Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående vissa utgifter för kapitalökning, i vad angår civild epartementsärenden.

1913-05-31 · 23 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1913:252, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående vissa utgifter för kapitalökning, i vad angår civild epartementsärenden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

1

Nr 252.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 31 maj 1913.

» » »i Andra kammaren den 31 maj 1913.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar

angående vissa utgifter för kapitalökning, i vad angår

civild epartementsärenden.

(Statsutskottets utlåtanden nr 48, 56, 80, 113,

115, 146 och 151.)

Till Konungen.

A. Postverket.

l:o) I den till Riksdagen avlåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov har Eders Kungl. Magt, bland utgifter för kapitalökning

i vad avser statens affärsverksamhet, beträffande postverket föreslagit

Riksdagen att för inköp av inventarier för postverkets behov för

år 1914 anvisa 300,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

förskottsvis redan under år 1913 av tillgängliga medel utanordna

150,000 kronor.

Av det under denna punkt äskade anslaget är ett belopp av 20,000

kronor avsett för inköp av frimärksautomater.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. SO käft. (Nr 252.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

liiksdagens skrivelse Nr 252.

Då användandet av automater för tillhandahållande av frimärken

torde erbjuda väsentliga fördelar, synas goda skäl tala för att sådana

för postverkets räkning anskaffas, men då, enligt vad kommit till Riksdagens

kännedom, försök vid postverket utförts med olika typer av do

ifrågasatta automaterna och, efter vad också framgår av departementschefens

yttrande i detta ärende, apparaterna ännu ej blivit fullt utexperimenterade,

har Riksdagen hyst viss tvekan angående lämpligheten att,

innan så skett, anslå de äskade medlen till inköp av automater. Riksdagen

har emellertid ansett sig kunna förvänta, att generalpoststyrelsen icke

skrider till inköp förr än de olika typerna blivit vederbörligen utexperimenterade,

så att man må kunna vara förvissad om att erhålla automater,

som under alla förhållanden fungera fullt tillfredsställande såväl inomsom

utomhus; och har Riksdagen funnit ett stöd för denna uppfattning

i vad departementschefen i sådant avseende till statsrådsprotokollet anfört.

Vid sådant förhållande har Riksdagen nu beviljat det för nämnda

ändamål begärda anslaget.

Vad därefter vidkommer frågan om anvisande av medel till anskaffande

av automobiler för postverket, vill Riksdagen till en början erinra,

hurusom 1912 års Riksdag för ändamålet anvisade ett anslag av 125,000

kronor. Såsom i statsrådsprotokollet meddelas, har Eders Kungl. Maj:t

sedermera den 29 juni 1912 anbefallt generalpoststyrelsen att, efter det

pågående försök med elektromobiler blivit slutförda och i övrigt fullständig

utredning förebragts för bedömande av dessa fordons lämplighet för

posttransport i Stockholm ävensom anskaffnings- och driftkostnader i

jämförelse med bensinautomobiler, till Eders Kungl. Maj:t inkomma

med förslag i ämnet. Sedan denna utredning slutförts, har generalpoststyrelsen

den 19 mars 1913 till Eders Kungl. Maj:t avgivit förslag i

ämnet, och har Eders Kungl. Maj:t den 4 innevarande april fattat beslut

om disponerande av ifrågavarande medel till inköp av bensinvagnar.

Det nu äskade anslaget 60,000 kronor är avsett till anskaffande av

högst 5 automobiler, och har generalpoststyrelsen i fråga om detta

äskande anfört, att det synts styrelsen vara ur såväl postverkets som

allmänhetens synpunkt lämpligt att fortgå på den av postverket inslagna

vägen att använda automobiler för posttransporter och att således i

ytterligare någon eller några av de större städer, inom vilka posttransporterna

numera medföra mera betydande utgifter, låta desamma verkställas

medelst automobiler.

Då emellertid beslut angående dispositionen av förberörda av Riksdagen

år 1912 beviljade 125,000 kronor blivit av Eders Kungl. Maj:t

fattat så sent som den 4 innevarande april, vill det synas Riksdagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 852.

3

lämpligt att låta något anstå med beviljande av ytterligare medel för

ändamålet, på det att också någon ökad erfarenhet må vinnas i fråga

om lämpligheten för avsett ändamål hos de automobiler, om vilkas inköpande

Eders Kung!. Maj:t beslutat.

På grund av vad sålunda anförts har Riksdagen för inköp av inventarier

för postverkets behov för år 1914 anvisat 240,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1913

av tillgängliga medel utanordna 120,000 kronor.

2:o a) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att i avvaktan

på den proposition, som kunde komma att avlåtas till Riksdagen

angående inköp av tomt och uppförande av byggnad i Uddevalla för

post- och telegrafverkens behov, tills vidare för ändamålet beräkna ett

anslag för 1914 av 125,000 kronor.

Sedermera har i en den 11 april 1913 till Riksdagen avlåten

proposition, nr 248, Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen dels medgiva, att för postverkets räkning må inköpas

tomterna nr 2, 3 och 4 i kvarteret Staken i Uddevalla för en köpeskilling,

ej överstigande 38,300 kronor; dels ock till inköp av ifrågavarande

tomter samt för uppförande därå av posthusbyggnad, inrymmande

jämväl lokaler för telegrafverkets behov, bevilja ett anslag av 240,000

kronor samt därav för år 1914 anvisa ett belopp av 125,000 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen synes Riksdagen giva vid handen,

att den till inköp föreslagna tomten väl lämpar sig för uppförande

av ett posthus. Mot priset å tomten, 38,300 kronor, har Riksdagen, i

betraktande av priset å övriga till inköp ifrågasatta tomter, intet att

erinra.

På de av departementschefen anförda skäl finner sig Riksdagen

också kunna bifalla förslaget om uppförande för ifrågavarande ändamål

av ett trevåningshus. Vidkommande kostnaden för byggnadsföretaget i

dess helhet, vilken kostnad numera genom vidtagande av vissa förenklingar

i byggnad skonstruktionen ävensom genom uteslutande av

ett å förslagsritningarna upptaget klocktorn reducerats med 20,000

kronor eller från först beräknade 260,000 kronor till 240,000 kronor,

har Riksdagen ej heller något att erinra.

Riksdagen har alltså dels medgivit att för postverkets räkning må

inköpas tomterna nr 2, 3 och 4 i kvarteret Staken i Uddevalla för

en köpeskilling, ej överstigande 38,300 kronor; dels ock till inköp av

ifrågavarande tomter samt uppförande därå av posthusbyggnad, inrymmande

jämväl lokaler för telegrafverkets behov, beviljat ett anslag av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 252.

240.000 kronor samt därav för år 1914 anvisat ett belopp av 125,000

kronor.

