Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om gemensamhetsjiske, lag om ändrad lydelse av 11 kap. 13 § rättegångsbalken och lag om ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni 1896 om rätt till fiske.
1913-05-24 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1913:132, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om gemensamhetsjiske, lag om ändrad lydelse av 11 kap. 13 § rättegångsbalken och lag om ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni 1896 om rätt till fiske.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 132.
1
Nr 132.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 24 maj 1913.
» » » » Andra kammaren den 24 maj 1913.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om gemensamhetsjiske,
lag om ändrad lydelse av 11 kap. 13 § rättegångsbalken
och lag om ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen
den 27 juni 1896 om rätt till fiske.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 36 och memorial nr 47.)
Till Konungen.
I en till Riksdagen den 31 december 1912 avlåten proposition, nr
6, har Eders Kung]. Maj:t, under åberopande av bilagda i statsrådet och
lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen antaga vid propositionen
fogade förslag till lag om gemensamhetsfiske, lag om ändrad lydelse av
11 kap. 13 § rättegångsbalken och lag om ändrad lydelse av 10, i3 och 14
§§ i lagen den 27 juni 1896 om rätt till fiske.
De av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslagen till lag om ändrad
lydelse av 11 kap. 13 § rättegångsbalken och lag om ändrad lydelse av
10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni 1896 om rätt till fiske hava utan
någon ändring av Riksdagen bifallits.
Vad åter angår det i propositionen innefattade förslaget till lag om
gemensamhetsfiske, har Riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick bifalla
detsamma, för sin del antagit följande
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. U saml. M käft. (AV 132.)
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 132.
Lag
om gemensamhetsfiske.
Härigenom förordnas som följer:
Inledande bestämmelser.
1 §•
År fiskevatten oskift eller eljest tillhörigt två eller flera, må delägarna
besluta, att fisket i vattnet skall vara gemensamhetsfiske. För beslutets
giltighet erfordras fastställelse av Konungens befallningshavande.
Gemensamhetsfiske skall, efter vad delägarna besluta, inrättas för
visst antal år, minst tio och högst tjugufem.
2 §•
Gemensamhetsfiske skall antingen nyttjas av delägarna i bolag eller
upplåtas på arrende eller ock, om fisket ej är tillgodogjort på något av
nu angivna sätt, brukas av delägarna var för sig enligt fastställd plan.
3 §.
Utan hinder av att gemensamhetsfiske nyttjas av delägarna i bolag
eller upplåtits på arrende have delägare rätt att själv och med sitt husfolk
idka mete i honom tillkommande vatten. Fiske med drag och svirvel må
ock av delägare idkas enligt vad nu är sagt, om de enhälligt överenskommit
därom samt beträffande utarrenderat fiskevatten sådan överenskommelse
träffats före arrendeavtalets ingående. Gemensamhetsfiske, som
skall brukas av delägarna var för sig enligt fastställd plan, må ej, innan
plan blivit fastställd, nyttjas annorledes än till mete samt, på grund av
enhällig överenskommelse, till fiske med drag och svirvel.
Såsom mete är ej att anse fiske med ståndkrok'', långrev eller utter,
ej heller slantning.
Riksdagens skrivelse Nr 132.
3
4 §■
Har ej mellan delägarna träffats enhällig överenskommelse om särskild
begränsningsgrund för deras delaktighet i gemensamhetsfisket, njute
en var av dem sådan delaktighet, om vattnet är i sin helhet oskift, efter
sin andel däri och i annat fall efter det jämlikt 9 § bestämda värdet å
hans andel i avkastningen av fisket i vattnet. Vad nu är stadgat skall,
med iakttagande av vad i 29 § sägs, äga motsvarande tillämpning beträffande
delägares rösträtt vid beslut i fråga om gemensamhetsfiskes inrättande
eller annan angelägenhet, som rör sådant fiske.
Om inrättande av gemensamhetsfiske.
