Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1913-05-30 · 74 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 73 av 74 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1913:7, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

1

Nr 7.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 30 maj 1913.

» » »i Andra kammaren den 30 maj 1913.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av

utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande

anslagen till finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 7. 19, 47. 50. 73, 74, 75, 76, 81, So, 103,

104. 111, 112, 119 och 127 samt memorial nr 71, 110 och 154.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen . av utgifterna under riksstatens sjunde

huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kungl. Makt anmäla följande beslut.

A. Departementet.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj: t

i punkt 1 under sjunde huvudtiteln föreslagit Riksdagen att till provisorisk

lönereglering för befattningshavare i finansdepartementet, i enlighet

med de i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden ovannämnda

dag i fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet

angivna grunder och på de i samma protokoll förordade villkor,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 7.

på extra stat för år 1914 bevilja ett förslagsanslag av 8,160 kronor,

därav högst 175 kronor finge användas till höjning av vikariatsersättning

under semester och varav 195 kronor finge av Eders Kungl. Magt

utanordnas under år 1913 förskottsvis av tillgängliga medel såsom tilllägg

till det i 1913 års riksstat för samma ändamål anvisade belopp

av 7,770 kronor.

Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade

anslaget till ålderstillägg åt vissa vaktmästare i departementet, av vad

innevarande Riksdag beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare i

justitiedepartementet, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till provisorisk

lönereglering för befattningshavare i finansdepartementet, i enlighet

med de i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för

den 14 januari 1913 i fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet

angivna grunder och på de i samma protokoll förordade

villkor, på extra stat för år 1914 beviljat ett förslagsanslag av 7,965

kronor, därav högst 175 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning

under semester.

2:o) Eders Knngl. Maj:t har i punkt 2 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att för beredande av ersättning åt en extra föredragande i

finansdepartementet å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 7,000

kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,

har, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande

av ersättning åt en extra föredragande i finansdepartementet å extra

stat för år 1914 anvisat ett anslag av 7,000 kronor.

3:o) Under punkt 3 av huvudtiteln har Eders Kungl. Magt föreslagit

Riksdagen att till arvode åt en extra kanslisekreterare med tjänstgöringsskyldighet

enligt de av departementschefen angivna grunder å

extra stat för år 1914 bevilja ett belopp av 7,975 kronor med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att därav redan under år 1913 disponera 2,725 kronor.

Då sammanförandet av samtliga ärenden rörande kommunernas

finanser till ett departement givetvis bereder möjlighet till deras behandling

efter mera enhetliga grunder än som hittills under deras uppdelning

på två departement kunnat äga ruin, synes det Riksdagen, att

Eders Kungl. Maj: t haft goda skäl för denna åtgärd. Och har Riksdagen

för sin del icke funnit något att i princip erinra mot dessa ärendens

förläggande för närvarande till finansdepartementet och nödiga

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse \Nr 7.

provisoriska åtgärders vidtagande därstädes för ärendenas omsorgsfulla

handläggning. En sådan anordning, som med hänsyn till mängden av

föreliggande ärenden av denna art samt det önskvärda i, att desamma

må erhålla en i möjligaste mån likartad, sakkunnig och skyndsam behandling,

synes vara omedelbart påkallad, behöver, enligt Riksdagens

förmenande, icke innebära ,något prejudicerande av vare sig detta arbetes

framtida organisation eller finansdepartementet såsom slutlig plats för

ifrågavarande ärendens framtida behandling. Vid sådant förhållande och

då den av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet nu begärda förstärkningen

i departementets arbetskrafter synes vara erforderlig, har Riksdagen

ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag.

Riksdagen har alltså till arvode åt en extra kanslisekreterare med

tjänstgöringsskyldighet enligt de av departementschefen angivna grunder

å extra stat för år 1914 beviljat ett belopp av 7,975 kronor med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att därav redan under år 1913 disponera 2,725 kronor.

B. De centrala ämbetsverken.

4:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t i punkt 4 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att för anställande hos kammarkollegium av en extra

advokatfiskal på extra stat för år 1914 bevilja ett anslag av 6,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, har, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, för anställande lios kammarkollegium av en extra advokatfiskal

på extra stat för år 1914 beviljat ett anslag av 6,000 kronor.

5:o) I punkt 5 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för ordnande av vissa till kammarkollegii aktuariekontor

hörande handlingar på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av

1,500 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

i denna punkt gjorda framställning, har, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för ordnande av vissa till kammarkollegii aktuariekontor hörande

handlingar på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 1,500 kronor.

6:o) Under punkt 6 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen

dels medgiva, ej mindre att i staten för statskontoret må från

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 7.

och med år 1914 uppföras avlöning för ytterligare en statskommissarie

och byråchef med 8,100 kronor, därav lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar

2,500 kronor och ortstillägg 600 kronor, ävensom för två

tjänstemän av första lönegraden, för vardera med 4,000 kronor, därav

lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstillägg

300 kronor; än även att nämnde tjänstemän*må äga rätt, statskommissarien

och byråchefen till ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års

tjänstgöring samt en var av nämnde tjänstemän av första lönegraden

till tre ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter 5, 10 och 15 års

tjänstgöring;

dels förklara, att berörda ålderstillägg skola utgå av det under

sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;

dels ock godkänna de av departementschefen för åtnjutande av

dessa avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser.

Då av den förebragta utredningen tydligen framgår, att ämbetsverket

är i verkligt behov av den begärda arbetsförstärkningen, vars

erforderlighet vitsordats jämväl av löneregleringskommittén, har Riksdagen,

som i nästa punkt yttrar sig om anslagsbehovet å extra stat,

bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Riksdagen har alltså beslutit att

dels medgiva ej mindre att i staten för statskontoret må från och

med år 1914 uppföras avlöning för ytterligare en statskommissarie och

byråchef med 8,100 kronor, därav lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar

2,500 kronor och ortstillägg 600 kronor, ävensom för två

tjänstemän av första lönegraden, för vardera med 4,000 kronor, därav

lön 2,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstillägg

300 kronor; än även att nämnda tjänstemän må äga rätt, statskommissarien

och byråchefen till ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års

tjänstgöring samt eu var av nämnde tjänstemän av första lönegraden

till tre ålderstillägg, vartdera å 500 kronor efter 5, 10 och 15 års

tjänstgöring;

dels förklara, att berörda ålderstillägg skola utgå av det under

sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;

dels ock godkänna de av departementschefen för åtnjutande av

dessa avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 7 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att å extra stat för år 1914 till förstärkning av arbetskrafterna

inom statskontoret anvisa ett belopp av 13,250 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Under hänvisning till vad Riksdagen under nästföregående punkt

yttrat i fråga om förevarande anslagsbehov får Riksdagen anmäla, att

Riksdagen å extra stat för år 1914 till förstärkning av arbetskrafterna

inom statskontoret anvisat ett belopp av 13,250 kronor.

8:o) Under punkt 8 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshavare

i kommerskollegium, i enlighet med av departementschefen tillstyrkta

grunder och på av honom förordade villkor, på extra stat för år *1914

bevilja ett förslagsanslag av 13,085 kronor, därav högst 375 kronor må

användas till höjning av vikariatsersättning under semester och varav

195 kronor må disponeras redan under år 1913 för beredande av provisoriska

ålderstillägg åt förste vaktmästaren och en andre vaktmästare.

Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade

anslaget till ålderstillägg åt vissa vaktmästare i kommerskollegium, av

vad innevarande Riksdag beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare

i justitiedepartementet, får Riksdagen anmäla att Riksdagen till provisorisk

lönereglering för befattningshavare i kommerskollegium, i enlighet

med av departementschefen tillstyrkta grunder och på av honom förordade

villkor på extra stat för år 1914 beviljat ett förslagsanslag av

12,890 kronor, därav högst 375 kronor må användas till höjning av

vikariatsersättning under semester.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 9 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att å extra stat för år 1914 till anställande å kommerskollegii

industribyrå, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

angivna grunder och på de av honom förordade villkor,

av en extra byråchef och en extra sekreterare anvisa ett belopp, av

11,113 kronor.

I 1912 års statsverksproposition gjordes av Eders Kungl. Maj: t

under punkt 29 av sjunde huvudtiteln enahanda framställning för år 1913.

Vid behandlingen därav yttrade Riksdagen, att behovet av en

extra föredragande å kommerskollegii industribyrå under de år, som

återstode till dess det pågående utredningsarbetet angående kollega

ombildning kunde leda till genomförandet av en definitiv omreglering

av ämbetsverket, vore till fullo ådagalagt. Då emellertid med hänsyn

till det åsyftade utredningsarbetet de åtgärder, som då kunde komma i

fråga för beredande av ökade arbetskrafter åt byrån, måste såsom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 7.

kollegium självt anfört bliva av temporär varaktighet och helt provisoriska,

syntes det Riksdagen icke vara lämpligt att tillgodose byråns

förenämnda behov av en extra föredragande genom en så fast anordning

som uppförandet av en extra byråchef. Frågan borde däremot

lämpligen kunna ordnas på enahanda sätt som dittills med den skillnad,

att Riksdagen anvisade därför erforderliga medel. Med tillämpning av

då gällande beräkningsgrund skulle sålunda för avlönande av en extra

föredragande å byrån erfordras, för år räknat, ett belopp av 7,250

kronor, varav 2,250 kronor lämpligen borde anses såsom tjänstgöringspenningar.

På grund härav och då till vikariatsersättning under den extra

föredragandens semester beräknades ett till 282 kronor avrundat belopp,

anvisade Riksdagen å extra stat för år 1913 till förstärkning av arbetskrafterna

å kollegii industribyrå år 1913 i huvudsaklig överensstämmelse

med de av Riksdagen angivna grunder ett belopp av 10,532 kronor.

Med avseende härå och då de skäl till frångående av den utav

Riksdagen sålunda uttalade uppfattningen i fråga om lämpligaste sättet

för tillgodoseende av ämbetsverkets behov av den ifrågavarande arbetsförstärkningen,

vilka nu blivit framlagda, icke synas Riksdagen avgörande,

har Riksdagen ansett, att Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande

framställning icke bör i vidare mån bifallas än att till ämbetsverkets

förfogande för tillgodoseende av dess förenämnda behov av arbetsförstärkning

under år 1914 ställes enahanda belopp som för år 1913 att

användas i huvudsaklig överensstämmelse med de av Riksdagen sålunda

godkända grunder.

Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen å extra stat för år 1914 till förstärkning

av arbetskrafterna å kommerskollegii industribyrå i huvudsaklig

överensstämmelse med av Riksdagen härovan angivna grunder beviljat

ett belopp av 10,532 kronor.

10:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 10 av huvudtiteln

föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 till avlönande

av en teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå, i huvudsaklig

överensstämmelse med de av departementschefen angivna grunder och

på de av honom förordade villkor, anvisa ett belopp av 5,825 kronor.

De skäl, som blivit anförda såväl av Sveriges hantverksorganisation

och kommerskollegiikommittén som av Eders Kungl. Maj:t till

förmån för inrättandet av en teknisk konsulentbefattning å kommers
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 7.

koilegii industribyrå, synas icke kunna frånkännas giltighet. Hantverkets

betydelse för landets näringsliv samt önskvärdheten av vaken anpassning

från hantverkets sida efter våra dagars hastiga utveckling å olika yrkesområden

motivera enligt Riksdagens uppfattning väl tillkomsten av en

rådgivande, initiativtagande och organiserande funktionär för denna del

av näringslivet i statens industri- och yrkesfrämjande verk. De uppgifter,

som redan ifrån början föreligga, torde också i avseende på

tjänstens karaktär och löneförmåner påkalla den ställning för innehavaren

av befattningen i fråga, som i propositionen blivit föreslagen. I berörda

avseenden finner sig alltså Riksdagen kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag.

Däremot synes det Riksdagen finnas anledning betona, att ett direkt

inordnande av denna befattning under en sekreterare och assistenttjänst

å industribyrån kan medföra den olägenheten, att fullgörandet av

rent expeditionella och tekniska uppdrag å byrån bliva huvudsak och

arbetet för hantverksintressenas främjande bisak. Enligt Riksdagens

åsikt bör förhållandet vara det motsatta. Vid besättandet av denna

tjänst synes det vara av synnerlig vikt, att därtill förvärvas en med

hantverkets ställning och behov förtrogen och för detta näringsområdes

höjande intresserad person, som sättes i tillfälle att ägna huvudparten

av sin kraft åt denna uppgift; vilket givetvis icke hindrar, att han, i

den mån tid och förhållanden medgiva, i övrigt tages i anspråk för

jämväl annat arbete å industribyrån.

Under detta uttalande, som emellertid icke torde behöva föranleda

särskilda villkor för anslagets beviljande, får Riksdagen anmäla, att

Riksdagen å extra stat för år 1914 till avlönande av en teknisk konsulent

å kommersko II eg ii industribyrå anvisat ett belopp av 5,825 kronor.

ll:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 11 av huvudtiteln

därom gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till bestridande av kostnader för handläggning hos

kommerskollegium av ärenden rörande svenska fartygs registrering m. m.

på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 10,850 kronor.

12:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren

1908—1913 ägt rum, till beredande av arvode åt ett sjötekniskt biträde

hos kommerskollegium på extra stat .för år 1914 anvisat ett belopp av

3,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 7.

13:o) Uti punkt 13 av huvudtiteln liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för utgivande genom kommerskollegii försorg av en

periodisk publikation, »kommersiella meddelanden», i huvudsaklig överensstämmelse

med den av departementschefen förordade plan på extra

stat för år 1914 anvisa ett belopp av 12,000 kronor.

Riksdagen har för utgivande genom kommerskollegii försorg av

en periodisk publikation »kommersiella meddelandem, i huvudsaklig överensstämmelse

med den av departementschefen förordade plan, på extra

stat för år 1914 anvisat ett belopp av 10,000 kronor.

14:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 14 av huvudtiteln

därom gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad för åren

1911—1913 ägt rum, till beredande av arvode åt en vaktmästare hos

kommerskollegium på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 1,175

kronor.

15:o) I en till Riksdagen den 11 april 1913 avlåten proposition,

nr 211, har Eders Kungl. Magt, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit Riksdagen medgiva, att aktuarien i kommerskollegium K. E.

Norman må för erhållande av ålderstillägg å sin tjänst tillgodoräkna

sig den tid, under vilken han uppehållit en å extra stat uppförd aktuarietjänst

i kommerskollegium.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

har medgivit, att aktuarien i kommerskollegium K. E. Norman

må för erhållande av ålderstillägg å sin tjänst tillgodoräkna sig den tid,

under vilken han uppehållit en å extra stat uppförd aktuarie^’änst i

kommerskollegium.

16:o) I en till Riksdagen den 11 april 1913 avlåten proposition,

nr 212, har Eders Kungl. Magt, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit Riksdagen medgiva, att vaktmästaren i kommerskollegium

Eric Adolf Wretman må för erhållande av ålderstillägg å sin tjänst

tillgodoräkna sig den tid, varunder han uppehållit en å extra stat uppförd

vaktmästare’änst i kommerskollegium.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

har medgivit, att vaktmästaren i kommerskollegium Eric Adolf

Wretman må för erhållande av ålderstillägg å sin tjänst tillgodoräkna

sig den tid, varunder han uppehållit en å extra stat uppförd vaktmästartjänst

i kommerskollegium.

17:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 15 av huvudtiteln

gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, å extra stat för år 1914 för anställande å kammarrättens

revisionsavdelning av tre extra revisorer och fyra räknebiträden

beviljat 15,800 kronor, därav högst 800 kronor må avses till vikariatsersättning

under semester.

18:o) Under punkterna 16 och 17 av huvudtiteln har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen

dels medgiva att i staten för statistiska centralbyrån må från och

med år 1914 uppföras avlöning för ytterligare en förste aktuarie med

4,500 kronor, därav 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,

samt att nämnda förste aktuarie må äga rätt till två ålderstillägg

å vartdera 500 kronor efter 5 respektive 10 års tjänstgöring;

dels förklara, att berörda ålderstillägg skola utgå av det under

sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;

dels besluta, att de för statistiska centralbyråns tjänstepersonal i

övrigt gällande villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande

jämväl skola äga tillämpning på nämnda förste aktuarie;

dels höja reservationsanslaget till arvoden åt tillfälliga biträden

samt till vikariatsersättning, nu 20,250 kronor, med 190 kronor till

20,440 kronor.

Riksdagen, som på förekommen anledning förvissat sig om, att

frågan om rättsstatistikens överflyttande från justitiedepartementet till

statistiska centralbyrån ännu icke blivit av Eders Kungl. Maj:t avgjord,

har för sin del icke funnit något att erinra mot en dylik anordning,

vars lämplighet torde vara av den därom förebragta utredningen till

fullo ådagalagd. I anledning härav och då den för ändamålet begärda

förstärkningen av centralbyråns personal synes Riksdagen av behovet

påkallad, har Riksdagen, som icke heller i övrigt funnit något att erinra

mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, ansett sig böra bifalla

detsamma.

På grund därav och under uttalande av sin tillfredsställelse med

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 7 käft. (Nr 7.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 7.

att centralbyråns förnyade begäran om uppförande å centralbyråns stat

av avlöning för en byråchef, avsedd för jordbruks- och fiskeristatistiken,

varom förslag förelagts föregående års Riksdag, men då icke vunnit

Riksdagens bifall, icke föranlett någon åtgärd från Eders Kungl. Maj:ts

sida, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen dels medgivit, att i staten

för statistiska centralbyrån må från och med år 1914 uppföras avlöning

för ytterligare en förste aktuarie med 4,500 kronor, därav 3,000 kronor

lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, samt att nämnda förste

aktuarie må äga rätt till två ålderstillägg å vartdera 500 kronor efter

5 respektive 10 års tj änstgöring; dels förklarat, att berörda ålderstillägg

skola utgå av det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till ålderstillägg; dels beslutat, att de för statistiska centralbyråns tjänstepersonal

i övrigt gällande villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas

åtnjutande jämväl skola äga tillämpning på nämnda förste

aktuarie; dels ock höjt reservationsanslaget till arvoden åt tillfälliga biträden

samt till vikariatsersättning, nu 20,250 kronor, med 190 kronor till

20,440 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 18 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1914 anvisa dels till arvode åt en

extra ordinarie förste aktuarie i statistiska centralbyrån ett anslag av

5,600 kronor, dels till arvoden åt fyra extra ordinarie aktuarier i samma

ämbetsverk ett anslag av, för vardera 3,900 kronor eller tillsamman

till arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och fyra extra ordinarie

aktuarier i statistiska centralbyrån ett anslag av 21,200 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, har på extra stat för år 1914 anvisat dels

till arvode åt en extra ordinarie förste aktuarie i statistiska centralbyrån

ett anslag av 5,600 kronor, dels till arvoden åt fyra extra ordinarie

aktuarier i samma ämbetsverk ett anslag av för vardera 3,900 kronor

eller tillsamman till arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och

fyra extra ordinarie aktuarier i statistiska centralbyrån ett anslag av

21,200 kronor.

