Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om behandling av alkoholister samt till lag om ersättning i vissa fall av allmänna medel till vittnen i mål enligt lag om behandling av alkoholister, dels och i anledning därav väckta motioner.
1913-05-26 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1913:136, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om behandling av alkoholister samt till lag om ersättning i vissa fall av allmänna medel till vittnen i mål enligt lag om behandling av alkoholister, dels och i anledning därav väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 136.
Nr 136.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 26 maj 1013.
» » »i Andra kammaren den 26 maj 1913.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om behandling av alkoholister
samt till lag om ersättning i vissa fall av allmänna
medel till vittnen i mål enligt lag om behandling
av alkoholister, dels och i anledning därav väckta motioner.
(Lagutskottets utlåtande nr 31 och memorial nr 34.)
Till Konungen.
Genom en den 11 april 1913 dagtecknad proposition, nr 193, kar
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet
och lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga vid propositionen
fogade förslag till lag om behandling av alkoholister samt till lag
om ersättning i vissa fall av allmänna medel till vittnen i mål enligt lag
om behandling av alkoholister.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1A samt. 4S käft. (Nr 136.)
1
2 Riksdagens skrivelse Nr 136.
Riksdagen liar i huvudsak biträtt berörda förslag. Beträffande de särskilda
bestämmelserna i förslagen har Riksdagen funnit här nedan angivna
ändringar påkallade.
Utan tvivel torde det vara synnerligen lämpligt, att de i 3 § omförmälda
nykterhetsnämnderna för inhämtande av de upplysningar och vidtagande
av de åtgärder, varom i 4 § sägs, i största möjliga utsträckning
anlita befintliga frivilliga organisationer, såsom nykterhets- och skyddsföreningar
m. fl. dylika, eller enskilda personer, vilka äro särskilt skickade
att utföra det arbete i förebyggande riktning, som det här gäller. Härigenom
skulle bland annat även vinnas den icke ringa fördelen, att de
personer, som hade att vidtaga de förebyggande åtgärderna, icke vore desamma
som de, vilka det sedermera tillkomme att bestämma om ingivande
av ansökning om internering; och man skulle också otvivelaktigt härigenom
tillföra arbetet på detta område ett intresse, som eljest icke står att vinna,
Riksdagen anser visserligen, att en dylik befogenhet enligt sakens
natur tillkommer nykterhetsnämnden, men har dock, för undvikande av
möjligheten till missförstånd i detta hänseende, ansett, att i lagen bör inflyta
ett stadgande, varigenom nykterhetsnämnd uttryckligen tillerkännes
ifrågavarande befogenhet, och har Riksdagen fördenskull till 4 § 2 mom.
i förslaget till lag om behandling av alkoholister fogat ett tillägg, innehållande
bestämmelse härom.
Särskild uppmärksamhet har i sistnämnda lagförslag ägnats frågan om
behandling av de s. k. farliga alkoholisterna. I 5 § har stadgats rätt jämväl
för polismyndighet att, då åt dryckenskap hemfallen person är farlig för
annans personliga säkerhet eller eget liv, göra ansökan om hans internering;
och, om anledning förekommer att den som ansökning om internering avser är
på dylikt sätt farlig, äger jämlikt 10 §, även innan han blivit hörd i
målet, Konungens befallningshavande gå i författning om att han i avbidan
på slutligt beslut tillsvidare intages å allmän anstalt för vård av alkoholister
eller, om plats å dylik anstalt ej omedelbart kan beredas, föranstalta
om hans omhändertagande och vårdande under tiden på annat lämpligt sätt.
