Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1913-05-30 · 95 sidor, varav 95 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 95 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1913:9, Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

1

Nr 9.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 30 maj 1913.

» » » i Andra kammaren den 30 maj 1913.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av

utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 1, 112, 131, 132, 140, 142, 143, 144 och

146 samt memorial nr 41, 149 och 150.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna å riksstatens nionde huvudtitel,

innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får Riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Departementet.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl.

Maj:t under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen att till

provisorisk lönereglering för befattningshavare i jordbruksdepartementet,

i enlighet med de i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder och på de

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 9.

däri förordade villkor, å extra stat för år 1914 bevilja ett förslagsanslag

av 6,960 kronor, varav högst 162.50 kronor finge användas till höjning

av vikariatsersättning under semester och varav 100 kronor finge av

Kungl. Maj:t utanordnas under år 1913 förskottsvis av tillgängliga medel

såsom tillägg till det i 1913 års riksstat för samma ändamål anvisade

belopp å 6,610 kronor.

Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

har departementschefen, under åberopande av vad chefen

för justitiedepartementet samma dag till statsrådsprotokollet över justi tiedepartementsärenden

anfört i avseende å grunderna för dessa lönetillägg

ävensom villkoren för deras åtnjutande och de föreskrifter, som böra

iakttagas vid utbetalningen av desamma, meddelat, att den för år 1914

erforderliga summan bleve ändrad, dels på grund av att ålderstillägg

för år 1914 icke tillkomme det ena kanslirådet, vilket år 1912 utnämnts

till befattningen, och dels enär såväl ett ålderstillägg å 100 kronor

syntes böra provisoriskt tillerkännas förste vaktmästaren i departementet

samt tillkomma honom redan för innevarande år som ock ett andra ålderstillägg,

likaledes å 100 kronor, borde år 1914 provisoriskt tillkomma

vaktmästaren.

Under erinran om Riksdagens vid behandlingen av punkt 1 under

andra huvudtiteln fattade beslut angående provisorisk lönereglering för

befattningshavare i justitiedepartementet, genom vilket beslut Eders

Kungl. Majrts framställning om provisoriska ålderstillägg för innevarande

år åt nämnda departements vaktmästare avslagits, har Riksdagen, som

vid sådant förhållande ansett sig böra avslå Eders Kungl. Maj:ts nu

föreliggande framställning, i vad den avser provisoriskt ålderstillägg åt

förste vaktmästaren inom jordbruksdepartementet för år 1913, men i

övrigt ej har något att erinra emot förevarande framställning, till provisorisk

lönereglering för befattningshavare i jordbruksdepartementet, i

enlighet med de enligt statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

den 14 januari 1913 tillstyrkta grunder och på däri förordade

villkor, å extra stat för år 1914 beviljat ett förslagsanslag av 6,860

kronor, varav högst 162.50 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning

under semester.

2:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkten 2 av

denna huvudtitel föreslagit, har Riksdagen för avlönande av en kanslisekreterare

inom jordbruksdepartementet å extra stat för år 1914 anvisat

ett anslag av 5,050 kronor, varav 1,600 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 9.

3:o) I enlighet med Eders Eungl. Maj:ts därom under punkten 3

framställda förslag har Riksdagen, i likhet med vad för åren 1910—1913

ägt rum, för beredande av arvode åt extra föredragande inom jordbruksdepartementet

m. m., å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av

4,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen.

4:o) Under punkt 4 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att för anställande under åren 1913 och 1914

av ingenjör sbiträden hos lantbruksstyrelsen å extra stat för år 1914

anvisa ett anslag av 13,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav,

för anställande av dylika biträden under år 1913, förskottsvis under

innevarande år av tillgängliga medel utanordna erforderligt belopp.

Ifrågavarande anslag är avsett till avlönande av ingenjörsbiträden,

vilka inom lantbruksstyrelsen hava att gå byråchefen för agrikulturtekniska

ärenden inom styren den till hända vid beredandet av ärenden

angående vattenavlednings-, avdiknings- och odlingsföretag samt arbeten,

som avse minskande av frostländighet, särskilt vad angår granskningen

av arbetsplaner och kostnadsförslag för dylika företag. Kostnaderna

härför bestredos till en början av styrelsens expensmedel och, sedan

jordbruksdepartementet år 1900 inrättats, från det under nionde huvudtiteln

uppförda anslaget till extra utgifter. Då emellertid berörda kostnader

med det ökade antalet ärenden av förevarande slag alltjämt stegrats

från 2,500 kronor för år 1906 till 4,650 kronor för år 1912 samt av

lantbruksstyrelsen beräknats för kommande år än ytterligare stegras,

har departementschefen ansett, att dessa kostnader, därest de fortfarande

skulle bestridas från nyssnämnda anslag till extra utgifter, skulle i alltför

hög grad taga i anspråk detta till endast 10,000 kronor uppgående

anslag. Departementschefen har därför funnit ett särskilt anslag böra

för ändamålet anvisas.

Riksdagen, som väl funnit det till bestridande av kostnaderna

för anställande av ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen beräknade

beloppet för närvarande vara för ändamålet tillräckligt, har emellertid

velat framhålla önskvärdheten av att den lantbruksstyrelsen åliggande

granskningen av arbetsplaner och kostnadsförslag för vattenavlednings-,

avdiknings- och odlingsföretag ej må bliva alltför mycket fördröjd,

varför enligt Riksdagens mening lantbruksstyrelsen bör äga rätt att

inom gränserna av det anvisade anslaget bestämma ersättningen till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 9.

biträdena på sätt som för granskningsarbetets jämna fortgång kan befinnas

ändamålsenligast.

På grund av vad sålunda anförts får Riksdagen, som icke sett sig

föranlåten till annan erinran emot förevarande framställning, för Eders

Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen för anställande under åren 1913

och 1914 av ingen] örsbiträden hos lantbruksstyrelsen å extra stat för

år 1914 anvisat ett anslag av 13,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att därav, för anställande av dylika biträden under år 1913, förskottsvis

under innevarande år av tillgängliga medel utanordna erforderligt belopp.

LanthushålMugen.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 5 av huvudtiteln

föreslagit Riksdagen att

dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, att tillämpas

från och med år 1914, ävensom de villkor och bestämmelser, som i

samma protokoll föreslagits för åtnjutande av de i nämnda stat för

ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder

ordinarie befattning vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

skall vara pliktig att underkasta sig i statsrådsprotokollet

intagna villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid centralanstalten,

vilka icke före den 1 november 1913 anmäla, att de vilja

övergå till den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej

annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem;

dels medgiva, att assistent vid anstalten skall äga att, efter Kungl.

Majrts beprövande, för åtnjutande av arvodesförhöjning räkna sig tillgodo

den tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap

haft stadigvarande anställning vid anstalten;

dels ock höja det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av

jordbruk och lantmannanäringar» uppförda anslag till centralanstalten

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 9.

för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu 121,100 kronor, till 158,750

kronor och sålunda med 37,650 kronor.

Den nu gällande staten för anstalten har följande utseende:

s

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

: Avlöning:

penningar

1 föreståndare ..............................

3,000

2,500

5,500

Efter fem år kan lönen

5 föreståndare ..............................

15,000

12,500

27,500

höjas med 500 kronor

1 överassistent..............................

2,500

2,000

4,500

och efter tio år med

ytterligare 500 kronor.

1 överassistent..............................

2,500

2,000

4,500

6 assistenter, arvoden.....................

5 vaktmästare eller arbetsbiträden,

—

—

18,000

arvoden .................................

—

—

3,800

Vikariatsersättning ........................

—

—

2,100

Avlöning summa kronor

—

(>5,000

Till centralanstaltens övriga utgifter

—

-

50,200

Summa kronor

—

—

125,100

Anm. Föreståndare, överassistent, assistent samt vaktmästare eller arbetsbiträde åtnjuta

fri bostad; och skola, så länge föreståndare och överassistent åtnjuta denna förmån, avdragas å

lönen 500 kronor årligen.

Att anslaget till anstalten understiger statens slutsumma med

4,000 kronor beror på att vid anslagsbeloppets bestämmande avdragits

4,000 kronor för fria bostäder till åtta tjänstemän.

Anstalten har till uppgift att genom i olika delar av landet anordnade

systematiska försök och genom vetenskapliga undersökningar

utreda för lantbruket och dess binäringar viktiga praktiska frågor, att

genom uppvisningar åskådliggöra vid försöksverksamheten erhållna

resultat samt att meddela allmänheten upplysningar i ämnen, som tillhöra

anstaltens verksamhetsområde. För detta ändamål bör anstalten

stå i livlig förbindelse ej blott med övriga för lantbruket och dess binäringar

verksamma vetenskapliga anstalter utan även med lantbruksläroverken,

rikets hushållningssällskap och lantbrukets praktiska utövare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Anstalten omfattar följande avdelningar med huvudsakligen nedannämnda

uppgifter:

I. Avdelningen för jordbruk med uppgift att verkställa utredningar

rörande jordens bearbetning, torrläggning, bevattning och gödsling samt

växtodling;

II. Avdelningen för lantbrukskemi med uppgift att verkställa

undersökningar inom lantbrukskemiens och lantbruksfysikens områden;

åliggande det denna avdelning att utföra jämväl de analytiska undersökningar,

som påkallas av övriga avdelningars arbeten;

III. Avdelningen för husdjursskötsel och mejerihantering med uppgift

att verkställa utredningar rörande husdjurens avel, utfodring och

vård samt angående mejerihantering;

IV. Avdelningen för lantbruksbotanik med uppgift att verkställa

undersökningar rörande de odlade växternas livsvillkor, förädling och

sjukdomar;

_ V. Avdelningen för entomologi med uppgift att verkställa undersökningar

rörande för lantbruket skadliga insekters levnadssätt och livsvillkor

samt medel att förekomma och hejda deras härjningar; samt

VI. Avdelningen för bakteriologi med uppgift att verkställa undersökningar

rörande bakteriers livsverksamhet, särskilt med hänsyn till

deras inverkan på jordens fruktbarhet, växters och djurs näringsupptagande

samt förändringar hos mjölk och mejeriprodukter.

Den föreslagna nya staten är av följande utseende:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

7

Lön

Kronor

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Kronor

Orts-

tillägg

Kronor

Summa

Kronor

1 avdelningsföreståndare ...

5 d:o

1 överassistent .............

1 d:o ...............

1 vaktmästare ..................

j 4 d:o ..................

1 1 assistent, arvode............

j 5 assistenter, arvoden ......

