Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående leräkning av bevillningarna för år 1914.

1913-06-01 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1913:292, Skrivelse till Konungen angående leräkning av bevillningarna för år 1914.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrivelse Nr 292.

1

Nr 292.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 1 juni 1913.

» » »i Andra kammaren den 1 juni 1913.

Biksdagens skrivelse till Konungen angående leräkning av bevillningarna

för år 1914.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 64.)

Till Konungen.

Vid behandlingen av Eders Kungl. Maj:ts den 14 januari 1913

till Riksdagen avlåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behov har i avseende å beräkningen av statsverkets inkomster för den

tid, nästa statsreglering omfattar, eller år 1914 och intill dess ny statsreglering

vidtager, Riksdagen funnit de under rubriken A. Egentliga

statsinkomster, I. Skatter, upptagna bevillningarna böra beräknas till

168,800,000 kronor, varjämte Riksdagen beräknat överskottet å de under

B. Inkomster av statens produktiva fonder, I. Statens affärsverksamhet,

upptagna postmedlen till 3,000,000 kronor.

Med avseende å de särskilda bevillningarnas belopp får Riksdagen

anföra följande:

Inkomst- och förmögenhetsskatten. I skrivelse den 13 december

1912 med inkomstberäkning för år 1914, vilken skrivelse finnes bilagd

förberörda proposition angående statsverkets tillstånd och behov, har

statskontoret rörande inkomst- och förmögenhetsskatten anfört följande:

»År 1911, som är det första år, under vilket de nya skattelagarna

Bihang till Biksdagens protokoll 1913. 14 sand. 90 höft. (Nr 292.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 292.

av deri 28 oktober 1910 tillämpats, tillfördes statsregleringen från denna

skattetitel ett nettobelopp av 32,859,587 kronor 60 öre. Enligt från

Eders Knngl. Maj:ts befallningshavande inkomna uppgifter har skatten

''för innevarande år uttaxerats med 35,772,426 kronor 1 öre. Avkortningarna

torde, att döma efter erfarenheten från år 1911, kunna beräknas

uppgå till ungefär 561,000 kronor. Det belopp, som för riksstatsutgifternas

bestridande kan påräknas, uppgår således till något över

35,000,000 kronor.

Med avseende härå och då denna inkomsttitel mera än andra är

av natur att påverkas av de uppåtgående konjunkturer, med vilka man

torde hava att räkna även för år 1913, vilket års förhållanden väsentligen

ligga till grund för 1914 års taxering, anser statskontoret, att man utan

åsidosättande av nödig försiktighet kan i riksstaten för 1914 upptaga

inkomst- och förmögenhetsskatten med ett till 36,000,000 kronor

förhöjt belopp.»

Enligt ett vid propositionen angående statsverkets tillstånd och

behov fogat statsrådsprotokoll över iinansärenden för den 14 januari

1913 har chefen för finansdepartementet rörande denna inkomsttitel förklarat,

att han ansåge en höjning av densamma med 2,000,000 kronor

kunna ritan risk ifrågasättas, och till stöd härför anfört följande.

»Denna inkomsttitels avkastning är ju av beskaffenhet att automatiskt

stiga med landets ekonomiska utveckling och ökade välstånd.

Alldeles oavsett rådande högkonjunktur torde man således kunna räkna

med en stadigvarande höjning av densamma. Men härtill kommer

ännu en faktor, som vid denna inkomsttitels bestämmande icke bör

lämnas obeaktad. Det är nämligen att antaga, att, i den mån allmänhetens

förtrogenhet med den nya inkomst- och förmögenhetsskattelagstiftningen

ökas, deklarationerna skola i vidgad utsträckning bliva ett

uttryck för skattedragarnas verkliga skatteplikt. Att eu sådan utveckling

i stort sett kommer att verka förhöjning i skattebeloppen, synes

vara sannolikt, Naturligt är ock, att taxeringsmyndigheternas ökade

erfarenhet vid tillämpningen av den nya skattelagstiftningen skall verka

i samma riktning.

Statskontoret har vid beräkningen av förevarande inkomsttitel för

år 1914 utgått från det år 1912 uttaxerade beloppet med frånräknande

av en viss summa för avkortningar — något över 35,000,000 kronor

— och därvid räknat med en förhöjning av icke fullt en miljon kronor.

Det sålunda för år 1914 beräknade beloppet av 36,000,000 kronor torde

med säkerhet vara för lågt, Då skattesumman från år 1911 till år

1912 stigit med omkring 2 V2 miljoner kronor, torde man icke träda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 292.

försiktigheten för nära, om man beräknar inkomst- och förmögenhetsskatten

för år 1914 till 38,000,000 kronor.»

Med detta belopp har ock denna inkomsttitel upptagits i Eders

Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1914.

Riksdagen, som icke haft något att därvid anmärka, har alltså

beräknat inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1914 till 38,000,000

kronor.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst. I ovan omförmälda

underdåniga skrivelse har statskontoret anfört, att denna bevillning, enligt

från Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande inkomna uppgifter, i taxeringslängderna

för år 19i2 debiterats med 1,547,790 kronor 92 öre, av vilket

belopp omkring 90,000 kronor syntes komma att avkortas. Vid sådant

förhållande har statskontoret hemställt, att titeln i 1914 års riksstat

måtte upptagas med 1,450,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel blivit upptagen

i Eders Kungl. Maj:ts förslag till 1914 års riksstat.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot den verkställda beräkningen,

har upptagit bevillningen av fast egendom samt av inkomst

för år 1914 till 1,450,000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. I förenämnda

underdåniga skrivelse har statskontoret beträffande denna inkomsttitel

anfört följande:

»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt

nådiga förordningen den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande

och handelsexpediter samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom

hit även föras avgifter för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på

allmänningar.

