Skrivelse till Körningen, angående utredning och förslag i fråga om åläggande för arbetsgivare vid större tillfälliga arbetsföretag att till gagn för sitta arbetare vidtaga vissa anordningar.
1913-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1913:80, Skrivelse till Körningen, angående utredning och förslag i fråga om åläggande för arbetsgivare vid större tillfälliga arbetsföretag att till gagn för sitta arbetare vidtaga vissa anordningar.
Dokumentets text
4
Riksdagens skrivelse Nr 80.
Nr SO.
Uppläst och godkänd i Första kammaren den 9 maj 1913.
» !> » i Andra kammaren den 9 maj 1913.
Riksdagens skrivelse till Körningen, angående utredning och förslag
i fråga om åläggande för arbetsgivare vid större tillfälliga
arbetsföretag att till gagn för sitta arbetare vidtaga
vissa anordningar.
(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 14.)
(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 5.)
Till Konungen.
Inom Riksdagen har gjorts framställning om vidtagande av åtgärder
i syfte att dels reglera tillströmningen av arbetskraft till större och mera
tillfälliga arbetsföretag, dels ock ordna bostads- och lifsmedelsförhållandena
för vid dem anställda arbetare, och har i motionen åsyftats såväl
statens egna företag som statsunderstödda eller med hjälp av statslån
utförda företag eller ock helt enskilda arbeten.
Riksdagen delar motionärens uppfattning, att förhållandena vid
många arbetsföretag av nyssnämnda slag såsom järnvägs-, kanal- och
kraftstationsbyggen, utdikningsföretag, väganläggningar och dylikt i vissa
avseenden äro otillfredsställande. Redan den omständigheten att vid dylika
arbetsföretag ofta samlas ett betydligt större antal arbetare, än som
kunna vid företaget beredas arbete, vållar olägenheter icke blott för arbetarna
själva utan även för befolkningen i den trakt, där arbetet för
-
Riksdagens skrivelse Nr 80.
5
siggår. Beträffande vidare de arbetare, som erhålla arbete vid företaget,
visar det sig ofta vara förenat med svårigheter för dem att i närheten
av arbetsplatsen erhålla lämplig bostad samt att för skäligt pris kunna
inköpa livsmedel.
De åtgärder, som till förekommande av nämnda olägenheter må anses
påkallade, kunna till fyllest bedömas, först efter det en fullständig
utredning i ämnet ägt rum, men har Riksdagen velat framhålla några
synpunkter, som vid frågans bedömande synas böra beaktas.
Beträffande först tillströmningen av arbetskraft till de företag, varom
här är fråga, vill Riksdagen framhålla betydelsen av att den offentliga
arbetsförmedlingen i största möjliga utsträckning anlitas vid arbetarnas
anställande. Vid såväl offentliga som enskilda företag torde vederbörande
böra åläggas att meddela underrättelse till arbetsförmedlingen,
när arbetsstyrkan är fulltalig. För att förhindra en alltför stor tillströmning
av arbetskraft till företag, som äro avsides belägna, böra emellertid
åtgärder vidtagas även före arbetets påbörjande. Arbetsledningen
bör därför, redan innan företaget igångsättes, vara pliktig att sätta sig
i förbindelse med närmaste arbetsförmedlingskontor, som då kunde, om
så erfordrades, upprätta en filial på arbetsplatsen. Genom dessa anordningar
skulle förvisso mycket kunna vinnas i fråga om att förhindra en
alltför stor tillströmning av arbetskraft. Jämväl torde i samband med
förskottering av resekostnader för medellösa arbetssökande, vartill 1912
års Riksdag beviljat anslag, ett övervakande av tillströmningen av arbetskraft
kunna äga rum.
Vad vidare angår bostadsförhållandena för de vid ifrågavarande arbetsföretag
sysselsatta arbetare må erkännas, att icke blott vid åtskilliga
företag, som handhavas av staten eller dess organ, utan ock vid många
enskilda företag, åtgärder i stor utsträckning redan vidtagits i ändamål
att skaffa där anställda arbetare lämpliga bostäder, ävensom tillgång till
livsmedel, i vilket förstnämnda avseende bland annat må erinras om de
på många håll uppförda arbetarbarackerna. Det torde ock kunna förväntas,
att staten även för framtiden sörjer för, att nu ifrågavarande förhållanden
tillgodoses vid statens egna företag. Måhända vore det även
lämpligt att vid arbeten, som av staten utlämnas på entreprenad samt
vid statsunderstödda och med hjälp av statslån utförda företag, på Eders
Kungl. Maj:ts föranstaltande i entreprenadkontrakten eller bland villkoren
för statsunderstödets eller statslånets erhållande särskilda föreskrifter
meddelades avseende ordnandet av arbetarnas bostadsförhållanden. Beträf
Bihang
Ull Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 29 liäft. (Nr 79—80.)
2
6
Riksdagens skrivelse Nr 80.
fande vidare enskilda företag av kär avsedd art äger Eders Kung!. Maj:t
att med stöd av § 7 i lagen om arbetarskydd meddela närmare föreskrifter
angående bostäder för de vid företaget anställda arbetarna.
Vidkommande önskemålet att arbetarna vid de företag, som kär avses,
erhålla livsmedel till skäliga priser — vilken fråga synes böra kunna
påräkna att omfattas med stort intresse av samtliga arbetsgivare —
torde detta syfte bäst kunna vinnas dels genom anordnande av under
arbetsledningens kontroll stående marketenterier eller andra direkta åtgärder
från arbetsgivarnas sida, varvid emellertid det s. k. trucksystemet
givetvis icke bör ifrågakomma, dels ock genom främjande av arbetarnas
sammanslutningar för enahanda ändamål.
Den utredning i förevarande ämne, som enligt Kiksdagens mening
påkallas, torde emellertid böra begränsas att omfatta större ock mera
tillfälliga företag företrädesvis i obygder ock glest befolkade trakter; ock
vill Riksdagen även framhålla önskvärdheten av att de bestämmelser,
vartill den blivande utredningen kan giva anledning, göras så generella
som möjligt samt ej i större utsträckning, än nödigt är, upptaga åtgärder,
som kunna åsamka ökade kostnader för arbetets utförande.
Vad utredningens verkställande beträffar anser Riksdagen densamma
lämpligast böra anförtros åt socialstyrelsen, som redan kar under arbete
den av 1912 års Riksdag begärda utredningen angående skogsarbetarnas
arbets- och levnadsförhållanden, vilken utredning i många avseenden
torde vara av likartad beskaffenhet med den nu ifrågasatta, men bör
givetvis utredningen på lämpliga punkter utföras i samråd med de inom
civildepartementet den 19 januari 1912 för verkställande av utredning
och avgivande av förslag till åtgärder med avseende å de mindre bemedlade
klassernas bostadsförhållanden tillkallade sakkunniga.
Med stöd av vad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, det täcktes
Eders Kungl. Maj :t låta verkställa utredning, i vad mån beträffande vissa
arbets- och levnadsförhållanden för lönearbetare vid särskilda större arbetsföretag
åtgärder eller föreskrifter i ovan angivet syfte kunna vara
erforderliga och lämpliga, samt, i den mån Riksdagens medverkan kräves,
för densamma framlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Stockholm . den 9 maj 1913.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1913.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.