Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående anslag till en central anstalt för pensions/or säkring särenden, pensionsstyr elsen.
1913-05-28 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1913:159, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående anslag till en central anstalt för pensions/or säkring särenden, pensionsstyr elsen.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 159.
1
Nr 159.
Uppläst cell godkänd i Första kammaren den 28 maj 1913.
» » »i Andra kammaren den 28 maj 1913.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungi.
Maj:ts proposition angående anslag till en central anstalt
för pensions/or säkring särenden, pensionsstyr elsen.
(Särskilda utskottets utlåtande nr 2.)
Till Konungen.
Genom en den 25 april 1913 dagtecknad proposition, nr 298, har
Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet
förda protokoll föreslagit Riksdagen att, under förutsättning att
Riksdagen antager lag om allmän pensionsförsäkring,
dels,'' med godkännande av de i samma protokoll intagna förslagtill
avlöningsstat samt till allmänna villkor och bestämmelser för avlöningsförmåners
å ordinarie stat åtnjutande, från och med år 1914 i
riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie anslag till en
central anstalt för pensionsförsäkringsärenden, pensionsstvrelsen, å
32,900 kronor,
dels för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet, utöver
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 55 höft. (ATr 159—161.)
1
2 Riksdagens skrivelse Nr 159.
anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag
av 543,100 lcronor,
dels till avlönande av vissa tjänstemän i pensionsstyrelsen för
tiden 1 september —31 december 1913 å extra stat för år 1914 anvisa
18,000 kronor, med rätt för Kimgl. Maj:t att redan under år 1913 av
tillgängliga medel utanordna beloppet;
dels och medgiva, att av förslagsanslaget å extra stat för år 1914 Kung!.
Maj:t må under år 1913 av tillgängliga medel utanordna 60,000 kronor.
I betraktande av de svårigheter, som måste möta att redan för
närvarande med större säkerhet kunna fastställa en detaljerad organisation
av det för folkpensioneringens genomförande och handhavande
föreslagna nya ämbetsverket, pensionsstyrelsen, finner Riksdagen i likhet
med föredragande departementschefen, att med denna organisations
definitiva ordnande ännu någon tid bör anstå, till dess att större erfarenhet
vunnits rörande pensionsförsäkringens verksamhet. Vad det nu
närmast gäller synes Riksdagen vara att beträffande pensionsstyrelsens
inrättande och organisation träffa de anordningar, som äro av nöden
för att trygga ett ändamålsenligt utövande av styrelsens funktioner
under den första tiden av folkpensioneringslagens tillämpning, men att
samtidigt tillse, att dess organisation ej knytes fastare än att en lämplig
anpassning efter utvecklingens krav utan svårighet må kunna ske.
Riksdagen finner, att Eders Kungl. Maj:ts förslag i stort sett tagit hänsyn
till vad som ur dessa synpunkter skäligen kan anses påkallat. Dock
vill Riksdagen, med anledning av vad föredragande departementschefen
anfört beträffande frågan om sambandet mellan pensionsstyrelsens organisation
och eu eventuell enhetlig organisation av socialförsäkringen i
dess helhet, anmärka, att — då för närvarande på socialförsäkringens
område beträffande samtliga andra spörsmål än pensionsförsäkringen ett
revisionsarbete pågår eller bebådats — frågan om den för vårt land
ändamålsenligaste organisationen för åvägabringande av en i detta
avseende önskvärd enhetlighet och sammanhållning tillsvidare synes
undandraga sig en mera ingående prövning. Vid socialstyrelsens upprättande
uttalades visserligen den mening, att denna myndighet lämpligen
kunde tjäna ett syfte av nu berörda art. Hävdandet av en dylik uppfattning
bör emellertid icke leda till, att det nu föreslagna verket för
folkpensioneringens administration berövas något av den rörelsefrihet,
som måste vara en förutsättning för att verket på bästa sätt skall
kunna tjäna sina närmaste och viktigaste uppgifter. Detta synes
enligt Riksdagens mening möjligen kunna bliva eu följd av, att social
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 159.
styrelsen, såsom departementschefen uttalat, bland annat borde »beredas
tillräckligt inflytande på ordnande av pensionsstyrelsens statistik».
Denna statistik, vilken måste förutsättas bliva av eu avgörande betydelse
för pensionsstyrelsens verksamhet, synes främst böra ordnas
med hänsyn till pensionsförsäkringens särskilda behov och intressen.
Ett bemyndigande för ett annat verk att utöva ett mer eller mindre
bestämmande inflytande på denna angelägenhets ordnande inom pensionsstyrelsen
synes därför icke böra ifrågasättas. Då Riksdagen emellertid
ansluter sig till departementschefens uppfattning, att mellan pensionsstyrelsen
och socialstyrelsen ett nära samarbete måste äga rum,
förmodar Riksdagen, att vid det närmare ordnandet av detta samarbete
förhållandet mellan de tvenne myndigheterna skall kunna så gestaltas,
att bådas berättigade krav på gemensamma eller ömsesidiga intressens
tillgodoseende må på ett tillfredsställande sätt upprätthållas.
