Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående Kungl. Djurgårdens bevarande i största möjliga utsträckning såsom naturlig park.

1913-05-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1913:69, Skrivelse till Konungen, angående Kungl. Djurgårdens bevarande i största möjliga utsträckning såsom naturlig park.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 69.

Nr 69.

Uppläst och godkänd i Första Kammaren den 3 maj 1913.

» » »i Andra kammaren den 3 maj 1913.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående Kungl. Djurgårdens

bevarande i största möjliga utsträckning såsom naturlig

park.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 17.)

(Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

Uti en inom Riksdagen väckt motion kar gjorts framställning om föranstaltande

av åtgärder för att Kungl. Djurgården vid Stockholm i så stor

utsträckning som möjligt bibekölles såsom naturlig park samt att för detta

ändamål utredning snarast möjligt verkställdes för fastställande av en lämplig

gräns för de områden därav, som borde såsom park för all framtid

bevaras.

En storstads behov av öppna parker till motvikt mot den sammanpackade

befolkningens mer eller mindre ohygieniska liv är numera allmänt

erkänt. I Djurgården äger Stockholms befolkning tillgång till en

naturpark av säregen skönhet och enastående behag. För denna befolkning

är det därför av utomordentligt intresse, att dessa skatter åt densamma

bevaras. Men det är givetvis därjämte även av stort intresse för

hela vårt land, att Sveriges huvudstad i all framtid omgives av en väl

bevarad ursprunglig natur av utpräglad svensk typ.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 69.

Riksdagen vill emellertid i samband härmed framhålla, att det speciella

intresset för Djurgårdens bevarande i orubbat skick enligt Riksdagens

mening ej lär få mer än nödvändigt är inkräkta på Djurgårdens

egenskap av att vara Stockholms befolknings främsta tillflykts- och rekreationsort.

I denna sin egenskap är nämligen Djurgården så intimt förenad

med vår huvudstads historia, att ingen svensk önskar, att den traditionen

skall brytas, utan att Djurgårdens minnesrika platser i sitt ursprungliga

skick skola bevaras till glädje och nytta även för kommande generationer

av vår huvudstads och vårt lands befolkning.

Vid övervägande av, i vad mån ett förverkligande av de i motionen

uttalade önskemålen kan låta sig göra, synes, vad södra Djurgården beträffar,

grundad anledning finnas att hoppas, att den fara, som här en

tid tycktes hota i form av tomtupplåtelser till villabyggnader, nu är förbiEnskild

besittningsrätt till delar av eu offentlig parks område är naturligen

synnerligen olämplig och bör så mycket som möjligt undvikas, då eu folkparks

alla vackra platser böra vara för den stora allmänheten tillgängliga,

och synes detta krav å södra Djurgården bliva alltmer beaktat, vilket

framgår jämväl därav att nya vägar anläggas och strandpromenader framdragas

på förut avstängda områden.

Vidkommande härefter norra Djurgården så uppträda här starka och

å sin sida berättigade intressen hotande mot detta områdes bevarande som

öppen park. Såväl statsverkets ekonomiska intresse av tomtförsäljningar

som expansionsbehovet hos statens till huvudstaden förlagda institutioner

hava givit anledning till inkräktningar på parkområdet, som, i och för sig

förklarliga, dock giva full aktualitet åt det av motionären framförda spörsmålet.

Då enligt Riksdagens förmenande visserligen betydliga delar av

norra Djurgården, men dock på långt när icke hela dess område, böra

ekonomiskt exploateras, synes Riksdagen därför starka skäl föreligga att

överväga, vad som lämpligen bör bibehållas som park och vad som kan

upplåtas till andra ändamål.

Om således Djurgårdens bibehållande i största möjliga grad såsom

park i sin nuvarande utsträckning framstår såsom önskvärt för Riksdagen,

må å andra sidan framhållas, att då, såsom också av vad ovan anförts

framgår, detta önskemåls förverkligande skulle i främsta rummet komma

att innebära ett tillgodoseende av Stockholms stads befolknings intressen,

staten till gengäld för sin underlåtenhet att exploatera ifrågavarande markområden

med fog kan göra anspråk på att vid kommande eventuella mellanhavanden

med Stockholms stad röna största tillmötesgående från stadens sida.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 69.

På grund av vad sålunda anförts och under hänvisande i övrigt till

innehållet uti tvenne för Riksdagen tillgängliga, i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver, införskaffade yttranden från Riksmarskalksämbetet

och intendenten för Ivungl. Djurgården, får Riksdagen, under uttalande

av den önskan, att Ivungl. Djurgården vid Stockholm i så stor utsträckning

som möjligt bibehålies såsom naturlig park, anhålla, att utredning

måtte verkställas, så att snarast möjligt eu lämplig gräns kunde fastslås

för de områden, som borde såsom park för all framtid bevaras.

Stockholm den 3 maj 1913.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, A.-B. Fahlcrantz’ Boktryckeri, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.