Sök i Ratio Lex

Riksdagens skrivelse Nr 244

1913-05-29 · 38 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 35 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1913:244, Riksdagens skrivelse Nr 244

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 244.

1

Nr 244.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 29 maj 1913.

» » » i Andra kammaren den 29 maj 1913.

Konstitutionsutskottets förslag till Riksdagens skrivelse till

Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17,

21, 27—36, 42, 43, 51, 64, 74 och 77 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars

1862, av §§ 9—11, 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78

i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars

1862, av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 och av

§§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27, 31—33, 38—40, 59,

61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars

1862 m. m., jämte åtskilliga inom Riksdagen i ämnet

väckta motioner.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25 och memorial

nr 33.)

Till Konungen.

Genom en den 4 april 1913 dagtecknad proposition, nr 185, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet

förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 saml. 75 höft. (Nr 244.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

''Riksdagens skrivelse Nr 244.

l:o) Lag om ändrad lydelse av §§ 8—11, 14, 16, 17, 21, 27—36,

42, 43, 51, 64, 74 och 77 i förordningen om kommunalstyrelse på

landet den 21 mars 1862;

2:o) Lag om ändrad lydelse av §§ 9 — 11, 15, 24, 28, 35, 36, 56,

66 och 78 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars

1862;

3:o) Lag om ändrad lydelse av §§ 6—8, 10, 14, 34 och 35 i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 mai 1862;

4:o) Lag om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 25—27,

31—33, 38—40, 59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21

mars 1862; samt

5:o) Stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting

och stadsfullmäktige samt å allmän rådstuga.

De genom förevarande proposition framlagda lagförslag hava icke

kunnat av Riksdagen oförändrade godkännas, utan har Riksdagen i

anledning av nämnda proposition ävensom i ärendet väckta motioner

för sin del antagit lagar av den lydelse här nedan angives.

De av Riksdagen alltså i anledning av propositionen nr 185 för

dess del antagna lagarna införas här som följer.

Do) Lag

om ändrad lydelse av §§ 14, 18, 17, 21, 23, 27—36, 42, 43, 51, 64, 65, 74 och 77

i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 14, 16, 17, 21, 23, 27—36, 42, 43, 51,

64, 65, 74 och 77 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21

mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ W.

Sedan taxeringslängden för — — — — dem belöpande rösttal.

Aro i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige eller

1 andstingsmän, skall längden uppläggas i särskilda delar, en för varje

valdistrikt, och skall i sådant fall upprättas sammandrag över de särskilda

delarnas slutsummor. Längden upprättas i — — — — hos kommunalnämnden

förvaras.

Huru denna längd —----vid kommunalstämman företedda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 244.

3

§ 16.

Kungörelse om kommunalstämma utfärdas av ordföranden eller, i

händelse av hans förhinder, av vice ordföranden och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses minst fjorton dagar därförut i kyrkan.

Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling och hålles i

dess kyrka gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl

därstädes. År kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst hålles,

skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse icke

medhinnes så tidigt, som nu är föreskrifvet, må kommunalstämma kunna

hållas efter kortare kallelsetid och även samma dag, då den pålyses;

dock må vid sålunda utlyst stämma beslut ej fattas om utgift eller erläggande

av bidrag därtill.

Beslutar kommunalstämma, att kungörelsen jämväl bör anslås å

viss plats inom kommunen, skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta

därom.

Tillkännagivande om tid och ställe för kommunalstämma bör, där

kommunalstämman icke med minst två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster efter röstvärdet annorlunda beslutar, införas

i en eller flera tidningar inom orten, såvida ej, beträffande stämma för

ärende, som fordrar skyndsam handläggning, hinder däremot möter.

Kommunalstämma beslutar, i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande

skall införas, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom

spridning inom olika grupper av kommunens medlemmar bringa tillkännagivandet

till de flestas kännedom. Har vid fattandet av sistnämnda

beslut förslag om tillkännagivandets införande i annan ortstidning än

de sålunda bestämda varit under omröstning och därvid erhållit minst

en tredjedel av de i omröstningen deltagandes röster efter röstvärdet,

skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning.

Tillkännagivandet skall, såvida ej å kommunalstämma annorledes

beslutits, innehålla underrättelse allenast om de viktigare ärenden,

vilka icke enligt lag skola å kommunalstämman förekomma.

På kommunalstämma ankommande beslut, som här ovan omförmälas,

skola fattas å ordinarie kommunalstämma i december och avse

nästföljande kalenderår.

Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivande, som ovan

sagts, för intagande i vederbörlig tidning, om möjligt minst åtta dagar

före stämman.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 244.

Den omständigheten, att kungörelse om stämma ej blivit anslagen

eller att tillkännagivande ej blivit i tidning infört eller att kungörelse

om stämma, som blivit utsatt till dag, då gudstjänst hålles i annexeller

kapellförsamlings kyrka, icke blivit berörda dag därstädes uppläst,

må icke utgöra hinder för stämmans hållande.

§ 17.

Tre ordinarie kommunalstämmor skola årligen hållas: en under senare

hälften av mars månad för besluts fattande i anledning av berättelsen

om föregående årets räkenskaper och förvaltning samt förval

av ledamöter i valnämnd, enligt vad därom är särskilt stadgat; en

i oktober för bestämmande av kommunens utgifts- och inkomststat

enligt § 63; och en i december månad för granskning av såväl

debiterings- och uppbördslängden som röstlängden samt för anställande

av val till de befattningar inom kommunen, vilka vid årets

slut bliva lediga, ävensom av revisorer; dock att i kommun inom Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län de två först

nämnda stämmorna, därest skäl därtill föreligger, må kunna hållas högst

fjorton dagar före eller högst fjorton dagar efter den för dessa stämmor

ovan stadgade tid.

Ordinarie kommunalstämma i december må kunna beträffande de

Ordinarie kommunalstämmorna under nästföljande år eller någon av dem

besluta, å vilken dag sådan stämma skall hållas eller, därest så ej finnes

lämpligt, huruvida stämma skall utsättas till sön- eller helgdag.

Angående kommunalstämma för val av kommunalfullmäktige gäller

vad i § 29 sägs. Om kommunalstämma för val av landstingsmän ävensom

om val av nämndemän är särskilt stadgat.

Den, vilken såsom------ av sagda förvaltning.

§ 21.

Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats — — — som ordföranden

biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras---ingående av borgen;

e) frågor, varom i § 27 sägs.

Mom. 3. Beslut om beviljande —

upplåning därav ske.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 244.

5

§ 23.

Ordföranden skall----varit utsedda.

Det justerade protokollet skall nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst

hålles, från predikstolen i kyrkan uppläsas. Hör till kommunen

jämväl annex- eller kapellförsamling, skall uppläsning ske allenast i

kommunens huvudkyrka.

§ 27.

Vill kommunen åt — — — sådant vara tillåtet.

År sådant beslut fattat, må förslag om dess upphävande icke väckas

förr än fem år därefter.