De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under ovanstående

titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats med:

1909

1910

1911

För rättighet till skogsfång och

kolningsfrihet på allmänningar .

1,439

34

1,439

34

1,439

34

Av vissa handlande och handels-

expediter..............

262,756

76

257,250

—

261,200

—

För vissa offentliga föreställningar

48,037

46

76,332

03

70,055

90

Summa

312,233

56

335,021

37

332,695

24

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 292.

Ovanstående nådiga förordning den 23 oktober 1908 avser att

genomföra en förhöjd och mera effektiv beskattning av de utlänningar,

vilka här i landet giva eller biträda vid konserter samt dramatiska eller

andra föreställningar, och räkenskaperna för senaste treårsperioden utvisa,

att den med de nya bestämmelserna avsedda verkan uppnåtts. Då

emellertid skattebeloppet för år 1911 visar någon nedgång, torde försiktigheten

kräva, att inkomsttiteln i 1914 års riksstat icke upptages till

högre belopp än för år 1913 eller 300,000 kronor.»

I sitt anförande till ovan åberopade statsrådsprotokoll över finansärenden

har chefen för finansdepartementet uttalat, att vad anginge

inkomsttiteln bevillning för särskilda förmåner och rättigheter visserligen

kunde med hänsyn till de belopp, med vilka inkomsterna under densamma

influtit, ifrågasättas någon förhöjning. Då emellertid departementschefen

hade för avsikt att föreslå framläggande av proposition till innevarande

års Riksdag om viss ändring i förordningen angående bevillningsavgifter

för särskilda förmåner och rättigheter, och denna ändring

åtminstone i någon män kunde verka sänkande på ifrågavarande bevillning,

hade han icke ansett sig böra föreslå någon ändring i vad statskontoret

härutinnan föreslagit, i följd varav förevarande inkomsttitel

upptagits med samma belopp som i 1913 års riksstat.

Under erinran att den sålunda av departementschefen bebådade

propositionen sedermera framlagts och numera av Riksdagen bifallits,

får Riksdagen, som inhämtat, att ifrågavarande inkomst, enligt i statskontoret

gjord approximativ beräkning, influtit med 332,247 kronor

under år 1912, tillkännagiva, att Riksdagen icke har något att anmärka

mot dess upptagande i 1914 års stat med 300,000 kronor.

Riksdagen har alltså beräknat bevillningsavgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter för år 1914 till 300,000 kronor.

Stämpelmedlen, inberäknat vad som från och med innevarande år

benämnes arvsskatt, utgjorde

år 1907......................................................................... kronor 11,707,520

» 1908.............................................................................. » 13,569,483

» 1909............................................................................. » 11,696,288

» 1910............................ » 15,567,026

» 1911.............................................................................. » 17,763,683

eller i medeltal för dessa fem år.............................. » 14,060,800

samt år 1912.................................................................. » 16,943,795: —

Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för åren 1908—

1911 å beloppet av de stämplar, som använts till nedannämnda handlingar,

har detta belopp utgjort:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 292.

5

1908

1909

1910

1911

Handlingar till lagfarts-

protokoll ..................

3,486,794

30

3,414,602

10

3,751,348

-

3,386,545

50

Handlingar till inteck-

ningsprotokoll............

905,503

14

644,382

05

750,212

50

652,979

60

Handlingar till äkten-

skapsförordsprotokol 1

6,600

—

7,895

—

8,415

—

8,765

—

Handlingar till boupp-

teckningsprotokoll:

Bouppteckningar .........

3,124,416

70

3,253,393

35

4,322,384

80

7,053,943

10

Testamenten, till vilka

hänsyn ej tagits vid bo-

uppteckningens stäm-

pelbeläggning............

387

05

135

—

1,197

—

1,520

SO

Morgongåvobrev .........

—

—

1

50

52

—

47

75

Avhandlingar om lösöre-

köp ........................

13,760

70

16,548

60

13,945

20

13,895

50

Summa kronor

7,537,46118 917,336,957

60 (8,847,554

50

11,117,697 25

Stämpelavgiften för spelkort, som utgör 50 öre för varje kortlek,

har inbragt

år 1908 ................................................................................ kronor 152,063: —

» 1909 ............................................................................... » 159,810: 50

» 1910 ................................................................................ » 169,551: —

» 1911 ........................................-..................................... » 171,102: —

» 1912 ................................................................................ » 172,078: —

Med avseende å inkomsttiteln stämpelmedel har statskontoret i sin

förenämnda skrivelse anfört, bland annat, följande:

»Såsom statskontoret i sin underdåniga skrivelse den 13 december

1911 med inkomstberäkning för år 1913 framhållit, hava efter år 1906

ändringar beslutats i stämpelbeskattningen, vilka beräknats skola medföra

ökning i den årliga stämpeluppbörden, uppgående till

från och med den 1 jan. 1909............................................ kr. 500,000: —

» » » »1 » 1910 ytterligare........................ » 1,800,000: —

» » » » 1 maj » » 2,700,000: —

tillsammans kr. 5,000,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 292.

