Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder i vad angår jordbruksärendena.

1913-05-30 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1913:274, Skrivelse till Konungen, angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder i vad angår jordbruksärendena.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 274.

1

Nr 274.

Uppläst och godkänd i Första kammaren dsn SO maj 1913.

» » »i Andra kammaren den 30 maj 1913.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående driftkostnaderna för

statens produktiva fonder i vad angår jordbruksärendena.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 45.)

Till Konungen.

I anledning av de framställningar, som gjorts rörande driftkostnaderna

för statens produktiva fonder, i vad angår jordbruksärendena,

får Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäner.

l:o) I en till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåten proposition,

ni 64, bar Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att

dels från och med år 1914 i den för domänstyrelsen gällande

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 84 käft. (Nr 274.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 274.

avlöningsstat, med uteslutande av en kvinnlig biträdesbefattning i den

lägre lönegraden, uppföra ytterligare två dylika befattningar i den högre

lönegraden samt tillika höja ej mindre anslagsposten till avlöning åt

fast anställda kvinnliga biträden med 2,000 kronor eller från 11,200

kronor till 13,200 kronor, än även den i berörda stat »till arvoden åt

amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar

åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning

samt tryckningskostnader» uppförda anslagspost med 1,200 kronor

eller från 42,500 kronor till 43,700 kronor;

dels i fråga om innehavarna av de nya biträdesbefattningarna

föreskriva, att för åtnjutande av de därmed förenade avlöningsförmåner

skola gälla de för övriga hos domänstyrelsen anställda kvinnliga biträden

fastställda allmänna grunder, ävensom medgiva, att, därest ifrågavarande

biträden eller någotdera av dem är vid ingången av år 1914 anställt

hos domänstyrelsen, sådant biträde skall äga att för åtnjutande av

ålderstillägg räkna sig till godo den tid, varunder biträdet därförinnan

haft stadig anställning hos styrelsen;

dels notarien hos domänstyrelsen Ludvig Jens Henrik Arnold

Mailing må berättigas att för åtnjutande av ålderstillägg å den honom

i hans nuvarande tjänst tillkommande lön räkna sig till godo den tid,

varunder han, på sätt i statsrådsprotokollet angivits, haft förordnande

att uppehålla tjänst å extra stat inom domänstyrelsen;

dels godkänna följande tillägg till de genom kung!, kungörelsen

den 17 juni 1908 fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de från och med år 1909 gällande nya avlöningsförmånerna för statens

skogsskolor, nämligen att skogsrättare vid statens skogsskola må i fråga

om rätt till löneförhöjning efter viss tids fortsatt innehavande av samma

tjänst räkna sig till godo den tid, varunder han varit kronojägare, vare

sig befattningen innehafts på grund av ordinarie anställning eller i

följd av frågan om reglering av löneförhållandena in. m. vid skogsstaten,

allenast på förordnande;

dels ock: med godkännande av i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar,

såsom driftkostnader under år 1914 för statens domäner förslagsvis

uppföra ett belopp av 6,457,000 kronor att utgå från domänfondens

avkastning.

Såsom driftkostnader under år 1913 har sistlidna års Riksdag

förslagsvis uppfört ett belopp av 5,938,000 kronor att utgå från domänfondens

avkastning.

Till grund för detta beslut hava lagts följande beräkningar rörande

driftkostnaderna under sistberörda år, nämligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 274.

I. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen ... kronor 159,000: —

anställande av extra amanuens

hos styrelsen och för renskrivning

in. m.................. )) 6,000: —

domänstyrelsens expenser )) 18,000: —

rese- och traktamentsersätt
ning

åt styrelsens personal » 6,000:— kronor

189,000: —

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal

....................................... kronor 1,199,000: —

egentliga förvaltningskostnader,

därav minst 150,000

kronor till avdikningar å

kronans skogar i de norrländska

länen och i Kopparbergs

län................................ )) 4,300,000: — » 5,499,000: —

III. Kostnader för ålderställägg:

ålderstillägg för domänstyrelsens och skogsstatens

personal ....................................................................... » 110,000: —

IV. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

avlöning åt domänintendenter kronor 35,500: —

resekostnader vid domänförvaltningen

............................. » 45,000: —

övriga med förvaltningen av

jordbruksdomänerna förenade

kostnader .................... » 59,500: — » 140,000: —

Summa kronor 5,938,000: —

Enligt Eders Kungl. Maj:ts i nu förevarande proposition gjorda

framställningar skulle driftkostnaderna för förvaltningen av statens domäner

under år 1914 komma att beräknas på följande sätt:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 274.

I. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen .. kronor

ålderstillägg åt styrelsens personal

....................................... »

anställande av extra amanuens

hos styrelsen och för renskrivning

m. m................. »

domänstyrelsens expenser...... »

rese- och traktamentsersättning

åt styrelsens personal »

tryckning av styrelsens årsberättelse.

............................ »

162,200: —

11,000: —

6,000: —

18,000: —

6,000: —-

2,500: — kronor 205,700: —

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal

....................................... kronor 1,199,000: —

ålderstillägg åt skogsstatens

personal .............................. » 114,000: —

egentliga förvaltningskostnader,

därav minst 150,000

kronor till avdikningar å

kronans skogar i de norrländska

länen och i Kopparbergs

län......................... » 4,797,500:— » 6,110,500: —

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

avlöning åt domänintendenter kronor 35,500: —

resekostnader vid domänförvaltningen

.............................. » 45,000: — /

övriga med förvaltningen av

jordbruksdomänerna förenade

kostnader................... » 60,300: — » 140,800:_

Summa kronor 6,457,000: -—

Av de sålunda meddelade tablåerna framgår, att för år 1914

ifrågasatts en ökning, utöver vad för innevarande år beräknats, av

driftkostnaderna för statens domäner med tillsammans 519,000 kronor,

varav komma

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 274.

a posten avlöningsstat för domänstyrelsen..................

a posten kostnader för ålderstillägg, vilken föreslagits

skola uppdelas mellan kostnader för domänstyrelsen

och kostnader för statens skogsdomäner.

......................................

ä posten för »egentliga förvaltningskostnader» under

andra rubriken .........................................

a posten för övriga med förvaltningen av jordbruks
domänerna

förenade kostnader ..............................

och varav under första rubriken upptagits såsom

en särskild post för »tryckning av styrelsens

årsberättelse» ...................

kronor 3,200:

15,000:

497,500: —

800: —

2,500: —

Summa kronor 519,000: —

Beträffande avlöningsstaten för domänstyrelsen innebär det framlagda

_ forslaget, att en kvalificerad kvinnlig biträdesbefattning för handläggning

av göromål å registratorskontoret skulle inrättas med löneförmåner,

uppgående oavsett ålderstillägg till 1,600 kronor, varför emellertid

icke erfordrades någon höjning i anslaget för domänstyrelsen,

utan allenast ett överförande av berörda belopp från anslaget till amanuenser,

skrivbiträden in. m. till den fasta lönestaten, att ett kvinnligt

rj uPP%ttades från den lägre till den högre lönegraden, vartill

erfordrades en ökning med 400 kronor, samt att till ersättning för

arvode åt en kvinnlig kartograf och ett kvinnligt kartograf biträde, vilkas

arvoden till och med år 1911 utgått ur reservationsanslaget till kronoskogarnas

förvaltning och under år 1912 bestritts av anslaget till oförutsedda

och diverse utgifter för skogsdomänernas förvaltning, skulle anvisas

lör den förra befattningen 1,600 kronor och för den senare 1 200

kronor. Ett bifall till förslaget uti nu ifrågavarande del skulle alltså

medföra en höjning i anslaget till kostnader för domänstyrelsen av

3,200 kronor. J

I fråga om kostnaderna för ålderstillägg har i sammanhang med

den ifrågasätta ^ höjningen av det härför erforderliga beloppet, såsom

?|''?n .föreslagits en uppdelning av denna anslagspost så, att

a erstillägg lör domänstyrelsens personal upptagas bland »kostnader

för domänstyrelsen» och ålderstillägg för skogsstatens personal bland

»kostnader för statens skogsdomäner». En post å 11,000 kronor till

ålderstillägg för domänstyrelsens personal borde således uppföras under

kostnader lör domänstyrelsen. För år 1913 hade till ålderstilW för

OO

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 274.

styrelsens personal beräknats allenast ett belopp av 5,800 kronor, vadan

för detta ändamål skulle erfordras en böjning med 5,200 kronor.

