Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 2, 3. 4 och 7 §§ i förordningen den 17 maj 1872 angående ändring i vissa fall av gällande bestämmelser om häradsting.
1913-05-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1913:124, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 2, 3. 4 och 7 §§ i förordningen den 17 maj 1872 angående ändring i vissa fall av gällande bestämmelser om häradsting.
Dokumentets text
4 Riksdagens skrivelse Nr 124.
kronojord, som ej under ständig besittningsrätt innehaves eller är till
boställe anslagen.
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1913.
Riksdagen får härmed anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition blivit av Riksdagen bifallen.
Stockholm den 22 maj 1913.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 124.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 22 maj 1913.
» » » i Andra kammaren den 22 maj 1913.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 2,
3. 4 och 7 §§ i förordningen den 17 maj 1872 angående
ändring i vissa fall av gällande bestämmelser om häradsting.
(Lagutskottets utlåtande nr 33.)
Till Konungen.
Genom en den 25 april 1913 dagtecknad proposition, nr 284, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogade utdragav
i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att
antaga följande förslag till
Riksdagens skrivelse Nr 124.
5
om ändrad lydelse av 1, 2, 3, 4 och 7 §§ i förordningen den
17 maj 1872 angående ändring i vissa fall av gällande
bestämmelser om häradsting.
Härigenom förordnas, att 1, 2, 3, 4 och 7 §§ i förordningen den
17 maj 1872 angående ändring i vissa fall av gällande bestämmelser
om häradsting'' skola erhålla följande ändrade lydelse:
1 §■
■f tingslag, som ensamt utgör en domsaga, så ock där två tingslag
äro till en domsaga förenade, skola årligen hållas två lagtima ting,
det ena, vårtinget, mellan den 7 januari och midsommar, samt det andra,
höstetmget, mellan den 24 augusti och Tomedag.
2 §.
Utgör tingslag ensamt en domsaga, skall häradsrätten där hålla
allmänna sammanträden, under vårtinget sex gånger och under höstetingel
fyra gånger, nämligen
antingen, under vårtinget, andra måndagen i januari och sedan var
fjärde måndag, som före tingstidens slut inträffar, så räknat att alltid
fyia veckor bliva mellan varje måndag, å vilken allmänt sammanträde
börjas, samt, under höstetinget, sista måndagen i augusti och sedan var
fjärde måndag, likasom under vårtinget,
eller de torsdagar, som infalla näst efter sagda måndagar,
eller ock måndagarna närmast därefter.
Konungen förordne, vilken av dessa sammanträdesturer skall tilllämpas
i var domsaga.
Inträffar helgdag å dag, som för sammanträde blivit föreskriven,
träde i ätten samman nästa söckendag därefter; och skal], där sammanträde
skulle taga sin början torsdagen närmast före påskdagen, sammanträdet
i stället börjas onsdagen i samma vecka. Sådan jämkning av
tiden för sammanträdes början skall dock ej verka rubbning i tiden för
början av nästa allmänna sammanträde.
3 §.
Åro två tingslag till en domsaga förenade, hålle häradsrätten i
vartdera tingslaget allmänna sammanträden, under vårtinget tre gånger
och under höstetinget två gånger.
6
Riksdagens skrivelse Nr 124.
I ena tingslaget skola sammanträdena hållas
antingen, under vårtinget, andra måndagen i januari och sedan var
åttonde måndag, som före tingstidens slut inträffar, samt, under höstetinget,
sista måndagen i augusti och sedan måndagen åtta veckor därefter
eller de torsdagar, som infalla näst efter sagda måndagar,
eller och måndagarna närmast därefter.
I andra tingslaget hållas sammanträdena under vartdera tinget de
dagar, som infalla fyra veckor från början av varje allmänt sammanträde
i förra tingslaget.
Jämväl för var och en av de i denna § avsedda domsagor förordne
Konungen, vilken av de stadgade sammanträdesturerna skall i
domsagan tillämpas.
År dag, då sammanträde, efter vad nu sagts, skall börjas, helgdag
eller ock torsdag närmast före påskdagen, gälle vad för sådana fall
stadgas i 2 §.
4 §•
För de i 3 § nämnda domsagor bestämme Konungen ock, i vilketdera
tingslaget tingen först skola börjas.
7 §•
När mål å allmänt sammanträde blivit till slut fort, skall dom avkunnas
innan sammanträdet ändas, om den dessförinnan författas kan,
men eljest å nästa allmänna sammanträde under tinget. Har mål, som
blivit till slut fört å sista allmänna sammanträdet, ej kunnat då avgöras,
må med doms avkunnande och tingets avslutande anstå till särskilt
sammanträde, vilket dock ej må hållas senare än den 20 juli för våitinget
och december månads slut för höstetinget. År mål av den vidlyftighet,
att det ej kan, på sätt här blivit stadgat, å nästa allmänna
sammanträde under tinget avdömas, må med domens avsägande anstå
till annat allmänt sammanträde under tinget eller, om så erfordras, till
tingets slut. Då dom ej genast avkunnas, bör vid målets handläggning
tillkännagivas, när sådant skall ske.
Vad nu är sagt om anstånd med doms avkunnande avser icke mål
angående häktad.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1915.
7
Riksdagens skrivelse Nr 125.
År i stämning eller uppskovsbeslut angivet, att mål skall förekomma
å viss dag, då efter hittills gällande bestämmelser allmänt sammanträde
skulle i tingslaget hållas, men som med de på grund av
denna lag bestämda tider för sammanträdena ej är rättegångsdag, varde
målet upptaget å näst därefter infallande rättegångsdag i tingslaget.
Underrättelse härom skall lämnas genom anslag å rättens dörr och
särskilda av domhavanden med posten avsända meddelanden till parter
vilkas adresser äro honom kända.»
Riksdagen får härmed anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition blivit av Riksdagen bifallen.
Stockholm den 22 maj 1913.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 125.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 22 maj 1913.
» » »i Andra Kammaren den 22 maj 1913.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 24
värnpliktslagen den 14 juni 1901.
(Lagutskottets utlåtande nr 35.)
Till Konungen.
Uti en den 27 mars 1913 dagtecknad proposition, nr 220, har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över lantförsvarsärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
antaga följande förslag till
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.