2:o b) I en den 25 april 1913 till Riksdagen avlåten proposition,

nr 279, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att för inköp för postverkets räkning av tomten nr 112 inom

S:t Lars kvarter i Linköping för år 1914 anvisa ett anslag av 73,000

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år

1913 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Enligt vad Riksdagen i särskild skrivelse anmält, har Riksdagen

för inköp för postverkets räkning av tomten nr 112 inom S:t Lars

kvarter i Linköping för år 1914 anvisat ett anslag av 73,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1913

av tillgängliga medel utanordna beloppet.

2:o c) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till

uppförande å den postverket tillhöriga tomt i Norrköping, efter rivningav

därvarande posthus, av ny posthusbyggnad, inrymmande jämväl lokaler

för riksbankens behov, bevilja ett anslag av 400,000 kronor samt

därav för år 1914 anvisa ett belopp av 200,000 kronor, med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att av anslaget för nybyggnader redan under år

1913 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 100,000 kronor.

Vad i detta ärende anförts synes Riksdagen giva vid handen, att

den föreslagna nybyggnaden på den tomt, som för närvarande innehaves

av postverket, innebär den fördelaktigaste lösningen av frågan om ordnande

för framtiden av lokal för postverket i Norrköping.

Vad beträffar byggnadens arkitektur och yttre utstyrsel har Riksdagen,

som uppmärksammat vad departementschefen anfört därom att

departementschefen skulle vid Eders Kungl. Maj:ts slutliga fastställande

av ritningarna söka tillse, huruvida icke lämpliga förenklingar med

avseende å den yttre utstju-seln skulle kunna ske, velat uttala, att det

synts Riksdagen, att den föreslagna byggnaden, även om den ej i enlighet

med det uppgjorda förslaget förses med ett, som det vill synas, uteslutande

av prydnadsskäl tillkommet torn, borde kunna givas en även

med hänsyn till dess läge värdig arkitektur.

Riksdagen har alltså till uppförande å den postverket tillhörande tomt

i Norrköping, efter rivning av därvarande posthus, av ny posthusbyggnad,

inrymmande jämväl lokaler för riksbankens behov, beviljat ett anslag

av 400,000 kronor samt därav för år 1914 anvisat ett belopp av

200.000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Magt att av anslaget för

nybyggnader redan under år 1913 av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna 100,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

o

Telegrafverket.

3:o) I avseende å utgifterna för statens affärsverksamhet, i vad dessa

angå telegrafverket, har .Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att dels

medgiva, att lör telegrafverkets räkning må inköpas gården nr 259 i

Eskilstuna för en köpeskilling av 60,000 kronor, dels ock för år 1914

anvisa till inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning

ett anslag av 500,000 kronor.

Av det under denna punkt äskade anslag, 500,000 kronor, äro

86,700 kronor avsedda för fullbordande av telegrafverkets stationsbyggnad

i Lund, 145,000 kronor för fullbordande av stationsbyggnaden i Örebro,

100,000 kronor för fullbordande av stationsbyggnaden i Borås, 108,300

kronor för fortsättande av arbetet med uppförande av ny stationsbyggnad

i Karlshamn samt 60,000 kronor till inköp av byggnadstomt för

telegrafverkets behov i Eskilstuna. Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad

avser anvisande av medel för fullbordande eller fortsättande av arbetet

med förenämnda stationsbyggnader har ej givit Riksdagen anledning till

erinran.

Vad därefter beträffar det föreslagna förvärvet av byggnadstomt för

telegrafverkets behov i Eskilstuna, överstiger visserligen priset för deu

till inköp föreslagna tomten med 15,000 kronor kostnaderna för en närbelägen

till telegrafverket jämväl kembjliden något större tomt, men

denna ligger intill två smala gator, varför ett därå uppfört hus ej lärer

kunna erbjuda så ljusa lokaler, som en byggnad å den till inköp föreslagna.

tomten, vars ena fasad vetter mot ett öppet torg. Å detta finnes

visserligen för närvarande en framför tomten belägen saluhall, som dock,

enligt vad meddelats Riksdagen, är bestämd att inom den närmaste framtiden

rivas. Med hänsyn till nödvändigheten för telefon- och telegrafpersonalen

att vid sitt arbete hava så ljusa lokaler som möjligt, har

Riksdagen ansett sig böra medgiva inköp av den dyrare tomten.

Riksdagen har alltså dels medgivit, att för telegrafverkets räkning

må inköpas gården 259 i Eskilstuna för en köpeskilling av 60,000 kronor,

dels ock för år 1914 anvisat till inköp och bebyggande av fastigheter

för telegrafverkets räkning ett anslag av 500,000 kronor.

4:o) Eders. Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för

fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för år 1914

anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 4,000,000 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1913 av tillgängliga

medel utanordna beloppet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 252.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning liar Riksdagen

icke käft något att erinra, ock kar Riksdagen alltså för fortsatt utveckling

av statens telefon- ock telegrafväsende för år 1914 anvisat ett anslag

å 4,000,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1913 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

5:o) Eders Kungl. Magt kar vidare föreslagit Riksdagen att besluta anordnande

av telefonförbindelse mellan Gottland ock fastlandet för en kostnad

av 900,000 kronor samt för år 1914 för ändamålet anvisa, att utgå

med 600,000 kronor av lånemedel, ett anslag av 750,000 kronor ävensom

att medgiva, att den för nämnda telefonanläggning mellan Gottland

ock fastlandet erforderliga undervattenskabeln må i riket införas tullfritt.

Såsom av statsutskottet vid 1900 års Riksdag uttalats, synes det i

betraktande av Gottlands isolerade läge ock med känsyn till de svårigketer,

som i synnerhet vintertiden ofta uppstå för upprätthållandet av

en regelbunden förbindelse mellan denna ö och fastlandet, av stor vikt

att åtgärder vidtagas till denna förbindelses underlättande, ock otvivelaktigt

lärer vara, att för sådant ändamål anläggandet av en telefonkabel

mellan Gottland ock fastlandet skulle vara av stor betydelse.

Riksdagen är sålunda tillfullo övertygad om vikten av den föreslagna

telefonförbindelsen.

Likväl kar Riksdagen icke kunnat undgå att hysa starka betänkligheter

mot att bevilja de för denna anläggning nu äskade

medlen 900,000 kronor, av vilka, enligt telegrafstyrelsens beräkning,

endast 600,000 kronor skulle kunna påräknas bliva räntebärande, i

synnerhet som den för anläggningen erforderliga kabeln i längd väsentligt

överstiger hittills anlagda undervattenskablar för telefonering,

varför någon praktisk erfarenhet angående densammas tjänstbarket

icke stått att vinna. Då emellertid telegrafstyrelsen efter ingående

och noggranna undersökningar ock utredningar ansett sig kunna med

säkerhet uttala, att en telefonkabel till Gottland numera ej är något

experiment utan eu ledning, för vilken visserligen alla teknikens och

vetenskapens framsteg på området behöva tagas i anspråk, men med

vilken, frånsett skillnaden i pris, kan räknas på samma sätt som med

en landlinje, har Riksdagen, som därjämte i likhet med departementschefen

anser ytterligare säkerhet ligga i de garantier, som vid blivande

leveransanbud" å kabeln böra uppställas, funnit den av Riksdagen i berörda

hänseende hysta betänklighet böra vika.