5 §•
Uppstår fråga om inrättande av gemensamhetsfiske, och enas icke
samtliga delägare såväl härom som angående tiden för gemensamhetsfiskets
bestånd och sättet för dess tillgodogörande samt, därest fisket skall enligt
plan brukas av delägarna var för sig, angående sådan plan ävensom,
då fiskevattnet ej är i sin helhet oskift, om grunden för beräkning
av delaktigheten i gemensamhetsfisket och av delägarnas rösträtt, skall
frågan företagas till prövning vid förrättning på stället.
Till hållande av sådan förrättning förordne Konungens befallningshavande,
efter ansökning av delägare, statens fiskeri tjänsteman eller, vid
förfall för honom, annan sakkunnig, som är av lantbruksstyrelsen godkänd.
I ansökningen skola uppgivas fiskevattnets belägenhet och omfattning ävensom,
såvitt ske kan, de fastigheter saken angår samt ägarnas och innehavarnas
namn och hemvist.
6 §.
Förrättningsmannen skall, efter samråd med sökanden, bestämma tid
och ställe för förrättningen samt härom lämna uppgift till Konungens
befallningshavande, och läte befallningshavanden kungörelse om förrättningen
införas i länskungörelserna samt minst fjorton dagar före förrättningen
ej mindre uppläsas i kyrkan i den eller de socknar, där fiskevattnet
är beläget, än även införas i tidning inom orten.
Finnes saken angå fiskevatten, tillhörigt kronan eller allmän inrättning,
och är ej boställshavare eller arrendator jämlikt 31 § 2 mom. första»
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Riksdagens skrivelse Nr 132.
stycket behörig att för fiskevattnet föra talan, varde ombud till bevakande
av kronans eller inrättningens rätt utsett av Konungens befallningshavande
eller annan myndighet, som sådant må tillkomma; och give Konungens
befallningshavande, då annan myndighet skall utse ombud, denna myndighet
underrättelse om saken så tidigt, att ombudet kan tillstädeskomma vid förrättningen.
7 §•
Yppas vid förrättning giltig anledning till ovisshet, huruvida fiskevatten
är skiftat eller icke, eller angående rätta sträckningen av ägogräns
i vattnet, och kan ej enighet uppnås, skall förrättningen inställas och
förrättningsmannen om förhållandet göra anmälan hos Konungens befallningshavande,
som förklarar frågan om gemensamhetsfiskes inrättande förfallen.
8 §•
Finner förrättningsmannen för fiskets ändamålsenliga utövande erforderligt,
att gemensamhetsfisket skall omfatta jämväl vatten, som icke
avses i ansökningen, uppskjute han förrättningen och göre om förhållandet
anmälan hos Konungens befallningshavande med uppgift å detta vattens
belägenhet och omfattning, de ytterligare fastigheter, saken förmenas angå,
samt ägarnas och innehavarnas namn och hemvist, varefter befallningshavanden
föranstaltar om att enligt 6 § den nya tiden för förrättningen
kungöres och allmänt ombud, om sådant erfordras, varder utsett.
9§.
År fiskevattnet ej i sin helhet oskift, och träffas icke enhällig överenskommelse
om grunden för beräkning av delaktigheten i gemensamhetsfisket
och av delägarnas rösträtt, skall uppskattning verkställas av värdet
å den årliga avkastning, som fisket i varje särskild del av fiskevattnet, vari
fiskerätt tillkommer en delägare eller flera delägare samfällt, kan beräknas
lämna vid sådan utövning av fisket, att fisktillgången icke förminskas. Om
fiskerätt i viss del av fiskevattnet tillkommer flera delägare samfällt, skall
för en var av dem uträknas, huru stor del av det uppskattade värdet
å samfällighetens årliga avkastning belöper å honom efter hans lott i samfälligheten.
Vid uppskattningen skall förrättningsmannen, om någon delägare
• det påkallar, biträdas av två för sakkunskap och pålitlighet kända, med
5
Riksdagens skrivelse Nr 132.
fiskeriförhållandena i orten förtrogna gode män, vilka utses av delägarna
eller, därest de icke om valet sämjas, av Konungens befallningshavande
på anmälan av förrättnings mannen. Uppkomma mellan förrättningsmannen
och gode männen olika meningar, galle den mening, om vilken de flesta
förena sig.