Antages det finansiella utbytet av de nya stämpelskatterna hava

motsvarat de vid deras införande gjorda beräkningarna, befinnas de med

varandra jämförliga belopp, varmed denna skatt på grund av äldre

bestämmelser — och således utan hänsyn till nyss angivna poster å

tillsammans 5,000,000 kronor — influtit, vara

år 1907

» 1908

» 1909

» 1910

» 1911

kronor 11,707,520: —

» 13,569,483: —

» 11,196,288: —

» 11,767,026: —

» 12,763,683: —

Bortser man från år 1908, då undantagsförhållanden i viss mån voro

rådande1), visar sig först år 1911 någon stegring utöver 1907 års inkomst.

Då emellertid innevarande år åter synes komma att förete nedgång, torde

man för år 1914 böra beräkna något lägre uppbörd än den, som 1911

års räkenskaper utvisa. Statskontoret anser, att därvid ett belopp av

17,250,000 kronor kan komma i fråga, varvid dock bör anmärkas, att

statskontoret vid sina beräkningar icke kunnat taga hänsyn till nu föreliggande

förslag till ändring av gällande stämpellagstiftning.

Vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 13 januari 1911

av statsregleringen för år 1912 yttrade statsrådet och chefen för finansdepartementet

beträffande den i riksstaten upptagna inkomsttiteln stämpelmedel,

att densamma lämpligen borde uppdelas i tvenne nya titlar,

arvsskatt och övriga stämpelmedel. En sådan anordning syntes i viss

mån betingad redan av de nya bestämmelser rörande arvsskatten, som

antagits av 1910 års Riksdag. Ån mera naturligt bleve det att så ordna

denna angelägenhet, därest Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen skulle

godkänna det förslag till förordning om arvsskatt och skatt å gåva, som

avgivits av därtill särskilt utsedda kommitterade.

Vid behandlingen av denna inkomsttitel anförde bevillningsutskottet,

att det av departementschefen förebådade förslaget till särskild förordning

om arvsskatt och skatt å gåva icke till 1911 års Riksdag ingivits. De

av 1910 års Riksdag antagna nya bestämmelserna rörande arvsskatten

utgjorde emellertid, enligt utskottets mening, tillräckligt skäl för att uppföra

arvsskatt under särskild titel.

Denna titel blev även i riksstaten uppförd med ett belopp av

6,000,000 kronor.

Enligt förenämnda, av särskilt utsedda kommitterade uppgjorda

förslag till förordning om arvsskatt och skatt för gåva — vilket dock

’) Se statskontorets underdåniga skrivelse den 13 december 1911.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 292.

ännu icke blivit av Riksdagen behandlat — skulle till arvsskatt och

skatt för gåva huvudsakligen hänföras de stämpelbelopp, som inflyta

genom stämpelbeläggning av de i ovan anförda, i finansdepartementet

utarbetade uppgifter till belopp för år 1911 av kronor 7,053,943: lo och

kronor 1,520: so upptagna kategorierna ''Bouppteckningar och ''Testamenten,

till vilka hänsyn ej tagits vid bouppteckningens stämpelbeläggning’

; men hit hör även en del av stämpeluppbörden för ''Handlingar till

lagfartsprotokoll’.

I underdånig skrivelse den 25 januari 1912 angående arvsskatten

för år 1912 och följande år föreslog statskontoret vissa åtgärder i fråga

om arvsskatteuppbörden för innevarande år och anförde därefter följande:

''Beträffande tiden efter detta år måste--— om icke den siffra,

som i rikshuvudboken angiver det belopp, varmed varje inkomsttitel

influtit, skall för arvsskatten få en helt annan karaktär — statistisk i

stället för räkenskapsmässig — än för alla övriga i rikshuvudboken upptagna

inkomsttitlar, arvsskattens uppförande i riksstaten såsom särskild

inkomsttitel oundgängligen hava till följd, att för dess uppbörd särskilda

stämplar anskaffas. Detta innebär emellertid icke blott direkta kostnader

för statsverket. Det medför även ökat besvär för stämpelförsäljarna,

d. v. s. i detta fäll domarna, vilka dessutom måste öka sitt lager av

stämplar och till följd därav även den borgen de för detta lager ställa.

För statskontorets stämpel expedition ökas givetvis arbetet, då ett nytt

slag av stämplar med 36 olika valörer tillkommer. En ökning av personalen

blir nödvändig, och såväl till följd därav som för beredande

av plats för ett större lager stämplar måste, då utrymmet redan nu

är ytterst knappt, stämpelexpeditionens lokalfråga tagas i förnyat övervägande.

Lösningen av denna fråga försvåras därav, att inom den av

statskontoret disponerade våning icke finnes tillfälle till utvidgning.

De svårigheter, som äro förenade med arvsskattens upptagande

såsom särskild inkomsttitel i riksstaten, påpekades i statskontorets---

underdåniga utlåtande den 13 november 1894 ''(angående ifrågasatt upptagande

i riksstaten av arvsskatten såsom särskild inkomsttitel)’. I enlighet

med vad statskontoret i nämnda utlåtande föreslog fann även Eders

Kungl. Maj:t Riksdagens då gjorda framställning i fråga om arvsskattens

upptagande såsom särskild inkomsttitel i riksstaten icke till annan åtgärd

föranleda än att vissa — — — ändringar vidtogos med avseende på

,den statistik, som utarbetas inom finansdepartementet. Måhända skulle,

därest Eders Kungl. Maj:t täckes finna, att de med nya stämplars

anskaffande förenade svårigheterna åtminstone icke blivit mindre sedan

år 1894, även nu samma statistik kunna anses lämna tillräcklig upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 292.

lysning, sedan den undergått den modifikation, som må krävas med

hänsyn till den betydelse, som kan komma att inläggas i begreppet och

ordet ''arvsskatt''. Alla svårigheter kunde då hävas därigenom, att i

riksstaten för kommande år de två titlarna:

''Arvsskatt, bevillning....................................................... 6,000,000: —

Övriga stämpelmedel, bevillning................................... 11,000,000:—’

ersattes med en enda titel:

''Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad arvsskatt

6,000,000 kronor) ......................................................... 17,000,000: —’

Såsom i det föregående anförts, synes totalbeloppet av stämpelmedlen

kunna böjas till 17,250,000 kronor, varjämte på grund av den

i finansdepartementet utarbetade statistiken för år 1911 det för arvsskatten

beräknade beloppet torde böra angivas till 7,000,000 kronor.

