af angelägenheten däraf, att vid

eventuellt utbrott inom landet af den nu flerstädes i utlandet såsom

farsot härjande mul- och klöfsjukan medicinalstyrelsen må för sjukdomens

hämmande till sitt förfogande hafva ett tillräckligt antal extra

veterinärer.

På de af departementschefen i ämnet anförda skälen har Riksdagen,

för beredande af medel till anställande af sex legitimerade veterinäier

såsom veterinärstipendiater med skyldighet att, mot årligt arfvode

af 1,000 kronor till dem hvar, på kallelse af medicinalstyrelsen biträda

vid den civila husdj urssjukvården, höjt anslaget till länsveterinärer och

veterinärstipendiater med 3,600 kronor eller således från 82,900 kronor

till 86,500 kronor.

Beträffande sättet för ifrågavarande anslags uppförande i riksstaten

återkommer Riksdagen under nästföljande punkt.

7:o) Under punkt 7 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

ej mindre under riksstatens nionde hufvudtitel uppföra såsom

bidrag till distriktsveterinärers aflönande ett förslagsanslag å 146,000

kronor;

röra äfven besluta, att sistnämnda anslag må, jämte anslaget till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 jRiksdagens skrifvelse Nr 9.

länsveterinärer och veterinärstipendiater, i riksstaten uppföras under en

gemensam anslagstitel: »veterinärväsendet)) med följande uppställning:

bestämdt anslag:

till länsveterinärer och veterinärstipendiater............ kronor 86,500:

förslagsanslag:

till bidrag till distriktsveterinärers aflönande ............ „ 146,000: —

Summa kronor 232,500: —.

Det ojämförligt största antalet af vårt lands civila veterinärer

utgöres af distriktsveterinärer. Dessa åtnjuta ingen aflöning af statsmedel,

men genom beviljandet af så kallad tjänstårsberäkningsrätt har

emellertid åt de flesta distriktsveterinärtjänsterna förlänats så att säga

officiell prägel. Beträffande ifrågavarande veterinärbefattningar är i

instruktionen för läns-, stads-, distrikts- och andra civila veterinärer

den 19 oktober 1888 stadgadt, att, om rättighet till tjänstårsberäkning,

i likhet med den länsveterinärer åtnjuta, åstundas för innehafvare af

sådan veterinärbefattning, som af landsting, hushållningssällskap, stad,

annan kommun eller enskilda personer aflönas och i enlighet med deras

beslut tillsättes, skall därom hos Kungl. Maj:t göras ansökning med

förslag rörande station och om utfästade löneförmåner, hvarefter Kung!.

Maj:t pröfvar, huruvida den sökta förmånen må beviljas. Har sådan

förmån för innehafvare af dylik veterinärbefattning blifvit medgifven,

äo-er framgent hvar och en legitimerad veterinär, som innehar samma

befattning, att därvid utan särskildt tillstånd åtnjuta tjänstårsberäkning

dock under villkor, dels att den, som är bemyndigad antaga veterinären,

innan detta sker, inhämtar medicinalstyrelsens utlåtande om

deras kompetens, hvilka anmält sig till befattningens erhållande, samt

hvarje gång, då innehafvare af befattningen antages eller afgår, därom

gör anmälan hos styrelsen och Kungl. Maj:ts befallningshafvande med

uppgift om tiden för tillträde till eller afgång från befattningen, dels

ock att tjänsten icke varit ledig under längre tid än ett år. Sålunda

anställd distriktsveterinär åligger att inom sitt distrikt i likhet med

länsveterinär verkställa alla de förrättningar, hvartill han af vederbörlig

myndighet kallas eller förordnas. För sådan förrättning äger distriktsveterinären,

enligt gällande taxa för veterinärs tjänsteförrättningar, af

allmänna medel erhålla ersättning enligt resereglementet samt därjämte,

för visst angifvet fall, särskildt arfvode. För besiktningar och andra

förrättningar, som af distriktsveterinär på grund af gällande författningar

verkställas, erhåller han ersättning enligt nyssnämnda taxa ellei

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

enligt föreskrifter i de särskilda författningarna, men nu ifrågavarande

ersättning gäldas icke af statsmedel. För distriktsveterinärs enskilda

praktik gälla särskilda af ortsmyndigheterna fastställda taxor, hvilka

inom de olika länen förete stora skiljaktiglieter sinsemellan. Under nu

angifna förhållanden och då omfattningen af distriktsveterinärens

enskilda praktik är i hög grad beroende på hans egen duglighet samt

distriktets storlek och beskaffenhet i öfrigt, möter det uppenbarligen

stora svårigheter att ens tillnärmelsevis angifva distriktsveterinärernas

årsinkomster af lön och arbete. Emellertid torde man kunna antaga,

att sådan årsinkomst endast undantagsvis öfverstiger 4,000—5,000 kronor.

Vid 1911 års slut uppgingo veterinärdistriktens antal till 208, af

hvilka 183 då voro förenade med rätt till tjänstårsberäkning. I afseende

å antalet sådana distrikt inom de särskilda länen, sättet för distriktsveterinärernas

anställande samt deras löneförmåner, hvaraf själfva lönerna

i regel växla mellan 600 kronor och 2,000 kronor, m. m. hänvisas till

den såsom bilaga till statsrådsprotokollet fogade tabell.

De i ekonomiskt afseende gynnsammare befattningar, hvartill

distriktsveterinär kan vinna befordran, äro, utom åtskilliga veterinära

lärarbefattningar, länsveterinärtjänsterna, hvilka efter den år 1909 vidtagna

regleringen, uppgå till ett antal af 32 stycken med aflöning af

2,500 kronor, däraf 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte två

ålderstillägg å 500 kronor.

Den omorganisation af distriktsveterinärväsendet, hvarom nu är

fråga, skulle bestå däri, att staten under vissa förutsättningar bidrager

till såväl aflönande som pensionering af landets distriktsveterinärer

äfvensom att staten vidtager åtgärder därhän, att genom förändrade

bestämmelser rörande de särskilda distriktens inrättande och veterinärernas

antagande och entledigande dessa veterinärer erhålla eu i möjligaste

mån tryggad ställning.

Statsbidraget till veterinärernas aflönande skulle sålunda för hvarje

tjänst med sådan förmån utgå med 800 kronor, hvaraf 600 såsom

bidrag till grundaflöning och 200 kronor såsom bidrag till ett ålderstillägg;

och skulle samtliga de tjänster, som blifvit med vederbörligt

tillstånd inrättade eller med andra ord tillerkänts tjänstårsberäkningsrätt,

kunna komma i åtnjutande af statsbidrag. Såsom villkor för statsbidragets

erhållande skulle gälla, att vederbörande landsting iklädde sig

ansvar dels för så stort ortsbidrag till aflöningen vid tjänsten, att dess

innehafvare i hvarje fall komme i åtnjutande af en begynnelseaflöning

af 1,800 kronor äfvensom ett ålderstillägg å 400 kronor efter fem års

väl vitsordad tjänstgöring, dels ock för bidrag till veterinärens pensioBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 Käft. (Nr 9.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

nerande. Vidare skulle iakttagas vissa föreskrifter för veterinärs tillsättande

och entledigande. Sålunda skulle, beträffande tillsättningen,

gången däraf blifva följande. En inom hvarje län eller landstingsområde

inrättad veterinärstyrelse — bestående lämpligen af en genom

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, två genom landstinget och två genom

hushållningssällskapens förvaltningsutskott utsedda ledamöter jämte länsveterinären

såsom själfskrifven ledamot — skulle anmäla till medicinalstyrelsen,

att distriktsveterinärtjänst blifvit ledig, och tillika meddela uppgift

å de löneförmåner, som komme att åtnjutas af den blifvande tjänstinnehafvaren.

Medicinalstyrelsen skulle så kungöra tjänsten i fråga

ledig med trettio dagars ansökningstid, mottaga ansökningar, låta genom

sin ombudsman upprätta tjänstememorial öfver de sökande, upptagande

dessas namn och tjänstetid m. fl. på tillsättningen inverkande meriter,

samt därefter öfversända handlingarna till veterinärstyrelsen med anmodan

om förords afgifvande. Sedan handlingarna återkommit tillika

med veterinärstyrelsens yttrande, skulle medicinalstyrelsen utnämna någon

af de sökande att tills vidare innehafva distriktsveterinärtjänsten.

Entledigande från distriktsveterinärtjänst skulle, likaledes efter

veterinärstyrelsens hörande, meddelas af medicinalstyrelsen.

De veterinärstyrelser, som sålunda skulle finnas, borde gifvetvis

tillerkännas en del andra befogenheter än de nyss angifna, i det de ju

borde vara en styrelse för handhafvande af alla de olika distrikten i

länet berörande angelägenheterna, med undantag endast för hvad i lagstiftningen

kunde komma att förbehållas annan myndighet.

I afseende å bildandet af nya med tjänstårsberäkningsrätt försedda

veterinärdistrikt skulle dessutom gälla, att den formella initiativrätten

därvid förbehölles landstingen, att så länge landstinget fullgjorde

detsamma åliggande skyldighet med afseende å aflöningens (respektive

erforderliga pensionsbidrags) utgående, distriktet skulle få åtnjuta tjänstårsberäkningsrätt

(respektive statsbidrag) tills vidare; samt att landstingen

icke förr, än 10 år förflutit från tjänstens inrättande, skulle äga

rätt göra underdånig framställning om densammas upphörande.

För sina särskilda förrättningar skulle distriktsveterinärerna liksom

förut erhålla ersättning enligt taxa. Då emellertid de för deras enskilda

praktik gällande taxorna, såsom ofvan nämnts, inom de olika länen

förete stora skiljaktigheter sinsemellan, skulle dessa taxor, för att få

såvidt möjligt likartad uppställning, härefter på förslag af vederbörande

landsting fastställas af Kungl. Maj:t.

Ifrågavarande omorganisation skulle träda i kraft med ingången

af år 1913; och skulle därvid redan anställd distriktsveterinär vid an
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

ställning i statsunderstöd! distrikt få för ålderstillägg tillgodoräkna sig

de tjänstår, han förut intjänat enligt § 24 i veterinärinstruktionen den

19 oktober 1888.

Då antalet distrikt, med hvilka rätt till tj anstår sberäkning nu är

förenad, för närvarande utgör inemot 190, skulle såsom årliga statsbidrag,

förutom pensionsbidragen, erfordras:

till lön å 600 kronor för 190 distrikt ........................ kronor 114,000: —

till ålderstillägg å 200 kronor för sannolikt ungefär

6/7 af alla distrikt.......................................................... » 32,000: —

tillsammans kronor 146,000: —

Då emellertid staten för distriktveterinärers pensionering skulle få

vidkännas en till 10,000 kronor beräknad årlig kostnad, skulle den

ifrågasatta organisationens genomförande för staten medföra en ökad

utgift af sammanlagdt 156,000 kronor.

I anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning bar

inom Riksdagen väckts en motion, hvari framställning gjorts, bland

annat, om sådana bestämmelser angående tillsättande af distriktsveterinärtjänster,

att det må tillkomma vederbörande läns distriktsveterinärstyrelse

att till medicinalstyrelsen anmäla, när distriktsveterinärtjänst

blifvit ledig, hvilken senare styrelse det då skulle åligga att kungöra

tjänsten till ansökan ledig inom trettio dagar och att efter ansökningstidens

slut uppföra tre af de sökande på förslag, med förord för den

ene af dem, och skulle det sedan tillkomma veterinärstyrelsen att till

tjänsten utnämna en af de på förslag uppförda.

Frågan i hvad mån staten skall direkt bestrida kostnaderna för

landets civila veterinärväsen har under lång tid varit föremål för synnerligen

lifligt meningsbyte; och jämväl inom Riksdagen har frågan vid

flera tillfällen i ett eller annat afseende varit ämne för diskussion. Denna

meningsskiljaktighet torde omedelbart härflyta ur en olikhet i uppfattningen

om, i hvilken grad veterinärväsendet tjänar ett direkt statsintresse,

i hvilket fall detsamma skulle af staten bekostas, eller ock endast ett

ortsintresse af större eller mindre omfattning eller ett enskildt, respektive

djurägares, intresse och sålunda är af beskaffenhet att böra drabba

vederbörande ortskorporationer och djurägare. Att öfverhufvud taget

veterinärer i tillräckligt antal och väl kvalificerade finnas att tillgå torde

visserligen vara ett statsintresse. Men ehuru onekligen af viss betydelse

vid förevarande frågas afgörande, torde denna allmänna synpunkt icke

vara ägnad att bjuda några säkra hållpunkter därvid, utan synas sådana

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

kunna vinnas endast i beskaffenheten af den veterinära verksamhetens

särskilda funktioner. I likhet med hvad förut inom Riksdagen uttalats

håller Riksdagen sålunda före, att husdjurssjukvården i hvad den

afser bekämpande och förekommande af smittosamma sjukdomar eller

farsoter är ett statsligt intresse, men däremot i hvad angår vården

i allmänhet af de särskilda kreatursbesättningarna eller djuren är i

främsta rummet en vederbörande djurägares enskilda ekonomiska angelägenhet

och därjämte äfven ett mer eller mindre betydande ortsintresse. I

förstnämnda afseende har husdjurssjukvården ock af staten ordnats, bland

annat, genom anställande af länsveterinärer samt veterinärstipendiater

med skyldighet att i viss utsträckning emottaga förordnande, där deras

tjänstebiträde erfordras, äfvensom genom den enligt gällande reglemente

i första hand stads- och distriktsveterinär, hvar inom sitt distrikt,

men därjämte såväl lärare vid veterinärinstitutet, då deras tjänstgöring

det medgifver, som ock öfriga legitimerade veterinärer åliggande skyldigheten

att, mot godtgörelse enligt fastställd taxa, på Kungl. Maj:ts

befallningshafvandes eller medicinalstyrelsens förordnande biträda vid

hämmande af smittosamma sjukdomar eller farsoter bland husdjuren.

Af dessa veterinärer äro länsveterinärerna och veterinärstipendiaterna,

hvilka liksom lärarna vid veterinärinstitutet åtnjuta aflöning af statsmedel

enligt af Riksdagen fastställda grunder, i främsta rummet afsedda för den

på staten ankommande veterinära verksamheten. Därnäst torde nämnda

verksamhet tillkomma distriktsveterinärerna. Dessa hafva emellertid för

sin befattning härmed hittills egentligen ej uppburit annan godtgörelse än

rese- och traktamentsersättning, hvadan deras ingripande, efter vederbörligt

förordnande, i det allmännas intresse vid uppkomna epidemier eller

eljest i allmänhet för dem i större eller mindre grad inneburit en ekonomisk

uppoffring på grand af däraf orsakadt afbrott i den enskilda

praktiken.

Billigheten torde dock kräfva, att distriktsveterinärerna af staten

beredas skäligt vederlag för de tjänster, som af dem fordras. Detta

vederlag skulle enligt det föreliggande förslaget utgöras af dels kontant

bidrag till distriktsveterinärs aflöning, 600 kronor till lön och 200

kronor till ett ålderstillägg, dels ock ett genom statens ingripande

åvägabragt ordnande af distriktsveterinärväsendet, så att dessa veterinärers

ställning blefve väsentligt tryggare än förut — en sak, som för öfrigt

i och för sig måste anses vara af ett ej obetydligt allmänt intresse.

Beträffande först statens bidrag till distriktsveterinärs aflöning, så

finner Riksdagen med afseende å ofvan angifna synpunkter detsamma

väl afvägdt såsom skälig ersättning för sådan veterinärs arbete i hvad

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

det i allmänhet direkt af staten tages i anspråk, hvadan Riksdagen icke

har något att i detta afseende erinra emot det föreliggande förslaget.

Hvad härefter angår den närmare organisationen af distriktsveterinärväsendet

i andra delar än hvad själfva aflöningen beträffar, så

har Riksdagen i likhet med departementschefen funnit det af honom tillstyrkta

förslaget i allmänhet väl lämpadt att läggas till grund för stadganden

i ämnet. Endast i ett afseende har Riksdagen funnit skäl till

erinran, nämligen beträffande tillsättandet af distriktsveterinärtjänst, i

hvilket afseende Riksdagen ställt sig på den i förenämnda motion angifna

ståndpunkten. Enligt det af departementschefen tillstyrkta förslaget

skulle medicinalstyrelsen, efter det vederbörande veterinärstyrelse

afgifvit yttrande, tillsätta ledig distriktsveterinärtjänst, hvaremot enligt

motionärens förslag själfva tillsättandet skulle tillkomma veterinärstyrelsen,

som därvid dock hade att hålla sig inom af medicinalstyrelsen

upprättadt förslag till tjänstens besättande, upptagande tre af de sökande

och innefattande förord för en af dem. Båda dessa förslag afse att tillgodose

såväl det allmännas och därjämte särskildt veterinärkårens intresse

af rättvist befordringssystem för kåren som ortens önskningar i afseende

å blifvande befattningshafvares person, därvid det förra förslaget lagt

vikten vid det allmänna intresset och det senare vid ortsintresset. Då

nu nämnda allmänna intresse synes vara tillräckligt tillgodosedt enligt

båda förslagen, samt de ortskorporationer, landsting och hushållningssällskap,

båda med representanter i veterinärstyrelsen, hvilka få vidkännas

största kostnaden för aflöningen vid tjänsten, därför också rättvisligen

böra beredas inflytande på själfva utnämningen till tjänsten, bär

Riksdagen, såsom ofvan antydts, antagit motionärens förslag i detta afseende;

och fäster Riksdagen så stor vikt vid denna form för distriktsveterinärtjänsts

tillsättande, att Riksdagen uppställer densamma såsom

villkor för att statsbidrag må utgå.

På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen ej mindre under

riksstatens nionde hufvudtitel uppfört såsom bidrag till distriktsveterinärers

aflönande ett förslagsanslag å 146,000 kronor; än äfven beslutat,

att sistnämnda anslag må, jämte anslaget till länsveterinärer och veterinärstipendiater,

i riksstaten uppföras under en gemensam anslagstitel:

»veterinärväsendet)) med följande uppställning:

bestämdt anslag:

till länsveterinärer och veterinärstipendiater............... kronor 86,500: —

förslagsanslag:

till bidrag till distriktsveterinärers aflönande ............ » 146,000: —

Summa kronor 232,500: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Hästafvelns förbättrande.

8:o) I en inom Riksdagen väckt motion har framställning gjorts

i fråga om det å staten för Strömsholms hingstdepå uppförda anslaget

till skolläraren därstädes. Motionen är af följande lydelse:

»Strömsholms slotts- och stuteripersonal intager alltsedan kommunallagarnas

tillkomst en högst anmärkningsvärd undantagsställning i

hela vårt land. Ehuru den haft och har full rösträtt på kyrkostämma

i Kolbäcks församling, där Strömsholm är beläget, har den hittills varit

befriad från att deltaga i kostnaderna för församlingens skolväsende.

Man skulle kunna tro, att denna skattefrihet är en kvarlefva från något

gammalt privilegium från äldre tider, då nämnda personal hade jämförelsevis

små löner. Så är emellertid ej förhållandet. Denna skattefrihet

är från början egentligen ett verk af personalen själf, som förstått

att tillvinna sig denna frihet af Kolbäcks församling. Då Strömsholms

folkskola år 1680 inrättades, fanns ingen lagstadgad skyldighet för kommunerna

att inrätta och underhålla folkskolor. Staten bekostade också

helt och hållet Strömsholms folkskola ända till slutet af 1870-talet. När

sedan folkskolestadgan tillkom och kommunerna förpliktades att inrätta

folkskolor, ansågo sig sockenmännen i Kolbäck, förmodligen påverkade

af stuteripersonalen, ej böra debitera kostnaden för den folkskola, som

då inrättades i församlingen, äfven på nämnda personal. Anda till år

1875 hade det aldrig ifrågasatts, att Strömsholms slotts- och stuteripersonal

skulle erlägga någon afgift till skolväsendet. Men på kyrkostämma

med Kolbäcks församling den 14 februari 1875 yrkades af min företrädare

i Riksdagen herr A. G. Olsson i Frösvi, i samband med beslutet

om uppförande för församlingens räkning af ett nytt skolhus, att berörda

personal skulle deltaga i kostnaden härför. Stämman afslog emellertid

yrkandet, »enär staten uppfört eget skolhus för denna personal». Två

år senare å kyrkostämma den 2 december 1877 yrkades ånyo, att Strömsholms

slotts- och stuteripersonal skulle åläggas att deltaga i kostnaderna

för församlingens skolväsen. Men äfven då blef detta yrkande

afslaget, dock på det villkor, som det står i kyrkostämmoprotokollet, »att

Kolbäcks församling för framtiden icke betungades med någon utgift

för stuteriets skola, hvilket beslut af stuteriombudet vid stämman godkändes».

Denna senare öfverenskommelse är ganska märklig och betecknande

för det sätt, hvarpå stuteripersonalen drifvit igenom denna

skattefrihet. En af stuteriets tjänstemän uppträder här som ombud för

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

stuteriet och lofvar, att församlingen för framtiden ej skall betungas

med utgifter för stuteriets skola, liksom om stuteriet af egen maktfullkomlighet

kunde svara för den saken! Men oaktadt det gifna löftet

blef emellertid endast ett par år därefter det från stuteristyrelsen utgående anslaget

af 600 kronor jämte naturaförmåner otillräckligt för sitt ändamål.

Då afhjälptes bristen på det sättet, att Kolbäcks församling sökte och

erhöll statsbidrag till Strömsholms skola såsom för en församlingens

skola, hvilket den ock sedan den tiden varit.

Det dröjde vidare icke längre än till 1898, förrän skolhuset vid

Strömsholm visade sig vara otillräckligt för sitt ändamål, och församlingen

såg sig nödsakad att bygga ett nytt skolhus för första och andra

klasserna af Strömsholms folkskola. När byggnadsfrågan var före å

kyrkostämman yrkades, att kronoarrendatorerna af Hultet och Strömsvik,

som äfven i likhet med personalen vid stuteriet varit undantagna från

att deltaga i kostnaderna för skolväsendet, också skulle deltaga i kostnaderna

för det ifrågavarande skolhuset. Stämman godkände detta

yrkande. Kronoarrendatorerna klagade hos Konungens befallningshafvande,

som likväl fastställde stämmans beslut. Öfver Konungens befallningshafvandes

utslag anförde kronoarrendatorerna besvär hos kammarkollegium,

men kammarkollegium fann skäl ej vara anfördt, som kunde föranleda

ändring i Konungens befallningshafvandes utslag. Där stannade kronoarrendatorerna

med sin klagan och hafva, alltsedan utslaget föll, betalt skolafgift.

Det syntes sedermera mig och åtskilliga andra församlingsbor

oegentligt, att slotts- och stuteripersonalen fortfarande skulle vara skattefri

i detta fall, hvarför jag på kyrkostämma 1907 yrkade, att ofvannämnda

personal skulle åläggas att deltaga i kostnaden för församlingens

skolväsen. Kyrkostämman afslog detta yrkande. Jag och sju andra

sockenbor klagade då hos Konungens befallningshafvande öfver stämmobeslutet,

och Konungens befallningshafvande gaf oss rätt. Jag skall

tillåta mig att anföra en del af Konungens befallningshafvandes utslag:

»enär den omständigheten, att vid Strömsholm finnes en på stuteriets

bekostnad inrättad skola, däri personalen vid Strömsholms nuvarande

hingstdepå är---berättigad erhålla kostnadsfri undervisning för sina

barn, icke kan medföra befrielse för nämnda personal att lika med öfriga

medlemmar af Kolbäcks församling deltaga i utgifterna för det af församlingen

bekostade folkskoleväsendet, fördenskull och då öfverklagade

kyrkostämmobeslutet, enligt hvilket Kolbäcks församling vidhållit en

å kyrkostämma den 2 december 1877 träffad öfverenskommelse om befrielse

för Strömsholms slotts- och stuteripersonal från afgift till församlingens

skolväsende, står i strid med de i 35 § kungl. förordningen den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrko- och skolråd jämte 57 och

58 §§ kungl. förordningen angående folkundervisningen i riket den 10

december 1897 angifna grunder för utdebitering af kostnader för skolväsendet,

samt en sådan mot berörda grunder stridande öfverenskommelse

äger giltighet endast under den förutsättning att densamma biträdes

af församlingens samtliga å kyrkostämma röstberättigade medlemmar,

finner Konungens befallningshafvande skäligt att med upphäfvande

af öfverklagade kyrkostämmobeslutet visa ärendet åter till ny laglikmätig

behandling.)) Öfver berörda utslag klagade stuteripersonalen hos

kammarkollegium, som fastställde utslaget. Personalen gick då vidare

till Kungl. Maj:t, som genom sin regeringsrätt i utslag af den 31 mars

1910 ej gjorde någon ändring i underrätternas utslag beträffande skattskyldigheten

för personalen, men regeringsrätten upptog i sitt utslag eu

sak, hvarom vi ingen klagan fört, nämligen att till betalning af slottsoch

stuteripersonalens skolafgifter skulle användas det belopp af 600

kronor, jämte naturaförmåner, som Riksdagen 1909 anslagit till aflöning1

åt skolläraren vid Strömsholms folkskola. Genom detta regeringsrättens

utslag tillförsäkrades meranämnda personal en lönetillökning i form af

viss skattefrihet, som jag tror att Riksdagen icke vid anslagets beviljande

hade ämnat den, och Kolbäcks församling gick miste om ett

bidrag till sitt skolväsende, ett bidrag som i betraktande däraf, att staten

äger stora fastigheter vid Strömsholm, för hvilka ingen kommunalskatt

erlägges, samt på grund af andra förhållanden det hade varit önskligt,

att församlingen fått tillgodogöra sig.

I motion nr 198 vid fjolårets riksdag yrkade jag, att då anslaget

numera ej utgår till det ändamål, hvartill det ursprungligen var ämnadt,

nämligen att därmed aflöna läraren i Strömsholms folkskola, utan skall

enligt regeringsrättens här ofvan nämnda utslag utgå som bidrag till

betalning af Strömsholms slotts- och stuteripersonals kommunalutskylder

till Kolbäcks socken, det skulle få en mera lämplig användning. Men

Riksdagen afslog min motion. Under debatten öfver detta ärende i

Andra kammaren uttalade hr Daniel Persson det önskemålet, »att Kungl.

Maj:t så fort som möjligt måtte vidtaga en utredning af denna fråga

och såvidt möjligt se till, huruvida det icke vore möjligt att indraga

detta anslag, ty det synes mig icke fylla det ändamål, som det ursprungligen

var afsedt att fylla. Och om vi tänka på den lönereglering, som

blifvit verkställd beträffande Strömsholms stuteripersonal, kan jag icke finna

något skäl föreligga för att anslaget vidare skulle utgå. Men jag anser

mig icke berättigad att yrka, att det nu utan vidare skulle falla bort,

utan jag ville bara göra det uttalandet att frågan så fort som möjligt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 17

bör utredas och på samma gång uttrycka den förhoppningen, att detta

anslag, hvarom så mycket tvistats, hur det skall användas, måtte

indragas.»