20:o) I punkt 19 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshavare i

statistiska centralbyrån, i enlighet med de av departementschefen tillstyrkta

grunder och på de av honom förordade villkor, på extra stat

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 7.

för år 1914 bevilja ett förslagsanslag av 10,470 kronor, därav högst

325 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning under semester

och varav 100 kronor må disponeras redan under år 1913 för beredande

av provisoriskt ålderstillägg åt förste vaktmästaren i ämbetsverket.

Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade

anslaget till ålderstillägg åt en vaktmästare i statistiska centralbyrån,

av vad Riksdagen beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare i

justitiedepartementet, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till provisorisk

lönereglering för befattningshavare i statistiska centralbyrån, i enlighet

med de av departementschefen tillstyrkta grunder och på de av honom

förordade villkor, på extra stat för år 1914 beviljat ett förslagsanslagav

10,370 kronor, därav högst 325 kronor må användas till höjning av

vikariatsersättning under semester.

21:o) Uti punkt 20 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj: t föreslagit

Riksdagen att till förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga

biträden hos statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes

å ordinarie stat anvisade anslag å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 46,600 kronor.

I skrivelse till Riksdagens statsutskott den 3 maj 1913 har departementschefen

under erinran att under förevarande punkt i statsverkspropositionen

finnes beräknat ett belopp av 1,600 kronor till arvode åt

ett kvinnligt biträde, avsett för ett centralt kreditregister, om vars anordnande

avsikten varit att förelägga årets Riksdag vederbörligt förslag,

anmält, att, enär enligt honom från chefen för justitiedepartementet

tillhandakommet meddelande, något förslag i ämnet icke kommer att i

år framläggas för Riksdagen, berörda biträde tillsvidare varder obehövligt

och att det under ifrågavarande punkt äskade anslag följaktligen kan

minskas med 1,600 kronor.

Med anledning härav och under hänvisning till vad Riksdagen i

sammanhang med reglerandet av utgifterna under denna huvudtitel vid

behandlingen av frågan om avlöningsmedel för statistiska centralbyrån

m. m. yttrat om rättsstatistikens överflyttande till statistiska centralbyrån,

får Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.

Maj:t i förevarande punkt i övrigt föreslagit, anmäla, att Riksdagen till

förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska

centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 7.

anvisade anslag å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 45,000

kronor.

22:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t i punkt 21 av huvudtiteln

föreslagit Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshavare

i överintendentsämbetet, med undantag av kassören och bokhållaren,

i enlighet med de av departementschefen tillstyrkta grunder

och på de av honom i övrigt förordade villkor, på extra stat för år

1914 bevilja ett förslagsanslag av 6,940 kronor, därav högst 145 kronor

må användas till höjning av vikariatsersättning under semester och

varav 195 kronor må disponeras redan under år 1913 för beredande

av provisoriska ålderstillägg åt förste och andre vaktmästarna hos överintendentsämbetet.

Under åberopande, beträffande det under förevarande punkt äskade

anslaget till ålderstillägg åt vissa vaktmästare i överintendentsämbetet,

av vad Riksdagen beslutat i fråga om ålderstillägg åt vaktmästare i

justitiedepartementet, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen till provisorisk

lönereglering för befattningshavare i överintendentsämbetet, med undantag

av kassören och bokhållaren, i enlighet med de av departementschefen

tillstyrkta grunder och på de av honom i övrigt förordade villkor, på

extra stat för år 1914 beviljat ett förslagsanslag av 6,745 kronor, därav

högst 145 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning under

semester.

23:o) Under punkt 22 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet bland de ordinarie anslagen under sjunde huvudtiteln

beräkna såsom reservationsanslag ett belopp av 544,200 kronor.

I en till Riksdagen den 18 april 1913 avlåten proposition, nr

253, har Eders Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag föreslagit Riksdagen att

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslag till utgiftsstat

för patent- och registreringsverket, att tillämpas tillsvidare från och

med år 1914, ävensom de i protokollet angivna villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 7.

ordinarie befattning i patent- och registreringsverket, skall vara pliktig

att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser, samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i patentoch

registreringsverket, vilka icke före den 1 november 1913 anmäla,

att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig

de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och

som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid

dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt

till pension, som dittills tillkommit dem, samt att i stället för sportler,

som i sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå gottgörelse,

beräknad efter medeltalet av den inkomst tjänstinnehavare må

anses hava åtnjutit av sålunda indragna sportler under den senast förflutna

tid, så vitt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst

kan utrönas,

och dels till upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet uppföra ett reservationsanslag av 539,500 kronor att utgå

ej mindre av de till patent- och registreringsverket inflytande avgifter

för patent, för registrering av varumärken samt av mönster och modeller,

ävensom för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag och solidariska

bankbolag samt för andra uppgifter till de hos verket förda bolagsoch

försäkringsregistren, än även av nettoinkomsten av ämbetsverkets

fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och övriga till ämbetsverket inflytande

inkomster, under förutsättning tillika att de å dessa inkomster uppkommande

överskott fortfarande såsom hittills skola efter vederbörligt

tillstånd användas uteslutande för det med anslaget avsedda ändamål.

Riksdagen har avslagit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

samt beslutat, att för uppehållande av ifrågavarande verk under

år 1914 medel må anvisas på samma sätt och till samma belopp som

under år 1913.

Riksdagen har sålunda till upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet uppfört ett reservationsanslag av 435,700

kronor, att utgå av de till patent- och registreringsverket inflytande

avgifter dels för patent samt för registrering av varumärken ävensom

av mönster och modeller, dels ock för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag

och solidariska bankbolag samt för andra uppgifter till de

hos verket förda bolags- och försäkringsregistren, under förutsättning

tillika att de å dessa avgifter uppkommande överskott fortfarande såsom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 7.

hittills skola efter vederbörligt tillstånd användas uteslutande för det

med anslaget avsedda ändamål.

24:o) I en till Riksdagen den 11 april 1913 avlåten proposition,

nr 210, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit Riksdagen medgiva, att byråingenjören hos patent- och registreringsverket

Gustaf Adolf Brodin må för erhållande av ålders tillägg

å sin tjänst räkna sig till godo sin tjänstgöring såsom byråingenjör

över stat.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

har medgivit, att byråingenjören hos patent- och registreringsverket

Gustaf Adolf Brodin må för erhållande av ålderstillägg å sin

tjänst räkna sig till godo sin tjänstgöring såsom byråingenjör över stat.

25:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 23 av huvudtiteln

gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till bestridande av kostnaderna för den överståthällarämbetet

och länsstyrelserna åliggande befattning med registreringar och

anmälningar till förenings-, försäkrings- och handelsregistren å extra stat

för år 1914 anvisat ett förslagsanslag å 4,000 kronor ävensom medgivit,

att de till nämnda myndigheter inflytande avgifter för sådana

registreringar och anmälningar må tillföras detta anslag såsom särskilda

uppbördsmedel.

C. Bergsbruket.

26:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts framställning i punkten

24 av huvudtiteln har Riksdagen för beredande av provisorisk lönereglering

åt bergmästarna i enlighet med av departementschefen tillstyrkta grunder

och på av honom förordade villkor, å extra stat för år 1914 beviljat

ett förslagsanslag av 11,200 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 25 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen dels att å extra stat för år 1914 anvisa 25,400 kronor, att

under huvudsakligen enahanda villkor, som hittills varit fästa vid statsunderstöd

för ifrågavarande ändamål, utgå såsom bidrag till uppehållande

av undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, dels

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 7.

ock medgiva, att vad som kan varda besparat å de för beredande av

understöd av ifrågavarande slag å 1913 års riksstat anvisade anslag

må i mån av behov under år 1914 för förevarande ändamål tagas i

anspråk.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, har dels å extra stat för år 1914 anvisat

25,400 kronor att under huvudsakligen enahanda villkor, som hittills

varit fästa vid statsunderstöd för ifrågavarande ändamål, utgå såsom

bidrag till uppehållande av undervisningen vid berg sskolorna i Filipstad

och Falun, dels ock medgivit, att vad som kan varda besparat å det för

beredande av understöd av ifrågavarande slag å 1913 års riksstat anvisade

anslag må i mån av behov under år 1914 för förevarande ändamål

tagas i anspråk.

D. Handel och sjöfart.

28:o) I punkt 26 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, under förutsättning att verksamheten vid handelshögskolan

i Stockholm fortsättes efter i huvudsak den nu följda planen,

såsom bidrag till underhållande av samma skola på extra stat för år

1914 anvisa ett anslag av 30,000 kronor att till handelshögskoleföreningens

i Stockholm styrelse utbetalas med hälften under höstterminen

år 1913 och återstående hälften under vårterminen år 1914, under villkor

att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan under läsåret

1913—1914 inrättas.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har, i likhet med vad under föregående år

ägt rum, under förutsättning att verksamheten vid handelshögskolan i

Stockholm fortsättes efter i huvudsak den nu följda planen, såsom bidrag

till underhållande av samma skola på extra stat för år 1914 anvisat ett

anslag av 30,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens i Stockholm

styrelse utbetalas med hälften under höstterminen år 1913 och återstående

hälften under vårterminen år 1914, under villkor att minst tolv

friplatser för studerande vid högskolan under läsåret 1913—1914 inrättas.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 27 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att med gillande i huvudsak av de utav departementschefen

anförda grunder för handelsundervisningens ordnande,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 7.

dels från och med år 1914 å riksstatens sjunde huvudtitel under

rubrik handelsundervisningsanstalter uppföra:

till handelsgymnasier ett förslagsanslag högst 110,000 kronor,

till handelsskolor ett förslagsanslag högst 40,000 kronor,

till handelsaftonskolor ett förslagsanslag högst 50,000 kronor,

samt till handelsundervisningsinspektionen ett förslagsanslag högst

3,000 kronor, tillsammans 203,000 kronor,

dels besluta, att nämnda anslag skola utgå för kalenderår:

till handelsgymnasium med högst 40,000 kronor,

till handelsskola med högst 10,000 kronor,

samt till handelsaftonskola med högst 5,000 kronor,

med skyldighet för kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter

stadsund erstöd, att själv eller genom enskilda donatorer årligen

lämna ett bidrag, motsvarande minst en fjärdedel av statsunderstödet,

samt på de villkor i övrigt, som Eders Ivungl. Maj:t kan finna skäligt

bestämma; skolande dock till handelsgymnasium, utöver sagda belopp

å 40,000 kronor, kunna utgå ett årligt bidrag av staten å 500 kronor

för varje fast anställd lärare enligt av Eders Kung!. Maj:t meddelade

närmare bestämmelser.

Som av utredningen i ärendet framgår, ligger den principen till

grund för såväl Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning som för

handelsundervisningskommitténs betänkande och förslag i ämnet samt

kommerskollegii däröver avgivna yttrande, att ett direkt ingripande från

statens sida i handelsundervisningens ordnande och organiserande nu

bör ske på en gång över hela undervisningsområdet, ända från den

för hela landet avsedda, på kunskapsområdets högsta stadier verkande

handelshögskolan ned till smärre, lokala undervisningsanstalter, vilka

hava bibringande av de elementära kunskaperna och färdigheterna på

detta område såsom mål. Anslutningen till denna princip utmynnar i

förslag om inrättandet under statens direkta medverkan av icke mindre

än tre skoltyper, handelsgjunnasiet, handelsskolan och handelsaftonskolan.

Det torde emellertid kunna ifrågasättas, huruvida ett dylikt ingripande

nu på en gång kan vara av omständigheterna tillräckligt

motiverat. Försiktigast lärer i varje fall vara att i denna fråga gå

fram stegvis. I sådant hänseende håller Riksdagen före, att man nu

närmast bör begränsa sig till vidtagande av verksamma åtgärder till

befrämjande av utvecklingen av de slags undervisningsanstalter, som

redan nu åtnjuta statsunderstöd. Sedan sålunda genom statens ökade

understöd och kraftigare ingripande i övrigt den viktigaste av de tre

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 7.

föreslagna skoltyperna — handelsgymnasiet — fått sina utvecklingsmöjligheter

för framtiden tryggade, synes tidpunkten vara inne att taga

i förnyat övervägande i vilken omfattning och på vad sätt staten bör

bereda, jämväl de lägre handelsundervisningsanstalterna sitt stöd och

föreställer sig Riksdagen att därvid särskilt frågan om den lägre handelsundervisningens

lämpligaste anordning i organisatoriskt avseende kommer

under ny omprövning. Med avseende härå anser Riksdagen, att

anslag för understöd åt sistnämnda slag av undervisningsanstalter tillsvidare

icke bör av Riksdagen bifallas.

Vad åter beträffar handelsgymnasierna finner sig Riksdagen kunna

med de avvikelser, som här nedan särskilt omnämnas, ansluta sig till

Eders Kungl. Maj:ts förslag. En utvidgning av den undervisning, dessa

anstalter enligt förslaget skola lämna, dels genom inrättandet av ett par

gymnasier i landsdelar, som nu sakna sådana, dels ock genom ett förhöjt

statsbidrag, som å ena sidan föranleder sänkning av elevavgifterna

och å andra sidan garanterar bättre undervisningsresultat, synes med

hänsyn till betydelsen för landet av en väl utbildad handelskår vara

värd att främjas från statens sida. Sålunda anser Riksdagen, att antalet

dylika läroanstalter bör, i enlighet med kommerskollegii av Eders Kungl.

Maj:t gillade mening, inom en närliggande tid bestämmas till 5 eller

högst 6. Likaså har Riksdagen intet att erinra emot vad Eders Kungl.

Maj:t anfört därom, att de nuvarande statsunderstödda handelsinstituten

i Göteborg, Stockholm och Malmö i första hand hänföras till denna

grupp. Och även i fråga om Hälsingborgs handelsinstitut finner sig

Riksdagen böra biträda vad Eders Kungl. Maj:t i fråga om denna skola

yttrat och hemställt.

Angående grunderna för statsunderstödet åt handelsgymnasierna

föreslog handelsundervisningskommittén, att som norm därför skulle

läggas lärarelönerna och att till dessa staten skulle betala 3A av utgående

fasta löner och 2/3 av övriga lärarelöner. Elevernas terminsavgifter

skulle enligt nämnda kommittéförslag utgå med 200 kronor per år.

Kommerskollegium åter har uttalat den meningen, att det vore tillräckligt

stipulera ett maximibelopp statsbidrag för varje särskilt statsunderstött

handelsgymnasium, dock med därvid fästat villkor, att kommuner

eller enskilda dels tillhandahölle erforderliga lokaler, dels därutöver

bidroge med ett belopp, uppgående till minst 1/i av statsunderstödet.

Terminsavgifterna sattes av kommerskollegium till 150 kronor per år.

Eders Kungl. Maj:t har i huvudsak upptagit kommerskollegii förslag,

dock med delvis förhöjda maximibelopp, men därutöver föreslagit, att

staten skulle — på det att fast anställd lärare vid handelsgymnasium

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 7 höft. (Nr 7.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 7.

måtte erhålla 500 kronor högre lön än den för adjunkt vid allmänna

läroverk bestämda — till handelsgymnasierna för var och en där fast

anställd lärare lämna ett särskilt understöd å 500 kronor. Elevernas

årliga terminsavgifter skulle enligt propositionen bestämmas till 150

kronor.

Mot de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för understöds

bestämmande och utgående har Riksdagen icke annat att erinra, än att

Riksdagen icke funnit anledning bifalla förslaget om särskilt anslag å

500 kronor för varje fast anställd lärare samt att Riksdagen ansett, att

det från kommuner eller enskilda utgående kontanta bidraget bör uppgå

till minst V3 av statsbidraget.

Då det emellertid är ett önskemål, att dessa läroanstalter erhålla

fast anställda lärare i större utsträckning än nu är fallet, synes det böra

tagas i övervägande av Eders Kungl. Maj:t, huruvida i särskilda fäll

det villkoret bör fästas vid understödet, att lärarepersonalen till viss del

skall fast anställas. Såsom villkor för statsunderstödets åtnjutande torde,

i enlighet med vad nu i verkligheten gäller, särskilt böra stadgas, att

antalet elever i varje avdelning icke må understiga femton. Beträffande

Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för år 1914 av 15,000 kronor

till ett väntat nytt gymnasium finner sig Riksdagen böra avslå detta

under förväntan, att Eders Kungl. Maj:t skall sätta Riksdagen i tillfälle

att i sammanhang med prövningen av förslag om anslag till ett eller

eventuellt två nya handelsgymnasier även få uttala sig rörande dessa

gymnasiers förläggningsort.

Utan att närmare yttra sig om det sätt, på vilket inspektionen

skulle utföras, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen bevilja ett

förslagsanslag till handelsundervisningsinspektionen för år 1914 å 3,000

kronor. Ehuru Riksdagen till fullo instämmer i departementschefens

yttrande, att statsverket givetvis genom rätt avvägda åtgärder och

bestämmelser bör skaffa sig säkerhet för, att de medel, som åt handelsundervisningsanstalterna

beviljas, må komma till bästa möjliga användning,

så finner sig likväl Riksdagen, vid det förhållandet att Riksdagen

icke anvisar vissa av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslag och därigenom

inspektionens uppgifter för år 1914 väsentligen förminskats,

kunna nedsätta beloppet till inspektionen med halva det föreslagna

beloppet eller till 1,500 kronor. I detta sammanhang synes dock Riksdagen

böra tillkännagiva sin anslutning till den av kommerskollegium

uttalade tanken, att »ett visst samarbete jämväl med de rent privata

läroanstalterna och statens organ skulle kunna åvägabringas på det sätt,

att å ena sidan inspektören tillförsäkrades rätt att, i den mån han finner

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 7.

lämpligt och önskvärt, besöka nämnda anstalter, och å andra sidan dessa

medgåves rätt att vid förefallande behov och i den utsträckning, inspektörens

tid kunde medgiva, rådfråga denne i handelsundervisningsärenden».