Då i övrigt statskontoret vidhåller den uppfattning, som uttalats i dess

ovan anförda underdåniga skrivelse den 25 januari 1912, vilken ännu

är på Eders Kungl. Maj:ts prövning beroende, hemställer statskontoret,

att i riksstaten för år 1914 må i stället för de två titlarna arvsskatt

och övriga stämpelmedel upptagas: Stämpelmedel, bevillning (därav

beräknad arvsskatt 7,000,000 kronor) 17,250,000 kronor.»

I sitt förberörda anförande till statsrådsprotokollet bar chefen för

finansdepartementet i detta ämne yttrat, bland annat, att, då det med

uppdelningen av den tidigare inkomsttiteln stämpelmedel avsedda syftet

helt kunde vinnas genom en sådan anordning, som statskontoret föreslagit,

ämbetsverkets framställning i denna del av honom förordades.

Statskontorets beräkning av stämpelmedlen och den del av desamma,

som skulle belöpa sig på arvsskatten, föranledde icke annan

erinran från departementschefens sida, än att beräkningen måhända vore

något försiktigare, än omständigheterna nödvändigt krävde; och har

ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten upptagits med det av statskontoret

föreslagna beloppet.

Med avseende å förevarande inkomsttitel får Riksdagen erinra om,

att Riksdagen innevarande år beslutat viss höjning av stämpeln vid köp

och byte av aktier och banklotter. Denna böjning har visserligen beräknats

föranleda en inkomstökning av omkring 500,000 kronor, men

Riksdagen bar dock icke velat böja förevarande inkomsttitel med hela

detta belopp, utan ansett försiktigheten bjuda, att ökningen beräknas till

allenast 300,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 292.

Riksdagen, som i övrigt ej haft något att erinra mot den av Eders

Knngl. Magt föreslagna beräkningen av denna titel, har alltså upptagit

stämpelmedlen (därav beräknad arvsskatt 7.000,000 kronor) för år 1914

till 17,550,000 kronor.

Tullmedlen, för år 1913 beräknade till 62,000,000 kronor, hava

enligt räkenskaperna influtit med

år 1909 ......... kronor 58,495,400: —

» 1910 .......................................................................... » 60,867,455: —

» 1911 .......................................................................... » 60,547,265: —

eller i medeltal för dessa tre år.............................. » 59,970,040: —

samt år 1912................................................................. » 65,969,496: —

I ovan omförmälda skrivelse har statskontoret angående tulluppbörden

anfört, bland annat, följande:

»För januari—november innevarande år hava, enligt meddelanden

från generaltullstyrelsen, de debiterade tullmedlen utgjort 60,143,975

kronor 86 öre; och skulle, därest uppbörden för innevarande månad

bleve lika med den för december månad nästlidet år eller 4,788,772

kronor 13 öre, för år 1912 uppgå till 64,932,747 kronor 99 öre.

Tulluppbörden

utgjorde

År 1911

År 1912

Minskning

Ökning

Under

januari.........

4,042,827

6S

3,793,246 30

249,581

38

februari ......

4,287,028

84-

4,040,133

62

246,895

2 2

_

—

>

mars............

5,325,431

45

4,955,309

58

370,121

87

—

>

april............

4,928,510

30

5,006,725

18

—

—

78,214

88

>

maj ............

5,398,131

53

5,559,960

32

—

—

161,828

79

2>

juni ............

4,585,560

13

4,733,782

52

—

—

148,222

39

»

juli...............

4,742,624

47

4,852,212

3 2

—

—

109,587

85

»

augusti.........

5,401,162

42

5,877,425

53

—

—

476,263

11

$

september ...

5,812,099

41

6,606,161

5 4

—

—

794,062

13

»

oktober.........

5,956,332

46

7,282,419

35

—

—

1,326,086

89

»

november......

6,511,747

14

7,436,599

60

—

—

924,852

46

december......

4,788,772

13

—

-

—

—

—

Av ovanstående tabell inhämtas, att visserligen tulluppbörden under

innevarande års tre första månader företett en minskning i jämförelse

med motsvarande månader nästföregående år, men att under årets övriga

Bihang till Riksdagens ''protokoll 1913. 14 samt. 90 käft. (Nr 292.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 292.

månader i samma uppbörd uppstått en avsevärd ökning, varigenom tulluppbörden

för hela året visar en väsentligt högre slutsiffra än under

år 1911.

Statskontoret anser sig fördenskull kunna hemställa, att tullmedlen

i 1914 års riksstat upptagas med ett till 63,000,000 kronor förhöjt

belopp.»

Enligt förberörda statsrådsprotokoll över finansärenden har chefen

för finansdepartementet vid detta ärendes föredragning inför Eders Kungl.

