Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin, förordning om ersättning till städer, vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel samt förordning om statsverkets fond av rusdrycksmedel, dels ock i ämnet väckta motioner.
1913-05-30 · 20 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 16 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1913:168, Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin, förordning om ersättning till städer, vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel samt förordning om statsverkets fond av rusdrycksmedel, dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 168.
1
Nr 168.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 29 maj 1913.
» » » i Andra kammaren den 30 maj 1913.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad
lydelse i vissa delar av förordningen den 9 juni 1905
angående försäljning av brännvin, förordning om ersättning
till städer, vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
samt förordning om statsverkets fond av rusdrycksmedel,
dels ock i ämnet väckta motioner.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 49.)
Till Konungen.
Genom proposition nr 186 av den 4 april 1913 har Eders Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning angående ändrad lydelse av 15, 21, 24 och 25 §§
ävensom övergångsstadgandena i förordningen den 9 juni 1905 angående
försäljning av brännvin;
2) förordning angående ersättning till städer, vissa köpingar, landsting
och hushållningssällskap för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel;
samt
3) förordning angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.
I sammanhang härmed har Riksdagen till behandling förehaft
åtskilliga inom Riksdagen väckta motioner, i vilka hemställts om vissa
ändringar i eller tillägg till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Bihang Ull Bilcsdagens protokoll 1913. 14 samt. 58 höft. (Nr 168.) 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 168.
På sätt chefen för finansdepartementet enligt ovan åberopade
statsrådsprotokoll erinrat, anhöll 1909 års Riksdag, att Kungl. Maj:t
måtte låta på lämpligaste sätt verkställa en utredning rörande statens,
kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens frigörande i större
eller mindre omfattning från deras ekonomiska beroende av från rusdryckshanteringen
härflytande medel samt för Riksdagen framlägga resultatet
av denna utredning med de förslag, vartill densamma möjligen kunde
föranleda. Sedan i anledning härav enligt Eders Kungl. Maj:ts uppdrag
förslag i ämnet utarbetats av en för ändamålet tillsatt kommitté, hava,
såsom departementschefen närmare angivit, över berörda förslag utlåtanden
inhämtats dels från åtskilliga myndigheter och korporationer dels ock från
den s. k. nykterhetskommittén. På grundvalen av den sålunda förebragta
utredningen har Eders Kungl. Maj:t uppgjort de förslag, som
genom föreliggande proposition förelagts Riksdagen till prövning.
De beslut, som av Riksdagen i ärendet fattats, ansluta sig i sina
huvuddrag till Eders Kungl. Maj:ts proposition om än med åtskilliga i
anledning av de i ämnet väckta motionerna företagna avvikelser.
Eders Kungl. Maj:ts förslag till vissa ändringar i gällande bränn vinsförsälj
ningsförordning har Riksdagen antagit oförändrat.
I anledning av den föreslagna bestämmelsen i mom. 1 av övergångsstadgandena,
att bolags styrelseledamöter och revisorer jämte
suppleanter skola för år 1914 utses i enlighet med de nya bestämmelserna,
har Riksdagen uppmärksammat, att styrelseledamöterna utses i
vissa fall på våren och i vissa på hösten och att till följd härav tiden
för deras mandat icke sammanfaller med kalenderåret. De tre styrelseledamöter,
som för varje bolag utses under år 1913, erhålla en mandattid,
som i varje fall sträcker sig utöver den 1 januari 1914. Då nu enligt
förslaget delägarna i bolaget från och med sistnämnda dag skola äga
allenast två representanter i styrelsen, måste tillses, huru bestämmelsen
härom skall kunna i de fall, då det gäller aktiebolag, förlikas med
bolagsstämmas lagligen vidtagna åtgärd att utse tre styrelseledamöter
för tid, som utgår först efter ingången av år 1914.
I regel kan icke medhinnas att efter förordningens utfärdande
redan under år 1913 få till stånd av ifrågavarande bestämmelse betingade
ändringar i bolagsordningarna än mindre att förrätta val av nya
styrelseledamöter enligt den nya förordningen och de nya bolagsordningarna.
Den ifrågavarande bestämmelsen i mom. 1 av övergångsstadgandena
synes emellertid kunna det oaktat lämnas oförändrad, då
3
Riksdagens skrivelse Nr 168.
enligt 57 § i gällande aktiebolagslag styrelseledamot må, ändå att den
tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget
genom beslut av den, som utsett honom. Intet hinder förefinnes alltså
för att på extra bolagsstämma före utgången av år 1913 för en av de
under samma år valda styrelseledamöterna återkalla mandatet från 1914
års ingång.
Det synes emellertid lämpligt, att denna möjlighet till sakens
ordnande, tilläventyrs genom kontrollstyrelsens försorg, medelst cirkulär
eller annorledes bringas till bolagens kännedom.
Grundtanken i Eders Kungl. Maj:ts förslag är den, att samtliga
brännvinsförsäljningsmedel skola indragas till statsverket. Riksdagen,
som delar den av departementschefen härom uttalade meningen, att en
sådan anordning utgör den nödvändiga förutsättningen för kommunernas,
landstingens och hushållningssällskapens avsedda frigörande från beroende
av rusdrycksmedlen, har för sin del utgått från samma grundtanke.
Beträffande de åtgärder, genom vilka denna grundtanke bör genomföras,
uttalar Riksdagen till en början sin anslutning till den av departementschefen
såsom en förutsättning för förslagets genomförande betecknade anordningen,
att ersättning för de s. k. kommunandelarna bör beredas därigenom
att, till gäldande av de i gällande kungörelse angående avlöning
åt lärare vid folkskolor och småskolor fastställda avlöningsförmåner för
de i kungörelsens 1 och 2 §§ omnämnda lärare, skoldistrikten av statsmedel
erhålla ett årligt bidrag, motsvarande nio tiondelar av den kontant
utgående minimibegynnelselönen jämte ersättning för samtliga minimiålderstilläggen.
I överensstämmelse med vad departementschefen härom
vidare anfört, har nästkommande års Riksdag att första gången vänta
framställning om den höjning av ifrågavarande anslag till skolväsendet,
som härav påkallas.
Vad vidare angår de ersättningar, som böra beredas dels städer
och vissa köpingar för den till dem direkt utgående andelen av brännvinförsäljningsmedlen
dels ock landsting och hushållningssällskap för
deras andelar av samma medel, föreslår Eders Kungl. Maj:t, att till
grund för beräkningen av dessa ersättningar skola läggas medeltalen
av de brännvinsförsäljningsmedel, som under försäljningsåren 1901/02—
1911 tillflutit städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap.
4
Riksdagens skrivelse Nr 168.
Riksdagen har icke kunnat lämna obeaktade de anmärkningar, som
emot nu angivna beräkningsgrund framställts ej mindre av ett flertal
av de korporationer, som avgivit yttrande i ärendet, än även i en del
av de i anledning av propositionen väckta motionerna. I likhet med vad
i berörda framställningar kommit till uttryck har Riksdagen funnit den
av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beräkningsgrunden i tillämpningen medföra,
att vid övergången till den nya ordningen alltför stor minskning i
inkomster skulle förorsakas såväl ifrågavarande kommuner som landstingen
och hushållningssällskapen. Den förebragta utredningen giver
vid handen, att en mindre tvär övergång skulle uppkomma, om till
grund för beräkningen lades endast de år, under vilka 1905 års brännvinsförsäljningsförordning
varit i kraft. Och Riksdagen har därför ansett sig
böra vidtaga en ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag i angiven riktning.