Om den röstövervikt, vilken till beslut i omförmälda frågor erfordras,

stadgas i § 21 mom. 2; och skall sådant beslut hos Konungens

befallningshavande ofördröjligen anmälas.

§ 28.

Mom. 1. Kommunalfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till

folkmängden sålunda, att:

kommun med 2,000 invånare eller därunder utser....................... 20

j> » över .2,000 till och med 5,000 invånare utser 21—25

»- » » 5,000 » » » 10,000 » » ..... 26—30

» )) » 10,000 invånare ....................................... » 31—40.

Kommunens vid kommunalstämma röstberättigade invånare bestämma,

inom nu stadgad begränsning, det antal kommunalfullmäktige, som bör

för kommunen utses.

Mom. 2. I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, ursäkt och

avsägelse gäller vad i § 13 om ordförande i kommunalstämma stadgat är.

Kommunalfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den

1 januari året näst efter det, då valet skett.

I kommun, där val sker första gången, skall halva antalet fullmäktige

eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under

hälften, utses för allenast två år, och böra dessa fullmäktige och de,

som skola i fyra år kvarstå, utses genom särskilda val.

Särskilt val av fullmäktige för kortare tid än fyra år må ock,

efter kommunalstämmans beslut, ske, där sådant i anledning av

beslutad ökning av antalet fullmäktige varder nödigt, på det att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 244.

hälften av hela antalet fullmäktige för kommunen eller, om detta

icke är jämnt, det antal, som är närmast över eller under hälften, må

kunna utses vartannat år.

§ 29.

Mom. 1. För val av kommunalfullmäktige skall kommun med mer

än 10,000 invånare indelas i valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages, att varje krets kommer att utse

minst tio, högst tjugu kommunalfullmäktige efter den beräkningsgrund,

att i allmänhet en kommunalfullmäktig utses för varje tal, motsvarande

det som erhålles, då kommunens mantalsskrivna folkmängd delas med

antalet fullmäktige för hela kommunen; att delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att

varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje;

samt att antalet fullmäktige för hela kommunen varder, i den

mån utan olägenhet kan ske, lika fördelat på de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets

beslämmes, efter därom av kommunalnämnden uppgjort förslag,

av kommunalstämma.

År kommun indelad i valkretsar, skola av det antal fullmäktige,

som bör för hela kommunen på en gång och för samma tid väljas, så

många utses i varje valkrets, som, efter förhållandet mellan hela antalet

fullmäktige för kommunen och hela antalet fullmäktige för valkretsen,

därå belöpa; och äger kommunalstämman enligt nu angiven grund bestämma,

huru många fullmäktige skola i varje valkrets genom ett val utses.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Mom. 2. År kommun delad i valkretsar, bildar varje valkrets

ett valdistrikt.

Därest det till följd av samfärdsförhållandena eller andra orsaker

finnes lämpligt, må kommun, som ej är delad i valkretsar, ävensom

valkrets delas i två eller flera valdistrikt.

Vill någon i kommunen eller beträffande kommun, som är delad

i valkretsar, i valkretsen boende och till deltagande i val av kommunalfullmäktige

berättigad väcka förslag om delning av kommunen eller valkretsen

i valdistrikt eller om upphävande av eller ändring i redan

skedd delning, göre framställning till Konungens befallningshavande.

Ej må framställning bifallas, med mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma.

Delar av samma by eller hemman må ej utan synnerliga

skäl förläggas till olika valdistrikt. I beslut om delning av kommun eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 244.

7

valkrets i valdistrikt skall jämväl angivas tiden för beslutets ikraftträdande

och värde beslutet av Konungens befallningskavande kungjort.

År kommun delad i flera valdistrikt för val av landstingsmän, utgör

sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för kommunalfullmäktigval.

Mom. 3. Åro i kommun flera valdistrikt, äger röstberättigad A-alrätt

utöva allenast vid valförrättning inom det valdistrikt, där han är

mantalsskriven.

Medlem av kommunen, som icke är inom densamma mantalsskriven,

tillhör det valdistrikt, inom vilket han äger eller brukar fast egendom

eller är för inkomst av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd.

Kan ej med tillämpning av vad sålunda är stadgat avgöras, var

han äger valrätten utöva, ankomme på honom själv att därom bestämma,

därest han anmäler sin önskan senast vid den i § 65 omförmälda justering

av röstlängden. Har ej sådan anmälan skett, uppföres han i röstlängden

för det valdistrikt, kommunalnämnden bestämmer.

Mom. 4. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form, 17

centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller

annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss meningsr

bitning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöver det antal kommunalfullmäktige,

valet avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som

motsvara antalet fullmäktige, avse själva full mäktigvalet och de övriga

allenast val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln

medelst en linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat,

anses dock allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan väsentlig olikhet med det föreskrivna,

att olikheten kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i

de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 244.

som därmed, åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Aro å valsedel

upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än

det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige förrättas i kommun, som

icke är delad i valdistrikt, å kommunalstämma. Aro i kommun flera

valdistrikt, förrättas valen i de särskilda valdistrikten å distriktsstämma.

Stämma för dessa val skall hållas under tiden från och med den 1

november till och med den 15 december å dag, som kommunalstämma

det år val skall förrättas bestämmer. Val får ej äga rum å

tider, då allmän gudstjänst hålles inom kommunen, samt skall fortgå

minst två timmar före klockan tre eftermiddagen och minst två timmar

efter klockan fem eftermiddagen. I kungörelse om stämma för kommunalfullmäktigval

skall tiden för valet noggrannt angivas.

Åro i kommun flera valdistrikt, skall kommunalstämma det år val

skall äga rum för varje valdistrikt bland de valberättigade inom distriktet

utse någon att såsom ordförande vid distriktsstämma leda

valet ävensom suppleant för honom. Till distriktsstämma utfärdas kallelse

av ordföranden för stämman i den ordning, som för kallelse till

kommunalstämma stadgas.

Röstlängd är, om valet äger rum å kommunalstämma, kommunens

allmänna röstlängd. Åger valet rum å distriktsstämma, är den del av

kommunens allmänna röstlängd, som avser valdistriktet, röstlängd.

I fråga om röstlängdens granskning och anmärkning mot densamma

skall, då valet försiggår å distriktsstämma, förfaras på sätt för

kommunalstämma är stadgat och skola de, som må utöva rösträtt å

stämman, äga framställa anmärkning mot längden ävensom besluta över

sådan anmärkning. Om röstberäkning gälle vad för kommunalstämma

är stadgat.

b) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop

till de väljande tillåtas inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av

densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper,

lika till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med

en utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Åro i kommun

flera valdistrikt, skall, innan valkuvert utlämnas, därå intryckas en

stämpel, utvisande det valdistrikt, för vilket förrättningen äger rum.

Blanketter till valsedlar skola jämväl å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart

före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 244.

9

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig lios

ordföranden, därest icke å förut hållen kommunalstämma beslutits,

att valet skall ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert

för hans egen del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för

vilken han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser,

avsedda att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat,

att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats

är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka över att valmans

förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar

rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne.

