Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj.is proposition med förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus, dels ock i anledning av samma proposition väckta motioner.

1913-05-26 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1913:137, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj.is proposition med förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus, dels ock i anledning av samma proposition väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 137.

1

Nr 137.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 26 maj 1913.

» » » i Andra kammaren den 26 maj 1913.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj.is proposition med förslag till lag angående köttbesiktning

och slakthus, dels ock i anledning av samma

proposition väckta motioner.

(Lagutskottets utlåtande nr 32.)

Till Konungen.

Genom en den 4 april 1913 dagtecknad proposition, nr 177, liar Eders

Kung!. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden, föreslagit Riksdagen att antaga

vid propositionen fogat förslag till lag angående köttbesiktning och

slakthus.

Riksdagen bär i huvudsak biträtt nämnda lagförslag. Beträffande

de särskilda bestämmelserna i förslaget har dock Riksdagen funnit här

nedan angivna ändringar och erinringar påkallade.

Den i § 3 mom. 2 upptagna bestämmelsen avser att förebygga den

olägenhet, som med nu gällande stadgande visat sig kunna uppstå i

sådana fall, där stad, varest slakthustvång finnes infört, består jämväl av

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 49 höft. (Nr 137—138.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 137.

ett därintill beläget landsbygdsområde. Särskilt vid de under senare tid

ofta förekommande inkorporeringarna med stad av områden utanför stadens

planlagda del har behov framträtt av jämkning av stadgandets nuvarande

avfattning i syfte att åt invånarne på dessa områden bibehålla

rätten att för eget hushåll företaga slakt utan anlitande av stadens slakthus.

Riksdagen har ock i likhet med Eders Kungl. Magt ansett lättnad

i slakthustvånget böra beredas för invånare i dylika till stad hörande,

men utanför stadsplanen belägna områden. Därvid har emellertid Riksdagen

funnit denna befrielse böra medgivas utan den omgång, som

innefattas i den uti propositionen upptagna bestämmelsen, att Konungens

befallningsh avande skall efter prövning av förefintliga skäl träffa avgörande

för varje särskilt fäll, där sådan eftergift i slakthustvånget

påkallas. Riksdagen har alltså ansett det utan fara kunna stadgas frihet

i allmänhet för personer, boende utanför en stads planlagda område,

att för förbrukning i eget hushåll slakta dem tillhöriga djur av det slag,

som här avses.

Av enskilda motionärer har hemställts, att i lagen måtte upptagas

sådana bestämmelser, att det så kallade organtvånget icke finge tillämpas

vid köttbesiktning.

Det låter sig enligt Riksdagens uppfattning icke förneka, att ett

allmänt införande av organtvång vid köttbesiktning är ägnat att för

köttproducenterna, i synnerhet inom orter på längre avstånd från samhällen

med köttbesiktningstvång, medföra avsevärda olägenheter genom

oförmånlig inverkan på avsättningsförhållandena, ävensom på möjligheten

för dem att på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt själva tillgodogöra sig

ifrågavarande delar av djurkroppen. Riksdagen har dock icke ansett

lämpligt, att i lagen införa förbud mot stadgande av organ tvåa g. Det

föreliggande förslaget innefattar i förevarande hänseende icke någon

ändring i nu gällande ordning, enligt vilken det ankommer på Eders

Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter om besiktning av kött,

varvid Eders Kungl. Maj:t även kan föreskriva organtvång. Den utredning,

som i ämnet förebragts, giver icke, enligt Riksdagens mening, tillfyllestgörande

skäl att härutinnan gå ifrån vad nu gäller. Det har ifrågasatts,

att så till vida inskränka organtvånget, att sådant icke skulle få

i något fall tillämpas vid besiktning av kött av svin och till äventyrs

andra smärre djur av i lagen uppräknade slag. Och Riksdagen har för

sin del funnit mycket starka skäl föreligga för den uppfattningen, att

en allmän tillämpning av organtvång på kött av särskilt förstnämnda

slag av djur skulle för lantbefolkningen medföra avsevärda olägenheter.