Helst skulle Riksdagen sett, att, såsom i vissa motioner föreslagits, uppgifter
för samtliga nyss angivna år — eller perioden 1907/08—1912 —
kunnat i sådant hänseende tagas i anspråk. Då emellertid erforderliga
siffror för år 1912 icke ännu kunnat göras tillgängliga, har Riksdagen
stannat vid perioden 1907/08—1911 såsom grundläggande för beräkningen.
Därvid har naturligen iakttagits, att beträffande försäljningsåret
1907/08, vilket ju omfattat fem kvartal, en femtedel av försäljningsmedlen
fråndragits. Då vad angår städerna Gränna och Säter någon
detaljhandel med brännvin icke förekommit där efter den 1 oktober
1907, har Riksdagen grundat beräkningen av den till nyssberörda städer
utgående ersättningen på de inkomster, som där influtit under försäljningsåren
1903/04—1906/07.
Enligt nu gällande brännvinsförsäljningsförordning äro de köpingar,
i vilka under försäljningsåret 1904—1905 minuthandel med och iskänkning
av brännvin varit jämlikt § 11 mom. 2 i 1895 års brännvinsförsäljningsförordning
överlåtna åt bolag, för tiden till och med år 1925
likställda med städerna med avseende å inkomst av brännvinsförsäljningsmedlen.
Med utgången av nämnda tid skall ersättning till ifrågavarande
köpingar upphöra att utgå. 1 anslutning till denna bestämmelse
avser propositionen, att ersättning efter samma grunder, som föreslås
beträffande städerna, skall utgå även till köpingarna under tiden till och
med år 1926.
Uti två i ämnet väckta motioner har framhållits, hurusom den
minskning i inkomster, som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle
förorsakas köpingarna, komme att för dessa bliva mycket kännbar.
För att mildra de med inkomstminskningen förenade svårigheterna för
köpingarna har därför föreslagits, att avskrivningen för dem måtte få
5
Riksdagens skrivelse Nr 168.
utsträckas till samma period som för städerna. Vad i sist berörda
motioner sålunda anförts har Riksdagen funnit vara värt beaktande och
då även vid tillämpning av vad Riksdagen beslutat i fråga om den tid,
som skall läggas till grund för beräkningen av ifrågavarande ersättningsbelopp,
minskning inträder i de till köpingarna nu utgående vinstmedlen,
har Riksdagen biträtt yrkandet om likställighet mellan städer och vissa
köpingar i avseende å avskrivningsperiodens längd.
Med iakttagande av Riksdagens beslut i förevarande del uppgår
ersättningen till städer och vissa köpingar under perioden 1915 —1935
till sammanlagt 65,569,908 kronor, under det att enligt Eders Kung!.
Mapts förslag ifrågavarande ersättningssumma stannar vid ett belopp av
56,237,890 kronor.
Med utgångspunkt i fråga om medeltalsberäkningen från perioden
1907/08—1911 kommer man för landstingen till en årlig ersättningssumma
av 3,211,604:7 5 kronor och för hushållningssällskapen till ett
belopp av 2,007,252:9 7 kronor. Dessa summor har Riksdagen, som
beaktat de skäl för höjning av anslaget till hushållningssällskapen, vilka
i motionsväg framförts inom Riksdagens kamrar, jämkat sålunda, att
ersättningen skall utgå till landstingen med 3,100,000 och till hushållningssällskapen
med 2,100,000 kronor.
I anslutning till vad nu anförts har Riksdagen antagit förordning
i ämnet, uppställd i överensstämmelse med Eders Kungl. Mapts förslag
i förevarande del.
I fråga om anslagen till landsting och städer, som ej deltaga i
landsting, ävensom till hushållningssällskapen har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit, att den nu gällande fördelningsgrunden, folkmängden i de
olika områdena, skall tills vidare bibehållas. Åtskilliga hushållningssällskap
hade emellertid för sällskapens vidkommande yrkat på en annan
fördelningsgrund och därvid såsom mindre rättvist framhållit, att hushållningssällskap,
inom vilkas områden större städer vore belägna, på
grund härav erhölle betydligt större belopp än vad såväl områdets areal
som antalet jordbruksidkande invånare inom området kunde motivera.
Det hade vidare uttalats, att nuvarande bestämmelser skulle oskäligt
gynna de större hushållningssällskapen på de mindres bekostnad, emedan
en viss ungefär lika stor del av inkomsterna måste tagas i anspråk för
ordinarie förvaltningsutgifter oavsett hushållningssällskapsområdenas folkmängd.
Sedan nykterhetskommittén förklarat sig anse, att frågan om
ändrad fördelningsgrund lämpligen borde lösas genom en fristående
6 Riksdagens skrivelse Nr 168.
behandling, uttalade chefen för finansdepartementet sin anslutning till
denna uppfattning.
Sedermera har i tre motioner framställts förslag om ändrad fördelningsgrund,
huvudsakligen under framhållande av ovan först berörda
synpunkter.
Vad sålunda i avseende å den föreslagna fördelningsgrun den anmärkts
har Riksdagen funnit böra föranleda närmare undersökning.
Emellertid torde en förändring härutinnan förutsätta en ur olika synpunkter
genomförd utredning, varvid bör aktgivas på, bland annat, att
det syfte, som Riksdagen velat tillgodose genom en höjning av totalanslaget
till hushållningssällskapen, nämligen en så vitt möjligt jämn
övergång till de nya förhållandena, blir behörigen tillgodosett. Med
hänsyn till vad sålunda anförts och då ifrågavarande förordning är avsedd
att träda i kraft först den 1 januari 1915, har Riksdagen i likhet
med chefen för finansdepartementet funnit lämpligt att icke upptaga
förevarande fråga till avgörande i samband med det nu föreliggande
förslaget. Riksdagen har i stället velat hos Eders Kungl. Maj:t göra
framställning om utredning i ämnet ävensom om framläggande för nästkommande
Riksdag av det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.
Sedan Riksdagen numera angivit sina beslut i fråga om de grunder,
efter vilka ersättning bör tillgodokomma städer, vissa köpingar, landsting
-och hushållningssällskap för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel,
övergår Riksdagen till att med några ord beröra
frågan om den form, vari Riksdagen lämpligen bör giva uttryck åt sina
beslut i förevarande delar.
På sätt redan antytts, innehåller Eders Kungl. Maj:ts proposition
icke något förslag till beslut rörande gottgörelse för de s. k. kommunandelarna.
Departementschefen har icke förutsatt, att innevarande års
Riksdag skulle i annan form godkänna anordningen med berörda gottgörelse
än genom ett uttalande i den skrivelse, genom vilken Riksdagen
komme att anmäla sina beslut i anledning av förevarande proposition.
Framställningen om ersättning till städer och vissa köpingar för deras
direkta andel av brännvinsförsäljningsmedlen ävensom till landsting och
hushållningssällskap har däremot i propositionen fått formen av ett författningsförslag.
Därjämte har departementschefen uttalat, att propositionen
utgår från den förutsättningen, att erforderliga medel till gäldande
jämväl av sistberörda ersättningar komma att från och med år 1914
anvisas å riksstaten.