I öfrigt får jag hänvisa till min motion nr 198 i fjol samt jordbruksutskottets

utlåtande med anledning af densamma.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag vördsammast yrka,

l:o) att det kontanta anslaget af 600 kronor, som från anslaget

till Strömsholms hingstdepå enligt regeringsrättens utslag den 31 mars

1910 utgår som bidrag till betalning af stuteripersonalens kommmunalutskylder

till Kolbäcks socken, måtte från och med 1913 upphöra att

utgå och att 1913 ars stat för Strömsholms hingstdepå minskas med

motsvarande belopp; och

2:o) att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhåller, att eu

utredning angående förhållandena mellan staten och Kolbäcks socken

rörande de naturaförmåner, som utgå till Strömsholms folkskola och

hvilka förmåner likaledes enligt regeringsrättens ofvannämnda utslagskola

. användas som bidrag till betalning af Strömsholms slotts- och

stuteripersonals kommunalutskylder till Kolbäcks socken, måtte så fort

som möjligt företagas.»

Utan att inlåta sig på någon närmare granskning af ifrågavarande

anslags ändamål och användning vill Riksdagen, gentemot

motionärens i motionen framburna uppfattning i ämnet, rörande anslaget

framhålla följande på tillgängliga uppgifter grundade synpunkter.

Sedan lång tid tillbaka har å staten för Strömholms hingstdepå

varit uppfördt anslag till en skollärare, hvilket anslag för närvarande

utgår med 600 kronor i kontanta penningar och följande naturaförmåner,

nämligen 2 st. kofoder och beten, 28.2 7 kubikmeter furuved, fri bostad samt

planteringsland och 2 parlass gödsel för hvarje 8.815 ar däraf. Denne

skollärare var således en depåens tjänsteman och skolan vid depåen var

gifvetvis afsedd för depåpersonalens barn, hvadan anslaget i fråga väl

torde böra uppfattas såsom ett slags löneförmån för hela nämnda personal,

bestående i fri undervisning för dess barn. När sedermera folkskoleundervisningen

i riket ordnats genom statens försorg, samt skolan

vid Strömsholm öfvergått till att vara en församlingens skola, blef

läraren vid skolan följdriktigt en församlingens tjänsteman. Emellertid

utgick till hans aflönande fortfarande ifrågavarande anslag, hvaremot

depapersonalen befriades från att bidraga till utgifterna för församlingens

skolväsen. Vid regleringen år 1909 af personalens vid depåen löneförJBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 käft. (Nr 9). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

hållanden bibehölls, ehuru på öfvergångsstat, anslaget till skolläraren,

hvadan det väl torde få anses afsedt, att personalen fortfarande skulle

bibehållas vid ofvannämnda förmån. Och i full öfverensstämmelse härmed

står regeringsrättens af motionären omförmälda utslag, hvarigenom

fastställdes, att depåpersonalen skulle bidraga till utgitterna för församlingens

skolväsen endast i hvad den pa personalen belöpande delen af

dessa utgifter öfverstege anslaget. Den uppfattning motionären synes

hysa, att anslaget i fråga skulle vara att betrakta såsom en Kolbäcks

församling af staten tillerkänd förmån, torde således ej kunna vinna

stöd af den behandling anslaget undergått i Riksdagen.

Ehuru sålunda anslaget, såsom innebärande en enligt fastställd stat

vissa statstjänare tillkommande aflöningsförmån, icke synes i enlighet

med motionärens mening kunna utan vidare indragas, torde likväl icke

kunna förnekas, att den form hvari förmånen utgår är efter nuvarande

förhållanden mindre lämplig, hvarför önskligt är, att ändring därutinnan

vidtages. Såsom ofvan nämnts uppfördes vid 1909 års löneregleringför

depåpersonalen anslaget till skolläraren å öfvergångsstat. Orsaken

härtill var, enligt hvad af det vid 1909 års statsverksproposition fogade

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 12 januari 1909 framgår,

att frågan om ändring i nuvarande förhållanden beträffande skollärarbefattningen

vid Strömholm skulle kunna göras till föremål för särskild

utredning. Att åvägabringa denna utredning synes, med afseende å

hvad ofvan anförts, nu på''tiden; och får därför Riksdagen, som ej finner

något skäl föreligga att, såsom motionären ifrågasatt, låta anslaget i

hvad angår det kontant utgående beloppet och naturaförmånerna komma

olika behandling i nu förevarande afseende till del, härigenom anhålla,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t, med behörigt beaktande af de af motionären

och Riksdagen i ämnet framhållna synpunkter, föranstalta om

den i det vid 1909 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden den 12 januari 1909 omförmälda utredning i

fråga om ändring i nuvarande förhållanden beträffande skollärarbefattningen

vid Strömsholm samt därefter för Riksdagen framlägga det förslag,

hvartill utredningen må föranleda.

Fiskerinäringens understöd.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för tillsättande

från och med år 1913 af en sjätte fiskeriintendentsbefattning,

höja det under anslagstiteln »fiskerinäringens understöd» uppförda anslag

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 19

till »statens fiskeriadministration» från 28,000 kronor till 32,000 kronor

eller med 4,000 kronor.

I öfverensstämmelse med hvad Kung!. Maj:t föreslagit godkände

Riksdagen år 1904 stat för statens fiskeriadministration, upptagande,

bland annat, aflöningar för sex fiskeriintendenter med för hvar och en

2,500 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar eller tillhopa

4.000 kronor äfvensom ålderstillägg.

I brist på kompetenta sökande hafva emellertid hittills endast fem

af fiskeriintendentsbefattningarna blifvit tillsatta. Enligt hvad i statsrådsprotokollet

meddelas finnes nu anledning antaga, att ytterligare en

fiskeriintendentsbefattning skulle kunna från och med år 1913 tillsättas.

I anledning häraf har Riksdagen, för tillsättande från och med år

1913 af en sjätte fiskeriintendentsbefattning, höit det under anslagstiteln

»fiskerinäringens understöd» uppförda anslag till »statens fiskeriadministration»

från 28,000 kronor till 32,000 kronor eller med 4,000 kronor.

Detta beslut har medfört motsvarande höjning i anslagstiteln i

sin helhet. Då höjning i denna anslagstitel betingas jämväl af annan

anledning, återkommer Riksdagen därtill under följande punkt.

10:o) I afseende å förevarande anslagstitel har Eders Kungl. Maj:t

vidare föreslagit Riksdagen att höja det under anslagstiteln »fiskerinäringens

understöd» uppförda anslag till »fiskeriadministrationen och

fiskets befrämjande i de särskilda orterna» med 35,000 kronor eller från

30.000 kronor till 65,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att på de

villkor, Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva, däraf anvisa 20,000

kronor till insamlande af primäruppgifter för fiskeristatistiken.

Ifrågavarande anslag till fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande

i de särskilda orterna har sedan år 1904 utgått med sitt nuvarande

belopp 30,000 kronor. Närmast därförut hade för ändamålet varit

tillgängligt ett anslag af 20,000 kronor. Af den nu föreslagna ökningen

af anslaget med 35,000 kronor är ett belopp af 20,000 kronor afsedt för insamlande

af primäruppgifter för fiskeristatistiken. Återstående 15,000

kronor äro afsedda för beredande af medel att i högre grad än nuvarande

anslag medgifver tillmötesgå de under årens lopp alltmer ökade

krafven från hushållningssällskapens och andra orlsintressenters sida på

statsbidrag till af dem åstundade åtgärder för fiskerinäringens höjande,

såsom anordnande af verksammare tillsyn öfver efterlefnaden af gällande

bestämmelser rörande fisket m. m.

Beträffande fiskeristatistiken, så utgöres den enda samlade statistik

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

af detta slag, vi för närvarande äga, af den statistiska afdelningen af

den i landtbruksstyrelsens årsberättelser ingående redogörelse öfver åtgärder

för fiskerinäringen. Denna fiskeristatistik är emellertid ofullständig

och väl förnämligast därför otillförlitlig, beroende på beskaffenheten

och sättet för anskaffandet af de till grund för statistiken liggande

primäruppgifterna. Dessa insamlas nämligen i mycket olika omfattning

af hushållningssällskapen, hvilka därvid använda sig af ett eller

annat af de organ — förvaltningsutskotten, fiskerikommittéer, instruktörer,

öfvertillsyningsmän, tillsyningsmän — hvilka sällskapen äga

för arbetet på fiskerinäringens befrämjande. På grund af dessa

förhållanden och då för primäruppgifternas insamlande särskild! anvisade

statsmedel icke finnas tillgängliga, hafva inga systematiska anordningar

för uppnående af ett mera tillfredsställande resultat kunnat

af landtbruksstyrelsen träffas. Styrelsens åtgöranden hafva på grund

häraf måst inskränkas till att tillhandahålla de hushållningssällskap, som

sådant önska, för insamlandet af primäruppgifter afsedda blanketter.

Med ifrågavarande anslagsökning, såvidt fiskeristatistiken angår,

afses nu att förverkliga ett af statistiska kommittén utarbetadt, i statsrådsprotokollet

framlagdt förslag till eu årlig riksstatistik öfver fisket. Enligt

detta förslag skulle primäruppgifterna till statistiken insamlas hufvudsakligen

genom af hushållningssällskapen eller andra ortskorporationer anställda

fiskeribiträden i enlighet med af statistiska centralbyrån i samråd

med vederbörande ortskorporation meddelade närmare föreskrifter. Sammanlagda

antalet af dessa ortsbiträden skulle komma att uppgå till 260. Då

insamlandet af flertalet utaf uppgifterna borde äga rum icke såsom nu

endast en gång om året utan för månad eller viss fiskeperiod, har det

synts kommittén, att till hvart och ett af dessa biträden borde beräknas

en ersättning härför af i medeltal 100 kronor för år. Sammanlagda

kostnaden skulle under sådana förhållanden uppgå till 26,000 kronor,

däraf staten syntes böra bidraga med tre fjärdedelar eller i rundt tal

20,000 kronor, under villkor att återstående fjärdedel tillskjutes från orten.

Såsom villkor för åtnjutande af ifrågavarande statsbidrag har

kommittén äfven föreslagit, att vederbörande fiskeriintendent skulle äga

anlita de af hushållningssällskapen tillsatta fiskeritjänstemännen i den

utsträckning, han kunde finna för sin verksamhet af behofvet påkallad.

Uppdraget att insamla fiskeristatistiska primäruppgifter skulle lämpligen

kunna förenas med andra åligganden i samband med fiskets främjande.

Härigenom skulle vinnas, såväl att insamlarna af det statistiska materialet

med mera intresse och under större ansvarskänsla utförde detta

arbete, som ock att de, då de äfven för andra fiskeriuppdrag kunde

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

emotse särskild aflöning, skulle kunna påräkna eu så pass stor sammanlagd

förtjänst, att de mera odeladt, än Hittills i allmänhet varit fallet,

borde kunna ägna sig åt visserligen i någon mån olika arbeten, Indika

dock alla afsåge att gagna och utveckla samma näringsgren och sålunda

vore på det närmaste förbundna med hvarandra.

För erhållande af statistiska uppgifter skulle emellertid ej endast

förenämnda ortsbiträden anlitas, utan skulle sådana söka erhållas äfven

på andra vägar, såsom från ägare af med statslån anskaffade fiskebåtar,

från idkare af trålfiske och andra större fisken m. fl.

Sedan primäruppgifterna insamlats skulle de i första hand öfverlämnas

till vederbörande fiskeriintendent för att af denne granskas och,

i den mån sådant läte sig göra, kompletteras samt därefter insändas till

statistiska ämbetsverket. Detta skulle det åligga att vid fiskeristatistikens

planläggning, uppgörandet af formulär, bearbetning samt vidtagande

af förändringar i statistiken eller formulären m. m. samråda med vederbörande

byråchef i landtbruksstyrelsen, hvilket verk borde åt statens

fiskeriassistent uppdraga att i statistiska ämbetsverket medverka vid utarbetandet

af fiskeristatistiken, i den mån sådant visade sig erforderligt.

Beträffande omfattningen af den föreslagna fiskeristatistiken har

kommittén ansett, att däri borde ingå uppgifter angående kvantiteten

fångad fisk och dess värde vid försäljning i första hand såväl vid

sötvattensfisket som vid de mest betydelsefulla kust- och liafsfiskena, såsom

lax-, ål-, sill-, strömmings-, flundre- och torskfisket, samt beträffande

västkustfisket äfven andra i detsamma ingående större fisken.

Vidare borde uppgifter för vissa af dessa fisken lämnas angående dels

de vid dem använda redskapen och antalet båtar, därvid särskildt borde

angifvas, huruvida däckade eller odäckade segel- eller motorbåtar blifvit

använda samt, där det läte sig göra, storleken af dessa, dels antalet

vid hvarje af dessa fisken sysselsatta fiskare och antalet dagar fisket

pågått samt dels slutligen den ungefärliga platsen, å hvilken hvart och

ett af de olika fiskena bedrifvits.

Förutom dessa uppgifter, som skulle periodvis insamlas, borde

enligt kommitténs förslag i slutet af hvarje år till vederbörande fiskeriintendent

lämnas uppgift för hvarje ort — fiskläge, socken, större ö och

dylikt — dels å antalet fiskare, därvid såväl antalet yrkesfiskare, d. v s.

män öfver 18 år, hvilka ha fisket till sin hufvudsakliga näring, som ock

antalet jordbrukare, torpare, backstugusittare o. s. v., hvilka kunna anses

drifva fiske såsom biyrke, särskildt angifves, dels ock å platsen befintliga

brukbara fiskredskap och båtar af olika slag och storlek samt deras

värde.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Den fiskeristatistik, som med ledning af de sålunda inkomna uppgifterna

utarbetades, syntes kommittén böra årligen offentliggöras.

Statistiska centralbyrån och landtbruksstyrelsen, hvilka hörts med

anledning af ifrågavarande förslag, hafva endast i ett afseende uttalat

eu mot kommittén skiljaktig mening, nämligen i fråga om kommitténs

uttalande att såsom villkor för åtnjutande af statsbidrag syntes böra föreskrifvas,

att vederbörande fiskeriintendent skulle äga anlita hushållningssällskapens

fiskeribiträden i den utsträckning, han kunde finna för sin

verksamhet af behofvet påkallad, och hafva ämbetsverken härom anfört,

bland annat, följande: Uti 6 § af reglementet för statens fiskeriintendenter

af den 18 november 1904 stadgades, att dessa äga, hvar inom sitt distrikt,

meddela de för fiskerinäringens befrämjande med bidrag af statsmedel

anställda personer anvisningar och råd beträffande deras verksamhet äfvensom

att af bemälda personer infordra upplysningar. Utöfver denna bestämmelse

syntes icke lämpligt att underkasta hushållningssällskapens

tjänstemän några allmänna skyldigheter gentemot fiskeriintendenterna,

hvilket kunde af hushållningssällskapen uppfattas såsom ett intrång från

statens sida i hushållningssällskapens fria verksamhet. Däremot syntes

det i förevarande fall med rätta kunna fordras och såsom villkor för

åtnjutande af statsbidrag borde uppställas, att hushållningssällskapens

fiskeribiträden skola, hvad angår insamlande af uppgifter till fiskeristatistiken,

vara skyldiga att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

vederbörande fiskeriintendent meddelar.

Mot förslaget med den af ämbetsverken gjorda jämkningen har

departementschefen för sin del icke haft annat att erinra än att han,

beträffande primäruppgifternas insamlande, ansett åt hushållningssällskapen

böra lämnas en viss frihet att i samråd med vederbörande ämbetsverk

i sättet för uppgifternas insamlande göra de förändringar, som

kunna påkallas af lokala förhållanden, detta dock endast under den förutsättning,

att uppgifternas tillförlitlighet och fullständighet icke därpå

blifva lidande.

I skrifvelse den 20 maj 1902, nr 142, framhöll Riksdagen, hurusom

bristande tillsyn å efterlefnaden af de för fiskerinäringens vård utfärdade

föreskrifter vore att betrakta såsom en bidragande orsak till

fiskets märkbara tillbakagång. Ehuru sedermera åtskilliga åtgärder vidtagits

för åvägabringande af en bättre ordning vid fiskerinäringens utöfvande

— däribland tillskapande af statens nuvarande fiskeriadministration

— torde dock nämnda tillsyn lämna åtskilligt öfrigt att önska i

fråga om effektiviteten, hvilket till ej oväsentlig del synes bero af brist

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

på medel för ändamålet, en brist, som i sin mån föranledt ifrågavarande

anslagsäskanden. Med afseende härå och då det jämväl är af vikt att

tillräckliga medel stå till Kungl. Maj:ts förfogande för understödjande

af hushållningssällskap och andra ortskorporationer vid deras synnerligen

omfattande sträfvanden att på mer eller mindre skilda vägar verka

för näringens befrämjande äfven i öfriga afseenden, har Riksdagen icke

något att erinra emot den föreliggande framställningen i denna del.

Såsom nyss nämnts hafva hushållningssällskapen på olika vägar

sökt främja fiskerinäringen och jämväl staten har gjort afsevärda uppoffringar

för att med olika till buds stående medel nå samma mål. I

hvad mån de redan gjorda uppoffringarna krönts med framgång och

hvilket värde som därvid må tillmätas de olika för ändamålet vidtagna

åtgärderna, därom torde man emellertid, huru viktig en sådan kunskap

än må vara för det vidare arbetet å näringens förkofran, icke kunna

afgifva något bestämdt omdöme med nu tillgänglig statistik; och andra

medel för spörsmålets besvarande torde väl knappast kunna tänkas.

Att åstadkomma en fullt duglig fiskeristatistik — i första rummet det

oundgängliga underlaget därför: tillräckliga och tillförlitliga primäruppgifter

— synes därför vara en angelägenhet, väl värd statsmakternas

omsorg.

Det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till fiskeristatistikens

anordnande har icke gifvit Riksdagen anledning till erinran. Riksdagen,

som således ej heller haft något att erinra emot Eders Kungl. Maj:ts

framställning i nu ifrågavarande del, har alltså på grund af det anförda

höjt det under anslagstiteln »fiskerinäringens understöd» uppförda

anslag till »fiskeriadministrationen och fiskets befrämjande i de särskilda

orterna» med 35,000 kronor eller således från 30,000 kronor till 65,000

kronor, med ratt för Kungl. Maj:t att på de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna godt föreskrifva, däraf anvisa 20,000 kronor till insamlande af

primäruppgifter för fiskeristatistiken.

Genom Riksdagens under denna äfvensom under näst föregående ,

punkt anmälda beslut har anslagstiteln till »fiskerinäringens understöd»

ökats med tillhopa 39,000 kronor eller således från 72,000 kronor till

111,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Skogsimdervismiig och skogshushållning i allmänhet.

ll:o) I en till Riksdagen den 26 april 1912 aflåten proposition, nr 243,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att dels godkänna ett i statsrådsprotokollet framlagdt förslag till aflöningsstat

för statens skogsförsöksanstalt att gälla från och med år 1913

äfvensom de villkor och bestämmelser, som i samma protokoll föreslagits

för åtnjutande af de i berörda stat för ordinarie befattningshafvare

upptagna aflöningar; dels medgifva, att assistent vid anstalten

skall äga att, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande, för åtnjutande af arfvodesiorhöjning

räkna sig till godo den tid, han före den nya statens trädande

i kraft i sådan egenskap haft stadigvarande tjänstgöring vid anstalten;

dels ock höja det under anslagstiteln »skogsundervisning och skogshushållning

i allmänhet)) uppförda anslaget till statens skogsförsöksanstalt,

nu 29,000 kronor, med 18,100 kronor till 47,100 kronor.

Den stat, som för närvarande gäller för skogsförsöksanstalten,

antogs af Riksdagen år 1908 och har följande utseende:

Arfvode till föreståndaren ................................................... kronor 3,000: —

)) )) botanisten ........................................................ » 5,000: —

» b en assistent .................................................... » 3,000: —

» b b b ............................................................ )) 3,000: —

Till rese- och traktamentsersättning samt till aflöning

åt tillfälliga biträden och handtlangning äfvensom

till expensmedel ............................................... )) 15,000: —

.* Summa kronor 29,000: —

Det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till aflöningsstat för

ifrågavarande anstalt är af detta utseende:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

25

Lön.

Kronor.

Tjänst-

görings-

penningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

1 föreståndare för skogsafdelningen ......

1 föreståndare för naturvetenskapliga af-

5,000

2,500

7,500

1 Efter 5 år kan lönen

delningen .....................

5,000

2,500

7,500

Jköjas med 600 kronor.

1 assistent, arfvode....................

—

—

3,000

\ Efter 5 år kan arfvodet

1 d:o d:o ..................

—

—

3,000

Ihöjas med 400 kronor.

För bestridande af chefsgöromål..........

Till aflöning åt skogsbiträden och kvinn-

—

—

500

liga bitråden..............................

—

—

6,300

Till gemensamma expenser ..............

—

—

4,500

» särskilda expenser för skogsafdelningen

* » » » naturvetenskap-

—

—

8,900

liga afdelningen ........................

—

—

5,900

Summa

-

—

47,100

Den föreslagna statens slutsumma öfverstiger således med 18,100

kronor slutsumman af nu gällande stat för anstalten, 29,000 kronor.

Härvid bör emellertid framhållas, att då hittills föreståndaren uppburit

lön såsom jägmästare samt handtlangningskostnader för anstaltens

räkning bestridts af revirmedel, statens ökade utgifter vid bifall till

förslaget icke komma att, frånsedt ålderstillägg, uppgå till mer än

omkring 11,800 kronor. Ofvan nämnda summa 18,100 kronor bör

nämligen minskas med belopp motsvarande dels en jägmästares lön,

2,300 kronor, och dels handtlangningskostnaderna, omkring 4,000

kronor.

Då statens skogsförsöksanstalt, hvilken nu varit i verksamhet

nära 10. år, obestridligen måste anses fylla ett stadigvarande behof,

finner Riksdagen, i likhet med myndigheterna, tiden vara inne att gifva

anstalten fastare former genom dess uppförande å ordinarie stat. Mot

den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna aflöningsstaten och de för åtnjutande

af i staten för ordinarie befattningshafvare upptagna aflöningar föreslagna

villkor har Riksdagen, som, såsom i skrifvelse angående den högre

skogsundervisningens ordnande anmälts, för professorerna vid den högre

skogsundervisningsanstalten medgifvit enahanda aflöningsförmåner, som

föreslagits för föreståndare vid ifrågavarande anstalt, icke något att erinra.

Bihang Ull Riksdagens ''protokoll 1912. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

I afseende å kompetensfordringarna för befattningshafvarna vid

skogs försöksanstalten innehåller det föreliggande förslaget blott för de

lägre befattningshafvarna närmare bestämmelser, beträffande hvilka

Riksdagen ej kunnat undgå uppmärksamma, att å det kemiska kvinnliga

biträdets utbildning satts så höga fordringar, att, med ^ den föreslagna

aflöningen, kompetent person svårligen torde kunna erhållas. För föreståndarebefattningarna

däremot innehåller, som nyss antydts, förslaget

icke några bestämmelser. Med anledning häraf och då föreståndarnas

löneförmåner skulle blifva lika med professorernas vid den högre skogsundervisningsanstalten,

har Riksdagen ansett sig böra uttala, att af

föreståndarna vid skogs försöksanstalten bör fordras fullt ut lika hög

kompetens som af nämnda professorer.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot förevarande framställning

i öfrigt, har,

dels godkänt följande aflöningsstat för statens skogsförsöksanstalt

att gälla från och med år 1913:

—. .....- ........

Tjänst-

Lön.

görings-

Summa.

penningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 föreståndare för skogsafdelningen ......

5,000

2,500

7,500

| Efter 5 år kan lönen

1 d:o för naturvetenskapliga af-

(böjas med 600 kronor.

delningen ....................................

5,000

2,500

7,500

1

1 assistent, arfvode.............................

—

—

3,000

\ Efter 5 år kan arfvo det

1 d:o d:o .............................

—

—

3,000

[böjas med 400 kronor.

För bestridande af chefsgöromål...........

—

—

500

Till aflöning åt skogsbi träden och kvinn-

liga biträden .................................

—

—

6,300

Till gemensamma expenser ..................

—

—

4,500

» särskilda expenser för skogsafdelningen

—

—

8,900

» » » för naturvetenskap-

liga afdelningen ...........................

—

—

5,900

Summa

—

—

47,100

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i aflöningsstaten för ordinarie befattningshafvare upptagna aflöningar,

nämligen:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 27

att innehafvare af ordinarie befattning- vid skogsförsöksanstalten

skall vala . underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad

organisation af skogsförsöksanstalten eller dess särskilda afdelningar eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom

därest anstaltens ställning så förändras, att densamma ej längre kan

anses såsom sjelfständig institution, eller därest vissa ifrågavarande

institution tillhörande göromål öfverflyttas till annan institution, vara

pliktig att, med bibehållande af deu tjänstegrad och den aflöning han

innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kung!. Maj:ts förordnande, tjänstgöra inom

den institution, till hvilken göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid skogsförsöksanstalten icke må

löienas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

o me^ ordinarie befattning vid skogsförsöksanstalten ej heller

ma förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för verk eller bolag, som är med Kungi. Majds oktroj försedt eller blifvit

såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst

safrand ej den styrelse, hvarunder skogsförsöksanstalten lyder, uppå

därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid skogsförsöksanstalten, finner uppdraget eller befattningen kunniT få

tills vidare mottagas och bibehållas;

att afdelningsföreståndare vid skogsförsöksanstalten icke äger mot

betalning åtaga sig uppdrag åt enskilda;

. att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men

skola for den tid, lian eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vardande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess

utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig

oidmng afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

skota befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänstgöi

löspenningar afstå så mycket af lönen, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall; _ .

att'' därest tjänstinnehafvare varder afstängd från t]anstgormg eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke prof vas hora användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehallas,

såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall för den af afdelnmgsforestandarna vid

skogsförsöksanstalten, som förordnats att vara anstaltens chef, eller nai

det erfordras för beredande af semester åt denne, den andra afdelnmgsföreståndaren

skall vara skyldig att, därest ej annorlunda forordnas,

bestrida, jämte sin egen tjänst, chefsgöromålen mot åtnjutande åt den a

vikariatstiden belöpande andel af det för chefsgöromalens bestridande

anvisade arfvode; , . . „ ... c,

att i fråga om i staten medgifven förhöjning af lonen efter viss

tids fortsatt innehafvande af befattning tidpunkten för sådan förhöjning

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvare!! under

mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, pa grund

af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester, under iakttagande att den högre aflöningen ej far tillträdas torr

än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade

tjänsteåldern blifvit uppnådd;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid for erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som erättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning,

att afdelningsföreståndarna vid anstalten äga årligen, när sådan

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester enhvar

under en och eu half månad, dock ej samtidigt och i regel ej heller

under den tid, då fältarbeten pågå; _

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i flaga

om rätt till pension skall gälla hvad ! särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya afiönmgsstatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som

därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller rnmsk
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

ning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed;

dels medgifvit, att assistent vid anstalten skall äga att, efter Kungl.

Majrts bepröfvande, för åtnjutande af arfvodesförhöjning räkna sig till

godo den tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap

haft stadigvarande tjänstgöring vid anstalten;

dels och höjt det under anslagstiteln »skolundervisning och

skogshushållning i allmänhet» uppförda anslaget till statens skogsförsöksanstalt,

nu 29,000 kronor, med 18,100 kronor till 47,100 kronor.

Härigenom kommer anslagstitelns slutsumma att ökas med motsvarande

belopp, hvartill Riksdagen återkommer under nästföljande punkt.

