Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående utfärdande av vissa föreskrifter i fråga om utarrendering av prästerskapets löneboställen. [Första kammarens tillfälliga utskotts

1913-03-29 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1913:32, Skrivelse till Konungen, angående utfärdande av vissa föreskrifter i fråga om utarrendering av prästerskapets löneboställen. [Första kammarens tillfälliga utskotts

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 32.

3

Nr 32.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 28 mars 1913.

» » > i Andra kammaren den 29 mars 1913.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående utfärdande av vissa

föreskrifter i fråga om utarrendering av prästerskapets

löneboställen.

[Första kammarens tillfälliga utskotts (nr 1) utlåtande nr 8],

[Andra kammarens tillfälliga utskotts (nr 4) utlåtande nr 1],

Till Konungen.

I kung], förordningen den 15 september 1911 angående utarrendering

av prästerskapets löneboställen föreskrives beträffande lägenhetsinnehavare

å desamma, att vid löneboställenas utarrendering skall iakttagas

vad i kungl. kungörelsen angående beredande av tryggad besittningsrätt

åt innehavare av vissa lägenheter å prästerskapets löningshemman

den 15 april 1904 stadgas beträffande sådana lägenhetsinnehavare,

som bebo dem själva tillhöriga, före den 1 januari 1904 uppförda byggnader.

Nu har inom Riksdagen väckts motion därom, att samma trygghet

i besittningsrätten måtte tillerkännas jämväl sådana lägenhetsinnehavare

å prästerskapets löneboställen, som bebo dem själva tillhöriga efter den

1 januari 1904 men före den 1 januari 1913 uppförda byggnader.

Ehuru antalet dylika lägenhetsinnehavare icke torde vara särdeles

stort, och ehuru utanför de i motionen avsedda föreskrifternas räckvidd

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 32.

måste komma alla de lägenhetsinnehavare, som bebo lägenheter å boställenas

under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning ställda

skogs- och hagmark, har Riksdagen dock funnit motionens syfte beaktansvärt.

Under ärendets behandling har Riksdagens uppmärksamhet fästs

därå, att i 1911 års förordning bland annat föreskrives, att löneboställe,

där så finnes lämpligt, må utarrenderas i flera lotter. Enligt Riksdagens

mening bör denna bestämmelse hava sin tillämpning även på de lägenheter,

som i motionen avses. Tvivelsutan vore det också för lägenhetsinnehavarne

förmånligast, om de finge direkt med vederbörande myndighet

träffa avtal om sina lägenheter och sålunda bliva självständiga arrendatorer.

Därigenom erhölle de optionsrätt jämte andra förmåner,

varom förordningen stadgar, eller, med andra ord, en verkligt tryggad

besittningsrätt till sina lägenheter. Ifrågavarande utväg synes således

Riksdagen böra företrädesvis anlitas. Men då det kan inträffa, att en

lägenhet med avseende å densammas läge eller andra förhållanden befinnes

icke lämpligen böra utarrenderas såsom en särskild lott, i vilket

fall ovan angivna utväg icke står till buds, synes skydd i omhandlade

hänseende böra i görligaste man beredas här avsedda lägenhetsinnehavare.

Ifrågavarande lägenhetsinnehavares ställning torde visserligen, enligt

vad Riksdagen inhämtat, komma att bliva föremål för behandling av

den utav Eders Kungl. Maj:t den 10 juni 1912 tillsatta kronolägenhetskommissionen,

men innan bestämmelser rörande dessa lägenhetsinnehavares

besittningsförhållanden kunna bliva antagna, är dock måhända ett

avsevärt dröjsmål oundvikligt. Kronolägenhetskommissionen torde nämligen

först om något år kunna framlägga förslag till hithörande ärendens

ordnande i hela deras omfattning. Under väntetiden kan ställningen

för de lägenhetsinnehavare, som uppfört sina byggnader efter

den 1 januari 1904, bliva synnerligen svår, då arrendator erm a äro oförhindrade

att låta vräka dem eller av dem utkräva oskäliga avgälder.

Det synes därför Riksdagen önskvärt, att ifrågavarande lägenhetsinnehavares

ställning provosoriskt tryggas i avvaktan på en allmän lagstiftning

rörande hithörande frågor. Ett sådant provisorium bör icke

kunna föregripa denna allmänna lagstiftning, då här endast avses, att

vissa redan nu gällande föreskrifter utsträckas att omfatta vissa smärre

grupper av lägenhetsinnehavare, som under nuvarande förhållanden icke

med någon trygghet kunna bebo sina lägenheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 32.

0

Då de första nya löneregleringarna för prästerskapet infalla redan

år 1914, äro föreskrifter i av Eiksdagen angiven riktning påkallade snarast

möjligt.

På grund av vad sålunda anförts, får Eiksdagen anhålla, att do

föreskrifter i kungl. kungörelsen den 15 april 1904 angående beredande

av tryggad besittningsrätt åt innehavare av vissa lägenheter å prästerskapets

lönekemman, som enligt kung!, förordningen den 15 september

1911 skola iakttagas vid utarrendering av ecklesiastika löneboställen,

måtte utsträckas att gälla sådana lägenhetsinnehavare å dessa boställen,

som bebo dem själva tillhöriga, före den 1 januari 1913 uppförda byggnader.

Stockholm den 29 mars 1913.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.