I fråga om städer och köpingar synes den valda formen av en
Riksdagens skrivelse Nr 168. 7
förordning- för beslutens avfattande vara påkallad därav, att det bär
gäller fastställandet av en plan, efter vilken avskrivning av ersättningarna
skall under en följd av år äga rum. Beträffande ersättningarna åt landsting
och hushållningssällskap gäller det däremot anslag, som avses att
utgå tills vidare, intill dess annorlunda av Riksdagen beslutas. Man torde
därför kunna ifrågasätta, huruvida sistberörda ersättningar böra grundas
på annat beslut än det, som gäller deras uppförande i vederbörande riksstat.
Skillnaden mellan de bestämmelser, som röra ersättningen åt städer
och köpingar, och dem, som hava avseende å ersättning till landsting
och hushållningssällskap, framträder särskilt påfallande, då man aktgiver
på, att de förras giltighet är från början begränsad till den tid, som avskrivningen
omfattar, under det att de senare äro avsedda att gälla tills vidare
för en icke från början begränsad tid. Under förutsättning att icke under
den period, som avskrivningen av ersättningen till städer och köpingar
skall omfatta, ändring sker i bestämmelserna om ersättning till landstinooch
hushållningssällskap, skulle, med fullföljande av den i Eders Kungl.
Maj:ts proposition föreslagna anordningen, efter utgången av nämnda
period sistberörda bestämmelser ensamma hava sin plats i den ifrågavarande
författningen.
Riksdagen har med vad sålunda anförts velat fästa uppmärksamheten
på, att bestämmelserna om ersättning åt landsting och hushållningssällskap
lämpligen kunna utbrytas ur ifrågavarande förordning, i förväntan
att Eders Kungl. Magt för nästkommande Riksdag framlägger förslag i
sådant hänseende. Genom en dylik åtgärd komma även landsting och
hushållningssällskap att bli fullständigt frigjorda från varje beroende av
det allmännas inkomster från brännvinsförsäljnysmedel.''
Enligt Eders Kungl. Majrts förslag skall till grund för beräkningen
av det maximum av brännvinsmedel, som får tagas i anspråk för statsreglermgen,
läggas samma period, som enligt berörda förslag varit bestämmande
i fråga om ersättningarna till kommunerna m. m. Åven
Riksdagen finner skäligt, att en och samma period får tjäna som norm
i ena som i andra fallet. Med en sådan beräkningsgrund kommer man
till en maximisiffra för statsverket av 41,901,193 kronor eller, i avrundat
belopp, 41,900,000 kronor. Härigenom vinnes, vid jämförelse med det
av Eders Kungl. Maj:t föreslagna motsvarande beloppet, 39,000,000 kronor,
att statsverket får ersättning för dess enligt Riksdagens beslut ökade
utgifter. till kommuner in. m. och därutöver en ökning av 1.500,000
kronor i det för statsregleringen disponibla beloppet.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär därjämte, att ovanberörda
8
Riksdagens skrivelse Nr 168.
maximibelopp skall i de fall, då medeltalet av statsinkomsterna av rusdrycksmedlen
under närmast föregående tre år understigit samma belopp,
sänkas till beloppet av sistberörda medeltal. Mot en på sådant sätt
anordnad nedskrivning av för statsregleringsändamål tillgängliga mede
har Riksdagen icke haft någon erinran att göra.
Enligt ovan åberopade statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet
anfört, att Eders Kungl. Maj:ts förslag utgår från följande
förutsättningar, nämligen .
dels att erforderliga medel till gäldande av ersättning till stader
och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap anvisas i form
av anslag å riksstaten;
dels att såsom gottgörelse för de indragna kommunandelarna av
brännvinsförsäljningsmedlen anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor
och småskolor med ingången av år 1915 ökas, så att tillskottet
motsvarar nio tiondelar av den kontant utgående mimmibegynnelselonen
jämte ersättning för samtliga minimiålderstilläggen;
dels slutligen att särskilda anslag uppföras å riksstaten till främjande
av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder ävensom,
enligt kungl. kungörelsen den 12 juli 1907, till vederlag för nedlagda
utskänkningsrättigheter.
Riksdagen, som utgår från enahanda förutsättningar, får i anslutning
till vad ovan anförts tillkännagiva, att Riksdagen, som icke
kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts ovan omförmälda proposition oförändrad,
antagit härvid fogade förslag till i ok ce
1) förordning angående ändrad lydelse av 15, 21, 24 och 25 §§
ävensom övergångsstadgandena i förordningen den 9 juni 1905 angående
försäljning av brännvin; . . . ,
2) förordning angående ersättning till städer, vissa kopmgar, landsting
och hushållningssällskap för till statsverket indragna brännvmsförsäljningsmedel;
samt
3) förordning angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Därjämte får Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville taga
under övervägande frågan om ändrade bestämmelser med avseende a
o-runden för fördelningen av den till hushållningssällskapen enligt Eders
Kungl. Maj:ts, av Riksdagen nu antagna förslag utgående ersättningen.
Stockholm den 30 maj 1913.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 168.
9
Bilaga.
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 15, .21, 24 oeh 25 §§ ävensom
övergångsstadgandena i förordningen den 9 juni 1905
angående försäljning av brännvin.
15 §.
1. Bolag, som i 12 och 14 §§ omförmäles, skall hava till ändamål
endast att i sedlighetens intresse ordna och handhava detaljhandel
med brännvin och må icke avse att bereda vare sig delägarna vinning
utöver årlig ränta med högst fem procent å de av delägarna tillskjutna
kontanta medel eller kommun någon ekonomisk fördel.
2. A id utminutering må bolag icke hålla mer än ett försäljningspris
å en och samma varusort av brännvin, oavsett om större eller
mindre myckenhet försäljes. Vad sålunda är stadgat äger dock ej tilllämpning,
då sprit, som innehåller minst 92 volymprocent alkohol, försäljes
för tekniska eller likartade ändamål.
3. Bolag må icke inköpa fastighet eller inom redan förvärvad
fastighet vidtaga annan mera omfattande förändring än den, som påkallas
av fastighetens underhåll eller rörelsens behöriga utövande, utan
samtycke av kontrollstyrelsen, sedan stadsfullmäktige eller, där sådana
ej finnas, allmän rådstuga samt å landet kommunalstämman avgivit
yttrande.
Bolag må icke förhyra andra lägenheter än dem, vilka äro behövliga
för den rörelse, som bolaget självt utövar; icke ingå hyres- eller andra
affärsavtal med enskilda styrelseledamöter i bolaget, ej heller låta avlöningen
vare sig till styrelsen eller till de hos bolaget anställda personer
vara beroende på omsättningen av brännvin, vin eller maltdrycker
eller utgå med viss del av vinsten.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 58 käft. (Nr 168.)
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 168.
4. Bolags delägare skola vara minst nio, av vilka åtminstone
sex böra vara boende å den ort, där bolagets styrelse har sitt säte.
Bolags styrelse skall bestå av fem ledamöter, av vilka två utses av
delägarna i bolaget, en utses i stad av stadsfullmäktige, eller där sådana
ej finnas, allmän rådstuga och å landet av kommunalstämman, en av
Kungl. Maj:ts befallningshavande och eu av landstinget, dock att i stad,
som icke deltager i landsting, stadsfullmäktige utse jämväl den ledamot,
som eljest skulle av landstinget väljas. På enahanda sätt utses jämväl
fem suppleanter. Därest å landet eller i stad, som deltager i landsting,
nytt bolag bildas å tid, då landstinget icke är samlat, må ordföranden
i landstinget äga att utse eu person att under tiden, till dess styrelseledamot
blivit av näst sammanträdande landsting utsedd, vara ledamot
i styrelsen.