10 §.
Förrättningsmannen skall föranstalta om fullständig utredning av
alla på frågan inverkande omständigheter och därefter för delägarna framlägga
utlåtande, med angivande särskilt, huruvida han anser gemensamhetsfiske
böra inrättas i fiskevattnet, samt huru fisket enligt hans åsikt
lämpligast skall nyttjas. Anser förrättningsmannen fiskets brukande av
delägarna var för sig enligt fastställd plan kunna ifrågakomma, skall han
uppgöra och i utlåtandet framlägga förslag till plan.
11 §•
Sedan förrättningsmannens utlåtande framlagts, skall inför honom
anställas omröstning angående frågan, huruvida gemensamhetsfiske skall
inrättas, så ock för huru många år sådant fiske skall komma till stånd
samt om fiskets upplåtande på arrende eller antagande av plan för fiskets
.brukande av delägarna var för sig; och skall härvid frågan om gemensamhetsfiskes
inrättande företagas till avgörande efter övriga nu nämnda
frågor, om någon delägare det yrkar.
Beslut om gemensamhetsfiskes inrättande vare ej giltigt med mindre
i avseende å fiskevatten, som är i sin helhet oskift, mer än hälften av
samtliga delägare förenat sig därom och dessa tillika företrätt mer än
hälften av samtliga delägares rösttal, och i avseende å annat fiskevatten
beslutet biträtts av minst två tredjedelar av samtliga delägare och dessa
tillika företrätt minst två tredjedelar av samtliga delägares rösttal.
Delägare, som gjort ansökning om förrättningsmans förordnande, vare
ej därav förhindrad att rösta mot inrättande av gemensamhetsfiske.
12 §.
Förrättningen skall avslutas med tillkännagivande att, om någon
finner sig befogad till påminnelser i fråga om gemensamhetsfiskets inrättande
eller tillgodogörande eller beträffande uppskattning och uträkning,
varom i 9 förmäles, sadana påminnelser må ingivas till Konungens
6 Riksdagens skrivelse Nr 132.
befallningshavande före klockan tolv å trettionde dagen från avslutningen.
Förrättningsmannen åligger att ofördröjligen till Konungens befallningshavande
insända det vid förrättningen förda protokoll jämte övriga
handlingar angående saken.
13 §.
Hava till Konungens befallningshavande inkommit handlingar, utvisande,
att delägarna utan förrättning, varom ovan sägs, träffat överenskommelse
om inrättande av gemensamhetsfiske, och är ej sådant fall för
handen, att enligt 5 § förrättning bort hållas, läte Konungens befallningshavande
genom kungörelse, som skall införas i län skungörelserna och tidning
inom orten samt uppläsas i kyrkan i den eller de socknar, där fiskevattnet
är beläget, tillkännagiva, att handlingarna äro tillgängliga hos
befallningshavanden och att påminnelser i ärendet må till honom ingivas
före klockan tolv å trettionde dagen från den dag, då kungörelsen upplästs
i kyrkan, eller, om den upplästs å olika dagar i särskilda socknars
kyrkor, från den dag, då den sist blivit uppläst. Konungens befallningshavande
höre ock statens fiskeritjänsteman.
14 §.
Beslut om inrättande av gemensamhetsfiske varde av Konungens
befallningshavande fastställt, om med hänsyn till fiskevattnets gränser
och omfattning samt förhållandena i övrigt sådant fiske finnes böra inrättas.
15 §.
Hava delägarna ej bestämt viss dag, från vilken beslutet om gemensamhetsfiskes
inrättande skall äga tillämpning, eller infaller av dem utsatt
dag, innan Konungens befallningshavandes beslut om fastställelse vinner
laga kraft, skall befallningshavanden bestämma dagen.
Om gemensamhetsflskes nyttjande av delägarna i bolag.
16 §.