Det anslag, som enligt ovanstående borde anslås till handelsundervisningen

för år 1914, uppgår — frånsett de 3,000 kronor till Hälsingborgs

handelsgymnasium, som anvisas under nästföljande punkt — för

Göteborgs handelsgymnasium till 40,000 kronor, för Stockholms handelsgymnasium

till 30,000 kronor och för Malmö handelsgymnasium till

15,000 kronor, vartill kommer 1,500 kronor till inspektionen, tillsammans

86,500 kronor.

På grund av vad Riksdagen sålunda anfört, har Riksdagen under

antagande i huvudsak av ovan angivna grunder för handelsundervisningens

ordnande

dels från och med år 1914 å riksstatens sjunde huvudtitel under rubrik

handelsundervisningsanstalter uppfört till liandelsgymnasier ett förslagsanslag

å högst 85,000 kronor och till handelsundervisningsinspektionen

ett förslagsanslag å högst 1,500 kronor

dels ock beslutat, att av förstnämnda anslag skola för kalenderår

till Göteborgs handelsgymnasium utgå högst 40,000 kronor, till Stockholms

handelsgymnasium högst 30,000 kronor och till Malmö handelsgymnasium

högst 15,000 kronor med skyldighet för kommun, där handelsundervisningsanstalt

åtnjuter statsunderstöd, att själv eller genom enskilda

donatorer tillhandahålla erforderliga lokaler för undervisningen samt årligen

lämna ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,

samt på de villkor i övrigt, som Eders Kung!. Maj:t kan finna

skäligt bestämma.

30:o) Under punkt 28 i huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen,

dels, för beredande av erforderligt understöd enligt nu gällande

grunder under höstterminen 1913, på extra stat för år 1914 anvisa ett

anslag å 21,000 kronor att användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut,

grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus

praktiska handelsinstitut, Malmö högre handelsinstitut och Hälsingborgs

högre handelsinstitut, under förutsättning, vad Göteborgs handelsinstitut

beträffar, att Göteborgs stadsfullmäktige, vad Frans Schartaus

praktiska handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm,

vidkommande Malmö högre handelsinstitut, att Malmö stadsfullmäktige

och, i fråga om Hälsingborgs högre handelsinstitut, att Hälsingborgs

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 7.

stadsfullmäktige till instituten för sagda hösttermin lämna understöd till

minst hälften av de belopp, som senast utgått för år, samt på de villkor

i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att disponera berörda belopp redan under år 1913;

dels ock på extra stat för år 1914 bevilja ett anslag å 3,000 kronor

till understöd åt Hälsingborgs handelsgvmnasium, med skyldighet för

kommunen att själv eller genom enskilda donatorer till läroanstalten

lämna understöd till minst samma belopp, som hittills utgått från kommunen,

samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäligt bestämma.

I anslutning till departementschefens yttrande i ämnet och under

åberopande av vad Riksdagen anfört under föregående punkt, får Riksdagen

anmäla, att Riksdagen

dels, för beredande av erforderligt understöd enligt nu gällande

grunder under höstterminen 1913, på extra stat för år 1914 anvisat ett

anslag å 21,000 kronor att användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut,

grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus

praktiska handelsinstitut, Malmö högre handelsinstitut och Hälsingborgs

högre handelsinstitut, under förutsättning, vad Göteborgs handelsinstitut

beträffar, att Göteborgs stadsfullmäktige, vad Frans .Schartaus praktiska

handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm, vidkommande

Malmö högre handelsinstitut, att Malmö stadsfullmäktige och, i

fråga om Hälsingborgs högre handelsinstitut, att Hälsingborgs stadsfullmäktige

till instituten för sagda hösttermin lämna understöd till minst

hälften av de belopp, som senast utgått för år, samt på de villkor i

övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att disponera berörda belopp redan under år 1913;

dels ock på extra stat för år 1914 beviljat ett anslag å 3,000

kronor till understöd åt Hälsingborgs handelsgymnasium, med skyldighet

för kommunen att själv eller genom enskilda donatorer till läroanstalten

lämna understöd till minst samma belopp, som hittills utgått från kommunen,

samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäligt bestämma.

31:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkterna 29 och 30

av huvudtiteln gjorda framställningar har Riksdagen, i likhet med vad

för innevarande år ägt rum, på extra stat för år 1914 anvisat

dels såsom reservationsanslag ett belopp av 20,000 kronor för att

utdelas såsom understöd under benämning av exportstipendier till personer,

som, utan officiell ställning, företrädesvis i Ryssland, på Balkan
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7. 21

halvön eller i länder utom Europa verka för avsättning av svenska

exportartiklar;

dels ock, likaledes såsom reservationsanslag, ett belopp av 20,000

kronor till handelsstudiestipendier, att tjäna såsom understöd för förvärvande

utomlands av praktiska insikter i handelsyrket.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 31 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att, under villkor att Sveriges allmänna exportförening fortfarande

hedriver sin verksamhet i huvudsakligen samma form som

hittills samt att i granskningen av föreningens räkenskaper deltager en

av Eders Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens

verksamhet under innevarande år å extra stat för år 1914 utöver de

utav Eders Kungl. Maj:t ur handels- och sjöfartsfonden och manufakturförlagslånefonden

för samma ändamål anvisade belopp anvisa ytterligare

ett belopp av 16,800 kronor, med rätt för Eders Kungl. Magt att redan

under innevarande år disponera detsamma.

Riksdagen har under villkor att Sveriges allmänna exportförening

fortfarande bedriver sin verksamhet i huvudsakligen samma form som

hittills samt att i granskningen av föreningens räkenskaper deltager en

av Eders Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens

verksamhet under innevarande år å extra stat för år 1914 utöver de

utav Eders Kungl. Maj:t ur handels- och sjöfartsfonden och manufakturförlagslånefonden

för samma ändamål anvisade belopp, anvisat ytterligare

ett belopp av 16,800 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan

under innevarande år disponera detsamma.

33:o) Uti punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att å extra stat för år 1914 under benämning »ersättning till sjömanshusen»

anvisa ett anslag av 40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen

av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges

inskrivning och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska

uppgifter.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, har, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, å extra stat för år 1914 under benämning ersättning till sjömanshusen

anvisat ett anslag av 40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen

av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens skrivelse Nr 7.

inskrivning och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska

uppgifter.

34:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 33 av huvudtiteln

gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, såsom anslag till dispaschörsvåsendet på extra stat

för år 1914 anvisat till arvode åt två dispaschörsassistenter, anställda

den ene i Stockholm och den andre i Gröteborg, 2,000 kronor åt dem

var eller tillhopa 4,000 kronor.

35:o) I punkt 34 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för anordnande av stormvarningar vid rikets kuster bland

extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna ett belopp

av 35,000 kronor.

I en den 11 april 1913 till Riksdagen avlåten proposition, nr 236,

har Eders Kungl. Maj:t sedermera under åberopande av bilagt utdragav

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att

dels till bestridande av anläggningskostnaderna för anordnande av

stormvarningar vid Sveriges kuster i huvudsaklig överensstämmelse med

de i nämnda protokoll tillstyrkta grunder bevilja ett anslag av 23,550

kronor samt därav på extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914

anvisa ett belopp av 10,000 kronor,

dels ock till bestridande av den med anledning härav erforderliga

årliga driftkostnaden likaledes på extra stat under sjunde huvudtiteln

för år 1914 bevilja ett anslag av 7,000 kronor.

Då behovet av de nu ifrågaställda stormvarningsanordningarna,

om vilkas upprättande, såvitt angår Sveriges ostkust, Riksdagen i skrivelse

den 31 maj 1911 anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta snarast

möjligt verkställa utredning och till Riksdagen inkomma med förslag,

synes Riksdagen till fullo ådagalagt, har Riksdagen

dels till bestridande av anläggningskostnaderna för anordnande av

stormvarningar vid Sveriges kuster i huvudsaklig överensstämmelse med

de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 11 april 1913 tillstyrkta

grunder beviljat ett anslag av 23,550 kronor samt därav på extra stat

under sjunde huvudtiteln för år 1914 anvisat ett belopp av 10,000 kronor;

dels ock till bestridande av den med anledning härav erforderliga

årliga driftkostnaden likaledes på extra stat under sjunde huvudtiteln

för år 1914 beviljat ett anslag av 7,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 7.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 35 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att till understöd för byggandet av en flytdocka i Göteborg

bevilja ett anslag å 725,000 kronor att utgå med 175,000 kronor för

vart och ett av åren 1914, 1915 och 1916 samt med 200,000 kronor

för år 1917 och att disponeras enligt de av departementschefen angivna

grunder och på de av honom förordade villkor samt att till beredande

av sådant understöd under år 1914 på extra stat för samma år anvisa

ett belopp av 175,000 kronor.

Att den föreslagna flytdockan i Göteborg skulle i och för sig

innebära ett önskvärt tillskott i avseende å dockningsmöjligheterna inom

landet torde vara uppenbart. Något principiellt skäl emot att staten

träder hjälpande emellan för tillkomsten av en ny större docka på

västkusten torde därför icke föreligga. Men för ett bifall till en framställning

därom torde oundgängligen erfordras dels att mera ingående

kännedom erhålles om, i vilken omfattning numera, efter det en med

den här föreslagna, till storleken likartad docka i Malmö under föregående

år kommit till stånd, behov av ytterligare en sådan förefinnes,

dels ock att tillräckliga garantier erbjudas för företagets utförande och

vidmakthållande i fortsättningen samt för de allmänna intressenas behöriga

tillgodoseende.

Ingendera av dessa förutsättningar syntes emellertid i detta fall i

erforderlig mån vara för handen.

Det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna statsbidraget synes även

enligt Riksdagens förmenande vara till storleken fixerat utan att tillräckligt

fasta hållpunkter för bedömandet av, huru stort bidrag som

från statens sida skäligen bör ifrågakomma, kunnat erhållas.

Det lärer nämligen av den nu föreliggande framställningen, vartill

initiativet utgått från ett enskilt bolag, icke vara möjligt att avgöra, i

vad mån statens mellankomst är för frågans lösning erforderlig. Man

äger sålunda, ehuru frågan om flytdockans anordnande givetvis är av

stort lokalt intresse och det därför kunnat förväntas, att frågan från

början tagits om hand och i den mån sig göra låtit framförts av staden

Göteborg, icke ens säker kännedom om stadens ställning till densamma

och till de villkor, som i statsrådsprotokollet äro uppställda för understödets

åtnjutande, och således icke heller om den uppoffring för dess

lösande, vartill staden eventuellt är villig. Stadens drätselkammare och

hamnstyrelse ävensom Göteborgs stadsfullmäktiges arbetsutskott för

frihamnsfrågan lära visserligen, enligt vad av propositionen framgår,

hava påvisat önskvärdheten av den ifrågasatta dockans anläggande och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 7.

framhållit, att staden Göteborg för sin del bör kunna ekonomiskt bidraga

därtill. Men några åtgärder från stadens sida hava, såvitt Riksdagen

har sig bekant, icke för frågans lösning hittills företagits. Först om

så sker och staden antingen själv bygger dockan eller angiver det

belopp, varmed staden kan befinnas villig att lämna bidrag till flytdockans

anordnande, synes man, liksom i fråga om torrdockan i Malmö,

kunna erhålla nödig utgångspunkt för bedömande av, huruvida och i

vad mån bidrag är jämväl från statens sida för ändamålet erforderligt.

Enligt vad Riksdagen inhämtat av handlingarna rörande anvisande av

medel från handels- och sjöfartsfonden till sistnämnda torrdocka, låg

nämligen till grund därför en framställning från stadsfullmäktige i

Malmö, däri stadsfullmäktige hemställt om ett anslag av 1,031,500

kronor för berörda torrdocka, eller hälften av det belopp, vartill hela

anläggningen beräknats; och hade stadsfullmäktige för erhållande härav

å stadens vägnar förklarat sig villiga att anlägga torrdockan. Kommerskollegium

tillstyrkte, under erinran att själva anläggningskostnaden för

torrdockan vore beräknad till 1,440,000 kronor, jämväl i detta fall ett

anslag till hälften av själva anläggningskostnaden eller 720,000 kronor.

Efter särskilda förhandlingar befanns emellertid, att beloppet kunde

nedsättas till 300,000 kronor, vilket belopp jämväl för ändamålet beviljades.

Eu liknande underhandling torde kunna föranstaltas även vid

prövningen av anslagsbehovet för den nu ifrågavarande flytdockan.

Men även de förhållanden, under vilka företaget enligt föreliggande

framställning skulle anordnas, hava givit Riksdagen anledning till vissa

erinringar. Redan den omständigheten, att dockanläggningen skulle

övertagas av ett enskilt aktiebolag, har sålunda synts Riksdagen vara

ägnad att väcka, betänksamhet, enär staten, sådant ärendet nu föreligger,

icke synes bliva tillförsäkrad nödig garanti för företagets utförande

och användningen av de statsmedel, som därför kunde bliva

beviljade. Därtill kommer, att det aktiebolag, som är avsett att företaga

denna dockanläggning, ännu icke är bildat, vadan fullkomlig ovisshet

sålunda är rådande, om vem eller vilka ansvaret för anläggningens utförande

komme att påvila. Jämväl i denna omständighet torde ett skäl

till avslag för närvarande kunna anses förefinnas. Slutligen torde kunna

ifrågasättas, huruvida den för dockan beräknade bredden är tillräcklig

för att motsvara sådana krav i detta avseende, som kunna inom en

överskådlig framtid uppstå.

På grund av vad Riksdagen sålunda anfört, har Riksdagen icke

bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 7.

37:e) I punkt 36 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen dels att såsom bidrag till Stockholms stad för anskaffande

av en isbrytare utöver vad för sådant syfte må varda beräknat under

femte huvudtiteln bevilja ett anslag å 175,000 kronor, dels ock för

ändamålet anvisa å extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 ett

belopp av 87,500 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att disponera

detta belopp redan under år 1913.

Riksdagen, som icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag

om utgående för ändamålet av bidrag från sjunde huvudtiteln, tillåter

sig att i övrigt i detta ärende hänvisa till Riksdagens skrivelse nr 19,

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till

Stockholms stad för anskaffande av en isbrytare.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 37 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att för anordnande av fartygsinspektion bland de extra

anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna ett belopp av

170,000 kronor.

Sedermera har i en till Riksdagen den 11 april 1913 avlåten

proposition, nr 234, Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, föreslagit Riksdagen att för anordnande av utvidgad statskontroll

å fartygs sjövärdighet m. m. i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen i nämnda protokoll angivna grunder å

extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 bevilja ett anslag å

170,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav redan under

år 1913 använda 2,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:t bär i skrivelse till Riksdagen återkallat omförmälda

proposition, nr 234, i anledning varav densamma icke föranleder

något yttrande från Riksdagens sida; vilket Riksdagen skolat

härigenom för Eders Kungl. Maj:t anmäla.

39:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 38 av huvudtiteln

gjorda framställning har Riksdagen på de villkor, Eders Kungl.

Maj:t, i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 12 april 1912 angivna grunder, må finna skäligt

föreskriva, av det utav Riksdagen under dylik förutsättning såsom understöd

till aktiebolaget Svenska Amerika-HIexikolinjen för uppehållande under

tiden från medlet av år 1912 till 1916 års utgång av regelbunden förbindelse

med ångfartyg (motorfartyg) mellan Sverige samt Nordamerikas

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Förenta stater och Mexiko, ävensom eventuellt Västindien, beviljade

anslag å 600,000 kronor på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp

av 150,000 kronor.

40:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 39 av huvudtiteln

gjorda framställning har Riksdagen under de villkor, som innefattas

i det mellan Eders Kungl. Maj:t och kronan, å ena sidan, samt

rederiaktiebolaget Nordstjernan, å andra sidan, avslutade kontrakt, av

det av Riksdagen såsom understöd till rederiaktiebolaget Nordstjernan

för uppehållande under åren 1911—1915 av regelbunden ångbåtsförbindelse

mellan Sverige samt La Plata-länderna och Brasilien beviljade

anslag av 500,000 kronor på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp

av 100,000 kronor.

41:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 40 av huvudtiteln

gjorda framställning har Riksdagen dels utav det av Riksdagen

såsom understöd åt aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt

uppehållande under tiden 1 augusti 1912—13 december 1917 av regelbunden

ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Ostasien beviljade förslagsanslag

å högst 985,000 kronor att jämte besparingarna å det av

1907 års Riksdag till bolaget för liknande ändamål beviljade anslag av

1,850,000 kronor, på de villkor, Eders Kungl. Maj:t, i huvudsaklig

överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 7 april 1911 rörande denna fråga angivna grunder, må finna

skäligt föreskriva, utbetalas till bolaget, å extra stat för år 1914, för

gäldande intill 60 procent av ej mindre de av bolaget för dess fartyg

erlagda avgifter i Suezkanalen än även följande med passerandet

av kanalen förenade kostnader, nämligen fyr- och båkavgifter, utgifter

för sundhetspass och sanitära avgifter, avgifter för tull- och hamnklarering

samt avgifter för lotsning under natten i Port Saids hamn, anvisat ett

belopp av högst 210,000 kronor,

dels ock medgivit att till beredande av sådant understöd åt bolaget

under år 1914 av ifrågavarande besparing må användas ett belopp av

högst 90,000 kronor.

42:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 41 av huvudtiteln

gjorda framställning har Riksdagen under de villkor, Eders Kungl.

Maj:t, i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 12 april 1912 angivna grunder, må finna skäligt

föreskriva, av det av Riksdagen såsom understöd till rederiaktiebolaget

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Transatlantic för uppehållande under åren 1913, 1914 och 1915 av regelbunden

ångfartygsförbindelse mellan Sverige och Australien beviljade

anslag av 300,000 kronor, på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp

av 100,000 kronor.