Vad av departementschefen under förevarande punkt anförts i fråga

om ledningens sträckning m. m. anser Riksdagen av beskaffenhet att

böra av Riksdagen bifallas. Riksdagen finner sig jämväl böra bifalla

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 352.

förslaget att av det för anläggningen erforderliga beloppet allenast

600,000 kronor anvisas av lånemedel och att återstoden 300,000 kronor

bestrides av skattemedel samt att sistnämnda belopp fördelas på två år.

Riksdagen har alltså dels beslutat anordnande av telefonförbindelse

mellan Gottland och fastlandet för en kostnad av 900,000 kronor samt

för år 1914 för ändamålet anvisat, att utgå med 600,000 kronor av lånemedel,

ett anslag av 750,000 kronor dels ock medgivit, att den för nämnda

telefon anläggning mellan Gottland och fastlandet erforderliga undervattenskabeln

må i riket införas tullfritt.

Statens järnvägar.

6:o) Eders Kung!. Magt har vidare föreslagit Riksdagen att till utförande

av nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikera de

järnvägar anvisa för år 1914 ett belopp av 3,003,000 kronor, med rätt

lör Eders Kung!. Maj:t att förskottsvis redan under år 1913 av tillgängliga

medel utanordna ett belopp av 600,000 kronor.

Angående de särskilda ändamål, för vilka det begärda anslaget är

avsett, får utskottet meddela följande sammanfattning:

för husbyggnader: boställshus .......................

................. kronor 146,300: —

» övriga byggnader...........

.................. »

70,400: —

»

spåranordningar ..........................................

.................. »

565,000: —

»

växel- och signalsäkerhetsanläggningar

..................»

600,000: —

»

övriga anläggningar..................................

.................. »

295,300: —

»

större arbeten ..............................................

.................. »

826,000: —

»

diverse arbeten ...........................................

................ »

500,000: —

Summa kronor

3,003,000: —

Bland de under denna punkt begärda anslag förekommer under rubriken

»större arbeten» en post å 250,000 kronor för vissa anläggningar

vid Frösunda driftbangård, av vilket belopp 100,000 kronor avsetts till

användning redan under innevarande år, och utvisar statsrådsprotokollet

att berörda 250,000 kronor äro avsedda till anläggning vid Frösunda

driltbangård av lokomotivstation med plats för 18 lokomotiv, expeditions-

och förrådslokaler, ångcentral för uppvärmning, oljekällare med

cisterner, vattentorn med reningsanordning samt vattenledning med

pumpverk. I eu inom Riksdagen väckt motion har hemställts, att Riksdagen

vid beviljandet av det för lokomotivstationsanläggningen vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 252.

Frösunda begärda anslaget måtte till beslutet foga det uttalandet, att

lokomotivstallarna med tillhörande anläggningar måtte placeras i sådant

höjd- eller planläge, att väsentligt hinder för genomförande av kanalföretaget

Bällstaviken—Brunnsviken — med en fri höjd av förslagsvis

5 meter under de fasta järnvägsbroarna — icke måtte på grund av

dessa anläggningar uppstå.

Riksdagen vill till en början meddela, att Riksdagen icke funnit

något att erinra mot det av Eders Kungl. Maj:t för itrågsvarande anläggningar

vid Frösunda driftbangård äskade beloppet.

Beträffande därefter förenämnda motion har Riksdagen av ett av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 29 mars 1913 avgivet yttrande

inhämtat, att styrelsen av anförda skäl för sin del vore av den bestämda

åsikten, att lösning av problemet om Mälarens reglering genom

en kanal Bällstaviken—Brunnsviken icke kunde ifrågakomma.

Däremot finge det anses vara ställt utom allt tvivel, att en mindre

kanal för torrläggning av de sänka markerna kring Råstasjön och Lötsjön

samt för avledning av avloppsvattnet från de tätt bebyggda orterna

kring Bällstaviken och de nämnda sjöarna vore ur sanitär synpunkt

ovillkorligen nödvändig, varjämte det ansåges med fog kunna ifrågaställas

att utföra denna kanal med sådana ökade mått, att den bleve

användbar för även pråmtrafik.

Eu skrivelse från järnvägsstyrelsen av den 31 mars 1913 utvisar

vidare, att för beredande av en fri höjd för kanalen av 5,0 meter kräves

en ökning i de beräknade kostnaderna för bangårdsanläggningarna vid

Frösunda med icke mindre än 337,000 kronor. Vidare har järnvägsstyrelsen

anfört, att, med bibehållande av utav styrelsen avsett höjdläge

för spårsystemet vid Frösunda samt för vagn- och lokomotivstallar, en

fri höjd av 3,o meter över högvattenytan kan erhållas för kanalen, samt

att om förbindelsespåren till anläggningarna i fråga förläggas i stigningar

1 : 400, kan vinnas en fri höjd för kanalen av 3,6 meter, vilken

höjd vore den största, som kunde ernås med bibehållande av den verkställda

plan- och grundläggningen för vagn- och lokomotivstallanläggningarna.

Beträffande den fria höjden av 3,0 meter har styrelsen därjämte

erinrat, hurusom denna icke oväsentligt överstege den höjd av

1,5 å 2,0 meter, som av styrelsen i ett annat sammanhang angivits såsom

tillräcklig för eu pråmtrafik, motsvarande den, som framgår i Mölndalsån

vid Göteborg.

Vid nu anförda förhållanden har Riksdagen givetvis funnit den

kostnadsökning av 337,000 kronor, som skulle erfordras för att åt kanalen

giva den fria höjd av 5 meter, som i motionen förslagsvis fram
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

9

ställts, allt för stor, för att Riksdagen skulle anse sig böra uttala sig

för anläggningarnas placerande i en trafikhöjd, som skulle kräva en sådan

ökning.

Kostnaderna för ernående av en fri höjd för kanalen av 3,6 meter

skulle däremot ställa sig mindre och torde, enligt vad Riksdagen inhämtat,

kunna beräknas uppgå till omkring 170,000 kronor. Emellertid medför

en höjning till detta läge den olägenheten, att förbindelsespåren komma

att ligga i en lutning av 1 : 400. Då nu i varje fall ingen som helst

säkerhet finnes för att den ifrågasatta kanalen Bällstaviken—Brunnsviken

kommer att kräva större fri höjd än den höjd av 3,0 meter, vilken

betecknats såsom tillräcklig för erhållande av en pråmkanal, och då,

enligt vad Riksdagen inhämtat, kostnaden för ernående av 3,6 meter fri

höjd kommer att ställa sig i det hela lika, vare sig arbetet för förhöjning

av spåren redan nu igångsättes eller åtgärder därför vidtagas i

framtiden, har det synts Riksdagen lämpligast, att ifrågavarande anläggningar

utföras med bibehållande av avsett höjdläge av 3,o meter samt

att, därest i framtiden bleve erforderligt, åtgärder då vidtagas för ernående

av en fri höjd av 3,6 meter.