Gemensamhetsfiske skall nyttjas av delägarna i bolag, om de enhälligt
överenskomma därom.
Riksdagens skrivelse Nr 132.
7
Nyttjas gemensamhetsfiske på nu angivet sätt, äge denna lag ej tillämpning
beträffande delägarnas inbördes förhållande och ordnandet av
deras gemensamma angelägenheter.
Om gemensamhetsfiskes upplåtande på arrende.
17 §.
För beslut, att gemensamhetsfiske skall upplåtas på arrende, erfordras
beträffande fiskevatten, som är i sin helhet oskift, mer än hälften
och i fråga om annat fiskevatten minst två tredjedelar av samtliga delägares
rösttal. Beslut om att dylik upplåtelse skall ske varde underställt
Konungens befallningshavande, som, därest beslutet finnes i laga ordning
tillkommet, fastställer det till efterrättelse.
18 §.
Utarrenderingen skall ske å offentlig auktion, om ej delägarna enhälligt
överenskomma om annat förfaringssätt; och varde gjorda anbud
prövade av delägarna vid auktionen eller å sammanträde, som vid auktionen
utsattes att hållas sist å tionde dagen därefter.
Menar delägare, att, med avseende å anbudens beskaffenhet eller i
övrigt föreliggande förhållanden, anbud, som godkänts, icke bort antagas,
må han före klockan tolv å tjugonde dagen från anbudets godkännande
klaga hos Konungens befallningshavande; och äge befallningshavanden,
därest det finnes uppenbart, att delägarnas gemensamma bästa icke tillvaratagits,
förordna, att ny auktion skall hållas.
19 §.
Behållen arrendeavgift skall fördelas efter delaktigheten i gemensamhetsfisket,
om ej delägarna besluta att använda dylik avgift till åtgärder
för fiskets främjande.
År gemensamhetsfiske utarrenderat till delägare, må han vid erläggande
av arrendeavgiften avdraga vad av behållningen å honom belöper
efter hans delaktighet i fisket.
8
Riksdagens skrivelse Nr 132.
20 §.
Sedan beslut fattats om gemensamhetsfiskes upplåtande på arrende,
vare beslut att, med ändring av vad sålunda bestämts, fisket skall brukas
av delägarna var för sig enligt fastställd plan icke giltigt, därest ej delägare
med mer än hälften av samtliga delägares rösttal förenat sig om
beslutet.
Om gemensamhetsfiskes nyttjande av delägarna var för sig enligt
fastställd plan.
21 §.
Skall gemensamhetsfiske nyttjas av delägarna var för sig enligt fastställd
plan, varde plan av dem antagen.
Dylik plan skall innehålla föreskrifter om beskaffenheten och antalet
av de fiskredskap, sam varje delägare må vid fisket begagna, samt, då
fråga är om oskift fiskevatten, angiva den ordning, i vilken delägarna
må använda de olika fiskeplatserna. I planen må jämväl införas bestämmelser
om viss fredningstid för särskilda Åskslag och om avsättande av
fredningsområden ävensom förbud mot infångande av fisk under viss storlek,
stadganden, som möjliggöra tillsyn därå att delägare icke använder
andra eller flera redskap än honom tillkommer, samt andra bestämmelser,
som kunna tjäna till främjande av fisket eller förekommande av tvist mellan
delägarna.
Ej må någon i plan tilläggas rätt att fiska i annan delägares fiskevatten,
med mindre denne lämnat medgivande därtill.
22 §.
Antagen plan för gemensamhetsfiskes brukande skall underställas
Konungens befallningshavande, som tillser huruvida planen tillkommit i
laga ordning samt överensstämmer med lag och författning, så ock, därest
delägare gjort påminnelse i sådant hänseende, huruvida planen kränker
dennes enskilda rätt eller icke är tjänlig för fiskets främjande.
År ej planen antagen vid förrättning, varom i 5 § förmäles, skall
tillfälle att avgiva påminnelser ofördröjligen beredas delägarna enligt vad
i 13 § sägs.