Sedan valkuvertet till slutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål

personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen

såsom röstberättigad, och att i de fäll, då valmannen uppgiver

sig vilja utöva rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett,

att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,

att valsedeln, såvitt iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet samt

att valsedeln på ovan angivet sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden

å den i utskärningen synliga baksidan av valsedeln tydligt

det röstvärde, som tillkommer densamma, samt drager ett lätt synbart

streck å valsedeln under hela den sålunda antecknade röstsiffran.

Härefter nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang

varmed i röstlängden vid namnet på den, vars rösträtt utövats, göres

anteckning, att rösträtten begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt

fel är oförmögen att i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att

till biträde vid röstningen anlita den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej är på ovan

angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas

under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar;

och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro obrutna.

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 75 haft. (Nr 244.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 244.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets

slut äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad

plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att i den

ordning de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det

för valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina

valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Vid avfattande av protokollet bör till ledning tjäna

formulär, som av Kungl. Maj:t fastställes. Valkuverten inläggas härefter

i hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes

sigill. De sålunda åsätta sigillen skola jämväl i protokollet,

avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden

och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande

omslaget med valkuverten jämte valprotokollet. Sker insändandet med

allmänna posten, skall försändelsen assureras.

c) Konungens befallningshavande skall vid offentlig, minst sex dagar

förut i kommunens kyrkor kungjord förrättning sammanräkna de avgivna

rösterna. Denna förrättning skall påbörjas, så snart omständigheterna

det medgiva, och senast inom fjorton dagar från valets förrättande; och

läte Konungens befallningshavande vid förrättningen föra protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda

protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

De avgivna valsedlarna skola av Konungens befallningshavande inläggas

under försegling och förvaras intill utgången av den tid, för

vilken valet gäller.

§ 30.

För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas i grupper.

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den

fria gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med

samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).

Inom varje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet av

stadgat antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar

bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt

vad i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 244.

11

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel med kela

det röstvärde, som finnes å sedeln antecknat. Det namn, som fått högsta

rösttalet, bliver det första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel med hela sitt

röstvärde, där icke något av de namn å sedeln, vilka avse själva fullmäktigvalet,

erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller med

hälften av sitt röstvärde, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen;

med en tredjedel av röstvärdet, där två av dessa namn uppförts

i ordningen; med en fjärdedel, där tre av dessa namn uppförts i ordningen;

och så vidare efter samma grund. För varje gång kommer det

namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar, vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer

än hälften av alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda

röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, bliver detta namn det

första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn

och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar av

gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, bliver detta namn det

andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och samma

andra namn och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än tre fjärdedelar

av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver detta namn

det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar

enligt nyss angivna grunder bestämmas, skall vad här ovan

är i fråga om den fria gruppen stadgat äga motsvarande tillämpning.

§ 31.

De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika grupperna

sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, vilken för

varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats,

som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första

plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom gruppen,

gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och

så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,

redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid den

enligt § 30 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 244.

gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet

vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en plats;

och så vidare i fortsatt följd.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så

länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas

med det tal, som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser,

ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper

eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning

av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom

en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses varje

sådan plats såsom en trejdedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvara antalet av de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt vad

i § 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet, varde den från vidare

jämförelse utesluten.

§ 32.

Mom. 1. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras,

skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava vid valet kommunalfullmäktige icke blivit till

föreskrivet antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för besättande

av den eller de återstående platserna.

. Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall, på fullmäktiges anmälan, Konungens befallningshavande

vid offentlig, minst sex dagar förut i kommunens kyrkor

kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning inom den grupp,

för vilken den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera

grupper, skall sammanräkningen ske inom den grupp, från vilken

plats först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt .ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den

avgångnes ställe under återstoden av den för honom bestämda tjänstgöringstid.

Avgår jämväl sålunda utsedd ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, lörfares pa enahanda sätt; och skall vid den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 244.

13

nya röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de

valsedlar, vilka upptaga den först avgångnes namn för själva fullmäktigvalet
Mellan

lika rösttal skiljer lotten.

Konungens befallningshavande läte vid förrättningen föra protokoll.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda

protokoll. Med protokollets uppläsning är valförrättningen avslutad.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Mom. 4. Finnes i fall, som i mom. 3 avses, å där omförmälda

valsedlar icke namn å någon, som kan inträda såsom ledamot i den

avgångnes ställe, skall platsen stå obesatt intill utgången av den tid,

för vilken den avgångne blivit vald.

§ 33.

År någon missnöjd med valet, må han däröver hos Konungen

anföra underdåniga besvär; och skall häri, vid förlust av talan, sist

inom en månad efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till

Konungen ställda besvär till Konungens befallningshavande, som

genom kungörelse, vilken i en eller flera tidningar inom orten införes, utsätter

viss kort tid, inom vilken underdånig förklaring må över besvären

till Konungens befallningshavande avlämnas. Sedan den tid tilländagått,

har Konungens befallningshavande att besvären jämte de förklaringar,

som må hava inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna

och övriga valet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända

för att i Dess regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla

än de, som varit i laga ordning vid valförrättningen företedda.

§ 34.

Kommunalfullmäktige välja årligen bland sig en ordförande och en

vice ordförande.

§ 35.

Följande ärenden må — — — (nuvarande § 33)----utan

skola alltid i kommunalstämma eller i det fall, som i § 29 omförmäles,

å distriktsstämma handläggas:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

jRiksdagens skrivelse Nr 244.

a) fråga om — — — — (nuvarande § 33) — — — i kommunalnämnden;
f)

beslut, varom i §§ 16 och 17 sägs.

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om sammanträde utfärdas av ordföranden

eller, i händelse av hans förhinder, av vice ordföranden och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses minst åtta dagar därförut i kyrkan.

Hör till kommun jämväl annex- eller kapellförsamling och hålles i dess

kyrka gudstjänst inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl

därstädes. År sammanträde utsatt till dag, då gudstjänst hålles, skall

kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kallelse

icke medhinnes så tidigt, som nu är föreskrivet, må sammanträde

kunna hållas efter kortare kallelsetid och även samma dag, då det

pålyses; dock må vid sålunda utlyst sammanträde beslut ej fattas om

utgift eller erläggande av bidrag därtill.

Besluta fullmäktige, att kungörelsen jämväl bör anslås å viss

plats inom kommunen eller införas i en eller flera tidningar i orten,

skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift,

som ovan sägs, bör ock, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorgsenast

fyra dagar förut delgivas en var fullmäktig eller med posten till

honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige må ej ärende företaga eller däri

besluta, såvida icke flera än hälften av dem äro tillstädes. År till följd

av stadgandena i § 17 samt mom. 4 här nedan tillstädesvarande fullmäktig

hindrad--(nuvarande § 32)---inställas eller upplösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges sammanträden äga ordföranden

och vice ordföranden i kommunalstämman samt ordföranden och

vice ordföranden i kommunalnämnden, ändock att de icke äro kommunalfullmäktige,

att vara tillstädes och i överläggningarna, men ej i

besluten, deltaga.

