Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående anslag till en central anstalt för pensions/or säkring särenden, pensionsstyr elsen.

1913-05-28 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1913:159, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående anslag till en central anstalt för pensions/or säkring särenden, pensionsstyr elsen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 159.

1

Nr 159.

Uppläst cell godkänd i Första kammaren den 28 maj 1913.

» » »i Andra kammaren den 28 maj 1913.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungi.

Maj:ts proposition angående anslag till en central anstalt

för pensions/or säkring särenden, pensionsstyr elsen.

(Särskilda utskottets utlåtande nr 2.)

Till Konungen.

Genom en den 25 april 1913 dagtecknad proposition, nr 298, har

Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet

förda protokoll föreslagit Riksdagen att, under förutsättning att

Riksdagen antager lag om allmän pensionsförsäkring,

dels,'' med godkännande av de i samma protokoll intagna förslagtill

avlöningsstat samt till allmänna villkor och bestämmelser för avlöningsförmåners

å ordinarie stat åtnjutande, från och med år 1914 i

riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie anslag till en

central anstalt för pensionsförsäkringsärenden, pensionsstvrelsen, å

32,900 kronor,

dels för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet, utöver

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 55 höft. (ATr 159—161.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 159.

anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag

av 543,100 lcronor,

dels till avlönande av vissa tjänstemän i pensionsstyrelsen för

tiden 1 september —31 december 1913 å extra stat för år 1914 anvisa

18,000 kronor, med rätt för Kimgl. Maj:t att redan under år 1913 av

tillgängliga medel utanordna beloppet;

dels och medgiva, att av förslagsanslaget å extra stat för år 1914 Kung!.

Maj:t må under år 1913 av tillgängliga medel utanordna 60,000 kronor.

I betraktande av de svårigheter, som måste möta att redan för

närvarande med större säkerhet kunna fastställa en detaljerad organisation

av det för folkpensioneringens genomförande och handhavande

föreslagna nya ämbetsverket, pensionsstyrelsen, finner Riksdagen i likhet

med föredragande departementschefen, att med denna organisations

definitiva ordnande ännu någon tid bör anstå, till dess att större erfarenhet

vunnits rörande pensionsförsäkringens verksamhet. Vad det nu

närmast gäller synes Riksdagen vara att beträffande pensionsstyrelsens

inrättande och organisation träffa de anordningar, som äro av nöden

för att trygga ett ändamålsenligt utövande av styrelsens funktioner

under den första tiden av folkpensioneringslagens tillämpning, men att

samtidigt tillse, att dess organisation ej knytes fastare än att en lämplig

anpassning efter utvecklingens krav utan svårighet må kunna ske.

Riksdagen finner, att Eders Kungl. Maj:ts förslag i stort sett tagit hänsyn

till vad som ur dessa synpunkter skäligen kan anses påkallat. Dock

vill Riksdagen, med anledning av vad föredragande departementschefen

anfört beträffande frågan om sambandet mellan pensionsstyrelsens organisation

och eu eventuell enhetlig organisation av socialförsäkringen i

dess helhet, anmärka, att — då för närvarande på socialförsäkringens

område beträffande samtliga andra spörsmål än pensionsförsäkringen ett

revisionsarbete pågår eller bebådats — frågan om den för vårt land

ändamålsenligaste organisationen för åvägabringande av en i detta

avseende önskvärd enhetlighet och sammanhållning tillsvidare synes

undandraga sig en mera ingående prövning. Vid socialstyrelsens upprättande

uttalades visserligen den mening, att denna myndighet lämpligen

kunde tjäna ett syfte av nu berörda art. Hävdandet av en dylik uppfattning

bör emellertid icke leda till, att det nu föreslagna verket för

folkpensioneringens administration berövas något av den rörelsefrihet,

som måste vara en förutsättning för att verket på bästa sätt skall

kunna tjäna sina närmaste och viktigaste uppgifter. Detta synes

enligt Riksdagens mening möjligen kunna bliva eu följd av, att social
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 159.

styrelsen, såsom departementschefen uttalat, bland annat borde »beredas

tillräckligt inflytande på ordnande av pensionsstyrelsens statistik».

Denna statistik, vilken måste förutsättas bliva av eu avgörande betydelse

för pensionsstyrelsens verksamhet, synes främst böra ordnas

med hänsyn till pensionsförsäkringens särskilda behov och intressen.

Ett bemyndigande för ett annat verk att utöva ett mer eller mindre

bestämmande inflytande på denna angelägenhets ordnande inom pensionsstyrelsen

synes därför icke böra ifrågasättas. Då Riksdagen emellertid

ansluter sig till departementschefens uppfattning, att mellan pensionsstyrelsen

och socialstyrelsen ett nära samarbete måste äga rum,

förmodar Riksdagen, att vid det närmare ordnandet av detta samarbete

förhållandet mellan de tvenne myndigheterna skall kunna så gestaltas,

att bådas berättigade krav på gemensamma eller ömsesidiga intressens

tillgodoseende må på ett tillfredsställande sätt upprätthållas.