För bestridande av kamrerar-

5,000

25,000

3,600

3,600

700

2,800

2,500

12,500

1,800

1,800

350

1,400

400

400

150

600

7,500

37,500

5,800

5.800

1,200

4.800

3,000

15,000

tEfter fem år kan lönen höjas

J med 600 kronor.

1 Efter fem år kan lönen höjas

> med 500 kronor och efter tio

j år med ytterligare 500 kronor,

jEfter fem år kan lönen höjas

1 med 100 kronor och efter tio

j år med ytterligare 100 kronor.

jEfter fem år kan arvodet höjas

/ med 400 kronor.

och notariegöromål.........

—

—

—

1,500

Avlöning summa

—

—

—

82,100

Till centralanstaltens övriga

utgifter ........................

—

—

88,300

Summa

—

-

—

170,400

Anm. 1. Så långe avdelningsföreståndare, överassistent eller assistent åtnjuter bostad in natura,

skall för avdelningsföreståndare å lönen avdragas 1,200 kronor om året, för överassistent

ortstillägg ej utgå ävensom å lönen avdragas 600 kronor årligen samt för assistent å

arvodet avdragas 200 kronor om året.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100

kronor årligen.

De nu ifrågasätta ändringarna i anstaltens stat bestå däri, att de

föreståndare och överassistenter tillkommande avlöningsförmånerna skulle

höjas för de förra från 5,500 kronor till 7,500 kronor med ett ålderstillägg

å 600 kronor efter fem år och för de senare från 4,500 kronor

till 5,800 kronor med två ålderstillägg vartdera å 500 kronor efter

respektive fem och tio år, att assistenterna skulle berättigas till ett

ålderstillägg å 400 kronor, att för bestridande av kamrerar- och notariegöromål

skulle i staten uppföras ett särskilt anslag å 1,500 kronor,

att i staten skulle upptagas 5 ordinarie vaktmästarebefattningar med

de avlöningsförmåner, som numera i allmänhet tillkomme vaktmästare

i nyreglerade centrala ämbetsverk, alltså lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar

350 kronor, ortstillägg 150 kronor, tillhopa 1,200 kronor,

med två ålderstillägg till lönen efter fem och tio år, vartdera ålders
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 9.

tillägget å 100 kronor, samt att den under rubriken övriga utgifter i

staten upptagna anslagsposten skulle höjas från 59,200 kronor till 88,300

kronor. Förslaget innebär därjämte, att överassistenter och vaktmästare

skulle erhålla rätt till semester de förra under en och en halv månad

och de senare under 15 dagar, varjämte assistenterna skulle berättigas

till kostnadsfri ledighet under en månad årligen.

Av anslagsposten till centralanstaltens övriga utgifter skulle medel

utgå till följande ändamål med nedan angivna belopp:

1. Avdelningen för jordbruk.

Till försök å Experimentalfältet och vid andra

fasta försöksstationer samt till lokala fältförsök

och uppvisnings fält ..................................................... kr. 15,000: —

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

Avdelningen för lantbrukskemi

» 8,800: —

Avdelningen för husdjursskötsel och mejerihantering:

a) underavdelningen för husdjurs
skötsel.

.............................................. kr. 13,200: —

b) underavdelningen för mejerihantering

............................................... » 7,000: — d

Avdelningen för lantbruksbotanik .............................. »

Avdelningen för entomologi......................................... »

Avdelningen för bakteriologi .................................. ))

20,200: —

6,500: —

4,000: —

6,000: —

Allmänna utgifter.

Styrelsens rese- och traktaments
ersättningar.

.....................................

Föreståndares och överassistenters

m. fl:s rese- och traktaments
ersättningar.

....................................

Tryck och expenser ...........................

Underhåll av byggnader, vägar,

tomter m. m..................................

Vatten ..................................................

Brandstodspremier, sjukvård, oförutsedda

utgifter .............................

kr. 1,500: —

» 5,500: —

» 10,500: —

» 6,500: —

» 1,800: —

» 2,000: —

» 27,800: —

Summa kr. 88,300: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Beträffande de för avdelningsföreståndarna föreslagna avlöningsförmånerna,

vilka motsvara dem, som nästlidna års Riksdag beviljat åt

föreståndarna för de olika avdelningarna vid statens skogsförsöksanstalt,

bar Riksdagen ej något att erinra. Ej heller har Riksdagen något att

invända mot den åt överassistenterna ifrågasatta avlöningen, vilken

kommer att i avlöningshänseende likställa dessa med tjänstemän av

andra lönegraden i lönereglerade centrala ämbetsverk.

Förslaget, att assistenterna vid ifrågavarande anstalt skola i likhet

med vad som gäller i fråga om dylika befattningar vid skogsförsöksanstalten

berättigas till ett ålderstillägg å 400 kronor efter fem år, föranleder

likaledes icke någon Riksdagens erinran.

I fråga om de i anm. 1 under den föreslagna nya lönestaten

ifrågasatta avdragen för bostad har Riksdagen icke något att erinra utom

beträffande assistenterna, för vilka Riksdagen icke finner något sådant

avdrag böra ifrågakomma, då härigenom dessa tjänstemän icke skulle

erhålla någon förbättring utan snarare en försämring i sina hittillsvarande

löneförmåner.

Då avdrag för bostad in natura åt avdelningsföreståndare, överassistenter

och vaktmästare enligt den nu framlagda nya staten uppgå

till sammanlagt 10,450 kronor, erfordras för tillämpning av denna stat

ett statsanslag av 159,950 kronor, innefattande en anslagshöjning av

38,850 kronor.

Härvid har icke tagits hänsyn till ålderstillägg eller arvodesförhöjning

• för assistenter, vilka böra utgå från det å nionde huvudtiteln

uppförda gemensamma anslaget till ålderstillägg. Det torde emellertid

böra uppmärksammas, att avdelningsföreståndare hittills kunnat komma

i åtnjutande av två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, men att enligt

ovanstående förslag för dessa tjänstemän endast ett ålderstillägg, å 600

kronor, skulle förekomma.

På grund av vad sålunda anförts och då Riksdagen utöver vad

ovan sagts icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

får Riksdagen härigenom för Eders Kung!. Maj:t anmäla, att Riksdagen

dels godkänt följande stat för central anstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet att tillämpas från och med år 1914.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Kr.

Orts-

tillägg

Kr.

Summa

Kr.

1 avdelningsföreståndare..

5,000

2,500

7,500

(Efter fem år kan lönen höjas med

CJ<

CL.

Ö

25,000

12,500

—

37,500

j* 600 kronor.

1 överassistent..............

3,600

1,800

400

5,800

1 Efter fem år kan lönen höjas med

1 d:o ...............

3,600

1,800

400

5,800

j ytterligare 500 kronor.

1 vaktmästare...............

700

350

150

1,200

1 Efter fem år kan lönen höjas med

/ 100 kronor och efter tio år med

J ytterligare 100 kronor.

4 d:o ...............

2,800

1,400

600

4,800

1 assistent, arvode.........

—

—

—

3,000

(Efter fem år kan arvodet höjas med

5 assistenter, arvoden......

—

—

—

15,000

j 400 kronor.

För bestridande av kam-

rerar- och notariegöromål

—

—

—

1,500

Avlöning summa

—

—

82,100

Till centralanstaltens öv-

.

riga utgifter...............

—

—

—

88,300

Summa

—

—

170,400

Anm. 1. Så länge avdelningsföreståndare eller överassistent åtnjuter bostad in natura, skall för

avdelningsföreståndare å lönen avdragas 1,200 kronor om året samt för överassistent

ortstillägg ej utgå ävensom å lönen avdragas 600 kronor årligen.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100

kronor årligen.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de i avlöningsstaten för ordinarie befattningar upptagna avlöningar,

nämligen

att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda anstalt skall vara

underkastad icke allenast de i stadgar för anstalten innefattade bestämmelser,

utan ock den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av

anstalten eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet kan

varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest anstaltens ställning

så förändras, att densamma ej längre kan anses såsom självständig

institution, eller därest vissa ifrågavarande institution tillhörande göromål

överflyttas till annan institution, vara pliktig att, med bibehållande av

den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad

arbetsordning sköta de göromål, som honom anförtros, eller, efter Kungl.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 11

Maj:ts förordnande, tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen

överlämnas;

att med ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt icke må

förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid anstalten ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller

bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag

registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller

bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej

centralanstaltens styrelse uppå därom gjord framställning och efter prövning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget eller

befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att innehavare av ordinarie befattning vid anstalten icke äger mot

betalning åtaga sig sådana uppdrag åt enskilda, som falla inom anstaltens

verksamhetsområde;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket

av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall befattningshavare av lägre grad skall vara

skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid centralanstalten,

bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader under

ett och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 9.

tjänstgöringspenningar, åtnjuta de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar;
att

i fråga om i staten medgiven förhöjning av lönen efter viss

tids fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad tidpunkten

för första förhöjuingen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor; under iakttagande

vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår, att den

högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd;

börande avdelningsföreståndare och överassistent därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans

tillträde till befattningen;

att befattningshavare, som vid den nya statens ikraftträdande är

anställd såsom vaktmästare eller arbetsbiträde vid centralanstalten och

antages till vaktmästarbefattning å denna stat, äger att för åtnjutande

av löneförhöjning räkna sig tillgodo den tid han därförinnan innehaft

stadig anställning i förenämnda egenskap vid centralanstalten;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av avdelningsföreståndare och överassistent

en var under en och eu halv månad samt av vaktmästare en

var under femton dagar; börande dock iakttagas att, vad beträffar

personal, som deltager i fältarbeten och andra dylika arbeten, semester

i regel ej må åtnjutas under den tid, då sådana arbeten pågå;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg, där sådant förekommer,

utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig under
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 9.

kasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat, att en var, som med eller efter ingången av år 1914

tillträder ordinarie befattning vid centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet, skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda

villkor och bestämmelser;

dels förklarat, att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar

vid centralanstalten, vilka icke före den 1 november 1913 anmäla,

att de vilja övergå till den nya staten samt underkasta sig de

för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som

icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem

enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,

som dittills tillkommit dem;

dels medgivit, att assistent vid anstalten skall äga att, efter Kungl.

Maj:ts beprövande, för åtnjutande av arvodesförhöjning räkna sig tillgodo

den tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap

haft stadigvarande anställning vid anstalten;

dels ock höjt det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av

jordbruk och lantmannanäringar» uppförda anslag till centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, nu 121,100 kronor, till 159,950

kronor och sålunda med 38,850 kronor.

