Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande av låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag.

1913-05-24 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1913:127, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande av låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrifvelse Nr 127.

1

Nr 127.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 24 maj 1913.

» » »i Andra kammaren den 24 maj 1913.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående beviljande av låneunderstöd

åt Ostkustbanans aktiebolag.

(Statsutskottets utlåtande nr 97.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen den 7 mars 1913 avlåten proposition, nr 114, kar

Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

besluta att, under villkor i huvudsaklig överensstämmelse med hvad i

statsrådsprotokollet angivits, bevilja Ostkustbanans aktiebolag ett låneunderstöd

av 3,000,000 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 saml. 41 käft. (Nr 127.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 127.

Det är icke första gången denna fråga förelegat till Riksdagens

behandling. Vid 1909 års riksdag väcktes nämligen av motionärer i

båda kamrarna förslag om att bevilja Ostkustbanans aktiebolag ett statslån

om 14,000,000 kronor för banans byggande. I sitt i anledning av

berörda motioner avgivna betänkande åberopade statsutskottet ett av vägocli

vattenbyggnadsstyrelsen den 5 mars samma år i denna fråga avgivet

yttrande, däri styrelsen anmärkt, att de föreliggande kostnadsberäkningarna

vore i vissa avseenden ofullständiga, och anförde utskottet

vidare följande:

»Redan detta förhållande synes utskottet innefatta ett avgörande

skäl mot beviljande av det föreslagna statslånet, då man icke har säkerhet

för att järnvägsanläggningen kan bliva fullbordad med detta

låneunderstöd i förening med de i övrigt för ändamålet tillgängliga

medlen. Härtill kommer, att utredningen ej heller i övrigt är så fullständig,

som erfordras för ett allsidigt bedömande av frågan. Om det

ock får anses vara påvisat, att den föreslagna Ostkustbanan skulle bliva

av stor betydelse ej blott för de trakter, den komme att genomlöpa,

utan även för andra delar av landet, i det att genom densamma skulle

beredas en järnvägsförbindelse väsentligt kortare än den nuvarande

vägen över norra stambanan med dess tvärbanor, bör man å andra

sidan icke lämna obeaktat, att dessa fördelar i ej ringa mån komme

att vinnas på bekostnad av vissa statsbanesträckor, som till den nya

banan finge avstå en mer eller mindre stor del av sin person- och godstrafik.

En närmare utredning om den inverkan, Ostkustbanan i detta

hänseende komme att utöva på statsjärnvägarna, bör givetvis föreligga,

innan beslut fattas att genom statsunderstöd möjliggöra tillkomsten av

den ifrågasatta nya förbindelseleden. Denna fordran måste i förevarande

fall anses vara så mycket mera påkallad, som här ifrågasättes ett låneunderstöd,

vilket ej blott i och för sig är synnerligen betydande, utan

även väsentligt överstiger den andel av anläggningskostnaden, nämligen

hälften, vartill Riksdagen ansett sådant understöd i regel böra begränsas.»

På grund av det anförda hemställde statsutskottet, att ifrågavarande

motioner icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Motionerna blevo också av Riksdagen avslagna.

Sedan detta yttrande avgavs, har en sakkunnig revision av de då

förefintliga beräkningarna och förslagen för Ostkustbanans byggande

ägt rum.

Till den kostnadssumma, varå det nu föreliggande förlaget slutar,

eller 24,260,000 kronor och vari inberäknats för ränteförluster 900,000

kronor samt för administration och oförutsedda utgifter 1,838,142 kronor,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 127.

3

har för säkerhets skull lagts ytterligare 1,740,000 kronor. Beträffande

den härigenom uppkomna slutsumman, 26,000,000 kronor, har järnvägsstyrelsen

yttrat, att styrelsen anser densamma böra kunna godtagas.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i detta avseende anfört,

att den granskning av förslaget, som av styrelsen kunnat verkställas,

icke givit styrelsen anledning förmoda, att icke den angivna kostnadssumman,

26,000,000 kronor, skall bliva tillräcklig för företagets

genomförande, under förutsättning att broar, bangårdar och anslutningar

till andra järnvägar ävensom fyllningar i sjunkande bankar och övriga

arbeten, viikas omfattning för närvarande ej med någon större grad av

visshet är känd, icke medföra större kostnader, än i förslaget upptagits,

och att hushållningen med de tillgängliga medlen för företaget i dess

helhet noga genomföres och att detta kontrolleras genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

försorg i likhet med vad numera sker beträffande

de med statsmedel understödda enskilda järnvägsföretagen.