Det torde emellertid vara uppenbart, att den fara, som från dylika
s. k. farliga alkoholisters sida hotar, i många fall är så överhängande, att
med deras omhändertagande icke under några förhållanden bör få anstå till
dess Konungens befallningshavande med anledning av inkommen ansökan
hunnit förordna därom. Även den polismyndighet i 5 § tillerkända ansökningsrätt
lärer i dylika fall vara mindre effektiv, därest ej myndigheten
jämväl äger rätt att omedelbart, då anledning förekommer att den åt dryc
-
3
Riksdagens skrivelse Nr ISO.
kenskap kemfallne är farlig för annans säkerhet eller eget liv, taga honom
i förvar i avbidan på Konungens befallningshavandes vidare förordnande.
Det torde visserligen kunna ifrågasättas, huruvida icke nämnda befogenhet
även utan ett dylikt stadgande finge anses tillkomma polismyndigheten.
Men Riksdagen har dock med hänsyn till de olägenheter, som varje
oklarhet med avseende på myndigheternas befogenhet i dylika fall måste
medföra, ansett ett uttryckligt stadgande härom böra i lagen intagas.
Kiksdagen, som ansett nämnda stadgande lämpligen böra inflyta vid 5
§, har sålunda till denna paragraf fogat ett tillägg av innehåll att, därest i
fall, som i paragrafen avses, faran är så överhängande, att åtgärd som
ankommer på Konungens befallningshavande ej utan våda kan avvaktas,
här omförmälda myndighet skall äga vidtaga erforderlig åtgärd för farans
avvärjande. Kiksdagen har dock härvid ansett i lagen böra föreskrivas, att,
om ej, då dylik åtgärd vidtages, ansökning om internering redan gjorts,
sådan ofördröjligen skall insändas till Konungens befallningshavande.
I sammanhang härmed har Kiksdagen funnit orden i paragrafens första
stycke: »av stadsfiskal eller av polismästare, där sådan finnes,» lämpligen
böra utbytas mot orden »av vederbörande polismyndighet».
I 2, 7 och 25 §§ hava några smärre ändringar vidtagits.
Beträffande förslaget till lag om ersättning i vissa Joll av allmänna
medel till vittnen i mål enligt lag om behandling av alkoholister har Kiksdagen
ej funnit skäl till annan ändring, än att orden »och har han på grund
därav inställt sig vid domstolen» uteslutits för att tydligare utmärka, i anledning
av en inom lagrådet gjord anmärkning, att jämväl 3 § i lagen den 4 juni
1886 angående ersättning av allmänna medel till vittnen i brottmål må i
mål av förevarande beskaffenhet vinna motsvarande tillämpning.
Kiksdagen, som alltså icke kunnat i oförändrat skick antaga de av Eders
Kungl. Maj:t genom förevarande proposition framlagda förslag till lag om
behandling av alkoholister samt till lag om ersättning i vissa fall av allmänna
medel till vittnen i mål enligt lag om behandling av alkoholister, får
hos Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att Kiksdagen för sin del antagit följande
Ko) Lag om behandling ar alkoholister.
Härigenom förordnas som följer:
År någon hemfallen åt dryckenskap, och finnes han i följd därav
vara farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv, eller
4
Riksdagens skrivelse Nr 136.
utsätta hustru eller barn, som hau är skyldig att försörja, för nöd
eller uppenbar vanvård, eller
ligga fattigvården eller sin familj till last,
då må i den ordning, som stadgas i denna lag, förordnas om hans
intagande å allmän anstalt för vård av alkoholister.
2 §.
Allmän anstalt för vård av alkoholister är antingen av staten för
sådant ändamål upprättad anstalt eller oek av landsting, kommun, förening,
stiftelse eller annan för enahanda ändamål anordnad anstalt, vilken av
Konungen erkänts såsom allmän. Sådant erkännande kan när som helst
återkallas.
Anstalt, som här sägs, skall stå under ledning av en styrelse. Konungen
meddelar för varje särskild anstalt närmare bestämmelser angående
dess verksamhet.
Anstalterna skola stå under uppsikt av den myndighet, som Konungen
bestämmer.
3 §•
I varje kommun skall finnas eu nykterhetsnämnd.