Av Kungl, Maj:ts befallningshavande, landsting, stadsfullmäktige
eller kommunalstämma utsedd styrelseledamot må icke vara delägare i
bolaget.
5. Bolags räkenskaper skola föras enligt föreskrifter och formulär,
som utfärdas av kontrollstyrelsen.
6. Granskning av bolags förvaltning och räkenskaper skall varje
år i mars eller april månad å dag, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande
bestämmes, ske för näst föregående försäljningsår av tre revisorer,
av vilka en utses, i stad av stadsfullmäktige eller, där sådana
ej finnas, allmän rådstuga och å landsbygden av kommunalstämman,
en av landstinget samt en av Kungl. Maj:ts befallningshavande. I
stad, som icke deltager i landsting, utse stadsfullmäktige jämväl den
revisor, som eljest skulle av landstinget väljas. På enahanda sätt utses
jämväl tre suppleanter. Revisorerna skola antingen ibland eller utom
sig utse två personer att å deras vägnar deltaga i inventering av
bolagets tillgångar vid löpande försäljningsårets slut. Över revisionen
avgiva revisorerna berättelse, vilken, utom redogörelse för bolagets
ekonomiska ställning och förvaltning samt vad övrigt revisorerna kunna
finna skäl omnämna, skall innehålla dels yttrande, huruvida bolaget
förvaltats i överensstämmelse med det i 1 mom. här ovan angivna syfte,
dels till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet. Av revisionsberättelsen,
vid vilkens avfattande de föreskrifter skola iakttagas, som meddelas
av kontrollstyrelsen, skola, sedan bolagets styrelse lämnats tillfälle att
förklara sig över i berättelsen möjligen gjorda anmärkningar, före
maj månads utgång revisorerna översända exemplar till Kungl. Majrts
befallningshavande, landstinget, stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan
eller kommunalstämman samt kontrollstyrelsen; och skall inom samma
11
Riksdagens skrivelse Nr 168.
tid revisionsberättelsen jämte av bolagets styrelse möjligen avgiven
förklaring på bolagets bekostnad offentliggöras i någon av ortens tidningar.
Bolagets styrelse må även till nämnda myndigheter insända
sin förklaring.
Granskning av bolags förvaltning och räkenskaper må även när
som helst företagas av chefen för kontrollstyrelsen eller av person, som
nyssnämnda styrelse förordnat.
7. Revisorerna samt deras bär ovan nämnda ombud äga att av
bolaget åtnjuta ersättning efter tredje klassen i gällande resereglemente.
Enahanda ersättning utgår för resor till styrelsens sammanträden till
styrelseledamot, som icke har sitt hemvist å den ort, där bolagets styrelse
har sitt säte.
8. Om ansvarsfrihet för bolag beslutar kontrollstyrelsen, sedan
landsting och i stad stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan samt på
landet kommunalstämman avgivit yttrande i ärendet. Sådant yttrande
skall till kontrollstyrelsen avgivas före september månads utgång.
Erfordras åtgärd i följd av vägrad ansvarsfrihet eller giver revisionsberättelsen
eljest därtill anledning, äger kontrollstyrelsen meddela
erforderliga föreskrifter.
9. Bolag vare pliktigt ställa sig till efterrättelse jämväl de föreskrifter,
Kungl. Maj:ts befallningskavande kan meddela i anledning av
framställning från kontrollstyrelsen eller någon av de i nästföregående
fnom. nämnda kommunala myndigheter. Tredskas bolaget fullgöra
sålunda meddelade eller av kontrollstyrelsen enligt nyssnämnda mom.
givna föreskrifter, äger Kungl. Maj:ts befallningshavande förelägga
lämpligt vite eller återkalla bolagets rättighet till detaljhandel med
brännvin att. upphöra med löpande försäljningsårs utgång.
21 §.
Bolag, som jämlikt 12 § eller 14 § fått övertaga all detaljhandel
med brännvin inom kommun, åligger att inom mars månads utgång
efter försäljningsårets slut hava å statsverkets giroräkning i riksbanken
insatt dels utan avdrag de avgifter, vilka bolaget uppburit på grund
av överlåtelse av försäljningsrättighet enligt 17 § 2 inom., dels ock
hek den nettovinst, som uppkommit av all den rörelse bolaget idkat.
Då bolag upplöses, skall, där ej annorledes i laga ordning bestämts,
på enahanda sätt förfaras med det överskott av bolagets tillgångar, som
kan uppstå, sedan bolagets samtliga skulder blivit gnidna samt de av
delägarna tillskjutna medel återbetalats.
12
Riksdagens skrivelse Nr 168.
24 §.
1. Över beslut, som taxeringsnämnd jämlikt 19 § 1 eller 2 mom.
meddelar i fråga om beräkning av det litertal brännvin, för vilket försälj
ningsavgif t skall erläggas, eller jämlikt 23 § rörande bestämmandet
av sådan avgift, äger skattskyldig att hos prövningsnämnd anföra besvär
inom den tid och i den ordning, som för överklagande av taxeringsnämndens
beslut i allmänhet äro bestämda. Prövningsnämnd tillkommer
att, evad dylikt beslut blivit överklagat eller ej, däri vidtaga förändringar,
som ''finnas skäliga; och må vidare klagan över prövningsnämnds
beslut, i den ordning förordningen angående taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering i allmänhet bestämmer, fullföljas av den skattskyldige
ävensom av kronans ombud.
2. Utan hinder av förd klagan skall försäljningsavgiften utgå
efter det av prövningsnämnd bestämda litertal, intill dess förändring
däri blivit vidtagen genom beslut, som vunnit laga kraft.
25 §.
De avgifter, som enligt denna förordning inflyta för rättigheterna
till detaljhandel med brännvin, ävensom den i 21 § omlörmälda nettovinst
av bolags rörelse jämte vid bolags upplösning uppkommet överskott
tillfalla statsverket.
Dessa bestämmelser träda i kraft den 1 januari 1914 med iakttagande
av följande
Övergångsstadganden.
1. Bolags styrelseledamöter och revisorer jämte suppleanter för
år 1914 skola utses i enlighet med de nya bestämmelserna.
2. Granskning av bolags förvaltning och räkenskaper samt
beslut om ansvarsfrihet för försäljningsåret 1913 ske enligt föreskrifterna
i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin.
13
Riksdagens skrivelse Nr 168.
3. Försälj ning savgifter och bolags nettovinst för försäljningsåret
1913 fördeias enligt föreskrifterna i nyssnämnda förordning.
4. Om av 1913 års bokslut framgår, att bolag äger överskott
utöver sammanlagda summan av bolagets skulder, delägarnes kapital
jämte ränta samt årets vinstmedel, skall, i samband med utdelningen
av samma års vinstmedel, till fördelning i överensstämmelse med bestämmelserna
i 25 § av förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning''
av brännvin av statsmedel utbetalas ett mot berörda överskott
svarande belopp.
Närmare bestämmelser angående sättet för fastställande av dessa
belopp meddelas av Konungen.
Förslag
till
förordning angående ersättning till städer och vissa köpingar, landsting och
hushållningssällskap för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsniedel.
Sedan samtliga brännvinsförsäljningsmedel indragits till statsverket,
skall till städer och vissa köpingar samt landsting och hushållningssällskap
av statsmedel utbetalas ersättning på sätt här nedan stadgas.
