Skrivelse till Konungen, angående åstadkommande av en effektiv tandvård särskilt vid landsbygdens småoch folkskolor.
2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1913:52, Skrivelse till Konungen, angående åstadkommande av en effektiv tandvård särskilt vid landsbygdens småoch folkskolor.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 52.
3
Nr 52.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 5 april 1913.
» » si Andra kammaren den 8 april 1913.
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående åstadkommande av
en effektiv tandvård särskilt vid landsbygdens små- och
folkskolor.
(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 4).
(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6).
Till Konungen.
I en inom Riksdagen väckt motion liar framhållits behovet av att
en utredning verkställdes om på vad sätt en effektiv tandvård särskilt vid
landsbygdens små- och folkskolor må kunna komma till stånd.
Den av motionären framförda frågan synes Riksdagen vara av stor
betydelse.
Redan tillförene har Riksdagens uppmärksamhet varit fästad å förevarande
fråga, såsom framgår därav att 1912 års riksdag, på framställning
av Eders Ivungl. Maj:t, för anställande genom överstyrelsens för rikets
allmänna läroverk försorg av undersökningar rörande munhygien vid
de allmänna läroverken — vilka undersökningar skulle verkställas under
loppet av åren 1913—1915 å samtliga elever vid de allmänna läroverken
— för år 1913 beviljat ett anslag av 2,000 kronor.
Ännu ett uttryck för det alltmer framträdande kravet på en rationell
tandvård är en av Svenska nationalföreningen för munhygienens befrämjande
och Sveriges tandläkareförbund i januari 1912 till Eders Kungl.
Maj:t ingiven framställning, varuti anhållits om utseende av sakkunniga
för utredning av den offentliga tandvårdens ordnande.
4
Riksdagens skrivelse Nr 52.
Riksdagen kar sig vidare bekant, att folkundervisningskommittén i
sitt den 20 december 1911 avgivna betänkande, angående folkskoleseminarierna,
i undervisningsplanen för dessa upptagit jämväl en hygienisk
kurs, som väl även torde omfatta undervisning i tandvård. Efter vad Riksdagen
erfarit, är undervisning i tandvård också avsedd att inbegripas i det
blivande förslaget till undervisningsplan för folkskolorna.
Otvivelaktigt är, att tandvården i vårt land, särskilt på landsbygden,
mången gång i hög grad försummas.
Riksdagen inser emellertid till fullo, att försök till genomförande av
en mera effektiv tandvård, särskilt vid landsbygdens små- och folkskolor,
komme att möta avsevärda svårigheter, först och främst ur ekonomisk synpunkt,
men äfven med hänsyn till lokala förhållanden.
I fråga om sättet för anordnande av denna tandvård spelar givetvis
upplysningsarbetet en stor roll, och då man torde kunna förutsätta, att
sådant endast undantagsvis ingår i barnens uppfostran i hemmen, bör undervisning
om vikten av tändernas vård i folkskolan bedrivas både så
tidigt och så ingående som möjligt. Därjämte böra barnen tillhållas att
vårda sina tänder, och torde tillsynen härutinnan kunna begynna redan i
småskolan.
Tydligtvis innebär emellertid en effektiv tandvård mera än den nu
nämnda undervisningen och tillsynen, så mycket mer som enligt tillgängliga
upplysningar flertalet barn redan vid sitt inträde i skolåldern lära lida
av tandröta och följaktligen behöva läkarvård. Huru den läkarvård,
som sålunda vore påkallad, lämpligast skulle kunna på landsbygden göras
mera allmänt tillgänglig tilltror sig Riksdagen icke kunna till fyllest bedöma.
Möjligen skulle man kunna tänka sig, att saken kunde ordnas genom
anställande av distriktstandlåkare (tandinspektörer), och torde antalet dylika
läkare icke behöva bliva allt för stort, enär distrikten kunde göras
ganska omfattande.
På grund av vad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, på vad sätt en effektiv tandvård särskilt
vid landsbygdens små- och folkskolor må kunna komma till stånd samt
för Riksdagen framlägga förslag härom.
Stockholm den 8 april 1918.
Med undersåtlig vördnad.
Victor Pettersons A.-B. Boktr-, Sthlm 1913.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.