12:o) Under punkt 10 af nionde hufvudtiteln i årets statsverksproposition

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels medgifva, att till statens skogsingenjör Tell Grenander må,

från och med år 1913 tillsvidare, så länge han fortfarande i denna

egenskap med godt vitsord tjänstgör, utgå såsom personligt ålderstillägg

ett belopp af 4Ö0 kronor för år räknadt;

dels och, utöfver i nästföregående punkt omförmälda för statens

skogsförsöksanstalt med 18,100 kronor äskade förhöjning, höja ifrågavarande

anslagstitels slutsumma med ytterligare 9,000 kronor.

Det till ålderstillägg åt skogsingenjören Grenander, som enligt

hvad i statsrådsprotokollet meddelas vid 1912 års utgång innehaft sin

befattning i mer än sex år, föreslagna beloppet 400 kronor eller samma

belopp, som bestämts såsom ålderstillägg åt jägmästare efter fem års

tjänst, skulle med hänsyn till utgiftens mera tillfälliga beskaffenhet

utgå, icke af det under ifrågavarande anslagstitel uppförda anslaget

till skogsingeujörerna, utan af anslagstitelns till Kungl. Maj:ts disposition

ställda del. Dessa medel, upptagna för utjämnande af anslagstitelns

slutsumma till 29,700 kronor, beräknades, då anslagstiteln nästlidet

år för första gången uppfördes i riksstaten, till 30,000 kronor att

disponeras på följande sätt:

för reparation och underhåll å skogsläro
verkens

byggnader m. m..................... omkring kronor 15,000: —

» utgifvande af skogslitteratur.................... » » 4,500: —

» tryckning af försöksanstaltens publikationer

....................................................... » J> 2,500: —

» diverse tillfälliga eller oförutsedda behof » » 8,000: —

Summa kronor 30,000: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Nu framhålles emellertid i statsrådsprotokollet, att denna del af

anslagstiteln blifvit något för knappt beräknad, särskildt med hänsyn

till kostnaderna för reparation och underhåll af skogsläroverkens byggnader

samt för tillfälliga eller oförutsedda utgifter. Den föreslagna

ökningen med 9,000 kronor af anslagstiteln gäller sålunda ifrågavarande

del däraf. ö

Riksdagen, som finner billigheten kräfva, att skogsingenjören Grenander

kommer i åtnjutande af det föreslagna ålderstillägget samt till fullo

inser vikten däraf, att de till Kung!. Maj:ts disposition stående medlen

för förevarande anslagstitels ändamål icke tillmätas för knappt, i

hvilket afseende Riksdagen ej har något att erinra emot den ifrågasatta

anslagsökningen, har dels medgifvit, att till statens skogsingenjör Tell

Grenander må, från och med år 1913 tillsvidare, så länge han fortfarande

i denna egenskap med godt vitsord tjänstgör, utgå såsom

personligt ålderstillägg ett belopp af 400 kronor för år räknadt; dels

och för höjning åt den till Kungl. Maj ds disposition stående delen af

ifrågavarande anslagstitel, höjt anslagstitelns slutsumma med 9,000 kronor.

Genom detta äfvensom Riksdagens under nästföregående punkt

anmälda beslut skall följaktligen i anslagstitelns slutsumma, nu 185.000

kronor, beräknas en höjning med sammanlagdt 27,100 kronor eller

således till 212,100 kronor.

Landtmäteristaten.

13:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit Riksdagen att

dels i den . för landtmäteristyrelsen gällande aflöningsstat uppföra

tre kvinnliga biträden med i statsrådsprotokollet tillstyrkta aflöningsförmåner

och i sammanhang därmed ej mindre nedsätta den i berörda

stat »till extra tjänstemän och biträden samt vikariatsersättning» upptagna

anslagspost, nu 23,500 kronor, till 20,500 kronor eller således

med 3,000 kronor än äfven höja statens slutsumma, nu 72,000 kronor,

till 73,000 kronor eller således med 1,000 kronor;

dels föreskrifva, att för åtnjutande af berörda för kvinnliga biträden

upptagna aflöningsförmåner skola gälla i samma protokoll omnämnda

allmänna grunder, äfvensom medgifva, att kvinnligt biträde, som vid

ingången af år 1913 är anställdt hos landtmäteristyrelsen och antages

till biträde å styrelsens stat, skall äga att för åtnjutande af ålders
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

tillägg räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig

anställning hos styrelsen;

dels ock godkänna följande tillägg till de genom nådiga kungörelsen

den 23 oktober 1908 fastställda allmänna villkor och bestämmelser

för åtnjutande af aflöning å landtmäteristyrelsens stat, nämligen

att enhvar vaktmästare hos landtmäteristyrelsen må årligen, i ''flen

man sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta

semester under femton dagar samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller när det

erfordras för beredande åt honom af semester, den andre vaktmästaren

skall vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagclt

tre månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder,

i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall

för förste vaktmästare de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar,

men under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar

svarande belopp.

Af hvad sålunda föreslagits framgår, att 4,000 kronor skulle å

staten för. landtmäteristyrelsen erfordras för aflönande af de ifrågasatta

tre kvinnliga biträdena. Åt dessa skulle nämligen två uppföras med

normalaflöning, således för hvartdera 700 kronor i lön, 350 kronor i

tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg, och det tredje med

aflöning i högre aflöningsgrad, således 900 kronor i lön, 550 kronor i

tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg. Därjämte skulle

hvart och ett af biträdena åtnjuta två ålderstillägg, hvartdera å 200

kronor, efter fem och tio år.

Beträffande grunderna för kvinnliga biträdens anställande hos verk

och myndigheter, för deras aflönande och villkoren för löneförmånernas

åtnjutande har Riksdagen under innevarande riksmöte vid behandlingen

af andra stater fattat beslut, som Riksdagen i annat sammanhang anmält.

I anledning af nu föreliggande framställning har Riksdagen beträffande

ifrågavarande ämbetsverk fattat enahanda beslut i berörda afseenden.

Emot att hos landtmäteristyrelsen å stat anställas tre kvinnliga

biträden . har Riksdagen icke något att erinra, ej heller emot att det

ena af biträdena — ritbiträdet — uppföres i högre aflöningsgrad eller i

öfrig t emot de föreslagna ändringarna i ämbetsverkets stat. Likaså har

Riksdagen ej funnit anledning till erinran emot förslaget om rätt för

biträde att för åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig före antagan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

S2

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

det till biträde å styrelsens stat innebafd stadig anställning hos styrelsen.

Ett sådant medgifvande står nämligen i full öfverensstämmelse med

livad Riksdagen förut i liknande fall beslutat.

På grund häraf och med åberopande, i hvad det föreliggande

förslaget angår ämbetsverkets vaktmästare, af Riksdagens yttrande under

punkt 1 här ofvan, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen

dels i den för landtmäteristyrelsen gällande aflöningsstat uppfört

tre kvinnliga biträden med i statsrådsprotokollet tillstyrkta aflöningsförmåner

och i sammanhang därmed ej mindre nedsatt den i berörda

stat »till extra tjänstemän och biträden samt vikariatsersättning», upptagna

anslagspost, nu 23,500 kronor, till 20,500 kronor, eller således

med 3,000 kronor än äfven höjt statens slutsumma, nu 72,000 kronor,

till 73,000 kronor eller således med 1,000 kronor;

dels föreskrifvit, att för åtnjutande af berörda för kvinnliga biträden

upptagna aflöningsförmåner skola gälla följande allmänna villkor och

bestämmelser, nämligen

1) att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst till innehafvare

af tjänsten befordras person, som omedelbart före sin befordran inom

vederbörande ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten

hörande mot fast arfvode under föregående år till belopp, öfverstigande

hvad enligt staten skall utgå till tjänstens innehafvare, ämbetsverket

skall äga bereda fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda

arfvodes belopp; dock att biträdet genom dylik afton ingsfy lin ad ej må

i något fall tillgodoföras aflöning till högre belopp, än som motsvarar

beloppet af den med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgöringspenningar

och ortstillägg däri inräknade;

2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara 6 timmar,

men i verk, där nämnda arbetstid är för tjänstemännen bestämd till 7

timmar, denna tid, samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall

vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräfver,

tvärstanna i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme;

3) att biträde, där ej annat är stadgadt i vederbörande aflöningsstat,

må åtnjuta semester under en månad om året, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske;

4) att, där biträde med aflöning efter den lägre typen befordras

till biträdesbefattning, för hvilken aflöning utgår efter den högre typen,

biträde, som redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må

för erhållande af första ålderstillägget i den högre graden få tillgodoräkna

sig högst fem år af den tid, som förflutit från det biträdet tillträdde

det sista ålderstillägget i den lägre graden;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

33

5) att, dar mom ett ämbetsverk äro anställda biträden af såväl

högre som lägre grad biträde af lägre grad skall vara skyldigt att, om

det forordnas såsom biträde af högre grad hos ämbetsverket, bestrida

befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår; ägande sålunda förordnadt biträde af

lägra grad att därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta,

om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall, de med den tjänstedigas

befattning förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet

er oi dras för beredande af semester, ett mot den semesterledigas tjänstgormgspennmgar

svarande belopp;

6) att gift tvinna må till biträdestjänst befordras allenast efter

åt Kungl. Majff på framställning i hvarje särskild! fall lämnadt medgifvande;
7)

att, där kvinnlig innehafvare af biträdestjänst ingår äktenskap,

hon icke skall vara skyldig att af sådan anledning afgå från tjänsten,

därest icke vederbörande öfverordnade myndighet med hänsyn till

tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;

• ,?y''..a^ biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk eller myndighet

tillsättas medelst konstitutorial och att tillsättningen skall ske efter

tjänstens ledigförklarande genom kungörelse;

9) att rörande tillsättningen i öfrig!, kompetensfordringar, ordningen

för meddelande af tjänstledighet och afsked samt för åtal och

isciplinär bestraffning o. d. skola gälla de närmare stadganden, som

ma varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt

10) att i öfrigt de för vederbörande ämbetsverk och myndighet

s adgade villkor och bestämmelser för aflöningsförmånernas åtnjutande

. afnpbga delar och i den mån de icke stå i strid mot hvad

har biff vit föresknfvet lända till efterrättelse;

dejs medgifvit, att kvinnligt biträde, som vid ingången afår 1913

ar anstafldt hos landtmäteristyrelsen och antages till biträde å styrelsens

stat, skall aga att för åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo den

tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen
dels

och godkänt följande tillägg till de genom kungl. kungörelsen

den 23 oktober 1908 fastställa allmänna villkor och bestämmelser för

åtnjutande af aflöning å landtmäteristyrelsens stat, nämligen:

„ ® j enhvar vaktmästare hos landtmäteristyrelsen må årligen, i den

man sadant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta

semester under femton dagar, samt J

„ a^„.vld, sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller, när det erordras

for beredande åt honom af semester, den andra vaktmästaren

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 saml. 9 höft. (AV 9.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

skall vara skyldig att, om lian förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre an sammanlao-dt

tre månader under ett och samma kalenderår, med ratt att därunder,

i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, via sjukdomsförfall

för förste vaktmästare de med hans befattning förenade tjanstgöringspenningar,

men under hans semester ett mot samma tjanst
göringspenningar

svarande belopp. . ..

Genom detta beslut kommer anslagstiteln till landtmatenstaten

således att undergå höjning från 535,400 kronor med 1,000 kronor

till 536,400 kronor.

Rikets allmänna kartverk.

14:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 12 af nionde

liufvudtiteln i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att

dels godkänna de i statsrådsprotokollet framlagda förslagen till allöningsstat

och öfvergångsstat för den civila personalen vid rikets allmänna

kartverk att gälla från och med år 1913 äfvensom de villkor och bestämmelser,

som föreslagits för åtnjutande af de i samma stater upptagna

aflöningsförmåner; _ „ „ , , ., , e

dels medgifva, att, därest gravören C. F. Söderberg vid befordran

till befattning å den nya aflöningsstaten för samma arbete som det till

tjänsten hörande under föregående år åtnjutit arfvode till belopp otverstigande,

hvad enligt staten skall utgå till innehafvare^ Söderberg ma,

så länge han i tjänsten kvarstår, beredas fyllnad i aflömngen for dess

uppbringande till arfvodets belopp; .

dels och höja de under anslagstiteln: »rikets allmänna kartverk» a

ordinarie stat under nionde liufvudtiteln uppförda särskilda anslag, nämligen:

bestämda anslaget från 67,900 kronor med 100,020 kronor till

167,920 kronor, förslagsanslaget från 21,400 kronor med 7,180 kronor

till 28,580 kronor samt reservationsanslaget från 131,500 kronor med

12,800 ’ kronor till 144,300 kronor. .

Riksdagen har vid granskning af Eders Kungl.. Maj :ts forslag om

lönereglering för rikets allmänna kartverks personal icke kunnat undgå

att finna, att den nuvarande organisationen af allmänna kartverket octi

arbetssättet vid detsamma icke äro i alla afseenden ändamålsenliga. JJe

brister, som härvid förefinnas, hafva också vid fyrfaldiga föregående

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 35

tillfällen blifvit offentligt påvisade, och till deras aflöpande hafva

visserligen reformer tid efter annan vidtagits, men orsaken, att de fortfarande

synas bestå, torde ligga i att reformerna städse varit endast

partiella, aldrig blifvit byggda på en allsidig utredning, som tog organisationsfrågan

1 ögonsikte ända från grunden.

Då en grundlig utredning i afseende på kartverkets organisation

synes af behofvet påkallad, så kunde däri anses ligga ett talande

skäl för att icke nu genom en lönereglering föregripa denna utredning,

men de skäl, som i propositionen anförts för att med det snaraste bereda

kartverkets personal en bättre och framför allt tryggare ställning, synas

Riksdagen så öfvertygande, att därmed icke utan verklig olägenhet

|?rcy.. kunna anstå. . De af Eders Kungl. Maj:t föreslagna villkoren för

löneförmånernas åtnjutande äro också fullt betryggande i det afseendet,

att äfven vid en tilläfventyrs företagen omorganisation personalens öfvergång

till nya tjänstgöringsförhållanden utan svårighet skall kunna

genomföras.

Det har synts Riksdagen, som om rättvisan fordrade, att arbetschefen

vid ekonomiska kartverket, ehuru icke sådant af Eders Kungl.

Maj.t blifvit ifrågasatt, i likhet med öfriga tjänstemän borde i och för

åtnjutande af ålderstillägg få tillgodoräkna'' sig den tid, han redan i

denna egenskap tjänstgjort.

Beträffande grunderna för kvinnliga biträdens anställande hos verk

och myndigheter,, för deras aflönande och villkoren för löneförmånernas

åtnjutande har Riksdagen under innevarande riksmöte vid behandlingen

af andra stater fattat beslut, som Riksdagen i annat sammanhang anmält,

i berörda afseenden har Riksdagen i anledning af nu föreliggande

framställning beträffande nu ifrågavarande verk fattat enahanda, från

Eders Kungl. Maj:ts förslag i ämnet något afvikande beslut.

I öfrigt har Riksdagen icke något att erinra med anledning af förevarande

förslag.

Ehuru Riksdagen icke kunnat undgå att finna, att antalet ordinarie

tjänstemän tilltagits afsevärdt stort, då det gäller den nuvarande organisationen

af kartverket, har Riksdagen alltså, i afvaktan på en fullständig

utredning rörande allmänna kartverkets organisation, dels godkänt

följande aflöningsstat och öfvergångsstat för den civila personalen

vid samma verk, att gälla från och med år 1913:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

A. Aflöningsstat.

I. Bestämdt anslag.

1. Den geodetiska afdelningen.

1 observator .......................

1 d:o .......................

1 geodet ..............................

5 geodeter ...........................

2. Den topografiska afdelningen.

I manlig ritare eller gravör ...

II manliga ritare eller gra
vörer.

................................

| Till arfvode åt manlig ritare

| eller gravör, som förordnas

att biträda vid ritar- och

gravörarbetenas öfvervakande

och ledning äfvensom vid instruktion

af yngre ritare och

gravörer ..........................

3. Afdelningen för ekonomiska

arbeten och stomkartearbeten.

1 arbetschef .......................

1 kartograf...........................

17 kartografer .....................

1 kvinnlig ritare ..................

7 kvinnliga ritare.................

Till ersättning åt de geodeter

och kartografer, hvilka förordnas

att biträda med ledning

och tillsyn under fältarbeten

Lön.

Kronor.

Tjänst- görings- p ennin- gar.

Kronor.

Orts-

tillägg.

Kronor. J

Summa.

Kronor.

2,600 i

1,400

4,000

2,600

1,400

—

4,000

2,000

1,000

—

3,000

10,000

5,000

15,000

1,300

800

300

2,4001

14,300

8,800

3,300

26,400 J

—

300

4,400

2,000

—

6,400

2,000

1,000

__

3,000 \

34,000

j 17,000

—

51,000 1

900

550

150

1,600 \

6,300

3,850

1,050

11,200 )

1,500

Härtill kunna komma fyra

ålderstillägg, hvart och

ett å 500 kronor, efter

respektive 5, 10, 15 och

20 år. Af hvarje ålderstillägg

utgöra 350 kronor

lön och 150 kronor

tj änstgöringsp enningax.

Härtill kunna komma fyra

ålderstillägg, hvart och

ett å 400 kronor, efter

respektive 5, 10,15 och

20 år. Af hvarje ålderstillägg

utgöra 300 kronor

lön och 100 kronor

. tjänstgöringspenningar.

(Efter 5 år kan lönen höjas

i med 600 kronor.

Härtill kunna komma fyra

ålderstillägg, hvart och

ett å 500 kronor, efter

respektive 5, 10,15 och

20 år. Af hvarje ålderstillägg

utgöra 350 kronor

lön och 150 kronor

tj änstgöringsp enningar.

(Efter 5 år kan lönen höjas

I med 200 kronor och

| efter 10 år med ytter.

1 ligare 200 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

37

Lön.

Kronor.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Kronor.

Orts-

tillägg.

Kronor.

Summa.

Kronor.

700

350

150

1,200 1

(Efter 5 år kan lönen höjas

) med 100 kronor och

1 efter 10 är med ytter-

1 do .....................

700

350

150

1,200 /

t. ligare 100 kronor.

Till arfvoden åt extra personal,

gratifikationer åt ritar- och

gravörelever samt vikariats- ersättningar........................

24,000

Säger

—

—

156,200

II. Förslagsanslag.

27,600

Summa

_

_

—

183,800

Anm. 1. Den. i staten upptagna aflöningen till arbetschefen vid afdelningen för ekonomiska

arbeten och stomkartearbeten utgår endast under förutsättning, att han icke är militär i

aktiv tjänst, i hvilket fall han endast äger uppbära arfvode å 1,000 kronor.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100

kronor årligen.

B. Öfrergångsstat.

Kronor.

I. Bestämdt anslag''.

1 topograf, arfvode, utgörande efter stadgadt

afdrag ....................................

3 topografer d:o d:o..........................

Säger

II. Förslagsanslag.

2,930

_8,790

11,720

Till detta begynnelsearfvode, hvaraf 1,000

kronor anses motsvara tjänstgöringspenningar,

kunna komma fyra ålderstillägg

efter respektive 5, 10, 15 och 20 år; utgörande

dessa ålderstillägg, likaledes efter

stadgade afdrag, det första och det tredje

hvartdera 490 kronor samt det andra och

det fjärde hvartdera 485 kronor. Af hvarje

ålderstillägg anses 150 kronor motsvara

tj änstgöringspenningar.

Till ålderstillägg

Summa

980

12,700

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af de

i aflöningsstaten upptagna aflöningsförmåner att gälla för å staten upptagna

ordinarie befattningshafvare, nämligen:

att innehafvare af ordinarie civil befattning vid rikets allmänna

kartverk skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad

organisation af verket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i

allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest

verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej

längre kan anses såsom själfständigt verk, eller därest vissa ifrågavarande

verk tillhörande göromål öfverflyttas till annat verk eller icke

vidare förekomma, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad

och den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts

förordnande, tjänstgöra å befattning med motsvarande eller liknande

uppgifter i annat verk;

att med ordinarie civil befattning vid rikets allmänna kartverk

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie civil befattning vid rikets allmänna kartverk ej

heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i

styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt

eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag

som helst, såframt ej, hvad angår arbetschefen vid avdelningen för

ekonomiska och stomkartearbeten, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare

af annan befattning vid rikets allmänna kartverk, verkets chef

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen

vid verket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills

vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

af lönen eller orts tillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

pröfvas skäligt låta honom uppbära något häraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänsteresor

eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid rikets allmänna

kartverk, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre

månader under ett och samma kalenderår; ägande han därvid, mot afstående

af egna tjänstgöringspenningar, uppbära ersättning för mistade

tjänstgöringspenningar och härutöfver hvad som motsvarar skillnaden

mellan tjänstgöringspenningarna i lägsta lönegraden för, å ena sidan,

den högre befattning, som uppehälles, och, å andra sidan, den vikarierandes

egen befattning;

att, därest förhöjning af aflöning efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning är i staten medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, lian åtnjutit semester, och

för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem

år, på samma villkor,

för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter ytterligare

fem år, på samma villkor, samt

för fjärde förhöjningen, där sådan förekommer, efter ytterligare

fem år, på samma villkor;

under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda aflöningsförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern

blifvit uppnådd; börande arbetschefen vid afdelningen för ekonomiska

och stomkartearbeten, geodet, kartograf, manlig ritare och gravör

äfvensom vaktmästare därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya

aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befatt
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

ningen på grund af förordnande, ritare eller gravör dock ej hvad angår

tiden före det han fyllt 22 år;

att kvinnlig ritare, som vid den nya statens ikraftträdande är

anställd vid rikets allmänna kartverk och antages till ritare å denna

stat, äger att för åtnjutande af löneförhöjning räkna sig tillgodo den

tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning vid verket;

att, därest geodet, som befordras till observator, redan intjänat

högre aflöning än observatörs begynnelseaflöning, honom skola omedelbart

tillgodoföras så många ålderstillägg som observator, att hans aflöning

i sistnämnda befattning blir lika hög, som den aflöning han senast åtnjöt

som geodet; skolande, där geodet vid befordrande till observator icke

erhåller högre aflöning än den han uppburit som geodet, för uppflyttning

i närmast högre lönegrad såsom observator honom tillgodoräknas

den tid, hvarunder han innehaft geodetsbefattningen, efter det han i

denna befattning senast uppflyttades till högre lönegrad;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnad^- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att

semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gång, åtnjutas af arbetschefen vid afdelningen för

ekonomiska och stomkartearbetena samt observatörerna enhvar under

en och en half månad och af geodeterna, kartograferna, de manliga

ritarna och gravörerna äfvensom de kvinnliga ritarna enhvar under en

månad samt af vaktmästarna enhvar under femton dagar; börande

dock iakttagas att, hvad beträffar personal, som deltager i fältarbeten,

semester i regel ej må åtnjutas under den tid, då sådana arbeten pågå;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg, där sådant förekommer,

utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya aflöningsstatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels föreskrifvit, att för de i staten upptagna kvinnliga befattnings
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

41

häfvare skola tillika gälla följande allmänna villkor och bestämmelser

nämligen 7

1) att då vid uppförande i stat af sådan tjänst till innehafvare

åt tjänsten befordras person, som omedelbart före sin befordran inom

vederbörande ämbetsverk utfört samma arbete som det till tjänsten

hörande mot fast arfvode under föregående år till belopp, öfverstigande

hvad enligt staten skall utgå till tjänstens innehafvare, ämbetsverket

skall aga bereda fyllnad i aflönmgen för dess uppbringande till nämnda

arlvodes belopp; dock att biträdet genom dylik aflöningsfyllnad ej må i

något fall tillgodoforas aflöning till högre belopp, än som motsvarar

beloppet af den med befattningen i fråga förenade slutaflöningen, tjänstgoringspennmgar

och ortstillägg däri inräknade;

2) att biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara 6 timmar

men i verk, där nämnda arbetstid är för tjänstemännen bestämd till 7

timmar, denna tid, samt att, då arbetstiden är 6 timmar, biträdet skall

vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräfver

kvarstanna i arbetet, å tjänsterummet intill ytterligare en timme;

+-ii n-+3 /ar .blträde med aflöning efter den lägre typen befordras

till bitradesbefattnmg, för hvilken aflöning utgår efter den högre typen

biträde, som redan intjänat sista ålderstillägget i den lägre graden, må

lor erhållande af forsta ålderstillägget i den högre graden få tilfyodo
j1^

högst fem år af den tid, som förflutit från det biträdet tillträdde

det sista ålderstillägget i den lägre graden;

4) att, där inom ett ämbetsverk äro anställda biträden af såväl

ogre som lägre grad, biträde af lägre grad skall vara skyldigt att,

om det forordnas såsom biträde af högre grad hos ämbetsverk, bestrida

befattningen som sådant, dock ej längre än sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår; ägande sålunda förordnadt biträde af

agre grad att därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta

om förordnandet erfordras i följd af sjukdomsfall, de med den

tjänstledigas befattning förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet

erfordras för beredande af semester, ett mot den semesterledmas

tjänstgöringspenningar svarande belopp;

5) att gift kvinna må till biträdestjänst befordras allenast efteråt

Kung!. Maj:t pa framställning i hvarje särskild! fall lämnadt medgifvande;

b) att, dar kvinnlig innehafvare af biträdestjänst ingår äktenskap!

hon icke skall vara skyldig att af sådan anledning afgå från tjänsten,

därest icke vederbörande öfverordnade mvndighet med hänsyn till

tjänstens behöriga upprätthållande finner det nödigt;

7} att biträdestjänst skall af vederbörande ämbetsverk eller myndigBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

het tillsättas medelst konstitutorial och att tillsättningen skall ske efter

tiänstens ledigförklarande genom kungörelse; samt

8) att rörande tillsättningen i öfrigt, kompetensfordringar, ordningen

för meddelande af tjänstledighet och afsked samt för åtal och

disciplinär bestraffning _o. d. skola gälla de närmare stadganden, som

må varda af Kungl. Maj:t bestämda, ...» „

dels föreskrifvit, att för åtnjutande af de i öfvergangsstaten upptagna

aflöningar skola för civil topograf i tillämpliga delar gälla samma

villkor, som äro stadgade för kartograf; ,

dels medgifvit, att därest gravören C. F. Söderberg vid befordran

till befattning å den nya aflöningsstaten för samma arbete, som det till

tjänsten hörande, under föregående år åtnjutit arfvode till belopp öfverstigande,

hvad enligt staten skall utgå till innehafvare!!, Söderberg ma,

så ”länge han i tjänsten kvarstår, beredas fyllnad i aflonmgen for dess

uppbringande till arfvodets belopp; » „

dels ock höjt de under anslagstiteln »rikets allmänna kartverk» a

ordinarie stat under nionde hufvudtiteln uppförda särskilda anslag,

nämligen: bestämda anslaget från 67,900 kronor med 100,020 kronor

till 167,920 kronor, förslagsanslaget från 21,400 kronor med 7,180 kronor

till 28,580 kronor samt reservationsanslaget från 131,500 kronor med

12,800 ’ kronor till 144,300 kronor. QAn .

Härigenom kommer anslagstitelns slutsumma, nu 220,800 kronor,

att undergå höjning med 120,000 kronor till 340,800 kronor och erhålla

följande utseende:

Bestämdt anslag:

Till aflöningar ................................

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg .............................