Kykterhetsnämnden skall, om ej särskild sådan nämnd blivit tillsatt,
utgöras av kommunens fångvårdsstyrelse.
Särskild nykterhetsnämnd må tillsättas, i fall så prövas lämpligt i stad
av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmän rådstuga och på
landet av kommunalstämma. Om dylik nämnds sammansättning, val av
ledamot och suppleant däri, ledamots och suppleants tjänstgöringstid och
avgång, val av ordförande och vice ordförande, ordningen för nämndens
arbete, avgivande av utgifts- och inkomstförslag, räkenskapers förande, redovisning
samt ledamots ansvarighet äger för annan ort än Stockholm vad
om fattigvårdsstyrelse finnes stadgat motsvarande tillämpning, och gälla
för Stockholm de bestämmelser, Konungen på förslag av stadsfullmäktige
meddelar. Yald ledamot äger att när som helst avsäga sig uppdraget.
4 §.
1 mom. Ansökning om förordnande att person, som omförmäles i
1 §, skall intagas å allmän anstalt för vård av alkoholister må göras av
nykterhetsnämnden i den kommun, där han vistas eller äger hemortsrätt.
Riksdagens skrivelse Nr 136. 5
2 mom. Innan sådan ansökning göres, skall nämnden inhämta noggranna
upplysningar om ifrågavarande person samt, därest ej uppenbarligen
utsikt saknas att utan tvång återföra honom till ett nyktert och
ordentligt liv, vidtaga härför lämpade åtgärder, såsom att söka
förmå honom att ingå i nykterhetsförening,
bereda honom, för minskande av frestelserna till bruk av rusdrycker,
anställning hos lämplig person eller ombyte av verksamhet eller vistelseort,
utverka hos försäljare av brännvin, vin eller Öl, att sådana drycker
ej utlämnas till honom,
förmå honom att rådfråga läkare och följa dennes föreskrifter eller
att frivilligt söka vård å lämplig anstalt.
I fall av behov äger nykterhetsnämnd att för vidtagande av de i
detta moment omförmälda åtgärder till sitt biträde utse ombud antingen
bland sina egna ledamöter eller bland andra för uppgiften lämpade personer,
föreningar eller stiftelser.
3 mom. Ansökning, som ovan sägs, göres hos Konungens befallningshavande.
Ansökningen skall innehålla en fullständig redogörelse för de av
nämnden i ärendet gjorda undersökningar och för de övriga åtgärder, som
enligt 2 mom. må hava vidtagits.
Vid ansökningen skola fogas prästbevis enligt av Konungen fastställt
formulär samt utlåtande av legitimerad läkare, avfattat enligt av Konungen
meddelade anvisningar och grundat å undersökning, som verkställts inom
en månad före ansökningens ingivande.
Hava prästbevis och läkarutlåtande, enligt vad nu är sagt, ej bifogats
ansökningen, varde denna ej upptagen till prövning, med mindre anledning
förekommer, att den, som ansökningen avser, är farlig för annans
personliga säkerhet eller eget liv. Upptages ej ansökningen, meddele
Konungens befallningskavande därom skriftligt besked.
1 mom Är åt dryckenskap hemfallen person farlig för annans personliga
säkerhet eller* eget liv, må ansökning om förordnande att han skall
intagas å allmän anstalt för vård av alkoholister jämväl göras å landet av
kronofogde eller länsman samt i stad av vederbörande polismyndighet.
Ansökningen skall innehålla en fullständig redogörelse för de av polismyndigheten
i ärendet inhämtade upplysningar samt vara åtföljd av prästbevis
6
Riksdagens skrivelse Nr 136.
och läkarutlåtande, som i 4 § sägs, om dylika handlingars anskaffande
kan utan våda avvaktas.
För köping eller annat områd e å larnlet, för vilket ordningsstadga o
för rikets städer är i tillämpliga delar gällande, må Konungens befallningshavande
förordna lämplig polisman att fullgöra vad enligt denna lag
åligger länsman.