På grund av detta beslut kommer anslagstiteln i sin helhet att

undergå motsvarande höjning. Till frågan härom återkommer Riksdagen

under nästföljande punkt.

6:o) Under punkt 6 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för

lantbruksakademiens sekreterare, tillika ledamot och sekreterare i styrelsen

för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet samt ordförande

i anstaltens nämnd, att tillämpas från och med år 1914, ävensom

de villkor och bestämmelser, som i samma protokoll föreslagits för

åtnjutande av de i nämnda stat upptagna avlöningsförmåner;

dels ock förklara,

att den, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder-ifrågavarande

befattning, skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda

villkor och bestämmelser; samt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att, därest den förutvarande innehavaren av befattningen icke

före den 1 november 1913 anmäler, att han vill övergå till den nya

avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade

villkor och bestämmelser, och han icke lagligen kan därtill förbindas,

han skall varda bibehållen vid honom dittills tillkommande

avlöningsförmåner av statsmedel, ävensom, i den mån ej annat föranledes

av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, vid den rätt till pension å allmänna indragningsstaten,

som dittills tillkommit honom;

dels ock höja anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar)) med 1,600 kronor.

De avlöningsförmåner, som för närvarande tillkomma lantbruksakademiens

sekreterare utgöra: av statsmedel 4,000 kronor, vartill

kunna komma två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor efter respektive

fem och tio år samt av lantbruksakademiens medel arvode 1,000

kronor, anslag till ved 400 kronor och hyresersättning 1,000 kronor.

Avlöningsförmånerna utgöra således i begynnelsen 6,400 kronor och

kunna efter bägge ålderstilläggens intjänande uppgå till 7,400 kronor.

Den i statsrådsprotokollet framlagda avlöningsstaten för lantbruksakademiens

sekreterare har följande utseende:

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Ortstill-

lägg.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Lantbruksakademiens sekrete-

rare, tillika ledamot och

sekreterare i styrelsen för

centralanstalten för försöks- väsendet på jordbruksom- rådet samt ordförande i an- staltens nämnd ................

5,000

2,500

600

8,100

Efter fem år kan lönen

böjas med 600 kronor.

Tj än stgöringspenningama

bestridas av lantbruks- akademiens medel.

Den andel av avlöningen enligt denna stat, som skulle utgå av

statsmedel, utgör, med frånseende av ålderstillägget, 5,600 kronor. Då

motsvarande avlöning av statsmedel nu utgör 4,000 kronor, följer härav,

att vid bifall till förevarande förslag anslaget till befrämjande av jordbruk

och lantmannanäringar, varifrån ifrågavarande avlöningsmedel fortfarande

skulle utgå, behöver höjas med 1,600 ki-onor. Utgiften för ålderstillägg

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 9.

skulle liksom hittills bestridas från nionde huvudtitelns gemensamma

anslag till ålderstillägg. Uppmärksammas bör emellertid i detta avseende,

att, medan befattningshavaren i fråga hittills kunnat komma i åtnjutande

av två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, framdeles skulle förekomma

allenast ett ålderstillägg å 600 kronor.

Sekreteraren, Som förut utsetts av lantbruksakademien, skulle härefter

förordnas av Kungl. Magt.

Mot de avlöningsförmåner, som sålunda föreslagits för lantbruksakademiens

sekreterare, tillika ledamot och sekreterare i styrelsen för

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet samt ordförande

i anstaltens nämnd och vilka motsvara de byråchef i lönereglerade verk

tillkommande avlöningsförmåner, har Riksdagen med hänsyn till de

maktpåliggande ämbetsuppgifter, som åligga bemälde befattningshavare,

icke något att erinra. Ej heller har Riksdagen något att invända mot

förslaget i fråga om sättet för sekreterarebefattningens tillsättande eller

emot förevarande framställning i övrigt.

Riksdagen har alltså

dels godkänt följande avlöningsstat för lantbruksakademiens sekreterare,

tillika ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet samt ordförande i anstaltens

nämnd att tillämpas från och med år 1914

Lön.

Kr.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Kr.

Orts-

tillägg.

Kr.

Summa.

Kr.

Lantbruksakademiens sekreterare, tillika leda- mot och sekreterare i styrelsen för central- anstalten för försöksväsendet på jordbruks- området samt ordförande i anstaltens nämnd

5,000

2,500

600

8,100

Efter fem år tan

lönen höjas med

600 kronor.

Tjänstgöringspen- ningarna bestri- das av lantbruks- akademiens me- del.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de i avlöningsstaten upptagna avlöningsförmåner, nämligen

att ifrågavarande befattningshavare skall vara underkastad den

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som

vid en möjligen inträdande förändrad organisation av lantbruksakademien

eller centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet eller eljest

i allmänhet kan varda stadgad;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att med ifrågavarande befattning icke må förenas annan tjänst å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med befattningen ej heller må förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med

Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan

tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej Kungl. Maj:t uppå

därom gjord framställning och efter prövning, att nyssberörda uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig! för den ifrågavarande

befattningshavare i hans förenämnda egenskaper åliggande

tjänstgöring, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare

mottagas och bibehållas;

att för den tid, den ifrågavarande befattningens innehavare varit

tjänstledig, tjänstgöringspenningarna skola utgå till den, som erhållit

förordnande att uppehålla befattningen;

att, därest ifrågavarande befattningshavare av sjukdom hindras att

förrätta befattningen, han äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,

men att, om han undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda

angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer

eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från

tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

han kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avstå så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavaren för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavaren varder avstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej befinnes skäligt låta honom uppbära något därav;

att, beträffande förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattningen, tidpunkten för förhöjningen bestämmes att

inträda efter fem år, under villkor att befattningshavaren under mer än

fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande,

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

under iakttagande att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid

början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern

blivit uppnådd; börande befattningshavaren därvid tillgodoräknas

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 9.

den tid, som före den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit

från hans tillträde till befattningen;

att likväl befattningshavare, som, då han intjänat stadgad tid för

erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid avgång från befattningen till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till

månadens slut;

att i fråga om skyldighet att avgå från befattningen ävensom i

fråga om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvitt befattningen därefter tillträdes, vid tillträdet

till befattningen stadgat; samt

att befattningshavare, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall

vara skyldig underkasta sig, efter Kung! Maj:ts bestämmande, upphörande

av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja befattningen

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat, att den, som med eller efter ingången av år 1914

tillträder ifrågavarande befattning, skall vara pliktig att underkasta sig

ovanberörda villkor och bestämmelser;

dels förklarat, att, därest den förutvarande innehavaren av befattningen

icke före den 1 november 1913 anmäler, att lian vill övergå till

den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser, och han icke lagligen kan

därtill förbindas, han skall varda bibehållen vid honom dittills tillkommande

avlöningsförmåner av statsmedel, ävensom, i den mån ej annat

föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, vid den rätt till pension å allmänna indragningsstaten,

som dittills tillkommit honom;

dels och böjt anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar» med 1,600 kronor.

Genom förevarande beslut samt Riksdagens beslut under näst föregående

punkt bar anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar» ökats med tillhopa 40,450 kronor eller således

från 332,000 kronor till 372,450 kronor.

7:o) Under punkten 7 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att böja det i staten för lantbruksinstitutet

vid Ultuna upptagna anslag »till institutets övriga utgifter» från 25,240

kronor till 34,750 kronor eller sålunda med 9,510 kronor, i följd varav

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 9.

statens slutsumma kommer att uppgå till 78,300 kronor, samt att vid

bifall härtill bestämma det under ansiagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar)) uppförda anslag till lantbruksinstitutet

vid Ultuna till 74,300 kronor.

Riksdagen, som genom utredningen i ärendet blivit övertygad om

behovet av den begärda ökningen av nu förevarande anslag, vilken

föranletts bland annat av ökat antal elever vid institutet och underhåll

av nytillkomna byggnader, har höjt det i staten för lantbruksinstitutet

vid Ultuna upptagna anslag »till institutets övriga utgifter)) från 25,240

kronor till 34,750 kronor eller sålunda med 9,510 kronor, i följd varav

statens slutsumma kommer att uppgå till 78,300 kronor, samt bestämt

det under ansiagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

uppförda anslag till lantbruksinstitutet vid Ultuna till

74,300 kronor.

Genom detta beslut har det i omförmälda anslagstitel ingående

bestämda anslag undergått höjning med förut angivet belopp av 9,510

kronor.

8:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 8 föreslagit

Riksdagen att under ansiagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och lantmannanäringar)) uppföra ett anslag till lantbruksskolan vid Ultuna

till belopp av 5,650 kronor.

Då Riksdagen icke funnit någon anledning till erinran mot storleken

av det för ifrågavarande ändamål begärda beloppet eller mot det

föreslagna sättet för detsamma^ användning, har Riksdagen under ansiagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» uppfört

ett anslag till lantbruksskolan vid Ultuna till belopp av 5,650 kronor.

Genom Riksdagens beslut under punkterna 7 och 8 har det i

ansiagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

ingående bestämda anslaget, 402,340 kronor höjts med sammanlagt

15,160 kronor eller till 417,500 kronor.

9:o) Under punkten 9 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till undervisningsmateriel för lantbruksinstitutet vid Ultuna

å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 15,500 kronor ävensom

medgiva, att Kungl. Maj:t må låta härav under innevarande år av

tillgängliga medel förskottsvis utanordna 8,000 kronor.

Då det torde vara av synnerlig vikt för ifrågavarande lantbruksinstitut

liksom för alla nutida undervisningsanstalter att för en framgångsrik

undervisning äga tillgång till en god undervisningsmateriel,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 9.

bär Riksdagen, som icke har något att anmärka mot do beräknade

kostnaderna för anskaffande av förevarande materiel, till undervisningsmateriel

för lantbruksinstitutet vid Ultuna å extra stat för år 1914

anvisat ett anslag av 15,500 kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t

må låta härav under innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna 8,000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 10 föreslagit

Riksdagen att till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av

3.000 kronor.

För vart och ett av åren 1908—1913 har Riksdagen för ifrågavarande

ändamål å extra stat beviljat ett belopp av 3,000 kronor. Då

behovet av anslaget synes alltjämt kvarstå oförminskat, har Riksdagen

till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.

ll:o) Under 11 punkten av förevarande huvudtitel har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till hovbeslagsskolan vid Alnarp

anvisa å extra stat för år 1914 ett anslag av 7,000 kronor, därav

3,500 kronor må användas till täckande av förskottsvis bestridda utgifter

till samma skola under år 1913.