Planen skall av Konungens befallningshavande antingen oförändrad
fastställas eller ogillas. Vägras fastställelse, skall skäl därför uppgivas.
9
Riksdagens skrivelse Nr 132.
23 §.
Har i plan för fiskevatten, som ej är i sin helhet oskift, upptagits
bestämmelse om avsättande av fredningsområde, och lider delägare, inom
vars fiskevatten området skall avsättas, genom sådan åtgärd intrång i sin
fiskerätt, må bestämmelsen ej mot honom tillämpas, med mindre ersättning
för intrånget beredes honom.
Erinran härom skall införas i beslut om fastställelse å plan, som
nyss är sagd. •
24 §.
Träffas ej överenskommelse angående ersättning, varom i 23 § förmäles,
skall ersättningen av tre ojäviga skiljemän fastställas till visst belopp
i penningar eller varor att årligen förskottsvis utgå. Bland skiljemännen
skall en utses av den till ersättning berättigade och en av övriga
delägare, varefter de sålunda utsedda tillkalla den tredje,, som skall
vara skiljemännens ordförande. Tredskas någondera parten att utse skiljeman,
eller kunna de utsedda ej förena sig om valet av den tredje, äge
domaren eller utmätningsmannen i orten att förordna om valet.
Den, som ej nöjes med de flesta skiljemännens mening eller, om
alla äro av skilda meningar och dessa ej kunna till varandra jämkas, med
vad ordföranden säger, äge att draga tvisten under rättens prövning, så
framt han instämmer sin talan sist å nittionde dagen från det skiljemännens
beslut tillställdes honom; och skall i beslutet lämnas tydlig hänvisning
om vad den missnöjde har att iakttaga för tvistens dragande under
rättens prövning. Ställes hos Konungens befallningshavande pant eller
borgen för ersättning, som, utöver vad skiljemännen bestämt, kan varda
fastställd, äge befallningshavånden förordna, att bestämmelsen om fredningsområde
må, ändå att den till ersättning berättigade söker ändring i
skiljemännens beslut, genast tillämpas mot erläggande tillsvidare av ersättning
enligt samma beslut.
25 §.
Fastställd plan skall, om den ej av Konungens befallningshavande
jämlikt 35 § förklaras skola upphöra att gälla, lända till efterrättelse, intill
dess bolag bildats för gemensamhetsfiskets nyttjande, eller ny plan
eller beslut om fiskets upplåtande på arrende efter vunnen fastställelse
trätt i tillämpning.
Bihang till Riksdagens •protokoll 1913. 14 samt. 44 käft. (Nr 132.) 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 132.
Bestämmelser om syssloman samt vissa bestämmelser om delägarnas
sammanträden och beslut.
26 §.
Delägarna i gemensamhetsfiske skola, om de äro flera än tre eller
eljest någon, vars rätt är därav beroende, det yrkar, utse syssloman att
uppbära och omhänderhava samt, i den mån det skall ske, fördela delägarna
samfällt tillkommande medel ävensom mottaga uppsägning och annat meddelande,
som rör fisket.
Utse ej delägarna syssloman, då sådant skall ske, äge Konungens
befallningsliavande att på ansökan av någon, vars rätt är därav beroende,
utse syssloman. Delägare eller den, som enligt 31 § äger föra hans talan,
vare, om han av Konungens befallningshavande utses till syssloman, skyldig
mottaga uppdraget utan rätt till arvode för dess utförande; äge dock att
efter fem år avgå och vare sedermera ej skyldig ånyo mottaga befattningen,
förrän ytterligare fem år förflutit.
Syssloman må genom delägarnas beslut entledigas, dock att av Konungens
befallningshavande utsedd syssloman skall innehava befattningen,
till dess hos befallningshavanden visats, att delägarna utsett annan syssloman
och att denne åtagit sig uppdraget.
27
Huru delägarna skola kallas till sammanträde bestämmes, sedan dem
beretts tillfälle att yttra sig i ämnet, av Konungens befallningshavande, då
beslut om gemensamhetsfiskes inrättande fastställes.