Beservationsanslag:

Till kartarbeten m. m..................

.............. kronor 167,920: —

.............. „ 28,580: —

....... „ 144,300: —

Summa kronor 340,800: —

Sveriges geologiska undersökning.

löro) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under punkt 13 af nionde hufvudtiteln därom gjorda framställning och

med åberopande af hvad Riksdagen under punkt l:o) har ofvan anfört,

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

får Riksdagen anmäla, att Riksdagen godkänt följande tillägg till de den

10 december 1909 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande af

de i. aflöningsstaten för Sveriges geologiska undersökning upptagna

aflöningsförmåner, nämligen:

att enhvar vaktmästare i nämnda verk må årligen, i den mån

sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under femton dagar, samt

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren eller, när det

erfordras för beredande åt honom af semester, vaktmästaren skall vara

skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning,

bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagdt tre månader

under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället för

egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste

vaktmästare de med hans befattning förenade tjänstgöringspenningar,

men under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande

belopp.

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.

16:o) Ridare har Eders Kungi. Maj:t föreslagit Riksdagen att höja

det å nionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 40,479 kronor, till 60,000 kronor eller sålunda

med 19,521 kronor.

Nämnda anslagsökning är emellertid icke liktydig med den verkliga

ökningen af anslaget, enär i sammanhang med" den föreslagna höjningen

af anslaget därifrån utbrutits dels hvad däraf hittills användts

för bestridande af kostnader af ifrågavarande slag för domänstyrelsen,

hvilken del af anslaget i likhet med anslaget till domänstyrelsen öfverflyttats

till driftkostnaderna för statens domäners fond, dels ock hvad

däraf belöper å vissa tryckningskostnader, hvilken sistnämnda del af

anslaget uppförts såsom särskildt anslag.

Med afseende å hvad i de vid statsverkspropositionen fogade

statsrådsprotokollen i ämnet anförts, har Riksdagen höjt det å nionde

hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m., nu 40,479 kronor, till 60,000 kronor eller sålunda med

19,521 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Tryckningskostnader.

17:o) I punkt 15 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till bestridande af tryckningskostnader, som

icke skola af andra medel gäldas, å nionde hufvudtiteln uppföra ett

förslagsanslag å 32,000 kronor, hvilket för jämnande af hufvudtitelns

slutsumma upptagits till 32,039 kronor.

Med afseende å hvad i de vid statsverkspropositionen fogade

statsrådsprotokollen i ämnet anförts och med erinran, att Riksdagen

jämväl beträffande andra hufvudtitiar beslutat uppförande af särskilda

anslag för tryckningskostnader af ifrågavarande slag, får Riksdagen, anmäla,

att Riksdagen till bestridande af tryckningskostnader, som icke

skola af andra medel gäldas, å ordinarie stat under nionde hufvudtiteln

uppfört ett förslagsanslag, som för jämnande af hufvudtitelns slutsumma

utförts med 32,029 kronor.

Ölriga ordinarie anslag.

18:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år äro uppförda under nionde hufvudtiteln, har Eders Kungl.

Magt icke föreslagit någon förändring.

Riksdagen får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagifva att samtliga

ordinarie anslag under nionde hufvudtiteln, som här ofvan icke blifvit

särskildt omförmälda, för år 1913 fastställts till samma belopp som uti

innevarande års riksstat.

Extra anslag.

Med anledning af de framställningar, som gjorts i afseende å tillfälliga

till nionde hufvudtiteln hänförliga behof, får Riksdagen för Eders

Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

45

Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.

19:o) I punkt 16 af denna kufvudtitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befallningshafvande

i jordbruksdepartementet, i enlighet med i statsrådsprotokollet angifna

grunder och på enahanda villkor som för innevarande år, på extra stat

för år 1913 bevilja ett förslagsanslag af 6,610 kronor, däraf högst 162

kronor 50 öre finge användas till höjning af vikariatsersättning under

semester.

I afseende å grunderna för dessa lönetillägg äfvensom villkoren

för deras åtnjutande och de föreskrifter, som böra iakttagas vid utbetalningen

af desamma, vill Riksdagen hänvisa till hvad chefen för

justitiedepartementet enligt det vid statsverkspropositionen fogade protokollet

öfver justitiedepartementsärenden den 13 januari 1912 (punkt 15)

därom anfört.

Med hänvisning till hvad ofvan meranämnda statsrådsprotokoll

öfver jordbruksärenden i ämnet innehåller och under erinran, att Riksdagen

beträffande andra statsdepartement bifallit liknande framställningar

som nu förevarande, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till provisorisk

lönereglering för befattningshafvande i jordbruksdepartementet, i enlighet

med de i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden för den

13 januari 1912 i fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet

angifna grunder och på enahanda villkor som för innevarande

år på extra stat för år 1913 beviljat ett förslagsanslag af 6,610 kronor,

däraf högst 162 kronor 50 öre må användas till höjning af vikariatsersättning

under semester.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkten 17 föreslagit Riksdagen

att för år 1913 på extra stat anvisa, för aflönande af en kanslisekreterare

inom jordbruksdepartementet 5,050 kronor, däraf 1,600 kronor skola

anses såsom tjänstgöringspenningar, och såsom personligt ålderstillägg

åt extra kanslisekreteraren i departementet Hjalmar Almgren, därest

han fortfarande i denna befattning tjänstgör, 450 kronor eller således

tillhopa 5,500 kronor.

Då behof af ifrågavarande kanslisekreterartjänst otvifvelaktigt förefinnes

jämväl för år 1913 och beviljandet af ålderstillägg vid befattningen

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Riksdagens skrifvelse Nr 9.

i enlighet med förevarande förslag står i öfverensstämmelse med hvad

i ämnet af Riksdagen uttalades år 1906, då medel för tjänsten första

gången anvisades, har Riksdagen på extra stat för år 1913 anvisat för

aflönande af en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementet 5,050

kronor, däraf 1,600 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar,

samt såsom personligt ålderstillägg åt extra kanslisekreteraren i departementet

Hjalmar'' Almgren, därest han fortfarande i denna befattning

tjänstgör, 450 kronor; eller således tillhopa 5,500 kronor.

21:o) Eders Knngl. Maj:t har vidare under punkten 18. föreslagit

Riksdagen att för beredande af arfvode åt extra föredragande inom jordbruksdepartementet

m. m. pa extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af

4,000 kronor.

Med erinran att Riksdagen för hvart och ett af åren 1909 1912

beviljat anslag för ifrågavarande ändamål, för de tre senaste åren till

enahanda belopp som nu begäres, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen

för beredande af arfvode åt extra föredragande inom jordbruksdepartementet

m. in. på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 4,000 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar.

22:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande

af kostnaderna för vissa byggnadsföretag m. m. vid Alnarp bevilja ett anslag

af 150,400 kronor och häraf på extra stat för år 1913 anvisa 117,200

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att utaf sistnämnda belopp under år 1912

af tillgängliga medel förskottsvis utanordna hvad som må finnas erforderligt.

Ifrågavarande byggnadsföretag afse dels mejeriet, dels trädgårdsskolan,

dels ock landtbruksskolan vid Alnarp.

Beträffande mejeriet skulle sålunda för åstadkommande af lämpliga

och tidsenligt inrättade ostlagringslokaler företagas en utvidgning af

mejeriets ostkällare, betingande en kostnad af 7,700 kronor.

Vidkommande trädgårdsskolan har styrelsen för landtbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp ifrågasatt, att en fullständig ombyggnad af

växthusanläggningen därstädes skulle medelst reparation i möjligaste

män af de gamla växthusen och uppförande af nya åvägabringas så, att

plats bereddes icke blott för ett fåtal exemplar af hvarje viktigare blom
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

återväxt, utan framför allt att fullt rationella kulturer möjliggjordes

åtminstone af de viktigaste drifhusväxterna. Detta kunde emellertid ske

endast därigenom, att särskilda afdelningar inrättades för olika kulturer,

och hade därför, förutom två varmare afdelningar för odling och förökning

af diverse krukväxter, föreslagits ett särskildt nejlikehus, ett

roshus, en afdelning för ormbunkar och orchidéer, två tempererade hus

och två kaster, där sådana växter som palmer, begonier, asparagus m. fl.

kunde odlas. Gifvetvis måste plats beredas äfven för sådana växter,

som odlades hufvudsakligen som material för undervisningen i art- och

sortkännedom, och för dylikt ändamål hade, förutom de nämnda varmare

afdelningarna, isynnerhet en med kupol försedd rotunda och angränsande

kallhusafdelningar afsetts. På samma sätt hade upptagits särskilda

afdelningar för odling af sådana köksväxter, som nu allmänt

gjordes till föremål för en lönande drifning, nämligen gurkor, meloner

och tomater. För dels tidigare, dels senare drifning af vindrufvor ''och

persikor hade äfvenledes särskilda afdelningar föreslagits. Till uppdragning

af vissa ömtåligare träd och buskar, som odlades till försäljning i

plantskolan, hade ock föreslagits en mindre kast. — Vidare skulle för

växthusanläggningen anordnas en värmeledning och en vattenledning,

hvilken senare jämväl skulle tillgodose bänkgårdens och köksträdgårdens

vattenbehof. Och slutligen har, då trädgårdens nuvarande uthus vore

gamla och mycket bristfälliga och därjämte för ändamålet otillräckliga,

det ansetts af behofvet i hög grad påkalladt att erhålla en uthusbyggriad,

som i sådant fall skulle inrymma stall för trädgårdens dragare,

en större packbod, där förpackning och expedition af försålda

produkter kunde äga rum, en rosenlada för öfvervintring af rosor, loft

för foder samt förvaring af redskap m. m.

Kostnaderna härför skulle uppgå till, för växthusanläggningen

44,573 kronor 50 öre, för värmeledningen 15,475 kronor, för vattenled''

ningen 3,866 kronor samt för uthuset 8,252 kronor 40 öre eller, med

inräknande af ett för oförutsedda utgifter afsedt belopp af 1,575 kronor,

sammanlagdt till ett belopp af, i rundt tal, 73,750 kronor, hvaraf för år

1913 erfordrades, likaledes i rundt tal, 49,500 kronor, medan återstoden

af beloppet kunde anstå till åren 1914 och 1915. — Med hänsyn till den

sammanlagda kostnadssummans jämförelsevis afsevärda belopp och då

de byggnadsföretag, för hvilka det för år 1913 afsedda anslaget, 49,500

kronor, skulle komma att användas, utgjorde enligt departementschefen

lämnade upplysningar så själfständiga sådana, att ett omedelbart fortsättande

af byggnadsverksamheten i sin helhet enligt den uppgjorda

planen icke med nödvändighet påkallades, har emellertid för nu ifråga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

• 48 Riksdagens skrifvelse Nr 9.

varande ändamål af Eders Kiragl. Maj:t äskats anvisande af endast förenämnda

belopp 49,500 kronor.

Beträffande slutligen landtbruksskolan, så hafva skolans lärlingar,

alltsedan landtbruks- ook mejeriinstitutet vid Alnarp år 1862 upprättades,

haft sina bostäder å den öster om egendomens ekonomihus belägna

så kallade Gamlegården, hvilken jämväl inrymt bostäder för inspektören,

numera förvaltaren, samt ladufogden vid Alnarps egendom. För

undervisningen har skolan fått begagna sig af institutets lärosalar och

materiell. Mot nämnda anordningar har framställts anmärkningar i hufvudsakligen

följande afseenden, nämligen dels i allmänhet att byggnaden

vore för trång och förfallen dels ock särskild!, att förvaltarens

och ladufogdens bostäder vore ej blott för trånga och otidsenliga utan

äfven mindre hälsosamma och bristfälliga; att lärlingarna bodde för

många i hvarje rum; att de fullständigt saknade ett samlingsrum samt

plats att förvara sina kläder och andra tillhörigheter eller att torka sina

arbetskläder; att skolan, som numera faktiskt är skild från institutet,

saknar särskild undervisningslokal och materiell; att sjukrum saknas samt

likaledes utrymme för betjäningen och för härbärgerande af montörer

och andra vid Alnarp tillfälligt anställda personer. För rådande af bot

i sålunda anmärkta hänseenden har för landtbruksskolan föreslagits följande

arbeten till en kostnad af:

för en ny byggnad, afsedd att inrymma en föreläsningssal, en

ritsal, 22 bostadsrum för lärlingar, torkrum för arbetskläder och skodon,

borstrum, badrum, värmeapparat, kolförråd samt förvaringsrum för sådana

lärlingarnas tillhörigheter, som ej lämpligen kunna

förvaras i boningsrummen.................................................. kronor 69,300: —

för reparation af de äldre byggnaderna sålunda

1) att i gamla hufvudbyggnaden förvaltarens

bostad utvidgades samt försåges med källare, och den

öfriga delen inreddes till en läse- och samlingssal för

lärlingarna................................................................................ » 7,500: —

2) att i norra flygeln ladufogdebostaden ombyggdes

och förstorades samt den öfriga delen iståndsattes

att användas såsom förut till arbetarbostäder

och uthus ................................................................................ » 8,400: —

3) samt att södra flygeln reparerades och försåges

med nya utgångar för att användas till bostad

för skolans städerskor, till sjukrum samt till bostäder

för under kortare tid vid institutionerna å Alnarp

anställda assistenter, montörer eller andra handtverkare » 1,900: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

49

hvartill komme:

inventarier i lärlingsrum....................................... » . 2,588:3 0

inventarier uti föreläsnings-, rit- och läsesal ... » 1,625: 8 0

undervisningsmateriel!.............................................. » 1,865: —

tillsammans kronor 93,179: io

eller i rundt tal 93,200 kronor.

Detta belopp afses emellertid icke skola utgå på en gång, utan har

däraf för nu ifrågavarande statsregleringsperiod begärts 60,000 kronor.

De byggnadsföretag vid Alnarp, till hvilkas utförande anslag nu

begärts, utgöra således:

utvidgning af mejeriets ostkällare............................... kronor 7,700: —

nybyggnad och reparation af växthus m. m............. » 49,500: —

nybyggnad och reparation m. m. vid landtbruks
skolan.

............................................................... » 93,200: —

summa kronor 150,400: —,

däraf ett belopp af sammanlagdt 117,200 kronor (= 150,400 kronor

— 33,200 kronor af det för landtbruksskolan begärda beloppet) äskats

på 1913 års stat.

Emot ifrågavarande framställning i hvad afser utvidgning af ostkällarna

vid Alnarps mejeri har Riksdagen icke något att erinra.

Beträffande de ifrågasatta byggnadsföretagen för trädgårdsskolans

räkning så torde otvifvelaktigt för undervisningens vid skolan behöriga

tillgodoseende den nuvarande växthusanläggningen därstädes icke vara

tillfyllestgörande. Riksdagen har funnit sig öfvertygadjom nödvändigheten

af ifrågasatta reparationer och nybyggnader.

Vid granskning af handlingar och ritningar till den föreslagna

växthusanläggningen har Riksdagen fått intrycket, att kostnaderna i vissa

fall, särskildt i fråga om material, beräknats onödigt högt, hvadan Riksdagen

förväntar åtskilliga besparingar vid beställningen och arbetets

utförande. Särskildt vill Riksdagen framhålla, hurusom beträffande en

viss detalj i anläggningen en afsevärd besparing kunde åstadkommas.

Om nämligen den föreslagna rotundan, som, utan att vara betingad af

något oundgängligt praktiskt behof, till höjd och byggnadskonstruktion

skiljer sig från anläggningen i öfrigt, i berörda afseenden utfördes i

likhet med den öfriga anläggningen, skulle, enligt af Riksdagen inhämtade

upplysningar, byggnadskostnaden nedbringas med omkring 3,000 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Med iakttagande häraf skulle — oafsedt de ytterligare besparingar som

kunna göras — det nu för trädgårdsskolan begärda byggnadsanslaget

kunna nedbringas till 46,500 kronor.

Vidkommande slutligen landtbruk sskolans byggnadsbehof, så har

Riksdagen därutinnan funnit anledning till erinran endast emot den föreslagna

nybyggnaden. Denna har nämligen förefallit Riksdagen dels, vid

det förhållandet att skolan, ehuru trångbodd, dock hittills kunnat reda

sig med de nuvarande lokalerna och att dessa lokaler fortfarande skulle

i det väsentliga åt skolan bibehållas, något stort tilltagen dels ock med

hänsyn till byggnadssättet, särskildt korridorernas förläggning, dyrbar.

Enligt hvad ritningarna utvisa, äro nämligen korridorerna förlagda utefter

byggningens ena sida, ett byggnadssystem, som visserligen beträffande

större anläggningar kan vara betingadt af hygieniska och äfven

andra hänsyn men som beträffande en anläggning af den nu ifrågavarandes

omfattning måhända kunde utbytas mot något billigare system

med på annat sätt anordnad förbindelse mellan de särskilda rummen.

Vidare skulle möjligen någon besparing kunna göras vid byggningens

yttre utsmyckning. Under alla omständigheter anser emellertid Riksdagen

att eu för ifrågavarande ändamål fullt tjänlig byggnad skulle kunna

åstadkommas för en kostnad ej öfverstigande 55,000 kronor.

Riksdagen, som icke sett sig föranlåten till annan erinran, har

alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

att Riksdagen till bestridande af kostnaderna för vissa byggnadsföretag

m. m. vid Alnarp beviljat ett anslag af 133,100 kronor och däraf

på extra stat för år 1913 anvisat 100,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att utaf sistnämnda belopp under år 1912 af tillgängliga medel

förskottsvis utanordna hvad som må finnas erforderligt.

23:o'') Under punkt 20 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att af det utaf 1911 års Riksdag beviljade anslaget å 144,000 kronor för

uppförande af vissa byggnader vid landtbruksinstitutet vid Ultuna in. m.

på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 50,000 kronor, med rätt

för Kungl. Maj: t att däraf under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis

utanordna hvad som må finnas erforderligt.

Med erinran att nästlidet års Riksdag af ifrågavarande anslag på

extra stat för innevarande år anvisat 94,000 kronor, får Riksdagen tillkännagifva,

att Riksdagen af det utaf 1911 års Riksdag beviljade anslaget

å 144,000 kronor för uppförande af vissa byggnader vid landtbruksinstitutet

vid Ultuna m. m. på extra stat för år 1913 anvisat ett

anslag af 50,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att däraf under år

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 51

1912 af tillgängliga medel förskottsvis utanordna, hvad som må finnas

erforderligt.

24:o) I en till Riksdagen den 29 mars 1912 aflåten proposition, nr 125,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att å extra stat för år 1913 till byggnadsarbeten vid Ultuna landtbruksskola

och landtegendom anvisa sammanlagdt 38,400 kronor, däraf 17,500

kronor till en föreläsningsbyggnad för landtbruksskolans behof och 20,900

kronor till tre arbetarbostäder vid Ultuna egendom, med rätt för Kungl.

Maj:t att af det sålunda anvisade beloppet under år 1912 af tillgängliga

medel förskottsvis utanordna, hvad som må finnas erforderligt.

Af hvad i statsrådsprotokollet anförts har Riksdagen funnit sig

öfvertygad om behofvet af ifrågavarande byggnadsarbeten. Och då

Riksdagen ej funnit något att erinra vare sig emot de för arbetena beräknade

kostnadsbeloppen eller i öfrigt, har — oaktadt Riksdagen funnit

önskvärdt, att förslagen till omorganisation af landtbruksskolan vid Ultuna

och de därför erforderliga byggnadsföretagen samtidigt förelegat till

pröfning eller åtminstone fullständig utredning i det förra afseendet varit

tillgänglig vid pröfning af den senare frågan — Riksdagen å extra stat

för år 1913 till byggnadsarbeten vid Ultuna landtbruksskola och landtegendom

anvisat

dels 17,500 kronor till en föreläsningsbyggnad för landtbruksskolans

behof;

dels ock 20,900 kronor till tre arbetarbostäder vid Ultuna egendom,

eller sammanlagdt 38,400 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af

det sålunda anvisade beloppet under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis

utanordna hvad som må finnas erforderligt.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 22 föreslagit

Riksdagen att till undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp å extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 3,000

kronor.

För hvart och ett af åren 1908—1912 har Riksdagen för ifrågavarande

ändamål å extra stat beviljat ett belopp af 3,000 kronor. Då

behofvet af anslaget synes alltjämt kvarstå oförminskadt, har Riksdagen

till undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp å extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 3,000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

26:o) Under punkt 23 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1913 bevilja ett anslag

af 6,000 kronor såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets landthushållningsskola

vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för hvart och ett af

åren 1908, 1909 och 1910 anvisat medel till belopp af 4,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning höjde

1910 års Riksdag statsbidraget till nämnda skola och anvisade i sådant

afseende på extra stat för år 1911 ett belopp af 6,000 kronor, och

samma belopp blef jämväl af nästlidet års Riksdag anvisadt för innevarande

år.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas har Kungl. Maj:t för

åtnjutande af innevarande års anslag föreskrifvit samma villkor som de,

h vilka varit gällande för det för år 1911 anvisade anslaget, nämligen

att fyra elever skulle äga åtnjuta kostnadsfri undervisning, dock utan att

vara befriade från afgifter för kost och logi; att för inträde i skolan

skulle erfordras, att sökande erhållit högre flickskolebildning eller visade

sig eljest hafva förvärfvat motsvarande kunskaper eller genomgått folkhögskolekurs;

att sådana inträdessökande, som därjämte kunde förete

intyg om praktisk duglighet och vana vid landtliga göromål, skulle

äga företräde; att afgiften för undervisning, kost, logi och lyse ej finge

öfverstiga 600 kronor för år; att plan för undervisningen skulle underställas

landtbruksstyrelsens pröfning och godkännande; samt att till

landtbruksstyrelsen skulle tre månader efter lärokursens afslutande ingifvas

berättelse om skolans verksamhet.

Tillika har stadgats såsom förutsättning för anslagets utbetalande,

att det med intyg från landtbruksstyrelsen styrktes, att undervisningen

vid skolan bedrefves på tillfredsställande och med dess ändamål öfverensstämmande

sätt samt att fyra elever vid skolan åtnjöte kostnadsfri

undervisning.

Af hvad statsrådsprotokollet i ärendet innehåller torde oförtydbart

framgå, att ifrågavarande skola fortfarande är i behof af nu utgående

statsbidrag för uppehållandet af sin verksamhet. Och då det med hänsyn,

bland annat, till behofvet af lärarinnor vid de tillämnade nya landthushållsskolorna,

hvartill Riksdagen såsom under punkt 2:o) här ofvan anmälts

anvisat medel, är en angelägenhet af vikt, att samma verksamhet

fortfarande uppehälles, har Riksdagen å extra stat för år 1913 beviljat

ett anslag af 6,000 kronor såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets

landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande af lärarinnor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

27:o) Eders Kung! Maj:t har vidare under punkten 24 af förevarande

hufvudtitel föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1913

bevilja ett anslag af 4,000 kronor till beredande af statsbidrag åt

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala för utbildning af lärarinnor i

landthushållning å skolans landtgård Brogård.

För ifrågavarande ändamål anvisade nästlidet års Riksdag på extra

stat för år 1912 ett anslag af 8,000 kronor, af hvilket belopp dock 4,000

kronor voro afsedda att komma till användning redan under år 1911.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas har Kungl. Maj:t för

nämnda anslags åtnjutande föreskrifvit följande villkor, nämligen att två

frielever skulle äga åtnjuta kostnadsfri undervisning vid skolan, dock

utan att vara befriade från afgifter för kost och logi; att för inträde i

skolan skulle erfordras, att sökande erhållit högre flickskolebildning eller

visade sig eljest hafva förvärfvat motsvarande kunskaper eller genomgått

folkhögskolekurs; att sådana inträdessökande, som därjämte kunde

förete intyg om praktisk duglighet och vana vid landtliga göromål,

skulle äga företräde; att förslag till plan för undervisningen skulle

underställas landtbruksstyrelsens pröfning och godkännande; samt att

till landtbruksstyrelsen skulle tre månader efter lärokursens afslutande

ingifva s berättelse om skolans verksamhet.

Hvad Riksdagen under nästföregående punkt yttrat beträffande

skolan vid Rimforsa äger tillämplighet jämväl å ifrågavarande skola.

Riksdagen har därför å extra stat för år 1913 beviljat ett anslag af

4,000 kronor till beredande af statsbidrag åt fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för utbildning af lärarinnor i landthushållning å

skolans landtgård Brogård.

28:o) Under punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att såsom bidrag till aflöning åt tolf jordbrukskonsulenter i Dalarne och

Norrland samt åt tolf jordbrukskonsulenter i södra och mellersta Sverige

under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas

af landsting, hushållningssällskap eller eljest, och, hvad angår konsulenterna

i södra och mellersta Sverige, att vederbörande hushållningssällskap

under det år, för hvilket statsbidrag sökes, på egen bekostnad och utan

anlitande till någon del af statsbidraget, anställer en eller flera ytterligare

jordbrukskonsulenter, samt på de villkor i öfrigt, Kungl. "Maj:t

kan finna godt föreskrifva, på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag

af 60,000 kronor, att af Kungl. Maj:t i mån af behof för ändamålet

användas.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Såsom bidrag till tolf jordbrukskonsulenter i Dalarne och Norrland

bär Riksdagen på extra stat för kvart och ett af åren 1908—1911 anvisat

ett anslag af 30,000 kronor att af Kungl. Maj:t i män af behof för

ändamålet användas.

Vidare har Riksdagen år 1910 medgifvit, att ett belopp af högst

25,000 kronor af anslaget till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket

finge, med en beräkning af 2,500 kronor till hvart och ett af

tio hushållningssällskap inom mellersta och södra Sverige, användas för

anställande inom sällskapets område af en jordbrukskonsulent för det

mindre jordbruket.

På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade

nästlidet års Riksdag anslag för år 1912 för båda förenämnda ändamål

till enahanda belopp och på samma villkor som för år 1911 bestämts,

och sammanfördes därvid anslagen under en gemensam anslagstitel.

Enligt förevarande framställning skulle anslaget, i hvad det rör

bidrag till aflöning åt jordbrukskonsulenter i södra och mellersta Sverige,

höjas med 5,000 kronor och afse ytterligare två, således tillsammans

tolf konsulenter.

Såsom departementschefen framhållit var skälet, hvarför Riksdagen

år 1910, då anslag första gången beviljades till aflöning åt jordbrukskonsulenter

i södra och mellersta delarna af landet, anvisade medel till »,

tio jordbrukskonsulenter i stället för, såsom Kungl. Maj:t föreslagit,

femton sådana konsulenter, hufvudsakligen det, att Riksdagen ansåg

brist förefinnas på för dylika befattningar fullt kompetenta och i öfrigt

lämpliga personer. Af statsrådsprotokollet framgår emellertid, dels att

anledning finnes att antaga, att bidrag från ifrågavarande anslag kommer

att för år 1913 begäras iför ett större antal konsulenter än anslaget

hittills afsett, och dels att brist på kvalificerade sökande till jordbrukskonsulentbefattningar

ej skulle förefinnas, äfven om statsbidrag beredes

för anställande af tolf jordbrukskonsulenter i förutnämnda delar af landet.