Vad i övrigt under förevarande punkt föreslagits har Riksdagen

funnit sig böra bifalla.

Enligt vad som förmäles i åberopade statsrådsprotokollet har järnvägsstyrelsen

gjort framställning i fråga om anläggning av dubbelspår mellan

Norrköping och Mjölby, ehuru departementschefen på till statsrådsprotokollet

anförda skäl funnit denna anläggning böra anstå till ett annat

statsregleringsår. Riksdagen vill emellertid i detta sammanhang uttala,

att även Riksdagen, med hänsyn till angelägenheten att sådana anordningar

vidtagas, att den starka genomgående trafiken å denna handel

må kunna framföras med nödig säkerhet och utan allt för stora

rubbningar, anser, att en sådan dubbelspårsanläggning bör komma till

stånd med det allra snaraste.

Riksdagen har alltså till utförande av nya byg^iader och anläggningar

vid statens redan trafikerade järnvägar anvisat för år 1914 ett

belopp av 3,003,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Magt att förskottsvis

redan under år 1913 av tillgängliga medel utanordna ett belopp

av 600,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen dels att för utvidgning

av lokomotivstation och spårsystem vid Ängelholm för år 1914

anvisa ett belopp av 130,000 kronor, dels ock att medgiva, att det å eu

järnvägsstyrelsens skrivelse av den 29 oktober 1912 bifogad karta inom

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 80 käft. (Nr 252.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 252.

bokstäverna a—b—c—d—e—f—g—k—i—k—1—m—n—a angivna område,

vilket för närvarande tillhör Ångelholms kronopark, må utan ersättning

överlåtas till statens järnvägar.

Eders Kungl. Maj:ts under denna punkt framställda förslag, att en viss

del av Ångelholms kronopark skulle av domänstyrelsen utan ersättning

överlämnas till statens järnvägar, synes, då det här är frågan om förhållandet

mellan två affär sdrivan de verk, ej stå i överensstämmelse med

de principer, som legat till grund för den år 1911 beslutade budgetreformen,

utan anser Riksdagen, att domänstyrelsen bör gottgöras för värdet

av ifrågavarande område.

I övrigt har Riksdagen intet att erinra mot vad av Eders Kung!.

Magt uti förevarande punkt föreslagits.

Riksdagen har alltså

dels för utvidgning av lokomotivstation och spårsystem vid Ängelholm

för år 19)4 anvisat ett belopp av 130,000 kronor,

dels ock medgivit, att det å eu, järnvägsstyrelsens skrivelse av den

29 oktober 1912 bifogad karta inom bokstäverna a—b—c—d—e—f—g

—h—i—k—1—m—n—a angivna område, vilket för närvarande tillhör

Ångelholms kronopark, må mot den ersättning, Eders Kungl. Maj:t kan

bestämma, överlåtas till statens järnvägar.

8:o) I en till Riksdagen den 19 mars 1913 avlåten proposition, nr 142,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att

för ombj^ggnad av Malmö statsbangård bevilja ett anslag av 6,166,000

kronor samt därav för år 1914 anvisa ett belopp av 200,000 kronor att

utgå av lånemedel, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1913 av tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor;

samt att, under förutsättning att denna framställning bifalles, besluta,

att de i 1914 års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel skola

höjas med 200,00^ kronor.

Riksdagen har vunnit en bestämd övertygelse om angelägenheten

av att åtgärder med det första vidtagas för avhjälpande av de beträffande

utrymme m. m. vid statsbangården i Malmö nu rådande missförhållanden;

och synes denna anlag-enhet så mycket mera värd att beaktas, som

det, med hänsyn till denna stations egenskap av förmedlingsstation för

hela landets kontinental trafik ävensom därtill att den är att betrakta

som brännpunkten för den utomordentligt utvecklade skånska lokaltrafiken,

måste vara av synnerlig vikt, att förhållandena därstädes äro

tillfredsställande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

11

Riksdagen har i detta hänseende beaktat, hurusom för närvarande

tre statsbanor och två privatbanor äro indragna till bangården i fråga;

och är det nu föreliggande förslaget beräknat för ett framtida indragande

till stationen av ytterligare 3 privatbanor.

Vidare lärer vid bedömandet av denna fråga ej böra lämnas ur

räkningen sambandet mellan statsbangården i Malmö och den därstädes

varande stora hamnen med dess utgrenade spårsystem på kajer och lastgator,

vilket samband än mera kommer att krävas vid den planerade

storartade hamnbyggnaden samt de utsikter till ökad trafik, som denna

hamnbyggnad medför.

Med avseende å Malmö stations förberörda egenskap av förmedlingsstation

för hela vårt lands kontinentaltrafik vill det också synas

Riksdagen, att de summor, som nedläggas på att bringa bangården i

ett tillfredsställande skick, kommer hela landets trafik till godo.

Vid sådant förhållande och då Riksdagen icke funnit något att

erinra mot vad av Eders Kungl. Maj:t föreslagits till avhjälpande av de

överklagade missförhållandena, har Riksdagen ansett sig böra bevilja de

härför äskade medlen.

Emellertid har Riksdagen velat i detta sammanhang uttala, att Riksdagen

förutsätter, att det framtida framdragandet till statsbangården av

vissa privatbauor, vartill, såsom ovan nämnts, det föreliggande förslaget

lämnar möjlighet, kommer att försiggå utan några ytterligare kostnader

för statsbanorna.

Riksdagen har för ombyggnad av Malmö statsbangård beviljat ett

anslag av 6,166,000 kronor samt därav för år 1914 anvisat ett belopp

av 200,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1913 av tillgängliga medel utanordna 100,000 kronor.

9:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen för inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa

järnvägsstationer, för år 1914 anvisat ett anslag av 300,0U0 kronor.

10:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning har Riksdagen

för nya inventarier och ökat förlag vid statens järnvägar anvisat

ett anslag för år 1914 av 2,000,000 kronor.

ll:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning om anslag

till ny rörlig materiel för statens järnvägar har Riksdagen för år 1914

till anskaffande av ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar

beviljat ett anslag av 2,500,000 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har i en den 4 innevarande april till

Riksdagen avlåten proposition, nr 184, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 252.

att, under förutsättning att den av Kungl. Maj:t till Riksdagen avlåtna

proposition med förslag till överenskommelse mellan svenska staten, å

ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara m. fl. aktiebolag, å andra sidan, angående

ökad malmbrytning inom Kiirunavaara och Gellivare malmfält

av Riksdagen bifalles, utom annat, varom i punkt 28 bär nedan vidare

förmäles, till anskaffande av ny rullande materiel för malmtransport vid

statens trafikerade järnvägar för år 1914 bevilja ett anslag av 500,000

kronor.