Om tid och ort för sammanträde bestämme delägarna. Syssloman
må ock utlysa sammanträde, som han finner erforderligt. Påfordra delägare
med minst en tiondel av samtliga delägares rösttal hos syssloman
sammanträde för uppgivet ändamål, skall sammanträde utlysas. Har syssloman
ej senast fjorton dagar efter sådan påfordran utlyst sammanträde
att hållas inom fjorton dagar, åligger det, på anmälan av delägare, domaren
eller utmätningsmannen i orten att ofördröjligen utlysa sammanträde.
Lag samma vare, om syssloman ej finnes och val av syssloman skall ske.
Vid sammanträde föres ordet av den, som de närvarande därtill utse.
Protokoll skall vid sammanträde föras genom ordförandens försorg.
11
Riksdagens skrivelse Nr 132.
28 §.
Ej må genom beslut av delägarna tillskott i penningar, varor eller
arbete åläggas delägare, som ej biträtt beslutet; ej heller må annorledes än
genom enhällig överenskommelse mer än hälften av influten arrendeavgift
anvisas till åtgärder för fiskets främjande.
29 §.
Vid omröstning i andra frågor än de i 1, 17, 20 och 33 §§ omförmälda
må icke för någon delägare beräknas mer än en tredjedel av de i omröstningen
deltagandes sammanlagda rösttal.
Då ej annat är för visst fall stadgat, gälle den mening, som erhåller
högsta rösttalet, eller, vid lika rösttal, den mening, varom de flesta röstande
förenat sig. Äro även efter sådan beräkning rösterna lika delade, avgöres
val genom lottning, men gälle i annan fråga den mening, som biträdes
av ordföranden vid sammanträdet eller, därest omröstning sker under förrättning,
varom ovan sägs, av förrättningsmannen.
Har delägare avgivit anbud vid auktion enligt 18 §, må han ej deltaga
i prövningen av de gjorda anbuden, och äge ej heller delägare, som
ensam eller jämte andra arrenderar gemensamhetsfisket, deltaga i avgörandet
av fråga om gemensamma medels användande till åtgärder för fiskets
främjande eller av annan fråga, vari han såsom arrendator kan vänta nytta
eller skada av delägarnas beslut.
30 §.
Delägarna må åt syssloman eller annan av dem utsedd person uppdraga
sin beslutanderätt i fråga, för vars avgörande ej erfordras enhällig
överenskommelse eller viss röstövervikt.
31 §.
1 mom. Innehavare av stadgad åborätt till fastighet, som tillhör
kronan eller allmän inrättning, vare i avseende å tillämpningen av denna
lag att anse såsom ägare av fastigheten.
2 mom. Boställshavare, som själv brukar bostället, och arrendator
av boställe, som är i författningsenlig ordning utarrenderat, äge föra talan
för fiskevatten, som han i nämnda egenskap äger nyttja. Samma rätt tillkomme
arrendator av annan genom offentlig myndighet utarrenderad fast
egendom.
12
Riksdagens skrivelse Nr 132.
Är eljest fast egendom utarrenderad, tillkomme, om ej annat förbehåll
skett, den rätt nyss är sagd arrendatorn; dock må ej utan upplåtarens
samtycke arrendatorn lämna medgivande, som i 21 § tredje stycket
omförmäles, eller deltaga i beslut
i fråga om bestämmande av särskild beräkningsgrund för delaktigheten
i gemensamhetsfiske eller för delägares rösträtt enligt vad i 4 § sägs
eller
i frågor, som omförmälas i 1, 17, 20 och 33 §§.
Såväl ägare som boställshavare och arrendator vare berättigad:
att jämlikt 9 § påkalla biträde av gode män vid förrättnings företagande,
att enligt vad i 11 § sägs yrka, att omröstning rörande vissa frågor
skall äga rum, innan frågan om gemensamhetsfiskes inrättande företages
till afgörande,
att jämlikt 18 § klaga över prövningen av arrendeanbud,
att enligt 24 § klandra skiljemäns beslut,
att ingiva påminnelser i de fall, då sådant enligt denna lag i allmänhet
är tillåtet, samt
att åtala förseelse, varom i 37 § förmäles.