1 §•
Nedan omförmälda städer och köpingar erhålla under härefter angivna
år följande ersättningsbelopp.
14
Riksdagens skrivelse Nr 168.
1915
Kr.
1916
Kr.
1917
Kr.
1918
Kr.
1919
Kr.
1920
Kr.
1921
Kr.
1922
Kr.
1923
Kr.
1924
Kr.
i Stockholm ......
1,050,192
991,848
962,676
51,018
933,504
904,332
875,160
845,988
787,644
729,300
670,956
I Södertälje.........
55,656
52,564
49,472:
47,926
46,380
44,834
41,742
38,650
35,558
Norrtälje .........
21,1321 19,958
19,371
18,784!
18,197
17,610
17,023
15,849
14,675
13,501
Sigtuna............
: Östhammar ......
7,344
6,936
6,732
6,528
6,324
6,120
5,916
5,508
5,100
4,692
8,096
12,672
11,968
11,616
11,264]
10,912
10,560
10,208
9,504
8,800
| Oregrund .........
| Vaxholm .........
1,692
1,598
1,551
1,504
1,457
1,410
1,363
1,269
1,175
1,081
13,356
12,614
12,243
11,872
11,501
11,130
10,759
10,017
9,275
8,533
j Sundbyberg ......
42,732
40,358
39,171
37,984
36,797
35,610
34,423
32,049
29,675
27,301
I Uppsala............
93,600
88,400
85,800
83,200
80,600
78,000
75,400
70,200
65,000
59,800
Enköping .........
36,432
34,408
33,396
32,384
31,372
30,360
29,348
27,324
25,300
23,276
Nyköping.........
53,496
50,524
49,038
47,552:
46,066
44,580
43,094
40,122
37,150
34,178
Strängnäs.........
15,984
15,096
14,652
14,208;
13,764
13,320
12,876
11,988
11,100
1.0,212
Torshälia .........
6,804
6,426
6,237
6.048
5,859
5,670
5,481
5,103
4,725
4,347
Eskilstuna .....
83,772
79,118
76,791
74,464!
72,137
69,810
67,483
62,829
58,175
53,521
Mariefred .........
7,776
7,344
7,128
6,9121
6,696
6.480
6,264
5,832
5,400
4,968
Trosa...............
10,224
9,656
9,372
9,088;
25,568
8,804
K, 520
8,236
7,668
7,100
6,532
Malmköping......
28,764
27,166
26,367
24,769
23,970
23,171
21,573
19,975
18,377
Linköping.........
96,336
90,984
88,308
85,632:
82,956
80,280
77,604
72,252
66,900
61,548
Norrköping ......
131,544
124,236
120,582
116,928
113,274
109,620
105,966
98,658
91,350
84,042
Söderköping......
11,736
11,084
10,758
10,432!
10,106
9,780
9,454
8,802
8,150
7,498
i Vadstena .........
13,068
12,342
11,979
11,616:
11,253
10,890
10,527
9,801
9,075
8,349
| Skenninge.........
12,456
11,764
11,418
11,072!
10,726
10,380
10,034
9,342
8,650
7,958
i Motala ............
26,316
24,854
24,123
23,3921
22,661
21,930
21,199
19,737
18,275
16,813
i Jönköping.........
59,040
55,760
54,120
52,480''
50,840
49,200
47,560
44,280
41,000
37,720
! Eksjö...............
30,420
28,730
27,885
27,040:
26,195
25,350
24,505
22,815
21,125
19,435
Grenna ...........
1,188
1,122
1,089
1,056!
1,023
990
957
891
825
759
Växjö..............
62,568
59,092
57,354
55,616
53,878
52,140
50,402
46,926
43,450
39,974
! Ej ungby............
; Kalmar ............
16,668
15,742
15,279
14,8161
14,353
13,890
13,427
12,501
1.1,575
10,649
78,912
74,528
72,336
70,144!
67,952
65,760
63,568
59,184
54,800
50,416
! Västervik .........
27,252
25,738
24,981
24,224;
23,467
22,710
21,953
20,439
18,925
17,411
Vimmerby.........
16,668
15,742
15,279
14,816
14,353
13,890
13,427
12,501
11,575
10,649
Oskarshamn......
36,252
34,238
33,231
32,224''
31,217
30,210
29,203
27,189
25,175
23,161
Borgholm ........
11,232
10,608
10,296
9,984!
9,672
9,360
9,048
8,424
7,800
7,176
| Mönsterås.........
8,640
8,160
7,920
7,680!
7,440
8,990
7,200
6,960
6,480
6,000
5,520
Mörbylånga ......
10,440
9,860
9,570
9,280:
8,700
8,410
7,830
7,250
6,670
! Nybro..............
Visby...............
19,800
18,700
18,150
1.7,600
44,288!
17,050
16,500
15,950
14,850
13,750
12,650
49,824
47,056
63,104
45,672
42,904
41,520
40,136
37,368
34,600
31,832
Karlskrona ......
66,816
61,248
59,392!
57,536
55,680
53,824
50,112
23,517
46,400
42,688
Karlshamn ......
31,356
29,614
15,300
28,743
27,872
27,001
26,130
25,259
21,775
11,250
20,033
Sölvesborg ......
16,200
14,850
14,4001
13,950
13,500
13,050
12,150
10,350
Ronneby .........
29,376
27,744
26,928
26,112!
25,296
24,480
23,664
22,032
20,400
18,768
Kristianstad......
75,276
71,094
69,003
66,912
64,821
62,730
60,639
8,149
56,457
52,275
48,093
Simrishamn ......
10,116
9,554
9,273
8,992
8,711
8,430
7,587
7,025
6,463
Ängelholm ......
34,740
32,810
31,845
30,880:
29,915
28,950
27,985
26,055
24,125
22,195
Båstad ............
9,432
8,908
8,646
8,384''
8,122
7,860
7,598
7,074
6,550
6,026
Hässleholm ......
40,932
38,658
37,521
36,384!
35,247
34,110
32,973
30,699
28,425
26,151
Malmö ............
202,176
190,944
185,328
179,712:
174,096
168,480
162,864
151,632
140,400
129,168
Landskrona ......
32,328
30,532
29,634
28,736
27,838
26,940
26,042
24,246
22,450
20,654
Hälsingborg......
104,760
41,292
98,940
96,030
93,120
90,210
87,300
84,390
78,570
72,750
66,930
Ystad...............
38,998
37,851
36,704''
35,557
34,410
33,263
30,969
28,675
26,381
Lund ...............
48,276
45,594
44,253
42,912:
41,571
40,230
38,889
36,207
33,525
30,843
Trälleborg.........
Skanör med
21,672
20,468
19,866
19,264!
18,662
18,060
17,458
16,254
15,050
13,846
Falsterbo ......
4,824
4,556
4,422
4,288: ■
4,154
4,020
3,886
3,618
3,350
3,082
Hörby ...........
9,756
26,424
9,214
8,943
8,672
8,401
8,130
7,859
7,317
6,775
6,233
Eslöv...............
24,956
24,222
23,488''
22,754
22,020
21,286
19,818
18.350
16,882
Riksdagens skrivelse Nr 168.
15
1925
Kr.
1926
Ivr.
1927
Kr.
1928
Kr.
l_j ''—1 !
W |
i-3 LO 1
■ ® j
1930
Kr.
1931
Kr.