Vad i propositionen eljest föreslagits har givit Riksdagen anledning

till allenast följande erinringar.

För verkets chef har föreslagits en på ordinarie stat upptagen avlöning

av 15,000 kronor.

Riksdagen delar till fullo den med anledning av detta förslag

av departementschefen uttalade uppfattning om önskvärdheten att till

förste innehavare av denna befattning kunna förvärva en person

med särskilt framstående egenskaper för fyllande av den krävande

uppgiften. Det synes Riksdagen likväl ur flera synpunkter lämpligt

att för vinnande av detta syfte välja en annan utväg. Det torde

nämligen ej kunna förnekas, att de stora krav, som måste ställas

på innehavaren av denna post, förnämligast gälla den, som första

gången skall därtill utses. Den första tiden av försäkringens tillämpning

kommer utan tvivel att bliva den svåraste, den tid, då det

gäller att av lagen göra en levande verklighet. Det är sålunda då

fråga om ett vidlyftigt organisationsarbete av ofta synnerligen krävande

natur, ett arbete, som fordrar eu ledare med för denna uppgifts lyckliga

fyllande särskilda egenskaper. När detta arbete en gång är fullborda!;

och lagen kommit i ordnad tillämpning, synas de fordringar,

som böra ställas på pensionsstyrelsens chef, icke behöva vara större än

dem, somt i allmänhet krävas av cheferna för större administrativa verk.

Den avlöning å 15,000 kronor, som föreslagits för pensionsstyrelsens

chef, synes då ej längre befogad, så mycket mindre som den saknar

varje motsvarighet inom förvaltningen och skulle representera en helt

ny lönetyp. Under sådana omständigheter torde det vara lämpligast

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 159.

att ordna denna avlöningsfråga så, att den normala lönen för chefen

fastställes enligt samma grunder som dem, vilka gälla för generaldirektörer

med en avlöning å 11,000 kronor (därav lön 7,000 kronor,

tjänstgöringspängar 3,000 kronor och ortstillägg 1,000 kronor), men att,

för möjliggörande av att högre löneförmåner må kunna beredas för

befattningens förste innehavare, på extra stat anvisas ett anslag av

4,000 kronor att av Eders Kungl Maj:t för ändamålet disponeras.

För att möjliggöra en ännu större rörelsefrihet vid val av postens

förste innehavare har Riksdagen dessutom för sin del uttalat, att, därest

till chefsplatsen ifråga första gången skulle utses ordinarie innehavare av

statstjänst, med vilken tjänst förenats gynnsammare pensionsvillkor än de

för generaldirektör gällande, för sådan innehavare må medgivas bibehållandet

av de bättre pensionsförmånerna. Riksdagen vill som sin meninguttala,

att den framställning till Riksdagen, som för en dylik anordnings

förverkligande må komma att påfordras, kan under ovan angivna

förutsättningar förväntas vinna Riksdagens bifall.

Med avseende på förslaget om anställandet i styrelsen av sakkunniga

lekmän för deltagande i vissa ärendens handläggning, vill Riksdagen,

som finner en dylik anordning välbetänkt och gagnelig, allenast erinra

om önskvärdheten av, att detta lekmannaelement må komma att möjligast

allsidigt representera skilda grenar av den för styrelsens verksamhet

erforderliga sakkunskap.

Beträffande befattningshavarnes benämning bär Riksdagen slutligen

för sin del besluta, att chefen må erhålla titeln generaldirektör, medan

frågan om (ivriga befattningshavares benämning synes kunna anstå,

tills dess större fasthet vunnits i verkets organisation.

Vad i övrigt angår den i propositionen föreslagna lönestaten för

pensionsstyrelsen ävensom förslaget till allmänna villkor och bestämmelser

för åtnjutande av avlöningsförmåner å ordinarie stat, vill Riksdagen

allenast erinra, att, i överensstämmelse med vad för andra under

de senare åren nyinrättade eller nyreglerade verk bestämts, torde böra

dels i anm. 2 till avlönings- och omkostnadsstaten efter orden »fri bostad»

införas orden »samt bränsle», dels ock stadgas, att ordinarie tjänsteinnehavare

skola, där ej undantag medgives, vara tillstädes å tjänsterummet

minst sex timmar varje söckendag.

Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med anledning av

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,

l:o) godkänt följande stat att tillämpas från och med år 1914 för en

central anstalt för pensionsförsäkringens handhavande, pensionsstyrelsen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 159.

Avlönings- och omkostnadsstat för pensionsstyrelsen år 1914-.

o

A. Ordinarie anslag:

1 generaldirektör och chef för

Lön.

Tjänst
görings
penningar.

Orts
tillägg,

Summa.

pensionsstyrelsen

1 ledamot

1 (ko

7,000!—I

4,500 —

4,500 —

0,000

2 500

2.500

1,000

11,000

7,000 - 7,0C0 —

Efter 5 år kan lönen

j höjas med 500 kronor,

l efter 10 år med 600

I kronor och efter 15 år

med ytterligare 600

kronor.