2 mom. Därest i fall, som i 1 mom. avses, faran är så överhängande,
att åtgärd, som ankommer på Konungens befallningshavande, ej utan
våda kan avvaktas, har myndighet, varom i samma mom. förmäles, att
vidtaga erforderlig åtgärd för farans avvärjande; åliggande det myndigheten
att, om ansökning enligt nämnda mom. ej redan gjorts, ofördröjligen
till Konungens befallningshavande insända sådan ansökning.
6 §•
diar framställning om åtgärd, som i 4 § 1 inom. sägs, hos nykteihetsnämnden
gjorts av förmyndare för en åt dryckenskap hemfallen person
eller av sådan persons make, föräldrar, barn eller syskon eller, där hans
barn ej uppnått myndig ålder, av förmyndaren för dessa, men har nämnden
avslagit framställningen eller ej inom två månader vidtagit den äskade
åtgärden, äger den, som hos nämnden gjort dylik framställning, att själv hos
Konungens befallningshavande göra ansökning om förordnande att den åt
dryckenskap hemfallne skall intagas å allmän anstalt för vård av alkoholister.
Sådan ansökning skall vara åtföljd av prästbevis och läkarutlåtande,
som omförmälas i 4 §, samt inlämnas till nykterhetsnämnden inom. tolv
månader efter det sagda framställning gjorts hos nämnden, och åliggei
det nämnden att, sedan vederbörliga ansökningshandlingar inkommit, till
Konungens befallningshavande ofördröjligen insända desamma jämte, eget
utlåtande, vilket tillika skall innefatta redogörelse för de undersökningar
och övriga åtgärder enligt 4 § 2 inom., som av nämnden vidtagits, samt,
om dylika åtgärder ej förekommit, upplysning om skälen därtill.
7 §''
diar ansökning i behörig ordning gjorts, läte Konungens . befallningshavande
ofördröjligen ansökningshandlingarna delgivas den, vilken ansökningen
gäller, samt, då fråga är om person, som står under annans målsmanskap,
jämväl målsmannen, med föreläggande att inom viss kort tid
skriftligen förklara sig över ansökningen, vid äventyr, om det försummas,
att målet ändock avgöres. Finner Konungens befallningshavande part böra
7
Riksdagens skrivelse Nr 136.
lämnas tillfälle att yttra sig över handling, som inkommit efter det ansökningen
utställts till förklaring, liar Konungens befallningshavande att, enligt
vad nu är sagt, låta delgiva sådan handling.
Askar part, att angående uppgivna omständigheter någon skall vid
domstol höras såsom vittne eller upplysningsvis, och är förhöret icke uppenbarligen
onödigt, skall Konungens befallningshavande förordna om sådant
förhör vid underrätt, som Konungens befallningshavande bestämmer, samt
meddela föreskrift om vad parterna med avseende å förhöret hava att
iakttaga. Förekommer anledning, att den, vars intagande å anstalt ifrågasattes,
är farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv, äger Konungens
befallningshavande även utan parts begäran förordna om vittnesförhör.
8 §•
Finner Konungens befallningshavande, då enskild person är sökande,
erforderliga åtgärder enligt 4 § 2 mom. icke hava vidtagits, må Konungens
befallningshavande förelägga nykterhetsnämnden att vidtaga dylika åtgärder
samt inom viss tid inkomma med redogörelse för desamma och det genom
dem vunna resultat.
9 §•
Förekommer anledning, att den, som ansökningen avser, är farlig för
annans personliga säkerhet eller eget liv, må återkallelse av ansökningen
ej utgöra hinder för Konungens befallningshavande att fortsätta med målets
handläggning.
10 §.