32 §.
Vad delägarna beslutat i fråga, som ankommer på deras avgörande,
gälle mot ny delägare.
Om ändring av grunderna för gemensamhetsfiske samt om gemensamhetsfiskes
upphörande.
33 §.
Ändring av området för gemensamhetsfiske må ej ske, med mindre
beslut därom biträdes dels av delägare i det ursprungliga området, vilka
äga minst två tredjedelar av delägarnas hela rösttal, dels ock av delägare
i det vatten, om vars tilläggande eller avskiljande fråga är, med det rösttal,
som erfordras för beslut om gemensamhetsfiskes inrättande i samma vatten.
Beslut om sådan ändring skall underställas Konungens befallningshavande,
som, därest ändringen finnes lämpligen böra äga rum, fastställer beslutet
till efterrättelse.
I avseende å ändring, som i första stycket sägs, äge vad i 5—13 §§
är stadgat motsvarande tillämpning. Är fråga om tillökning av gemen
-
13
Riksdagens skrivelse Nr 132.
samhetsfiskes område, skall vad i 9 § stadgas om uppskattnings företagande
äga tillämpning jämväl med avseende på det ursprungliga området,
utan hänsyn till om uppskattning beträffande detta område förut skett.
Är däremot fråga allenast om fiskevattens avskiljande, må förnyad uppskattning
ej företagas, med mindre Konungens befallningshavande, sedan
tillfälle beretts delägarna att yttra sig och förrättningsmannen blivit börd,
finner nödigt att förordna om uppskattnings företagande.
34 §.
Har efter gemensambetsfiskes inrättande fiskevatten, som ingår däri,
blivit delat, och erfordras för bestämmande av det å varje del belöpande
rösttal sådan uppskattning, som i 9 § omförmäles, äge Konungens befallningshavande,
på ansökan av delägare i fiskevattnet, förordna om förrättning
för sådan uppskattning.
Finnes till följd av fastighets delning erforderligt att vidtaga jämkning
i fastställd plan för gemensambetsfiskes brukande, förordne därom
Konungens befallningshavande på ansökan av delägare i fastigheten. Innan
ärendet företages till avgörande, skall tillfälle att ingiva påminnelser beredas
delägarna enligt vad i 13 § sägs samt statens fisker itjänsteman höras
eller ock förrättning på stället företagas, om Konungens befallningshavande
finner sådan erforderlig.
35 §.
Har under en sammanhängande tid av tre år gemensamhetsfiske icke
varit på arrende upplåtet'' och ej heller överenskommelse om fiskets nyttjande
i bolag eller fastställd plan för fiskets brukande varit gällande, äge
Konungens befallningshavande, på ansökan av delägare, förklara beslutet
om gemensambetsfiskes inrättande förfallet.
Om genom fiskevattens användande för annat ändamål än fiske eller
i följd av sjösänkning, naturhändelse eller annan omständighet gemensamhetsfiske
undergått väsentlig förändring till beskaffenhet eller gränser, äge
Konungens befallningshavande, efter ansökan av delägare, antingen förklara
beslutet om gemensamhetsfiskes inrättande förfallet eller förordna om förrättning
för uppskattning enligt 9 § eller för uppgörande av förslag till
ny plan för fiskets brukande eller ock, om sådan plan antagits utan förrättning,
bereda delägarna tillfälle att avgiva påminnelser enligt vad i 13 §
sägs; och äge Konungens befallningshavande, även om icke ny plan antaga
och av befallningshavanden fastställes, förklara, att förut fastställd plan
skall upphöra att gälla.
14
Riksdagens skrivelse Nr 132.
Konungens befallningshavande må ej förklara beslut om gemensambetsfiskes
inrättande förfallet, innan delägarna enligt vad i 13 § sägs erhållit
tillfälle att ingiva påminnelser i ärendet samt statens fiskeritjänsteman
blivit i saken hörd.