Under sådana förhållanden, och då anslag för bidrag till aflöning åt

dylika konsulenter i Dalarna och Norrland jämväl torde vara erforderligt

för nästkommande år, har Riksdagen såsom bidrag till aflöning åt tolf

jordbrukskonsulenter i Dalarne och Norrland samt åt tolf jordbrukskonsulenter

i södra och mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas

rese- och traktamentsersättning bekostas af landsting, hushållningssällskap

eller eljest, och, hvad angår konsulenterna i södra och mellersta

Sverige, att vederbörande hushållningssällskap under det år, för hvilket

statsbidrag sökes, på egen bekostnad och utan anlitande till någon del

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

af statsbidraget, anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter,

samt på de villkor i öfrigt, Kung!. Maj:t kan finna godt föreskrifva,

på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 60,000 kronor, att af

Kungl. Maj:t i mån af behof för ändamålet användas.

29:o) Eders Kungl. Maj:t bär vidare under punkten 26 föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 18,000

kronor att af Kungl. Maj:t i mån af behof användas såsom bidrag till

aflöning åt vandringsrättare i JDalarne och Norrland under villkor, att

kostnaderna för desamma i öfrigt bestridas af landsting, hushållningssällskap

eller eljest samt på de villkor i öfrigt, Kungl. Maj:t kan finna

godt föreskrifva.

Samma belopp, som af Eders Kungl. Maj:i nu blifvit äskadt för

år 1913, blef af nästlidet års Riksdag för ifrågavarande ändamål anvisadt

för år 1912, och Kungl. Maj:t har den 19 oktober 1911 utfärdat kungörelse,

innefattande de närmare villkoren för åtnjutande af bidrag från

berörda anslag.

1 . detta sammanhang har Riksdagen till behandling förehaft två

inom Riksdagen väckta likalydande motioner, däri hemställts, att Riksdagen

ville besluta att, såsom bidrag till aflöning åt vandringsrättare i

södra och mellersta Sverige år 1913, bevilja ett anslag af 9,000 kronor

att utgå i mån af behof och under samma villkor som motsvarande anslag

för Dalarne och Norrland, eller på de villkor Kungl. Maj:t kan

finna godt föreskrifva.

Till stöd för denna framställning har anförts följande:

»I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde hufvudtiteln

(sidan 197, punkt 26) föreslagit Riksdagen att på extra stat för år

1913 anvisa ett anslag af 18,000 kronor att af Kungl. Maj:t i mån af

behof och under vissa angifna villkor användas såsom bidrag till aflöning

af vandringsrättare i Dalarne och Norrland.

Det är icke tvifvel om, att det ändamål, för livilket ifrågavarande

anslag begäres, är synnerligen beaktansvärdt. Jordbrukets utvecklingsmöjligheter

äro stora och ännu i alltför stor utsträckning outnyttjade.

Emellertid kan ifrågasättas, om detta för Norrland och Dalarne begärda

anslag icke i lika hög grad skulle vara behöflig! äfven för mellersta

och södra Sverige. Det framhålles visserligen, att jordbruket i dessa

delar af vårt land utvecklats i hög grad och står på en betydligt högre

ståndpunkt än Norrlands jordbruk, men fråga är, huruvida de större

möjligheter, som mellersta och södra Sverige erbjuda på grund af

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

fördelaktigare klimatiska och andra förhållanden, äro i motsvarande

grad på olika områden bättre utnyttjade.

Behofvet af den undervisning och handledning, vandringsrättaren

kan gifva, är äfven insedt och erkändt. Sålunda hafva flere af mellersta

Sveriges hushållningssällskap, exempelvis Örebro och Göteborgs och

Bohus läns, redan anställt dylika vandringsrättare, och under föregående

år har beslut, efter framställning af Åsbo—Bjäre småbrukareförening i

Kristianstads län, fattats att anställa en vandringsrättare för nordöstra

delen af Kristianstads län. Här är det icke hushållningssällskapet, som

tagit initiativet, utan småbrukarne själfva, som väckt frågan till lif,

hvilken fråga föreningen på grund af begränsade tillgångar icke själf

förmått lösa. Det är mycket sannolikt, att länets öfriga lifskraftiga

småbrukareföreningar skola följa exemplet.))

Då sålunda södra Sveriges småbrukare kände samma behof af

kunskaper, råd och handledning som Norrlands och Dalarnes, och då

på spridda ställen vandringsrättare redan blifvit anställda, hade motionärerna

med hänvisning till den uttömmande motivering, som i motionen

nr 131 år 1911 lämnats, gjort ifrågavarande framställning.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har Riksdagen

icke något att erinra.

Hvad angår motionerna, torde, såsom i desamma framhållits, behof

af vandringsrättare utan tvifvel förefinnas äfven i de södra och mellersta

delarna af landet, och synes därför af förhållandena påkalladt, att

vandringsrättareinstitutionen äfven i dessa delar af landet blifver föremål

för det allmännas omvårdnad. Visserligen torde därvid, enligt

Riksdagens förmenande, det i främsta rummet ankomma på vederbörande

ortskorporationer att vidtaga åtgärder i nämnda syfte; och skulle följaktligen

statsbidrag för ändamålet egentligen ej lämnas, förrän vandringsrättareinstitutionen

genom ortskorporationernas åtgörande vunnit någon

stadga i ifrågavarande landsändar. Men då det är af synnerlig vikt, att

den för vandringsrättareväsendets vidare utveckling nödiga kännedomen

om det betydelsefulla praktiska landtbruksundervisningsmedel, detsamma

innebär, må vinna snar och mera allmän spridning, har Riksdagen likväl

ansett sig böra bevilja statsbidrag redan nu.

Mot det i motionerna föreslagna anslagsbeloppet har Riksdagen

icke haft något att erinra; och torde för åtnjutande af statsbidrag af

ifrågavarande slag böra gälla samma villkor som de, hvilka äro föreskrift)

a för det för Norrland och Dalarne afsedda anslaget.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

På grund af livad sålunda anförts har Riksdagen på extra stat

för år 1913 anvisat, att af Kungl. Maj:t i mån af behof användas,

dels ett anslag af 18,000 kronor såsom bidrag till aflöning åt

vandringsrättare i Dalarne och Norrland,

dels ock ett anslag af 9,000 kronor såsom bidrag till aflöning åt

vandringsrättare i södra och mellersta Sverige, under villkor, beträffande

båda anslagen, att kostnaderna för vandringsrättarne i öfrigt bestridas af

landsting, hushållningssällskap eller eljest samt på de villkor i öfrigt,

Kungl. Maj:t kan finna godt föreskrifva.

30:o) Under punkten 27 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till anordnande af utbildningskurser för kontrollassistenter på

extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 11,900 kronor.

I enlighet med Kungl. Majrts därom gjorda framställning anvisade

nästlidet års Riksdag å extra stat för år 1912 för ifrågavarande ändamål

ett anslag af 19,100 kronor, däraf halfva beloppet eller 9,550 kronor

var afsedt för hvartdera af åren 1911 och 1912. För samma ändamål

har dessutom för hvartdera af nämnda år utgått ett belopp af 1,000

kronor af den till Kungl. Maj:ts disposition ställda delen af ordinarie

anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmarmanäringar,

så att den årliga kostnaden för ifrågavarande kurser, beräknade

till ett antal af 13 med tillsammans 300 elever, uppgick, efter en beräkningsgrund

af 350 kronor för hvarje kurs och 20 kronor för hvarje

elev, till sammanlagdt 10,550 kronor. Då behof yppats af flera kontroilassistenter,

än hittills utbildats, afses med förevarande framställning att

erhålla medel, enligt nyssnämnda beräkningsgrund, för utbildning af minst

350 elever, fördelade på 14 kurser.

Ifrågavarande framställning innebär vidare, att hela det för dessa

kurser erforderliga beloppet skulle sammanföras under en anslagstitel.

Af stor vikt torde otvifvelaktigt vara, att kontrollföreningsväsendet

icke af brist på utbildade kontrollassistenter hämmas i sin alltjämt fortgående

utveckling; och då utredningen i ärendet gifver vid handen, att

ökning i enlighet med föreliggande förslag af antalet utaf de i de statsunderstödda

kurserna årligen utbildade assistenterna måste ske för att

undvika sådan brist, har Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran

emot den föreslagna åtgärden att sammanföra hela det för ifrågavarande

ändamål erforderliga beloppet under en anslagstitel, till anordnande af

utbildningskurser för kontrollassistenter på extra stat för år 1913 anvisat

ett anslag af 11,900 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.J

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

31 :o) Eders Knngl. Maj:t liar vidare under punkten 28 af förevarande

hufvudtitel föreslagit Riksdagen att till anordnande af utbildningskurser

för ladugårdsförmän anvisa å extra stat för år 1913 ett anslag

af 18,800 kronor.

Enligt förevarande förslag, hvari afsetts, att undervisning skulle

årligen meddelas omkring 100 elever, skulle elevernas utbildning omfatta

dels praktisk och dels teoretisk undervisning i särskilda kurser,

hvilken undervisning för hvarje elev skulle upptaga eu tid af sammanlagdt

ett år. I regel skulle den praktiska och den teoretiska undervisningen

förläggas till olika platser.

Den praktiska utbildningen skulle äga rum antingen vid landtbruksskoleegendomar,

vid såsom afvelscentra för nötboskap godkända

gårdar eller vid andra egendomar, där en verkligt framstående kreatursskötsel

bedrefves. Eleverna skulle därvid mottagas å de särskilda egendomarna

till ett antal af 2—5 och tillförsäkras, förutom fritt vivre eller,

om elev vore gift, full stat, äfven en kontant lön af 200 kronor att af

ladugårdsinnehafvaren utbetalas, hvarjämte elev äfven borde af ladugårdsinnehafvaren

få uppbära ett belopp af 20 kronor såsom bidrag för bevistande

af den teoretiska kursen.

Till de teoretiska kurserna, som skulle pågå minst en månad och

vara förlagda till den årstid, då eleverna lättast kunde undvaras å de

gårdar, där de erhölle sin praktiska utbildning, skulle elever från flera

sådana gårdar sammanföras till det antal, som lämpligen kunde vid en

kurs på en gång undervisas. De teoretiska kurserna, hvilkas årliga

antal beräknats till 5 eller 6, skulle äga rum vid landtbruksskolor eller

andra läroanstalter, som kunde befinnas därtill lämpliga.

Undervisningen vid de teoretiska kurserna skulle omfatta följande

ämnen med ungefär här nedan angifna timantal:

Nötboskapens afvel och uppfödning.........

.. 24

timmar

Nötboskapens utfodring och vård...............

.. 24

*»

Anatomi och sjukvårdslära............................

.. 16

)>

Mjölkhushållning............................................

.. 8

»

Räkning ............................................................

.. 24

»

Förande af ladugårdslistor in. m.............

.. 24

I öfrigt skulle tiden användas till demonstrationer i skolegendomens

eller annan närliggande välskött ladugård samt till själfstudier.

Såsom villkor för deltagande i den föreslagna praktisk-teoretiska

utbildningen skulle i regel fordras, bland annat, att elev uppnått en

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

ålder af minst 19 år och besutte de kunskaper i läsning, räkning och

skrifning, som vid folkskola i allmänhet inhämtas, äfvensom att han

under minst ett år allvarligt deltagit i ladugårdsgöromål.

De årliga utgifter, som enligt ifrågavarande organisationsförslag

för utbildande äf ladugårdsförmän skulle drabba statsverket vid eu utbildning

af 100 elever, uppgår till följande belopp:

för den praktiska utbildningen:

ersättning till ladugårdsinnehafvare för 100 elever

å 120 kronor............................................................. kronor 12,000: —

för den teoretiska utbildningen:

ersättning till landtbruksskolor eller landtmannaskolor

för 100 elever å 50 kronor................................. » 5,000: —

för 6 kurser å 300 kronor .................................. » 1,800: —

Summa kronor 18,800: —

Mot ifrågavarande förslag till anordnande af utbildningskurser för

ladugårdsförmän har Riksdagen i hufvudsak icke något att erinra.

Allenast i ett par af förslagets detaljer har Riksdagen funnit anledning

till uttalande. Sålunda finner Riksdagen beträffande den praktiska delen

af undervisningen, att, då det väl kan antagas, att åtskilliga egendomar,

lämpliga för emottagande af elever af ifrågavarande slag, finnas, som

af en eller annan anledning ej ville emottaga mer än en dylik elev,

möjligheten att utnyttja sådana egendomar i undervisningssyfte ej bör

bortkastas genom att, såsom ifrågasatts, bestämma, att å hvarje egendom

skulle emottagas minst två elever. Beträffande den teoretiska

undervisningen har Riksdagen funnit densamma väl knappt tilltagen.

Detta gäller särskild! undervisningen i ämnena anatomi och sjukvårdslära,

hvadan det otvifvelaktigt skulle vara till gagn, om den för dessa

ämnen afsedda tiden något ökades.

I afseende å de för undervisningskurserna i fråga beräknade kostnaderna

har Riksdagen icke något att erinra. Riksdagen har alltså till

anordnande af utbildningskurser för ladugårdsförmän anvisat å extra

stat för år 1913 ett anslag af 18,800 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Yeterinärundervisning m. m.

32:o) Under punkten 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att

dels, med godkännande af i statsrådsprotokollet framlagdt förslagtill

stat för statens veterinärbakteriologiska anstalt för år 1913, för

uppehållande af anstaltens verksamhet under samma år å extra stat för

år 1913 anvisa ett anslag af 31,320 kronor,

dels ock medgifva, att af hvad vid utgången af år 1911 icke blifvit

användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag ett belopp af högst

7,500 kronor må under år 1912 för enahanda ändamål af Kungl. Maj:t

disponeras.

På grund af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade

1908 års Riksdag medel för inrättande af en veterinärbakteriologisk

anstalt samt fastställde därvid stat för anstalten för år 1909, slutande å

21,320 kronor. Denna stat hade följande utseende:

Arfvode till föreståndaren .................................................. kronor

» » laboratorn....................................................... „

Till tillfälliga biträden, vikariatsersättning m. in. ...... „

Arfvode till eu vaktmästare ........................................ ,,

Till hyresersättning åt tre drängar vid veterinärinstitutet ,,

» beredning af tuberkulin och serum, nyanskaffning

och ombyte af djur m. m......................................... ,,

» instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, emballage,

böcker och tidskrifter, skrifmaterial, telefon

m. m.......................................................... „

» belysning, bränsle, gas, vatten m. m...................... ,,

» fraktkostnad för insända prof, misstänkta för

tuberkulos m. m............................................................. „

7.250: —

4,000: —

2,300: —

1,470: —

600: —

2,400: —

2,000: —

800: —

500: —

Summa kronor 21,320: —

Under staten äro såsom särskilda »anmärkningar» införda bestämmelser

rörande den del af ofvan upptagna arfvoden, som skall anses

såsom tjänstgöringspenningar, samt angående hyresafdrag för föreståndare,

laborator och vaktmästare äfvensom beträffande aflöningsvillkor

för föreståndaren och vaktmästaren.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

För uppehållande af verksamheten under år 1910 vid anstalten,

som emellertid ej trädt i verksamhet under år 1909, men beräknades

komma att gorå det under år 1910, anvisade härefter 1909 års Riksdag

medel till enahanda belopp. Af brist på lämplig föreståndare kunde

dock arbetet vid anstalten ej ens under år 1910 taga sin början. Då

de sålunda beviljade anslagen ej tagits i anspråk, medgaf Riksdagen

beträffande år 1911, hvilket år anstalten slutligen skulle träda i verksamhet,

att de af 1908 års Riksdag anvisade medlen då finge för afsedt

ändamål användas, samt i fråga om år 1912, att Kungl. Maj:t finge

under detta år för uppehållande af anstaltens verksamhet disponera

å extra stat för år 1910 för samma ändamål anvisade medel, 21,320 kronor.

Den 1 november 1911 trädde anstalten i full verksamhet.

I den stat, som Riksdagen sålunda godkänt för år 1909 och som

sedan varit gällande utan ändring jämväl för åren 1910—1912, hafva nu

föreslagits vissa ändringar. Å ena sidan skulle anslagsposten å 600

kronor till hyresersättning åt tre drängar vid veterinärinstitutet utgå,

men skulle å andra sidan vissa af de andra posterna i staten höjas.

Till tillfälliga biträden, vikariatsersättningar m. m. skulle sålunda upptagas

ett från 2,300 kronor till 3,800 kronor förhöjdt belopp. Penna

förhöjning är föranledd, bland annat, däraf, att ett särskildt biträde för

jufvertuberkulosundersökningar behöfde anställas vid anstalten. I det

till beredning af tuberkulin och sera, nyanskaffning och ombyte af djur

m. m. afsedda beloppet har Eders Kungl. Maj:t föreslagit en förhöjning

från 2,400 kronor till 9,000 kronor, beroende på, dels att kostnaden för

tuberkulinberedningen visat sig vara väsentligt större, än i den hittills

gällande staten beräknats, dels att under år 1913 för anstaltens räkning

borde nyanskaffas flera djur, hvilket ökade utfodringskostnaderna,

och dels att ett särskildt stall, afsedt för anstaltens serumhästar, behöfde

förhyras. Slutligen har föreslagits ökning af de belopp, som afsetts

för belysning, bränsle, gas, vatten m. in. samt för fraktkostnader.

Staten för anstalten, hvilkens hittillsvarande namn till undvikande

af förväxling med andra inom landet befintliga anstalter af samma slag

skulle utbytas mot namnet: »statens veterinärbakteriologiska anstalt»,

skulle sålunda enligt föreliggande förslag erhålla följande utseende:

Arfvode till föreståndaren................................................ kronor 7,250: —

» » laboratorn................................................... » 4,000: —

Till tillfälliga biträden och vikariatsersättningar m. m. » 3,800: —

Arfvode till en vaktmästare ............................................ » 1,470: —

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Till beredning- af tuberkulin och sera, nyanskaffning

och ombyte af djur m. m..................................... kronor 9,000: —

)) instrument, förbrukningsartiklar, reagentier,

emballage, böcker och tidskrifter, skrifmaterialier,

telefon m. m............................................... » 2,000: —

» belysning, bränsle, gas, vatten m. m................... » 2,700: —

» fraktkostnad för insända prof, misstänkta för

tuberkulos, m. m................................... )> 1,100: —

Summa kronor 31,320: —.

I fråga om de i det föregående omtalade såsom »anmärkningar»

under nu gällande stat upptagna bestämmelserna har icke föreslagits

någon som helst förändring.

Af den i ärendet lämnade utredningen har Riksdagen funnit sig

öfvertygad om behofvet af de ifrågasatta ökningarna i ifrågavarande

anstalts stat. Endast beträffande anslagsposten till beredning af tuberkulin

m. m. har Riksdagen trott sig kunna ifrågasätta, att en besparing

göres. I nämnda post ingår nämligen en för hyra af stall för serumhästarna

afsedd, af anstaltens föreståndare till 1,000 kronor föreslagen,

men af departementschefen till obestämdt belopp afkortad anslagssumma.

Huruvida behof att hyra särskildt stall för nämnda ändamål verkligen

föreligger, torde emellertid kunna ifrågasättas, alldenstund, sedan numera

anstalten förflyttats till veterinärinstitutets nya lokaler, .plats för ifrågavarande

hästar synes kunna beredas inom institutets lokaler, exempelvis

i dess försöksladugård. Denna är nämligen afsedd för aderton djur,

men torde på grund af utaf Riksdagen nästlidet år i ämnet gjordt uttalande

ej komma att för sitt egentliga ändamål tagas i anspråk för

mer än tolf djur. Med uttalande af sin förvissning, att den besparing,

som i berörda afseende kan göras, varder iakttagen, får Riksdagen för

Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen

dels, med godkännande af i statsrådsprotokollet framlagdt förslag

till stat för statens veterinärbakteriologiska anstalt för år 1913 för uppehållande

af anstaltens verksamhet under samma år å extra stat för år

1913 anvisat ett anslag af 31,320 kronor,

dels ock medgifvit, att af hvad vid utgången af år 1911 icke

blifvit användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag ett belopp af

högst 7,500 kronor må under år 1912 för enahanda ändamål af Kungl.

Maj:t disponeras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

33:o) Under punkt 30 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att å extra stat för år 1913 till Kungl. Maj:ts förfogande ställa ett anslag

å 68,000 kronor att användas till uppehållande af veterinärinstitutets

verksamhet med rätt för Kungl. Maj: t att utaf sagda anslag under år

1912 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna 17,000

kronor.

Nastlidet års Riksdag ställde å extra stat för år 1912 till Kungl.

Maj:ts förfogande ett anslag å 51,000 kronor att användas till uppehållande

af veterinärinstitutets verksamhet under ett år efter inflyttandet

i de för institutets räkning uppförda nybyggnaderna vid lägenheten

Kräftriket å Kungl. Djurgården. Med ingången af september månad

1911 tog institutets verksamhet i de nya lokalerna sin början, hvadan af

det af förra årets Riksdag anvisade anslaget ej kan beräknas återstå

något vid ingången af nästkommande september månad. Förevarande

framställning åsyftar nu den förändring med ifrågavarande anslag, att

detsamma må utgå för kalenderår, för hvilket ändamål medel nu skulle,

enligt samma beräkningsgrund som förut, beviljas dels för innevarande

år för tiden efter den 1 september och dels för hela år 1913.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot ifrågavarande

framställning, har å extra stat för år 1913 till Kungl. Maj:ts förfogande

ställt ett anslag å 68,000 kronor att användas till uppehållande af

veterinärinstitutets verksamhet med rätt för Kungl. Maj:t att utaf sagda

anslag under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet

utanordna 17,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkterna 31 och 32 föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1913 anvisa såsom bidrag till

bestridande af kostnaderna för allmänna landtbruksmöten 7,500 kronor,

samt till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten 17,500 kronor.

Under en följd af år och senast för år 1912 har Riksdagen anvisat

för det förra ändamålet 7,500 kronor, eller samma belopp som nu

begäres, och för det senare ändamålet 12,500 kronor.

Den af Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna höjningen af anslaget

till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten är föranledd af den

omständigheten, att det visat sig, att ett förminskadt deltagande inom flera

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

grupper vid det senaste allmänna svenska landtbruksmötet vore att tillskrifva

de inom dessa grupper allt för knappt tilltagna prisen, hvilka

icke ansetts uppväga den särskildt med utställning af dyrbara afvelsdjur

förenade risken samt de stegrade omkostnaderna vid deras utställande.

I betraktande häraf torde den ifrågasatta anslagsökningen få anses af

omständigheterna påkallad, hvarför Riksdagen, som ej heller i öfrigt

haft något mot förevarande framställning att erinra, på extra stat för

år 1913 anvisat

dels såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten 7,500 kronor;

dels ock till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten 17,500

kronor.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 33 föreslagit Riksdagen

att till fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet vid Ultima

samt vid landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter

för profning af redskap och maskiner för landtbrukets behof å extra stat

för år 1913 anvisa ett anslag af 23,000 kronor.

För uppehållande af ifrågavarande profningsanstalter beviljade

Riksdagen för hvart och ett af åren 1908 och 1909 å extra stat 10,000

kronor. För hvart och ett af åren 1910 och 1911 höjdes anslaget,

särskildt med hänsyn till den ökning af profningsarbetet under samma

år, som var att emotse med anledning däraf, att allmänt svenskt landtbruksmöte

komme att hållas under år 1911, till 12,500 kronor. För

innevarande år har Riksdagen för ifrågavarande ändamål anvisat ett

anslag af 17,500 kronor, hvaraf dock 5,000 kronor afsetts att komma

till användning under år 1911 för vissa af förenämnda landtbruksmöte

förorsakade kostnader, till hvilkas bestridande de för sistnämnda år anvisade

medlen ej lämnade tillgång.

För innevarande år gäller för anstalterna följande stat:

Inkomster:

Statsanslag ........................................................................... kronor 12,500:

Profningsafgifter och inkomst genom försäljning af

exemplar af styrelsens meddelanden..................... » 2,000: —

kronor 14,500: —

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

65

Utgifter:

Profningsnämnden............ kronor

Arfvode åt sekreteraren... »

Instrument och inventarier jo

Arbete, transporter, förbrukningsmateriell,

post, telefon m. in.... »

Till styrelsens disposition för

m. m. äfvensom styrelsens <

Profningsanstalterna vid

Uituna Alnarp

1,500: — 2,000: —

1,500:— 1,500: —

1,000:— 1,000: —

1,000: — 1,500: — 11,000: —

tryckningskostnader

3gna utgifter............ 3,500: —

kronor 14,500: —

Beträffande profningsanstalternas nuvarande organisation så utgöras

profningarna af dels utaf anstalternas styrelse i regel årligen

anordnade serieprofningar, omfattande hel klass af maskiner eller redskap,

. samt dels särskilda på begäran af enskilda anordnade profningar

af vissa maskiner eller redskap. Dessa profningar utföras vid Alnarp

eller Uituna beroende på, huruvida den ena eller den andra platsen

bäst lämpar sig för profning af ifrågavarande maskin eller redskap eller

klass af dylika. Maskiner och redskap för mejerihandteringens behof

profvas dock endast vid Alnarp. Vid sidan åt dessa profningar äger

profningsnämnd verkställa profningar af maskiner eller redskap, hvilka

ej blifvit till profning anmälda, men om hvilka kännedom anses önsklig.

Anstalternas styrelse utgöres af fem personer, nämligen en ordförande

och två ledamöter, alla utsedda af landtbruksstyrelsen, samt rektorerna

vid de båda landtbruksinstituten. Profning af maskiner eller redskap

för landtbrukets behof med undantag af dem, som afse mejerihandteringen,

verkställes vid hvardera anstalten af en särskild profningsnämnd,

som utgöres af rektorn vid det institut, dit profningsanstalten är förlagd,

lektorerna i redskapslära och i jordbrukslära därstädes, institutsegendomens

förvaltare, en tekniker och en jordbrukare. Vid profning

af maskiner eller redskap för mejerihandteringens behof utgöres nämnden

af rektorn vid landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, lektorerna

i. redskapslära och i mejerilära därstädes samt en tekniker och en mejerist.

Tekniker, jordbrukare och mejerist utses, på förslag af anstalternas

styrelse, af landtbruksstyrelgen, som handhafver öfverinseendet och

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

kontrollen öfver anstalterna. Styrelsens samtliga ledamöter äfvensom

de ledamöter af profningsnämnd, Indika icke äro bosatta vid det institut,

där profningsanstalt är belägen, åtnjuta dagtraktamente med 10 kronor

om dagen jämte godtgörelse för resekostnad. De ledamöter i profningsnämnd,

hvilka äro bosatta vid respektive institut, uppbära, om profningen

verkställes vid institutet, dagtraktamente med 5 kronor, i annat

fall godtgörelse i likhet med styrelseledamöter. Vid hvardera profning»- anstalten finnes anställd en sekreterare; den vid Ultuna anställda är

jämväl styrelsens sekreterare.