1932
Kr.
1
1933
Kr.
1.....
1934
Kr.
1935
| Kr.
Summ£wför
åren
1915—1935 i
! Kr. |
612,612
554,268
495,924
437,580
379,236
320,892
262,548
204,204
145,860
87,516
29,172
12,281,412
15^,406
29,374
26,282
23,190
20,098
17,006
13,914
10,822
7,730
4,638
1,546
650,866
12,327
11,153
9,979
8,805
7,631
6,457
5,283
4,109
2,935
1,761
587
247,127
4,284
3,876 3,468
3,060 2,652
2,244
1,836
1,428
1,020
612
204
85,884
7,392
6,688
5,984
5,280 4,576
3,872
3,168
2,464
1,760
1,056
352
148,192
987
893
799
705! 611
517
423
329
235
141
47
19,787
7,791
7,049
6,307
5,565
4,823
4,081
3,339
2,597
1,855
1,113
371
156,191
24,927
22,553
20,179
17,805
15,431
13,057
10,683
8,309
5,935
3,561
1,187
. 499)727
54,600
49,400
44,200
39,000 33,800
28,600
23,400
18,200
13,000
7,800
2,600
1,094’600|
21,252
19,228
17,204
15,180 13,156
11,132
9,108
7,084
5,060
3,036
1,012
426)052
31,206
28,234
25,262
22,290
19,318
16,346
13,374
10,402
7,430
4,458
1,486
625)606
9,324
8,436
7,548
6,660
5,772
4,884
3,996
3,108
2,220
1,332
444
186,924
3,969
3,591
3,213
2,835
2,457
2,079
1,701
1,323
945
567
189
79^569
48,867
44,213
39,559
34,905
30,251
25,597
20,943
16,289
11,635
6,981
2,327
979,667
4,536
4,104
3,672
3,240
2,808
2,376
1,944
1,512
1,080
648
216
90)936
5,9ö4
5,396
4,828
4,260
3,692
3,124
2,556
1,988
1,420
852
284
119)564)
16,779
15,181
13,583
11,985
10,387
8,789
7,191
5,593
3,995
2,397
799
336,3791
56,196
50,844
45,492
40,140
34,788
29,436
24,084
18,732
13,380
8,028
2,676
76,734
69,426
62,118
54,810
47,502
40,194
32,886
25,578
18,270
10,962
3,654
1,538,334
6,846
6,194
5,542
4,890
4,238
3,586
2,934
2,282
1,630
978
326
1371246
7,623
6,897
6,171
5,445
4,719
3,993
3,267
2,541
1,815
1,089
363
152)823
| 7,2ö6
6,574
5,882
5,190
4,498
3,806
3,114
2,422
1,730
1,038
346
15,351
13,889
12,427
10,965
9,503
8,041
6,579
5,117
3,655
2,193
731
307,751!
34,440
31,160
27,880
24,600
21,320
18,040
14,760
11,480
8,200
4,920
1,640
690)440
17,745
16,055
14,365
12,675
10,985
9,295
7,605
5,915
4,225
2,535
845
693
627
561
495
429
363
297
231
165
99
33
13)893
36,498
33,022
29,546
26,070
22,594
19,118
15,642
12,166
8,690
5,214
1,738
731,698
j 9,723
8,797
7,871
6,945
6,019
5,093
4,167
3,241
2,315
1,389
463
194)923
46,032
41,648
37,264
32,880
28,496
24,112
19,728
15,344
10,960
6,576
2,192
922,832
15,897
14,383
12,869
11,355
9,841
8,327
6,813
5,299
3,785
2,271
757
818,697
9,723
8,797
7,871
6,945
6,019
5,093
4,167
3,241
2,315
1,389
463
194,923
21,147
19,133
17,119
15,105
13,091
11,077
9,063
7,049
5,035
3,021
1,007
423,947
6,552
5,928
, 5,304
4,680
4,056
3,432
2,808
2,184
1,560
936
312
131,352
5,040
4,560
4,080
3,600
3,120
2,640
2,160
1,680
1,200
720
240
10l)040
6,090
5,510
4,930
4,350
3,770
3,190
2,610
2,030
1,450
870
290
122)090
ll,o50
10,450
9,350
8,250
7,150
6,050
4,950
3,850
2,750
1,650
550
231,550
29,064
26,296
23,528
20,760
17,992
15,224
12,456
9,688
6,920
4,152
1,384
582,664
| 38,976
35,264
31,552
27,840
24,128
20,416
16,704
12,992
9,280
5,568
1,856
781,376
18,291
16,549
14,807
13,065
11,323
9,581
7,839
6,097
4,355
2,613
871
j 9,450
8,550
7,650
6,750
5,850
4,950
4,050
3,150
2,250
1,350
450
189,450
17,136
15,504
13,872
12,240
10,608
8,976
7,344
5,712
4,080
2,448
816
343,536
| 43,911
39,729
35,547
31,365
27,183
23,001
18,819
14,637
10,455
6,273
2,091
880,311
5,901
5,339
4,777
4,215
3,653
3,091
2,529
1,967
1,405
843
281
118,301
20,265
18,335
16,405
14,475
12,545
10,615
8,685
6,755
4,825
2,895
965
[ 5,502
4,978
4,454
3,930
3,406
2,882
2,358
1,834
1,310
786
262
110)302
[ 23,877
21,603
19,329
17,055
14,781
12,507
10,233
7,959
5,685
3,411
1,137
{ 117,986
106,704
95,472
84,240
73,008
61,776
50,544
39,312
28,080
16,848
5,616
2,364)336
| 18,858
17,062
15,266
13,470
11,674
9,878
8,082
6,286
4,490
2,694
898
378,058
61,110
55,290
49,470
43,650
37,830
32,010
26,190
20,370
14,550
8,730
2,910
1,225,110
24,087
21,793
19,499
17,205
14,911
12,617
10,323
8,029
5,735
3,441.
1,147
482)887
28,161
25,479
22,797
20,115
17,433
14,751
12,069
9,387
6,705
4,023
1,341
564,561
12,642
11,438
10,234
9,030
7,826
6,622
5,418
4,214
3,010
1,806
602
253)442
2,814
2,546
2,278
2,010
1,742
1,474
1,206
938
670
402
134
56,414
o,691
5,149
4,607
4,065
3,523
2,981
2,439
1,897
1,355
813
271
114,091
15,414
13,946
12,478
11,010
9,542
8,074
6,606
5,138
3,670
2,202
734
309,014
16
Riksdagens skrivelse Nr 168.
f
Laholm............|
Halmstad.........j
Falkenberg ......
Varberg............
Kungsbacka ......
Göteborg .........
Kungälv............
Marstrand.........
Uddevalla.........
Strömstad.........
Lysekil ............
Vänersborg ......
Borås...............
Alingsås .........
Ulricehamn ......
Åmål ...............
Trollhättan ......
Mariestad .........
Lidköping.........
Skara...............
Skövde ............
! Falköping.........
Hjo..................
Vara ...............
! Karlstad .........
Kristinehamn
Filipstad .........
Arvika ............
Säffle...............
Örebro ............
Askers lind.........
N ora ...............
Lindesberg ......
Västerås .........
Arboga ............
Köping ............
Sala ...............
Falun...............
Hedemora.........
Säter ...............
Gävle...............
Söderhamn ......
Hudiksvall ......
Härnösand ......
Sundsvall.........
Örnsköldsvik ...