43:o) I en till Riksdagen den 11 april 1913 avlåten proposition,

nr 214, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den trettonde

internationella sjöfartskongressens hållande i Stockholm år 1915 å extra

stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 bevilja ett anslag av 35,000

kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, har såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för den trettonde internationella sjöfartskongressens hållande i

Stockholm, år 1915 å extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914

beviljat ett anslag av 35,000 kronor.

E. Industri, hantverk och slöjd.

44:o) Uti punkterna 42—43 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att under ordinarie anslagstiteln »befrämjande i

allmänhet av slöjderna» dels uppföra ett särskilt reservationsanslag å

15,000 kronor, att under de villkor och bestämmelser, som Eders Kungl.

Maj:t må finna gott föreskriva, användas till understöd åt verkmästare

och förmän inom industrien, vilka önska att genom resor inom Sverige

eller i främmande länder förvärva ökade erfarenheter och insikter i sitt

yrke, dels ock förklara, att det under nämnda anslagstitel anvisade anslaget

till reseunderstöd åt sådana arbetare i de särskilda näringsyrkena,

vilka önska i främmande länder förvärva sig ökade insikter och konstfärdighet,

må få tagas i anspråk jämväl för inrikes studieresor. I

I anledning av förevarande framställning och då i fråga om anslaget

till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industrien

övervägande skäl synas hava anförts för dess uppförande såsom särskilt

anslag liksom för dess bestämmande till det av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna beloppet, har Riksdagen, som icke heller i övrigt funnit något

att erinra mot den ifrågavarande framställningen, under ordinarie anslagstiteln

»befrämjande i allmänhet av slöjderna»

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 7.

dels uppfört ett särskilt reservationsanslag å 15,000 kronor att

under de villkor och bestämmelser, som Eders Kung!. Maj:t må finna

gott föreskriva, användas till understöd åt verkmästare och förmän inom

industrien, vilka önska att genom resor inom Sverige eller i främmande

länder förvärva ökade erfarenheter och insikter i sitt yrke;

dels ock förklarat, att det under nämnda anslagstitel anvisade anslaget

till reseunderstöd åt sådana arbetare i de särskilda näringsyrkena,

vilka önska i främmande länder förvärva sig ökade insikter och konstfärdighet,

må få tagas i anspråk jämväl för inrikes studieresor.

Anslaget till befrämjande i allmänhet av slöjderna kommer sålunda

att ökas med 15,000 kronor från 106,500 kronor till 121,500 kronor.

45:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkterna 44 och 45

av huvudtiteln gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad för

åren 1910—1913 ägt rum, på extra stat för år 1914 beviljat

dels såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås ett

belopp av 3,800 kronor under villkor att från Ålvsborgs läns landsting

eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften av berörda

statsanslag,

dels såsom bidrag till avlönande av en andre lärare vid samma

skola ett belopp av 1,000 kronor under villkor att enahanda belopp

varder för ändamålet från nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet;

dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren

och förste läraren vid skolan Arthur Krebs ett belopp av 500 kronor och

såsom bidrag till sådan löneförbättring för andre läraren därstädes Sven

H. von Schedvin ett belopp av 250 kronor under villkor att samma

belopp, tillhopa 750 kronor, varda för ändamålet från omförmälda läns

landsting eller eljest tillskjutna.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 46 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att under vissa av kommerskollegium angivna och av departementschefen

tillstyrkta villkor såsom bidrag till hantverksorganisationens

verksamhet å extra stat för år 1914 utöver ett utav Eders Kungl. Maj:t

ur manufakturförlagslånefonden för samma ändamål anvisat belopp anvisa

ytterligare ett belopp av 11,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att därav redan under innevarande år disponera ett belopp av 4,000

kronor. I

I likhet med Eders Kungl. Maj:t finner jämväl Riksdagen den

ifrågavarande organisationen, vars verksamhet synes vara ägnad att

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 7.

främja hantverkets utveckling, vara förtjänt av statsbidrag. Sådant har

ju också sedan flera år tillbaka utgått till organisationen, i det Eders

Kungl. Maj:t alltsedan år 1906 för utgivande av Hantverks- och industritidning

eller som den sedermera benämnts Svensk hantverkstidning tilldelat

organisationen understöd från manufakturförlagslånefonden till

belopp, som från och med år 1909 årligen utgått med 3,000 kronor.

Nu har emellertid ifrågasatts, att organisationen för möjliggörande av

ett fullt ändamålsenligt ordnande av dess arbete skulle komma i åtnjutande

av ett till 7,000 kronor förhöjt understöd, vid vilket förhållande

och då det icke synts Eders Kungl. Maj:t böra för framtiden ifrågakomma

att anlita manufakturförlagslånefonden till förevarande understöd,

därest det skulle utgå med så högt belopp, medel till understödet ansetts

böra av Riksdagen äskas. Eders Kungl. Maj:t har därför på extra stat

för år 1914 såsom bidrag till hantverks organisationens verksamhet under

nämnda år äskat ett belopp av 7,000 kronor ävensom och då enahanda

belopp synts böra tillgodokomma organisationen jämväl för år 1913,

men 3,000 kronor därav ansetts böra — för att ej mer än nödvändigt

belasta 1914 års budget med anslag, som avse ett föregående års utgifter

— i likhet med vad förut varit förhållandet utgå från manufakturförlagslånefonden,

4,000 kronor att disponeras under år 1913.

JDå organisationen genom den begärda understödsförhöjningen,

som närmast avser att bereda organisationen möjlighet att hos sig

anställa en ombudsman och att kostnadsfritt tillhandahålla sina samtliga

medlemmar organisationens tidskrift och årskalender, bliver satt i tillfälle

att på ett, som det vill synas, ändamålsenligt sätt bättre än hittills

fullfölja de betydelsefulla intressen, som äro föremål för dess verksamhet,

har Riksdagen, som icke ser någon olägenhet därav, att manufakturförlagslånefonden

därtill anlitas i enahanda utsträckning som hittills,

vartill fonden enligt vad Riksdagen under hand inhämtat lämnar tillgång,

ansett sig böra, vad angår organisationens understödjande under år

1914, härför bevilja ett anslag å 4,000 kronor.

Då det emellertid icke synes Riksdagen tillrådligt, att för nu ifrågavarande

ändamål belasta 1914 års budget med anslag, som avse ett

föregående års utgifter, har Riksdagen däremot ansett sig icke kunna

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser anvisande av särskilda

medel till organisationens understödjande jämväl under år 1913.

Skulle omständigheterna befinnas det påkalla, torde för övrigt icke möta

något hinder för Eders Kungl. Maj:t att jämväl för sistnämnda år anlita

manufakturförlagslånefonden för åstadkommande av förhöjning i understödet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 7.

På grund härav har Riksdagen under de av kommerskollegium

angivna och av departementschefen tillstyrkta villkor såsom bidrag till

hantverksorganisationens verksamhet å extra stat för år 1914 anvisat ett

belopp av 4,000 kronor.

47:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 47 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att till beredande av understöd åt yrkesarbetare för

besök vid Baltiska utställningen i Malmö år 1914 bland de extra anslagen

under sjunde huvudtiteln för nämnda år beräkna ett belopp av

90,000 kronor.

Under hänvisning härtill har Eders Kungl. Maj:t sedermera uti

en till Riksdagen den 31 januari 1913 avlåten proposition nr 60 under

åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag föreslagit Riksdagen att, såsom understöd åt arbetare i

de särskilda yrkena för besök vid Baltiska utställningen i Malmö år

1914, på extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 anvisa ett

belopp av 90,000 kronor, att genom de i de särskilda orterna för utställningens

främjande tillsatta kommittéer utdelas, under villkor att

genom kommittéerna, var för dess område, för ändamålet anskaffas minst

lika stort belopp, som av statsmedel tillskjutes, och enligt de närmare

bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Riksdagen, som delar departementschefens uppfattning om angelägenheten

av att genom understöd av statsmedel bereda möjlighet för

arbetare i de särskilda yrkena att besöka den ifrågavarande utställningen,

har icke haft något att erinra mot det i sådant avseende äskade beloppet,

vilket synes därför tillräckligt, även om berörda arbetare icke skulle

beredas fria resor å statens järnvägar från hemorten till Malmö och åter

utan, på sätt järnvägsstyrelsen föreslagit, allenast nedsättning av de

biljettpriser, som av dem skulle erläggas för dessa resor. .Vid sådant

förhållande och då med anordnandet i dylik omfattning av fria resor å

statens järnvägar lär vara förenad betydande svårighet för järnvägen i

redovisningsavseende m. m., finner Riksdagen sig böra bifalla nu förevarande

framställning under förutsättning, att sådana fria resor icke

varda arbetarna beviljade.

Därav följer, att de av kommerskollegium föreslagna grunderna

för fördelningen av understödet mellan de olika lokalkommittéerna, vilka

grunder baserats på fria resor, torde böra så omläggas, att nödig hänsyn

tages till resornas olika längd och till kostnaden för desamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får Riksdagen anmäla,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 7.

att Riksdagen såsom understöd åt arbetare i de särskilda yrkena för besök

vid Baltiska utställningen i Malmö år 1914 på extra stat under sjunde

huvudtiteln för år 1914 anvisat ett belopp av 90,000 kronor, att genom

de i de särskilda orterna för utställningens främjande tillsatta kommittéer

utdelas, under villkor att genom kommittéerna, var för dess område,

för ändamålet anskaffas minst lika stort belopp, som av statsmedel tillskjutes,

och enligt de närmare bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott meddela.

48:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 48 av huvudtiteln

gjorda framställning har Riksdagen i likhet med vad för de senaste åren

ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande

av dess verksamhet under år 1914 på extra stat för samma år anvisat

ett belopp av 15,000 kronor.

F. Skatteomkostnader.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 49 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att

dels, med godkännande av de utav departementschefen förordade

ändringar i tullverkets stater, för år 1914 bestämma anslaget för tullverket

till ett mot staternas slutsumma svarande belopp av 5,976,650

kronor, att såsom förslagsanslag utgå, -

dels medgiva, att för år 1914 till avlöning åt de tjänstinnehavare,

vilkas innehavande befattningar antingen bibehållas i den nya organisationen

eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad, men

vilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras avlöningarna vid

motsvarande befattningar i den nya staten, samt

att, därest innehavare av tjänst, som med år 1914 varder indragen,

måste överföras på indragningsstat, till avlöning åt honom för år 1914

må av de å anslaget till tullverket anvisade medel användas så stort

belopp, som motsvarar hans intjäntå lön enligt 1913 års stat;

dels ock slutligen att antaga det vid statsrådsprotokollet fogade

förslag till ändring i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid

tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

I en till Riksdagen den 7 mars 1913 avlåten proposition, nr 235,

har Eders Kungl. Maj:t vidare, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 7.

ändrad lydelse av § 3 samt övergångsbestämmelserna i gällande avlöningsreglemente

för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt

kust- och gränsbevakning den 18 juni 1910, dels förklara, att de ändrade

bestämmelserna må tillämpas såsom om de varit gällande vid 1913 års

ingång.

Riksdagen har icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning om

höjning av generaltulldirektörens avlöningsförmåner.

Med anledning av vad i fråga om behovet av inrättande av en

ny sekreterarbefattning å generaltullstyrelsens stat blivit anfört, har

Riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Riksdagen, som icke bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning

beträffande anslag till skeppsmätningskostnad, har under tullverkets omkostnadsstat

till skeppsmätningskostnad upptagit enahanda belopp som

för innevarande år eller 32,000 kronor.

Vad sedermera angår avlöningsstaten för lokalförvaltningen samt

kust- och gränsbevakningen, har Riksdagen, vad först beträffar Eders

Kungl. Maj:ts förslag om inrättande i Malmö och Göteborg av tulldirektörsbefattningar

av samma beskaffenhet som de före år 1911 befintliga,

icke av den därom förebragta utredningen känt sig övertygad

om det verkliga behovet härav. I likhet med 1910 års Riksdag finner

nämligen jämväl Riksdagen det chefskap, varom här är fråga, icke

kunna anses såsom i någon högre grad krävande eller betungande, varför

Riksdagen, i likhet med nämnda års Riksdag, anser denna fråga

kunna fortfarande ordnas på sätt under de senare åren ägt rum eller

sålunda att någon bland avdelningsföreståndarna i Göteborg och Malmö

förordnas att med bibehållande av egen tjänstebefattning utöva ifrågavarande

chefskap i nämnda städer och andra lokaltullförvaltningar inom

respektive städers tullkammardi strikt mot den särskilda gottgörelse, som

härför hittills utgått. Då det emellertid, med hänsyn till vad i ärendet

förekommit synes kunna vara för allmänheten av vikt, att en dylik

föreståndare erhåller sådan beteckning, att hans berörda chefsfunktioner

därav närmare framgå, har Riksdagen ansett sig böra tillstyrka, att han

må benämnas tulldirektör. De i den nuvarande staten upptagna arvoden

till förenämnda avdelningsföreståndare böra således fortfarande uppföras

med enahanda belopp som hittills, varjämte i 18:de paragrafen av avlöningsreglementet

för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt

kust- och gränsbevakning torde böra göras det tillägg, att dylik avdelningsföreståndare

må under uppdragets innehavande benämnas tulldirektör.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Beträffande slutligen Övriga'' av Eders Kungl. Majrt framställda

förslag om inrättande å ordinarie och extra stat av ny personal vid

lokaltullförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen, har Riksdagen,

ehuru den däri innefattade personalökningen är avsevärd, likväl och då

berörda förslag, som innebär en betydande begränsning av de från de

olika lokaltullförvaltningarna och generaltullstyrelsen härutinnan framställda

fordringar, synes vara avfattad med mycken varsamhet och omfatta

allenast en med hänsyn jämväl till tillkomsten av nya tullokaler

och nya expeditioner oundgängligen nödvändig ökning av personalen,

ansett sig böra bifalla, vad Eders Kung]. Majrt föreslagit i dessa delar.

Vidkommande sedermera Eders Kungl. Majrts förslag i propositionen

nr 235 har Riksdagen, som fäst sin uppmärksamhet vid att

Eders Kungl. Majrt icke rörande de föreslagna ändringarna i tullverkets

avlöningsreglemente hört vare sig löneregleringskommittén eller annan

sakkunnig myndighet, vid behandlingen av förenämnda proposition, som

förutsätter ett ingående studium av avlöningsbestämmelsernas avfattning,

genom statsrådets och chefens för finansdepartementet bemedling erhållit

biträde av sakkunniga personer.

Det i § 3 av avlöningsreglementet föreslagna stadgandet rörande

avlöningsförhöjning vid befordran torde i princip motsvara och åtminstone

icke vara fördelaktigare än de av innevarande års Riksdag för tjänstemännen

vid postverket antagna bestämmelser i ämnet.

De i övergångsbestämmelserna ifrågasatta ändringarna, innefattande

bestämmelsernas tillämpning icke blott vid bestämmandet av ingångsavlöningen

utan även med avseende å därefter ifrågakommande avlöningsförhöjningar,

lära äga sin fulla motsvarighet i postverkets nu antagna

nya avlöningsreglemente.

De återstående ändringarna torde, i den mån jämförelse mellan

tullverkets och postverkets avlöningsreglemente kan åstadkommas med

hänsyn till de högst väsentliga olikheterna i avseende å såväl själva

avlöningssystemens byggnad som särskilt deras övergångsbestämmelser,

få, på sätt i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7 mars 1913

angives, anses äga principiell motsvarighet i postverkets avlöningsreglemente.

Riksdagen har därför ansett sig böra antaga Eders Kungl. Majrts

proposition nr 235; dock med följande ändringar.

Den i § 3 punkten 1 i avlöningsreglementet ifrågasatta ändringsynes

Riksdagen såsom överflödig och icke överensstämmande med motsvarande

bestämmelse i postverkets avlöningsreglemente kunna utgå.

Fjärde momentet i samma paragraf lärer enligt vad anförts i statsBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 7.

rådsprotokollet icke vara behövligt för åstadkommande av det åsyftade

ändamålet. Med hänsyn härtill och då momentet synts Riksdagen innefatta

formell stridighet mot tredje momentet, har Riksdagen ansett momentet

böra helt utgå.

Yad beträffar de föreslagna ändringarna i övergångsbestämmelserna,

har Riksdagen i anslutning till Riksdagens ändring i § 3 punkten 1 av

avlöningsreglementet ansett orden: »eller tjänster» kunna utgå, då ordet

»tjänst» såsom kollektivt begrepp måste anses tillfyllest.

Vidare har Riksdagen funnit lämpligt, att i momentet 6 helt uteslutes

den del av momentet, som börjar med ordet »oavsett».

I fråga om tiden för tillämpningen av bestämmelserna har Eders

Kung!. Maj:t föreslagit, att de ändrade bestämmelserna skulle tillämpas

såsom om de varit gällande vid 1913 års ingång. Detta förslag kan

Riksdagen icke bifalla, utan har Riksdagen ansett bestämmelserna i

fråga böra bringas i överensstämmelse med Riksdagens beslut rörande

motsvarande bestämmelser i postverkets avlöningsreglemente och alltså

beslutat, att desamma skola träda i kraft först från och med 1914 års

ingång med tillämpning såsom om de varit gällande redan från tidpunkten

för 1910 års avlöningsreglementes ikraftträdande; dock att

under inga förhållanden avlöningsförhöjning må tillträdas förrän från

1914 års ingång.