Maj:t anfört följande:

»Då statskontoret upptagit tullmedlen till 63,000,000 kronor, har

ämbetsverket utgått från det antagandet, att tulluppbörden för år 1912

skulle uppgå till inemot 65,000,000 kronor. Nu har den emellertid enligt

mig lämnade uppgifter från general tullstyrelsen i verkligheten utgjort

66,002,543 kronor 67 öre eller i runt tal 66,000,000 kronor.

Vid uppgörande av statsregleringarna för åren 1912 och 1913

hava tullmedlen upptagits till ungefärligen det belopp, till vilket tulluppbörden

i verkligheten uppgått respektive åren 1910 och 1911. Nämnda

två år uppgingo de debiterade tullmedlen till i runt tal respektive

61.650.000 och 61,775,000 kronor. För såväl år 1912 som år 1913

upptogos tullmedlen å riksstaten med ett belopp av 62,000,000.

Med samma beräkningsgrund, som vid sagda tillfällen kom till

tillämpning, skulle under i övrigt lika förutsättningar tullmedlen kunna

beräknas för år 1914 till minst 66,000,000.

Då stegringen å inkomsttiteln i fråga emellertid under år 1912

varit osedvanligt stor, synes mig försiktigheten bjuda att räkna med

möjligheten, att tullmedlen icke skola bibehålla sig vid förevarande höga

belopp. En reduktion med 1,000,000 kronor torde vara påkallad av nu

berörda hänsyn.

Emellertid ifrågasätter jag en ytterligare minskning i detta belopp

av 65,000,000 kronor, som med nu angivna beräkning skulle bliva tullmedlens

slutsumma, i det jag upptager lastpenningarna, som hittills

ingått i tullmedlen, såsom en särskild inkomsttitel på riksstaten.

Lastpenningarna utgjorde under år 1911 705,975 kronor och torde

för år 1914 kunna lämpligen beräknas till 700,000 kronor.

Vid sådant förhållande upptar jag i mitt förslag tullmedlen till

64.300.000 kronor.»

Riksdagen får med avseende å denna inkomsttitel erinra om, att

Riksdagen innevarande år beslutat, att oskalat ris skall vara tullfritt.

Då berörda beslut beräknats medföra en minskning av statsverkets in
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 292.

komster med inemot 500,000 kronor, har Riksdagen ansett detta beslut

böra föranleda en sänkning av den av Eders Kungl. Maj:t gjorda beräkningen

av ifrågavarande inkomsttitel. Åven om man bortser från

den av Riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag beslutade

nedsättningen av sirapstullen, vilken nedsättning lär hava av departementschefen

förutsatts vid beräkningen av ifrågavarande inkomsttitels

belopp, har dock Riksdagen ansett, att ytterligare någon jämkning nedåt

i det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet kan vara av omständigheterna

påkallad och föreslår därför en sänkning med sammanlagt

1,300,000 kronor. Riksdagen har alltså beräknat tullmedlen för år 1914

till 63,000,000 kronor.

Brännvinstillverkningsskatten. Enligt uppgift i statskontorets förut

åberopade skrivelse har brännvinstillverkningen i riket under nedannämnda

år utgjort:

år 1907 ..............................................

» 1908 ..............................................

» 1909 ..............................................

» 1910 ..............................................

» 1911 ..............................................

eller i medeltal för dessa fem år

liter 41,316,201

» 40,519,377

» 40,355,244

» 39,221,751

» 36,797,482

» 39,642,011

Medeltalet för femårsperioden 1906—1910 utgjorde 40,247,002 liter.

Enligt vad från kontrollstyrelsen inhämtats, har tillverkningen

under år 1912 uppgått till 42,750,297 liter och under de fyra första

månaderna av år 1913 till 19,537,418 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets nyssnämnda

skrivelse följande översikt över femårsperioden 1907—1911:

Restitution för

Influten

Statsverket

skatt

denaturerat

för högt

behållet

brännvin

erlagd skatt

år 1907 ...............

26,575,367

2,770,178

13,309

23,791,880

» 1908 ................

24,458,555

3,078,698

18,242

21,361,615

» 1909 ...............

22,486,704

3,317,840

5,844

19,163,020

> 1910 ...............

24,413,892

2,770,082

11,307

21,632,503

» 1911 ...............

24,410,473

2,548,402

5,875

21,856,196

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 292.

Enligt inhämtade upplysningar belöpte sig skatten under år 1912

till 24,144,178 kronor och utgick undersamma år restitution av tillverkningsavgift

för denaturerat brännvin med 1,556,056 kronor, i följd varav

statsverkets behållna inkomst av denna skattetitel — frånsett nu ej känd

restitution av för högt erlagd skatt — under år 1912 utgjorde 22,588,122

kronor.

Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren 1909—1911

uppgått till 20,883,906 kronor.

I sin meromnämnda skrivelse med inkomstberäkning för år 1914

har statskontoret erinrat, hurusom bevillningsutskottet vid 1912 års

Riksdag med hänsyn till den nedåtgående tendens, som under de senare

åren otvetydigt karakteriserat denna inkomsttitel, funnit försiktigheten

kräva, att någon, om ock obetydlig jämkning nedåt vidtoges i den av

Eders Kungl. Maj:t då följda beräkningen, och fördenskull hemställt, att

brännvinstillverkningsskatten måtte för år 1913 beräknas till kronor

21,300,000.

Då ovan anförda sifferuppgifter för innevarande år icke syntes

giva anledning till nedsättning i beräkningen av denna inkomsttitel,

har statskontoret föreslagit, att denna skattetitel måtte för år 1914 upptagas

till oförändrat belopp 21,300,000 kronor.