Därest anledning förekommer, att den, som ansökningen gäller, är
farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv, må, även innan han
blivit hörd i målet, Konungens befallningshavande, när skäl därtill äro, gå
i författning om att han, i avbidan på slutligt beslut, tillsvidare intages å
allmän anstalt för vård av alkoholister, eller, om plats å dylik ej omedelbart
kan beredas, föranstalta om hans omhändertagande och vårdande under
tiden på annat lämpligt sätt.
11 §.
Slutligt beslut i målet skall genom Konungens befallningskavandes
försorg ofördröjligen delgivas parterna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
g Riksdagens skrivelse Nr 136.
12 §.
Vid slutligt beslut om någons intagande å allmän anstalt för vård
av alkoholister äger Konungens befallningshavande, när skäl därtill äro,
förordna, att beslutet må gå i verkställighet, utan hinder därav att det ej
äger laga kraft.
13 §.
Har å allmän anstalt för vård af alkoholister beretts plats för den,
om vars intagande å dylik anstalt förordnande meddelats, men vägrar han
att ingå å anstalten, äger Konungens befallningshavande att efter framställning
av den, på vars ansökning förordnandet meddelats, lämna handräckning
för beslutets verkställande.
14 §.
Därest slutligt beslut om någons intagande å allmän anstalt för vård
av alkoholister grundats därpå, att han är farlig för annans personliga
säkerhet eller eget liv, har Konungens befallningshavande att föranstalta
om hans intagande å sådan anstalt, så snart plats kan beredas.
Kan plats å dylik anstalt ej omedelbart beredas, äger Konungens
befallningshavande, när skäl därtill äro, att draga försorg om hans omhändertagande
och vårdande under tiden på annat lämpligt sätt; dock må sådan
vård ej fortgå under längre tid än tre månader.
15 §.
Har ej inom tre månader, efter det slutligt beslut om intagande å
allmän anstalt för vård av alkoholister vunnit laga kraft, handräckning
sökts för beslutets verkställande, och har ej heller, därest den, vilken beslutet
avser, utan handräckning ingått å anstalt, anmälan om beslutet
inom samma tid gjorts hos anstaltens styrelse, vare beslutet förfallet.
Lag samma vare, om beslut, för vars verkställande handräckning begärts
inom nyss angivna tid eller Konungens befallningshavande enligt 14 §
har att själv sörja, ej blivit verkställt inom sex månader från det beslutet
vunnit laga kraft.
16 §.
En var, som är intagen å allmän anstalt för vård av alkoholister,
skall vara skyldig att fullgöra det arbete, som ur synpunkten av en ändamålsenlig
vård ålägges honom.
jRiksdagens skrivelse Nr 136.
9
17 §•
Den myndighet, som har att utöva uppsikt över de allmänna anstalterna
för vård av alkoholister, äger att förordna om överflyttning av intagen
person från eu anstalt till en annan. Konungen utfärdar de bestämmelser,
som härvid skola lända till efterrättelse.
Sådant förordnande må genast gå i verkställighet.
18 §.
Den, som på grund av slutligt förordnande intagits å allmän anstalt
för vård av alkoholister, må kvarhållas under en tid av ett år. Har han
före förordnandets meddelande vårdats å sådan anstalt minst sex månader,
må han kvarhållas under en tid av två år.,
Utskrivning från anstalten skall ske tidigare än nu är sagt, därest
skäl föreligga till antagande, att den vårdade efter utskrivningen skall föra
ett nyktert och ordentligt liv.
Vid beräkning av tid, som i första stycket avses, skall den tid inräknas,
under vilken någon varit enligt 10 § intagen å allmän anstalt
för vård av alkoholister eller jämlikt 10 eller 14 § omhändertagits
och vårdats på annat sätt. Har. någon, efter det förordnande meddelats
om hans intagande å allmän anstalt, frivilligt ingått å sådan,
och påkallas, medan han är intagen där, verkställighet av förordnandet, skall
den tid han frivilligt vistats å anstalten likaledes medräknas vid bestämmande
av den tid, under vilken han på grund av förordnandet må kvarhållas.