Den nu ifrågasatta höjningen af anslaget till redskapsprofningsanstalterna

är afsedd för genomförande af ett af departementschefen

framlagdt förslag till omorganisation af dessa anstalter. Grundtanken

i detta förslag, som utgör en påbyggnad eller förstärkning af den nuvarande

organisationen, är anställandet af fast personal för profningarna,

nämligen en profningsledare, tillika sekreterare vid hvardera anstalten

vid Ultuna och Alnarp. Dessa profningsledare skulle mot åtnjutande

af tillfredsställande aflöning odeladt kunna ägna sig åt profningsarbetet

och sålunda minska detsamma för institutets lärare. Som följd däraf

skulle vid profningsanstalternas landtbruksafdelningar endast lektorn i

redskapslära och institutsegendomens förvaltare vara själfskrifna ledamöter

i profningsnämnden, som i öfrigt skulle utgöras af profningsledaren

och en tekniker. För landtbruksafdelningarna skulle finnas tre

suppleanter, af hvilka två skulle vara jordbrukare och en tekniker. Vid

mejeriafdelningen vid Alnarp skulle såsom själfskrifna ledamöter i profningsnämnden

ingå lektorn i mejerilära och mejeriföreståndaren vid institutet;

i öfrigt skulle profningsnämnden utgöras af profningsledaren

och en tekniker. För denna afdelning skulle likaledes finnas tre suppleanter,

af hvilka två vore mejerister och en tekniker. . Profningsnämnderna

komme sålunda i regeln att utgöras af tre till fyra personer,

hvarvid dock vid större profningar juryn vid behof skulle kunna förstärkas

genom inkallande af en eller flera suppleanter eller profningsledaren

vid den andra anstalten, i den män hans tid medgåfve, eller i

speciella fall af särskild! sakkunniga. I styrelsen skulle såväl rektorerna

som profningsledarna vara själfskrifna ledamöter. Såsom biträde åt

profningsledarna skulle vid hvardera profningsans tälten fast anställas

en slöjd- och smideskunnig person, tillika maskinskötare, som skulle

utföra nödiga förberedelser för profven, såsom erforderlig montering,

maskinernas försättande i driftfärdigt skick m. m., under sj kifva profven

sköta maskinerna samt efter profvens afslutande ombesörja maskinernas

rengöring och isärtagande i och för deras uppmätning och beskrifning.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Kostnaderna för den nu föreslagna organisationen ha beräknats

sålunda:

Utgifter;

a) Profningskostnader;

Landtbruksafdelningarna vid

Mej eriafdelningei

Summa

Kronor

Ultuna

Kronor

Alnarp

Kronor

vid Alnarp

Kronor

Profningsnämnderna ............

1,500: —

1,500: —

1,000: —

400: —

4,000: —

Instrument och inventarier

800: —

800: —

2,000: —

Fast arbetsbiträde..................

1,100: —

1,100: —

rr*f

2,200: —

Arbete, transporter, förbruk- ningsmateriell ...............

700: —

700: —

600: —

2,000: —

Diverse utgifter.....................

500: —

500: —

300: —

1,300: —

Summa 4,600: —

4,600: —

2,300: —

11,500: —

b) Sekreterare och redigering af berättelser:

Sekreteraren (profningsledaren) vid Ultuna, tillika styrelsens

sekreterare .......................................................................... 5,000:

Sekreteraren (profningsledaren) vid Alnarp, gemensam för

båda afdelningarna ................................................................. 5,000

c) Tryckningskostnader............................................................ 4,000

d) Till styrelsens disposition för öfriga utgifter............... 1,000

summa utgifter kronor 26,500

Inkomster:

Profningsafgifter............................................................... 3,000:—-

Inkomst genom försäljning af meddelanden............ 500:— 3,500: —

hvadan det belopp, som af statsmedel årligen borde utgå,

skulle utgöra ............................................................... kronor 23,000: —

summa inkomster kronor 26,500:»—

Mot profningsanstalternas verksamhet hafva från flere håll, jämväl

från Riksdagens sida, framställts anmärkningar, hvilka hufvudsakligen

riktats mot tidsutdräkten vid profningarnas verkställande och offentliggörandet

af deras resultat. De sålunda anmärkta förhållandena torde

nästan uteslutande vara att tillskrifva den anstalternas nuvarande orga
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

nisation vidlådande olägenheten, att anstalterna för sin verksamhet ej

hafva att tillgå någon person med hufvudsaklig uppgift att ägna sig åt

denna verksamhet. I betraktande häraf torde den nu föreslagna omorganisationen

innebära en väsentlig förbättring af profningsväsendet,

och Riksdagen finner sig därför, visserligen ej helt, men dock i hufvudsak

kunna ansluta sig till det af departementschefen förordade förslaget.

Det afseende, hvari Riksdagen hyser en från departementschefen

skiljaktig uppfattning, gäller frågan, huruvida anstalterna böra hafva

gemensamma eller hvardera sin särskilda profningsledare. De skäl, som

i statsrådsprotokollet angifvits för den senare uppfattningen, hafva ej å

Riksdagen verkat öfvertygande, utan ansluter sig Riksdagen till den förra

uppfattningen, särskildt med hänsyn till den fastare organisation och

större enhetlighet i profningsarbetet, som otvifvelaktigt skulle ernås

med gemensam ledare. Då härtill kommer, att det torde vara synnerligen

ovisst, om två kompetenta profningsledare kunna omedelbart erhållas,

finner Riksdagen ej rådligt att, åtminstone för närvarande, vid

profningsväsendet anställa mer än en ledare, hvilken då gifvetvis måste

till sitt biträde erhålla en assistent. Med den af Riksdagen sålunda ifrågasatta

jämkningen i den föreslagna nya organisationen skulle statens direkta

kostnader för densamma — med beräkning af ett arfvode å 2,500

kronor för assistenten och en ökning i profningsledarens resekostnader

af 500 kronor, fördelad lika å anslagsposterna till profningsnämnderna

vid landtbruksafdelningarna vid Ultuna och Alnarp — kunna nedbringas

till 21,000 kronor.

I detta sammanhang har Riksdagen velat uttala önskvärdheten däraf,

att vid profningsverksamheten vikten i görligaste mån lägges vid serieprofningarna,

samt att, för spridande hastigt och i vidaste kretsar af

kännedom om profningarnas resultat, snarast möjligt efter det profningarna

ägt rum däröfver utgifves en redogörelse, så kortfattad och

populärt hållen, att den må kunna utan vidare tidsuppoffring inhämtas

af hvarje landtman.

Med åberopande af hvad ofvan anförts, får Riksdagen för Eders

Kungl. Magt anmäla, att Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen till fortsatt uppehållande

af de vid landtbruksinstitutet vid Ultuna samt vid landtbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter för profning af redskap

och maskiner för landtbrukets behof å extra stat för år 1913 anvisat

ett anslag af 21,000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

36:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad som skett beträffande hvart och ett

af åren 1910—1912, å extra stat för år 1913 anvisat såsom bidrag till

underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas

behof — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap, hvart

för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och

bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för

kemist och assistent än äfven afföningen till dessa och laboratorietj änaren

äfvensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp

af böcker och inventarier för stationens behof — 6,000 kronor för hvarje

station eller tillhopa 48,000 kronor.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 35 föreslagit Riksdagen

att, såsom bidrag till underhåll af en för öfre Norrland afsedd kemiskväxtbiologisk

anstalt inom Norrbottens län — under villkor att från

länets landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till

anstaltens underhåll med sammanlagdt minst 8,250 kronor — på extra

stat för år 1913 anvisa ett anslag af 13,750 kronor.

Sedan år 1894 har Riksdagen anvisat medel för ifrågavarande

ändamål. Anslaget, som under de första åren utgick med 5,000 kronor,

höjdes år 1898 till 6,250 kronor och har efter år 1903 årligen utgått

med 11,250 kronor. Efter år 1898 har med anslagets åtnjutande varit

förenadt villkor om ortsbidrag, hvars belopp sistnämnda år bestämdes

till minst 3,750 kronor samt år 1903 fastställdes till minst 6,750 kronor.

Den nu ifrågasatta anslagsökningen afser dels att tillgodose behof

af höjning i de jämförelsevis låga aflöningarna vid anstalten dels ock

att möta ökade kostnader för anstaltens allt mer utvidgade verksamhet.

Då den äskade anslagshöjningen synes af behofvet påkallad samt

den hittillsvarande proportionen mellan stats- och ortsbidragen bibehållits,

har Riksdagen ,såsom bidrag till underhåll af en för öfre Norrland

afsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län — under

villkor att från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest

bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagdt minst 8,250

kronor — på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 13,750 kronor.

38:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 36

gjorda framställning och hvad departementschefen i ämnet anfört, har

Riksdagen, som af statsrådsprotokollet inhämtat, att frågan om förändrad

organisation af frökontrollväsendet alltjämt befinner sig på ut
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

redningens stadium, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1887

—1912 ägt rum, på extra stat för år 1913 till Kungl. Maj:ts förfogande

anvisat ett anslag af 10,000 kronor, för att *—• med högst 1,000 kronor

för hvarje anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller

i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget

och hvilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i

afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Kungl. Maj:t

fastställas.

39:o) Under punkten 37 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att såsom bidrag till åtgärder för befordrande af den inhemska

odlingen af frö utaf klöfver, gräs och foderrotfrukter på extra stat för

år 1913 anvisa ett belopp af 15,000 kronor.

Såsom bidrag till åtgärder för befordrande af den inhemska klöfveroch

gräsfröodlingen har Riksdagen för hvart och ett af åren 1908—1912

på extra stat anvisat ett belopp af 15,000 kronor.

Beträffande ifrågavarande anslag föreslås således icke annan ändring

än en utvidgning af dess ändamål.

Riksdagen, som finner den sålunda ifrågasatta förändringen välbetänkt,

har såsom bidrag till åtgärder för befordrande af den inhemska

odlingen af frö utaf klöfver, gräs och foderrotfrukter på extra stat för

år 1913 anvisat ett belopp af 15,000 kronor.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 38 af förevarande

hufvudtitel föreslagit Riksdagen att till anställande af en statskonsulent

i fröodling på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af

6.500 kronor.

För ifrågavarande ändamål anvisade nästlidet års Riksdag för

första gången medel. Anslaget bestämdes då till samma belopp, som

nu föreslås, hvaraf 4,000 kronor skulle utgöra konsulentens arfvode och

2.500 kronor afsågos för bestridande af hans resor.

Ifrågavarande statskonsulent, för hvilken Eders Kungl. Maj:t den 19

oktober 1911 utfärdat reglemente, skall hafva till uppgift, bland annat,

att lämna råd och upplysningar angående odling af foder- och trädgårdsväxtfrö,

angående växtodling i allmänhet samt anläggning af foderväxtvallar

och dylikt, att uppgöra förslag till växtslag, som företrädesvis

böra i vallar odlas inom olika trakter, att uppgöra plan till och utöfva

tillsyn öfver odlingsförsök inom de områden, som tillhöra hans verksamhet,

att meddela råd angående frövarors behandling och rensning samt

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

anläggande af frörenserier äfvensom anskaffande af lämpliga rensningsmaskiner,

att uppgöra planer för premiering af fröodling och ^sädesfrö,

att genom föredrag och på annat sätt hos den jordbrukande allmänheten

väcka intresse för fröodling och anläggande af foderväxtvallar,

att arbeta för bildande af fröodlingsföreningar samt att biträda vid

deras bildande.

Då en statskonsulent i fröodling torde böra anställas jämväl för

år 1913, har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för innevarande

år, till anställande af en statskonsulent i fröodling på extra stat för år

1913 anvisat ett anslag af 6,500 kronor.

41 :o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom

bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af

35,000 kronor.

Riksdagen har såsom bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet på extra stat för år 1913

anvisat ett anslag af 35,000 kronor.

42:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom i punkten 40 gjorda

framställning har Riksdagen, i likhet med hvad som skett för hvartdera

af åren 1911 och 1912, till utbildande af en stipendiat i boskapsskötsel

och mejerihushållning på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af

1,500 kronor.

43:o) Med anledning af framställning i ämnet af Eders Kungl.

Maj:t har Riksdagen vidare, i likhet med hvad som under ett flertal

föregående år ägt rum, för anställande af en förste och en andre torfingenjör

samt tre torfassistenter på extra stat för år 1913 anvisat ett

anslag af 25,000 kronor.

44:o) Under punkten 42 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till upprätthållande af en torfskola under åren 1913—1917 bevilja ett

anslag af 35,000 kronor och däraf på extra stat för år 1913 anvisa ett

belopp af 7,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål beviljade 1907 års Riksdag på förslag af

Eders Kungl. Maj:t ett anslag af 35,000 kronor att utgå under åren 1908—

1912. För hvart och ett af nämnda år har Riksdagen ock af berörda

belopp på extra stat anvisat 7,000 kronor.

Då den tid, för hvilken Riksdagen sålunda beviljat medel för torf
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

skolans upprätthållande, med innevarande år går till ända, har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att genom beviljande af anslag för en

ny femårsperiod betrygga skolans fortbestånd under sagda tid.

Då behofvet af ifrågavarande skola ingalunda minskats under den

tid, skolan ägt bestånd, har Riksdagen till upprätthållande af en torfskola

under åren 1913—1917 beviljat ett anslag af 35,000 kronor och

däraf på extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af 7,000 kronor.

45:o) Under punkt 43 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att för vidtagande af sådana åtgärder, som

kunna finnas vara ägnade att främja lösningen af frågan angående lämpligaste

sättet att tillgodogöra den i landets torfmossar befintliga tillgång

på bränntorf, torfströ m. m., på extra stat för år 1913 att i mån af behof

användas anvisa ett belopp af 10,000 kronor, med rätt därjämte

för Kungl. Maj:t att låta utaf nämnda ''belopp förskottsvis under år 1912

af tillgängliga medel utanordna 5,000 kronor samt likaledes i mån af

behof under år 1913 för enahanda ändamål disponera hvad vid utgången

af år 1912 icke blifvit användt af tidigare för samma ändamål på extra

stat beviljade medel.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen anvisat på extra stat

för år 1902 100,000 kronor, för år 1905 25,000 kronor, för år 1907

20,000 kronor och för innevarande år 10,000 kronor. Vidare har

Riksdagen för ett hvart år från och med år 1904 medgifvit, att

Kungl. Maj:t finge i mån af behof för ändamålet disponera hvad

vid utgången af närmast föregående år icke blifvit användt af samma

medel.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet inhämtas äro de af Riksdagen

sålunda anvisade beloppen numera i det närmaste förbrukade, hvadan

nytt anslag för ändamålet äskats.

Med hänsyn särskildt till torffrågans nuvarande läge, har Riksdagen

för vidtagande af sådana åtgärder, som kunna finnas vara ägnade

att främja lösningen af frågan angående lämpligaste sättet att tillgodogöra

den i landets torfmossar befintliga tillgång på bränntorf, torfströ

m. m., på extra stat för år 1913 att i mån af behof användas anvisat

ett belopp af 10,000 kronor, med rätt därjämte för Kungl. Maj:t att

låta utaf nämnda belopp förskottsvis under år 1912 af tillgängliga

medel utanordna 5,000 kronor samt likaledes i mån af behof under år

1913 för enahanda ändamål disponera hvad vid utgången af år 1912

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9, 73

icke blifvit användt af tidigare för samma ändamål på extra stat beviljade

medel.

46:o) I punkt 44 af förevarande hufvudtitel har Eders Knngl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till understöd åt Svenska mosskulturföreningen

på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 35,000 kronor.

Departementschefen har vid hemställan om aflåtande af förevarande

framställning uttalat, att, därest densamma af Riksdagen bifölles, Kungl.

Maj:t torde vilja angående villkoren för anslagets åtnjutande meddela

enahanda bestämmelser, som stadgats i fråga om det till föreningen för

innevarande år beviljade anslag, och sålunda, bland annat, föreskrifva,

att ett för statens räkning utsedt ombud, för hvilket kostnaden skulle

bestridas af föreningen, skulle deltaga i revisionen af föreningens förvaltning,

samt att föreningen fortfarande skulle i afseende å sin verksamhet

vara underkastad särskild inspektion från statens sida, hvilken

inspektion framdeles, liksom för innevarande år, borde tillkomma landtbruksstyrelsen.

Till understöd åt Svenska mosskulturföreningen har Riksdagen på

extra stat för hvarje år från och med år 1890 anvisat statsanslag, som,

efter att för hvart och ett af åren 1906—1909 hafva utgjort 20,000

kronor, för år 1910 liöjdes till 35,000 kronor i ändamål att för föreningen

möjliggöra att, hufvudsakligen till de mindre jordbrukarnas

fromma, utvidga sin redan mycket omfattande verksamhet i vissa riktningar.

Jämväl för åren 1911 och 1912 har Riksdagen beviljat föreningen

anslag till sistnämnda belopp. Då de skäl, som sålunda föranledt

anslagets bestämmande till nuvarande belopp, fortfarande gälla i

oförminskad grad, har Riksdagen till understöd åt Svenska mosskulturföreningen

på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 35,000

kronor.

47:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 45 föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1913 till åtgärder för höjande af

det mindre jordbruket bevilja ett anslag af 250,000 kronor.

Till åtgärder för höjande af det mindre jordbruket har Riksdagen

hvarje år allt sedan år 1901 anvisat anslag, som, från att för år 1902

hafva uppgått till 25,000 kronor, så småningom ökats så, att för innevarande

år beviljats ett anslag af 250,000 kronor, eller samma belopp

som af. Kungl. Maj:t nu äskas för år 1913. Af sistnämnda belopp

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

skola 50,000 kronor i första hand utgå till understödjande och premiering

af mindre odlingsföretag, hvilka icke på annat sätt kunna komma

i åtnjutande af statsbidrag.

Beträffande villkoren för ifrågavarande anslags användande har

ifrågasatts den ändringen, att odlingsarbete för att kunna premieras ej

får hafva företagits tidigare än högst tre år före premieringen i stället

för, såsom för närvarande är fallet, fem år.

Mot Kungl. Majtts förevarande framställning har Riksdagen icke

något att erinra.

Riksdagen har alltså, i likhet med hvad som skett för innevarande

år, på extra stat för år 1913 till åtgärder för höjandet af det mindre

jordbruket beviljat ett anslag af 250,000 kronor.

48:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 46

gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och

ett af åren 1910—1912 skett, till anställande af en statskonsulent för

det mindre jordbruket på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af

6,500 kronor.

49:o) Under punkten 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, såsom bidrag till åtgärder för främjande af ordnad bokföring

vid mindre jordbruk, på extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag

af 15,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål anvisade nästlidet års Riksdag å extra

stat för år 1912 ett förslagsanslag till samma belopp, som af Kungl.

Maj:t nu äskats för år 1913. Den närmaste afsikten med anslaget är

att söka bibringa mindre jordbrukare — i detta sammanhang sådana,

som bruka högst 75 hektar åker — insikt om det för dem fördelaktiga

i en ordnad bokföring. För detta ändamål skall staten för

hvarje sådan brukare, som låter ombesörja bokföringen för sitt jordbruk

genom vederbörlig enligt närmare omförmälda grunder upprättad bokföringsbyrå,

bidraga till brukarens afgift till byrån under de första

fyra åren han tillhör densamma med visst belopp, högst 15 kronor,

under villkor att vederbörande hushållningssällskap lämnar minst samma

bidrag samt att bidraget utgår endast till innehafvare af jordbruk,

hvilken har detta till sin hufvudsakliga näring.

Riksdagen har, i likhet med hvad för innevarande år skett, såsom

bidrag till åtgärder för främjande af ordnad bokföring vid mindre jordbruk

på extra stat för år 1913 anvisat ett förslagsanslag af 15,000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

50:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad som för föregående år skett, å extra

stat för år 1913 beviljat

dels till ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar ett anslag

af 10,000 kronor;

dels ock till bestridande af kostnaderna för kontrollen öfver vattenhalten

i svenskt exportsmör ett anslag af 6,000 kronor eller således

tillhopa 16,000 kronor.

51:o) I anledning af Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning,

har Riksdagen vidare, i likhet med hvad som skett för hvart och

ett af åren 1909—1912, till fjäderfäafvelns befrämjande å extra stat för

år 1913 anvisat ett anslag af 20,000 kronor.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 50, föreslagit Riksdagen

att såsom bidrag till upprätthållande af afvelscentra för nötboskap

på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 11,000 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts förevarande äskande öfverensstämmer med

den för 1908 års Riksdag framlagda och af Riksdagen gillade plan för

anordnande af förnyad täflan för utseende af afvelscentra, har Riksdagen

såsom bidrag till upprätthållande af afvelscentra för nötboskap

på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 11,000 kronor.

53:o) Vidare och i öfverensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts

framställning i ämnet har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och

ett af åren 1907—1912 ägt rum, till främjande af nötboskapsafveln

inom Norrbottens län anvisat på extra stat för år 1913 ett anslag af

5,000 kronor.

54:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år skett,

till åtgärder för höjande af landets svinafvel å extra stat för år 1913

anvisat ett anslag af 30,000 kronor.

55:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 53 af förevarande

hufvudtitel föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1913

bevilja ett anslag af 25,000 kronor till insamlande af jordbruksstatistiska

uppgifter genom lokalundersökningar i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med i statsrådsprotokollet angifna hufvudgrunder.

I betraktande af de brister, som vidlåda den nuvarande jordbruksstatistiken

och den vikt, som för kännedomen om landets jordbruk och

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

för arbetet på dess vidare utveckling måste tillmätas en fullständig och

tillförlitlig statistik, har Riksdagen, som funnit det af departementschefen

framlagda förslaget till omorganisation af ifrågavarande statistik väl

ägnadt att fylla sin uppgift, icke något att erinra emot Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1913 beviljat ett anslag

af 25,000 kronor till insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter genom

lokalundersökningar i hufvudsaklig öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet

angifna hufvudgrunder.

56:o) I en till Riksdagen den 12 april 1912 aflåten proposition, nr

215, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att för uppförande af nybyggnad in. in. för entomologiska afdelningen

vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet på

extra stat för år 1913 anvisa 49,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att

utaf nämnda belopp under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis

utanordna hvad som må finnas erforderligt.

Med erinran, att, såsom Riksdagen i särskild skrifvelse angående

ordnande af den högre skogsundervisningen anmält, Riksdagen medgift,

att för nämnda undervisnings behof upplåtes visst område å

Kungl. Djurgården, å hvilket område den entomologiska afdelningen

vid centralanstalten för jordbruksförsök för närvarande är förlagd, får

Riksdagen, som i likhet med departementschefen finner det för centralanstaltens

verksamhet gagneligt, att entomologiska afdelningen öfverflyttas

till anstaltens område, och som icke funnit något att erinra mot det af

Kungl. Maj:t för nybyggnaderna m. m. begärda beloppet, för Eders

Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen för uppförande af nybyggnad m. m.

för entomologiska afdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet på extra stat för år 1913 anvisat 49,000 kronor med

rätt för Kungl. Maj:t att utaf nämnda belopp under år 1912 af tillgängliga

medel förskottsvis utanordna hvad som må finnas erforderligt.

Hästafvel^ förbättrande.

57:o) På grund af Eders Kungl. Majrts framställning i ämnet har

Riksdagen i likhet med hvad som skett för hvartdera året 1911 och

1912, för bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå

på extra stat för år 1913 beviljat ett anslag af 4,630 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

77

Befrämjande af husslöjden.

58:o) I anledning af Edera Kungl. Maj:ts därom under punkt 56

gjorda framställning har Riksdagen på extra stat för år 1913 anvisat

dels till anställande af en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor,

dels ock såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas

Wallander, därest han fortfarande i denna egenskap med godt vitsord

tjänstgör, 1,500 kronor, eller tillhopa 3,500 kronor.

Fiskerinäringens understöd.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har, under punkt 57, föreslagit Riksdagen

att till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska

undersökningar af de Sverige omgifvande hafven samt för tillsyn

och bevakning vid Sveriges hafsfisken under annan tid af året än

vintermånaderna på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 34,000

kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts'' förevarande framställning, har i likhet med hvad för

hvart och ett af åren 1909—1912 skett, till underhålls- och driftkostnad

för ett fartyg för hydrografisk-biologiska undersökningar af de Sverige

omgifvande hafven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges hafsfisken

under annan tid af året än vintermånaderna, på extra stat för

år 1913 anvisat ett anslag af 34,000 kronor.

60:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till

bestridande af kostnader för försäkring af fartyget Skagerak, på extra

stat för år 1913 anvisa 5,200 kronor.

Till försäkring af ifrågavarande fartyg, för hvars anskaffande 1904

års Riksdag anvisade 130,000 kronor, har för hvart och ett af åren

1906—1912 beviljats ett belopp af 5,200 kronor.

Då medel för ändamålet synes böra anvisas jämväl för år 1913,

har Riksdagen, till bestridande af kostnader för försäkring af fartyget

Skagerak, på extra stat för år 1913 anvisat 5,200 kronor.

61:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1905—1912

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

ägt rum, till utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar af de

Sverige omgifvande hafven på extra stat för år 1913 beviljat

dels till omkostnader för tiden från och med den 1 maj 1913 till

och med den 30 april 1914 21,000 kronor;

dels ock till täckande af Sveriges andel i kostnaderna för en internationell

hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium för tiden

från och med den 22 juli 1913 till och med den 21 juli 1914, 5,100

kronor, eller tillsammans 26,100 kronor.

62:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning därom,

bar Riksdagen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad för hvart

och ett af åren 1903—1912 ägt rum, såsom bidrag till anordnande af

undervisningskurser och hållande af föredrag i navigation m. m. för

bohuslänska fiskare, under förutsättning att af Göteborgs och Bohus

läns hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas

minst 1,150 kronor, på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag

af 1,400 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att låta utaf detta belopp

förskottsvis under innevarande år af tillgängliga medel utanordna 700

kronor.

63:o) Under punkt 61 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att till understöd åt Södra Sveriges fiskeriförening

på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af 17,500 kronor,

däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och

såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 9,000

kronor.

Såsom understöd åt Södra Sveriges fiskeriförening har Riksdagen

för hvarje år från och med år 1908 på extra stat anvisat anslag, hvilka

för åren 1910 och 1911 utgått och för innevarande år utgå med 8,500

kronor till upprätthållande af föreningens fiskeriskola och 7,000 kronor

såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet.

För år 1913 ifrågasättes alltså en höjning af anslaget för sistnämnda

ändamål med 2,000 kronor.

Då föreningen jämväl för sistnämnda år synes böra komma i åtnjutande

af statsanslag samt den föreslagna anslagshöjningen synes vara

betingad af den fortgående utvecklingen af vederbörande gren af föreningens

verksamhet, har Riksdagen, till understöd åt Södra Sveriges

fiskeriförening, på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 17,500

kronor, däraf till upprätthållande af föreningens fiskeriskola 8,500 kronor

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 79

och såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet

9.000 kronor.

64:o) På grund af hvad Eders Kungl. Maj:t under punkten 62 af

förevarande hufvudtitel föreslagit, har Riksdagen, i likhet med hvad för

innevarande år skett, för bestridande af underhålls- och driftkostnader

för det för fiskeriadministrationens behof byggda fartyg Eystrasalt på

extra stat för år 1913 beviljat ett anslag af 8,500 kronor.

65:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 63 föreslagit

Riksdagen att för stationerande under vintern 1912—1913 af ett armeradt

ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande af ordning och skydd

vid fiskets bedrifvande på extra stat för år 1913 anvisa ett anslag af

20.000 kronor.

Under en lång följd af år har ett flottans fartyg stationerats vid

bohuslänska kusten för, bland annat, upprätthållande af ordning i skärgården

under pågående vinterfiske. Alltsedan år 1891 har sålunda

kanonbåten Svensksund årligen varit under vintermånaderna för detta

ändamål beordrad till rikets västkust. Kostnaderna för dessa vinterexpeditioner,

som i regel omfattat månaderna november—mars, hafva

intill vintern 1911—1912 utgått från femte hufvudtiteln.