På grund av vad sålunda förekommit har Riksdagen, som icke

funnit något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag

dels med godkännande av det vid denna skrivelse fogade förslagtill

utgiftsstater för tullverket för år 1914 (bil. A.) bestämt anslaget för

tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp av 5,976,150

kronor att såsom förslagsanslag utgå;

dels medgivit, att för år 1914 till avlöning åt de tjänstinnehavare,

vilkas innehavande befattningar antingen bibehållas i den nya organisationen

eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad, men

vilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras avlöningarna vid

motsvarande befattningar i den nya staten, och

att, därest innehavare av tjänst, som med år 1914 varder indragen,

måste överföras på indragningsstat, till avlöning åt honom för år 1914

må av de å anslaget till tullverket anvisade medel användas så stort

belopp, som motsvarar hans intjäntå lön enligt 1913 års stat;

dels antagit härvid fogade förslag till ändrad lydelse av §§ 3 och

18 samt övergångsbestämmelserna i gällande avlöningsreglemente för

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 7.

tjänstemän, vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning

den 18 juni 1910. (Bil. B.)

dels ock förklarat, att de ändrade bestämmelserna i avlöningsreglementets

§ 3 samt övergångsbestämmelser skola träda i kraft den 1

januari 1914 och i fråga om de tjänstemän, för vilka de äro avsedda,

tillämpas såsom om de varit gällande redan vid den tidpunkt, då ingångsavlöning

enligt sagda avlöningsreglemente blivit för dem bestämd,

dock att avlönings förhöj ning på grund av förestående ändrade bestämmelser

icke må tillträdas förrän tidigast från och med år 1914.

50:o) I punkt 50 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning,

i enlighet med vad departementschefen i sitt yttrande till

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14 januari 1913 närmare

utvecklat, på extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 232,015 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav redan under år 1913 disponera

65,685 kronor.

Riksdagen har för förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets

lokalförvaltning, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i sitt yttrande till statsrådsprotokollet över finansärenden för den

14 januari 1913 närmare utvecklat, på extra stat för år 1914 anvisat

ett belopp av 225,015 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav

redan länder år 1913 disponera 58,685 kronor.

51:o) I en till Riksdagen avlåten proposition, nr 124, av den 7

mars 1913 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen medgiva, att en var av nedannämnda befattningshavare hos

generaltullstyrelsen, nämligen byråchefen Per Johan Emanuel Ruus,

byråassistenterna Sigfrid Thorsten Ahrenberg och Nils Ivar Olson, notarien

Seth Einar Widén samt vaktmästarna J. A. Eklund och C. A.

Eriksson må berättigas att för åtnjutande av förhöjning å den med hans

befattning förenade lön räkna sig till godo den tid, han på förordnande

uppehållit å extra stat uppförd, mot hans ordinarie tjänst svarande befattning

hos generaltullstyrelsen.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag har Riksdagen medgivit,

att en var av nedannämnda befattningshavare hos generaltullstyrelsen,

nämligen byråchefen Per Johan Emanuel Ruus, byråassisten
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 7.

terna Sigfrid Thorsten Ahrenberg och Nils Ivar Olson, notarien Seth

Einar Widén samt vaktmästarna J. A. Eklund och C. A. Eriksson må

berättigas att för åtnjutande av förhöjning å den med hans befattning

förenade lön räkna sig till godo den tid, han på förordnande uppehållit

å extra stat uppförd, mot hans ordinarie tjänst svarande befattning hos

generaltullstyrelsen.

52:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har hemställts, att

Riksdagen ville besluta att i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t hemställa

om en undersökning, huruvida det förefinnes behov av ett så stort antal

tulltjänstemän och betjänte vid gränsen mot Norge som det nuvarande,

och, om så icke är, Eders Kungl. Maj:t då täcktes vidtaga

åtgärder för att snarast möjligt få de onödiga tjänsterna indragna.

Vidare har i en annan inom Riksdagen väckt motion föreslagits,

att Riksdagen ville i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla om utredning,

huruvida och i vad mån den yttre kustbevakningen skulle

kunna betydligt reduceras, samt för Riksdagen framlägga de förslag,

vartill denna utredning kan föranleda.

Till stöd för förstberörda motion har anförts:

»Då man betraktar statens finanser, så lägger man strax märke

till, att utgifterna ökas år från år, och det hastiga tempo, med vilket

denna ökning fortgår, förorsakar bekymmer bland vårt folk.

Vi se, att riksstaten på 10-årsperioden 1902 och 1912 sprungit

upp från kronor 156,143,000 år 1902 till kronor 257,196,700 år 1912,

således över 100 miljoner eller mera än 10 miljoner per år.

Visserligen utvecklas näringarna och handeln, så att en naturlig

stegring i statens inkomster i någon mån äger rum, men det oaktat

måste ju Riksdagen årligen söka upp nya skatteobjekt för att fylla de

alltjämt växande behoven. Allt nog, med dessa årligen återkommande

stegringar ökas bekymren. Man förstår, att skatterna ökas, men man

förstår ej alltid lika klart motiven därtill.

I många fall ter det sig för den oinvigde, som staten skulle lägga

ut penningar, för vilka den ej har motsvarande nytta. Med tanke därpå

tillåta vi oss fästa Riksdagens uppmärksamhet på ett dylikt förhållande,

vilket få av Riksdagens ledamöter torde känna till, och vilket missförhållande

synbarligen förorsakar staten onödiga utgifter. Vi åsyfta

här det överflöd av tulltjänstemän, vilka äro anställda vid gränsen mot

Norge, och den minimala inkomst, vilken genom de flesta av dessa

tjänstemän tillföres statskassan.

För ett oförvillat öga te sig många av dessa tjänstemannaplaceringar

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 7.

som mindre välbetänkta, och det är vår samt mångas åsikt, att en

indragning av åtskilliga av dessa tjänster snarare skulle öka än minska

gränsbevakningens effektivitet. Bevakningsplatserna äro på många ställen

förlagda blott 2, 3 och 4 kilometer från varandra, oaktat gränsen omgives

av ofarbara skogar och berg.

Som ett bevis på hur saken ter sig ur statsekonomisk synpunkt,

vilja vi endast anföra några uppgifter rörande den del av gränsen,

vilken vi känna något till.

Inom Värmlands och Dals tulldistrikt utgöres gränsbevakningen

enligt kungl. tullverkets matrikel av 48 stycken tjänstemän, så kallade

gränsuppsyningsmän och gränsridare, med en medelavlöning å 1,500

kronor per man och år, lågt räknat. Detta gör sålunda en lönestat

på 72,000 kronor. Härtill kommer för många av dessa gränsvakter så

kallade häst-, motorbåt- och båtpenningar å respektive 400, 300 och

200 kronor per år. Inom samma distrikt finnes det dessutom anställda

27 stycken extra ordinarie gränsridare, vars årsavlöning torde kunna

beräknas till omkring 400 å 600 kronor. Vi äga för detta distrikt

alltså en gemensam utgiftsstat på omkring 100,000 kronor.

Inom samma distrikt utgjorde tullinkomsterna under år 1911 enligt

uppgift från Karlstads tullkammare endast 22,027 kronor, vadan en

balans sålunda synes uppstå inom distriktet av omkring 75,000 kronor.

I dessa beräkningar äro ej Mons och Charlottenbergs järnvägsstationer

inbegripna. Vid dessa tvenne järnvägskorsningar ställer sig

nog saken annorlunda.

De senare årens erfarenhet visar, att affärsförbindelserna med

Norge avtagit i så hög grad, att vederbörande myndigheter funnit sig

föranlåtna att indraga åtskilliga färjställen».

Till stöd för den senare framställningen har anförts:

»Vid de omregleringar av statens verk och inrättningar, som under

de senaste åren genomförts, har tydligen en strävan visat sig att icke

ödsla med arbetskraft, utan att å de håll, där sådant utan men för

arbetets nöjaktiga utförande visat sig möjligt, göra indragningar. Inom

tullverket med dess många avdelningar hava också på samma gång som

man visserligen inrättat nya befattningar indragningar gjorts, där detta

kunnat gå för sig. Dock synes det oss, som om man härvidlag vidkommande

en del av det arbetsområde, som tillhör detta verk, kunnat

gå längre och minskat en enligt vår åsikt väl talrik personal. Vi syfta

i detta fall på den kustbevakning, som verkställdes genom tullverkets

personal. Ehuru vi naturligen allenast med någon större säkerhet och

med anspråk på verklig kännedom om hithörande förhållanden blott

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 7.

kunna yttra oss om huru det i detta hänseende är ordnat på västkusten

och närmare bestämt i den bohuslänska skärgården, våga vi dock tro,

att vad vi här nedan komma att andraga, till stor del kan gälla hela

vår kustbevakning.

En sådan minskning uti den yttre kustbevakningen, som vi här

ämna föreslå, kan ske genom indragning dels av till synes överflödigpersonal,

dels ock av båtar m. m., som användas för bevakningen. På

den bohuslänska kusten kunna vi nämna tullstationer, såsom Gullholmen,

o Käringön m. fl., där överflöd på arbetskrafter tydligen äger

rum. Å var och en av dessa stationer består personalen av 4 å 5

personer. Men detta antal måste man anse vara för stort. Under de

tider, då bevakningspersonalen icke hade sina snabbgående motorfartyg

och båtar att använda, utan var hänvisad till roddbåtar, kunde ju ett

större antal tullbevakningskarlar tyckas vara nödvändiga, men icke så

numera. Lätteligen kan envar inse, huru berättigad en minskning av

personalantalet är, om man tager del av tillgängliga redogörelser för

under senare åren gjorda tullbeslag. I eu av herr Thorsson i denna

kammare vid 1909 års riksdag väckt motion i hithörande ämne har

motionären såsom bilaga till sin motion låtit medfölja en dylik redogörelse

— till vilken vi tillåta oss hänvisa — omfattande åren 1889—

1908. Av denna framgår, att värdet av tuilbeslagen är högst obetydligt,

så att man kan verkligen fråga sig, om de tullbeslag, som blivit gjorda,

kunna uppväga utgifter även för den nödtorftigaste bevakning. Vidare

svnes därutav, att något organiserat smuggleri numera icke bedrives

vid våra kuster; tvärtom hava, enligt vad vi inhämtat, de beslag, som

blivit gjorda under denna tidsperiod, varit stadda i ett så gott som

ständigt avtagande. Under sådana förhållanden synes det ju, att tullbevakningspersonalen

utan någon risk ur säkerhetssjmpunkt skulle kunna

minskas i antal. Borttagas kan den ju inte, då den i alla fall motverkar

smugglingsförsök. Kanske det ock på vissa håll skulle vara

till fyllest med blott en extra lantbevakning å sträckor, om vilka man

äger den kännedom, att den inkomst, staten kunde förvänta sig av

införseln därstädes, icke skulle uppväga utgifterna för en ordnad tullbevakning.

Detta så mycket lättare numera, om man tager hänsyn till

vårt utvecklade telefonväsen, varigenom snabba underrättelser kunde

lämnas till närmaste bevakningsplats. Man skulle ock kunna tänka sig,

att det möjligen skulle uppstå mindre sympatiska känslor hos traktens

befolkning mot denna tullbevakningspersonal, då de se så många personer

avlönade och anställda på en plats, där flera av dem äro överflödiga.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 7.

På dessa tullstationer, vi ovan omnämnde, skulle det mycket väl räcka

med två tullbevalmingskarlar.

En minskning i arbetspersonalens antal kunde även ske på det

sättet, att den yttre och den inre bevakningen i trakter, där trafiken

icke är av större dimensioner, kunde med en klok arbetsfördelning anförtros

åt samma personer.

Aven dessa båtar, som användas för patrulleringen, torde kunna

minskas till antalet därigenom, att uppsyningsmämnen finge mera snabbgående

och moderna sådana, varigenom de kunde minskas till antalet

och placeras vid mera tätt befolkade trakter. Härigenom skulle ock

den båtlega, som staten numera betalar och som utgår till uppsyningsmännen,

kunna betydligt minskas.

För att nöjaktigt få denna fråga utredd, anse vi det vara fördelaktigast

att överlämna arbetet med en sådan utredning åt opartiska

personer, vilka utan någon förutfattad mening om det berättigade eller

icke uti eu indragning av vår kustbevakning ginge till verket. Detta

ämne har visserligen förut varit föremål för en undersökning, som verkställts

från generaltullstyrelsen, men utan att det lett till något enligt

vår mening lyckligt resultat.»

Åberopande vad de sålunda anfört och i förhoppning, att det

måtte leda till att även i detta hänseende större sparsamhet komme

att iakttagas, framlade motionärerna sin förenämnda hemställan.

På de av motionärerna anförda skäl finner jämväl Riksdagen önskvärt,

att de av motionärerna föreslagna utredningarna komma till stånd,

så mycket mer som Riksdagen förutsätter, att de må kunna verkställas

utan nämnvärda kostnader.

Riksdagen anhåller alltså,

dels med anledning av den förra motionen, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes låta verkställa undersökning, huruvida det förefinnes behov av

ett så stort antal tulltjänsteman och betjänte vid gränsen mot Norge

som det nuvarande, samt att, om så icke är förhållandet, Eders Kungl.

Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att snarast möjligt få de obehövliga

tjänsterna indragna;

dels ock med anledning av den senare motionen det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föranstalta om utredning, huruvida och i vad mån den

yttre kustbevakningen skulle kunna reduceras, samt för Riksdagen framlägga

de förslag, vartill denna utredning kan föranleda,

53:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 51 av huvudtiteln

gjorda framställning har Riksdagen minskat det ordinarie förslags
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Riksdagens skrivelse Nr 7.

anslaget till kontroll å tillverkningsavgifter med 200,000 kronor eller

till 900,000 kronor.

G. Kronans publika hus.

54:o) Eders Kungl. Magt har i punkt 52 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att till införande av värmeledning i kammararkivets förvaringslokal

i huset nr 13 vid Birger Jarls torg i Stockholm å extra stat

för år 1914 anvisa ett belopp av 8,750 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Magt att redan under år 1913 disponera beloppet för ifrågavarande

ändamål.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande framställning, har till införande av värmeledning i

kammararkivets förvaring slokal i huset nr 13 vid Birger Jarls torg i

Stockholm å extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 8,750 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Magt att redan under år 1913 disponera

beloppet för ifrågavarande ändamål.

55:o) I punkt 53 av huvudtiteln har Eders Kungl. Magt föreslagit

Riksdagen att till införande av centraluppvärmning i Göta hovrätts

ämbetshus i Jönköping, i huvudsaklig överensstämmelse med det av

departementschefen förordade förslaget, å extra stat för år 1914 anvisa

ett belopp av 6,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Magt att disponera

beloppet redan under år 1913.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, har, till införande av centraluppvärmning

i Göta hovrätts ämbetshus i Jönköping, i huvudsaklig överensstäm1

melse med det av departementschefen förordade förslaget, å extra stat

för år 1914 anvisat ett belopp av 6,000 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Magt att disponera beloppet redan under år 1913.

56:o) I punkt 54 av huvudtiteln har Eders Kungl. Magt föreslagit

Riksdagen att tör genomförande i huvudsaklig överensstämmelse med

ett av överintendentsämbetet tillstyrkt förslag av ändringsarbeten å

landshövdingeresidenset i Luleå på extra stat för år 1914 anvisa ett

belopp av 12,500 kronor, med rätt för Eders Kungl. Magt att redan

under innevarande år disponera beloppet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kung!.

Majrts ifrågavarande framställning, har för genomförande i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av överintendentsämbetet tillstyrkt förslag av

ändringsarbeten å landshövdingeresidenset i Luleå på extra stat för år

1914 anvisat ett belopp av 12,500 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att redan under innevarande år disponera beloppet.

57:o) Eders Kungl. Magt har i punkt 55 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att för beredande av utvidgade och förbättrade lokaler åt

länsstyrelsen i Kopparbergs län ävensom åt lantmäterikontoret i samma

län, i huvudsaklig överensstämmelse med ett inom överintendentsämbetet

upprättat, av departementschefen förordat förslag, å extra stat för

år 1914 anvisa ett anslag av 110,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Magt att redan under år 1913 disponera ifrågavarande belopp.

Riksdagen, som ingående granskat de till ärendet hörande ritningar

och kostnadsförslag och därvid trott sig finna, att vissa däri

upptagna förändringsarbeten skulle kunna ur förslaget utan olägenhet

uteslutas eller åtminstone betydligt förenklas, anser sig kunna av denna

anledning i det äskade anslaget vidtaga en nedsättning med 10,000

kronor till 100,000 kronor. Visserligen förefaller ju även detta belopp

Riksdagen för ändamålet ganska rundligt, men då Riksdagen, som icke

tilltrott sig att företaga någon ytterligare jämkning i det begärda beloppet,

förutsätter, att arbetena i fråga, i den mån så kan ske, komma

att utföras på entreprenad, samt att, om någon nedsättning i kostnaderna

därigenom kan åvägabringas, densamma i allt fall kommer statsverket

till godo, har Riksdagen ansett sig kunna för ändamålet anvisa

100,000 kronor.

Riksdagen har alltså, för beredande av utvidgade och förbättrade

lokaler åt länsstyrelsen i Kopparbergs län ävensom åt lantmäterikontoret i

samma län, i huvudsaklig överensstämmelse med ett inom överintendentsämbetet

upprättat, av departementschefen förordat förslag, å extra

stat för år 1914 anvisat ett anslag av 100,000 kronor, med rätt för

Eders Kungl. Magt att redan under år 1913 disponera ifrågavarande

belopp.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkterna 56 och 57 av huvudtiteln

föreslagit Riksdagen att för utförande av elektrisk strömledning

från Stockholms stads elektricitetsverk till vissa statsinstitutioner på

nordvästra Djurgården bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 7.

för år 1914 beräkna ett belopp av 21,000 kronor, samt att för anordnande

av huvuddräneringsledning för samma område bland nämnda

anslag för år 1914 beräkna ett belopp av 138,000 kronor.

Uti en till Riksdagen den 7 mars 1913 avlåten proposition, nr

188, har Eders Kungl. Maj:t sedermera, andel- åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 bevilja dels ett

anslag å 137,460 kronor för anläggande, med anlitande jämväl av härför

redan tillgängliga medel, av en huvudavloppsledning till Lilla Värtan

från västra delen av norra Djurgården huvudsakligen i enlighet med

ett därför av överintendentsämbetet utarbetat, i berörda protokoll förordat

förslag, dels ock ett anslag å 20,800 kronor, att jämte övriga för

ändamålet tillgängliga medel utgå till bestridande av kostnaderna för

anläggande av huvudkablar från Stockholms stads elektricitetsverk till

nuvarande och beslutade vetenskapliga institutioner å nordvästra delen

av norra Djurgården.