Förevarande framställning avser, att staten skall lämna bidrag för

möjliggörande av ett fortsatt uppehållande av hovbeslagsskolan vid

Alnarp.

Till uppförande av den för skolan erforderliga byggnaden har

staten på grund av beslut vid 1875 års riksdag bidragit med ett belopp

av 35,000 kronor, varjämte Malmöhus läns hushållningssällskap anvisat

10.000 kronor för fullbordande av nämnda byggnad samt anskaffande

av inventarier. Kostnaderna för undervisningen vid skolan bestredos

från början av vederbörande hushållningssällskap samt sedermera från

de av lärlingarna — såväl civila som militära — erlagda avgifter.

Avgiften för civil hovslagareelev är för närvarande bestämd till 175

kronor för kurs.

Genom beslut den 18 oktober 1912 bestämdes, att från och med

år 1913 arméns hovslagarbeställningsmän skulle försöksvis utbildas i

skolor vid vederbörande truppförband. Någon utbildning av militära

hovslagare kommer därför icke längre att äga rum vid Alnarp. Detta

beslut har föranlett en framställning från styrelsen för institutet vid

Alnarp, tillika styrelse för skolan, om anslag för skolans upprätthållande,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 9.

vilken framställning av lantbruksstyrelsen tillstyrkts. Det begärda beloppet

utgör 4,000 kronor, vilket emellertid efter av departementschefen

verkställda reduktioner i vissa för skolan beräknade utgifter ansetts

kunna nedsättas till 3,500 kronor.

Då ifrågavarande hovbeslagsskola otvivelaktigt torde vara till

stort gagn och det därför skulle vara synnerligen olägligt, att densamma

på grund av bristande medel skulle behöva nedläggas, lärer staten, som

ju anvisat ett jämförelsevis högt belopp till skolans upprättande, icke

böra undandraga sig att lämna bidrag till uppehållande av skolans

verksamhet.

Utan att närmare ingå på spörsmålet om lämpligheten av att

såsom skett utbildningen av militära hovslagarelever ordnats på annat

sätt än förut, får Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen,

som icke haft något att erinra mot storleken av det för ändamålet

föreslagna beloppet, till hovbeslagsskolan vid Alnarp anvisat å

extra stat för år 1914 ett anslag av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor

må användas till täckande av förskottsvis bestridda utgifter till samma

skola under år 1913.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen av det år 1912 beviljade anslaget å 133,100

kronor till bestridande av kostnaderna för vissa byggnadsföretag m. m.

vid Alnarp å extra stat för år 1914 anvisat återstående 33,100 kronor,

ävensom medgivit Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp under år

1913 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna vad som må finnas

erforderligt.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 13 föreslagit

Riksdagen att dels, till bestridande av kostnader för anordnande vid

Alnarp av en elektrisk anläggning med anslutning till Malmö stads

elektricitetsverks ledningsnät ävensom elektrisk reservstation, å extra

stat för år 1914 anvisa ett anslag av 15,500 kronor med rätt för

Kung], Maj:t att därav under innevarande år låta av tillgängliga medel

förskottsvis utanordna vad som kan finnas erforderligt, dels ock medgiva,

att av Alnarps egendoms avkastning må till bestridande av

kostnader för ifrågavarande anläggning användas ett belopp av

15,500 kronor.

Den med förevarande framställning åsyftade elektriska anläggning

vid Alnarp, genom vilken elektrisk kraft skulle erhållas från sydsvenska

kraftaktiebolaget är avsedd att ersätta det vid Alnarp nu förefintliga

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 9.

vindelelektricitetsverket med ackumulatorbatteri, vilket befunnits icke fungera

tillfredsställande. Kostnaderna för den nya anläggningen hava beräknats

till 32,600 kronor, varför, då härifrån dragits 1,600 kronor utgörande

beräknad inkomst vid försäljning av nuvarande likströmsmotorer och

generator, nettokostnaden skulle utgöra 31,000 kronor. Härav skulle

ena hälften bestridas av inkomsterna från Alnarps egendom och till den

andra erfordras ett anslag av 15,500 kronor. Enligt förslaget skulle

förutom nämnda föremål jämväl den till det nuvarande elektricitetsverket

hörande vindmotorn försäljas och de härför inflytande medlen redovisas

till statsverket.

Genom den i ärendet verkställda utredning torde vara ådagalagt,

att det hittills tillämpade systemet med krafttillförsel medelst vindelektricitet

icke fyller sitt ändamål utan torde böra utbytas mot det nu

föreslagna, varigenom en ständig tillgång på erforderlig elektrisk kraft

skulle erhållas. Riksdagen har därför anslutit sig till det föreliggande

förslaget, därvid dock Riksdagen i visst avseende hyser en från departementschefen

och de i ärendet hörda myndigheterna avvikande mening. Det

synes nämligen Riksdagen mindre lämpligt att nu avyttra själva vindmotorn,

vilken torde kunna användas såsom undervisningsmateriel för

lantbruksinstitutet och möjligen framdeles, då tekniken i fråga om vindens

tillgodogörande såsom kraftkälla nått en större utveckling än vad nu är

fallet, komma att vinna användning för ett eller annat ändamål. Mot

de verkställda kostnadsberäkningarna för anläggningen i fråga har Riksdagen,

som haft tillfälle taga del av ingivna anbud å anläggningens utförande,

icke något att erinra. Ej heller har Riksdagen något att invända

mot att halva kostnaden för anläggningen gäldas av Alnarps

egendoms avkastning.

På grund härav har Riksdagen dels till bestridande av kostnader

för anordnande vid Alnarp av en elektrisk anläggning med anslutning

till Malmö stads elektricitetsverks ledningsnät ävensom elektrisk reservstation,

å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 15,500 kronor

med rätt för Kungl. Maj:t att därav under innevarande år låta av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna vad som kan finnas erforderligt,

dels ock medgivit, att av Alnarps egendoms avkastning må till bestridande

av kostnader för ifrågavarande anläggning användas ett belopp

av 15,500 kronor.

14:o) Under punkten 14 har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit

Riksdagen att, för anordnande under år 1913 av eu föreläsningskurs för

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 9.

lantbrukslärare och konsulenter m. fl. i enlighet med de i statsrådsprotokollet

angivna huvudgrunder, å extra stat för år 1914 anvisa ett

anslag av 8,500 kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att

av tillgängliga medel under innevarande år härav förskottsvis utanordna

vad som må finnas erforderligt.

Liknande föreläsningskur ser som den, vartill medel nu äskas, hava

genom jordbruksdepartementets försorg två särskilda gånger anordnats,

nämligen under åren 1905 och 1908. Kostnaderna härför hava vid

dessa tillfällen gäldats från nionde huvudtitelns allmänna besparingar.

Departementschefen har nu med förmälan, att då nämnda besparingar

plägade vara ganska hårt anlitade för ändamål av olika slag, vadan

medel därifrån icke kunde med visshet påräknas för ifrågavarande

ändamål, samt härtill komme, att liknande kurser även framdeles torde

böra med vissa mellantider anordnas och bliva ett bestående led i arbetet

för det svenska jordbrukets befrämjande, uttalat, det han ansåge lämpligast,

att det erforderliga beloppet äskades i form av anslag.

Otvivelaktigt torde, att döma av den livliga anslutningen till de

förut hållna föreläsningskurserna av nu förevarande slag och de värdefulla

tryckta förhandlingarna över kurserna, vara, att dessa, ägnade som

de äro att medverka till spridande i landet av de vid kurserna inhämtade

lärdomarna och rönen, hava stor betydelse för jordbrukets höjande

inom olika delar av landet. Riksdagen vill därför uttala sin anslutningtill

det nu föreliggande förslaget och då Riksdagen icke har något att

erinra mot beräkningen av kostnaderna för den ifrågasatta föreläsningskursen

eller mot grunderna för kursens anordnande, har Riksdagen för

anordnande under år 1913 av en föreläsningskurs för lantbrukslärare

och konsulenter m. fl. i enlighet med de i statsrådsprotokollet angivna

huvudgrunder, å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 8,500

kronor, ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må äga att av tillgängliga

medel under innevarande år härav förskottsvis utanordna vad som må

finnas erforderligt.

15:o) Under punkten 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter å

extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 14,800 kronor.

Anslag för ifrågavarande ändamål har av Riksdagen förut beviljats

för vartdera av åren 1911 och 1912 med 9,550 kronor samt för innevarande

år med 11,900 kronor. Den nu äskade höjningen av anslaget

är beroende på den för år 1914 av lantbruksstyrelsen beräknade ökningen

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 8.

i elevantalet vid kurserna. Riksdagen, som visserligen icke har något

att erinra vare sig mot den av departementschefen omförmälda omläggningen

av förevarande kurser eller storleken av det begärda anslaget,

men dock anser sig böra framhålla vikten därav att med hänsyn till

undervisningens ändamålsenliga bedrivande elevantalet ej sättes för högt,

har till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter å extra

stat för år 1914 anvisat ett anslag av 14,800 kronor.

16:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkten 16

föreslagit Riksdagen, har Riksdagen till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförmän å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag

av 18,800 kronor. ’

17:o) Under punkten 17 i huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till avlöning åt tolv jordbrukskonsulenter

i Dalarne och Norrland samt åt tolv jordbrukskonsulenter

i södra och mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas reseoch

traktamentsersättning bekostas av landsting, hushållningssällskap

eller eljest, och, vad angår konsulenterna i södra och mellersta Sverige,

att vederbörande hushållningssällskap under det år, för vilket statsbidrag

sökes, på egen bekostnad och utan anlitande till någon del av statsbidraget,

anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter, samt

på de villkor i övrigt Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, å extra

stat för år 1914 bevilja ett anslag av 60,000 kronor, att av Kungl.

Maj:t i mån av behov för ändamålet användas.

Såsom bidrag till tolv jordbrukskonsulenter i Dalarne och Norrland

har Riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1908—1911 anvisat

ett anslag av 30,000 kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov för

ändamålet användas.

Vidare har Riksdagen år 1910 medgivit att ett belopp av högst

25,000 kronor av anslaget till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket

finge, med en beräkning av 2,500 kronor till vart och ett av

tio hushållningssällskap inom mellersta och södra Sverige, användas för

anställande inom sällskapets område av en jordbrukskonsulent för det

mindre jordbruket.

På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

beviljade 1911 års Riksdag anslag för år 1912 för båda förenämnda

ändamål till enahanda belopp och på samma villkor som för år 1911

bestämts, och sammanfördes därvid anslagen under en gemensam

anslagstitel.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Nästlidet års Riksdag höjde anslaget för innevarande år till 60,000

kronor samt bestämde antalet jordbrukskonsulenter i södra och mellersta

Sverige, till vilkas avlöning bidrag från anslaget skulle utgå, till tolv.