Vad i propositionen eljest föreslagits har givit Riksdagen anledning
till allenast följande erinringar.
För verkets chef har föreslagits en på ordinarie stat upptagen avlöning
av 15,000 kronor.
Riksdagen delar till fullo den med anledning av detta förslag
av departementschefen uttalade uppfattning om önskvärdheten att till
förste innehavare av denna befattning kunna förvärva en person
med särskilt framstående egenskaper för fyllande av den krävande
uppgiften. Det synes Riksdagen likväl ur flera synpunkter lämpligt
att för vinnande av detta syfte välja en annan utväg. Det torde
nämligen ej kunna förnekas, att de stora krav, som måste ställas
på innehavaren av denna post, förnämligast gälla den, som första
gången skall därtill utses. Den första tiden av försäkringens tillämpning
kommer utan tvivel att bliva den svåraste, den tid, då det
gäller att av lagen göra en levande verklighet. Det är sålunda då
fråga om ett vidlyftigt organisationsarbete av ofta synnerligen krävande
natur, ett arbete, som fordrar eu ledare med för denna uppgifts lyckliga
fyllande särskilda egenskaper. När detta arbete en gång är fullborda!;
och lagen kommit i ordnad tillämpning, synas de fordringar,
som böra ställas på pensionsstyrelsens chef, icke behöva vara större än
dem, somt i allmänhet krävas av cheferna för större administrativa verk.
Den avlöning å 15,000 kronor, som föreslagits för pensionsstyrelsens
chef, synes då ej längre befogad, så mycket mindre som den saknar
varje motsvarighet inom förvaltningen och skulle representera en helt
ny lönetyp. Under sådana omständigheter torde det vara lämpligast
4
Riksdagens skrivelse Nr 159.
att ordna denna avlöningsfråga så, att den normala lönen för chefen
fastställes enligt samma grunder som dem, vilka gälla för generaldirektörer
med en avlöning å 11,000 kronor (därav lön 7,000 kronor,
tjänstgöringspängar 3,000 kronor och ortstillägg 1,000 kronor), men att,
för möjliggörande av att högre löneförmåner må kunna beredas för
befattningens förste innehavare, på extra stat anvisas ett anslag av
4,000 kronor att av Eders Kungl Maj:t för ändamålet disponeras.
För att möjliggöra en ännu större rörelsefrihet vid val av postens
förste innehavare har Riksdagen dessutom för sin del uttalat, att, därest
till chefsplatsen ifråga första gången skulle utses ordinarie innehavare av
statstjänst, med vilken tjänst förenats gynnsammare pensionsvillkor än de
för generaldirektör gällande, för sådan innehavare må medgivas bibehållandet
av de bättre pensionsförmånerna. Riksdagen vill som sin meninguttala,
att den framställning till Riksdagen, som för en dylik anordnings
förverkligande må komma att påfordras, kan under ovan angivna
förutsättningar förväntas vinna Riksdagens bifall.
Med avseende på förslaget om anställandet i styrelsen av sakkunniga
lekmän för deltagande i vissa ärendens handläggning, vill Riksdagen,
som finner en dylik anordning välbetänkt och gagnelig, allenast erinra
om önskvärdheten av, att detta lekmannaelement må komma att möjligast
allsidigt representera skilda grenar av den för styrelsens verksamhet
erforderliga sakkunskap.
Beträffande befattningshavarnes benämning bär Riksdagen slutligen
för sin del besluta, att chefen må erhålla titeln generaldirektör, medan
frågan om (ivriga befattningshavares benämning synes kunna anstå,
tills dess större fasthet vunnits i verkets organisation.
Vad i övrigt angår den i propositionen föreslagna lönestaten för
pensionsstyrelsen ävensom förslaget till allmänna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av avlöningsförmåner å ordinarie stat, vill Riksdagen
allenast erinra, att, i överensstämmelse med vad för andra under
de senare åren nyinrättade eller nyreglerade verk bestämts, torde böra
dels i anm. 2 till avlönings- och omkostnadsstaten efter orden »fri bostad»
införas orden »samt bränsle», dels ock stadgas, att ordinarie tjänsteinnehavare
skola, där ej undantag medgives, vara tillstädes å tjänsterummet
minst sex timmar varje söckendag.
Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med anledning av
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,
l:o) godkänt följande stat att tillämpas från och med år 1914 för en
central anstalt för pensionsförsäkringens handhavande, pensionsstyrelsen:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 159.
Avlönings- och omkostnadsstat för pensionsstyrelsen år 1914-.
o
A. Ordinarie anslag:
1 generaldirektör och chef för
Lön.
Tjänst
görings
penningar.
Orts
tillägg,
Summa.
pensionsstyrelsen
1 ledamot
1 (ko
7,000!—I
4,500 —
4,500 —
0,000
2 500
2.500
1,000
11,000
7,000 - 7,0C0 —
Efter 5 år kan lönen
j höjas med 500 kronor,
l efter 10 år med 600
I kronor och efter 15 år
med ytterligare 600
kronor.
1 förste vaktmästare
900
l
450
150
1.500
(Efter 5 år kan lönen
| höjas med 100 kronor.