Ehuru det ifrågavarande avloppets avledande i enlighet med det

föreliggande förslaget givetvis kommer att medföra högre kostnader än

om avloppet avleddes till Brunnsviken, har, vid det förhållande att ett

avledande av avloppet till denna sjö för närvarande måste ur hygienisk

synpunkt anses mindre tillfredsställande, på grund därav att Brunnsviken

är en jämförelsevis liten sjö så gott som utan vattencirkulation,

samt då, även om, på sätt vid upprepade tillfällen ifrågasatts, en utvidgning

av utloppet från Brunnsviken till Lilla Värtan i en framtid skulle

komma till stånd i samband med anläggandet av en avloppskanal från

Bällstaviken till Brunnsviken samt tillräcklig vattenmängd och vattencirkulation

för avloppets mottagande därigenom skulle tillföras Brunnsviken,

förverkligandet härav i allt fall måste bliva så avlägset, att med

den förevarande avloppsfrågans ordnande i avvaktan därå icke synes

kunna anstå, Riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag

i denna del, vilket förslag icke heller i övrigt givit Riksdagen anledning

till någon anmärkning.

Vid sådant förhållande har Riksdagen å extra stat för år 1914

beviljat dels ett anslag å 137,460 kronor för anläggande, med anlitande

jämväl av härför redan tillgängliga medel, av en huvudavloppsledning

till Lilla Värtan Irån västra delen av norra Djurgården huvudsakligen i

enlighet med ett därför av överintendentsämbetet utarbetat i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 7 mars 1913 förordat förslag,

dels och ett anslag å 20,800 kronor, att jämte övriga för ändamålet till
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr 7.

gängliga medel utgå till bestridande av kostnaderna för anläggande av

huvudkablar från Stockholms stads elektricitetsverk till nuvarande och

beslutade vetenskapliga institutioner å nordvästra delen av norra Djurgården.

59:o) Uti en till Riksdagen den 18 april 1913 avlåten proposition,

nr 246, har Eders Kung! Maj:t, under åberopande av propositionen

biiagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit Riksdagen medgiva, att till bestridande av kostnaderna för

borttagande av arsenikhaltig oljefärg samt ny målnings anbringande å

väggytor i tjänsterum och korridorer ävensom å dörrar och fönster i gamla

riksdagshuset å Riddarholmen må av fonden för anordnande av lokaler

för statens ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp av högst

115,100 kronor.

Då de föreslagna åtgärderna synas Riksdagen av omständigheterna

oundgängligen påkallade, får Riksdagen, som emellertid måste finna det

beklagligt, att vid den ifrågavarande byggnadens iordningställande för

sitt nuvarande ändamål kommit till användning så arsenikhaltig oljefärg,

som numera visat sig vara fallet, särskilt som anledningarna till flera

av de mot restaureringsarbetet numera framkomna anmärkningar synas

hava kunnat förebyggas, om vid kontrollen av restaureringsarbetenas

utförande ägnats nödig uppmärksamhet å hithörande områden, anmäla,

att Riksdagen medgivit, att till bestridande av kostnaderna för borttagande

av arsenikhaltig oljefärg samt ny målnings anbringande å väggytor

i tjänsterum och korridorer ävensom å dörrar och fönster i gamla

riksdagshuset å Riddarholmen må av fonden för anordnande av lokaler

för statens ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp av högst

115,100 kronor.

60:o) I punkt 58 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj: t föreslagit

Riksdagen att för ändrings- och reparationsarbeten i riksgäldskontorets

f. d. hus å Riddarholmen bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln

för år 1914 beräkna ett belopp av 57,500 kronor.

Uti en till Riksdagen den 31 januari 1913 avlåten proposition, nr

84, har Eders Kungl. Maj: t sedermera under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag föreslagit Riksdagen att för vidtagande av vissa ändringsoch

reparationsarbeten i riksgäldskontorets förra hus å Riddarholmen, i

huvudsaklig överensstämmelse med ett inom överintendentsämbetet upp
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 7.

rättat, i berörda protokoll närmare omförmält förslag, å extra stat för

år 1914 anvisa ett anslag av 57,500 kronor, med rätt för Eders Kling!.

Maj:t att redan under år 1913 disponera ifrågavarande belopp.

Riksdagen har väl, vid det förhållande att det möjligen framdeles

i enlighet med därom redan väckt förslag skulle befinnas önskvärt att

å den förevarande byggnadens tomt uppföra en ny arkivbyggnad, hyst

vissa betänkligheter beträffande lämpligheten av att för ifrågavarande

ändamål i byggnaden vidtaga så omfattande reparationer som de nu

föreslagna. Men då det torde kunna förväntas, att byggnaden skall

efter sitt iordningställande i huvudsaklig överensstämmelse med förevarande

förslag, som ju i allt väsentligt anpassats efter de önskningar

härutinnan, som av socialstyrelsens chef blivit framställda, för en långtid

framåt komma att fylla socialstyrelsens lokalbehov, har Riksdagen,

för vidtagande av vissa ändrings- och reparationsarbeten i riksgåldskontorets

förra hus å Riddarholmen, i huvudsaklig överensstämmelse med ett

inom överintendentsämbetet upprättat, i förenämnda statsrådsprotokoll

över finansärenden för den 31 januari 1913 närmare omförmält förslag,

å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 57,500 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Magt att redan under år 1913 disponera ifrågavarande

belopp.

61:o) Eders Kungl. Maj: t har i punkt 59 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen

att för utförande av vissa reparationsarbeten å Riddarholmskyrkan

bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna

ett belopp av 100,000 kronor.

I en den 18 april 1913 till Riksdagen avlåten proposition, nr 258,

har Eders Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen, att till utförande av vissa reparationsarbeten i Riddarholmskyrkan

i huvudsaklig överensstämmelse med av vederbörande departementschef

förordat förslag bevilja ett anslag å 352,500 kronor samt

därav å extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 anvisa ett belopp

av 100,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Magt att redan underar

1913 disponera sistnämnda belopp.

Då Riksdagen gjort sig övertygad om nödvändigheten av en

grundlig omfattande reparation av den ifrågavarande kyrkan, vilken

tyvärr befinner sig i ett synnerligen bristfälligt skick, och då icke funnit

något att erinra mot vad departementschefen härutinnan föreslagit, har

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Riksdagen till utförande av vissa reparationsarbeten i Riddarholm skyr lian

i huvudsaklig överensstämmelse med av vederbörande departementschef

förordat förslag beviljat ett anslag å 352,500 kronor samt därav å extra

stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 anvisat ett belopp av 100,000

kronor, med rätt för Eders Kungl. Magt att redan under år 1913 disponera

sistnämnda belopp.

H. De kung!, teatrarna.

62:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkterna 60—62

av huvudtiteln gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad

för innevarande år ägt rum, på extra stat för år 1914 anvisat

dels till gäldande av årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden

och dramatiska teaterns byggnad ett anslag av 40,1.75 kronor;

dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring av staten tillhörig,

i operabyggnaden förvarad lösegendom ett anslag av 3,668 kronor;

dels ock till gäldande av årspremie för brandförsäkring av staten

tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ett anslå»''

av 1,735 kronor.

I. Diverse.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 63 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att höja det ordinarie förslagsanslaget till ersättning till städerna

för mistad tolag med 100,000 kronor till 3,000,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, har höjt det ordinarie förslagsanslaget till

ersättning till städerna för mistad tolag med 100,000 kronor till 3,000,000

kronor.

64:o) I punkt 64 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 1,450,000

kronor, att fördelas mellan landsting och städer, som icke deltaga i landsting,

efter förhållandet mellan den bevillning av fäst egendom samt av

inkomst, som debiterats på grund av vederbörande prövningsnämnds år

1914 verkställda eller fastställda taxeringar inom landstingsområde eller

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 7.

stad, varom na nämnts, och den i samma ordning debiterade bevillningssumman

för hela riket.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, har å extra stat för år 1914 anvisat ett

belopp av 1,450,000 kronor, att fördelas mellan landsting och städer,

som icke deltaga i landsting, efter förhållandet mellan den bevillning

av fast egendom samt av inkomst, som debiterats på grund av vederbörande

prövningsnämnds år 1914 verkställda eller fastställda taxeringar

inom landstingsområde eller stad, varom nu nämnts, och den i samma

ordning debiterade bevillningssumman för hela riket.

65:o) Eders Kungl. Maj:t bär i punkt 65 av huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att för utgivande ånyo av handboken »Sveriges land och

folk» i en svensk, en tysk och en engelsk upplaga å extra stat för år

1914 bevilja ett anslag å 70,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att redan under år 1913 av nämnda anslag disponera 10,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, har för utgivande ånyo av handboken

»Sveriges land och folk» i en svensk, en tysk och en engelsk upplaga

å extra stat för år 1914 beviljat ett anslag å 70,000 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1913 av nämnda anslag disponera

10,000 kronor.

66:o) Till täckande av utgifter, som statskontoret förskottsvis bestritt

för de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 14 januari

1913 omförmälda ändamål, har Eders Kung]. Magt i punkt 66 av förevarande

huvudtitel föreslagit Riksdagen att å extra stat lör år 1914

anvisa, i jämnt krontal, 497,475 kronor.

Riksdagen har till täckande av ovan omförmälda, utav statskontoret

anmälda förskott å extra stat för år 1914 anvisat 497,475 kronor.

67:o) Med bifall till Eders Kung!. Maj:ts i punkt 67 av denna huvudtitel

gjorda framställning har Riksdagen till beredande i enlighet med de i

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14 januari 1913 angivna

grunder, av extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och

betjänte i till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra

stat för år 1914 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av 3,500 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 7.

68:6) Eders Kung!. Magt har i punkt 68 under huvudtiteln

föreslagit Riksdagen att till bestridande av kostnad för Sveriges officiella

deltagande i den internationella utställningen i San Francisco år 1915

bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1914 beräkna

ett belopp av 350,000 kronor.

I en till Riksdagen den 28 mars 1913 avlåten proposition, nr 196.

bar Eders Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit Riksdagen

att till bestridande av kostnad för Sveriges officiella deltagande i

den internationella utställningen i San Francisco år 1915 samt till understöd

åt tekniker för att besöka nämnda utställning bevilja ett anslag å

700,000 kronor

samt att härav för ändamålet å extra stat under sjunde huvudtiteln

för år 1914 anvisa ett belopp av 350,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår, att de flesta i ärendet hörda

myndigheter ansett sig icke kunna vid vårt deltagande i utställningen

knyta några större förhoppningar i merkantilt avseende, men att de

ansett vårt representerande vid utställningen av stor vikt ur nationell

synpunkt. Enahanda ståndpunkt synes jämväl departementschefen intaga.

Riksdagen delar denna uppfattning, men har i viss mån ställt sig

något tvekande inför de uppoffringar från statens sida, som skulle erfordras

för landets deltagande i denna utställning. Vid noggrant övervägande

av frågan har Riksdagen dock kommit till den bestämda meningen,

att vårt representerande vid utställningen är icke blott önskvärt utan

även nödvändigt och att staten bör därtill bidraga. Det har nämligen

icke undgått Riksdagen, att, på sätt departementschefen anfört, en värdig

och väl ordnad svensk utställning vid ifrågavarande tillfälle skall göra

ett gynnsamt intryck på den stora kontingent av våra landsmän, som

funnit ett hem i Amerika. Och det lärer icke heller kunna förnekas,

att, på samma gång ett dylikt deltagande skulle vara ägnat att stärka

samhörighetskänslan mellan Sveriges innebyggare och deras till miljoner

räknade nära fränder i Förenta staterna, ett uteblivande från vår sida

säkerligen skulle, på sätt departementschefen jämväl framhållit, hava en

i viss mån positiv verkan i motsatt riktning. Betydelsen härav ligger

ju i öppen dag. Vid sådant förhållande och då ett främjande av denna

samhörighetskänsla synes Riksdagen ligga i statens intresse samt det för

övrigt icke synes Riksdagen alldeles uteslutet, att ett deltagande i utställningen

från vår sida jämväl skulle kunna i viss mån främja även vår

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 7.

export, har Riksdagen funnit sig böra förorda, att staten lämnar understöd

därtill. Dock har Riksdagen vid bedömande av planen för vårt representerande

därstädes, varuti, såvitt av statsrådsprotokollet framgår, någon

inskränkning icke ifrågasatts, funnit vårt deltagande i utställningen

böra begränsas till allenast sådana områden, som kunna i förenämnda

båda avseenden sägas vara av någon större betydelse för oss. Riksdagen

har alltså i detta hänseende för sin del kommit till den uppfattning,

att vårt representerande vid utställningen utan olägenhet skulle kunna

inskränkas till huvudsakligen sådana områden, som avse industri, konst,

konsthantverk och hemslöjd, varemot sådana områden, som avse uppfostran

och dylikt, icke synas Riksdagen vara av den beskaffenhet, att

deras representerande äro för vår del behövliga. Men jämväl i ännu

ett avseende synes Riksdagen en begränsning i deltagandet av nöden.

I detta fall, där det för oss huvudsakligen gäller att skapa en nationellt

värdig utställning och där varje kostnad, som icke är för detta ändamål

oundgänglig, enligt Riksdagens förmenande bör om möjligt undvikas,

synes det Riksdagen sålunda välbetänkt, om en viss gallring skedde av

de föremål, som bliva till utställningen anmälda, så att allenast föremål

av verkligt god och för utställningen lämplig beskaffenhet varda å utställningen

representerade. Enligt Riksdagens förmenande bör därför

den blivande svenska utställningsbestyrelsen av Eders Kungl. Maj:t.

erhålla bemyndigande att verkställa sådan gallring.

Vid dylikt förhållande och då det med dessa begränsningar i vårt

deltagande synes kunna vinnas en icke obetydlig inskränkning i den

för vårt land erforderliga utställningsarealen, har Riksdagen jämväl funnit

en ganska avsevärd nedsättning i anslagsbeloppet kunna vidtagas.

Enligt Riksdagen under hand meddelade beräkningar skulle sålunda

under de av Riksdagen här ovan angivna förutsättningar anslagsbeloppet,

inberäknat understödet till tekniker, kunna nedsättas till 600,000 kronor,

vilket belopp Riksdagen sålunda ansett sig kunna för ändamalet anvisa.

Dock förutsätter Riksdagen, att detta belopp skall komma att visa sig

tillräckligt och att således icke, på sätt vid åtskilliga andra av staten

förut understödda utställningar ägt rum, några ytterligare krav å statsverket

skola för ändamålet komma att framdeles uppställas.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får Riksdagen, som

anser det sålunda beräknade beloppet lämpligen kunna utgå med lika

belopp under vart och ett av åren 1914 och 1915, anmäla, att Riksdagen

till bestridande av kostnad för Sveriges officiella deltagande i den internationella

utställningen i San Francisco år 1915 samt till understöd åt

tekniker för att besöka nämnda utställning beviljat ett anslag å 600,000

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 7.

kronor samt härav för ändamålet å extra stat under sjunde huvudtiteln

för år 1914 anvisat ett belopp av 300,000 kronor.

Övriga ordinarie anslag.

69:o) Beträffande de ordinarie anslag å denna huvudtitel, vilka icke

blivit här ovan särskilt omförmälda, har Eders Kungl. Maj:t icke föreslagit

någon ändring.

Samtliga de ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln, som här

ovan icke blivit särskilt omnämnda, hava för år 1914 fastställts till samma

belopp som i innevarande års riksstat, dock att förslagsanslaget till

bestridande av tryckningskostnader för jämnande av huvudtitelns slutsumma

ökats från 133,034 kronor med 6 kronor till 133,040 kronor.

Stockholm den 30 maj 1913.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 7 käft. (Nr 7.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Bil. A.

Förslag

till

Utgiftsstater för tullverket att tillämpas under år 1914.

K r o

n o r.

A. Avlöningsstaten.

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

tillägg.

Summa.

penningar.

I. Generaltullstyrelsen.

1 generaltulldirektör...........................

7,000

3,000

1,000

11,000

1 byråchef .......................................

3 byråchefer ..................................

B,000

2,500

600

8,100

i Efter 5 år kan lönen höjas

—

—

--

24,300

/ med 600 kr.

Kansliet.

5,800

Efter 5 år kan lönen höjas

3,600

1,800

400

> med 500 kr. och efter

j 1 sekreterare ...................................

—

—

-

5,800

10 år med ytterligare

’ 500 kr.

[ 1 registrator ....................................

2,200

1,500

300

4,000

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr., efter 10 år

2,200

1,500

300

4,000

med ytterligare 500 kr.

_

—

12,000

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

.....................................

700

350

150

1,200

} Efter 5 år kan lönen höjas

| med 200 kr. och efter

| 1 kvinnligt skrivbiträde ....................

—

—

—

1,200

i 10 år med ytterligare

J 200 kr.

Kameralbyrån.

3,600

1,800

400

5,800

1 Efter 5 år kan lönen höjas

i med 500 kr. och efter 10

] 1 förste revisor .................................

3,600

1,800

400

5,800

J år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

2,200

1,500

300

4,000

med 500 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

i 3 revisorer och bokhållare ..................

Revisionsbyrån.

12,000

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 förste aktuarie ..............................

3,600

1,800

400

5,800

med 500 kr. och efter 10

l år med ytterligare 500 kr.

1 aktuarie ......................................

2,200

1,500

300

4,000

Efter 5 år kan lönen höj as

1 aktuarie .......................................

2,200

1,500

300

4,000 1

med 500 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

1 revisor ..........................................

4,000

och efter 15 år med än

28,000

ytterligare 500 kr.

Transport

—

150,800

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

51

K r o

n o r.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

tillägg.

Summa.

Transport

—

—

—

150,800

Tullbehandlings- och upplysningsbyrån.

1 byråassistent .................................

3,600

1,800

400

5,800

j Efter 5 år kan lönen höjas

> med 500 kr. och efter 10

1 byråassistent ................................

5,800

j år med ytterligare 500 kr.

(Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr., efter 10 år

1 andre byråassistent .....................

2,200

1,500

300

4,000

med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

Till vikariatsersättning samt arvoden

och flitpenningar åt extra biträden

ävensom till renskrivningskostnad, för- slagsanslag ...................................

60,000

därav till gratifikationer åt extra

ordinarie tjänstemän och vakt- mästare hos styrelsen högst

3,000 kr.

1 förste vaktmästare1 ........................

900

450

150

1,500

/Efter 5 år kan lönen höjas

| med 100 kr.