Vidare innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att under rubriken

»kostnader för domänstyrelsen» måtte uppföras jämväl en till 2,500 kronor

beräknad post till bestridande av kostnad för tryckning av domänstyrelsens

årsberättelse. Denna kostnad hade förut utgått av det under

kostnader för statens skogsdomäner beräknade anslaget till oförutsedda

och diverse ändamål, men hade, enligt departementschefens åsikt, givetvis

sin rätta plats bland kostnader för domänstyrelsen.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits i fråga om kostnaderna för

domänstyrelsen skulle dessa ökas med tillhopa 16,700 kronor eller från

189,000 kronor till 205,700 kronor. Av det föregående framgår emellertid,

att denna ökning till största delen är skenbar. Den verkliga ökningen

uppgår till allenast 5,600 kronor eller 400 kronor för uppflyttning av

ett kvinnligt biträde i högre lönegrad och 5,200 kronor till ålders
tillägg

för domänstyrelsens personal.

Slutligen innefattar förslaget, att de vid statens skogsskolor anställda

skogsrättarna skulle på det sätt likställas med krono] ägarna, att

de i fråga "om rätten till löneförhöjning finge tillgodoräkna sig den tid,

varunder de varit krono] ägare.

Mot inrättandet av de föreslagna nya kvinnliga biträdesbefattningarna

hos domänstyrelsen har Riksdagen icke något att erinra. Ej

heller har Riksdagen något att invända mot att innehavarna av dessa

befattningar, vilka böra vara underkastade de villkor och bestämmelsei,

som fastställts för åtnjutande av de fast anställda kvinnliga biträdena

hos domänstyrelsen tillkommande avlöningsförmåner, tillerkännas rätt

att för ålderstillägg räkna sig till godo den tid, de före den 1 januari

1914 innehaft stadig anställning hos styrelsen.

I fråga om Eders Kungl. Maj:ts framställning om beredande av

ålderstillägg åt notarien i domänstyrelsen Ludvig Jens Henrik Arnold

Mailing torde vid det förhållande, att enligt en från jordbruksdepartementet

till Riksdagens vederbörande utskott överlämnad skrivelse från

domänstyrelsen bemälde Mailing den 13 februari 1913 avlidit, förslaget

i denna del icke böra föranleda någon vidare åtgärd.

Den beräknade ökningen i kostnaderna för förvaltningen av statens

skogsdomäner, varav största delen faller pa kostnaderna för avverkning

och virkestransport, föranleder icke någon erinran från Riksdagens sida, då

genom vad av departementschefen i ärendet anförts behovet härav med

''hänsyn till en rationell skötsel av statsskogarna blivit till fullo ådagalagt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 274.

Riksdagen, som ej heller med anledning av propositionen i övrigt

haft något att erinra, har alltså

dels från och med år 1914 i den för domänstyrelsen gällande

avlöningsstat, med uteslutande av en kvinnlig biträdes befattning i den

lägre lönegraden, uppfört ytterligare två dylika befattningar i den högre

lönegraden samt tillika höjt ej mindre anslagsposten till avlöning åt

fast anställda kvinnliga biträden med 2,000 kronor eller från 11,200

kronor till 13,200 kronor än även den i berörda stat »till arvoden åt

amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar

åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning

samt tryckningskostnader» uppförda anslagspost med 1,200 kronor eller

från 42,500 kronor till 43,700 kronor;

dels i fråga om innehavarna av de nya biträdesbefattningarna föreskrivit,

att för åtnjutande av de därmed förenade avlöningsförmåner

skola gälla de för övriga hos domänstyrelsen anställda kvinnliga biträden

fastställda allmänna grunder, ävensom medgivit, att, därest ifrågavarande

biträden eller någotdera av dem är vid ingången av år 1914 anställt

hos domänstyrelsen, sådant biträde skall äga att för åtnjutande av

ålderstillägg räkna sig till godo den tid, varunder biträdet därförinnan

innehaft stadig anställning hos styrelsen;