Då Riksdagen icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har Riksdagen såsom bidrag till avlöning åt

tolv jordbrukskonsulenter i Dalarne och Norrland samt åt tolv jordbrukskonsulenter

i södra och mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas

rese- och traktamentsersättning bekostas av landsting, hushållningssällskap

eller eljest, och, vad angår konsulenterna i södra och

mellersta Sverige, att vederbörande hushållningssällskap under det år,

för vilket statsbidrag sökes, på egen bekostnad och utan anlitande till

någon del av statsbidraget, anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter,

samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva, å extra stat för år 1914 beviljat ett anslag av 60,000 kronor,

att av Kungl. Maj:t i mån av behov för ändamålet användas.

18:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag

har Riksdagen å extra stat för år 1914 anvisat, att av Kungl. Maj: t i mån

av behov användas, dels ett anslag av 18,000 kronor såsom bidrag till

avlöning åt vandringsrättare i Dalarne och Norrland, dels ock ett anslag

av 9,000 kronor såsom bidrag till avlöning åt vandringsrättare i södra

och mellersta Sverige, under villkor, beträffande båda anslagen, att

kostnaderna för vandringsrättarna i övrigt bestridas av landsting, hushållningssällskap

eller eljest, samt på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva.

19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten

19 gjorda framställning har Riksdagen till utbildande av en stipendiat

i boskapsskötsel och mejerihushållning å extra stat för år 1914 anvisat

ett anslag av 1,500 kronor.

20:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 20 av förevarande

huvudtitel föreslagit Riksdagen att såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremerförbundets

lanthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande

av lärarinnor å extra stat för år 1914 bevilja ett anslag av 8,000

kronor.

För ifrågavarande ändamål har Riksdagen för vart och ett av

åren 1908, 1909 och 1910 anvisat medel till belopp av 4,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning höjde

1910 års Riksdag statsbidraget till nämnda skola och anvisade i sådant

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 9.

avseende på extra stat för år 1911 ett belopp av 6,000 kronor, och

samma belopp blev jämväl för åren 1912 och 1913 av Riksdagen

anvisat.

För nästkommande år begäres nu en höjning i anslaget med

2,000 kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår stödes den nu begärda

anslagsökningen huvudsakligen därpå att utgifterna för skolan kornine

att ökas genom höjning av lärarinnornas avlöning och bekostandet av

elevernas studieresor. Ehuru Riksdagen måste ställa sig ganska tveksam

mot att bifalla ett förslag om höjning av statsanslaget till

ifrågavarande skola, vilket så nyligen som år 1911 blivit icke oväsentligen

ökat från det ursprungliga beloppet, finner sig dock Riksdagen,

med hänsyn till skolans allmännyttiga ändamål och på grund av den i

ärendet förebragta utredningen om behovet av det utav departementschefen

tillstyrkta ökade bidraget, kunna bifalla framställningen ifråga.

Riksdagen vill dock härvid framhålla betydelsen av att, då så avsevärda

bidrag som det nu ifrågavarande från statens sida lämnas till

en enskild skola, en effektiv kontroll övas däröver att skolan skötes

på ett ändamålsenligt sätt och att det utbyte, som erhålles av skolans

verksamhet, verkligen motsvarar kostnaderna för densamma. En dylik

kontroll synes lämpligen kunna ske genom inspektion tid efter annan av

vederbörande inspektör för den lägre lantbruksundervisningen. I detta

sammanhang vill Riksdagen ock betona, att, då undervisningen vid

ifrågavarande skola avser att utbilda lärarinnor vid lanthushållsskolor,

det bör tagas under noggrant övervägande, huru stort antal dylika

lärarinnor, som erfordras för dessa skolor och i vilken omfattning Rimforsaskolans

verksamhet med hänsyn härtill bör bedrivas. Först sedan

utredning i detta avseende skett och erfarenhet vunnits rörande nämnda

skolors behov av lärarinnor, kan nämligen närmare överskådas, huru

stort anslag som må för framtiden finnas för ändamålet erforderligt.

På grund av vad sålunda anförts och då Riksdagen i övrigt icke

haft något att erinra mot förevarande framställning, har Riksdagen

såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållningsskola

vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor å extra stat för år 1914

beviljat ett anslag av 8,000 kronor.

21:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 21 föreslagit,

att Riksdagen må till beredande av statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks

fackskola för huslig ekonomi för utbildning av lärarinnor i lantBihang

till Riksdagens ''protokoll 1913. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 9.

hushållning å skolans lantgård Brogård å extra stat för år 1914 bevilja

ett anslag av 5,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål anvisade nästlidet års Riksdag på extra

stat för år 1912 ett anslag av 8,000 kronor, av vilket belopp dock 4,000

kronor voro avsedda att komma till användning redan under år 1911.

I enlighet med av Kungl. Maj:t gjord framställning beviljade 1912 års

Riksdag för samma ändamål ett anslag å 4,000 kronor å extra stat för

år 1913. Nu begäres för ändamålet ett till 5,500 kronor förhöjt belopp.

Då Riksdagen genom de för understödets höjande anförda skälen

anser behovet härav ådagalagt, får Riksdagen under hänvisning till vad

Riksdagen under nästföregående punkt anfört i fråga om betydelsen av

kontroll över lanthushållningsskolans vid Rimforsa verksamhet, ävensom

utredning om det antal lärarinnor, som kan anses böra vid skolan utbildas,

vilket äger tillämplighet jämväl å ifrågavarande skola, för Eders

Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen till beredande av statsbidrag åt

Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig ekonomi för utbildning

av lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård Brogård å extra stat

för år 1914 beviljat ett anslag av 5,500 kronor.

22:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen för bestridande av kostnad för extra personal vid Flyinge

hingstdepå å extra stat för år 1914 beviljat ett anslag av 4,630 kronor.

23:o) Under punkten 23 i huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

vidare föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag

av 20,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utgå

för tillvaratagande och utveckling av sådana i Sverige förekommande

s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen »inhemska

häststammar».

I skrivelse den 6 maj 1903 anhöll Riksdagen, att Kungl. Maj:t

täcktes efter verkställd utredning vidtaga de åtgärder, som från statens

sida finge anses erforderliga för befrämjandet av vår inhemska hästav el.

Med anledning av såväl denna skrivelse som framställningar av

stuteriöverstyrelsen, ett flertal hushållningssällskap eller deras förvaltningsutskott,

hushållningssällskapens ombud och styrelsen för hingstuppfödningsanstalten

vid Vången ävensom åtskilliga föreningar och enskilda

personer i fråga om ytterligare åtgärder i skilda hänseenden för

hästavelns främjande, medgav Kungl. Maj:t den 5 juni 1909 på hemställan

av chefen för jordbruksdepartementet, att högst fem sakkunniga

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 9.

personer finge tillkallas att inom nämnda departement biträda med utredning

och utarbetande av förslag i fråga om åtgärder för främjande

av landets hästavel, med särskilt fästat avseende vid tillvaratagandet

av inhemska häststammar och uppfödning inom landet av avelshingstar

samt beträffande ämnen, som därmed hade samband. På grund härav

tillkallade bemälde departementschef för berörda uppdrags fullgörande

fem sakkunniga, vilka sedermera under år 1911 avgåvo betänkande i

ämnet.

De sakkunniga hava i sitt betänkande under olika rubriker framlagt

förslag rörande dels åtgärder för tillvaratagande av inhemska

häststammar, dels bevaringspris för ston av ädelt slag, dels unghingstbeten,

konsulenter och föreningar i hästavelssyfte, dels obligatorisk hingstbesiktning,

dels rasstamböcker, dels avelspris vid kapplöpningar och travtävlingar,

dels ock ändringar i hästpremieringsreglementet.

Efter att hava lämnat redogörelse för en av de sakkunniga verkställd,

ingående undersökning av det i landet befintliga hästmaterialet,

hava de sakkunniga uti den nu föreliggande frågan vidare anfört, bland

annat, följande.

Genom noggrann prövning av alla härvid inverkande omständigheter

hade de sakkunniga kommit till den uppfattning, att med inhemska

häststammar borde förstås inom vissa delar av vårt land förekommande

typer av en s. k. lantliäst med nordiskt underlag, föga eller i

jämförelsevis mindre grad påverkade av olikartat avelsmaterial, sådant

som de moderna kulturraserna av varm- och kallblodigt slag.

Dylika inhemska häststammar, vilka motsvarade vederbörande orters

behov och sålunda befunnes hava verkligt existensberättigande, borde,

enligt de sakkunnigas mening, omhändertagas och inom det nordsvenska

hästavelsarbetets ram och riktlinjer föras framåt som inhemskt hästslag.

När sålunda de sakkunniga föreslogo dessa häststammars inrymmande

inom den nordsvenska hästavelsgrenen, bland annat på den

grund, att de hade sin största betydelse för nordsverige och andra delar

av landet med liknande krav på häst, följde därav jämväl, att de i och

med detsamma skulle vara berättigade till understöd av staten genom

premiering. Då emellertid ända intill 1900-talets början dessa inhemska

häststammar starkt och menligt påverkats av planlösa korsningar med

kallblodiga kulturraser samt föga eller intet därförut blivit gjort för

deras räddande undan korsningsivern och för deras utveckling inom

sig, ansåge sig de sakkunniga knappast behöva giva några ytterligare

skäl för behovet och önskvärdheten av åtgärder, utöver premieringen,

för dessa häststammars höjande till vad de för vissa delar av vårt land

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 9.

hade förutsättning att bliva. De sakkunniga ansåge sig dock böra bland

sådana skäl nämna de krav på olika hästtyper, som framkallades av landets

säregna geografiska läge och synnerligen skiftande lokala förhållanden

samt den i vårt land, liksom utanför dess gränser, gjorda erfarenhet,

att det hästslag, som sedan gammalt anpassat sig efter ortsförhållandena,

där även säkrare utvecklades och, särskilt vad anginge landets

mindre fruktbara och kargare delar, lättare fördes framåt, än fallet

vore med dit införda främmande hästslag. De sakkunniga hade härvid

även räknat med den betydelse för landets försvar, vilken måste anses

ligga däri, att landet ägde en inhemsk stock av rörliga, förnöjsamma

och härdiga hästar för trängens och artilleriets behov.

