Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts iproposition med förslag till lag angående vård av enskildes skogar på Öland.

1913-05-29 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1913:143, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts iproposition med förslag till lag angående vård av enskildes skogar på Öland.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 143.

1

Nr 143.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 29 maj 1913.

» » » i Andra kammaren den 29 maj 1913.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

iproposition med förslag till lag angående vård av enskildes

skogar på Öland.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 138.)

Till Konungen.

I en till Riksdagen den 25 april 1913 avlåten proposition, nr 294,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit Riksdagen antaga ett vid propositionen

fogat förslag till lag angående vård av enskildes skogar på Öland.

Dä med hänsyn till den ringa skogstillgången å Öland bevarandet

av de fåtaliga i enskild ägo befintliga skogskomplexen å ön enligt Riksdagens

uppfattning utgör en angelägenhet av stor betydelse för det allmänna

samt genom den i ärendet föreliggande utredningen torde få anses ådagalagt,

att de i 1903 års allmänna skogsvårdslag intagna bestämmelserna

med de säregna förhållanden, som i forstligt hänseende äro rådande å

Oland, icke erbjuda tillräckligt skydd mot för återväxten menliga avverkningar

å ifrågavarande skogsbestånd, har Riksdagen, som av vad departementschefen

anfört känt sig övertygad om behovet av ett oförtövat ingripande

från statsmakternas sida i syfte att förekomma dylika avverk
Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 51 käft. (Nr 143—144.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 143.

ningar, funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om införande

beträffande Öland provisoriskt, i avbidan på resultatet av den av Eders

Kungl. Maj:t tillsatta skogslagstiftningskommitténs arbete, av skärpta bestämmelser

i fråga om vården av enskildes skogar. Mot detaljerna i det av

Eders Kungl. Maj:t i dylikt hänseende nu framlagda förslaget, vilket —

allenast med de olikheter, som betingas av den ifrågasatta lagens provisoriska

karaktär — överensstämmer med de i enahanda avseende enligt lagen den

13 juni 1908 för Gottland gällande bestämmelserna, har Riksdagen allenast

på eu punkt funnit anledning till erinran. Riksdagen har nämligen, med

hänsyn till vikten av att de skärpta föreskrifterna med det snaraste måtte

komma i tillämpning, ansett den nya lagen, vars giltighet enligt Eders

Kungl. Maj:ts förslag skulle inträda först fyra veckor efter den dag, då densamma

från trycket utkommit, böra få träda i kraft redan en vecka därefter.

Under åberopande av vad sålunda anförts får Riksdagen anmäla, att

Riksdagen för sin del antagit följande

Lag

angående vård av enskildes skogar på Öland.

Härigenom förordnas, att beträffande Öland skola under tiden till den

1 juli 1916 i stället för lagen angående vård av enskildes skogar den 24

juli 1903 gälla följande bestämmelser:

1 §•

Å skogsmark, tillhörig enskilde, må avverkning för annat ändamål

än nedan i denna § sägs äga rum allenast med tillstånd av skogsvårdsstyrelsen

inom det landstingsområde, vartill Öland hör. Då tillstånd till

avverkning meddelas, äger styrelsen föreskriva de åtgärder, som för återväxtens

betryggande prövas erforderliga. Skogsägaren är berättigad att

erhålla tillstånd till avverkning på en gång i så stor utsträckning, som,

med hänsyn tagen jämväl till gårdens framtida behov, är med skogens

återväxt förenlig; dock må avverkning i den omfattning, att särskilda åtgärder

erfordras för återväxtens betryggande, allenast medgivas, om sådana

åtgärder kunna utan oskälig kostnad företagas. Tillstånd må ej avse

avverkning efter utgången av den för denna lags giltighet bestämda tid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 143.

o

För avverkning till gårdens behov eller för skogsmarks uppodling

till trädgård, åker eller äng eller användande till byggnadstomt eller annat

likartat ändamål vare tillstånd icke erforderligt.

2 §•

Vill någon annorledes än till gårdens behov förfoga över virke, som

blivit för sådant ändamål avverkat, söke därtill skogsvårdsstyrelsens tillstånd,

ägande styrelsen jämväl vid sådant tillstånds meddelande föreskriva

för återväxtens betryggande erforderliga åtgärder.

Virke, som avverkats för skogsmarks uppodling till trädgård, åker

eller äng eller användande till byggnadstomt elller annat likartat ändamål,

skall, såvitt lämpligen ske kan, till gårdens behov användas. Vill någon

över dylikt virke annorledes förfoga, söke därtill skogsvårdsstyrelsens tillstånd.