Men Riksdagen har dock icke ansett sig kunna på den nu föreliggande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 137.

utredningen föreslå införande i lagen av en bestämmelse om förbud mot

stadgande av ersättning för detta fall. Riksdagen anser det emellertid

böra förväntas, att Eders Kungl. Maj:t vid utfärdande av de närmare

föreskrifter i förevarande avseende, som det ankommer på Eders Kungl.

Maj:t att meddela, tager denna fråga i noggrant övervägande och därvid,

så långt ske kan, tillmötesgår de uttalade önskemålen i förevarande

hänseende.

Utskottet har i fråga om § 7 mom. 1 vidtagit den ändring i Eders

Kungl. Maj:ts proposition, att i stället för medicinalstyrelsen Konungens

befallningshavande fortfarande, i likhet med vad för närvarande gäller,

skall utöva den i §:n omförmälda prövning av besvär i frågor angående

köttbesiktning. Riksdagen anser nämligen, att de fördelar i avseende å

parternas bekvämlighet och den större bekantskap med lokala förhållanden

samt ett snabbare avgörande, som vinnes genom att till Konungens

befallningshavande förlägga prövningen av besvären, äro av den betj^- delse, att denna anordning är att föredraga framför Eders Kungl. Maj:ts

förslag att göra medicinalstyrelsen till den i detta hänseende prövande

myndigheten.

I fråga om slakteriinrättning, som är avsedd huvudsakligen för

utförsel av kött ur riket (exportslakteri), medgives i § 9, att Konungen

må giva tillstånd att i stad med slakthustvång nedslagning av kreatur

må verkställas även i dylikt slakteri samt att kött av därstädes slaktat

kreatur må efter föreskriven besiktning och stämpling saluhållas eller

utbjudas till människoföda jämväl inom samhälle med köttbesiktningstvång.

Detta utgör så till vida en inskränkning av nu gällande lags

bestämmelser i detta ämne, att enligt § o i samma lag det dels ankommer

på Konungens befallningshavande att meddela tillstånd till inrättande

under offentlig kontroll av exportslakteri och dels sådant tillstånd

jämväl kan meddelas med avseeude å »annan slakterianstalt, belägen

utom stad», om anstalten prövas vara ändamålsenligt anordnad.

Då såväl exportslakterier som andra slakterier av sistberörda

beskaffenhet under senare år tillkommit i rätt avsevärt antal och för

köttproducenter i de orter, där de äro belägna, erhållit eu ganska stor

ekonomisk betydelse, synes det Riksdagen vara angeläget, att möjlighet

icke betages för dylika slakterier att fortfarande utöva sin verksamhet

eller att nya få anordnas, där förhållandena göra sådant önskvärt och

lämpligt. Riksdagen har dock icke ansett lämpligt i detta avseende

återgå till bestämmelserna i § 3 uti den nu gällande lagen, enligt vilka

inrättande av sådana slakterier, varom här är fråga, må ankomma på

Konungens befällningshavandes medgivande. Utan såsom i Eders Kungl.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 137.

Maj:ts förslag föreskrivits och Riksdagen jämväl ansett lämpligt i fråga

om exportslakterier, synes det böra tillkomma Eders Kungl. Maj:t att

medgiva såväl att jämväl annan slakteriinrättning belägen utom stad må

ställas under offentlig kontroll som ock att kött av kreatur, som slaktats

å sådant slakteri, må efter föreskriven besiktning och stämpling saluhållas

och utbjudas i likhet med kött från exportslakterier. I enlighet med

vad sålunda anförts har Riksdagen ansett bestämmelser böra i § 9 införas.

Riksdagen, som alltså icke kunnat i oförändrat skick antaga Eders

Kungl. Maj:ts genom ifrågavarande proposition framlagda förslag till

lag angående köttbesiktning och slakthus, får härmed hos Eders Kungl.

Maj:t anmäla, att Riksdagen för sin del antagit följande

Lag

angående köttbesiktning och slakthus.

§ I
Till

kött räknas i denna lag icke allenast kött i vanlig bemärkelse

utan ock huvud med tunga, lungor, hjärta, lever och njurar samt beträffande

kött av kor även juver.

§ 2.