I fråga om de åtgärder, som borde vidtagas för nu ifrågavarande

inhemska häststammars tillvaratagande och utveckling, hava de sakkunniga

uttalat, att den av Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands

och Jämtlands läns hushållningssällskap anlagda hingstuppfödningsanstalten

vid Vången borde, naturligtvis mot vissa garantier och villkor,

däribland erforderlig utvidgning av anstalten samt försäljning av hingstar

även utom de i densamma direkt intresserade fyra länen, under

de närmaste åren och så länge behov därav kunde anses föreligga,

understödjas med, förutom avgiftsfri upplåtelse av militiebostället Vången,

ett årligt statsanslag av förslagsvis 10,000 kronor.

Men det syntes de sakkunniga ej nog med, att staten på sådant

sätt lämnade understöd för utveckling av inhemsk hästmaterial.

Stora områden funnes nämligen i vårt land, vilka, ehuru lämpade

för sådan hästavel, som här vore i fråga, svårligen kunde, åtminstone

ej omedelbart, draga fördel av arbetet vid nämnda anstalt. Det syntes

då rättvist, att praktiska strävanden för tillvaratagande och utvecklingav

inhemskt hästmaterial även på andra orter och på annat sätt, än förut

nämnts, måtte kunna ställas i utsikt att erhålla behövligt understöd av staten.

Härvid syftades närmast på trakter med något intensivare jordbruk

och styvare jordmån, å vilka det behövdes en kraftig, men samtidigt

rörlig och härdig häst. Fråga hade då varit, om det funnes någon

typ inom den nordsvenska hästavelsgrenen, som kunde anses besitta

särskild möjlighet till ytterligare utveckling i berörda riktning. De sakkunniga

hade under sina resor ägnat en ingående uppmärksamhet åt

detta spörsmål och därvid kunnat konstatera, att på olika trakter, särskilt

i Norrland, förekomme individer av sådan typ, vilken syntes i

säx-skild grad besitta möjlighet till önskvärd utveckling mot grovlek och

massa med bibehållen rörlighet. Denna uppfattning hade styrkts särskilt av

iakttagelser vid en av de sakkunniga omnämnd hästuppvisning i Öster
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 9.

sund samt vid mönstringarna av hingstbesättningen vid Vången och av

den nordsvenska hästavdelningen vid 21 allmänna svenska lantbruksmötet

i Örebro, där ett flertal framstående exemplar av denna typ framvisats.

Ett avelsarbete med lämpliga individer av denna typ borde

kunna berättiga till särskilt understöd av statsmedel, dock under förutsättning,

att detta avelsarbete ej vore ägnat att förorsaka splittring i

eller hota en redan förut pågående, mot traktens behov svarande liästavel

samt att avelsarbetet målmedvetet påbörjats och jämväl visat sig

äga förutsättning att bliva av verklig betydelse för trakten i fråga.

Vidare ville de sakkunniga framhålla, att särskilt statsunderstöd

med fog syntes kunna ifrågasättas jämväl för uppmuntrande av hästavelsarbetet

å trakter, varest de lokala förhållandena voro kargare än

i allmänhet i Norrland och till följd därav behov av mindre hästar gjorde

sig gällande. Sålunda ansåge de sakkunniga den i betänkandet omnämnda,

för Dalsland karakteristiska hästtypen, dalbohästen, kunna vara förtjänt

av statsunderstöd, för såvitt sådana småhästar fortfarande syntes vara

existensberättigade såsom för orten gagneliga. Likaledes syntes något

statsanslag för praktiska åtgärder till vidmakthållande av skogsrussaveln

å Gottland kunna, med hänsyn till denna hästras’ säregna beskaffenhet,

vara berättigat.

Då det emellertid icke kunde vara möjligt att med exempel belysa

alla de fall, där ett verkligt berättigat behov av statsbidrag uti nu ifrågavarande

syfte kunde komma att föreligga, ville de sakkunniga inskränka

sig till ovan lämnade antydningar. Det läge nämligen i öppen dag, att

på ett sådant område som det ifrågavarande borde, under förutsättning

att medel funnes för ändamålet tillgängliga, åt Kungl. Maj:t överlämnas

att efter prövning i varje fall avgöra, om bidrag vore erforderligt samt

under vilka villkor det borde utgå. Tillvägagångssättet skulle då bliva,

att det underdistrikt, den grupp av underdistrikt eller avelsområden,

eller den sammanslutning av enskilda uppfödare, som målmedvetet arbetade

på utvecklingen av inhemskt hästslag och som kunde påvisa, att

arbetet härför redan ägde eller hade utsikt att uppnå sådan betydelse,

att bidrag från statens sida kunde anses befogat och erforderligt, hade

att därom göra framställning hos Kungl. Maj:t, som då genom sitt centrala

organ i hästavelsfrågor, stuteriöverstyrelsen, läte undersöka förhållandet

för att, med ledning av styrelsens yttrande och förslag i ärendet,

besluta utan att på förhand vara bunden av vissa former eller villkor

för anslags utdelande.

I detta sammanhang ansåge sig de sakkunniga dock böra framhålla,

att de mera direkt ingripande åtgärder, som för uppmuntrande av

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dylik inhemsk hästavel borde understödjas med statsmedel, syntes vara

sådana, som avsåge förberedande anteckningar om bästa, till sin typ mest

likartade avelsdjur, utväljande av lämpliga hingstföl och deras rationella

uppfödande ävensom frisedelutdelning.

Rörande storleken av det belopp, som skulle krävas för nu berörda

ändamål, kunde — utom vad anginge anslaget till Yångenanstalten —

endast sannolikhetsberäkningar göras, och hade de sakkunniga därför ej

något att erinra mot beloppet av den anslagssumma, 20,000 kronor, som

föreslagits uti de vid 1909 års riksdag av friherre N. Trolle m. fl. i

Första kammaren och av O. Nyländer m. fi. i Andra kammaren väckta

motioner rörande anslag till föreningar för tillvaratagandet av de inhemska

häststammarna.

Departementschefen har i fråga om anslagets användning uttalat,

att några bestämda regler för understöds utdelande och åtnjutande icke

nu torde böra fastslås, utan att det bör bliva beroende av Kungl. Maj:ts

prövning i varje särskilt fall att besluta om medlens användning och

villkoren därför. Så mycket har departementschefen dock ansett redan

nu vara klart, att statsbidrag från det ifrågasatta anslaget må utgå

allenast till hushållningssällskap, grupp av djdika eller sammanslutning

av enskilda uppfödare samt blott för sådant arbete på utvecklingen av

inhemskt hästslag, som kan anses vara av verklig betydelse.

Riksdagen har av den förebragta utredningen funnit det vara visat,

att det vore önskligt, att arbetet på vidmakthållande av inhemska häststammar

må kunna främjas genom understöd av statsmedel utöver vad

som sker genom statspremieringen. I Riksdagens skrivelse av den 6

maj 1913 har också Riksdagen lagt särskild vikt vid behovet att stödja

denna del av avelsarbetet. De åtgärder, som kunna ifrågakomma för

främjandet av inhemska häststammar, torde dock vara av så mångskiftande

art, att först erfarenheten lärer kunna lämna någon ledning härvidlag,

och för närvarande synes man endast med bestämdhet härvid kunna

påvisa det arbete, som under en följd av år bedrivits vid hingstuppfödningsanstalten

vid Vången samt möjligen åtgärderna för bevarande

av skogsrussen på Gottland.

Riksdagen, som således icke har någon erinran att göra mot vad

departementschefen anfört rörande sättet för utdelning och villkoren för

åtnjutande av understöd, men som förutsätter, att härvid icke åstadkommes

någon splittring i det med framgång redan bedrivna nordsvenska

avelsarbetet i landets nordliga och västra delar, har å extra stat för år

1914 anvisat ett anslag av 20,000 kronor att under de villkor, Kungl.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Maj:t må bestämma, utgå för tillvaratagande och utveckling av sådana

i Sverige förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas under

benämningen »inhemska häststammar».

24:o) Eders Kungl. Maj:t bar vidare under punkten 24 i huvudtiteln

föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag

av 10,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma,

utgå för understödjande av stamboksföring rörande hästar.

För närvarande finnas bestämmelser om stamboksföring i premieringsreglementets

8 § av huvudsakligen följande innehåll. Därest hushållningssällskap

önskar, att stambok skall införas inom underdistriktet,

uppgör sällskapet förslag, som granskas och, om det gillas, fastställes

av stuteriöverstyrelsen. Tiden för stambokens uppläggande bestämmes

till högst 10 år efter fastställelse^ och anses stamboken införd vid den

bestämda tidens utgång. Hästar av varm- och kallblodigt slag införas

i samma stambok, men under skilda huvudavdelningar samt olika kallblodiga

slag inom särskilda underavdelningar. När stambok upplägges

och ännu mer sedan den införts, skärpas villkoren på härstamning hos

de hästar, som kunna premieras och intagas i stamboken.

De i föregående punkt omförmälda sakkunniga, vilka jämväl avgivit

yttrande i fråga om stamboksföringen, hava föreslagit införandet

av rasstambok för envar av de enligt gällande hästpremieringsreglemente

premieringsbara hästraserna med undantag, åtminstone tillsvidare, av

clydesdalerasen, vars förekomst och användning i vårt land för närvarande

syntes vara alltför ringa för att påkalla en officiell stamboksföring,

samt i ämnet vidare anfört bland annat följande.

Beträffande rasstamböckernas förande erbjöde sig två olika utvägar.

Sålunda kunde stamboksföringen förläggas till den centrala ledningen

av landets hästväsende, stuteriöverstyrelsen, på det sätt, att

därstädes utfördes det egentliga byråarbetet, varemot granskningen av

de till inregistrering anmälda hästarna skulle utföras av vederbörande

premieringsnämnder och insändandet av alla för ändamålet erforderliga

uppgifter ske genom härtill utsedda länsombud.

Den andra utvägen grundade sig på föreningsväsendet, så att en

förening eller sammanslutning av flera underdistrikt för varje ras omhänderhade

stamboksföringen, på sätt redan ägde rum genom stamboksföreningen

för svenska ardennerhästen och, vad rörde de fem norrländska

länen ävensom Kopparbergs län, genom en sammanslutning

mellan dessa läns hushållningssällskap.

En anordning med förläggande av stamboksföringen till stuteri
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Riksdagens skrivelse Nr 9.