På sätt i statsrådsprotokollet meddelas hafva dessa kostnader under

femårsperioden 1903—1908 uppgått till i medeltal 28,031 kronor 45 öre

årligen. Af denna summa har proviantkostnaden, i medeltal 5,845 kronor

80 öre årligen, bestridts från nämnda hufvudtitels anslag till naturaun

derhåll, medan öfriga utgifter för expeditionerna, utgörande i medeltal

årligen 22,185 kronor 65 öre, bokförts å anslaget till flottans öfningar.

Då. ifrågavarande vinterexpeditioner utrustades hufvudsakligen i

fiskerinäringens intresse, uppstod under år 1910 fråga därom, att sistnämnda,

af expeditionerna betingade utgifter, hvilka, genom inskränkning

i tiden för fartygets expedition till allenast tre å fyra månader

om året under den egentliga vintern, skulle kunna nedbringas till 20,000

kronor, borde för framtiden bestridas från anslag under nionde hufvudtiteln.

Då emellertid Riksdagen å sjätte hufvudtitelns extra stat för år

1900 anvisat ett anslag af 25,000 kronor för beredande genom ett

armeradt ångfartygs stationerande vid rikets kuster af ordning och

skydd vid fiskets bedrifvande samt Riksdagen därefter för hvart och

ett af åren 1901—1904 under nionde hufvudtitelns extra stat för enahanda

ändamål anvisat likaledes 25,000 kronor, och då vid 1910 års

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

utgång å nämnda anslag förefanns en reservation till belopp af 20,545

kronor 38 öre, hvilken reservation uppkommit till följd däraf, att berörda

anslag icke behöft anlitas, sedan Riksdagen å extra stat för år

1905 beviljat medel till hydrografisk-biologiska kommissionens fartyg

Skagerak, behöfde för bekostande af kanonbåten Svensksunds expedition

under vintern 1911—1912 särskild! anslag ej anvisas, utan anlitades

för ändamålet nämnda reservation.

För instundande vinterexpedition fordras emellertid särskild! anslag,

hvadan Riksdagen för stationerande under vintern 1912—1913 af ett

armeradt ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande af ordning och

skydd vid fiskets bedrifvande på extra stat för år 1913 anvisat ett

anslag af 20,000 kronor.

66:o) Under punkten 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

dels att medgifva, att det till kronolägenheterna Motala Kungsfiske

nr 26 och Motala Herrekvarn nr 27 i Motala socken af Östergötlands

län för närvarande hörande fiskevatten må från och med den 1

januari 1913 enligt af Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser disponeras

för en statens fiskodlingsanstalt vid Motala,

dels ock att till anläggning af en sådan fiskodlingsanstalt på extra

stat för år 1913 anvisa 28,000 kronor med rätt för Kungl. Maj: t att

låta utaf nämnda belopp förskottsvis under år 1912 af tillgängliga

medel utanordna hvad som må finnas erforderligt.

Sedan år 1890 har i Finspång i Östergötlands län varit inrättad

en staten tillhörig fiskodlingsanstalt. Enligt förevarande förslag skulle

nämnda fiskodlingsanstalt nu nedläggas, hvarjämte en ny dylik anstalt

skulle anläggas invid Motala, hvarest staten ägde för ändamålet lämpligt

fiskevatten. Kostnaderna för anläggning af den nya fiskodlingsanstalten

ha beräknats till 28,000 kronor, hvaraf 20,000 kronor skulle användas

till själfva anstalten och 8,000 kronor för bostad åt en tillsyningsman

vid anstalten.

Enligt hvad utredningen i ärendet gifver vid handen torde genom

den föreslagna nya anstalten vara att förvänta gynnsammare resultat af

statens fiskodlingsverksamhet än hittills vunnits. Under sådana förhållanden,

och då Riksdagen i förevarande framställning icke funnit anledning

till annat uttalande än att, därest genom öfverflyttande från den gamla

till den nya anstalten af de vid den förra anstalten befintliga byggnader

någon besparing i anläggningskostnaderna för den senare anstalten

kunde vinnas, denna besparing måtte iakttagas, har Riksdagen

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

dels medgifvit, att det till kronolägenbeterna Motala Kungsfiske

ur 26 och Motala Herrekvarn nr 27 i Motala socken af Östergötlands

län för närvarande hörande fiskevatten må från och med den 1 januari

1913 enligt af Kung!. Maj:t meddelade bestämmelser disponeras för en

statens fiskodlingsanstalt vid Motala;

dels ock till anläggning af en sådan fiskodlingsanstalt på extra

stat för år 1913 anvisa 28,000 kronor med rätt för Kungl. Magt att

låta utaf nämnda belopp förskottsvis under år 1912 af tillgängliga medel

utanordna hvad som må finnas erforderligt.

67:o) Eders Kungl. Magt har under punkterna 65 och 66 af förevarande

hufvudtitel föreslagit Riksdagen

dels att af det utaf 1911 års Riksdag beviljade anslaget å 2,788,000

kronor till bestridande af kostnaderna för utförande i hufvudsaklig öfverensstämmmelse

med de af liskehamnskommissionen uppgjorda planer af

hamnbyggnader vid Träslöf m. fl. hamnar, på extra stat för år 1913

anvisa ett belopp af 232,000 kronor att enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t må finna godt meddela, för ifrågavarande ändamål användas

under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre af själfva området

för hamnarna än äfven af det område i land, som med hänsyn till den

rörelse, som är afsedd att i hamnarna bedrifvas, bör för det gemensamma

behofvet afsöndras;

dels ock att på extra stat för år 1913 för utförande af vissa

arbeten vid Barsebäcks hamn anvisa ett anslag å 30,000 kronor under

villkor, att nu gällande bestämmelser för erhållande af understöd från

bro- och hamnbyggnadsfonden skola i fråga om berörda anslag i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande, i öfverensstämmelse med

Riksdagens nästlidna år fattade beslut aflåtna framställning, har Riksdagen

gifvetvis ej något att erinra.

Riksdagen liar alltså,

dels af det utaf 1911 års Riksdag beviljade anslaget å 2,788,000

kronor till bestridande af kostnaderna för utförande i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de af fiskehamn skommissionen uppgjorda planer

af hamnbyggnader vid Träslöf m. il. hamnar på extra stat för år 1913

anvisat ett belopp af 232,000 kronor att enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t må finna godt meddela, för ifrågavarande ändamål användas

under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre af själfva området

för hamnarna än äfven af det område i land, som med hänsyn till den

Bih/mg till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

rörelse, som är afsedd att i hamnarna bedrifvas, bör för det gemensamma

behofvet afsöndras;

dels ock på extra stat för år 1913 för utförande af vissa arbeten

vid Barsebäcks hamn anvisat ett anslag å 30,000 kronor under villkor,

att nu gällande bestämmelser för erhållande af understöd från bro- och

hamnbyggnadsfonden skola i fråga om berörda anslag i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

Den hydrografiska undersökningen af

Sveriges färskvatten.

68:o) Under punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att för uppehållande under år 1913 af verksamheten vid den hydrografiska

byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer

på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 55,000 kronor samt

att för verkställande under år 1913 af hydrogeologiska specialundersökningar

på extra stat för samma år anvisa ett anslag af 3,000 kronor,

eller tillhopa 58,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för innevarande år

anvisat ett anslag af 53,000 kronor, däraf 50,000 kronor för den hjulrografiska

byrån med underlydande observationsstationer samt 3,000

kronor för hydrogeologiska specialundersökningar.

För år 1913 föreslås således eu höjning af anslaget med 5,000 kronor

i hvad afser hydrografiska byrån med underlydande observationsstationer.

Med erinran om Riksdagens i skrifvelsen angående reglering af

utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel anmälda beslut angående

det i statsrådsprotokollet omförmälda anslaget till de meteorologiska

observationerna får Riksdagen, som funnit den ifrågasatta anslagsökningen

af behofvet påkallad, för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen

dels för uppehållande under år 1913 af verksamheten vid den

hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer

på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 55,000

kronor;

dels ock för verkställande under år 1913 af hydi-ogeologiska

specialundersökningar på extra stat för samma år anvisat ett anslag af

3,000 kronor;

eller tillhopa 58,000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse JSIr 9.

83

Skolundervisning.

69:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen vidare, i likhet med hvad för hvart och ett af

åren 1909—1912 ägt rum, till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet,

på extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af 8,000 kronor.

70:o) Såsom Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen

medgifvit att för de för inrättandet af Hammarsebo skogsskola erforderliga

byggnadsarbeten må utaf de vid utgången af år 1911 å reservationsanslaget

till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet befintliga reservationer under åren 1912 och 1913

af Kungl. Maj:t användas ett belopp ej öfverstigande 18,100 kronor.

71:o) Såsom Riksdagen likaledes i särskild skrifvelse anmält, har

Riksdagen med godkännande af i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

för den 15 mars 1912 tillstyrkta allmänna grander för förändrad

organisation af den högre skogsundervisningen,

ej mindre medgifvit, att, för uppförande af nya byggnader för en

högre skogsundervisningsanstalt samt för statens skogsförsöksanstalt

äfvensom anläggande af erforderlig undervisningspark samt försöksfält

m. m., må under villkor, som Kungl. Maj:t närmare bestämmer, tagas

i anspråk visst i samma protokoll angifvet område innehållande 53,356

kvadratmeter af södra delen utaf lägenheten Frescati å Norra Djurgården;

än äfven

såväl anvisat och till Kungl. Maj:ts förfogande ställt:

dels 693,900 kronor för uppförande å berörda område af byggnader

för skogsundervisningsanstalten med därtill hörande yttre anläggningar,

samt

dels 34,800 kronor för utförande af vissa byggnadsarbeten vid

Malingsbo;

som ock föreskrifvit, att ofvannämnda belopp, tillhopa 728,700

kronor, må af Kungl. Maj: t i mån af behof af tillgängliga medel förskotteras

för att sedermera ersättas af de medel, som inflyta genom

försäljning af de uti Riksdagens skrifvelse nr 159 år 1905 omförmälda

områden, i den mån dessa medel icke skola enligt berörda skrifvelse

för annat ändamål disponeras.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrifvelse JSr 9.

Landtmäteristaten.

72:o) Vidare har Eders Kungl. Magt under punkt 71 föreslagit

Riksdagen att till bestridande af kostnaderna för vissa af distriktslandtmätare

företagna tjänsteresor å extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag

å 30,000 kronor.

I samband med antagandet af ny aflöningsstat för landtmäteristaten

i orterna beviljade Riksdagen år 1909 å extra stat för år 1910

ett förslagsanslag å 30,000 kronor till bestridande af kostnaderna för

vissa af distriktslandtmätare företagna tjänsteresor, och enahanda belopp

har af Riksdagen för ändamålet beviljats för åren 1911 och 1912.

Gifvetvis erfordras jämväl för år 1913 anslag för samma ändamål.

På grund häraf, och då den nya organisationen af landtmäteristaten

endast under två år varit gällande samt vidare erfarenhet följaktligen

ännu icke kunnat vinnas rörande det för dylika resors bekostande erforderliga

anslagets storlek, har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart

och ett af åren 1910, 1911 och 1912 ägt rum, till bestridande af kostnaderna

för vissa af distriktslandtmätare företagna tjänsteresor, å extra

stat för år 1913 anvisat ett förslagsanslag å 30,000 kronor.

73:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten

72 af förevarande hufvudtitel gjorda framställning och då nu ifrågavarande

anslagskraf står i öfverensstämmelse med den af 1910 års

Riksdag pröfvade planen för landtmäteriundervisningens ordnande har

Riksdagen på extra stat för år 1913 till Kungl. Maj:ts förfogande ställt

ett anslag af 36,300 kronor att användas till landtmäteriundervisningens

ordnande och bedrifvande under läsåret 1912—1913 i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med det af landtmäteristyrelsen den 6 november 1909

framställda, i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för den 8 april

1910 närmare angifna förslag, med rätt för Kungl. Maj:t att utaf sagda

belopp under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet

utanordna erforderligt belopp.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 73 föreslagit

Riksdagen att till fortsatt reparation och renovation af kartor i landtmäterikontoren

i länen på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag af

20,000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

På grund af hvad statsrådsprotokollet innehåller i ärendet har

Riksdagen, som för innevarande år för ifrågavarande ändamål anvisat

medel till belopp af 30,000 kronor, till fortsatt reparation och renovation

af kartor i landtmäterikontor en i länen på extra stat för år 1913 beviljat

ett anslag af 20,000 kronor.

75:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 74 föreslagit

Riksdagen att till anskaffande för landtmäterikontorets i Umeå räkning af

kopior utaf vissa skifteskartor med tillhörande handlingar på extra stat

för år 1913 anvisa 18,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att utaf

sagda belopp under år 1912 förskottsvis af tillgängliga medel för ändamålet

utanordna 9,000 kronor.

Förevarande framställning är föranledd däraf, att genom den eldsvåda,

som år 1888 öfvergick staden Umeå och hvarvid äfven den byggnad,

hvari länets landtmäterikontor var inrymd, härjades af elden, originalen

till de kartor och handlingar, hvaraf nu ifrågasatts anskaffande

af kopior, gingo helt och hållet förlorade. Med afseende härå och på

de af departementschefen i öfrigt anförda skälen har Riksdagen till anskaffande

för landtmäterikontorets i Umeå räkning af kopior utaf vissa

skifteskartor med tillhörande handlingar på extra stat för år 1913 anvisat

18,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att utaf sagda belopp under

år 1912 förskottsvis af tillgängliga medel för ändamålet utanordna 9,000

kronor.

76:o) Under punkten 75 bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att''till utvidgning in. fl. arbeten vid Skaraborgs läns landtmäterikontor

anvisa å extra stat för år 1913 ett anslag af 13,000 kronor.

Denna framställning afser att åt nämnda landtmäterikontor bereda

tillfredsställande lokaler, i hvilka kartor och andra arkivalier kunna på

ett för deras framtida bibehållande i godt skick fullt betryggande sätt

förvaras, och där tillräckliga utrymmen må erhållas för det arbete, som

där bedrifves, hvilket genom omorganisationen af förste landtmätartjänsterna

och uppläggandet af jordregistret framdeles torde komma att

vinna betydligt ökad omfattning.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot den förevarande

framställningen, har till utvidgning m. fl. ai’beten vid Skaraborgs

läns landtmäterikontor anvisat å extra stat för år 1913 ett anslag af

13,000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

77:o) Under punkten 76 af förevarande hufvudtitel har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till uppläggande af nytt registratur

och arkivens ordnande vid landtmäterikontoren å extra stat för år 1913

anvisa ett anslag af 24,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att däraf

under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis utanordna, hvad som må

finnas erforderligt.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot förevarande

framställning, har till uppläggande af nytt registratur och arkivens

ordnande vid landtmäterikontoren å extra stat för år 1913 anvisat ett

anslag af 24,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att däraf under år

1912 af tillgängliga medel förskottsvis utanordna, hvad som må finnas

erforderligt.

Rikets allmänna kartverk.

78:o) Under punkterna 77 och 78 af ifrågavarande hufvudtitel har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för inköp af litteratur för

rikets allmänna kartverks behof på extra stat för år 1913 anvisa ett

anslag af 4,500 kronor, samt att till bestridande af kostnader för namngranskning

för rikets allmänna kartverks behof på extra stat för år

1913 anvisa ett anslag af 3,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot förevarande framställning,

har på extra stat för år 1913 anvisat

dels för inköp af litteratur för rikets allmänna kartverks behof

ett anslag af 4,500 kronor;

dels ock till bestridande af kostnader för namngranskning för rikets

allmänna kartverks behof ett anslag af 3,000 kronor.

79:o) I en till Riksdagen den 26 april 1912 afbiten proposition,

nr 246, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

medgifva, att af den besparing, som uppkommit å de till rikets

allmänna kartverk å extra stat för åren 1906—1910 anvisade anslag, ett

belopp af 7,000 kronor må under år 1912 användas till bestridande af

kostnaderna för fältarbeten.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot förevarande framställning,

har medgifvit, att af den besparing, som uppkommit å de till

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

rikets allmänna kartverk å extra stat för åren 1906—1910 anvisade

anslag, ett belopp af 7,000 kronor må under år 1912 användas till

bestridande af kostnaderna för fältarbeten.

Sveriges geologiska undersökning.

80:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen i likhet med hvad som skett för hvart och ett af åren

1910—1912, till bestridande af kostnaderna under år 1913 för Sveriges

geologiska undersöknings fältarbeten och för utgifvande af de på nämnda

institutions undersökningar grundade kartor, afhandlingar och uppsatser,

på extra stat för samma år beviljat ett anslag af 36,000 kronor.

81:o) Under erinran, att 1908 års Riksdag på framställning af

Kungl. Maj:t till verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska

undersökning beviljat ett belopp af 580,610 kronor, samt att Riksdagen

däraf anvisat å extra stat följande belopp, nämligen för år 1909

100,000, för år 1910 167,000,'' för år 1911 134,000 och för år 1912

55,500 kronor, får Riksdagen på grund af Eders Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning anmäla, att Riksdagen af det utaf 1908 års Riksdag

beviljade anslaget å 580,610 kronor för verkställande af nybyggnad

för Sveriges geologiska undersökning å extra stat för 1913 anvisat återstående

beloppet eller 124,110 kronor.

82:o) I en till Riksdagen den 12 april 1912 aflåten proposition, nr

220, har Eders Kungl. Maj:t. under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

att å extra stat för 1913 anvisa dels för beredande af ökadt arbetsutrymme

i Sveriges geologiska undersöknings nybyggnad ett anslag af 4,500

kronor, och dels för beklädande med naturlig sten af väggarna i vissa

salar i nämnda nybyggnad ett anslag af högst 31,235 kronor.

Mot ifrågavarande anordningar har Riksdagen icke något att erinra.

I afseende å kostnaderna därför, hvilka visserligen, om behofvet af

anordningarna hade förutsetts vid nybyggnadernas planerande, sannolikt

blifvit väsentligt mindre, har Riksdagen under gifna omständigheter ej

heller något att invända.

Riksdagen har alltså å extra stat för år 1913 anvisat

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

dels för beredande af ökadt arbetsutrymme i Sveriges geologiska

undersöknings nybyggnad ett anslag af 4,500 kronor;

dels ock för beklädande med naturlig sten af väggarna i vissa salar

i nämnda nybyggnad ett anslag af högst 31,235 kronor.

Vägunderhållet på landet.

83:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen i likhet med hvad som skett för närmast föregående

åren, på extra stat för år 1913 anvisat för bestridande af statsverkets

andel i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag, 35,000

kronor.

84:o) Eders Kungl. Magt har vidare under punkten 82 föreslagit

Riksdagen att till understöd åt synnerligen betungade väghållningsdistrikt,

på extra stat för år 1913 anvisa 400,000 kronor.

Riksdagen har till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt

på extra stat för år 1913 anvisat samma belopp som under

hvardera af åren 1909—1912 eller 150,000 kronor, att utgå efter i

statsrådsprotokollet angifna hufvudgrunder.

Förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar

lios nötkreaturen.

85:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten

83 gjorda framställning har, på det kampen mot tuberkulosen hos nötkreaturen

må kunna alltjämt fortgå, Riksdagen

dels på extra stat för år 1913 till Kung]. Maj:ts förfogande ställt

ett anslag af 50,000 kronor, att användas till förekommande och hämmande

af tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen;

dels ock medgifvit, att hvad vid utgången af år 1912 möjligen

icke blifvit användt af tidigare för ändamålet beviljade anslag må under

år 1913 användas för enahanda ändamål.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

89

Understöd till afdifcningar.

86:o) Under punkterna 84 och 85 af förevarande hufvudtitel har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels på extra stat för år 1913 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, af myrutdikningar

och vattenaftappningar inom Norrland och Dalarne, vare sig ändamålet

med arbetsföretaget är uppodling af till åker eller äng lämplig jord

eller minskning af frostländighet för närliggande bygd, ett belopp af

1,100,000 kronor, med företrädesrätt för sökande från Gäfleborgs län

och Dalarne att af detta belopp erhålla bidrag till högst 100,000 kronor;

dels på extra stat för år 1913 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande

under benämning allmänna afdikningsanslaget till understödjande medelst

statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och vattenaftappningar

inom andra delar af riket än Norrland och Dalarne vare

sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling af till åker eller änglämplig

jord eller minskning af frostländighet för närliggande bygd,

ett belopp af 350,000 kronor, däraf högst 50,000 kronor må utgå till

afdikning af sådan mark, hvars torrläggning afser endast minskning af

frostländighet för närliggande bygd;

dels ock besluta sådan ändring i villkoren för erhållande och tillgodonjutande

af statsbidrag från allmänna afdikningsanslaget, att bidraget

för hvarje företag må bestämmas till högst en tredjedel af beräknade

kostnaden för afdikning af till åker eller äng lämplig jord samt till högst

hälften af samma kostnad för afdikning af sådan mark, hvars torrläggning

afser endast minskning af frostländighet för närliggande bygd.

I detta sammanhang har Riksdagen till behandling förehaft två

särskilda inom Riksdagen väckta motioner. I den ena af dessa motioner

har hemställts, att Riksdagen måtte besluta att på extra stat för år

1913 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande, under benämning »allmänna

afdikningsanslaget», till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

af myrutdikningar och vattenaftappningar inom

andra delar af riket än Norrland och Dalarne, vare sig ändamålet med

arbetsföretaget är uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller

minskning af frostländighet för närliggande bygd, ett belopp af 750,000

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

kronor, däraf högst 150,000 kronor må utgå till afdikning af sådan

mark, hvars torrläggning afser endast minskning af frostländighet för

närliggande bygd.

I den andra motionen har anförts och yrkats följande:

»Bland villkoren för erhållande af vare sig lån ur odlingslånefonden

eller anslag ur allmänna afdikningsanslaget finnes den bestämmelsen

inryckt, att de medel, hvilka utöfver statslån eller statsanslag äro behöfliga

i och för fullbordande af ett torrläggningsföretag, skola, »utan

väckande af anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel», anskaffas

medelst »egna tillskott». Följden af dessa bestämmelser är att den

mindre burgne jordbrukaren — som icke med ett anslag motsvarande

en tredjedel af dikningskostnaden ser sig i stånd att genomföra sin

jords torrläggning, och som därför är nödsakad att medelst lån ur odlingslånefonden

fullborda densamma — kommer i ett sämre läge än

den, som af egna medel kan förskottera de två tredjedelar, hvilka utöfver

statsanslaget äro behöfliga.

Med anledning häraf tillåter jag mig föreslå, att Riksdagen måtte

hos Kungl. Maj:t hemställa om sådan ändring i villkoren för erhållande

såväl af lån ur odlingslånefonden som anslag ur allmänna afdikningsanslaget,

att jordägare må kunna berättigas att utöfver det eu tredjedel

af kostnaden motsvarande anslaget eventuellt erhålla ett mot de två

tredjedelarna svarande lån ur odlingslånefonden.»

Beträffande först de föreslagna ändringarna i villkoren för erhållande

och tillgodonjutande af statsbidrag från allmänna afdikningsanslaget,

så har Riksdagen funnit hvad Eders Kungl. Maj:t därutinnan

föreslagit välbetänkt och har således icke något att däremot erinra.

Samma mening hyser Riksdagen jämväl om motionärens förslag i förevarande

afseende. Skulle nämligen möjlighet åvägabringas att lör torrläggningen

af ett och samma område erhålla såväl bidrag från nyssnämnda

anslag som lån på så fördelaktiga villkor som från odlingslånefonden

medgifvas, skulle otvifvelaktigt därigenom kretsen af dem, som

hade ekonomisk bärkraft nog att inlåta sig på vattenafledningsföretag

betydligt vidgas — ett förhållande hvars stora allmännytta ligger i

öppen dag. På grund häraf och då hvad nu sagts beträffande allmänna

afdikningsanslaget äger tillämpning jämväl å norrländska afdikningsanslaget,

för hvilket i ifrågavarande hänseende gäller samma bestämmelse

som för det allmänna afdikningsanslaget, tvekar Riksdagen icke att vid

beviljande af medel till nämnda båda anslag och fond besluta den af

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9. 91

motionären ifrågasatta lättnaden i villkoren för att därur åtnjuta bidrag

eller lån.

Hvad härefter angår de olika anslagen för understöd till afdikningar,

så är för närvarande å riksstaten uppförda tre sådana anslag,

nämligen dels norrländska afdikningsanslaget, 800,000 kronor, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar

och vattenaftappningar inom Vasternorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är

uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller minskning af frostländighet

för närliggande bygd, dels allmänna frostminskningsanslaget,

150.000 kronor, till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom

öfrig a delen af riket, hvilkas ändamål är att minska frostländigheten

för närliggande bygd, dels ock allmänna- afdikningsanslaget, 300,000

kronor, till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

af myrutdikningar och vattenaftappningar inom andra delar

af riket än de fyra norrländska länen, vare sig ändamålet med arbetsföretaget

är uppodling af till åker'' eller äng lämplig jord eller minskning

af frostländighet för närliggande bygd.

Hvad af Eders Kungl. Maj:t i nu förevarande afseende föreslagits

för år 1913 skiljer sig således från hvad för närvarande gäller däri, att

allmänna frostminskningsanslaget skulle upphöra såsom särskild! anslag,

att norrländska afdikningsanslaget skulle dels omfatta, utöfver sitt

hittillsvarande område, jämväl Dalarne och Gäfleborgs län, således hela

Norrland och Dalarne, dels ock höjas med 300,000 kronor till 1,100,000

kronor, däraf 100,000 kronor skulle tagas från allmänna frostminskningsanslaget

och i första hand tillhandahållas sökande från de nytillkomna

landsändarna, samt att till allmänna afdikningsanslaget, hvilket, enligt

hvad af det ofvan sagda framgår, ej längre skulle afse Dalarne och

Gäfleborgs län, skulle, med oförändradt ändamål, öfverföras återstående

50.000 kronor från allmänna frostminskningsanslaget. I hvad Eders

Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har motionären ifrågasatt den ändring,

att allmänna afdikningsanslaget skulle höjas till 750,000 kronor samt att

den del däraf, som skulle motsvara allmänna frostminskningsanslaget,

skulle bestämmas till samma belopp, hvartill sistnämnda anslag nu

uppgår, eller således till 150,000 kronor.

Mot det föreslagna förändrade sättet för frostminskningsanslagets

upptagande i riksstaten har Riksdagen icke något att erinra.

Ej heller har Riksdagen, med hänsyn till den stora efterfrågan å

bidrag från norrländska afdikningsanslaget och af departementschefen i

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

öfrigt åberopade skäl, någon invändning att framställa beträffande Eders

Kungl. Maj:ts förslag angående detta anslag.

Vidkommande slutligen allmänna afdikningsanslaget har motionären

till stöd för sin framställning i hvad den afser den del af anslaget,

som motsvarar det nuvarande frostminskningsanslaget, anfört följande:

»För bedömande af storleken utaf de medel, Indika behöfva disponeras

i och för understödjandet af frostförande marks utdikning, lämnar

uppgiften öfver de under femårsperioden 1907—1911, eller tiden efter

norrländska afdikningsanslagets

tillkomst, beviljade anslagen en

god

vägledning. Det visar sig då ätt i anslag till utdikande af frostförande

mark under sagda fem år i medeltal per år lämnats 101,540 kronor,

hvaraf ensamt till de småländska länen cirka 42,000 kronor. Att under

sådana förhållanden minska denna anslägsfond i enlighet med hvad

Kungl. Maj:t hemställt, eller till högst 50,000 kronor, torde icke vara

lämpligt, utan bör den fortfarande bibehållas vid sin nuvarande storlek

150,000 kronor.»