Mom. 1. Köttbesiktningstvång, innefattande förbud att inom visst

område till salu hålla eller utbjuda till människoföda avsett färskt, rått

kött av nötkreatur, får, get, svin eller häst, eller vid beredning av föda

för utspisning å offentligt spisningsställe eller av vara, avsedd för försäljning

till människoföda, använda sådant kött, därest köttet icke är,

efter undersökning av besiktningsman, försett med stämpel, som omförmäles

i denna lag, må för stad eller annat samhälle, där hälsovårdsstadgans

för riket föreskrifter rörande stad i tillämpliga delar gälla,

eller visst område av stad eller sådant samhälle på framställning av

stadsfullmäktige eller däremot svarande kommunalmyndighet av Konungens

befallningshavande stadgas, under villkor att genom samhällets

försorg och på dess bekostnad anställes nödigt antal besiktningsmän

och vidtagas de övriga åtgärder, som erfordras för att köttbesiktning

inom ifrågavarande område må kunna utan större vare sig

tidsutdräkt eller annan olägenhet äga rum; börande förslag, innehållande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 137. 5

nödiga bestämmelser i dessa avseenden, vid berörda framställning om

införande av köttbesiktningstvång fogas och av Konungens befällningshavande

i sammanhang med densamma prövas.

Mom. 2. Enahanda förfarande iakttages i fråga om ändring av

sådant stadgande; och må, på framställning av stadsfullmäktige eller

däremot svarande kommunalmyndighet om upphävande av infört köttbesiktningstvång,

föreskrift om tvångets upphörande meddelas av Konungens

b ef all n i ngsh av ande, som jämväl: äger att, därest i denna lagfor

rätt till köttbesiktningstvång bestämda villkor icke behörigen uppfyllas

samt rättelse härutinnan, efter av Konungens befallningshavande

därom gjord erinran, icke inom föresatt tid visas vara vidtagen, förklara

förut meddelat stadgande om införande av köttbesiktningstvång icke

vara vidare gällande.

§ 3.

Mom. 1. Slakthustvång, innefattande förbud att slakta djur av de

slag, som är o nämnda i § 2, annorledes än i särskilt för ändamålet

inrättat och till allmänt begagnande upplåtet offentligt slakthus, kan

stadgas lör stad eller visst område därav. Slakthuset kan vara beläget

inom eller utom den stad eller det område därav, som slakthustvånget

omfattar. Det ankommer på Konungens befallningshavande att i den

ordning och under de -villkor, som i § 2 omförmälas, stadga, att slakthustvang

skall vara gällande, sedan offentligt slakthus enligt av medicinalstyrelsen,

efter Konungens befallningskavandes hörande, gillad plan

blivit uppfört och efter av medicinalstyrelsen föranstaltad avsyning

godkänt; börande, därest köttbesiktningstvång för staden eller det område

därav, inom vilket slakthustvång är avsett att införas, icke redan

är gällande, köttbesiktningstvång i sammanhang med slakthustvång

införas. Innefattar beslutet inrättande av slakthus utom stadens område,

värde beslutet i denna del underställt Konungens prövning; och äge

Konungen, vid j meddelande av tillstånd till slakthusets förläggande utom

stadens område, där så erfordras, giva särskilda föreskrifter angående

vilka myndigheter skola utöva den befattning i avseende å slakthuset,

varom i denna lag sägs. Förbud, varom ovan förmäles, utgör ej

hinder för att djur av de slag, som här avses, nedslaktas utom det

offentliga:: slakthuset, om nedslaktandet föranledes av hastigt inträffad

sjukdom eller olyckshändelse; skolande dock i sådant fall köttet, om det

är avsett att användas till människoföda, genast efter djurets nedslakt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 137.

ning'' ostyckat jämte alla därtill börande inälvor utom tarmar föras till

det offentliga slakthuset för att där besiktigas.

Mom. 2. Utan hinder av det i mom. 1 stadgade förbudet må

person, bosatt inom stad med slakthustvång men utanför dess planlagda

område, för förbrukning i eget hushåll slakta honom tillhöriga

djur av de slag, som förut nämnts, utom det offentliga slakthuset.