3 §•

Ägare av skogsmark vare ansvarig för att de åtgärder vidtagas, som

till återväxtens betryggande föreskrivas. Är avverkningsrätt upplåten till

annan, vare jämväl denne underkastad enahanda ansvarighet; äge dock, där

annat ej blivit avtalat, av skogsmarkens ägare söka åter, vad han sålunda

nödgats utgiva.

Om ansvarighet för åtgärder, som till återväxtens betryggande jämlikt

8 § 2 mom. föreskrivas, gäller vad där stadgat är.

4 §•

Tillstånd till avverkning må i allmänhet av skogsvårdsstyrelsen meddelas

allenast efter förutgången undersökning på marken samt utsyning,

som på styrelsens förordnande verkställes av någon dess forstligt bildade

tjänsteman. Finner styrelsen på grund av undersökning, varom nyss är

sagt, eller eljest verkställd utredning uppenbart, att genom avverkning,

vartill tillstånd sökes, skogens återväxt icke äventyras, vare utsyning ej

erforderlig.

Då tillstånd att förfoga över virke, varom i 2 § förmäles, blivit sökt,

äger skogsvårdsstyrelsen föranstalta om undersökning å marken, om anledning

därtill föreligger.

5 §•

1 mom. Skogsvårdsstyrelsens slutliga beslut i ärende, varom i 1

eller 2 § sägs, skall så fort ske kan sökanden bevisligen tillställas. Den,

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 143.

som med beslutet icke åtnöjes, äger att däröver hos Konungens befallningshavande

anföra besvär sist innan klockan tolv å trettionde dagen

efter det han av beslutet erhållit del, och skall underrättelse därom i beslutet

meddelas.

Påkallar klaganden undersökning på marken eller finner Konungens

befallningshavande eljest sådan undersökning vara av nöden, förordne

Konungens befallningshavande en skogsstatens tjänsteman att med biträde

av två ojäviga gode män, vilka av förrättningsmannen utses bland dem,

som till ledamöter i ägodelningsrätt eller gode män vid lantmäteriförrättning

i orten valda äro, verkställa undersökningen och däröver avgiva redogörelse.

2 mom. över Konungens befallningshavandes beslut må klagan hos

Konungen i vederbörande statsdepartement föras i den ordning, som för

ekonomimål i allmänhet är stadsråd.

6 §•

Kostnaden för förrättning, varom i 4 § sägs, skall utgå av medel,

som av skogsvårdsstyrelsen förvaltas; dock skall nödig hantlangning av

sökanden utgöras.

Kostnaden för undersökning, varom i 5 § 1 mom. förmäles, skall av

samma medel förskjutas, men kan genom Konungens befallningshavandes

slutliga beslut åläggas klaganden, om han undersökningen påkallat.

7 §•

Hava till återväxtens betryggande föreskrivna åtgärder blivit eftersatta,

äger domstolen på talan av skogsvårdsstyrelsen förklara styrelsen

berättigad att på vederbörandes bekostnad verkställa samma åtgärder eller,

om dessa äro av beskaffenhet att icke vidare kunna med åsyftad verkan

fullgöras, andra åtgärder, vilka domstolen prövar vara för återväxtens betryggande

erforderliga samt av beskaffenhet att kunna verkställas utan

oskälig kostnad.

Talan mot rättens slutliga utslag föres genom besvär.

8 §•

1 mom. Den, som utan skogsvårdsstyrelsens tillstånd bedriver avverkning

i fall, då sådant tillstånd jämlikt 1 § är erforderligt, straffes

med böter från och med tio till och med femhundra kronor, och skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 143.

o

det avverkade virket, där det ligger å skogen kvar eller, om det är bortfört,

fortfarande är i avverkarens besittning, tagas i beslag och dömas

förbrutet. Undgår dylikt virke beslag, är den, som låtit verkställa avverkningen,

skyldig att utgiva ersättning med belopp, motsvarande dess värde.

Förfogar någon utan skogs vårdsstyrelsens tillstånd annorledes än till

gårdens behov över virke, som blivit utan styrelsens tillstånd avverkat,

äge vad i första stycket sägs motsvarande tillämpning.

Innefattar förfarande, varom här är fråga, förbrytelse mot allmänna

strafflagen, skall vad förut i denna § är stadgat ej vinna tillämpning; dock

skall delägare i samfälld skog, som genom sådant förfarande tillika missbrukat

sin rätt i samfälligheten, hava förverkat vad å honom belöper av

virke, varmed han tagit brottslig befattning, samt, där hans andel i virket

undgår beslag, därför utgiva ersättning efter ty här förut är sagt.