Med afseende å hvad motionären sålunda anfört och då, genom

medgifvande af de ofvannämnda lättnaderna i villkoren för åtnjutande

af bidrag från afdikningsanslagen och lån ur odlingslånefonden, anspråken

på statsbidrag för frostminskningsföretag kunna antagas komma att

stegras, finner Riksdagen af behofvet påkalladt, att den frostminskningsanslaget

motsvarande delen af allmänna afdikningsanslaget och då jämväl

detta anslags slutsumma ökas med 100,000 kronor, så att nämnda del

af anslaget kommer att uppgå till 150,000 kronor och hela anslaget

till 450,000 kronor. Att därutöfver öka anslaget finner Riksdagen däremot,

med hänsyn till att anslaget så nyligen som nästlidne år tillkom,

icke rådligt.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen för Eders Kungl.

Maj:t anmäla, att Riksdagen

dels på extra stat för år 1913 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning norrländska afdikningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och

vattenaftappningar inom Norrland och Dalarne, vare sig ändamålet med

arbetsföretaget är uppodling af till åker eller äng lämplig jord eller

minskning af frostländig!]et för närliggande bygd, ett belopp af 1,100,000

kronor, med företrädesrätt för sökande från Gäfleborgs län och Dalarne

att af detta belopp erhålla bidrag till högst 100,000 kronor;

dels på extra stat för år 1913 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande

under benämning allmänna afdikningsanslaget till understödjande medelst

statsbidrag utan återbetalningsskyldighet af myrutdikningar och vatten
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

aftappningar inom andra delar af riket än Norrland och Dalarne vare

sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling af till åker eller äng

lämplig jord eller minskning af frostländighet för närliggande bygd, ett

belopp af 450,000 kronor, däraf högst 150,000 kronor må utgå till

utdikning af sådan mark, hvars torrläggning afser endast minskning af

frostländighet för närliggande bygd;

dels ock beslutat sådana ändringar i villkoren .för erhållande och

tillgodonjutande af statsbidrag från allmänna af dikning sanslag et, att bidraget

för hvarje företag må bestämmas till högst en tredjedel af beräknade

kostnaden för afdikning af till åker eller äng lämplig jord samt

till högst hälften åt samma kostnad för afdikning af sådan mark, hvars

torrläggning afser endast minskning af frostländighet för närliggande

bygd, äfvensom såväl norrländska som allmänna afdikning sanslag en, att

den omständigheten icke må utgöra hinder för bidrag, att för samma

företag som bidraget afser åtnjutes lån ur odlingslånefonden.

Beträffande den härmed sammanhängande ändringen i villkoren för

lån från odlingslånefonden, har Riksdagen i annat sammanhang anmält

sitt beslut härutinnan.

Reglering af iiottlecler.

86:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ärendet

och med erinran, att Riksdagen — med anledning af dess år 1911

församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets

jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

under år 1910 — i annan skrifvelse hos Eders Kungl. Maj:t gjort framställning

angående flottningsafgifters erläggande och redovisning in. in.,

får Riksdagen anmäla, att Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och

ett af åren 1909—1912 ägt rum, medgifvit,

dels att under år 1913 inflytande flottningsafgifter må användas

till bestridande af kostnader för reglering af flottleder inom riket;

dels ock att de medel, som af föregående års anslag till bestridande

af kostnader för reglering af flottleder i de norrländska länen äfvensom

i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län vid 1912 års slut

må finnas disponibla, må under år 1913 till enahanda ändamål användas

utan begränsning till vissa län.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.

88:o) Under punkt 87 af nionde hufvudtiteln har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, på extra

stat för år 1913 anvisa ett anslag af 67,500 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att erinra emot Elders Kungl. Maj:ts

framställning i ämnet, har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och

ett af åren 1910—1912 ägt rum, såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för uppehållande af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet på extra

stat för år 1913 anvisat ett anslag af 67,500 kronor.

Skogsodlingens befrämjande.

89:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 88 af förevarande

hufvudtitel föreslagit Riksdagen att för skogsodlingens befrämjande för

år 1913 bevilja ett extra anslag af 100,000 kronor, att ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande för att i mån af tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser,

till hvilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet

lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes,

landsting eller hushållningssällskap, under iakttagande att i intetdera

fallet statsbidrag må till något landstingsområde utgå med högre belopp

än det, hvarmed landsting och hushållningssällskap tillsammans eller

ettdera af dem till ändamålet bidragit, samt att landsting eller hushållningssällskap,

som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att

efter årets utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande

afgifva redogörelse öfver användningen af de utaf staten samt af landsting

eller hushållningssällskap lämnade bidrag.

Riksdagen har, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1905—

1912 ägt rum, för skogsodlingens befrämjande för år 1913 beviljat ett

extra anslag af 100,000 kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande

för att i mån af tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser, till hvilka

landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat bidrag, eller

i landstingsområde, där sådan styrelse icke finnes, landsting eller hushållningssällskap,

under iakttagande att i intetdera fallet statsbidrag må

till något landstingsområde utgå med högre belopp än det, hvarmed

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Riksdagens skrifvelse Nr 8.

landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera af dem till

ändamålet bidragit, samt att landsting eller hushållningssällskap, som

undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att efter årets utgång till

Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande afgifva redogörelse öfver

användningen af de utaf staten samt af landsting eller hushållningssällskap

lämnade bidrag.

Nybyggnad m. in. för statens skogsförsöksanstalt.

90:o) I en till Riksdagen den 26 april 1912 aflåten proposition, nr 244,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

för samma dag, föreslagit Riksdagen att för uppförande

af nybyggnad in. in. för statens skogsförsöksanstalt bevilja ett anslag

af 107,300 kronor och däraf på extra stat för år 1913 anvisa ett belopp

af 53,650 kronor.

Med erinran, att Riksdagen i skrifvelse angående ordnandet af

den högre skogsundervisningen för uppförande af nya byggnader m. m.

för nämnda undervisnings behof äfvensom för statens skogsförsöksanstalt,

upplåtit visst område af södra delen af lägenheten Frescati å

Norra Djurgården, får Riksdagen, som funnit sig öfvertygad om behofvet

af nu ifrågavarande nybyggnad in. m. och som icke har något

att erinra vare sig emot planen för byggnadsföretaget eller emot kostnadsberäkningen

eller i öfrigt, för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen

för uppförande af nybyggnad in. m. för statens skogsförsöksanstalt

beviljat ett anslag af 107,300 kronor och däraf på extra stat för år 1913

anvisat ett belopp af 53,650 kronor.

J ordförmedl i ngsbyråer för egnahem srörelsen.

9Ro) Eders Kungl. Maj:t har under punkten 89 af förevarande

liufvudtitel föreslagit Riksdagen att till anordnande af jordförmedlingsbyråer

för egnahemsrörelsen på extra stat för år 1913 anvisa ett

anslag af 20,000 kronor.

På förslag af Kungl. Maj:t har Riksdagen för innevarande år såsom

bidrag till anordnande genom rikets hushållningssällskap af jordförmedlingsbyråer

för egnahemsrörelsen anvisat ett anslag af 20,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

%

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

För år 1913 ifrågasattes alltså beträffande detta anslag endast den

ändring, att den nu gällande inskränkande bestämmelsen att anordnandet

af jordförmedlingsbyråerna skall ske genom hushållningssällskapen,

skulle bortfalla.

Visserligen torde hushållningssällskapen i allmänhet vara de lämpligaste

anordnarna af jordförmedlingsbyråer. Men då det likväl otvifvelaktigt

finnes andra för nämnda grannlaga uppgift väl skickade korporationer

och dessa enligt nu gällande bestämmelser ej kunna för ändamålet

utnyttjas, torde det ej kunna annat än gagna egnahemsrörelsen,

att Kungl. Maj:t i berörda afseende lämnas fria händer vid anslagets

disponerande. Under uttalande af sin förvissning, att Kungl. Maj:t

därvid kommer att sorgfälligt pröfva vederbörande anordnares lämplighet,

får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till anordnande af jordförmedlingsbyråer

för egnahemsrörelsen på extra stat för år 1913 anvisat

ett anslag af 20,000 kronor.

Lindring af fraktkostnaderna för kaik.

92:o) Under punkt 90 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att, för lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl

och märgel för jordbrukets behof, på extra stat för år 1913

anvisa, såsom förslagsanslag, 380,000 kronor.

För hvartdera af åren 1908 och 1909 har Riksdagen å extra stat

för berörda ändamål såsom förslagsanslag anvisat ett belopp af 200,000

kronor. Äfven för år 1910 har anslag för ändamålet blifvit af Riksdagen

beviljadt, därvid Riksdagen, då anslaget under år 1908 hade

blifvit betydligt öfv erskrid et, på framställning af Kungl. Maj:t, höjde

anslagets belopp till 250,000 kronor; och då samma förhållande syntes

komma att äga rum jämväl med sistnämnda anslagssumma, beviljade

Riksdagen, likaledes på framställning af Kungl. Maj:t, för år 1911, med

bibehållande af anslagets karaktär af förslagsanslag, för ifrågavarande

ändamål ett belopp af 300,000 kronor. Af enahanda orsak höjdes jämväl

för innevarande år anslaget och bestämdes då till 380,000 kronor.

Härvid anförde Riksdagen i skrifvelse den 30 maj 1911, bland annat,

att ifrågavarande anslag syntes Riksdagen obestridligen hafva medfört

stort gagn för jordbruksnäringen, särskilt därigenom att kalken tack

vare detsamma bringats till allmännare användning vid jordbruket. Att

döma af den betydliga stegringen af utgifterna från anslaget syntes

emellertid insikten om kalkens fördelar numera hafva vunnit sådan sprid
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

ning bland landtmännen, att Riksdagen med hänsyn härtill trött sig

kunna ifrågasätta lämpligheten af en skärpning af gällande bestämmelser

för åtnjutande af ifrågavarande fraktlindring, i syfte att utgifterna

från anslaget kunde nedbringas.

För åtnjutande af bidrag från ifrågavarande anslag gäller, bland

annat, att för sändningar om minst 5,000 kilogram verklig vikt per

vagn af kalk, kalkstensmjöl samt märgel för jordbrukets behof, livilka

äga rum å statens eller enskilda järnvägar, statsbidrag för fraktkostnaderna

får utgå, men endast i det fall, att frakten för 100 kilogram

öfverstiger 10 öre och icke till större belopp, än att fraktkostnaden efter

afdrag af statsbidraget utgör minst 10 öre för 100 kilogram.

Ehuru de af Riksdagen för ändamålet hittills anvisade anslagen

alltjämt visat sig hafva blifvit öfverskridna, har Eders Kungl. Maj:t nu

icke föreslagit någon höjning af anslagsbeloppet. Däremot har Eders

Kungl. Maj:t i anledning af Riksdagens nyssberörda skrifvelse och i

enlighet med af landtbruksstyrelsen afgifvet förslag i ämnet ifrågasatt

en skärpning i nu gällande villkor för bidrag från anslaget, så att statsbidrag

skulle utgå endast i det fall, att frakten för 100 kilogram öfverstege

20 öre, och icke till större belopp, än att fraktkostnaden, efter

afdrag af statsbidraget, utgjorde minst 20 öre för 100 kilogram.

Riksdagen har, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,

för lindring i fraktkostaderna vid transport å järnväg af kalk, kalkstensmjöl

och märgel för jordbrukets behof, å extra stat för år 1913

anvisat, såsom förslagsanslag, 380,000 kronor.

Befrämjande af af sättningen i främmande länder af alster af

svenska landtbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.

93:o) På grund af framställning i ämnet af Eders Kungl. Maj:t

har Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad för innevarande år ägt

rum, på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 24,000 kronor att

af Kungl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning^ i främmande

länder af alster af svenska landtbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 saml. 9 käft. (Nr 9)

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Internationella landtbruksinstitutet i Horn.

94:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet

liar Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren 1907—1912

ägt rum, till bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella

landtbruksinstitutet i Rom, på extra stat för år 1913 anvisat

5,000 kronor.

Nordisk triidgårdsutställning i Köpenhamn.

95:o) I en till Riksdagen den 29 mars 1912 aflåten proposition,

nr 112, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bifogadt utdrag af

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att såsom bidrag till Sveriges deltagande i en nordisk trädgårdsutställning

i Köpenhamn år 1912 på extra stat för år 1913 anvisa ett

anslag af 6,000 kronor med rätt för Kung]. Maj:t att under år 1912

af tillgängliga medel förskottsvis utanordna det sålunda anvisade beloppet.

Riksdagen delar tillfullo departementschefens mening om gagnet

för landets trädgårdsskötsel af ett deltagande från Sveriges sida i förevarande

utställning, hvadan Riksdagen, som icke funnit anledning till

erinran mot det för ändamålet begärda beloppet, såsom bidrag till

Sveriges deltagande i en nordisk trädgårdsutställning i Köpenhamn år

1912 på extra stat för år 1913 anvisat ett anslag af 6,000 kronor med

rätt för Kungl. Maj:t att under år 1912 af tillgängliga medel förskottsvis

utanordna det sålunda anvisade beloppet.

Svenska fattigvårdsförbundet.

96:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 93 har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år skett,

till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år 1913

anvisat ett anslag af 14,000 kronor, däraf såsom bidrag till ordnande af

konsulentverksamhet för barnavård 3,000 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

99

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

97:o) Eders Kung].. Maj:t har under punkt 94 föreslagit Riksdagen

att, till betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter, anvisa å extra stat för år 1913 ett anslag af 162,934 kronor.

Riksdagen har, till betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter, anvisat å extra stat för år 1913 ett anslag

af 162,934 kronor.

Extra lönetillägg.

98:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

bar Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad för innevarande år

skett, för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver

finansärenden den 13 januari 1912 angifna grunder, af extra lönetillägg

för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet

lydande verk och stater, å extra stat för år 1913

anvisat såsom förslagsanslag ett belopp af 5,000 kronor.

Stockholm den 30 maj 1912.

Med undersåtlig vördnad.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen

Jordbruks
Departementschefen.

...............................................................................................................................

Departementets afdelning af Kung!. Maj:ts kansli............................................................................

Landtbruksstyrelsen............................................................................................................-..................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Bestämdt anslag:

Till landtbruksinstituten ni. m.....................................................................................................

Förslagsanslag:

Till understöd åt landtmannaskolor............................................................................................

Till understöd åt landthushållsskolor ........................................................................................

*

Yeterinärundervisningen.......................................................................................................................

Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag ...............................................................................

Landtbruksingenjörer och deras biträden............................................................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar ....................................................

Veterinärväsendet:

Bestämdt anslag:

Till länsveterinärer och veterinärstipendiater............................................................................

Förslagsanslag:

Till bidrag till distriktsveterinärers aflönande ........................................................................

Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (däraf särskildt 160,000 kronor till prisbelöningar

Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

Béfrämjande af husslöjden ....................................................................................................................

Fiskerinäringens understöd...................................................................................................................

Skolundervisning och skogshushållning i allmänhet ....................................................................

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag ........................................................................

Landtmäteristaten...................................................................................................................................

Skiften och afvittringar, förslagsanslag ...........................................................................................

I Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag...................................................................................

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

101

Litt. A.

under riksstatens Nionde hufvudtitel.

Indelning och därmed jämförlig

Anvisning :

anvisning på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

departementet.

17,000

_

__

_

_

17,000

_

..........................................................................

59,300

—

—

—

—

59,300

—

57,600

—

—

—

—

—

57,600

—

.................................................... 402,340: —

........................... 150,000: —

1

............................ 36,000: — 186,000: —

588,340

_

_

—

588,340

J

.................................................... ....................

86,200

_

—

—

—

—

86,200

—

4,500

_

—

—

—

—

4,500

—

.........................................................................

91,800

_

—

—

—

—

91,800

—

.........................................................................

332,000

—

—

—

—

—

332,000

—

.................................................... 86,500: —

.................................................... 146,000: —

232,500

__

232,500

af hästar).......................................................

291,050

_

1,070

—

—

—

292,120

—

30,000

—

—

—

—

—

30,000

—

25,000

—

—

—

—

25,000

—

.........................................................................

111,000

_

—

—

—

—

111,000

—

.........................................................................

212,100

—

—

—

—

212,100

—

.........................................................................

12,000

_

—

—

—

—

12,000

—

.........................................................................

536,400

_

—

—

—

—

536,400

—

63,000

_

—

—

—

—

63,000

—

.........................................................................

50,000

_

—

—

—

—

50,000

—

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Rikets allmänna kartverk:

Bestämdt anslag:

Till aflöningar ................................................................

Förslagsanslag:

Till ålderstillägg ............................................................

Reservationsanslag:

Till kartarbeten m. m.....................................................

Sveriges geologiska undersökning........................................

Gästgifvares friheter ............................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag....................

Färjor och färjekarlar............................................................

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag ........

Fattigvården i Stockholm och landsorten ........................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ............................

Ålderstillägg, förslagsanslag ................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

Tryckningskostnader, förslagsanslag....................................

Extra utgifter, reservationsanslag........................................

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

103

Indelning och därmed jämförlig

Anvisning

anvisning på förslag.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

................................................... 167,920:

.................................................... 28,580: —

.................................................... 144,300: —

340,800

_

_

_

_

340,800

80,200

—

—

—

—

—

80,200

—

10,830

—

6,635

—

1,664

—

19,129

—

250,000

—

—

—

—

—

250,000

—

354

—

25

—

—

—

379

—

1,150,000

—

—

—

—

—

1,150,000

—

9,564

—

—

—

—

—

9,564

—

260,000

—

—

—

—

—

260,000

—

100,000

—

—

—

—

—

100,000

—

100,000

—

—

—

—

—

100,000

—

60,000

—

—

—

—

—

60,000

—

32,029

—

—

—

—

—

32,029

—

10,000

—

—

—

—

—

10,000

—

Summa

5,203,567

—

7,730

_

1,664

—

5,212,961

—

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Nionde hufvudtitel,

J ordbruksdepartementet.

Jordbruksdepartementets afdelning af Kungl. Maj ds kansli:

Till provisorisk lönereglering för befallningshafvande i jordbruksdepartementet,

förslagsanslag ................................... 6,610: —

» aflönande af en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementet

och personligt ålderstillägg åt extra

kanslisekreteraren i departementet Hjalmar Almgren 5,500: —

» arfvode åt extra föredragande inom jordbruksdepartementet

m. m................................................................. 4,000: —

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

Till bestridande af kostnaderna för vissa byggnadsföretag

m. m. vid Alnarp ................................................ 100,000

» uppförande af vissa byggnader vid landtbruksinsti
tutet

vid Ultuna m. m................................................. 50,000

» byggnadsarbeten vid Ultuna landtbruksskola och

egendom ........................................................................ 38,400

» undervisningsmateriell för landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp .................................................... 3,000

» beredande af statsbidrag åt Fredrika-Bremerförbundets

landthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande

af lärarinnor.................................................... 6,000: —

» beredande af statsbidrag åt fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för utbildning af lärarinnor i

landthushållning å skolans landtgård Brogård ........ 4,000: —

Bidrag till aflöning åt tolf jordbrukskonsulenter i Dalarne

och Norrland samt åt tolf jordbrukskonsulenter i

södra och mellersta Sverige........................................ 60,000: —

Kronor. ö.

16,110

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

105

Bidrag till aflöning åt vandringsrättare i Dalarna och

Norrland ........................................................................

Bidrag till aflöning åt vandringsrättare i södra och

mellersta Sverige ........................................................

Till anordnande af utbildningskurser för kontrollassistenter
-

18,000: —

9,000: - 11,900: —

anordnande af utbildningskurser för ladugårdsförnmn 18,800: -

Veterinärundervisning m. m.:

Till uppehållande af statens veterinärbakteriologiska anstalts

verksamhet ......................................................

» uppehållande af veterinärinstitutets verksamhet ....

81,320: —

68,000: —

Bil

Bidrag till

Kronor. ö

319,100

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten............................................................ 7 500:_

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten ........ 17,500: —

» fortsatt uppehållande af de vid landtbruksinstitutet

vid Ultuna samt landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp inrättade anstalter för profning af redskap

och maskiner för landtbrukets behof................ 21,000: —

rag till underhåll af åtta kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof.................................... 48,000: —

underhåll af eu för öfre Norrland afsedd

kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län 13,750: —

Till understöd åt frökontrollanstalter................................ 10,000: —

» åtgärder för befordrande af den inhemska odlingen

af frö utaf klöfver, gräs och foderrotfrukter ........ 15,000: —

» anställande af en statskonsulent i fröodling ............ 6,500: —

Bidrag till uppehållande af Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet............................ 35,000: —

1 iH utbildande af en stipendiat i boskapsskötsel och

mejerihushållning........................................................... 1 50O:

» anställande af en förste och en andre torfingenjör

samt tre torfassistenter................................................ 25 000: •

» upprätthållande af eu folkskola ................................ 7,000: —

» vidtagande af åtgärder för tillgodogörande af den i

landets torfmossar befintliga tillgång på bränntorf,

torfströ m. m................................................................. 10,000:

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 saml. 9 käft. (Nr 9.)

99,320

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Till understöd åt svenska mosskulturföreningen ............

» åtgärder för höjande af det mindre jordbruket........

» anställande af en statskonsulent för det mindre jordbruket

..............................._■.....................................—

Bidrag till åtgärder för främjande af ordnad bokföring

vid mindre jordbruk, förslagsanslag............................

Till ökadt statsbidrag till fortgående smörprofningar m. m.

» fjäderfäafvelns befrämjande ........................................

Bidrag till upprätthållande af afvelscentra för nötboskap

...........................................................................

Till främjande af nötboskapsafveln i Norrbottens län....

» åtgärder för höjande af landets svinafvel ................

» insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter genom

lokalundersökningar.......................................................

» uppförande af nybyggnad för entomologiska afdelningen

vid centralanstalten för försöksväsendet pa

jordbruksområdet............................................................

35,000:

250,000:

6,500:

15,000:

16,000

20,000

11,000

5,000

30,000

25,000: —

49,000:

Hästafvelns förbättrande:

Till bestridande af kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå

Befrämjande af husslöjden:

Till anställande af en andre instruktör i husslöjd och personligt

ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander ................

Kronor.

680,250

4,630

Fiskerinäringens understöd:

Till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska

undersökningar af de Sverige omgifvande

hafven samt för tillsyn och bevakning vid

Sveriges hafsfisken........................................................ 34,000:

» försäkring af fartyget Skagerak ................................ 5,200:

» utförande af hydrografisk-biologiska undersökningar

af de Sverige omgifvande hafven ............................ 26,100:

3,500

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

107

Bidrag till anordnande af undervisningskurser i navigation

m. in. för bohuslänska fiskare............................

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening ............

» bestridande af underhålls- och driftkostnader för

det för fiskeriadministrationens behof byggda fartyg

Eystrasalt........................................................................

» stationerande vintertid af ett armeradt ångfartyg

vid rikets kuster för åstadkommande af ordning och

skydd vid fiskets bedrifvande ...................................

» anläggning af en fiskodlingsanstalt vid Motala........

» bestridande af kostnader för utförande af vissa fiskehamnar

m. m.................................................................

1,400:

17,500:

8,500:

20,000: —

28,000: —

252,000: —

Hydrografiska undersökningar af Sveriges färskvatten:

Till uppehållande af verksamheten vid hydrografiska byrån samt

för verkställande af hydrogeologiska specialundersökningar........

Skog sundervisning en:

Till anställande af extra lärarkrafter vid skogsinstitutet

Landtmäteristaten :

Till bestridande af kostnaderna för vissa af distrikts
landtmätarne

företagna tjänsteresor, förslagsanslag 30,000:

» landtmäteriundervisningen............................................ 36,300:

» fortsatt reparation och renovation af kartor i landt
mäterikontoren

i länen ................................................ 20,000:

» anskaffande för landtmäterikontorets i Umeå räkning

af kopior utaf vissa skifteskartor med tillhörande

handlingar................ 18,000:

» utvidgning m. fl. arbeten vid Skaraborgs läns landtmäterikontor

............................................... 13,000:

» uppläggande af nytt registratur och arkivens ordnande

vid landtmäterikontoren................... 24,000:

Kronor.

392,700

58,000

8,000

141,300

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

Rikets allmänna kartverk:

Till inköp af litteratur för rikets allmänna kartverks

behof ........................................................................... 4,500: —

» bestridande af kostnader för namngranskning för

rikets allmänna kartverks behof................................ 3,000: —

Sveriges geologiska undersökning:

| Till bestridande af kostnaderna för Sveriges geologiska

undersöknings fältarbeten och för utgifvande af de

på nämnda institutions undersökningar grundade

kartor m. m................................................................. 36,000: —

» verkställande af nybyggnad för Sveriges geologiska

undersökning................................................................ 124,110: —

» beredande af ökadt arbetsutrymme i nämnda nybyggnad

........................................................................ 4,500: —

» beklädande med naturlig sten af väggarna i vissa

salar i samma nybyggnad ........................................ 31,235: —

Vägunderhållet på landet:

Till bestridande af statsverkets andel i kostnaden för

vägdelningar, förslagsanslag.......:................................ 35,000: —

» understöd åt synnerligt betungade väghållnings
distrikt

........................................................................ 150,000: —

Diverse anslag:

Till förekommande och hämmande af tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen ........................................................ 50,000: —

» understödjande af myrutdikningär och vattenaftappningar

inom Norrland och Dalarne (norrländska

afdikningsanslaget) ................................................... 1,100,000: —

» understödjande af myrutdikningär och vattenaftappningar

inom andra delar af riket än Norrland och

Dalarne (allmänna afdikningsanslaget) .................... 450,000: —

Bidrag till bestridande af kostnaderna för uppehållande

j _ af skogsvårdsstyrelsernas verksamhet .................... 67,500: —

[ Till skogsodlingens befrämjande........ .............................. 100,000: —

Kronor. ö.

7,500 —

195,845 —

185,000 -

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 9.

109

Kronor. ö.

Till uppförande af nybyggnad m. m. för statens skogs
försöksanstalt.

............................................................... 58,650: —

» anordnande af jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen

....................................................................... 20,000: —

» lindring af fraktkostnaderna vid transport å järnväg

af kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets

behof, förslagsanslag .................................... 380,000: ■—

» befrämjande af afsättningen i främmande länder af

alster af svenska landtbruket och dess binäringar

samt fiskerinäringen.................................................... 24,000: —

» bestridande äf kostnaden för Sveriges deltagande

uti internationella landtbruksinstitutet i Rom........ 5,000: —

» bidrag till Sveriges deltagande i en nordisk träd
gårdsutställning

i Köpenhamn år 1912 ................ 6,000: —

» understöd åt svenska fattigvårdsförbundet ............ 14,000: —

» betäckande af åtskilliga af statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter ................................ 162,984: —

» beredande af extra lönetillägg för år 1912 åt

vissa tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet

lydande verk och stater, förslagsanslag

........................................................................... 5,000: — 2,438,084 -

Summa | 4,549,339 |—

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 14 sand.

9 käft. (Nr 9.)

15

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.