Mom. 3. Beträffande ändring uti eller upphävande av stadgande

om slakthustvång gälle i tillämpliga delar vad angående köttbesiktningstvång

är i § 2 bestämt.

§ 4.

Närmare föreskrifter angående besiktningsmans tillsättande och

entledigande meddelas av Konungen.

§ 5-

Mom. 1. Vid slakt av djur utav de slag, som i § 2 nämnda äro,

i offentligt slakthus, varom stadgas i § 3, skall besiktningsman anställa

undersökning före nedslaktningen å djuret med hänsyn till dess

hälsotillstånd samt efteråt å dess kött med avseende å dettas duglighet

till människoföda.

Mom. 2. Vid annan besiktning enligt denna lag av kött. i vanlig

bemärkelse skall undersökning av besiktningsman anställas å minst halv

kropp, som dock beträffande häst eller större nötkreatur än kalv kan

vara delad i fram- och bakdelspart.

Mom. 3. Närmare föreskrifter om besiktning av kött meddelas av

Konungen.

§ 6.

Mom. 1. Kött, som vid besiktning enligt denna lag finnes vara

till människoföda tjänligt, skall genom åsättande av stämpel betecknas

såsom godkänt.

Mom. 2. Anträffas vid besiktning enligt denna lag kött, som först

efter särskild behandling kan godkännas, skall köttet, innan det stämplas,

genom besiktningsmannens försorg och under hans kontroll undergå

sådan behandling.

Mom. 3. Har kött blivit efter besiktning, anställd enligt denna

lag, försett med stämpel, som ovan sägs, erfordras icke förnyad sådan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 137.

besiktning och stämpling för dess saluhållande, utbjudande eller användande

för ändamål, som i § 2 omförmäles, inom annat samhälle

med köttbesiktningstvång.

Mom. 4. Närmare föreskrifter angående antalet stämplar och deras

utseende samt om stämplingen meddelas av Konungen.

Mom. 5. Finnes vid besiktning enligt denna lag kött vara till

människoföda otjänligt, skall detsamma, utan kostnad för köttets ägare,

genom besiktningsmannens försorg och under hans kontroll användas

till tekniskt bruk eller, där så ej kan ske, på annat sätt oskadliggöras. I

förra fallet är köttets ägare berättigad utfå ersättning, svarande mot

köttets värde vid sådant användande.

§ 7.

Mom. 1. Därest vid besiktning, anställd enligt denna lag, köttets

ägare icke åtnöjes med besiktningsmans åtgärd eller beslut, må han

däri söka ändring genom besvär, vilka böra vid talans förlust till

Konungens befallningskavande ingivas inom tio dagar efter det klaganden

av åtgärden eller beslutet erhöll del, dagen då delgivningen skedde likväl

oräknad; börande emellertid, utan hinder av besvär, det överklagade

beslutet lända till efterrättelse, intill dess annorlunda kan varda förordnat.

Mom. 2. Besiktningsman är skyldig, då framställning därom göres,

till klaganden utan lösen lämna skriftligt meddelande om klandrade åtgärden

eller beslutet och skälen därför; skolande dock, därest klagan

avser beslut enligt § 6 mom. 2 eller 5, sådan framställning göras omedelbart

efter besiktningen, och må sådan behandling av köttet, som i

berörda, lagrum sägs, i dylikt fall ej företagas förr än 48 timmar förflutit

efter besiktningen.

§ 8.

Mom. 1. För köttbesiktning, anställd på grund av § 2, för sådan behandling

av kött, som omförmäles i § 6 mom. 2 samt för begagnande av

offentligt slakthus, varom i § 3 sägs, äger samhället uppbära avgifter enligt

taxa, som, sedan Konungens befallningshavande, efter hörande av hälsovårdsnämnd

eller den särskilda myndighet, varunder slakthusets förvaltning

är ställd, därtill uppgjort förslag, av Konungen fastställes för

minst ett år i sänder. I denna taxa må avgifterna ej sättas högre, än

som kan anses erforderligt till betäckande av samhällets kostnader för

köttets besiktning och stämpling samt ovanberörda behandling och, där

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 '' Riksdagens skrivelse Nr 137.

fråga är om begagnande av offentligt slakthus, som nyss är nämnt, till

betäckande jämväl av kostnaden för slakthusets förvaltning och underhåll

jämte skälig ränta å anläggningskapitalet.