Ifrågavarande äskande avser att bereda medel för den ökning av den

rullande materielen vid statens järnvägar, som bliver erforderlig redan

år 1914 till följd av det utav innevarande Riksdag numera fattade beslut

om överenskommelse mellan staten, å ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget

Grängesberg-—Oxelösund, ä andra sidan, angående ökad malmbrytning

inom Kiirunavaara och Gellivare malmfält. Kostnaden för denna

ökning har av järnvägsstyrelsen beräknats till 500,000 kronor.

Då denna ökning av statens järnvägars för malmtrafik avsedda rullande

materiel liksom även föreslagen reglering i Lule älvs vattensystem

och förstärkning av kraftledningen synas med nödvändighet påkallad

av den ökade malmexporten, finner sig Riksdagen böra bevilja de äskade

medlen.

Riksdagen har till anskaffande av ny rullande materiel för malmtransport

vid statens trafikerade järnvägar för år 1914 beviljat ett anslag

av 500,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år

1913 av tillgängliga medel utanordna beloppen.

13:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom giorda framställning

har Riksdagen för fortsättande av arbetet med utläggning av ytterligare

ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna samt utläggande av

bispår till Södertälje stad och ombyggnad av stationen därstädes anvisat

ett anslag för år 1914 av 1,600,000 kronor.

14:o) I anledning av Eders Kungl. Majds framställning om anslagför

fortsättning av arbetet med utläggning av dubbelspår mellan Göteborg

och Alingsås har Riksdagen för fortsättande av arbetet med utläggningav

ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås och därmed

sammanhängande arbeten för år 1914 anvisat ett belopp av 1,600,000 kronor.

15:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har

Riksdagen till fortsättande av statsbanan Järna—Norrköping 1''ör år 1914

anvisat ett anslag av 1,500,000 kronor.

16:o) Med bifall till Eders Kung1.. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen till fortsättning av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön

för år 1914 anvisat ett anslag av 1,600,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

13

17:o) I anledning av Eders Kungl. Ma,j:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen dels till fortsättning av statsbanan Veittijärvi—Karungi—

Matarengi för år 1914 anvisat ett anslag av 837,000 kronor; dels ock

medgivit, att för detta ändamål härutöver må användas de besparingar

intill ett belopp av 200,000 kronor, som uppkommit å det till anläggning

av en statsbana från Morjärv till Lappträsk samt en landsväg från Boden

till Lappträsk anvisade anslaget.

18:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen dels för fortsättande av statsbanan Alvsby—Piteå

för år 1914 anvisat ett anslag av 650,000 kronor; dels ock medgivit, att

härutöver må för enahanda ändamål av de besparingar, som uppkommit

å det till anläggning av statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfiärden

anvisade anslaget, användas ytterligare ett belopp av intill

350,000 kronor.

19:o) 1 anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1914

-anvisat ett anslag av 500,000 kronor.

20:o) Sedan Eders Kungl. Maj:tiden till innevarande Riksdag avlämnade

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov under rubriken

utgifter för kapitalökning i vad avser statens affärsverksamhet uti punkt

18 föreslagit Riksdagen att i avbidan på den proposition, som kunde

komma att avlåtas om anläggande av en statsbana söder om linjen

Lappträsk—Karungi för ändamålet för år 1914 beräkna ett anslag, att

utgå av lånemedel, av 600,000 kronor, har uti en den 7 mars 1913 till Riksdagen

avlåten proposition, nr 115, Eders Kungl. Maj:t, under åberopande

av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för

samma dag, föreslagit Riksdagen att, under förbehåll att de i statsrådsprotokollet

förutsatta villkor om kostnadsfri upplåtelse av mark

in. m. iakttagas, dels besluta anläggning av statsbana från Karungi till

Haparanda för en beräknad kostnad av 1,495,000 kronor, med rätt

lor Eders Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter, järnvägen

bör genomgå, samt för påbörjande av nämnda anläggning för år 1914

anvisa ett anslag av 600,000 kronor; dels ock besluta anläggning av utfartsvägar

till landsvägen Boden—Lappträsk från stationer och mötesplatser

å statsbanan Boden—Lappträsk för en kostnad av 172,600 kronor.

Såsom av 1911 års Riksdag uttalats, hava de synpunkter, ur

vilka frågan om norra stambanans fortsättning emot finska gränsen

vid dess behandling inom Riksdagen blivit bedömd, varit, dels huru

man må kunna genom anordnande av förbättrade kommunikationsförhållanden

på bästa sätt ej blott underlätta ifrågavarande trakters

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 252.

ekonomiska utveckling'' och framåtskridande utan även på samma

gång i största möjliga mån bidraga till att med det övriga landet förbinda

den till större delen finsktalande befolkningen i denna landsända samt

därstädes söka utbreda svenskt språk och svensk kultur, dels huru man

skall kunna vid strävan efter detta mål vederbörligen tillgodose de

militära intressena. Dessa synpunkter lära också böra läggas till grund

vid bedömande av Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag till

banans sträckning.

Vad då beträffar den förstnämnda av dessa synpunkter, synes det

Riksdagen otvivelaktigt att denna bliver avgjort bättre tillgodosedd genom

den av Eders Kungl. Magt föreslagna, av järnvägsstyrelsen och Eders Kungl.

.''''•lapis befallningshavande i Norrbottens län förordade sträckningen Karungi—Haparanda

än genom den av generalstabschefen påyrkade sträckning''

med utgångspunkt i närheten av Lappträsks station i sydlig eller sydostlig

riktning till Säivitsviken samt därifrån österut fram till Haparanda.

De trakter, som skulle uppsökas av banan, sådan generalstabschefen

tänkt sig densamma dragen, synas givetvis till följd av jordmånens i

det hela mindre goda beskaffenhet ej hava närmelsevis samma möjlighet

till ekonomisk utveckling och framåtskridande som Tornedalen med dess

avsevärt större naturliga förutsättningar. Genom att, på sätt Eders Kungl.

Maj:t föreslagit, medelst en bana Karungi—Haparanda förbinda järnvägslinjen

Karungi—Matarengi med Haparanda skulle man också vinna

fördelen att förskaffa befolkningen i hela den i jordbruk savseende ingalunda

obetydliga Tornedalen en centralpunkt i Haparanda, där den kunde

avsätta sina jordbruksprodukter och själv förse sig med de förnödenheter,

som måste hämtas från annat håll; och Haparanda skulle på sådant

sätt åter kunna utvecklas till att kraftigt upptaga den alltmera växande

konkurrensen med den på finsk sida belägna staden Torneå.