1!) §.
Om utskrivning tillkommer det anstaltens styrelse att förordna.
Den myndighet, som har att utöva uppsikt över anstalterna, må ock
förordna om utskrivning, jämväl om styrelsen avslagit framställning därom.
20 §.
Den som utskrivits vare under tid, som vid utskrivningen blivit förelagd,
dock högst sex månader, pliktig att vistas inom viss vid utskrivningen
eller därefter bestämd kommun samt att underkasta sig den tillsyn och
de övriga villkor, som blivit vid utskrivningen eller därefter bestämda.
Konungen meddelar närmare föreskrifter om villkoren.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 48 käft. (Nr 136.)
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 136.
Fullgör ej den utskrivne vad sålunda åligger honom, må på ansökning
av nykterhetsnämnden i den kommun, där han vistas, samt, om han
visat sig farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv, jämväl på
ansökning av myndighet, som omförmäles i 5 §, Konungens befäl In in gshavande
förordna om hans återtagande å allmän anstalt för vård av
alkoholister.
Om delgivning och verkställighet av sådant förordnande gäller i
tillämpliga delar vad i 11—15 §§ stadgats.
21 §■
Har utskriven återintagits enligt 20 §, må han kvarhållas under sex
månader eller, om han på grund av det ursprungliga förordnandet varit skyldig
att stanna den i 18 § föreskrivna längre tiden, under ett år.
Yid utskrivning av den sålunda återintagne må villkor ej fästas.
Sedan beslut om sådan utskrivning fattats, har anstaltens styrelse att
därom i god tid före utskrivningen underrätta nykterhetsnämnden i den
kommun, dit den utskrivne begiver sig, samt den person eller myndighet,
på vars framställning han intagits å anstalten.
22 §.
Avviker den intagne från anstalten, skall, sedan han återhämtats, den
tid han egenvilligt undandragit sig anstaltsvården ej medtagas vid beräkning
av den tid, under vilken han längst må kvarhållas.
Polismyndighet har att meddela handräckning för hämtande av den,
som avvikit från anstalt.
23 §.
1 mom. Ordföranden i nykterhetsnämnd äger att, där så prövas nödigt,
påkalla biträde av kommunal- eller polismyndighet. Nykterhetsnämnderna
i olika kommuner böra bistå varandra i de till deras handläggning
hörande ärenden.
2 mom. Kallas någon, som bor eller uppehåller sig inom kommunen,
till inställelse inför nykterhetsnämnden för att höras i de till nämndens
handläggning hörande ärenden, är han pliktig att hörsamma kallelsen, så
vida han minst fyra dagar förut erhållit del därav. Utebliver han utan laga
förfall, skall han höta fem kronor till kommunens kassa och tillhållas af
nämnden genom upprepade viten, som dock tillsammans ej må överstiga
opaginerad Kontrollera mot PDF
It
Riksdagens skrivelse Nr 136.
etthundra kronor, att inställa sig. Kan den tredskande ändå ej förmås till
inställelse, må nämnden lita Konungens befallningskavande till.
24 §.
Kostnad för handräckning enligt 13 §, 20 § tredje stycket och 22 §
bestrides av statsverket.
25 §.
Ken, på vars ansökning någon intagits å allmän anstalt för vård av
alkoholister, är skyldig att svara för all vårdkostnad så väl gent emot den
anstalt, där intagning först ägt rum, som gent emot anstalt, till vilken
överflyttning skett eller i vilken han efter utskrivning intagits enligt 20 §.
Kostnad för vård, som meddelats enligt 10 §, skall statsverket vidkännas.
Har statsverket i fall, som i 14 § sägs, förskjutit eller bestritt
vårdkostnad, äger statsverket rätt till gottgörelse därför av den
kommun, där den vårdade hade hemortsrätt vid den tid, då ansökning
om förordnandet gjordes. Därest den vårdade vid tiden för ansökningen
oavbrutet under minst fem år vistats utom nämnda kommun, skall statsverket
vidkännas kostnaden.