överstyrelsen kom me emellertid helt naturligt att för staten medföra

avsevärda kostnader för arbetets utförande. Hos styrelsen funnes för

närvarande anställd endast en tjänsteman, en sekreterare, och denne

vore redan nu så upptagen av arbete i och för sin tjänst, att det icke

kunde förväntas, att han skulle bliva i stånd att taga annan befattning

med stamboksföringen än ett övervakande av dess behöriga gång. Det

skulle fördenskull bliva nödvändigt att för stamboksarbetet i fråga

anställa ytterligare arbetskrafter hos styrelsen, en åtgärd, som de sakkunniga

emellertid icke ansåge sig kunna för detta ändamål ifrågasätta.

Ett dylikt centraliserande av stamboksföringen hos stuteriöverstyrelsen

skulle vidare fordra, att arbetet med granskning av det till införande

anmälda hästmaterialet måste, såvida icke härför skulle såsom statstjänsteman

anställas särskild stambokssekreterare för varje ras, läggas

på premieringsnämnderna. Anställandet såsom statstjänstemän av dylika

stambokssekreterare syntes emellertid på grund av ekonomiska skäl icke

kunna ifrågasättas. Och premieringsnämnderna voro redan nu så upptagna

av sitt uppdrag, att ett ytterligare ökande av deras åligganden

kunde komma att bereda allvarliga svårigheter vid besättande av platserna

i premieringsnämnderna, varjämte sådan ökning i. nämndernas

arbete i månget fall skulle nödvändiggöra ökat antal premieringsdagai.

Till följd härav ansåge sig de sakkunniga icke kunna tillstyrka förläggandet

av stamboksföringen till stuteriöverstyrelsen med premieringsnämnderna

såsom biträdande organ i detta avseende.

Den andra utvägen för stamboksarbetets utförande, vilken kunde

anses redan vara delsvis beträdd och prövad, nämligen att låta en förening

eller annan sammanslutning för varje ras omhänderhaya stamboksföringen,

syntes däremot kunna utan allt för avsevärda svårigheter

eller kostnader''leda till målet. De sakkunniga, som noga tagit ^del av

vad stamboksföreningen för svenska ardennerhästen härutinnan åtgjort,

hade i resultatet av denna förenings arbete ansett sig äga bevis härför

och hölle före, att den väg, å vilken denna förening inslagit, med

tämligen stor visshet kunde antagas leda till en ordnad stamboksföring

av hela landets avelsmaterial av rasen ifråga.

Stamboken över nordsvenska hästar, som hitills omfattade endast

Norrland och Dalarna, således likvisst det huvudsakliga området för

denna ras, syntes även utan svårighet kunna utvidgas att omfatta hela

landet, vare sig dess utgivande fortfarande omhänderhades av de hushållningssällskap,

som genom en särskild styrelse utgivit dess hittills

utkomna band, eller överlätes åt en av uppfödare utav noi dsvenska

hästar bildad förening.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 9.

För den ädla hästaveln ställde sig förhållandet i viss mån annorlunda.

Visserligen hade även för denna hästavels befrämjande en

förening bildats, som på sitt program upptagit jämväl förande av stambok,

men ännu vore icke bekant, huruvida från det viktigaste avelsområdet

härvidlag, de båda skånska länen, någon anslutning till föreningen

komme att äga rum. Åven om så bleve förhållandet, kunde det

emellertid likväl tänkas vara fördelaktigt att icke störa det redan genom

stuteriboken för Skåne pågående arbetet, utan att detta finge fortgå

såsom hittills, dock för framtiden omfattande endast den ädla hästen,

samt att låta den nybildade föreningen inskränka sig till att upplägga

en gemensam stambok för övriga delar av landet, där ädel hästavel

bedreves. Enligt de sakkunnigas mening skulle även detta vara ett

gott uppslag, som komme att uppfylla de flesta av de önskemål, som i

det föregående uppställts rörande stamboksföring, och till följd därav

även vara värt det understöd från statens sida, som vore en nödvändig

förutsättning för och berättigat vid en mera omfattande stamboks

förande. Ty om stamböckerna för den nordsvenska hästen och för

ardennerhästen komme att utvidgas att omfatta hela landet, syntes det

knappast vara antagligt, att något underdistrikt, utöver de skånska,

skulle finna anledning att upplägga särskild stambok för ädel hästavel.

Skulle likväl inom något underdistrikt komma att drivas en så avsevärd

ädel hästavel, att det kunde bliva fråga om uppläggning av stambok

ensamt för detta underdistrikt, syntes det emellertid, som om det vore

för överskådligheten av landets ädla hästavel lämpligare, om underdistriktet

inginge i endera av ovan angivna stamböcker för hästar av

ädelt slag.

Redan nu åtnjöte stamboksföreningen för svenska ardennerhästen

för sin stamboksföring ett årligt statsunderstöd, vilket de senaste åren

utgått med 1,000 kronor och för år 1911 höjts till 2,000 kronor. Men

även denna summa syntes med fortgående utveckling och omfattning

av ifrågavarande stamboksarbete erfordra någon höjning.

För införande och fullföljande av stamböcker för de olika raserna

snille, i överensstämmelse härmed och enligt de beräkningar, de sakkunniga

i övrigt kunnat göra, i årligt bidrag från staten erfordras

beträffande den ädla hästaveln 4,000 kronor, eventuellt fördelade

med 1,500 kronor till förandet av stamboken för Skåne och 2,500 kronor

till stamboksföring för landet i övrigt;

beträffande aveln av den nordsvenska hästen 3,500 kronor; och

beträffande ardenneraveln 2,500 kronor.

När de sakkunniga sålunda ansett sig böra föreslå statsunderstöds

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 9.

beviljande för införande av rasstamböcker, hade de emellertid därmed

icke velat föreslå upphävandet av de enligt premieringsreglementet nu

gällande bestämmelser rörande länsstamböcker. Det kunde ju möjligen

tänkas, att ett eller annat av de underdistrikt, som redan vidtagit förberedelser

för länsstamboks förande, önskade fortgå på den inslagna

vägen, och detta borde då stå underdistriktet öppet, varvid det likväl

icke borde erbjudas utsikt att härtill erhålla statsbidrag, enär sådant,

enligt de sakkunnigas bestämda åsikt, borde utgå uteslutande för rasstamböcker,

omfattande större avelsområden.

Beträffande rasstamböckers införande och vad därmed ägde sammanhang

borde föreskrift lämnas genom intagande av erforderliga bestämmelser

i hästpremieringsreglementet, och hava de sakkunniga avgivit

förslag härtill.

De sakkunniga hava vidare såsom sin bestämda åsikt uttalat, att

för intagande i stambok borde tillsvidare fordras premiering i viss högre

klass eller motsvarande värdesättning för överåriga ston och att således

ej blott föreskriven härstamning skulle berättiga därtill.

Vidkommande slutligen frågan om viss härkomst för hästs intagande

i rasstambok, ansåge de sakkunniga med hänsyn till den olika

fordran, som inom skilda avelsgrenar i detta hänseende tillsvidare kunde

anses befogad, det böra lämnas åt stuteriöverstyrelsen att vid fastställelse

av stamböckerna ifråga lämna erforderliga bestämmelser härutinnan.

På grund av vad sålunda anförts hava de sakkunniga hemställt

om anvisande av ett belopp utav 10,000 kronor årligen att ställas till

Kungl. Maj:ts förfogande för att, i enlighet med de av de sakkunniga

angivna grunder, utdelas för rasstamböckers förande.

Mot de sakkunnigas förslag i fråga om rasstamböcker hava reservationer

avgivits av två bland dem, vilka funnit det av de sakkunnigas flertal

framställda förslaget om införande av s. k. rasstamböcker sakna förutsättningar

att på ett bättre och säkrare sätt än hittills lösa stamboksfrågan

utan ansett nu gällande bestämmelser om stamböcker till fyllest.

Stuteriöverstyrelsen har för sin del biträtt reservanternas yttrande

i ämnet.

I likhet med föredragande departementschefen anser Riksdagen, att

betydelsen för hästaveln av en väl ordnad och genomförd stamboksföring

är oomtvistad samt att det nuvarande tillståndet på detta område

emellertid icke är sådant, att fullt gagn av stamboksarbetet vinnes.

Härför fordras, att detta arbete på ett eller annat sätt utvidgas, så att

allt större delar av landets hästafvel underkastas stamboksföring.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 9.

I avseende på det lämpligaste sättet för ordnande av denna stamboksföring

kan emellertid Riksdagen icke finna annat än att de i propositionen

åberopade sakkunnigas majoritet synes hava anfört de mest

övertygande skälen för sin uppfattning, att det slutliga målet för stamboksföringen

bör vara, att djur av samma ras och typ sammanföras i

enhetliga rasstamböcker, och att de lokala s. k. länsstamböckerna, vilka

i samma volym införa helt skilda raser, visserligen kunna anses utföra

ett viktigt, men dock endast förberedande stamboksarbete. Rörande de

två viktigaste kallblodiga raserna i vårt land, den nordsvenska och

ardennern, har föredragande departementschefen också visat sig dela

denna uppfattning, då han förklarat sig icke anse befogat att från

ifrågasatt understöd utesluta vare sig stamboksföreningens för svenska

ardennerhästen stamboksarbete, då ju detta visat sig vara till stor nytta

för landets ardenneravel, eller den stambok över nordsvenska hästar,

som redan nu föres gemensamt för denna hästras’ huvudsakliga avelsområde,

Norrland och Dalarna.

Att för den ädla aveln, vars huvudsakliga och ur statssynpunkt

enda ändamål är att producera den typ av hästar, som lämpar sig för

vår armés behov, andra principer skulle kunna anses vara gällande

synes Riksdagen uteslutet. I full anslutning till de uttalanden, som i

propositionen göras i sammanhang med förslag till räntefria lån för

stoinköp, finner Riksdagen det synnerligen ändamålsenligt att söka koncentrera

den ädla hästaveln till vissa av naturen och odlingen därtill

särskilt danade områden, och då dessa till huvudsaklig del äro belägna

inom landets sydligare delar, lärer icke någon svårighet förefinn as att

för denna avel upplägga gemensam stambok, i synnerhet om överinseendet

över dennas förande överlåtes åt stuteriöverstyrelsen med

biträde av de med densamma intimt samarbetande premieringsnämnderna.

Riksdagen, som således finner, att det begärda anslaget bör användas

för att stödja upprättande av stamböcker omfattande vardera eu

enda av de i landet premieringsbara raserna, har å extra stat för år

1914 anvisat ett anslag av 10,000 kronor att under de villkor, Ivungl.

Maj:t må bestämma, utgå för understödjande av stamboksföring rörande

hästar.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att i

avbidan på den proposition angående upprättande av ett statsstuteri

å Ottenby kungsladugård, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Riksdagens skrivelse Nr 9.

avlåta till Riksdagen, å extra stat för år 1914 beräkna ett anslag av

388,550 kronor.