Denna möjlighet för Haparanda att bestå i konkurrensen med Torneå

synes däremot ingalunda tillgodosedd genom en bana från Lappträsk

till Säivitsviken och därifrån till Haparanda. Tvärtom synes fara

vara för handen, att handeln och rörelsen i Haparanda skulle än ytterligare

gå tillbaka i konkurrens med, utom Torneå, jämväl en hamnplats

på den svenska sidan.

Vidkommande därefter angelägenheten att med det övriga landet

förbinda den finsktalande befolkningen i denna landsända samt att därstädes

söka utbreda svenskt språk och svensk kultur, vilken även ur

försvarspolitisk synpunkt synes värd allt beaktande, finner Riksdagen

jämväl denna angelägenhet väl tillvaratagen genom Eders Kungl. Maj:ts

förslag. Genom banans dragande enligt detta förslag skulle nämligen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

15

åstadkommas, att hela gränstraktens finsktalande befolknings förbindelser

inriktades på en svensk huvudort, varigenom, såsom också av departementschefen

framhållits, på ett livskraftigt sätt underlättades spridningen

av svenskt språk och svensk kultur i dessa bygder.

I dylikt avseende synes däremot den andra sträckningen såsom gående

genom svensktalande bygd icke kunna tillmätas någon större betydelse,

utan skulle man snarare kunna befara, att denna sträckning,

då den är av beskaffenhet att förminska Haparandas betydelse, också

kommer att bidraga till att förbindelserna från svensk sida med Torneå

ytterligare ökas.

Om det sålunda synes Riksdagen uppenbart, att ur nu berörda synpunkter

den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna sträckningen har avgjort

företräde, återstår att bedöma, huruvida de erinringar, som ur strategisk

synpunkt blivit däremot gjorda, äro av beskaffenhet att uppväga detta

företräde.

I sådant avseende har Riksdagen till en början beaktat, hurusom

järnvägsstyrelsen och Eders Kungl. Maj:ts betallningshavande såväl 1903

som 1906 förordat, att stambanan skulle dragas från Lappträsk direkt till

Haparanda, men att generalstabschefen då av strategiska skäl yrkat, att

stambanan skulle få sin slutpunkt i Karungi, vilket sistnämnda önskemål

helt och hållet blivit tillgodosett genom statsmakternas beslut år 1911;

ävensom vad av departementschefen anförts om, att då nu generalstabschefen

tillstyrker banans framdragande i av honom förordad riktning

till Haparanda, detta i själva verket innebär att genom en från

Lappträsk utgående sidobana skaffa stambanan eu ny slutpunkt vid

gränsen, under det att järnvägsstyrelsens förslag synes kunna betraktas

sålunda, att man, med bibehållande av ändpunkten i Karungi, giver

Tornedalen en tertiärbana för fyllande av dess lokala kommunikationsbehov.

Riksdagen biträder den av departementschefen uttalade mening att,

därest man iakttager att banan framdrages nära själva dalgången men

något västligare, så att vissa militära hänsyn i ändamål att taktiskt

skydda banan tillgodoses, att vidare stationen i Haparanda förlägges söder

om staden samt att slutligen en framtida anknytning med det finska

järnvägsnätet sker söder om Haparanda i närheten av Neder Torneå

kyrka på finska sidan, avgörande strategiska betänkligheter icke torde

finnas mot den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna sträckningen från

Karungi till Haparanda.

Hå Riksdagen sålunda icke funnit de erinringar, som i sådant avseende

gjorts mot denna sträckning uppväga dess enligt Riksdagens för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 252.

menande avgjorda företräde nr synpunkten av odlingens och den svenska

kulturens befrämjande, finner sig Riksdagen böra besluta densamma.

Vad i övrigt föreslagits i fråga om förevarande statsbaneanläggning

finner sig Riksdagen jämväl böra bifalla, liksom Riksdagen ej heller

har något att erinra beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om anläggning

av utfartsvägar till landsvägen Boden—Lappträsk från stationer och

mötesplatser å statsbanan Boden—Lappträsk.

Enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet meddelat,

behöver det för utfartsvägar erforderliga beloppet, 172,600 kronor, först

år 1915 anvisas.

Riksdagen har under förbehåll att de i statsrådsprotokollet över

civilärenden den 7 mars 1913 förutsatta villkor om kostnadsfri upplåtelse

av mark m. in. iakttagas,

dels beslutat anläggning av statsbana från Karungi till Haparanda

för en beräknad kostnad av 1,495,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att närmare förordna om de orter, järnvägen bör genomgå, samt

för påbörjande av nämnda anläggning för år 1914 anvisat ett anslag av

600,000 kronor;

dels ock beslutat anläggning av utfartsvägar till landsvägen Boden

—Lappträsk från stationer och mötesplatser å statsbanan Boden—Lappträsk

för en kostnad av 172,600 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att av det för

uppförande av eu elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älv

och i sammanhang därmed anläggning av järnväg mellan Gällivare och

Porjus samt för övriga erforderliga åtgärder i och för införande av elektrisk

drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen av Riksdagen beviljade anslaget

å 21,500,000 kronor för år 1914 anvisa ett belopp av 5,297,000

kronor, att utgå av lånemedel.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har av det för uppförande av en elektrisk

kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älv och i sammanhang därmed

anläggning av järnväg mellan Gällivare och Porjus samt för övriga

erforderliga åtgärder i och för införande av elektrisk drift å bandelen

Kiruna—Riksgränsen av Riksdagen beviljade anslaget å 21,500,000 kronor

för år 1914 anvisat ett belopp av 5,297,000 kronor.

22:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning om anslag

för ökning av utrustningen för den elektriska driften å bandelen Kiruna—

Riksgränsen har Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning

för ökning av utrustningen för den elektriska driften på bandelen

Kiruna—Riksgränsen beviljat ett anslag av 550,000 kronor samt

därav för år 1914 anvisat ett belopp av 400,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

17

T attenfallsverken.

23:o) I den till Riksdagen avlåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i avseende å utgifterna för

statens affärsverksamhet, i vad dessa angå statens vattenfallsverk, föreslagit

Riksdagen medgiva, att av det belopp, som redan anvisats på det

år 1909 av Riksdagen beviljade anslag å 22,800,000 kronor för anläggning

av en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, må för Stallbackakanalens

utvidgning till 5 meters seglationsdjup användas ett belopp

av intill 95,000 kronor.

Förevarande framställning avser, att den så kallade Stallbackakanalen

mellan industriområdet å hemmanet Stallbacka vid Trollhättan

och Stallbackaön, vilken kanal enligt planen för den nya farleden

mellan Vänern och Göteborg skall utvidgas till att vid lågvattenstånd

framsläppa fartyg med 4 meters djupgående och, enligt vad man vid

planens uppgörande tänkt sig, skulle i framtiden ytterligare utvidgas

till 5 meters seglationsdjup, redan nu må utvidgas till detta djup.