Med detta belopp har ock ifrågavarande inkomsttitel av Eders

Kungl. Maj:t upptagits i förslaget till riksstat för år 1914. Riksdagen,

som icke haft något att därvid erinra, har beräknat brännvinstillverkningsskatten

för år 1914 till 21,300,000 kronor.

Sockerskatten. I sin ovan omförmälda skrivelse har statskontoret

angående sockerskatten anfört följande:

»Enligt den av 1905 års lagtima Riksdag antagna beskattning av

socker skulle för allt socker, som efter den 1 september 1906 inom

riket tillverkades eller dit infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk

erläggas en skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som till riket

infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt tulltaxan. 1908 års Riksdag

höjde emellertid skattesatsen för åren 1909—1911 till 15 öre, för år

1912 till 15 V2 öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.

Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga sockerkonsumtionen

i riket:

år 1901—1902.

)) 1902—1903

» 1903—1904

råsocker 106,004 ton

)) 107,681 »

» 110,824 »

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 292.

13

år 1904—1905 .

» 1905—1906 .

råsocker 108,530 ton.

» 118,494 »

)) 1907

d 1908

» 1909

» 1910

1911

• ■■t.....

raffinad 117,525 »

» 116,686 »

))• 99,726 »

» 116,826 »

» 124,592 »

Skatten, som i 1911 och 1912 års riksstater uppfördes med ett

belopp av 19,000,000 kronor, upptogs, efter beräkning av samma sockerkonsumtion

som under år 1911, på grund av den höjda skattesatsen i

1913 års riksstat till 20,000,000 kronor.

Under januari—november innevarande år hava till fritt bruk utlämnats

116,173,539 kilogram. Om under innevarande månad utlämnas

lika mycket som under december månad nästlidet år eller 7,672,985

kilogram, skulle sammanlagda kvantiteten av till fritt bruk under år

1912 utlämnat socker uppgå till 123,846,524 kilogram.

Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande från kontrollstyrelsen,

intill nästlidne månads slut utgjort 17,837,489 kronor 74

öre. Förutsatt att under innevarande månad skatten skulle debiteras

med lika stort belopp som under samma månad nästlidet år eller

1,140,510 kronor 64 öre, skulle årets uppbörd kunna beräknas till

18,978,000 kronor 38 öre.

Genom tullverket har, enligt meddelande från generaltullstyrelsen,

under januari—november månader innevarande år debiterats sockerskatt

med 172,510 kronor 18 öre. Om motsvarande uppbörd under innevarande

månad blir lika stor som under december 1911 eller 7,331

kronor 53 öre, kommer den genom tullverket debiterade sockerskatten

för hela året att uppgå till 179,841 kronor 71 öre. Lägges detta belopp

till det ovan anförda, finner man, att totaluppbörden å ifrågavarande

skattetitel kan för innevarande år beräknas till 19,157,842 kronor 9 öre.

Såsom ovan nämnts, utgår skatten ännu med 15 Va öre för kilogram,

men kommer från och med nästa år att liöjas till 16 öre. Om man

för år 1914 beräknar samma sockerkonsumtion, som i det föregående

angivits för innevarande år, eller 123,846,524 kilogram, skulle skattebeloppet

efter 16 öre per kilogram uppgå till 19,815,443 kronor 84 öre.

Med hänsyn härtill och i betraktande av den nedgång i konsumtionen,

som synes hava ägt rum under innevarande år, vågar icke statskontoret

i förslagstabellen upptaga sockerskatten högre än till 19,500,000 kronor.»

I olikhet mot statskontoret har chefen för finansdepartementet i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 292.

sitt förslag till inkomstberäkning upptagit sockerskatten till samma

belopp, som fastställts i 1913 års riksstat. Departementschefen har,

enligt förberörda statsrådsprotokoll, härom yttrat följande:

»Den nedgång i sockerkonsumtionen, som synes hava ägt rum

under år 1912 och som föranlett statskontoret att föreslå sänkning av

förevarande inkomsttitel, är i sig själv icke så stor, att den behöver i

någon nämnvärd grad inverka på inkomstberäkningen. Man synes

heller icke hava anledning att betrakta nedgången i konsumtionen annat

än som en tillfällighet. Jag har med avseende härå ansett i stort sett

enahanda skäl till förevarande inkomsttitels upptagande till 20,000,000

kronor föreligga som då 1913 års riksstat fastställdes.»

Riksdagen, som inhämtat, att sockerskatten, vilken i budgeten

ingår med det debiterade beloppet, under år 1912 debiterats med

19,633,992 kronor samt under januari—april innevarande år debiterats

med 5,677,682 kronor eller 560,876 kronor mera än motsvarande belopp

under samma tid nästföregående år, har ej ansett en sänkning av det

av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet vara påkallad och har alltså

beräknat sockerskatten för år 1914 till 20,000,000 kronor.

Punschskatten. Denna skatt, vilken utgår med 60 öre för varje

liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i 1904—1906

årens riksstater med 1,300,000 kronor. Efter det vid 1906 års Riksdag

en särskild stämpelavgift till enahanda belopp som för punsch

stadgats även för arrak och rom, höjdes beräkningen av denna inkomsttitel

för år 1907 till 1,500,000 kronor, med vilket belopp titeln sedermera

varit i 1909—1912 års riksstater uppförd. På grund av inkomsttitelns

jämna stegring har emellertid titeln i 1913 års riksstat upptagits

med ett till 1,700,000 kronor förhöjt belopp.