Mom. 4. Kommunalfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga;

dock kunna fullmäktige för någon särskild fråga besluta, att överläggningen

skall inom lyckta dörrar hållas.

Vid omröstning äger — — — (nuvarande § 34) — — — -— —

kommunalstämma stadgat är.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 244.

15

§ 42.

I avseende på — — — tjänstgöringstid och. avgång, gäller vad i

§ 28 mom. 2 är stadgat i avseende å kommunalfullmäktige.

Suppleanterna omväljas till hela antalet vartannat år.

§ 43.

Kyrkoherden eller den, hans ställe företräder, är berättigad att i

sådana ärenden, som angå fattigvård, barnavård eller åtgärder för sedlighet,

deltaga i kommunalnämndens överläggningar och beslut.

§ 51.

Vid kommunalnämndens sammanträden förer ordföranden protokoll

eller är för dess ordentliga förande ansvarig. Han ombesörjer skriftväxlingen,

emottager alla till nämnden ställda skrivelser och framställningar,

ansvarar för räkenskapernas ordentliga förande, vårdar nämndens

handlingar och håller över dem register.

De biträden, som vid utförande av dessa göromål kunna befinnas

nödiga, må ordföranden antaga och entlediga.

Ordföranden äger tillgodonjuta ej mindre gottgörelse, som av kommunalstämman

anslås, för de honom genom uppdraget åsamkade kostnader

för skrivmaterialier, postporto samt skrivare- och räkenskapshjälp,

än även, därest kommunalstämman i betraktande av kommunens

folkmängd och utsträckning, göromålens mängd och beskaffenhet samt

kommunens ekonomiska bärkraft anser, att jämväl ersättning för det

med uppdraget förenade besvär må till honom utgå, arvode till belopp,

som stämman med hänsyn till nämnda omständigheter finner skäligt.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden — — — grund påförda kom
munalutskylder.

Till bestyrkande av —--- — restantier och av
kortningar.

Åro i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige

eller landstingsmän, skall längden uppläggas i särskilda delar, en för

varje valdistrikt, och skall i sådant fall upprättas sammandrag över de

särskilda delarnas slutsummor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 244.

§ 65.

Såväl debiterings- och uppbördslängden — —--funnit fog.

Överföres i röstlängd medlem av kommunen på anmälan, som i

§ 29 mom. 3 sägs, till annat valdistrikt än det, inom vilket han vid

röstlängdens upprättande förts, skall motsvarande ändring ske i debiterings-

och uppbördslängden.

Nämnda stämma skall--— december månad sammanträda.

§ 74.

Konungens befallningshavandes godkännande erfordras i fråga om

förändring av kommunala områden, på sätt i §§ 2 och 3 sägs, samt för

att giva gällande kraft åt beslut, vilka

a) röra kommunens indelning i valkretsar för val av kommunalfullmäktige;
b)

äro ämnade att såsom kommunalstadgar tillämpas, till befrämjande

av sedlighet, hälsovård, vård om brandväsendet samt ordning och

säkerhet inom kommunen;

c) röra i § Öl omförmält tilldelande av gottgörelse eller arvode åt

kommunalnämndens ordförande eller förhöjning därav; eller

d) avse påläggande av avgifter, som erfordra uttaxering för längre

tid än fem år.

Beslut, som sålunda —---fastställelse föra klagan.

§ 77.

I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke för vissa

frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas hos Kungl.

Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfåendet, dagen

då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar, äger

tillgodonjuta femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913. Kommunalfullmäktig,

som är tillsatt med tillämpning av de före nämnda dag gällande stadgande^

äger ej med sitt fullmäktigskap fortfara längre än till utgången

av år 1913. Vid val av kommunalfullmäktige nämnda år skall tillämpas

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 244.

vad i § 28 mom. 2 tredje stycket stadgas. De i § 77 givna bestämmelser

skola ej äga tillämpning å utslag, som före den 1 juli 1913

meddelats.

2:0) Lag

om ändrad lydelse av §§ 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i förordningen

om konununalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

«

Härigenom förordnas, att §§ 15, 24, 28, 35, 36, 56, 66 och 78 i förordningen

om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 15-

Kallelse till allmän rådstuga skall av magistraten utfärdas samt

kungöras minst fjorton dagar förut genom offentligt anslag. Kallelsen

bör ock, om möjligt minst åtta dagar före sammanträdet, införas i en

eller flera ortstidningar, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom

spridning inom olika grupper av stadens invånare bringa kallelsen till

de flestas kännedom.

I december månad avgöres för nästföljande kalenderår å allmän rådstuga

eller i stad, där stadsfullmäktige finnas, av fullmäktige, i vilken eller

vilka tidningar sådan kallelse skall införas. Har vid beslutets fattande

förslag om kallelsens införande i annan ortstidning än de sålunda bestämda

varit under omröstning och därvid erhållit minst eu. tredjedel

av de i omröstningen deltagandes röster, å allmänna rådstugan beräknade

efter röstvärdet, skall kallelsen införas jämväl i denna tidning.

Kallelsen skall innehålla — — — — sådan rådstuga fattas.

§ 24-

Mom.- 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 75 höft. (Nr 244). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 244.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

meni ngsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i eu följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöver det antal stadsfullmäktige,

valet avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som

motsvara antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga

allenast val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln

medelst eu. linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat,

anses dock allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva

fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg feller beskaffenhet

i övrigt företer sådan väsentlig olikhet med det föreskrivna,

att olikheten kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i

de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro

å valsedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre

namn än det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valet får ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst

hålles inom staden, och skall fortgå minst två timmar före klockan tre

eftermiddagen och minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

I kungörelsen om valet skall tiden för detsamma noggrant angivas.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de

väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med en utskärning

av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas valmännen

för det ändamål, varom här nedan förmäles. Därest staden är

indelad i valkretsar, skall, innan valkuvert utlämnas, därå intryckas en

stämpel, utvisande den valkrets, för vilken förrättningen äger ruin.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 244.

Blanketter till valsedlar skola jämväl å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart

före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande, att

valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å allmän rådstuga beslutits, att valet skall

ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert för hans

egen del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken

han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola

dessa platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock

så anordnat, att för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt,

när en plats är upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över

att valmans förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Yalmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar

rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne.

Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål personligen

detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat sig

om, att den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden upptagen

såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver sig

vilja utöva rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom tillsett,

att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, att

valsedeln, såvitt iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet samt

att valsedeln på ovan angivet sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden

å den i utskärningen synliga baksidan av valsedeln tydligt

det röstvärde, som tillkommer densamma, samt drager ett lätt synbart

streck å valsedeln under hela den sålunda antecknade röstsiffran. Härefter

nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed

i röstlängden vid namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning,

att rösträtten begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt

fel är oförmögen att i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att

till biträde vid röstningen anlita den, lian själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej är på

ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse Nr 244.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen

äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet ^ skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets slut

äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats

därintill men ej då hunnit deltaga x valet, äga rätt att i den ordning de

anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som vid det för valets

slut fastställda klockslag äga tillträde till valet, avlämnat sina valsedlar,

förklare ordföranden röstningen avslutad.

§ 28.

Mom. 1. Hava vid valet-----de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före---först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit — — — inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, — — — — — — avgångne blivit vald.

§ 35.

Kallelse till sammanträde — — — överläggning skola förekomma.

Åtta dagar före sammanträdet eller, där saken ej tål sådant uppskov,

minst dagen förut bör tillkännagivande om sammanträdet, med

uppgift å de ärenden, som därvid skola förekomma, införas i den eller

de tidningar, där, enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga

skall införas.

Magistraten skall särskilt skriftligen om sammanträdet underrättas.

§ 36.

Vid stadsfullmäktiges sammanträde----beredning utsedda

personer.

Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, sker valet

proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 244.

minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat

med 1.

§ 56.

Ledamöterna — —--rådstugan.

Inom stadsfullmäktige skall sådant val, där två eller flera personer

skola utses, ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest

sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket

erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer

valet avser, ökat med 1.

§ 66.

Sedan debiterings- och nppbördslängden blivit upprättad, låter

magistraten genom offentligt anslag och i den eller de tidningar, där,

enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga skall införas, kungöra

att längden-------taga kännedom.

§ 78.

I Konungens befallningshayandes utslag må, där icke för vissa

frågor annan ordning uttryckligen stadgad är, ändring sökas hos Kungl.

Maj:t senast före klockan tolv å trettionde dagen efter delfående^ dagen

då det skedde likväl oräknad; dock att menighet, som klagar, äger tillgodonjuta

femton dagar längre besvärstid än ovan sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913; men skall ej äga tillämpning

å utslag, som före samma dag meddelats.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 244.

3:o) Lcigj

om ändrad lydelse av §§ 6, 10, 14, 34 och 35 i förordningen om

kommunal styrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 6, 10, 14, 34 och 35 i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 6.

Mom. 1. Kallelse till valförrättningen — — — kungörelser vanligen

intagas.

I kallelsen skall tiden för valförrättningen noggrant angivas.

Mom. 2. Valet av stadsfullmäktige — — — tur börja valet.

§ io.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöver det antal stadsfullmäktige,

valet avser. Av namnen anses så många, från början räknat, som

motsvara antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet och de övriga

allenast val av efterträdare åt avgången fullmäktig. Har å valsedeln

medelst en linje avskilts ett mindre antal namn, från början räknat,

anses dock allenast de sålunda avskilda främsta namnen avse själva

fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan väsentlig olikhet med det föreskrivna,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 244.

att olikheten kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i

de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Åro

å valsedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre

namn än det antal fullmäktige, valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valförrättning får ej äga rum under tider, då allmän

gudstjänst hålles inom staden, och skall fortgå minst två timmar före

klockan tre eftermiddagen samt minst två timmar efter klockan sju

eftermiddagen.

Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till

de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda med en utskärning

av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Innan valkuvert

utlämnas, skall därå intryckas en stämpel, utvisande den valkrets,

för vilken förrättningen äger rum. Blanketter till valsedlar skola jämväl

å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart före röstningens början skall

ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden. Till valmannen utlämnas ett valkuvert för hans egen

del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad, för vilken han uppgiver

sig vilja utöva rösträtt.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola

dessa platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock

så anordnat, att för såväl valförrättaren som allmänheten är synligt,

när en plats är upptagen, och åligger det valförrättaren att vaka över

att valmans förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr S44.

Valmannen liar att vid någon av omförmälda särskilda plaiser inlägga

sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar

rösträtt för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne.

Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål

personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden

upptagen såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen

uppgiver sig vilja utöva rösträtt för annan, han är därtill behörig,

ävensom tillsett, att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på

utsidan omärkt, att valsedeln, såvitt iakttagas kan, är av föreskriven

beskaffenhet samt att valsedeln på ovan angivet sätt täcker utskärningen,

antecknar ordföranden å den i utskärningen synliga baksidan

av valsedeln tydligt det röstvärde, som tillkommer densamma,

samt drager ett lätt synbart streck å valsedeln under hela den sålunda

antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger ordföranden kuvertet i

valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet på den,

vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats. Valman,

som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita

den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad iakttagas

kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej

är på ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i

säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande

borttages, valförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om,

att sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om utrymme där

saknas, å anvisad plats härintill men ej då hunnit deltaga i valet,

äga rätt att i den ordning de anmäla sig avlämna sina valsedlar.

När alla, som vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde

till valet, avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

s. 25 Kontrollera mot PDF

“Riksdagens skrivelse Nr 244.

25

Mom. 1. Hava vid valet---- — — — de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig före---först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn för själva fullmäktig valet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit — — — — — — inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall, — — — — — — avgångne blivit vald.

Val av samtliga ledamöter i beredningsutskottet skola företagas å

första sammanträdet i april månad de år, val av stadsfullmäktige ägt rum.

Vid val av ledamöter i utskottet utses suppleanter till lika antal.

Val till beredningsutskottet ävensom, därest stadsfullmäktige till

särskilt utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller

vissa ärenden, val till sådant utskott eller kommitté skall, där två

eller flera personer skola utses, ske proportionellt på sätt därom är

särskilt stadgat, därest sådant äskas av minst så många väljande, som

motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med

det antal personer valet avser, ökat med 1.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913; och äger ledamot i

beredningsutskottet, som är vald med tillämpning av förut gällande

stadganden, ej med samma uppdrag fortfara längre än till den 1

april 1915.

§ 34.

35.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 75 höft. (Nr 244.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 244.

4:o) Lag

om ändrad lydelse av §§ 3—5, 8, 13, 14, SO, 31—33, 38—40, 59,

61 och 62 i .förordningen om landsting den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 3—5, 8, 13, 14, 20, 31''—33, 38—4:0,

59, 61 och 62 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 skola

erhålla följande ändrade lydelse:

§ 3.

För varje valkrets utses tillika suppleanter.

Konungens befallningshavande kungör i god tid före valen, i vilka

valkretsar val av landstingsman och suppleanter skall förrättas samt

huru många landstingsmän därvid skola utses för varje valkrets.

§ 4.

Valen av landstingsmän och suppleanter äro omedelbara och ske

med slutna sedlar.

Vid valen böra begagnas valsedlar av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form, 17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra. De må utgöra högst dubbelt så många som det antal landstingsmän,

vilka skola utses för valkretsen; skall endast en landstingsman

utses för valkretsen, må dock valsedel innehålla tre namn. Av

namnen anses så många, från början räknat, som motsvara antalet landstingsmän,

avse själva landstingsmannavalet och de övriga allenast

valet av suppleanter. Har å valsedeln medelst en linje avskiljts ett

mindre antal namn, från början räknat, anses dock allenast de sålunda

avskilda främsta namnen avse valet av landstingsmän.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2iå.