Ursprungligen hade man tänkt sig, att den framtida utvidgningen

skulle ske i torrt schakt för en beräknad kostnad av omkring 300,000

kronor, men har nu vattenfallsstyrelsen förklarat, att förhållanden sedermera

inträtt, som i hög grad försvårade en sådan utvidgning i torrt schakt,

på grund varav man vid den blivande utvidgningen med all säkerhet

skulle nödgas tillgripa undervattenssprängning, vilket emellertid komme

att fördyra arbetet med minst 200,000 kronor. Om bergsprängningen

till 5 meters seglationsdjup och de därför erforderliga schaktnings- och

muddringsarbctena utfördes redan i sammanhang med nu pågående arbeten

i Stallbackakanalen, skulle däremot betydande besparingar kunna

göras, varjämte alla olägenheter, som voro förbundna med en framtida

utvidgning i torrt schakt, undvekes. Utan att inlåta sig på frågan,

huruvida dessa olägenheter möjligen bort kunna vid planens uppgörande

förutses, finner Riksdagen vad i detta ärende anförts giva vid handen

lämpligheten att redan i sammanhang med pågående arbeten i Stallbackakanalen

på föreslaget sätt vidtaga åtgärder för dess ytterligare utvidgning,

varför Riksdagen anser sig böra medgiva, att av de till anläggning

av ny farled mellan Vänern och Göteborg anvisade medel må användas

erforderligt belopp för Stallbackakanalens ytterligare utvidgning.

Riksdagen har alltså medgivit, att av det belopp, som redan anvisats

på det år 1909 av Riksdagen beviljade anslag å 22,800,000 kronor

för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, må

Bihang till .Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 80 käft. (Nr 252.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 252.

för Stallbackakanalens utvidgning till 5 meters seglationsdjup användas

ett belopp av intill 95,000 kronor.

24:o) På grund av''Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

bär Riksdagen av det för anläggning av ny farled mellan Vänersborg

och Göteborg av Riksdagen beviljade anslaget å 22,800,000 kronor för

år 1914 anvisat ett belopp av 3,000,000 kronor.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att anvisa,

att utgå av lånemedel, dels för Trollhätte kraftstations första och andra

utbyggnad ett tilläggsanslag av 130,000 kronor och dels för vissa anläggningar,

avsedda för eu tredje utbyggnad av kraftstationen, 160,000

kronor; samt att medgiva, att''de till kraftverket under byggnadstiden

influtna inkomster å tillhopa 196,170 kronor 66 öre ma användas till

täckande av de omförmälda utgifter för kraftstationens första och andra

utbyggnad, som ej kunna bestridas med ovannämnda anslag å 130,000

kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, har alltså ej mindre anvisat dels

för Trollhätte kraftstations första och andra utbyggnad ett tilläggsanslag

av 130,000 kronor, dels ock för vissa anläggningar, avsedda för en

tredje utbyggnad av kraftstationen, 160,000 kronor,

’ än även medgivit, att de till kraftverket under byggnadstiden influtna

inkomster å tillhopa 196,170 kronor 66 öre må användas till

täckande av de omförmälda utgifter för kraftstationens första och andra

utbyggnad, som ej kunna bestridas med ovannämnda anslag å 130,000

kronor.

26:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen för inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk för år

1914 anvisat ett anslag av 150,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att förskottsvis redan under år 1913 av tillgängliga medel utanordna

50,000 kronor.

27:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen av det för uppförande av en elektrisk kraftstation

vid Porjusfallen i Stora Lule älv och i sammanhang därmed

anläggning av järnväg mellan Gällivare och Porjus samt för övriga

erforderliga åtgärder i och för införande av elektrisk drift å bandelen

Kiruna—Riksgränsen av Riksdagen beviljade anslaget å 21,500,000 kronor

för år 1914 anvisat ett belopp av 798,000 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen dels att för

verkställande av undersökningar angående vattenförhållandena inom

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

19

Stora Lule älvs vattenområde för år 1914 bevilja ett anslag av 75,000

kronor, att utgå av lånemedel, med rätt för Eders Ivungl. Maj:t att redan

under år 1913 av tillgängliga medel utanordna beloppet, dels ock att

till täckande av de förskott av tillhopa 35,000 kronor, som av statskontoret

verkställts på grund av kungl. breven den 5 februari och den

17 september 1909, för år 1914 anvisa ett belopp av 35,000 kronor,

att utgå likaledes av lånemedel.

Sedermera har Eders Kungl. Magt i en den 4 innevarande april

till Riksdagen avlåten proposition, nr 184, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, utom

annat, beträffande vilket Riksdagen i punkt 12 här ovan anmält sitt beslut,

föreslagit Riksdagen att, under förutsättning att den av Eders Kungl.

Maj:t till Riksdagen avlåtna proposition med förslag till överenskommelse

mellan svensk '', staten, å ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara

m. fl. aktiebolag, ä andra sidan, angående ökad malmbrytning inom

Kiirunavaara och Gellivare malmfält av Riksdagen bifalles, dels besluta

reglering av Stora Lule älvs vattensystem ovanför Porjus för en kostnad

ej överstigande 1,000,000 kronor samt därav för år 1914 anvisa ett belopp

av 500,000 kronor; dels ock till förstärkning av kraftledningen

Porjus—Gellivare—Kiruna för år 1914 bevilja ett anslag av 160,000

kronor; med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1913 av

tillgängliga medel utanordna beloppen.

I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen

måtte, under förutsättning att Eders Kungl. Maj:ts proposition om anslag

för undersökning och förslag till vattenreglering av Stora Lule älv

bifalles, för sin del bevilja ett förslagsanslag å extra stat för år 1914

av 20,000 kronor att av Kungl. Maj:t användas till eu utredning av

övriga betingelser för uppkomsten inom den närmaste framtiden av på

kraft från statens kraftverk i Porjus baserade industriella företag.

Beträffande det i propositionen nr 184 äskade anslaget till vattenfallsverken

anföres i åberopade statsrådsprotokollet, hurusom den blivande

ökningen i transportmängden å linjerna Gellivare—Riksgränsen och

Kiruna—Svartön kan genomföras utan någon ökning i den maximieffekt,

som utvecklas i Porjus kraftverk, av de för sådant ändamål avsedda två

enfasmaskinerna därstädes, varemot kräves anskaffande av större vattenmängd

till kraftverket under lågvattensperioderna, då vatten under exceptionella

torrperioder icke finnes disponibelt för att leverera elektrisk

energi till malmfälten. Det sålunda erforderliga anskaffandet av större

vattenmängd skulle ske genom reglering av någon av sjöarna i Lule

älvs vattensystem ovanför Porjus.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 252.