1 vaktmästare.....................
1 d:o .....................
Summa kronor i ordinarie stat
700- 700 -|
350
350
150
150
-j 1,200-
- 1,200''-
28,900
}Efter 5 år kan lönen
höjas med 100 kronor
ocli efter 10 år med
ytterligare 100 kronor.
B. Extra anslag:
Till chef (lönetillägg till förste
innehavaren 4,000 kronor),
tjänstemän, biträden, lokal
-
hyra med möbler, skrivmate- ri aller, tryckningskostnader
m. m. förslagsanslag.........
547,100
Summa å extra stat
—
—
- -
547,100
_
C. Dessutom: Extra anslag,
avseende tiden 1 september—
31 december 1913 ............
—
—
— —
18,000
—
Summa Strum
—
—
— —
— | —
O
o
CD
05
—
Anm. 1. Såsom pensionsunderlag skall för ledamot gälla det belopp, vartill lönen uppgår efter avdrag
av 600 kronor.
Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor.
2:o) förklarat, att följande allmänna villkor och bestämmelser skola
gälla för avlöningsförmånernas åtnjutande, nämligen
dels
att samtliga ordinarie tjänsteinnehavare i pensionsstyrelsen skola,
i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda
6
Riksdagens skrivelse Nr 159.
fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex
timmar varje söckendag,
dels och
att innehavare av ordinarie befattning inom pensionsstyrelsen skall
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning
i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
av pensionsstyrelsen eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,
samt i sådant hänseende, ävensom därest styrelsens ställning inom
statsförvaltningen varder så förändrad, att den ej längre kan anses
såsom självständig styrelse, eller därest vissa ifrågavarande styrelse
tillhörande göromål överflyttas till annat verk, vara pliktig att, med
bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter
ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade
göromål eller, efter Eders Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk
eller den anstalt, vartill göromålen överlämnas; skolande befattningshavare
i pensionsstyrelsen slutligen, likaledes med bibehållande av nyssnämnda
förmåner, vara underkastad att, när helst så av Eders Kungl.
Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan befattning inom förvaltningen
å det sociala området;
att med ordinarie befattning inom pensionsstyrelsen icke må förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning inom pensionsstyrelsen ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit
registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så
framt ej, beträffande chefen och ledamöterna, Eders Kungl. Maj:t, och, vad
angår andra befattningshavare, pensionsstyrelsen uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen inom pensionsstyrelsen,
finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas
och tills vidare bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den
tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som
uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
Riksdagens skrivelse Nr 159. 7
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå
så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller utan att han kan styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida
ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor
eller för beredande av semester, ledamot skall vara skyldig att,
om han förordnas att uppehålla chefsbefattningen, bestrida densamma;
ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta,
vid sjukdomsförfall de för chefsbefattningen anslagna tjänstgöringspenningar,
men eljest däremot svarande belopp;
att emellertid, därest chefen till följd av tjänsteresa eller för handläggning
av särskilda ärenden är under allenast några få, högst fyra
dagar hindrad att sköta sin befattning, ledamot skall vara pliktig att
utan särskild ersättning sköta de till chefsbefattningen hörande löpande
göromålen;
att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter lem år, under villkor att innehavaren under
mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna
nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund
av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit
semester, och för andra förhöjningen, om sådan förekommer,
efter ytterligare fem år, på samma villkor samt för tredje förhöjningen,
där sådan äger rum, efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma
villkor, under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid
början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern
blivit uppnådd;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att, där så utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske,
chefen och ledamöterna äga åtnjuta semester årligen under en och en
halv månad;
8
Riksdagens skrivelse Nr 159.
att envar vaktmästare i pensionsstyrelsen må årligen, i den mån sådant
kan ske utan kinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester
under 15 dagar;
att vid sjukdomsförfall för förste vaktmästare, eller när det erfordraB
för beredande av semester åt honom, annan vaktmästare skall vara skyldig
att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens befattning, bestrida
densamma med rätt att därunder i stället för egna tjänstgöringspenningar
åtnjuta, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren de med
dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar och under hans semester
ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande belopp;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall lön jämte ortstillägg, där sådant förekommer, utgå
till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinneliavares
rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat; samt
att envar, som med eller efter den nya lönestatens ikraftträdande
tillträder befattning inom pensionsstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta
sig ovan berörda villkor och bestämmelser.
3:o) beslutat att i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra ett
ordinarie anslag till pensionsstyrelsen av 28,900 kronor.
4:o) för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet, utöver
anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1914 anvisat ett förslagsanslag
av 547,100 kronor.
5:o) till avlönande av vissa tjänstemän i pensionsst^yrelsen för tiden
1 september—31 december 1913 å extra stat för år 1914 anvisat 18,000
kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1913 av
tillgängliga medel utanordna beloppet.
6:o) medgivit, att av förslagsanslaget å extra stat för år 1914 Eders
Kung!. Maj:t må under år 1913 av tillgängliga medel utanordna 60,000
kronor.
Stockholm den 28 maj 1913.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.