Skatten inflöt med:

år 1909 ............................................................................. kronor 1,559,721: —

» 1910 .............................................................................. » 1,693,655: —

» 1911 .............................................................................. » 1,743,532: —

eller i medeltal för dessa tre år................................. » 1,665,636: —

samt år 1912.................................................................... » 1,838,069: —

I förut berörda skrivelse har statskontoret beträffande denna inkomsttitel,

bland annat, anfört:

»Under tiden januari—13 december innevarande år har punschstämpelavgift

influtit med 1,735,671 kronor 60 öre. Under förutsätt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 292.

ning, att under återstående delen av innevarande månad skulle inflyta

dylik avgift till lika belopp som under samma tid nästföregående år

eller 88,861 kronor 78 öre, skulle årets punscbstämpeluppbörd kunna

beräknas till 1,824,533 kronor 38 öre.

Då uppbörden å denna titel fortfarande är i stigande, synes densamma

utan fara kunna i 1914 års riksstat beräknas till 1,800,000

kronor.»

I överensstämmelse med statskontorets hemställan har denna inkomsttitel

i förslaget till riksstat för år 1914 upptagits med ett till

1,800,000 kronor förhöjt belopp.

Riksdagen, som icke haft något att däremot erinra, har beräknat

stämpelavgiften för försäljning av punsch, arrak och rom för år 1914 till

1,800,000 kronor.

Maltskatten. Under de tre år, som förflutit,. sedan nu gällande

maltskattesats fastställdes, har å denna skattetitel

influtit:

kronor.

restituerats för

malt, som an- vänts för

tillverkning

av svagdricka:

kronor.

åt statsverket

behållits:

kronor.

år 1910 ..............

5,369,027

214,691

5,154,336

» 1911 .............

5,289,170

229,748

5,059,422

» 1912 ...............

5,165,146

251,366

4,913,780

I ovannämnda skrivelse den 13 december 1912 har statskontoret

anfört, bland annat, följande:

»Enligt uppgifter, inkomna från Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

i länen, har emellertid skattebeloppet för den malt, som under

tillverkningsåret den 1 oktober 1911—30 september 1912 använts till

svagdricka, för vilken skatt tillverkarna, enligt 8 § 1 mom. i Eders

Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker den 7 augusti 1907, sådan samma § lyder enligt nådiga

förordningen den 20 augusti 1909, äga att erhålla restitution, uppgått

till sammanlagt 251,366 kronor 99 öre; om från ovannämnda 5,158,043

kronor 76 öre dragés restitutionssumman 251,366 kronor 99 öre, uppkommer

det belopp av 4,906,676 kronor 77 öre, vartill maltskatten kan

beräknas uppgå för år 1912.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 292.

Då man således synes hava att räkna med en jämn nedgång å

ungefär 100,000 kronor om året, hemställer statskontoret om skattetitelns

upptagande i 1914 års riksstat med ett till 4,700,000 kronor nedsatt

belopp.»

Med detta belopp har också titeln i fråga blivit i förslaget till

riksstat för år 1914 uppförd.

Då Riksdagen ej haft något att anmärka mot inkomsttitelns beräknande

på angivna sätt, har Riksdagen upptagit maltskatten för år

1914 till 4,700,000 kronor.

Lastpenningarna. Enligt vad av det föregående redan framgått

har Eders Kungl. Maj:t i sitt förslag till riksstat för år 1914 upptagit

lastpenningarna, som hittills ingått i tullmedlen, såsom en särskild inkomsttitel

med beräknat belopp 700,000 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot vad sålunda av Eders

Kungl. Maj:t föreslagits, har alltså beräknat lastpenningarna för år 1914

till 700,000 kronor.

Med beräknande på angivet sätt av ovan behandlade bevillningar

och sedan inkomsttiteln mantalspenningar i riksstaten uppförts med det

av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 850,000 kronor, uppgår totalsumman

under rubriken skatter i den av Riksdagen beslutade riksstaten

till 169,650,000 kronor.

Postmedlen. 1 Eders Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år

1914 återfinnas, liksom i riksstaten för innevarande år, postverkets inkomster

under rubriken »B. Inkomster av statens produktiva fonder,

statens affärsverksamhet». Under nämnda rubrik har såsom inkomstsiffra

utförts överskottet mellan postverkets bruttoinkomster och driftkostnad,

och postmedlen upptagas alltså numera i riksstaten till beräknad

nettoinkomst och icke, såsom före år 1912 varit fallet, till beräknad

frrwftoinkomst.

I ovan åberopade skrivelse har statskontoret i fråga om postverkets

inkomster och driftkostnad för år 1914 anfört följande:

»Enligt vad statskontoret inhämtat, har generalpoststyrelsen i det

förslag till inkomstberäkning och stat för driftkostnaden, som bör till

nästkommande Riksdags prövning överlämnas, beräknat bruttoinkomsten

av postmedlen för år 1914 till 27,100,000 kronor. I sin underdåniga

skrivelse den 24 sistlidne oktober har styrelsen till stöd för denna beräkning

anfört följande:

''Postverkets inkomster i följd av inrikes rörelsen under första halv
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 292.

året 1912 hava utgjort i runt tal 12,029,300 kronor. Motsvarande inkomster

för första halvåret 1911 utgjorde 11,279,300 kronor. Ökningen

för år 1912 är således 750,000 kronor eller 6.6 5 procent.

Postverkets inkomster å inrikes rörelsen under andra halvåret 1911

uppgingo till 11,387,100 kronor. Med en beräknad ökning av 6.6 5

procent skulle motsvarande inkomster för andra halvåret 1912 utgöra

12,144,300 kronor och sålunda inkomsterna å inrikes rörelsen för hela

år 1912 uppgå till 24,173,600 kronor. Någon anledning befara, att

sistnämnda belopp icke kommer att uppnås, torde icke förefinnas.