dels godkänt följande tillägg till de genom nådiga kungörelsen den

17 juni 1908 fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av do

från och med år 1909 gällande nya avlöningsförmånerna för statens

skogsskolor, nämligen att skogsråtta^ vid statens skogsskola må i

fråga om rätt till löneförhöjning efter viss tids fortsatt innehavande

av samma tjänst tillgodoräkna sig den tid, varunder han varit kronojägare,

vare sig befattningen innehafts på grund av ordinarie anställning

eller i följd av frågan om reglering av löneförhållandena in. m. vid

skogsstaten allenast på förordnande;

dels och med godkännande av de i statsrådsprotokollet gjorda

beräkningar, såsom driftkostnader under år 1914 för statens domäner,

förslagsvis uppfört ett belopp av 0,457,000 kronor att utgå från domänfondens

avkastning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 274.

Statens utlåning sfonder.

Egnahemslånefonden.

2:o) I en till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåten proposition,

nr 48, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att för beredande under år 1914 av bidrag till egnahemslåneförmedlare

för täckande av för dem genom lånerörelsen uppkommande

kostnader och möjliga förluster med belopp, motsvarande för

varje låneförmedlare en halv procent av den ej till betalning förfallna

kapitalskuld, vari låneförmedlaren på grund av från egnahemslånefonden

utbekomna statslån vid samma års början häftat till staten, såsom driftkostnader

under nämnda år för egnahemslånefonden förslagsvis uppföra

ett belopp av 170,000 kronor att utgå direkt av fondens avkastning.

Då, i likhet med vad som förut skett, egnahemslåneförmedlarna

torde böra beredas bidrag till bestridande av kostnaderna för lånerörelsen

och betäckande av därigenom möjligen uppkommande förluster,

har Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot storleken

av det föreslagna beloppet, vilket beräknats efter enahanda grunder

som förut, för beredande under år 1914 av bidrag till egnahemslåneförmedlare

för täckande av för dem genom lånerörelsen uppkommande

kostnader och möjliga förluster med belopp, motsvarande för varje

låneförmedlare en halv procent av den ej till betalning förfallna kapitalskuld,

vari låneförmedlaren på grund av från egnahemslånefonden utbekomna

statslån vid samma års början häftat till staten, såsom driftkostnader

under nämnda år för egnahemslånefonden förslagsvis uppfört

ett belopp av 170,000 kronor att utgå direkt av fondens avkastning.

Fiskerilånefonden.

3:o) I en till Riksdagen den 14 januari avlåten proposition, nr 49,

har Eders Kungl. Maj:t vidare under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen medgiva, att, där å låneunderstöd, som från fonden för fiskerinäringens

befrämjande utlämnats av hushållningssällskap eller landsting,

uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må, på framställning av vederbörande

hushållningssällskap eller landsting, efter prövning av de i varje fall

förekommande omständigheter, äga att av nämnda fonds medel anvisa

hushållningssällskapet eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 274. 9

med skäligt belopp, vilket dock icke i något fäll må överstiga hälften

av samma förlust.

Från ifrågavarande fond, vilken är avsedd att främja fiskerinäringen

medelst låneunderstöd, som genom hushållningssällskap eller landsting

såsom låneförmedlare utlämnas för anskaffande av fiskarbåtar och

fiskredskap eller för anläggande av smärre inrättningar för tillgodogörande

och förädling av fiskets produkter, utgår enligt gällande bestämmelser

icke till låneförmedlarna, såsom fallet är med egnahemslånefonden,

förvaltningsbidrag eller bidrag till täckande av förluster genom

lånerörelsen. Det skulle nu kunna ifrågasättas, huruvida icke de omförmälda

två lånefonderna borde uti förevarande hänseende likställas.

Vid 1911 års riksdag väcktes ock i två särskilda motioner förslag

i dylikt syfte. Riksdagens vederbörande utskott avstyrkte detta förslag

i sitt utlåtande nr ^122, däri utskottet anförde bland annat följande.