21

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan väsentlig olikhet med det föreskrivna,

att olikheten kan iakttagas genom den utskärning, som skall finnas i de,

enligt vad här nedan sägs, föreskrivna valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetj^digt, vem

som därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å

valsedel upptagna flera namn än ovan är medgivet, anses de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre

namn än det antal landstingsmän valet avser, vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 5.

1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval tillkommer en var i kommunens

allmänna angelägenheter röstberättigad.

2. a) Val av landstingsmän förrättas å landet kommunvis.

År kommun delad i två eller flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige,

utgör sådant valdistrikt jämväl valdistrikt för landstingsmannaval.

Kommun, som icke är delad på sätt ovan nämnts, bildar

ett valdistrikt; dock att kommun, som till följd av samfärdsförhållandena

eller andra orsaker finnes icke lämpligen böra utgöra ett enda

valdistrikt, må delas i två eller flera. Vill någon i kommunen boende

och till deltagande i landstingsmannaval berättigad väcka förslag om

sådan delning av kommunen, som här ovan sägs, eller om upphävande

av eller ändring i redan skedd delning, göre framställning till Konungens

befallningshavande. Ej må framställning bifallas med mindre

yttrande inhämtats från kommunalstämma. Delar av samma by eller

hemman må ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valdistrikt. I

beslut rörande delning i valdistrikt skall jämväl angivas tiden för beslutets

ikraftträdande och varde beslutet av Konungens befallningshavande

kungjort. Över sådant beslut må besvär anföras i den ordning,

som är bestämd för överklagande av Konungens befallningshavandes

utslag i mål, vilka bedömas efter förordningen om kommunalstyrelse

på landet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''Riksdagens skrivelse Nr 244.

b) Valet förrättas i kommun, som utgör ett valdistrikt, å kommunalstämma.

Åro i kommun flera valdistrikt, förrättas valet i de särskilda

valdistrikten å distriktsstämma. Höra delar av samma valdistrikt

till olika valkretsar, väljer vardera delen för sin valkrets.

Åro i kommun flera valdistrikt, skall ordinarie kommunalstämma i

december månad året innan valet skall äga rum för varje valdistrikt

bland de valberättigade inom distriktet utse någon att såsom ordförande

vid distriktsstämma leda valet ävensom suppleant för honom. Till

distriktsstämma utfärdas kallelse av ordföranden för stämman i den

ordning, som för kallelse till kommunalstämma stadgas.

Om rösträtt, dess utövning och överlåtande på annan, om röstberäkning

samt om röstlängden, dess granskning och anmärkning mot

längden gäller vad för kommunalstämma, och för distriktsstämma i

fråga om val av kommunalfullmäktige, är stadgat, dock att begränsning

med hänsyn till kommunens hela rösttal ej skall vid röstberäkningen

äga rum.

c) Valet skall förrättas å Marie bebådelsedag eller, om ordinarie

kommunalstämma i december månad året innan valet skall äga rum

med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster efter

röstvärdet så beslutar, å annan dag under senare hälften av mars månad.

Valet får ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles inom

kommunen, och skall fortgå minst en och en halv timme före klockan

tre eftermiddagen samt minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen.

I kungörelse om stämma för landstingsmannaval skall tiden

för valet noggrannt angivas.

d) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop

till de väljande tillåtas inom stämm olokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av

densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper,

lika till storlek och beskaffenhet samt mitt på framsidan försedda

med en utskärning av ungefär sex kvadratcentimeters storlek, tillhandahållas

valmännen för det ändamål, varom här nedan förmäles. Innan

valkuvert utlämnas skall därå intryckas en stämpel, utvisande det valdistrikt,

för vilket förrättningen äger rum. Blanketter till valsedlar

skola jämväl å vallokalen tillhandahållas. Omedelbart före röstningens

början skall ordföranden visa de närvarande, att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos

ordföranden, därest icke å förut hållen kommunalstämma beslutits,

att valet skall ske efter upprop. Till valmannen utlämnas ett valkuvert

för hans egen del samt ett kuvert för varje annan röstberättigad,

för vilken han uppgiver sig vilja utöva rösträtt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 244.

I stämmolokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser,

avsedda att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande

kunna inlägga sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa

platser vara inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat,

att för såväl ordföranden som allmänheten är synligt, när en plats

är upptagen; och åligger det ordföranden att vaka över att valmans

förehavande där ej må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet på sådant sätt, att valsedelns baksida

helt täcker utskärningen, varvid iakttages, att om han tillika utövar rösträtt

för annan, särskild valsedel och valkuvert användas för denne.

Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen utan dröjsmål

personligen detsamma till ordföranden. Efter det ordföranden förvissat

sig om, att den, för vilken valkuvert avlämnas, är i röstlängden

upptagen såsom röstberättigad, och att i de fall, då valmannen uppgiver

sig'' vilja utöva rösträtt för annan, han är därtill behörig, ävensom

tillsett, att kuvertet är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt,

att valsedeln, såvitt iakttagas kan, är av föreskriven beskaffenhet samt

att valsedeln på ovan angivet sätt täcker utskärningen, antecknar ordföranden

å den i utskärningen synliga baksidan av valsedeln tydligt det

röstvärde, som tillkommer densamma, samt drager ett lätt synbart streck

å valsedeln under hela den sålunda antecknade röstsiffran. Härefter nedlägger

ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden

vid namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning,

att rösträtten begagnats. Valman, som på grund av kroppsligt fel är

oförmögen att i föreskriven ordning avgiva sin röst, äge att till biträde

vid röstningen anlita den, han själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken eller däri finnes inlagd valsedel, vilken enligt vad

iakttagas kan icke är av föreskriven beskaffenhet, eller däri valsedel ej

är på ovan angivet sätt inlagd, varde ej mottaget.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i

säkert förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande

borttages, ordföranden inför öppna dörrar förvissa sig om, att

sigillen äro obrutna.

De valmän, som vid det klockslag, då uppehåll i valet göres eller

valet skall sluta, eller, om valet skett efter upprop, vid uppropets

slut äro tillstädes i stämmolokalen eller, om utrymme där saknas, å

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 244.

anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, äga rätt att

i ^ den ordning de anmäla sig avlämna sina valsedlar. När alla, som

vid det för valets slut fastställda klockslag äga tillträde till valet,

avlämnat sina valsedlar, förklare ordföranden röstningen avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som skall föras vid förrättningen, antecknas

antalet valkuvert. Valkuverten inläggas härefter i hållfast

omslag, som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill.