Postverkets inkomster i följd av utrikes rörelsen för år 1912

kunna beräknas till .................................................... kronor 531,000: —

samt övriga inkomster till................................... ?? 86,000:_

Läggas dessa belopp till inkomsterna av inrikes

rörelsen.............................................................. ,, 24,173,600: —

erhålles en slutsumma av kronor 24,790,600: —

Till detta belopp, eller i runt tal 24,800,000 kronor, torde alltså

postverkets samtliga inkomster för år 1912 kunna beräknas komma att

uppgå.

Då samtliga inkomsterna för år 1911 utgjorde i runt tal 23,260,000

kronor, blir den beräknade ökningen för år 1912 i förhållande till nästföregående

år, likaledes i runt tal, 1,530,000 kronor eller 6.5 8 procent.

1 örsiktigheten lärer emellertid bjuda att nu icke kalkylera inkomstökningen

så högt som till 6.5 8 procent, då mindre gynnsamma ekonomiska

förhållanden inom landet lätteligen kunna medföra en minskning

i postuppbörden på ett par procent av den redan nu ganska höga

summan.

Generalpoststyrelsen anser därför, att inkomstökningen för 1913

och 1914 bör beräknas något lägre än medeltalet av procentökningen

under de senast förflutna fem åren utvisar.

Ökningen av postverkets inkomster för vart och ett av dessa år i

jämförelse med nästföregående år har utgjort:

för

år

1907 ...............

1908 ...............

.............. 6.5 6 %

11

11

1909 ..............

.............. 5.51 %

11

11

1910 ...............

.............. 4.45 %

11

11

1911 .............

.............. 6.18%

Sammanlagda procenttalen av inkomstökningen för åren 1907—1911

uppgå således till 23.85 procent eller sålunda per år 4.77 procent. Med

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 90 käft. (Nr 292.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 292.

hänsyn till vad ovan nämnts anser generalpoststyrelsen den beräknade

ökningsproeenten böra sättas till 4.5 för vartdera av åren 1913 och 1914.

Med denna ökningsprocent skulle postverkets inkomster, vilka här

ovan för år 1912 beräknats till 24,790,000 kronor, komma att uppgå

för år 1913 till............................................. kronor 25,905,600: —

och „ „ 1914 „ ............................................. „ 27,071,400: —

eller i runt tal för år 1914 till 27,100,000 kronor.

I sistnämnda inkomstsumma torde även kunna anses inräknade

de sportelandelar, som för samma år skola redovisas till postverket. Dessa

sportelandelar ingå jämväl i de beräknade inkomsterna under år 1912.’

Enligt vad statskontoret vidare inhämtat, hava verkets driftkostnader

för år 1914 beräknats uppgå till 24,300,000 kronor; och hemställer

statskontoret i anslutning härtill, att postverket må i 1914 års riksstat

upptagas på följande sätt:

Postverket: inkomster, bevillning ... kronor 27,100,000: —

driftkostnad.................................... » 24,300,000: —

överskott ................................................................................. 2,800,000: —»

I sitt anförande till ovan åberopade statsrådsprotokoll över finansärenden

har chefen för finansdepartementet framhållit, att det syntes,

som om någon särskild anledning att tänka sig ökningsproeenten minskad

under innevarande och nästkommande år knappast skulle kunna påvisas.

Den åberopade femårsperioden innefattade i sig åtminstone ett par

verkliga depressionsår, som måste antagas hava verkat nedsättande på

även inkomsterna av posten. Då inga tecken tydde på, att man nu

stode inför mindre goda tider, syntes ingalunda vara anledning att räkna

med minskning i ökningsproeenten.

I samma statsrådsprotokoll har chefen för finansdepartementet

vidare anfört:

»Om man beräknar överskottet med 200,000 kronor mera än av

generalpoststyrelsen och statskontoret blivit gjort, synes icke finnas anledning

att befara för hög beräkning. Jag har med avseende å vad jag

anfört upptagit överskottet å postverket till 3,000,000 kronor.

Att, enligt vad chefen för civildepartementet meddelat mig, driftkostnaderna

för postverket komma att i förslag, som han senare i dag

ämnar framlägga, beräknas 8,000 kronor högre än av generalpoststyrelsen

blivit gjort, synes mig icke böra inverka på denna beräkning, då

en motsvarande ökning av bruttoinkomsten lärer kunna upptagas. Härförutom

böra bruttoinkomsterna med hänsyn till min nyss gjorda beräkning

upptagas med 200,000 kronor mera än i statskontorets förslag.»

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 292.

I överensstämmelse med chefens för finansdepartementet nyss berörda

uttalande äro postverkets beräknade såväl brutto- som nettoinkomster

och driftkostnad upptagna i förslaget till 1914 års riksstat.

Under erinran därom att Riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts framställning

numera anvisat ett belopp av 24,308,000 kronor till driftkostnad

för postverket under år 1914, får Riksdagen, som icke haft något att

anmärka beträffande beräknandet av postverkets bruttoinkomster för år

1914 på av Eders Kungl. Maj:t föreslaget sätt, tillkännagiva, att Riksdagen

upptagit postverkets bruttoinkomster för år 1914 till 27,308,000

kronor, samt att överskottet mellan berörda inkomster och driftkostnaden

i följd härav i samma års riksstat upptagits till 3,000,000 kronor.

Stockholm den 1 juni 1913.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.