36 §.
Med avseende å förrättning, som jämlikt 34 eller 35 § skall företagas,
galle i tillämpliga delar vad i 5, 6 samt 9—12 §§ är stadgat.
Straffbestämmelser.
37 §■
Den, som i följd av gemensamhetsfiskes inrättande allenast äger
rätt till visst slag av fiske i honom tillkommande vatten men likväl där
idkar annat slag av fiske, så ock den, som fiskar i strid mot fastställd
plan, dömes, om ej gärningen är belagd med straff i allmänna strafflagen,
till böter från och med fem till och med etthundra kronor
Förseelse,
varom nu är sagt, må ej, därest den endast förnärmar
enskild persons rätt, åtalas av annan än delägare i gemensamhetsfisket
eller arrendator av fisket.
38 §.
Böter, som ådömas enligt 37 §, skola tillfalla kronan- Saknas tillgång
till deras fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmänna strafflagen.
Särskilda bestämmelser.
39 §.
För förrättning, varom i 5 och 9 §§ sägs, skall utgå ersättning till
förrättningsmannen och gode män enligt vad särskilt stadgas. Ersättning,
som ej av allmänna medel gäldas, jämte kostnad för kungörelser och annat,
som för förrättningen är av nöden, skall sökanden genast förskjuta. Kommer
gemensamhetsfiske till stånd, gäldas sådan ersättning och kostnad av
delägarna efter vars och ens delaktighet i gemensamhetsfisket; dock vare
boställshavare samt arrendator^'', som i 31 § 2 mom. första stycket avses,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 132. 15
pliktiga gälda vad av ersättningen och kostnaden belöper å fiskevatten,
som av dem innehavas.
Vad i första stycket stadgas äge motsvarande tillämpning i avseende
å förrättning, som jämlikt 33, 34 eller 35 § skall företagas.
40 §.
Beslut, som Konungens befallningshavande jämlikt denna lag meddelar,
skall införas i länskungörelserna och tidning inom orten samt uppläsas
i kyrkan i den eller de socknar, där fiskevattnet är beläget.
Mot Konungens befallningshavandes beslut må talan fullföljas hos
Konungen genom besvär, vilka skola till vederbörande statsdepartement
ingivas före klockan tolv å sextionde dagen från den dag, då beslutet
upplästs i kyrkan, eller, därest beslutet upplästs å olika dagar i särskilda
socknars kyrkor, från den dag, då det sist blivit uppläst.
Beslut, varigenom plan för gemensamhetsfiskes brukande fastställts,
lände till efterrättelse utan hinder av förd klagan.
41 §.
Sträcker sig fiskevatten, om vilket fråga är, genom två eller flera
län, höre ärendet under Konungens befallningshavande i det län, där
största delen av fiskevattnet är belägen; dock att, sedan befallningshavanden
i visst län meddelat förordnande för förrättningsman jämlikt 5 § eller,
utan att förrättning företagits, fastställt beslut om gemensamhetsfiskes
inrättande, samme befallningshavande fortfarande skall handlägga ärenden
angående gemensamhetsfisket.
42 §.
Den rätt, vilken tillkommer ägare av fiske, varmed äganderätt till
grunden ej är. förenad och som avser fångst av allenast visst eller vissa
fiskslag, skall ej beröras av gemensamhetsfiskes inrättande.
Har, innan denna lag trätt i kraft, fiskevatten utarrenderats, antingen
särskilt för sig eller under sådana villkor att avtalet uppenbarligen avser
huvudsakligast fiskerätten, eller har före denna lags trädande i kraft rätt
att fiska i vatten upplåtits annorledes än genom utarrendering av vattnet,
16
Riksdagens skrivelse Nr 132.
och inrättas gemensamhetsfiske, som omfattar jämväl sådant
vare godkännande av fiskerättens innehavare erforderligt för g
beslut att upplåta gemensamhetsfisket på arrende.
Stockholm den 24 maj 1913.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1913. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
131700
; fiskevatten,
iltigheten av
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.