Mom. 2. Där särskild marknadsplats för kreaturshandeln blivit

anordnad i sammanhang med offentligt slakthus, varom i § 3 sägs,

må i enahanda ordning och efter liknande grunder som i fråga om

slakthusets begagnande bestämmas avgifter till staden för nyttjande

av marknadsplatsen och vid densamma uppförda stall ar ävensom för

kreaturens utfodring, skötsel och vågning.

§ 9.

Utan hinder av bestämmelserna i denna lag må Konungen meddela

föreskrifter angående kontroll av kött, som införes till riket, samt av

kött, avsett för utförsel ur riket.

Ej heller må lagens bestämmelser utgöra hinder för Konungen att

medgiva att i stad med slakthustvång nedslagning av kreatur må

verkställas, förutom i det offentliga slakthuset, i huvudsakligen för utförsel

av kött ur riket avsedd och på av Konungen fastställda villkor

under offentlig kontroll ställd slakteriinrättning (exportslakteri).

Jämväl må Konungen utan hinder av lagens bestämmelser medgiva

att såväl kött av kreatur, slaktat i exportslakteri vare sig i stad

eller på landet, som ock kött av kreatur, slaktat i annan, utom stad

belägen och på av Konungen fastställda villkor under offentlig kontroll

ställd slakteriinrättning må efter besiktning och stämpling, som av

Konungen föreskrives, till salu hållas, utbjudas eller användas för ändamål,

som i § 2 omförmäles, jämväl inom samhälle med köttbesiktningstvång.

§ io.

Där i följd av slakthustvångs införande byggnad eller annan inrättning

för bedrivande av slakterirörelse, som i stad lovligen idkas och

vars utövande icke medgivits blott tills vidare eller till dess annorlunda

bleve föreskrivet, ej längre kan för därmed avsett ändamål användas,

vare ägaren berättigad att av staden undfå ersättning för den

värdeminskning, hans fastighet och övriga ifrågavarande inrättningar

därigenom undergå.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 137.

9

§ Il
Bryter

någon mot förbud, varom i § 2 eller § 3 sägs, böte från

och med två till och med etthundra kronor.

§ 12-

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse

mot denna lag, fortsätter eller förnyar samma förseelse, skall, när han

därtill varder lagligen förvunnen, fällas, för varje gång åtal emot

honom ägt rum och han därav undfått del, till de böter, som för ifrågavarande

förseelse äro bestämda.

§ 13-

Förseelse mot denna lag åtalas av allmän åklagare vid polisdomstol,

där särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare och, där

sådan icke finnes, vid allmän domstol; och gälle i fråga om klagan

över domstols eller poliskammares beslut i dessa mål vad i allmänhet

angående besvär i brottmål är stadgat.

§ 14-

Emot beslut eller åtgärd, som enligt denna lag eller på grund av

i densamma givna föreskrifter meddelats eller vidtagits av Konungens

befallningshavande eller medicinalstyrelsen, äger den, som anser sin

rätt därav förnärmad eller obehörigen inskränkt, att anföra besvär hos

Konungen inom den tid, som för överklagande av förvaltande myndigheters

och ämbetsverks beslut är stadgad; börande dock, utan hinder

av besvär, beslutet lända till efterrättelse, intill dess annorlunda kan

varda förordnat.

§ 15-

Mom. 1. Böter, som ådömas efter denna lag, tillfalla samhällets

kassa.

Mom. 2. Saknas tillgång till fulla gäldandet av dessa böter, skola

de förvandlas enligt allmän strafflag.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 11 saml. 49 höft. (Nr 137 138.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 137.

§ 16-

Grenom denna lag upphäves lagen angående köttbesiktning och

slaktbus den 22 december 1897 med däri sedermera gjorda ändringar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1914.

Stockholm den 26 maj 1913.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.