Sollefteå .........
Östersund.........
Umeå...............
Skellefteå.........
Luleå...............
j Piteå ...............
1915
Kr.
1916
Kr.
|
1917 ''
Kr.
1918
Kr.
1919
Kr. ^
1920
Kr.
1921
Kr.
:
1922
Kr.
1923
Kr.
1924
Kr.
25,740
75,204
45,324
50,832
24,624
482,580
18,900
10,872
60,660
21,600
29,664
32,616
83,016
19,404
19,368
13,608
37,116
38,304
44,784
29,664
49.176
37,152
13.860
25,092
67.860
36,288
44,172
33,948
13,752
139,824
12,888
15,876
25,920
89,208
20,844
31,464
59,256
81,072
38,160
3.492
96,516
30,528
32,940
41,904
85.176
22,968
39,456
61,812
38,088
18,324
44,424
7,740
16,128
24,310
71,026
42,806
48,008
23,256
455,770
17,850
10,268
57,290
20,400
28,016
30,804
78,404
18,326
18,292
12,852
35,054
36,176
42,296
28,016
46.444
35,088
13.090
23,698
64.090
34,272
41,718
32,062
12,988
132,056
12,172
14,994
24,480
84,252
19,686
29,716
55,964
76,568
36,040
3,298
91,154
28,832
31,110
39,576
80.444
21,692
37,264
58,378
35,972
17,306
41,956
7,31 C
15,232
23.595
68,937;
41,547:
46.596
22,572
442,365 i
17,325
9,966
55,605''
19,800
27,192
29,898
76,098
17,787
17,754
12,474
34,023
35,112
41,052
27,192
45.078
34,056
12,705
23,001
62,205
33,264
40,491
31,119
12,606
128,172
11,814
14,553
23,760
81,774
19,107
28,842
54,318
74,316
34.980
3,201
88,473
27,984
30,195
38,412
78.078
21,054
36,168
56,661
34,914
16,797
40,722
7,095
14,784
22,880
66,848
40.288
45,184
21,888
428,960
16,800
9,(564
53.920
19,200
26,368
28.992
73.792
17.248
17,216
12,096
32.992
34,048
39,808
26,368
43.712
33,024
12.320
22,304
60.320
32,256
39,264
30,176
12,224
124.288
11,456
14,112
23,040
79,296
18,528
27,968
52,672
72,064
33.920
3,104
85.792
27,136
29,280
37.248
75.712
20,416
35,072
54,944
33,856
16,288
39,488
6,880
14,336
22,165
64,759
39,029
43,772
21,204
415,ooo
16,275
9,362
52,235
18,600
25,544
28,086
71,486
16,709
16,678
11,718
31,961
32,984
38,564
25,544
42.346
31,992
11,935
21,607
58,435
31,248
38,037
29,233
11,842
120,404
11,098
13,671
22,320
76,818
17,949
27,094
51,026
69,812
32,860
3,007
83,111
26,288
28,365
36,084
73.346
19.778
33,976
53,227
32,798
15.779
38.254
6,665
13,888
21.450
62,670
37,770
42,360
20.520
402,150
15,750
9,060
50.550
18,000
24,720
27.180
69.180
16,170
16.140
11.340
30,930
31.920
37,320
24,720
40.980
30,960
11.550
20,910
56.550
30,240
36,810
28,290
11,460
116.520
10.740
13,230
21,600
74.340
17,370
26,220
49,380
67,560
31,800
2,910
80,430
25.440
27.450
84.920
70.980
19.140
32,880
51,510
31.740
15,270
37,020
6,450
13.440
20,735
60,581
36,511
40,948
19,836
388,745
15,225
8,758
48,865
17,400
23,896
26,274
66,874
15,631
15,602
10,962
29,899
30,856
36,076
23,896
39.614
29,928
11,165
20,213
54,665
29,232
35,583
27,347
11,078
112,636
10,382
12,789
20,880
71,862
16,791
25,346
47,734
65,308
30,740
2,813
77,749
24,592
26,535
33,756
68.614
18,502
31,784
49,793
30,682
14,761
35,786
6,235
12,992
19,305
56,403
33,993
38,124
18,468
361,935
14,175
8,154
45,495
16,200
22,248
24,462
62,262
14,553
14,526
10,206
27,837
28,728
33,588
22,248
36.882
27,864
10,395
18,819
50.895
27,216
33,129
25,461
10,314
104,868
9,666
11,907
19,440
66,906
15,633
23,598
44,442
60,804
28,620
2,619
72,387
22.896
24,705
31,428
63.882
17,226
29.592
46,359
28,566
13,743
33,318
5,805
12,096
17.875
52,225
31.475
35.300
17.100
335,125
13.125
7.550
42.125
15.000
20,600
22.650
57.650
13.475
13,450
9.450
25,775
26,600
31.100
20,600
34.150
25,800
9,625
17,425
47.125
25.200
30,675
23,575
9.550
97.100
8,950
11.025
18.000
61.950
14.475
21.850
41.150
56.300
26,500
2,425
67.025
21.200
22.875
29.100
59.150
15.950
27,400
42,925
26.450
12,725
30.850
5,375
11,200
16,445
48,047
28,957
32,476
15,732
308,315
12,075
6,946
38,755
13,800
18,952
20,838
53,038
12,397
12,374
8,694
23,713
24,472
28,612
18,952
31.418
23,736
8,855
16,031
43,355
23,184
28,221
21,689
8,786
89,332
8,234
10,143
16,560
56,994
13,317
20,102
37,858
51,796
24,380
2,231
61,663
19,504
21,045
26,772
54.418
14,674
25,208
39,491
24,334
11,707
28,382
4,945
10,304
Summa
5,606,928
5,295,432
5,139,684
4,983,936
4,828,188
4,672,440
4,516,692
4,205,196
3,893,700
3,582,204
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 16S.
17
1925
1926
; 1927
1928
1929
1930
1931
1932
1933
1934
1935
j Summa för
åren
Kr.
Kr.
Ivr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
j Kr.
Kr.
Kr.
j 1915—1935
Kr.