Med hänsyn härtill och då Eders Kungl. Maj:t, enligt innehållet i det

till ifrågavarande proposition hörande statsrådsprotokollet, lärer komma att

såsom villkor för lånet föreskriva ytterligare undersökningar och andra

åtgärder för kostnadsberäkningens säkerställande ävensom kontroll över

byggnadsarbetets utförande, samt på grund av företagets stora omfattning

och de kreditgivande bankernas intresse däri kan antagas, att

arbetet kommer att planeras och utföras under fullt sakkunnig ledning,

anser sig Riksdagen kunna utgå ifrån, att den nu beräknade kostnadssumman

skall bliva tillräcklig för banans byggande samt att fördenskull

ur sådan synpunkt numera intet hinder finnes för frågans upptagande

till saklig prövning av Riksdagen.

Den uppfattning, statsutskottet i sitt här ovan återgivna yttrande

uttalat beträffande den föreslagna Ostkustbanans stora betydelse ej blott

för de trakter, den kommer att genomlöpa, utan även för andra delar

av landet, i det att genom densamma skulle beredas en järnvägsförbindelse

väsentligt kortare än den nuvarande vägen över norra stambanan med

dess tvärbanor, biträdes av Riksdagen. Den fullständiga utredning i detta

avseende, som nu förebragts, har varit ägnad att ytterligare bekräfta

riktigheten av denna uppfattning. De vägförkortningar och den tidsvinst,

som enligt statsrådsprotokollet skulle uppkomma för resor mellan de orter,

som beröras av banan, samt mellan dessa orter och huvudstaden, äro högst

avsevärda och ådagalägga, att de nuvarande järnvägsförbindelserna i

dessa trakter icke kunna anses tillfredsställande. Tager man därjämte

hänsyn till, att de trakter, banan skulle genomlöpa, tillhöra de tätast

befolkade och utvecklingskraftigaste delarna av Norrland, måste man i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 127.

likhet med departementschefen finna, att de ifrågavarande kusttrakterna

hava behov av närmare förbindelse med landets södra och centralare

delar.

Den utredning, 1909 års statsutskott i denna fråga ansett böra verkställas

beträffande Ostkustbanans inverkan på stats järnvägarnas personoch

godstrafik, föreligger nu. År 1909 beräknade järnvägsstyrelsen den

årliga inkomstminskningen för statens järnvägar genom Ostkustbanans

tillkomst till 750,000 kronor, bvilket belopp styrelsen, enligt sitt innevarande

är avgivna yttrande, anser böra, med hänsyn till senaste årens trafikresultat,

i. någon mån böjas, och beräknar styrelsen denna böjning approximativt

till 10 procent och angiver således inkomstminskningen till i runt tal

825,000 kronor. Å andra sidan anser dock järnvägsstyrelsen, att genom

denna bana även inkomster torde komma att tillföras statsbanan, om ock

beloppet därav ej kan nu beräknas. Att den nya trafik, som genom Ostkustbanan

kommer att skapas inom de orter, där den framgår, även skall

tillföra statsjärnvägarna ökad trafik, synes ock Riksdagen vara att förvänta.

Den beräknade inkomstminskningen för statens järnvägar är utan gensägelse

avsevärd. Men med hänsyn till ifrågavarande trafikleds stora betydelse

för det allmänna och för utvecklingen av de orter, den kommer

att genomlöpa, kan Riksdagen ej anse, att berörda inkomstminskning bör

få ställa sig hindrande i vägen för banföretagets utförande. Då den nuvarande

längdbanan genom Norrland erhållit en sådan utsträckning, att

den ej kan på ett tillfredsställande sätt tillgodose behovet av järnvägsförbindelser

inom nu ifrågavarande områden, särskilt inom Västernorrlands

och norra delen av Gäfleborgs län, torde ock billigheten kräva,

att särskild hänsyn tages till befolkningens strävan att avhjälpa den

brist i trafikhänseende, som otvivelaktigt förefinnes. Av ett av järnvägsstyrelsen

den 8 januari 1903 avgivet utlåtande framgår, att enligt

styrelsens mening ifrågavarande kustbana i förening med de i norr och

söder tillstötande enskilda järnvägarna bildar eu för landet i dess helhet

så betydelsefull förbindelseled, att densamma förr eller senare bör indragas

i statsbanenätet. I det förhållandet, att järnvägsstyrelsen nu,

trots att den verkställda utredningen utvisar, att avledning av trafik

från statens järnvägar skulle ske i synnerligen avsevärd omfattning,

vidhåller sin mening om, att företaget, till gagn för det allmänna, bör

komma till utförande, synes Riksdagen ligga ett stöd för den uppfattning,

att bolaget bör genom statens mellankomst för hjälpas att bringa banan

till stånd. Det torde väl ock få anses självfallet, att denna bana på ett

eller annat sätt förr eller senare kommer till stånd och att statsjärnvägarna

fördenskull icke kunna i längden undgå konkurrensen med densamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 127.

o

De betänkligheter, riksgäldsfullmäktige uttalat i fråga om det begärda

statslånet och säkerheten därför, har Riksdagen ej heller ansett

böra tillmätas avgörande betydelse vid prövningen av denna fråga.