1 vaktmästare 1 .................................

700

350

150

1,200

] Efter 5 år kan lönen höjas

6 vaktmästare1 .................................

7,200

J med 100 kr. och efter 10

j år med ytterligare 100 kr.

Transport

....

—

236,300

1 Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning samt kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter i

enlighet med vad i sådant avseende gäller beträffande till samma förmån berättigade befattningshavare vid

tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Om vaktmästare hos styrelsen i sådan egenskap

åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom

å lönen avdragas 100 kr. årligen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 7.

K r o

n o r.

Fast av- löning.

Summa.

Efter resp. 3,

6 och. 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höjas, varje

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag.

Transport

—

—

—

236,300

—

—

II. Lokalförvaltningen samt

kust- och gränsbevakningen.

1. Tjänstemän av högre grad.

a) Med bestämd tjänstgöringsort.

1 kustbevakningschef i Skåne och Blekinge

5,500

5,500

]

1 kustbevakningschef i Hallands samt Göte-

\ 4,400

borgs och Bohus län...........................

—

5,500

1

1 gränsbevakningschef i Dalsland, Värm-

land och Dalarne ..............................

4,800

4,800

3,600

1 överinspektör av klass 1 vid packhus-

inspektionen i Stockholm ..................

7,300

7,300

| 5,000

1 överinspektör av klass 1 vid d:o i Göte-

borg ............................................

—

7,300

i överinspektör av klass 2 vid d:o i Malmö

6,300

6,300

2 överinspektörer av klass 2 vid tullbevak-

4,500

ningsinspektionerna i Stockholm och

Göteborg ..........................................

—

12,600

400

4,400

1 överinspektör av klass 3 vid d:o i Malmö

5,500

5,500

1 tullförvaltare av klass 1 vid tullkammaren

i Stockholm......................................

6,300

6,300

12 tullförvaltare av klass 1 vid d:o i Norr-

köping, Malmö, Hälsingborg, Trelleborg,

Göteborg, Gävle och Sundsvall, vid upp-

börds- och nederlagskontoren i Stock-

holm och Göteborg, ävensom vid upp-

börds- samt konfiskations- och kassörs-

kontoret i Malmö .............................

—

75,600

1 tullförvaltare av klass 2 vid tullkamma-

ren i Kalmar ....................................

5,500

5,500

4,000

4 tullförvaltare av klass 2 vid d:o i Lands-

Transport

—

142,200

— 236,300

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

58

K r o

q o r.

Rast av- löning.

Summa,

Efter resjs. 3,

6 och. 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höjas, varje

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag.

Transport

krona och Halmstad samt vid konfiska- tions- och kassörskontoren i Stockholm

och Göteborg ....................................

1 tullförvaltare av klass 3 vid tullkamma- ren i Uppsala....................................

19 tullförvaltare av klass 3 vid d:o i Ny- köping, Jönköping, Oskarshamn, Visby,

Karlskrona, Karlshamn, Åhus, Lund,

Ystad, Varberg, Strömstad, Borås, Karl- stad, Örebro, Söderhamn, Hudiksvall,

Härnösand, Luleå och Haparanda.........

1 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Söder- tälje ................................................

20 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Eskils- tuna, Linköping, Väs lervik, Ronneby,

Sölvesborg, Simrishamn, Falkenberg,

Lysekil, Uddevalla, Lidköping, Mon,

Charlottenberg, Västerås, Falun, Örn- sköldsvik, Östersund, Storlien, Umeå,

Skellefteå och Riksgränsen..................

1 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Mem

| 3 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Vad- stena, Marstrand och Piteå..................

1 överkontrollör av klass 1 vid packhus- inspektionen i Stockholm.....................

1 överkontrollör av klass 1 vid d:o i Göteborg

1 överkontrollör av klass 2 vid tullkamma- ren i Stockholm.................................

3 överkontrollörer av klass 2 vid d:o i

Malmö och Göteborg samt vid packhus- inspektionen i Malmö ........................

4,800

~

4,000

3.300

6.300

5.300

142,200

22,000

4,800

91,200

4,000

80,000

3.300

9,900

6.300

6.300

5.300

15,900

391,200

236,300

o

i

4,000

• 3,600

3,300

|

j 2,700

14,500

, 3,800

>

1 Transport

—

—

391,200

236,300

—

—

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Fast av- löning.

K r

Summa.

n o r.

Efter res]3. 3,

6 och 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höjas, varje

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag.

Transport

—

—

391,200

236,300

—

—

b) Övriga tjänstemän av högre grad.

1 förste kontrollör ..............................

4,800

4,800

\

16 förste kontrollörer ...........................

—

76,800

| 3,600

1 kontrollör .......................................

4,200

4,200

82 kontrollörer (därav 3 kontrollörer och

3,300

uppbördskassörer samt 7 bevaknings-

kontrollörer) ....................................

—

344,400

1 kammarskrivare .............................

2,800

2,800

400

i

| 2,100

245 kammarskrivare ..............................

—

686,000

1 tullinspektor...................................

2,600

2,600

7 tullinspektörer (därav 2 gränsinspektorer)

—

18,200

2,000

1 tullfiskal..........................................

3,000

3,000

3 tullfiskaler......................................

—

9,000

1,151,800

2. Tjänstemän av lägre grad.

1 överuppsyningsman av klass 1 .........

2,600

2,600

| 300

1 överuppsyningsman av klass 1 .........

—

2,600

1 överuppsyningsman av klass 2 .........

2,300

2,300

)

1,700

3 överuppsyningsman av klass 2 (därav

200

1 befälhavare & kustbevakningsångarej

—

6,900

1 gränsöveruppsyningsman ..................

2,600

2,600

300

1 kustöveruppsyningsman.....................

2,100

2,100

26 kustöveruppsyningsmän.....................

—

54,600

1,300

1 uppsyningsman av klass 1 ...............

2,050

2,050

41 uppsyningsman av klass 1 ...............

—

84,060

■ 150

1 uppsyningsman av klass 2 ...............

1,900

1,900

1

1 1,200

22 uppsyningsman av klass 2 ...............

—

41,800

!

1 uppsyningsman av klass 3 ...............

1,750

1,750

1,100

Transport

—

—

1,543,000

236,300

—

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

55

K r c

n o r.

Fast av- löning.

Summa.

Efter resj). 3,

6 och 9 års

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höjas, varje

gång med:

Pen- sions-

under-

lag.

Transport

—

—

1,543,000

236,300

_

25 uppsyningsman av klass 3 ...............

—

43,750

i

1,100

1 gränsuppsyningsman ........................

6 gränsuppsyningsmän ........................

2,050

2,050

12,300

| 150

| 1,300

1 kustuppsyningsman...........................

1,650

1,650

i

65 kustuppsyningsmän...........................

—

107,250

1,100

1 vaktmästare av klass 1....................

1,750

1,750

496 vaktmästare av klass 1.....................

—

868,000

1 vaktmästare av klass 2.....................

1,500

1,500

1

190 vaktmästare av klass 2 (därav 2 an-

} 1,000

ställda å kustbevakningsångare) .........

—

285,000

1

1 vaktmästare av klass 3.....................

62 vaktmästare av klass 3....................

1,200

1,200

74,400

100

| 900

1 gränsridare.......................................

1,500

1,500

163 gränsridare......................-..............

—

244,500

1,000

1 kustvakt..........................................

1,300

1,300

40 kustvakter.......................................

—

52,000

1

1 kustroddare ....................................

1,200

1,200

|

225 kustroddare .............................

—

270,000

2,174,600

| 900

Till ortstillägg åt befattningshavare vid

J

lokalförvaltningarna i Stockholm, Hapa- randa och Riksgränsen, förslagsanslag

56,000

Til! arvoden åt föreståndare för tullförvalt-

ningsavdelning i Göteborg och Malmö

för utövande av i § 18 i avlöningsreg- lementet omförmält uppdrag, förslags- anslag högst....................................

2,000

Transport

—

—

3,775,600

236,300

—

—

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Fast avlöning.

Transport —

Till arvoden åt tullexpeditions- och gräns
stationsföreståndare,

förslagsanslag ... —

Till arvoden åt ordinarie tjänstemän för

tullbehandling av passagerareffekter,

förslagsanslag................................ —

Till vikariatsersättning, extra biträden m. m.,

förslagsanslag................................ —

därav för utbetalande av flyttningshjälp

åt tjänstemän högst 2,000 kronor. _

Säger | —

Kronor.

Summa.

Efter res£. 3,

6 och 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höjas, varje

gång med:

Pen
sions
under
lag.

3,775,600

12,000

10,000

500,000

236,300

4,297,600

4,533,900

B. Ålders tilläggs staten.

Förslagsanslag.............................

............1 450,000

Transport^,983,90o]

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

57

Transport

C. Övergångsavlöningsstaten

Stockholm.

Generaltullstyrelsen.

Generaltulldirektören S. F. R. P. Cederschiöld1

............................................

Anm. Ämbetet utbytes vid innehavarens

avgång mot ett generaltulldirektörsämbete

med...................................................

Tullkammaren.

Andre kontrollören E. G. M. Lind............

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens

avgång mot en kontrollörstjänst med ..

Tullbevakningsinspektionen.

Överinspektören N. G. Nordquist2............

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens

avgång mot en överinspektorstjänst med

Nyköping.

Jaktuppsyningsmannen J. G. Zettergren ...

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens

avgång mot en kustuppsyningsmanstjänst

med .................................................

Kronor.

Lön.

6,200

2,500

4,200

1,100

Tjänst
görings
pennin
gar.

För

befatt
ningen
avsedd
avlöning
i
1913

års

stat.

2,800

500

800

450

Transporti

11,000

4,200

6,300

1,650

För

befattningen

upptagen

avlöning i

1904

års

stat.

1910

års

stat.

3,000

9,000

5,000

1,550

Belopp, varmed

avlöningen

enligt

1913 års stat

understiger

avlöningen

enligt

1904

års

stat.

1910

års

stat.

4,983,900

Kronor.

23,150 | 3,000 | 15,550

— |4,983,900

1 Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt kungl.

brev den 23 februari 1825.

2 Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt kungl.

brev den 10 maj 1867.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 7 Käft. (Nr 7.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Transport

Västervik.

Tullförvaltaren H. V. E. Moberg.........

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens

Karlshamn.

Göteborg.

Tullfiskalen A. W. Rundberg ............

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavi

avgång mot en tullfiskalstjänst med

Packhusinspektionen.

Överinspektören J. H. Lindquist.........

K

r o n o

Belopp, var-

Tjänst-

För

befatt-

För

befattningen

med avlönin- gen enligt

1913 års stat

Lön.

görings-

pennin-

ningen

avsedd

avlöning

upptagen

avlöning i

understiger

avlöningen

enligt

Kronor

gar.

1913 års

1904

1910

1904

1910

stat.

års

års

års

års

stat.

stat.

stat.

stat.

—

23,150

3,000

15,550

—

—

4,983,900

3,000

1,000

4,000

1

—

4,000

—

—

—

-

2,700

1,000

_

_

3,700

—

2,800

—

—

—

900

2,000

700

_

2,700

_

_

_

—

—

3,000

—

—

—

4,000

3,000

_

7,000

_

_

—

7,300

—

—

—

—

—

40,250

16,700

19,250

—

900

900

—-

—

—

—

__

—

4,984,800

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

59

Kro

n o r.

Transport

—

4,984,800

D. Iiulragningsstaten.

Visby.

Jaktuppsyningsmannen T. A. Thomsson ....................................................................

1,100

Kustroddaren W. A. Engqvist....................................................................................

900

Simrishamn.

Kustroddaren S. E. C. Ekvall.................................................................................

700

Maimö.

Kustvakten till häst J. A. Möller ..............................................................................

400

Landskrona.

Kustroddaren A. P. L. Bahr ....................................................................................

700

Hälsingborg.

Roddaren G. Schér...................................................................................................

300

Kustvakten till fot C. J. Persson .............................................................................

360

» » P. Johansson................................................................................

400

Halmstad.

Kustroddaren J. R. Bengtsson....................................................................................

700

Kustuppsyningsmannen J. Thorbjörnsson.....................................................................

800

Falkenberg.

Kustuppsyningsmannen C. G. Meyer...........................................................................

800

Jaktuppsyningsmannen C. F. Andersson ....................................................................

1,100

Varberg.

Kustuppsyningsmannen A. G. Christensson..................................................................

800

Kustroddaren J. A. Berndtsson ...................................................................

700

» J. A. A. Gustafsson.............................................................................

700

» A. Andersson....................................................................................

700

Transport

11,160 4,984,800

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 7.

j Kronor.

Transport

11,160

4,984,800

Göteborg.

Kustroddaren E. Svensson .......................................................................................

» A. L. Sätherström...............................................................................

700

700

Lysekil.

Kustroddaren C. W. H. Öfverman..........................................................................

700

Härnösand.

Vaktmästaren N. F. Rosenqvist.................................................................................

700

Östersund.

Gränsridaren J. P. Bodin..........................................................................................

700

14,660

1

E. Pensionsstaten för avskedade tjänstinnehavare.

Förslagsanslag ....................................................................................................

300,000

F. Pensionsstaterna för avlidna tjänstinnehavares efter- lämnade änkor och barn.

a) För beredande av den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen-

sionering, förslagsanslag ..............................................................................

b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, bestämt anslag ...........................

25.000

10.000

35,000

G. Omkostnadsstaten.

Anslag till vissa arvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag ...........................

* » rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag..........................................

» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslagsanslag

7,570

20,000

15,000

Transport

42,570

5,334,460

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

61

Kronor.

Transport

42,570

5,334,460

Anslag till underhåll och drift av tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings-

personalens tjänstebåtar, förslagsanslag ...................................................

30,000

» » expenser, förslagsanslag .......................................................................

125,000

» » post- och telegramporto, förslagsanslag .................................................

20,000

» » läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp, förslagsanslag ...........

15,000

» » skeppsmätningskostnad, förslagsanslag ................................................

32,000

» > gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig genom

nitisk tillsyn och kontroll mot överträdelse av tullförfattningarna .................

1,500

» » jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader, förslagsanslag...............

175,000

» » utbildning i tulltjänsten, förslagsanslag ............................................. .....

21,000

» » tulltjänstemäns av lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag .........

125,000

» » hemliga utgifter....................................................................................

9,000

» » diverse utgifter, förslagsanslag ...............................................................

45,620

641,690

Summa kronor

5,976,15o|

Förteckning å arvoden på tullverkets omkostnadsstat för år 19U.

Kronor.

Stockholms rådstuvurätts avdelning för tullmål:

1 ordförande ........................................................................................... ggg._

2 ledamöter å 375 kronor........................................................................ 75g._

1 notarie................................................................................................ ygg._

2,100

Övriga rådstuvurätter för avgörande av tullmål enligt nådiga breven den 15 februari 1841 och

den 6 april 1858, tillsammans förslagsvis upptagna.........................................

1,900

Arvode till särskild ordförande i gränstullrätterna inom Jämtlands län........................

750

» » » »i gränstullrätten inom Norrbottens län ......................

2,000

» » tolk för finska språket vid » » » »

300

» » präst i Sandhamn ..........................................................

250

» » skollärare i Landsort...................................................

70

» » »i Huvudskär................................................

100

» » »i Sandhamn....................................................................................

100

Summa kronor

7,570

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 7-

Bilaga B.

Förslag

til]

ändrad lydelse av §§ 3 och 18 samt övergångsbestämmelserna i gällande

avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt

kust- och gränsbevakning den 18 juni 1910.

§ 3-

1. Med avseende å rätt att efter viss tids fortsatt tjänstgöring

komma i åtnjutande av i staten fastställd avlöningsförhöjning gälla

följande allmänna bestämmelser:

att tidpunkten för första förhöjningen inträder efter tre år under

villkor, att tjänstinnehavaren under mer än fyra femtedelar av den

tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott

vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må

föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller deltagit i utbildningskurs

inom tullverket, och för andra förhöjningen efter ytterligare

tre år på samma villkor samt för tredje förhöjningen efter än ytterligare

tre år, ävenledes på samma villkor, under iakttagande, vad var och en av

omförmälda avlönings förhöjningar angår, att den högre avlöningen ej

får tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder

den stadgade tjänståldern blivit uppnådd, samt

att tjänstinnehavare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må samma förhöjning tillträda.

2. Därest innehavare av ordinarie befattning vid tullverket —

befattning hos generaltullstyrelsen däri inbegripen — konstitueras till

annan befattning, som tillhör verkets lokalförvaltning eller kust- eller

gränsbevakning, och han redan intjänat högre belopp i lön och tjänstgöringspenningar

sammanlagda än den fasta begynnelseavlöningen för

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens skrivelse Nr 7.

den befattning, till vilken lian konstitueras, skola honom omedelbart

tillgodoföras så många avlöningsförhöjningar i den sistnämnda befattningen,

att hans fasta avlöning i densamma icke blir lägre än sammanlagda

beloppet av den lön och de tjänstgöringspenningar, som han

vid tiden för tillträdandet av den nya tjänsten skulle kommit att åtnjuta,

därest han kvarstått å sin förra tjänst.''

3. Skulle befattningshavare, som avses i mom. 2 här ovan, vid

tillträdande av ny tjänst, med eller utan tillämpning av vad i sagda

moment stadgas, erhålla fast avlöning, som icke med minst ett belopp,

motsvarande en å den förra tjänsten utgående avlöningsförhöjning,

överstiger hans fasta avlöning å sistnämnda tjänst, må han med avseende

å rätt till ytterligare avlöningsförhöjning även tillgodoräkna sig intill tre

år av den tid, han innehaft den vid konstituerandet till den nya tjänsten

utgående avlöning; med iakttagande dock, att högre fast avlöning än

den för den nya tjänsten bestämda slutavlöningen icke utgår.

§ 18.

Föreståndare för tullförvaltningsavdelning i Göteborg eller Malmö,

vilken kan bliva förordnad att i vissa fall taga befattning med ärenden,

som beröra flera tullförvaltningsavdelningar i den stad, där han är anställd,

eller andra lokaltullförvaltningar inom samma stads tullkammardistrikt

benämnes under uppdragets innehavande tulldirektör och må för sådant

uppdrag tilldelas särskilt arvode, beräknat efter högst 1,000 kronor

för år.