15,015
13,585
12,155
10,725
9,295
7,865
6,435
5,005
3,575
2,145
715
301,015
43,869
39,691
35,513
31,335
27,157
22,979
18,801
14,623
10,445
6,267
2,089
879,469
26,439
23,921
21,403
18,885
16,367
13,849
11,331
8,813
6,295
3,777
1,259
530,039
29,652
26,828
24,004
21,180
18,35(
15,532
12,708
9,884
7,060
4,236
1,412
594,452
14,364
12,996
11,628
10,260
8,892
7,524
6,156
! 4,788
3,420
2,052
684
287,964
281,505
254,695
227,885
201,075
174,265
147,455
120,645
'' 93,835
67,025
40,215
13,405
5,643,505
11,025
9,975
8,925
7,875
6,825
5,775
4,725
3,675
2,625
1,575
525
221,025
6,342
5,738
5,134
4,530
3,926
3,322
2,718
2,114
1,510
906
302
127,142
35,385
32,015
28,645
25,275
21,905
18,535
15,165
11,795
8,425
5,055
1,685
709,385
12,600
11,400
10,200
9,000
7,800
6,600
5,400
4,200
3,000
1,800
600
252,600
17,304
15,656
14,008
12,360
10,712
9,064
7,416
5,768
4,121
2,472
824
346,904
19,026
17,214
15,402
13,590
11,778
9,966
8,154
6,342
4,530
2,718
906
381,426
48,426
43,814
39,202
34,590
29,978
25,366
20,754
16,142
11,530
6,918
2,306
970*826
11,319
10,241
9,163
8,085
7,007
5,929
4,851
3,773
2,695
1,617
539
226^919
11,298
10,222
9,146
8,070
6.994
5,918
4,842
3,766
2,690
1,614
538
226,498
7,938
7,182
6,426
5,670
4,914
4,158
3.402
2,646
1,890
1,134
378
159,138
21,651
19,589
17,527
15,465
13,403
11,341
9,279
7,217
5,155
3,093
1,031
434,051
22,344
20,216
18,088
15,960
13,832
11,704
9,576
7,448
5,320
3,192
1,064
447,944
26,124
23,636
21,148
18,660
16,172
13,684
11,196
8,708
6,220
3,732
1,244
523,724
17,304
15,656
14,008
12,360
10,712
9,064
7,416
5,768
4,120
2,472
824
346^904
28,686
25,954
23,222
20,490
17,758
15,026
12,294
9,562
6,830
4,098
1,366
575,086
21,672
19,608
17,544
15,480
13,416
11,352
9,288
7,224
5,160
3,096
1,032
434,472
8,085
7,315
6,545
5,775
5,005
4,235
3,465
2,695
1,925
1,155
385
162,085
14,637
13,243
11,849
10,455
9,061
7,667
6,273
4,879
3,485
2,091
697
293,437
39,58o
35,815
32,045
28,275
24,505
20,735
16,965
13,195
9,425
5,655
1,885
793,585
| 21,168
19,152
17,136
15,120
13,104
11,088
9,072
7,056
5,040
3,024
1,008
424,368
25,767
23,313
20,859
18,405
15,951
13,497
11,043
8,589
6,135
3,681
1.227
516/567
19,803
17,917
16,031
14,145
12,259
10,373
8,487
6,601
4,715
2,829
943
397,003
8,022
7,258
6,494
5,730
4,966
4,202
3,438
2,674
1,910
1,146
382
160*822
81,564
73,796
66,028
58,260
50,492
42,724
34,956
27,188
19,420
11,652
3,884
1,635,164
7,518
6,802
6,086
5,370
4,654
3,938
3,222
2,506
1,790
1,074
358
*150/718
9,261
8,379
7,497
6,615
5,733
4,851
3,969
3,087
2,205
1,323
441
185,661
15,120
13,680
12,240
10,800
9,360
7,920
6,480
5,040
3,600
2,160
720
303,120
52,038
47,082
42,126
37,170
32,214
27,258
22,302
17,346
12,390
7,434
2,478
1,043,238
12,159
11.001
9,843
8,685
7,527
6,369
5,211
4,053
2,895
1,737
579
243,759
18,354
16,606
14,858
13,110
11,362
9,614
7,866
6,118
4,370
2,622
874
367,954
34,566
31,274
27,982
24,690
21,398
18,106
14,814''
11,522
8,230
4,938
1,646
692,966
47,292
42,788
38,284
33,780
29,276
24,772
20,268:
15,764j
11,260
6,756
2,252
948,092
22,260
20,140
18,020
15,900
13,780
11,660
9,540,
7,420
5,300
3,180
1,060
446,260
2,037
1,843
1,649
1,455
1,261
1,067,
873;
679
485
291
97
40*837
56,301
50,939
45,577
40,215
34,853
29,491;
24,129!
18.767''
13,405
8,043
2,681
1,128,701
17,808
16,112
14,416
12,720
11,024
9,328!
7,632;
5,936
4,240
2,544
848
357*008
19,215
17,385
15,555
13,725
11,895
10,065,
8,235:
6,4051
4,575
2,745
915
385,215
24,444
22,116
19,788
17,460
15,132
12,804
10,476;
8,148
5,820
3,492
1,164
490^044
49,686
44,954
40,222
35,490
30,758
26,026!
21,2941
16,562
11,830
7,098
2,366
996,086
13,398
12,122
10,846
9,570
8.294
7,018
5,742
4,466
3,190
1,914
638
268,598
23,016
20,824
18,632
16,440
14,248
12,056
9,864;
7,672
5,480
3,288
1,096
461,416
36,057
32,623
29,189
25,755
22,3211
18,887
15,453
12,009
8,585
5,151
1,717
722,857
22,218
20,102
17,986
15,870
13,754
11,638
9,522
7,466
5,290
3,174
1,058
445,418
10,689
9,671
8,653
7,635
6,617
5,599
4,581
3,563
2,545
1,527
509
214,289
25,914
23,446
20,978
18,510
16,042;
13.574
11,106
8,638
6,170
3,702
1,234
519,514
4,515
4,085
3,655
3,225
2,795!
2,365
1,935
1,505
1,075
645
215
90,515
9,4081
8,512
7,616
6,720
5,824i
4,928
4.032
3,136
2,240
1,344
448
188,608
3,270,708|
2,959,2121
2,647,716
2,336,220
2,024,724
1,713,228
1,401,732
1,090,236
778,740
467,2441
155,748
65,569,908
Bihang till Riksdagens ''protokoll 1913. U samt. 58 käft. (Nr 168.) 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Riksdagens skrivelse Nr 168.
2 §•
Landstingen och de städer, som ej deltaga i landsting, erhålla
årligen tillhopa 3,100,000 kronor.
3 §■
Hushållningssällskapen erhålla årligen tillhopa 2,100,000 kronor.
4 §•
Till grund för fördelningen dels mellan landstingen och städer,
som ej deltaga i landsting, dels ock mellan hushållningssällskapen skall
tillsvidare läggas i det förra fallet landstingsområdenas och nämnda
städers, i det senare fallet hushållningssällskapsområdenas folkmängd.
5 §.
Statskontoret skall varje år låta till vederbörande utbetala de i
1 § föreskrivna ersättningsbeloppen under april månad samt de i 2 och
3 §§ föreskrivna, så snart folkmängdsuppgifterna blivit tillgängliga.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1915.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 168.
19
Förslag
till
förordning angående statsverkets fond av rnsdrycksmedel.
1 §•
Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt,
punschskatt och brännvinsförsäljningsmedel skall, efter restitution för
denaturerat brännvin och för malt, som vid skattepliktigt bryggeri
omedelbart använts för tillverkning av svagdricka, till en särskild fond
avsättas vad som för varje år överskjuter ett belopp av 41,900,000
kronor.
Skulle för tre på varandra följande år medeltalet av ovannämnda
inkomster understiga 41,900,000 kronor, skall därefter vad som överskjuter
detta medeltalsbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt
förfares, om därefter vid årligen verkställd uträkning belinnes, att medeltalet
av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år ytterligare
nedgått.
2 §•
Fonden, som benämnes statsverkets fond av rusdrycksmedel, är
avsedd att i främsta rummet användas för reglering av sådana ekonomiska
förhållanden, som äro en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens
begränsande eller avveckling.
Där särskilda omständigheter därtill föranleda, må fondens medel
även kunna användas för andra sociala ändamål.
3 §■
Fonden göres räntebärande och förvaltas av statskontoret i enlighet
med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
20
Riksdagens skrivelse Nr 168.
4 §■
Fondens avkastning skall, efter avdrag av förvaltningskostnaderna,
läggas till kapitalet.
5 §•
Om sättet för fondens användning besluta Kungl. Maj:t och Riksdagen
gemensamt.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1915.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.