Sedan statsutskottet i sitt förberörda yttrande framhållit, att det då ifrågasatta

låneunderstödet, 14,000,000 kronor, vore i och för sig synnerligen

betydande, har bolaget synbarligen bemödat sig att bringa banans

finansiering i sådant läge, att endast en mindre del av anläggningskostnaden

för banan skulle behöva såsom lån begäras av Riksdagen, och

anser Riksdagen det nu äskade lånebeloppet icke vara större, än att detsamma

bör beviljas, även om risk därmed skulle vara förbunden. Dock

bör härvid beaktas, att aktiekapitalet eller 10,000,000 kronor av den till

26,000,000 kronor beräknade kostnaden först skall nedläggas i banföretaget

och gå förlorat, innan risken för statslånet vidtager, samt att inkomstberäkningarna

visa sannolikhet för att statslånet skall kunna förräntas.

Det vill ock synas,. som om vissa fördelar skulle vara förenade

därmed, att staten redan från början är pekuniärt intresserad i detta

stora företag, vilket av myndigheterna ansetts böra i framtiden övergå

i statens ägo. Riksdagen har ock i förevarande hänseende uppmärksammat

den betydelse, ifrågavarande orter äga för landets ekonomiska

förhållande till utlandet. Enligt uppgifter från kommerskollegi avdelning

för näringsstatistik uppgår nämligen värdet av de trävaror, pappersmassa

inräknad, som år 1911 exporterades från vederbörande tullkammardistrikt

inom banans trafikområde, till icke mindre än 127,246,832

kronor. Ehuruväl stor del av råmaterialet till detta virke hämtas från

orter, belägna utanför detta trafikområde, härstammar dock en avsevärd

del därifrån, vartill kommer värdet av det arbete, som nedlagts på råvarans

förädling och som väsentligt ökar varans värde, varför statens

mellankomst komme att ske till förmån för orter, vilkas industri, såsom

av departementschefen anförts, i hög grad bidrager till upphjälpande av

vår finansiella ställning till utlandet.

Slutligen har Riksdagen ansett sig böra fästa avseende vid de stora

ansträngningar, som av kommuner och enskilda gjorts för att få banan

till stånd. Ett avsevärt kapital är för ändamålet insamlat och redan till

stor del kontant inbetalt. Om halva kostaadssumman ej kunnat och ej

heller framdeles kan hopbringas, torde anledningen därtill huvudsakligen

böra sökas i företagets stora omfattning och därav betingade kostnad.

Det synes därför önskvärt, att staten nu träder hjälpande emellan, på

det att företaget må komma till stånd.

Till Riksdagens kännedom har kommit, att Bergsjö och Hassela

socknar i Hälsingland samt Attmars och Tima socknar i Medelpad hos

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 41 käft. (Nr 127.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 127.

styrelsen för Ostkustbanans aktiebolag anhållit om sådan ändring av

banlinjen mellan Hudiksvall och Sundsvall, att den skulle följa samma

riktning som Norra Hälsinglands järnväg från Hudiksvall till Bergsjö

samt därifrån genom Hassela, Attmar och Tuna socknar till Sundsvall,

allt i överensstämmelse med en till Kungl. Maj:t ingiven framställning

av enahanda innebörd, och skulle en av kaptenen K. A. Lagergren företagen

undersökning giva vid handen, att den sålunda föreslagna alternativlinjen,

som visserligen skulle bliva omkring 20 kilometer längre än

den redan utstakade linjen, dock ställer sig omkring 249,000 kronor

billigare än denna. Då den sålunda ifrågasatta alternativa linjen lärer

erbjuda vissa fördelar för de orter den skulle genomgå, föreställer sig

Riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t tillser, att en allsidig utredning verkställes

i fråga om de båda linjernas betingelser och företräden, en utredning,

som icke lärer behöva fördröja banbyggnadens utförande inom

beräknad tid.

På gund av vad sålunda anförts, har Riksdagen beslutit att, under

villkor i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet

över civilärenden för den 7 mars 1913 angivits, bevilja Ostkustbanans

aktiebolag ett låneunderstöd av 3,000,000 kronor.

Stockholm den 24 maj 1913.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.