De sålunda åsätta sigillen skola jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats av

ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen till domhavanden omslaget

med valkuverten jämte valprotokollet. Sker insändandet med allmänna

posten, skall försändelsen assureras.

e) Domhavanden skall vid offentlig, minst sex dagar förut i valkretsens

kyrkor, och, där så lämpligen kan ske, i en eller flera ortstidningar

kungjord förrättning sammanräkna de avgivna rösterna. Denna förrättning

skall påbörjas, så snart omständigheterna det medgiva, och

senast inom fjorton dagar från valens förrättande.

\ id förrättningen biträdes domhavanden av två, av Konungens

befallningshavande därtill förordnade personer, som, jämte domhavanden,

med sina namnunderskrifter bekräfta riktigheten av det vid

förrättningen förda protokoll. Valets utgång kungöres omedelbart

genom uppläsning av nämnda protokoll. Med protokollets uppläsning

är valförrättningen avslutad.

3. a) I stad förrättas valet inför magistraten.

Valet, som skall förrättas i senare hälften av mars månad, får

ej äga rum under tider, då allmän gudstjänst hålles inom staden, och

skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt minst

två timmar efter klockan sju eftermiddagen. I kungörelsen skall tiden

för valet noggrannt angivas.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utövning och

överlåtande på annan, om röstberäkning samt om röstlängdens granskning

och anmärkning mot längden gäller vad för allmän rådstuga är

stadgat.

I övrigt skall med avseende å valets förrättande i tillämpliga delar

gälla vad här ovan i mom. 2 är föreskrivet.

b) 1 stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna

rösterna. Där sammanräkningen ej äger rum omedelbart efter själva

valet, skall vid valtillfället tid och ställe för sammanräkningen tillkännagivas.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr M4.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna av magistraten

i den folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen

i övrigt avlämnade valkuverten jämte valprotokollet ofördröjligen

insändas. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen

assureras.

Sammanräkningen av rösterna skall påbörjas inom sju dagar från

valens förrättande; och skall tid och ställe för sammanräkningen

minst tre dagar därförut kungöras i en eller flera ortstidningar.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokoll

över sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är valförrättningen

avslutad.

4. Vid avfattande av protokoll över landstingsmannaval bör till

ledning tjäna formulär, som av Kung!. Maj:t fastställes.

''§ 8.

1. Sedan valet av landstingsmän blivit avslutat, skola supple
anter

utses sålunda, att för landstingsman, vald för grupp, som endast

tilldelats en plats, företagas två nya sammanräkningar inom denna

grupp, samt att för varje annan landstingsman företages en ny sammanräkning

inom den grupp, för vilken han blivit vald. Har---

--— landstingsmännen blivit valda.

Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga landstingsmannens namn för själva landstingsmannavalet.

Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde, och detta

skall vid varje ny sammanräkning tillgodoräknas den av de förut ej

valda, vilkens namn står främst å sedeln. Den, som erhållit högsta

rösttalet, är vald till suppleant.

2. Vid val tillfället skall, särskilt för varje landstingsman, bestämmas

den ordning, i vilken suppleanterna från den grupp, för

vilken han valts, skola i hans ställe inkallas. Härvid iakttages, beträffande

landstingsman, vald för grupp, som tilldelats endast en landstingsmannaplats,

att företräde tillkommer den av suppleanterna, som blivit

tidigare vald, samt beträffande annan landstingsman, att suppleant, som

utsetts genom den för landstingsmannen företagna sammanräkning, intager

plats framför annan suppleant, och att i övrigt företräde tillkommer

suppleant, som blivit tidigare vald.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

."Riksdagens skrivelse Nr 244.

§ 13-

År någon missnöjd med valet, må lian däröver hos Konungen anföra

underdåniga besvär; och skall han, vid förlust av talan, sist inom

en månad efter den dag, då valet avslutats, ingiva sina till Konungen

ställda besvär till Konungens befallningshavande, som genom kungörelse,

vilken i en eller flera tidningar inom orten införes, utsätter viss kort

tid, inom vilken underdånig förklaring över besvären må avlämnas till

Konungens befallningshavande, varjämte Konungens befallningshavande

från domhavande eller magistrat, som verkställt röstsammanräkningen,

infordrar de avgivna valsedlarna samt övriga valet rörande handlingar.

Sedan den för förklarings avgivande bestämda tid tilländagått, har

Konungens befallningshavande att besvären jämte de förklaringar, som

må hava inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga

valet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända för att i

Dess regeringsrätt skyndsamt föredragas och avgöras.

Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla än

de, som varit i laga ordning vid valförrättningen företedda.

Skiljes den valde från uppdraget, skall Konungens befallningshavande

ofördröjligen underrättas.

§ 14.

Konungens befallningshavande låter sådan underrättelse som i § 13

sägs, ävensom, därest den valde hos landstinget laga ursäkt visat, tillkännagivande

därom i län skungörelserna införa samt inkallar, om icke

i följd av besvär över valet annan person förklarats vara vald, till ordinarie

landstingsman den suppleant, som enligt den vid valtillfället bestämda

ordning bör i stället inträda.

Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar Konungens befallningshavande

om ofördröjligt företagande av nytt val. Vid det nya

valet galle, med undantag av bestämmelsen om valdag, vad i §§ 4 och

5 här ovan är stadgat.

§ 20.

Kungörelse om urtima landsting skall utfärd asav Konungens befallningshavande

och böra de ärenden, som därvid skola handläggas, i

kungörelsen uppgivas. Kungörelsen skall minst fjorton dagar före den

för mötet bestämda tid uppläsas i länets kyrkor, ävensom av Konungens

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 244.

befallningshavande i god tid avsändas för intagande jämväl minst fjorton

dagar före mötet i en eller flera tidningar inom länet.

Landstingets ordförande skall om mötet särskilt underrättas.

§ 31.

Landstinget må å lagtima möte för tiden intill nästa lagtima sammankomst

utse ett förvaltningsutskott, som skall hava att med förvaltningen

av landstingskassan taga den befattning samt att i övrigt handhava de

åligganden, landstinget i särskild instruktion föreskriver.

Val av ledamöter och suppleanter i nämnda utskott sker, där två

eller flera personer skola utses, proportionellt på sätt därom är särskilt

stadgat, därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal

personer, valet avser, ökat med 1.

Utskottet utser inom sig ordförande och vice ordförande.

§ 32.

Rättighet att vid landstinget väcka nya frågor eller förslag tillkommer

Konungens befallningshavande samt varje medlem av landstinget.

Nytt förslag bör, för att kunna komma under behandling, innefatta

ett ämne inom landstingets befogenhet, vara skriftligen uppsatt och

senast tjugu dagar före landstingets början avlämnat till sekreteraren,

vilken det åligger att inom åtta dagar därefter över de avgivna förslagen

upprätta en lista och den till ordföranden överlämna.

Sekreteraren åligger jämväl att låta på landstingskassans bekostnad''

trycka nämnda förslag och lista samt, såvitt ske kan, minst åtta dagar

före landstingets början till varje medlem av tinget översända ett

exemplar av dessa handlingar.