_ Utskottet ville icke bestrida, att beträffande förlusterna vid förmedlingsrörelsen

faran därför vid fiskerilånen vore i sig själv måhända

större än vid egnahemslånen, ehuru densamma på grund av lånerörelsens,

med undantag endast för Göteborgs och Bohus län, förhållandevis

ringa omfattning praktiskt taget ej syntes kunna jämställas med risken

vid egnahemslånerörelsen. . Vad anginge det med lånerörelsen förenade

arbetet och besväret, det vill säga själva låneförmedlarens, måste detta,

enligt utskottets förmenande, anses såsom långt mindre beträffande ett

lån ur fiskerilånefonden än i fråga om ett lån ur egnahemslånefonden.

Vidkommande de av lånerörelsen betingade kostnader ansåge utskottet,

att även i detta avseende en väsentlig skillnad förefunnes mellan de

båda slagen av lånerörelse. Egnahemslåneförmedlaren måste nämligen

ofta föranstalta om besiktning å stället av lägenhet, för vilken lån söktes,

samt för varje särskilt lån genom sakkunnig person granska lägenheten

rörande lagfarts- och inteckningshandlingar ävensom meddela lånesökanden

upplysningar och råd i olika avseenden, vilket allt åsamkade låneförmedlaren

avsevärda kostnader. Liknande eller andra kostnader förekomme

däremot endast i mycket ringa omfattning vid fiskerilånerörelsen.

Utskottet framhöll slutligen, att de förvaltningsbidrag, som medgåves

egnahemslåneförmedlare, icke vore att betrakta såsom något slags ersättning

för vederbörande låneförmedlares möda, utan endast avsåge att

betacka utom möjliga förluster — de för lånförmedlaren genom

lånerörelsen uppkommande kostnaderna. Med anledning av vad utskottet

sålunda anfört, fann utskottet sig böra hemställa, att omförmälda motioner

icke måtte av Riksdagen bifallas. Denna utskottets hemställan bifölls

ock av Riksdagen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 84 käft. (Nr 274.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 274.

Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär, att fiskerilåneförmedlaren

skulle efter prövning i varje särskilt fall kunna medgivas

ersättning för o förskyld förlust med högst hälften av denna, medan

däremot enligt förslaget förvaltningsbidrag icke skulle utgå vid denna

låneförmedling.

Vad först angår frågan om förvaltningsbidrag åt fiskerilåneförmedlare,

kan Riksdagen fullt ansluta sig till 1911 års jordbruksutskotts

uttalande i detta avseende, och är Riksdagen således av den övertygelsen,

att det icke skulle vara lämpligt eller tillrådligt, att statsbidrag anvisades

för bestridande av kostnader för fiskerilåneförmedlingen.

Beträffande däremot frågan om att staten skulle lämna bidrag till

täckande av de på grund av låneförmedlingen uppkomna förlusterna,

ställer sig frågan enligt Riksdagens åsikt helt annorlunda. Rå vid förmedlandet

av lån för nu ifrågavarande ändamål förmedlarna bliva utsatta

för risker, vilka med hänsyn till lånerörelsens beskaffenhet merendels

äro rätt oräkneliga, synes det Riksdagen, som om härvid berättigade

anspråk kunna ställas på staten, som ju genom anvisande av medel för

ändamålet orsakat dessa risker, att åtminstone i särskilda fall ikläda sig

en viss del av dem, särskilt som fiskerinäringens främjande onekligen

utgör ett icke obetydligt statsintresse. Då emellertid genom ifrågavarande

låneförmedling ortsintressen av sådan vikt bliva tillgodosedda,

att man med skäl kan påfordra, att jämväl orten bidrager till täckande

av förlusterna vid låneförmedlingen, synes det Riksdagen, som om den

av Eders Kungl. Magt föreslagna fördelningen av ifrågavarande, risker

mellan långivare och låneförmedlare är med hänsyn till båda de nu

nämnda intressena väl avvägd och fullt tillfredsställande.

På grund av det anförda får Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t

anmäla, att Riksdagen medgivit, att, där å låneunderstöd, som från

fonden för fiskerinäringens befrämjande utlämnats av hushållningssällskap

eller landsting, uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må, på framställning

av vederbörande hushållningssällskap eller landsting, efter prövning av

de i varje fall förekommande omständigheter, äga att av nämnda fonds

medel anvisa hushållningssällskapet eller landstinget gottgörelse för den

lidna förlusten med skäligt belopp, vilket dock icke i något fall må

överstiga hälften av samma förlust.

Stockholm den 30 maj 1913.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.