I utlåtande, som i detta ärende avgivits av vattenfallsstyrelsen, har

styrelsen anfört, att tillräckligt noggranna undersökningar ännu ej slutförts

för att kostnaden för den erforderliga regleringen för närvarande

skulle kunna bestämt angivas, men de preliminära uppskattningar, som

med stöd av hittills föreliggande material blivit gjorda, med mycket stor

sannolikhet gåve vid handen, att kostnaden för en tillräckligt genomgående

reglering under inga förhållanden borde överstiga 1,000,000

kronor; och skulle en dylik reglering komma att öka vattentillgången

vid lågvatten med betydligt större kvantitet, än som krävdes enbart för

den ifrågasatta ökningen i malmtransporten. Till påbörjande av arbetena

med denna reglering har nu av Eders Kungl. Magt begärts 500,000

kronor.

Slutligen äskas också 160,000 kronor till erforderlig förstärkning av

kraftledningen Porjus—Gellivarc —Kiruna.

Vad vidkommer det i statsverkspropositionen för undersökning angående

vattenförhållandena i Lule älvs vattenområde äskade belopp,

75,000 kronor, har Riksdagen, ehuruväl Riksdagen till fullo beaktar

angelägenheten av att en sådan utredning må komma till stånd, dock

icke beviljat det äskade anslaget.

Då ovanberörda reglering är av beskaffenhet att böra snarast igångsättas

och därjämte lärer avse sådan utökning av vattenkraften i Lule

älvs vattensystem, som kan ifrågakomma för en avsevärd tid framåt,

har det nämligen synts Riksdagen, att frågan om beviljande av särskilda

medel till undersökning och utredning för ytterligare sådan regleringbör

kunna för närvarande anstå. Då den såsom erforderlig för denna

reglering betecknade summan, 1,000,000 kronor, såsom också av vattenfallsstyrelsen

anförts, ej är att betrakta såsom fullt exakt, har det dessutom

synts kunna ifrågasättas, huruvida icke i sammanhang med denna

reglering och för de därtill anslagna medel skulle kunna verkställas

vissa undersökningar och utredningar i fråga om en dylik framtida

ytterligare reglering.

Däremot har Riksdagen intet att erinra mot att medel anvisas till

täckande av förskottsvis gulden kostnad för redan verkställda förberedande

undersökningar i fråga om vattentillgången uti ifrågavarande

vattensystem.

Vad därefter vidkommer förenämnda motion, vilken i huvudsak avser,

att en utredning må åvägabringas i fråga om avsättningsmöjligheterna

för den ökade kraftkvantitet, som skulle ernås genom reglering av

vattenförhållandena inom Stora Lule älvs vattenområde, anser Riksdagen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

21

visserligen, att en sådan utredning bör kunna, bliva av avsevärd betydelse.

Riksdagen förutsätter emellertid, att Eders Ivungl. Maj:t ej lärer underlåta

att i god tid taga under övervägande samt söka utreda frågan om

de lokala betingelserna för avsättning av det vid den nu föreslagna och

eventuellt framdeles blivande ytterligare reglering av ifrågavarande

vattensystem uppkommande kraftöverskott; och har Riksdagen vid sådant

förhållande icke ansett det erforderligt, att medel till dylik utredning nu

av Riksdagen beviljas.

Riksdagen får anmäla, ej mindre att Riksdagen, dels till täckande av de

förskott å tillhopa 35,000 kronor, som av statskontoret verkställts på grund

av kungl. breven den 5 februari och den 17 september 1909, för år

1914 anvisat ett belopp av 35,000 kronor,

dels beslutat reglering av Stora Lule älvs vattensystem ovanför

Porjus för en kostnad ej överstigande 1,000,000 kronor samt därav för

år 1914 anvisat ett belopp av 500,000 kronor;

dels ock till förstärkning av kraftledningen Porjus—Gellivare—Kiruna

för år 1914 beviljat ett anslag av 160,000 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att redan under år 1913 av tillgängliga medel utanordna

beloppen;

än även att Eders Kungl. Maj:ts framställning om ett anslag av

75,000 kronor för verkställande av undersökningar angående vattenförhållandena

inom Stora Lule älvs vattenområde icke av Riksdagen bifallits.

29:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att av

det av Riksdagen för anläggande av ett statens kraftverk vid Älvkarleby

beviljade anslaget å 9,210,000 kronor för år 1914 anvisa ett belopp, att

utgå av lånemedel, av 2,500,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har av det av Riksdagen för anläggande av

ett statens kraftverk vid Älvkarleby beviljade anslaget å 9,210,000 kronor

för år 1914 anvisat ett belopp av 2,500,000 kronor.

30:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning om anslag

till ledningar för distribuering av elektrisk energi från Älvkarleby har

Riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning för år 1914

anvisat ett belopp av 2,500,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter,

Eders Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning av ledningar,

avsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftverk vid Älvkarleby

samt för därmed sammanhängande arbeten.

3 l:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen för inköp av inventarier och materialier för Södertälje

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 252.

kanalverk för år 1914 anvisat ett anslag av 10,000 kronor, med rätt för

Eders Kung]. Maj:t att förskottsvis redan under år 1913 av tillgängliga

medel utanordna 5,000 kronor.

Fond för bibanor i vissa delar av riket.

32:o) Eders Kung!. Maj:t liar vidare föreslagit Riksdagen att besluta

dels att öka den för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra

delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av

Bohuslän och Dalsland av 1911 års Riksdag beslutade lånefonden från

5,000,000 kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år

från och med år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen,

dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år

anvisat, må för ett efterföljande år av samma treårsperiod disponeras,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till

understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om vilka här är fråga, dels ock att de för åtnjutande av lån

från den av 1911 års Riksdag beslutade fonden föreskrivna villkor och

bestämmelser skola gälla även för lån ur den sålunda ökade fonden;

samt att för avsättning till fonden för att underlätta åstadkommande av

bibanor inom vissa delar av riket i riksstaten för år 1914 upptaga ett

belopp av 2,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har

ej mindre beslutat dels att öka den för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands

län samt delar av Bohuslän och Dalsland av 1911 års Riksdag beslutade

lånefonden från 5,000,000 kronor till 8,000,000 kronor pa det

sätt, att under tre år från och med år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000

kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under

ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma treårsperiod

disponeras, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att från denna tond

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda

järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga, dels ock att de för åtnjutande

av lån från den av 1911 års Riksdag beslutade fonden föreskrivna

villkor och bestämmelser skola gälla även för lån ur den sålunda ökade

fonden;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

än även för avsättning till fonden för att underlätta åstadkommande

av bibanor inom vissa delar av riket i riksstaten för år 1914

upptagit ett belopp av 2,000,000 kronor.

Järn vägslånefonden.

33:o) Med bifall till Eders Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen för avsättning till järn vägslånefonden i riksstaten

för år 1914 upptagit ett belopp 1,500,000 kronor.

Stockholm den 31 maj 1913.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.