Vad nu är stadgat angående tiden för förslags avlämnande utgör

icke hinder för landstinget att, då synnerligen viktiga skäl därtill föranleda,

genom särskilt beslut medgiva upptagande till behandling av

ny fråga, som blivit väckt senare, dock före landstingets början.

Till det landsting, som efter utfärdandet av denna förordning

först skall hållas, insändas förslagen till landstingets ordförande.

Bihang till Riksdagens protokoll 19IB. 14 samt. 75 käft. (Nr 244.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 244.

Ej må annan ny fråga än den, som blivit på nu föreskrivet sätt

väckt, kunna komma under landstingets överläggning, såvida frågan

icke blivit av Kungl. Maj:t till landstinget hänskjuten eller bärleder sig

från och står i sammanhang med ett förut i behörig ordning väckt

förslag.

§ 33.

1. Landstingets förhandlingar skola — — — (nuvarande § 31)

—--lyckta dörrar hållas.

2. På föredragningslistan, som — — — (nuvarande § 33) — —

reglemente sin arbetsordning.

§ 38.

Där ett eller flera ärenden äro av den beskaffenhet, att de fordra

en föregående beredning, må de för sådan beredning överlämnas till särskilt

utsedda personer.

Skola två eller flera personer för dylik beredning utses, sker valet

proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas av

minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat

med 1.

§ 39.

För varje fråga — — —- — — — — delade, bestämma beslutet.

Val skall, där så äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan dem,

som erhållit lika rösttal, skilje lotten.

§ 40.

1. För att såsom — — — — — beslutet sig förenat:

a) beslut, att domsaga — — ■— — § 2 mom. 3 är stadgat;

b) underkännande av någons behörighet att såsom ledamot i landstinget

taga inträde eller medgivande, varom i § 32 sägs;

c) påläggande av avgifter — — — — av väckta frågor.

2. Beslut om beviljande — — — — upplåning därav ske.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Biksdagens skrivelse Nr 244.

§ 59.

Konungens befallningshavandes godkännande

landstingets avgörande, nämligen:

a) fråga om behörighet att taga säte och stämma i landstinget

eller om medgivande, varom i § 32 sägs;

b) tillämpning av de — — — stadgade bötesbestämmelser;

c) arbetsordning för landstinget och ordningsregler till efterrättelse

vid landstingets sammankomster ävensom instruktion för landstingets

förvaltningsutskott;

d) till- och avsättning-----för deras tjänstgöring;

e) underdåniga framställningar till Kungl. Maj:t; och

f) beslut om sådan---— — fattade, fastställda beslut.

§ 61.

Innan landstinget åtskiljes —- — — — — — — — — och ledamöter

underskrivet.

Dessa handlingar böra på landstingskassans bekostnad skyndsamligen

tryckas och till länets kommuner, med ett exemplar till en var

av dem, utdelas, nämnda sammandrag i så god tid, att detsamma må

kunna inom trettio dagar efter landstingets avslutande genom ordförandens

i kommunalstämman försorg anslås i sockenstugan eller å

ställe, som eljest för kommunalstämmans hållande är bestämt.

§ 62.

Besvär emot landstingets beslut må icke äga rum, såvida den

klagande ej tilltror sig kunna visa, att hans enskilda rätt blivit genom

beslutet kränkt eller att detsamma strider emot de i denna förordning

stadgade grunder; och må han i ty fall inom sextio dagar från den

dag, landstinget avslutats, till Konungens befallningshavande ingiva sina

till Kungl. Maj:t ställda underdåniga besvär.

Konungens befallningshavande skall efter landstingets avslutande

ofördröjligen i länskungörelserna ävensom i en eller flera tidningar

inom länet införa tillkännagivande ej mindre om dagen för landstingets

avslutande än även underrättelse om den tid, inom vilken de till

Kungl. Maj:t ställda besvären böra till Konungens befallningshavande

ingivas ävensom därom, att landstingets beslut kommer att, på sätt i

§ 61 sägs, inom kommunerna anslås.

Vinnes ändring i — — — — — — — — —• — må ej klagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1913.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 244.

5:o) Stadga

om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige.

1 §•

Då inom landsting eller stadsfullmäktige val äro proportionella,

skall vid valens förrättande iakttagas, vad här nedan i 2—7 §§ är

föreskrivet.

2 §-

Val skall förrättas med valsedlar, å vilka före namnen utsatts partibeteckning

(partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av

de väljande eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt äro

omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra.

Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, och

fria från överstrykningar. Sedel må ej upptaga flera, men väl färre

namn än det antal personer, valet avser. Där något namn å sedeln

är tvetydigt, gälle den dock för övriga namn.

3 §•

De avgivna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med

samma partibeteckning bilda en grupp.

Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som erfordras för utseende

av det antal personer, valet avser, bestämmas ordning mellan

namnen å gruppens valsedlar. Härvid iakttages:

1:°) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver

detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal,

jämväl samma andra namn, bliver detta namn det andra i ordningen;

upptaga valsedlar, som hava samma första och samma andra namn samt

utgöra mer än tre fjärdedelar av gruppens rösttal, jämväl samma

tredje namn, bliver detta namn det tredje i ordningen; och så vidare

efter samma grunder.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 24I.

37

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angivna

grunder bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens

rösttal verkställas. Vid varje sådan sammanräkning gäller valsedel

såsom hel röst, där icke något av sedelns namn erhållit rum i

ordningen. Annan valsedel gäller såsom halv röst, där ett av sedelns

namn erhållit rum i ordningen; såsom tredjedels röst, där två av namnen

uppförts i ordningen; såsom fjärdedels röst, där tre av namnen

uppförts i ordningen; och så vidare efter samma grund. För varje

gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal samt, där

de under l:o) angivna grunder tillämpats, antalet av de valsedlar,

som upptaga samma första namn eller samma första och andra namn,

och så vidare, men eljest, för varje särskild sammanräkning, röstvärdet

för de olika valsedlarna och det rösttal, som för varje namn uträknats.

4 §•

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de

olika valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas

den grupp, vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna

jämförelsetal. Plats, som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så,

att gruppens första plats tillerkännes den, vars namn är det första i

ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra

namnet i ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet

i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är

berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera

andra grupper.

Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen

ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet

för varje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som

motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har

samma person erhållit platser från två grupper, skall dock, vid beräkning

av det antal platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom

en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses

varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma

grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare

jämförelse utesluten.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 75 höft. (Nr 244.)

6

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 244.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn

står främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.

5 §■

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

6 §•

Vid val av suppleanter skall vad här ovan är i fråga om val av

ledamöter stadgat äga motsvarande tillämpning.

7 §.

Om den ordning, vari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i

stället för ledamot, gälla följande regler:

l:o) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning spm

den grupp, för vilken ledamoten blivit vald, har företräde framför övriga

suppleanter, och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp

med högre rösttal.

2:o) Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars

namn blivit tidigare uppfört i den jämlikt 3 § bestämda ordning inom

gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två

eller flera grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först

tilldelats honom.

Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1913.

Stockholm den 29 maj 1913.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.