Där på grund av ansvarsförbindelse eller eljest annan person än den,
som åtnjutit vården, guldit vårdkostnaden, är han berättigad till gottgörelse
av den vårdade. Har kommun bekostat vården, äger nykterhetsnämnden
att uttaga sådan gottgörelse, i den män den icke finner skäl till eftergift.
26 §.
Har åt dryckenskap hemfallen person ingått å allmän, anstalt för vård
av alkoholister på grund av egenhändigt underskriven, av prästbetyg och
läkarutlåtande åtföljd ansökning, i vilken han förbundit sig att stanna å
anstalten under viss tid, må han kvarhållas under den angivna tiden,
dock ej längre än ett år från inträdet. Läkarutlåtandet skall vara avfattat
enligt av Konungen meddelade anvisningar och utfärdat av annan
läkare än den, som är anställd vid den anstalt, där inträde sökes. Står
sökanden under annans målsmanskap, erfordras målsmannens samtycke till
ansökningen.
Yad i 16 §, 18 § andra stycket, 19, 22 och 24 §§ stadgats äger
motsvarande tillämpning rörande den, som, efter vad här sägs, ingått å anstalt.
Kan den frivilligt ingångne på grund av sitt uppförande ej lämpligen
behållas å anstalten, må han när som helst utskrivas.
12
Riksdagens skrivelse Nr 136.
I Konungens befallningshavandes eller uppsiktsmyndighetens beslut
må ändring sökas bos Konungen inom den tid, som i allmänhet är bestämd
för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut; dock
vare klagan över beslut enligt 10 § ej inskränkt till viss tid, och må
över annat beslut, som Konungens befallningshavande meddelat under
målets handläggning, särskild klagan icke föras.
Besvär över Konungens befallningshavandes beslut inlämnas till befallningshavanden,
som infordrar vederbörandes förklaring, om anledning
därtill ej uppenbarligen saknas, samt, efter att hava införskaffat den ytterligare
utredning, som kan vara erforderlig, till vederbörande statsdepartement
insänder samtliga målet rörande handlingar tillika med eget utlåtande.
28 §.
Lämnar någon åt person, vilken honom veterligen är intagen å allmän
anstalt för vård av alkoholister, brännvin, vin eller Öl, eller hjälper någon
eljest sådan person att åtkomma dylika drycker, straffes med böter från
och med fem till och med etthundra kronor.
Därest gärning, som här sägs, tillika innefattar förbrytelse mot förordningen
angående försäljning av brännvin eller förordningen angående
försäljning av vin och Öl, gånge som i 4 kap. 2 § strafflagen stadgas.
Förseelsen åtalas vid polisdomstol, där särskild sådan är inrättad, men
eljest hos poliskammare, eller, där sådan ej finnes, vid allmän domstol.
Böter, som ådomas enligt denna paragraf, tillfalla kronan. Saknas
tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmänna
strafflagen.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.
2:o) Lag om ersättning i vissa tall av allmänna medel till
vittnen i mål enligt lag om behandling av alkoholister.
Härigenom förordnas som följer:
Har i mål, som avses i lag om behandling av alkoholister, någon vid
förhör inför domstol blivit av polismyndighet åberopad såsom vittne eller
13
Riksdagens skrivelse Nr 136.
för att upplysningsvis höras eller oek efter förordnande av Konungens befallningshavande
blivit för sådant ändamål inkallad, njute han ersättning för
inställelsen av allmänna medel efter enahanda grunder och i samma ordning,
som stadgas angående ersättning av allmänna medel till vittnen i
brottmål; skolande sådan kostnad alltid stanna å statsverket.
Denna lag träder i kraft den dag KonuDgen förordnar.
Stockholm den 26 maj 1913.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.