Övergångsbestämmelser.

1. Beträffande de tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning eller

kust- eller gränsbevakning, som övergått å 1911 års stat, ävensom beträffande

dem, vilka konstituerats att med 1911 års ingång tillträda

befattning vid någon av tullverkets nyssnämnda avdelningar, skola i

avseende å beloppet av den fasta ingångsavlöningen vid sådant tillträde

ävensom beträffande därefter ifrågakommande avlöningsförhöjningar

tillämpas följande särskilda bestämmelser.

_ Ifrågavarande tjänstemän anses vara fördelade i följande grupper,

nämligen:

A. Tjänstemän av högre grad.

Tredje gruppen. Överinspektörer och kustbevakningschefer ävensom

tullförvaltare med begynnelseavlöning av 5,500 kronor eller därutöver

samt överkontrollörer;

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Andra gruppen. Tullförvaltare, som ej tillhöra tredje gruppen,

ävensom förste kontrollörer, kontrollörer, tullfiskaler och gränsbevakningschefer.

Första gruppen. Kammarskrivare och inspektörer.

B. Tjänstemän av lägre grad.

Tredje gruppen. Överuppsyningsmän, kustöveruppsyningsmän

och gränsöveruppsyningsmän.

Andra gruppen. Uppsyningsman, kustuppsyningsmän och gränsuppsy

ningsmän, vaktmästare med minst 1,500 kronors begynnelseavlöning

ävensom gränsridare.

Första gruppen. Vaktmästare, som ej tillhöra andra gruppen,

kustvakter och kustroddare.

Denna gruppindelning skall tillämpas så, som om den varit gällande

vid 1911 års ingång; och skola tjänsterna anses hava jämväl före år

1911 tillhört den grupp, dit de, enligt vad nu är sagt, äro hänförliga.

Tjänsteman äger tillgodoräkna sig

dels den tid, som förflutit, sedan han, vare sig på grund av konstitutorial

eller, efter ingången av år 1908, på grund av förordnande i följd

av frågan om omreglering av tullverkets stater, tillträtt innehavande å

ordinarie stat redan uppförd befattning eller annan ordinarie befattning,

tillhörande samma eller högre grupp, eller därmed likställd befattning

inom centralverket, varvid tjänsteman skall anses hava under den tid,

han innehaft befattning å generaltullstyrelsens stat, tillhört: ledamot av

styrelsen samt befattningshavare av andra graden — tredje gruppen

bland tjänstemän av högre grad; befattningshavare av första graden

andra gruppen bland samma tjänstemän; samt vaktmästare andra

gruppen bland tjänstemän av lägre grad;

dels den tid, varunder han efter år 1900 på grund av stadigvarande

förordnande inom tullverket bestritt vare sig tjänst å extra

avlöningsstat eller tjänst med avlöning å extra stat eller ock tjänst i

omedelbar eller medelbar succession efter sålunda förordnad tjänstinnehavare,

dock under villkor att den sålunda bestridda befattningen är

att anse såsom motsvarande eller jämförlig med tjänst inom samma

grupp som den tjänst, vilken tillträdes, eller inom högre grupp;

dels ock, därest han befordrats från tjänst i lägre grupp till tjänst

i närmast högre grupp, intill tre år av den tid, under vilken han tilläventyrs

innehaft tjänst i den lägre gruppen, sedan han med tillämpning

av övergångsbestämmelserna i övrigt haft rätt att komma i åtnjutande

av sista avlöningsförhöjningen vid tjänst i den lägre gruppen.

För åtnjutande av den förmån, som nu är nämnd, skola gälla

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens skrivelse Nr 7,

enahanda villkor, som i § 3 av avlöningsreglementet stadgats för tillträde

i allmänhet av avlöningsförhöjning efter viss tids fortsatt tjänstgöring.

2. Den, som före 1910 års utgång antagits till extra ordinarie

tjänsteman eller betjänt vid tullverkets lokalförvaltning eller kast- eller

gränsbevakning samt, därest han före sagda tidpunkt vunnit ordinarie

anställning, övergår å 1911 års stat eller med eller efter ingången av

år 1911 konstitueras till ordinarie tjänst, må, i den mån generaltullstyrelsen

finner honom böra komma i åtnjutande av en dylik förmån,

i avseende å rätt till avlöningsförhöjning vid kammarskrivar-, inspektörs-,

vaktmästare kustvakt-, gränsridar- eller kustroddarljänst räkna sig till

godo vad som överstiger åtta år av den tid, han före konstituerandet

till någon av nyssberörda tjänster med eller utan ersättning effektivt

tjänstgjort; och må, under enahanda villkor som förut i denna punkt

sagts, tjänsteman, som före 1910 års utgång antagits till extra ordinarie

kammarskrivare, i fråga om rätt till avlöningsförhöjning vid överuppsyningsmans-

eller uppsyningsmanstjänst likaledes räkna sig till

godo vad som överstiger åtta år av den tid, han effektivt tjänstgjort

före konstituerandet till sådan tjänst.

3. Tjänsteman, som före år 1911 befordrats till tjänst, vars

innehavare enligt bestämmelserna i punkt 1 här ovan är att hänföra

till andra gruppen bland tjänstemän av högre grad, eller som med eller

efter ingången av år 1911 vinner sådan befordran, må — i förstnämnda

fall dock endast om tjänstemannen övergår å 1911 års stat — i avseende

å rätt till avlöningsförhöjning tillgodoräknas intill tre år av den tid,

varunder han innehaft tjänst såsom överuppsyningsman eller uppsyningsman,

sedan han enligt övergångsbestämmelserna i övrigt haft

rätt att komma i åtnjutande av tredje avlöningsförhöjningen vid sådan

tjänst; skolande således av extra ordinarie kammarskrivare innehavd

överuppsyningsmans- eller uppsyningsmanstjänst i fråga om avlöningsförhöjning

medföra samma rätt som innehavd kammarskrivartjänst.

4. I avseende å rätt till avlöningsförhöjning vid vaktmästareänst,

tillhörande andra gruppen bland tjänstemän av lägre grad, må tjänsteman

tillgodoräknas ej mindre tid, varunder han före år 1908 innehaft roddartjänst

å ort, där begynnelseavlöningen vid vaktmästareänst enligt 1911

års stat utgör minst 1,500 kronor, än även tid, varunder han före år

1911 innehaft kammar vaktmästare änst.

5. Därest tjänsteman, vid tillträdandet av löneförmåner enligt

1911 års avlöningsstat, skulle komma att i fast avlöning jämte ortstillägg,

om sådant förekommer, erhålla lägre inkomst än som med

tillämpning av hittillsvarande avlöningsbestämmelser vid ingången av

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 11 samt. 7 höft. (Nr 7.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 7.

år 1911 skulle hava tillkommit honom i lön, tjänstgöringspenningar och

ålderstillägg, äger han att såsom personligt avlöningstillägg uppbära

skillnaden, intill dess den fasta avlöningen jämte ortstillägget stigit till

nyssberörda belopp.

6. I avseende å tjänsteman vid tullverket — innehavare av befattning

hos generaltullstyrelsen däri inbegripen — som övergått å 1911

års stat, ävensom i avseende å den, som konstituerats att med 1911 års

ingång tillträda befattning vid tullverket — befattning bos styrelsen

däri inbegripen — skola, därest sådan tjänstinnebavare före 1920 års

utgång konstitueras till annan befattning, som tillhör tullverkets lokalförvaltning

eller kust- eller gränsbevakning, i avseende å beloppet av

den fasta ingångsavlöningen vid tillträdet av den sistnämnda befattningen

ävensom beträffande därefter ifrågakommande avlöningsförhöjningar

tillämpas enahanda bestämmelser, som bär ovan meddelats under

punkt 1.

7. De innehavare av befattningar vid tullverkets lokalförvaltning

eller kust- eller gränsbevakning, vilka icke hava skyldighet att åtnöjas

med blivande lönereglering samt icke före den 1 november 1910 förklarat

sig vilja övergå på 1911 års stat och underkasta sig detta reglemente,

komma att bibehållas vid förut gällande avlöningsförmåner med

de för dessas åtnjutande givna föreskrifter ävensom, i den mån ej annat

föranledes av bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem.

s. 68 Kontrollera mot PDF

1

2

3

4

5

6

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

1 6

68

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Tabell över anslagen under riksstaiens sjunde

A. Departementet.

! Departementschefen ...................................................................................................................

Departementets avdelning av Kung!. Maj:ts kansli ................................................................

| Provisorisk lönereglering i departementet, förslagsanslag........................................................

Extra föredragande i departementet ......................................................................................

Extra kanslisekreterare i departementet...................................................................................

Biträde inom departementet vid beredning av ärenden rörande bankväsendet m. m., för
-

B. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

Kammarkollegium ....................................................................................................................

Anställande av en extra advokatfiskal hos kammarkollegium ........................................

Ordnande av vissa kammarkollegii aktuariekontor tillhörande handlingar ....................

I Statskontoret:

Statskontoret ............................................................................................................................

Förstärkning av arbetskrafterna inom statskontoret ........................................................

Mynt- och justeringsverket:

Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnader, reserva
myntning

och justering direkt utgå....................................................................................

Kommerskollegium:

Kommerskollegium ....................................................................................................................

Provisorisk lönereglering för befattningshavare i kommerskollegium, förslagsanslag ....

Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii industribyrå....................................

Anställande av en teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå ...........................

Handläggning hos kommerskollegium av ärenden rörande svenska fartygs regi
Arvode

till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium ............................................

Utgivande av en periodisk publikation »Kommersiella meddelanden» ........................

Arvode till en vaktmästare hos kommerskollegium............................................................

Kammarrätten:

Kammarrätten...........................................................................................................................

Anställande å kammarrättens revisionsavdelning av tre extra revisorer och fyra extra

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

69

huvudtitel. Finansdepartementet.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

slagsanslag, högst ...........................

17.000

58.000

4,300

—

7,965

7,000

7,975

Säger för departementet

79.300

—

22,940

119,900

—

6.000

1,500

119,900

7,500

|

1

—

173,500

—

13,250

173,500

13,250

tionsanslag, att av inkomst av

915,000

_

strering m. m.................................

140,165

12,890

10,532

5,825

10,850

3,000

10,000

1,175

—

140,165

54,272

15,800

1

räknebiträden....................................

258,300

—

15,800

258,300

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 7.

| 17

18

19

20

21

22 |

23 !

I 24 |

25

26

! 27

! 1

I 2

I 3 a

| 3 b

4

2

3

4

5

Statistiska centralbyrån:

Avlöningsmedel ......................................................................................................................

Arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariatsersättningar, reservationsanslag ................

Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och fyra extra ordinarie aktuarier........

Provisorisk lönereglering för befattningshavare i statistiska centralbyrån, för slag s
Förstärkning

av de till arvoden åt tillfälliga biträden m. m. anslagna medel ............

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag ....................................................................

Överintendentsämbetet:

Överintendentsämbetet ............................................................................................................

Provisorisk lönereglering för befattningshavare i överintendentsämbetet, förslagsanslag

Patent- och registreringsverket:

Upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet, reservationsanslag,

gifters samt registreringsavgifters medel direkt utgå...............................................•••■■

Kostnader, som föranledas av överståthållarämbetets och länsstyrelsernas befattning

förslagsanslag .......................................................................................................................

Bankinspektionen:

Upprätthållande av bankinspektionens verksamhet, reservationsanslag, att av bidrag

C. Bergsbruket.

Bergsstaten ...................................................................................................

Provisorisk lönereglering för bergmästarna, förslagsanslag...................

Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:

Bestämt anslag...........................................................................................

Reservationsanslag ..................................................................................

Bergsskolorna i Filipstad och Falun .....................................................

D. Handel ocli sjöfart.

Befrämjande i allmänhet av handel och sjöfart ...................................................................

Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm ................................................

Handelsundervisningsanstalter:

Handelsgymnasier, förslagsanslag, högst................................................................................

Handelsundervisningsinspektionen, förslagsanslag, högst ....................................................

Understöd till Göteborgs handelsinstitut, grosshandelssocietetens i Stockholm handelshandelsinstitut)

samt Malmö och Hälsingborgs högre handelsinstitut för höstterminen

handelsgymnasium för år 1914................................................................................................

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

71

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

anslag ................................................

39,300

20,440

2,000

—

21,200

10,370

45,000

—

61,740

76,570

50,600

—

6,745

50,600

6,745

att av patent- och varumärkesav-

med vissa slag av registrering,

435,700

—

4,000

435,700

4,000

till bankinspektionen direkt utgå

47,000

Säger för de centrala ämbetsverken

2,201,905

-

178,137

—

33,000

11,200

—

2.700

6,000

—

8,700

25,400

-j

Säger för bergsbruket

41,700

—

36,600

—

11,500

—

30,000

skola (Frans Schartaus praktiska

1913 ävensom till Hälsingborgs

85,000

1,500

—

86,500

24,000

1

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 7.

6 Exportstipendier, reservationsanslag............................................................................................

7 I Handelsstudiestipendier, reservationsanslag ................................................................................

8 ! Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings verksamhet under år 1913 ........................

9 | Ersättning åt sjömanshusen ........................................................................................................

i o j Arvoden till två dispaschörsassistenter ....................................................................................

11 Anordnande av stormvarningar vid rikets kuster..................................................................

Subventioner:

12 | Understöd åt aktiebolaget svenska Amerika-Mexikolinjen för uppehållande av regel
Sverige

och Nordamerika ..................................................................................................

is Understöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan för uppehållande under åren 1911—1915

mellan Sverige samt La Plata-länderna och Brasilien .....................................................

14 S Understöd till aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt uppehållande

delse mellan Sverige och Ostasien, förslagsanslag, högst................................................

is | Understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för uppehållande av regelbunden ång
och

Australien.......................................................................................................................

16 Bidrag till bestridande av kostnaderna för den trettonde internationella sjöfartskongres
-

E. Industri, hantverk och slöjd.

i

o

3

4

5

6

Befrämjande i allmänhet av slöjderna, reservationsanslag ....................................................

Bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås...............................•........................._•.........

Personlig löneförbättring åt föreståndaren och förste läraren vid vävskolan i Borås

städes S. H. von Schedvin ....................................................................................................

Understöd till Sveriges hantverksorganisation ..........................;....................;..........;...........

Beredande av understöd åt yrkesarbetare för besök vid Baltiska utställningen i Malmö

Understöd åt föreningen för svensk hemslöjd .......................................................................

Säger

F. Skatteomkostnader.

1 Tullverket, förslagsanslag .......................................................................................

2 Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning ........................

3 Kontrollstyrelsen............................................................................................................

4 Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag.......................................................

5 Stämpelomkostnader, förslagsanslag............................................................................

6 Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet, förslagsanslag

7 Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag ................................

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

73

av regelbunden ångbåtsförbindelse

av regelbunden ångfartygsförbin

fartygsförbindelse mellan Sverige

sens hållande i Stockholm år 1915

Säger för handel och sjöfart

A. Krebs samt andre läraren där
-

år 1914 .........................................

för industri, hantverk och” slöjd!

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

20,000

_

20,000

16,800

40,000

4,000

—

17,000

—

150,000

—

100,000

—

210,000

—

100,000

—

560,000

35,000

—

98,000

-| 766,800

——

121,500

—

4,800

750

_

4,000

—

90,000

—

15,000

—

121,500

114,5501—

5,976,150

34,200

900.000

420.000

720.000

10,000

225,015

Säger för skatteomkostnaderj................................................| 8,060,350|

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 7 höft. (Nr 7.)

225,015

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

1

o

3

4

5

6

7

8

9

10

1

2

3

4

1

2

3

3!

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

74

Riksdagens skrivelse Nr 7.

G. Kronans publika hus.

Lyshållning in. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm, förslagsanslag................

Byggnader och reparationer, reservationsanslag........................................................................

Anordnande av värmeledning i kammararkivets lokaler........................................................

Anordnande av värmeledning i Göta hovrätts byggnad °........................................................

Vissa ändringsarbeten å landshövdingeresidenset i Luleå ...................._•............:..............;•••

Beredande av utvidgade och förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Kopparbergs län

samma län .................................................................;.....;............................ .........;......;•••••■••

Anordnande av elektrisk strömledning för statsinstitutionerna a nordvästra Djurgarden

Anordnande av dräneringsledning för statsinstitutionerna å nordvästra Djurgården........

Ändrings- och reparationsarbeten i riksgäldskontorets f. d. hus a Riddarholmen............

Reparation av Riddarholmskyrkan ............................................................................................

H. De kuugl. teatrarna.

Kungl. operan ...............................................................................................................................

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad ............................

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lösegendom....................

Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

» I. Diverse.

Ålderstillägg, förslagsanslag ........................................................................................................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag.......................................................

Städers friheter, förslagsanslag:

Direkt anvisning........................................................................................................................

Friheter ..................................................................................................................................

Restitutioner, förslagsanslag ........................................................................................................

Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting............................................

Ny upplaga av handboken »Sveriges land och folk» ...........................................................

Ersättning för av statskontoret gjorda förskott ....................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ....................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag ....................................................

Bestridande av tryckningskostnader, förslagsanslag ......................■••••.....................................

Extra lönetillägg för år 1913 åt en del tjänstemän och betjänte i till finansdepartementet

slagsanslag ................................................................................................................................

Extra utgifter, reservationsanslag...................................................................;.......................;••••

Bestridande av kostnad för Sveriges officiella deltagande i en internationell utställning

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse iVr 7.

75

ävensom åt lantmäterikontoret i

Säger för kronans publika hus

Säger för de kungl. teatrarna

hörande ämbetsverk och kårer, för
-

i San Francisco år 1915 m. m.....

Säger för diverse j

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Kronor

Kronor

44,670

30

Kronor

50,000

300,000

350,000 —

60,000

60,000

55,000

3,000,000

44,700

300,000

50,000

100,000

133,040

32,000

Extra

anslag

Kronor

8,750

6,000

12.500

100,000

20,800

137,460

57.500

100,000

443,010

40,175

3,668

1,735

45,578

1,450,000

70,000

497,475

3,500

300,000

3,714,740|—| 2,320,975|

14,727,495 4,153,605|-

Summa''

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.