2 mom. År genom avverkning, som utan skogsvårdsstyrelsens tillstånd

bedrivits i fall, då sådant tillstånd jämlikt 1 § är erforderligt, skogens

återväxt äventyrad, äger domstol på därom förd talan föreskriva den,

som låtit verkställa avverkningen, de åtgärder, vilka för återväxtens betrygg»n<le

å den avverkade skogsmarken erfordras och utan oskälig kostnad

kunna verkställas, samt förelägga viss tid, inom vilken samma åtgärder

skola vara fullgjorda, vid äventyr att de eljest varda av skogsvårdsstyrelsen

på den försumliges bekostnad verkställda. År av ägare avverkningsrätt

upplåten till annan och har denne genom avverkning, varom nyss är sao-t,

äventyrat skogens återväxt, må jämväl ägare kunna meddelas enahanda

föreläggande; äge dock av den skyldige söka åter, vad han sålunda nödgas

utgiva.

Förfogar någon utan skogsvårdsstyrelsens tillstånd annorledes än till

gårdens behov över virke, som blivit utan styrelsens tillstånd avverkat,

och är genom den avverkning skogens återväxt äventyrad, äge vad förut

i detta moment är stadgat motsvarande tillämpning.

9 §•

Kronobetjänte så ock skogsvårdsstyrelsen och de till dess biträde

anställda tjänstemän äga lika behörighet att åtala förseelser, varom i 8 §

1 mom. sägs, samt att med beslag belägga virke, som skall anses förbrutet.

Varder ej inom trettio dagar, från det beslag skedde, åtal i laga

ordning anställt, vare beslaget förfallet.

Angående åtgärder till återväxtens betryggande, varom i 8 § 2 mom.

förmäles, tillkommer det skogsvårdsstyrelsen att föra talan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 143.

10 §.

Virke, som enligt denna lag dömes förbrutet, skall av åklagaren

försäljas å offentlig auktion, så kungjord, som om auktion å utmätt lös

egendom är stadgat. Begär, innan frågan om virkes förverkande slutligen

prövats, virkets ägare, att försäljning skall äga rum, eller finner, på anmälan

av åklagare, överexekutor, att fara är för virkets förstörelse eller

att kostnaden för dess förvarande skulle bliva större än skäligt är, förorda

överexekutor, att virket skall säljas i den ordning nyss sagts; och

skall i ty fall virkets ägare, där han är känd och inom riket boende, eller,

där han bor utom riket men inom riket har känt ombud, som äger att

för honom mottaga stämning och avgiva svaromål, ombudet genom åklagarens

försorg bevisligen underrättas om auktionen minst åtta dagar, innan

den hålles. Anmälan av åklagare, varom här ovan sägs, skall vara

åtföljd af fullständig, av två trovärdiga män styrkt förteckning, utvisande

virkets mängd och beskaffenhet.

11 §•

Böter, som enligt denna lag ådömas, ävensom genom försäljning av

förbrutet virke uppkommen behållning och enligt 8 § utdömd ersättning

för virke, som undgått beslag, fördelas så, att en fjärdedel tillfaller åklagaren

samt tre fjärdedelar landstingsområdets skogsvårdskassa.

Försäljes i beslag taget virke, innan det dömts förbrutet, skall, till

dess frågan därom blivit slutligen avgjord, försäljningssumman nedsättas

hos länsstyrelsen, och vare om insättning av sådana medel i bankinrättning

lag, som i 138 § utsökningslagen sägs.

12 §•

Saknas medel till fulla gäldandet av böter, vartill någon enligt denna

lag fä-lles, skall förvandling ske enligt allmän strafflag.

13 §.

Prövas för skogsåterväxtens skyddande erforderligt, att rätt till bete

å skogsmark varder för viss tid av året inskränkt, ankomme på Konungen

att, efter landstingets och hushållningssällskapets hörande, därom meddela

särskilda föreskrifter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 143.

7

14 §•

I avseende å skogar, vilkas bestånd erfordras till skydd mot fiygsandsfält,

äger denna lag ej tillämpning, sedan sådant förordnande i fråga

om avverkning å desamma meddelats, som i lagen angående skyddsskogar

sägs.

15 §.

Beträffande avverkning, som ägt rum före denna lags trädande i

kraft, skall lagen angående vård af enskildes skogar den 24 juli 1903 äga

tillämpning; dock att förbud enligt nämnda lag ej vidare må meddelas.

Har sådant förbud förut meddelats, skall det icke äga tillämpning å avverkning,

som äger rum efter det nya lagen trätt i kraft.

Denna lag skall jämväl efter den 30 juni 1916 äga tillämpning

i fråga om åtgärd, som jämlikt densamma av skogsvårdsstyrelsen föreskrivits,

ävensom beträffande överträdelse, som emot lagen ägt rum.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då densamma från

trycket utkommit.

Stockholm den 29 maj 1913.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.