1 förste vaktmästare

900

l

450

150

1.500

(Efter 5 år kan lönen

| höjas med 100 kronor.

1 vaktmästare.....................

1 d:o .....................

Summa kronor i ordinarie stat

700- 700 -|

350

350

150

150

-j 1,200-

- 1,200''-

28,900

}Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kronor

ocli efter 10 år med

ytterligare 100 kronor.

B. Extra anslag:

Till chef (lönetillägg till förste

innehavaren 4,000 kronor),

tjänstemän, biträden, lokal
-

hyra med möbler, skrivmate- ri aller, tryckningskostnader

m. m. förslagsanslag.........

547,100

Summa å extra stat

—

—

- -

547,100

_

C. Dessutom: Extra anslag,

avseende tiden 1 september—

31 december 1913 ............

—

—

— —

18,000

—

Summa Strum

—

—

— —

— | —

O

o

CD

05

—

Anm. 1. Såsom pensionsunderlag skall för ledamot gälla det belopp, vartill lönen uppgår efter avdrag

av 600 kronor.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor.

2:o) förklarat, att följande allmänna villkor och bestämmelser skola

gälla för avlöningsförmånernas åtnjutande, nämligen

dels

att samtliga ordinarie tjänsteinnehavare i pensionsstyrelsen skola,

i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 159.

fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex

timmar varje söckendag,

dels och

att innehavare av ordinarie befattning inom pensionsstyrelsen skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

av pensionsstyrelsen eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,

samt i sådant hänseende, ävensom därest styrelsens ställning inom

statsförvaltningen varder så förändrad, att den ej längre kan anses

såsom självständig styrelse, eller därest vissa ifrågavarande styrelse

tillhörande göromål överflyttas till annat verk, vara pliktig att, med

bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter

ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade

göromål eller, efter Eders Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk

eller den anstalt, vartill göromålen överlämnas; skolande befattningshavare

i pensionsstyrelsen slutligen, likaledes med bibehållande av nyssnämnda

förmåner, vara underkastad att, när helst så av Eders Kungl.

Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan befattning inom förvaltningen

å det sociala området;

att med ordinarie befattning inom pensionsstyrelsen icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning inom pensionsstyrelsen ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit

registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så

framt ej, beträffande chefen och ledamöterna, Eders Kungl. Maj:t, och, vad

angår andra befattningshavare, pensionsstyrelsen uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen inom pensionsstyrelsen,

finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas

och tills vidare bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 159. 7

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå

så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller utan att han kan styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida

ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor

eller för beredande av semester, ledamot skall vara skyldig att,

om han förordnas att uppehålla chefsbefattningen, bestrida densamma;

ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta,

vid sjukdomsförfall de för chefsbefattningen anslagna tjänstgöringspenningar,

men eljest däremot svarande belopp;

att emellertid, därest chefen till följd av tjänsteresa eller för handläggning

av särskilda ärenden är under allenast några få, högst fyra

dagar hindrad att sköta sin befattning, ledamot skall vara pliktig att

utan särskild ersättning sköta de till chefsbefattningen hörande löpande

göromålen;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för första förhöjningen

bestämmes att inträda efter lem år, under villkor att innehavaren under

mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund

av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester, och för andra förhöjningen, om sådan förekommer,

efter ytterligare fem år, på samma villkor samt för tredje förhöjningen,

där sådan äger rum, efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma

villkor, under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid

början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern

blivit uppnådd;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänsteålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att, där så utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske,

chefen och ledamöterna äga åtnjuta semester årligen under en och en

halv månad;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 159.

att envar vaktmästare i pensionsstyrelsen må årligen, i den mån sådant

kan ske utan kinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under 15 dagar;

att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästare, eller när det erfordraB

för beredande av semester åt honom, annan vaktmästare skall vara skyldig

att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning, bestrida

densamma med rätt att därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar

åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren de med

dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar och under hans semester

ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande belopp;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall lön jämte ortstillägg, där sådant förekommer, utgå

till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinneliavares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att envar, som med eller efter den nya lönestatens ikraftträdande

tillträder befattning inom pensionsstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta

sig ovan berörda villkor och bestämmelser.

3:o) beslutat att i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra ett

ordinarie anslag till pensionsstyrelsen av 28,900 kronor.

4:o) för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet, utöver

anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1914 anvisat ett förslagsanslag

av 547,100 kronor.

5:o) till avlönande av vissa tjänstemän i pensionsst^yrelsen för tiden

1 september—31 december 1913 å extra stat för år 1914 anvisat 18,000

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1913 av

tillgängliga medel utanordna beloppet.

6:o) medgivit, att av förslagsanslaget å extra stat för år 1914 Eders

Kung!. Maj:t må under år 1913 av tillgängliga medel utanordna 60,000

kronor.

Stockholm den 28 maj 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.