Sedermera har Eders Kung!. Maj:t i en till Riksdagen den 4 april

1913 avlåten proposition, nr 242, under åberopande av bilagt utdragav

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen att för upprättande å Ottenby kungsladugård med underlydande

av ett statsstuteri för omkring 100 moderston och 5 stambeskällare

samt i övrigt anordnat i huvudsaklig överensstämmelse med i

statsrådsprotokollet angiven plan bevilja ett anslag av 587,700 kronor

och därav å extra stat för år 1914 anvisa 388,550 kronor.

Riksdagen har avslagit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

26:o) Eders Kung]. Maj:t har vidare under punkten 26 i huvudtiteln

föreslagit Riksdagen dels att, såsom bidrag till upprätthållande av

de år 1911 utsedda avelscentra för nötboskap å extra stat för år 1914

anvisa ett anslag av 11,000 kronor, dels ock att, såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för förnyad tävling för utseende av avelscentra

för nötboskap, å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 16,000

kronor, varigenom det anslag, som skulle erfordras för år 1914, komme

att sammanlagt uppgå till 27,000 kronor.

År 1902 begärde Kungi. Maj :t första gången kos Riksdagen anslag

till bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap. Det härtill

erforderliga bidraget av statsmedel beräknades då till sammanlagt

108,600 kronor. Av detta belopp skulle 35,600 kronor tagas från avkastningen

av fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns förädling,

och återstoden, 73,000 kronor, avsågs skola gäldas genom särskilda

anslag å exti''a stat under åren 1903—1910. I sammanhang härmed

utvecklade föredragande departementschefen vid ärendets föredragning

den 11 januari 1902 huvudgrunderna för själva tävlingarna för utseende

av avelscentra. Riksdagen gillade i allt väsentligt den sålunda framlagda

planen och anvisade därefter för vart och ett av åren till och med 1910

de för ändamålet beräknade beloppen. Avelscentra vid denna tävling

utsågos år 1906.

År 1908 gjorde Eders Kungl. Maj:t framställning till Riksdagen om

anordnande av förnyad tävlan för utseende av avelscentra. I statsrådsprotokollet

för den 13 januari 1908 rörande detta ämne utvecklades den

plan, som syntes böra följas för denna förnyade tävlan, vilken plan i

åtskilliga hänseenden avvek från den, som tillämpats vid de förut anordnade

tävlingarna. De nya tävlingarna skulle i likhet med de före
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 9.

gående fortgå under två år och alltså vara avslutade vid utgången av

år 1910. Kostnaderna för dessa tävlingar jämte upprätthållande av

de vid dem utsedda avelscentra beräknades till 112,000 kronor, varav

27.000 kronor avsågos skola under åren 1911—1915 tagas från avkastningen

av fonden för svenska hornboskaps- och fåravelns förädling samt

återstående 85,000 kronor beräknades skola såsom anslag å extra stat

beviljas av statsmedel med 12,000 kronor för vartdera av åren 1909

och 1910, med 17,000 kronor för år 1911 och med 11,000 kronor för

vart och ett av de följande åren till och med år 1915.

Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit gillades av Riksdagen,

som för ändamålet å extra stat för vartdera av åren 1909 och 1910 anslog

12.000 kronor, för år 1911 17,000 kronor samt för vartdera av åren

1912 och 1913 11,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning avser förutom

anvisande av ett belopp av 11,000 kronor till de redan beslutade avelscentertävlingarna,

att medel jämväl måtte anvisas för förnyade dylika

tävlingar under åren 1914—1920. Det härför erforderliga beloppet har

beräknats till 122,000 kronor. Oaktat lantbruksstyrelsen sökt att begränsa

kostnaderna till det minsta möjliga, överstiger likväl sistnämnda

summa den, som beräknats för de under innevarande avelscenterperiod

anordnade tävlingarna och för upprätthållande av nuvarande avelscentra.

Till huvudsaklig del läge enligt vad lantbruksstyrelsen anfört orsaken

härtill dels i den ökning, som kunde förväntas i antalet tävlande fjällrasbesättningar,

vilket antal nu beräknats komma att uppgå till 22 mot

endast 13 vid förra beräkningen, dels ock i den omständigheten, att,

medan dessa senare legat inom ett jämförelsevis begränsat och lätt tillgängligt

område de förra kunde antagas komma att ligga spridda över

hela Norrland och Dalarne, i flera fall på betydligt avstånd från järnvägs-

eller ångbåtskommunikation. Då det måste betraktas som en särskilt

för Norrland synnerligen stor fördel, att avelscentra vore jämnt

fördelade över hela avelsområdet, borde emellertid enligt lantbruksstyrelsens

åsikt de ökade kostnader, som härav skulle förorsakas, avsevärt

komma att bidraga till uppnåendet av det med dessa tävlingar avsedda

ändamålet.

Vidare borde anmärkas, att i ovan anförda kostnadssumma inginge,

i motsats till vad förut varit fallet, även kostnaden för utarbetandet och

tryckningen av berättelsen över tävlingarna och deras resultat, vilken

kostnad på grund av det myckna tabelltrycket kunde beräknas uppgå

till ett belopp icke understigande 4,000 kronor.

Till bestridande av ovannämnda kostnader, 122,000 kronor, har

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 9.

lantbruksstyrelsen beräknat, att 27,000 kronor skulle kunna under åren

1916—1920 utgå av avkastningen från fonden för svenska hornboskapsoch

fåravelns förädling, vars avkastning till och med år 1915 vore avsedd

att tagas i anspråk för de nuvarande avelscentra. Återstoden av

kostnadssumman, 95,000 kronor, har synts böra äskas att under nedannämnda

år utgå med följande belopp:

år

1914 .......................

......................... kronor 16,000

—

11

1915 .........................

......................... „ 14,000

—

11

1916 ........................

......................... „ 17,000

—

VI

1917 .........................

........................ „ 12,000

—

11

1918 .........................

........................ „ 12,000

—

11

1919 ........................

........................ ,. 12,000

—

11

1920 .........................

....................... „ 12,000

—

tillhopa kronor 95,000

Förslaget om de nya tävlingarna innefattar åtskilliga förändringar

i nu gällande bestämmelser. Sålunda skulle, bland annat, nötkreatursbesättningar

av svartbrokig låglandsras nu icke medtagas i tävlingen.

Såsom skäl härför har anförts, att hittills endast en, redan förut såsom

synnerligen framstående känd besättning av denna ras deltagit i tävlan,

samt att förädlingsverksamheten inom denna ras numera torde hava

fortskridit så långt, att avelscenterinstitutionen för densamma ej längre

syntes erforderlig. En annan förändring avser höjning av procenttalet

djur av ren ras. För nedbringande av kostnaderna har föreslagits

bland annat en nedsättning i penningprisen för besättningar av fjällras

från högst 1,000 och minst 500 kronor till högst 500 och minst 300

kronor.

Härjämte har antalet av de besättningar, som skola kunna godkännas

såsom avelscentra, ansetts kunna begränsas till 10 för ayrshireras

och 15 för fjällras.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning i vad den rör upprätthållandet

av de år 1909 upprättade avelscentra föranleder från Riksdagens

sida icke någon erinran, och då Riksdagen icke heller i övrigt

haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

har Riksdagen

dels såsom bidrag till upprätthållande av de år 1911 utsedda avels—

centra för nötboskap, å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av

11,000 kronor,

dels ock såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för förnyad

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 9.

tävling för utseende av avelscentra för nötboskap, å extra stat för år

1914 anvisat ett anslag av 16,000 kronor, eller sammanlagt 27,000

kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen till främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens

län anvisat å extra stat för år 1914 ett anslag av 5,000 kronor.

. i 28:o) Vidare har Eders Kung! Maj:t under punkten 28 av huvudtiteln

föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till förekommande

och hämmande av smittosamma sjukdomar bland husdjuren från 30 000

kronor till 50,000 kronor eller sålunda med 20,000 kronor.

Då Riksdagen funnit behovet av ifrågavarande anslagsökning av

departementschefen fullt visat, har Riksdagen höjt förslagsanslaget till

förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar bland husdjuren

från 30,000 kronor till 50,000 kronor eller sålunda med 20,000 kronor.

29:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen

dels å extra stat för år 1914 till Kungl. Maj:ts förfogande ställt

ett anslag av 60,000 kronor att användas till förekommande och hämmande

av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen,

_ dels ock medgivit, att vad vid utgången av år 1913 möjligen icke

blivit använt av tidigare för ändamålet beviljade anslag må under år

1914 användas för enahanda ändamål.

30:o) 1 anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen vidare till åtgärder för höjande av landets svinavel

å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 30,000 kronor.

31:°) Vidare och i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts

framställning i ämnet har Riksdagen till fjäderfäavelns befrämjande

anvisat å extra stat för år 1914 ett anslag av 20,000 kronor.

32:o), 33:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkterna

32 och 33 föreslagit Riksdagen, har Riksdagen å extra stat för år

1914 anvisat

dels såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för allmänna

lantbruksmöten 7,500 kronor,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels ock till prisbelöningar vid allmänna lantbruksmöten 17,500

kronor.

34:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 34. gjorda

framställning har Riksdagen till fortsatt uppehållande av maskin- och

redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och Alnarp a extra stat för år

1914 anvisat ett anslag av 21,000 kronor.

35:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 35 framställda

förslag, har Riksdagen å extra stat för år 1914 anvisat såsom

bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets, och

näringarnas behov — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium

och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel

för kemist och assistent än även avlöningen till dessa och laboratorietjänaren

ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköp av böcker och inventarier för stationens behov — 6,000

kronor för varje station eller tillhopa 48,000 kronor.

36:o) Då Riksdagen icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts under punkt 36 gjorda framställning, har Riksdagen,

såsom bidrag till underhåll av en för övre Norrland avsedd kemisk
växtbiologisk

anstalt inom Norrbottens län — under villkor att från

länets landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till

anstaltens underhåll med sammanlagt minst 8,250 kronor — å extra

stat för år 1914 anvisat ett anslag av 13,750 kronor.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 37 hemställt,

att Riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra

stat för år 1914 anvisa ett anslag av 50,000 kronor.

Till understöd åt svenska mosskulturföreningen har Riksdagen på

extra stat för varje år från och med år 1890 anvisat statsanslag, som,

efter att för vart och ett av åren 1906—1909 hava utgjort 20,000

kronor, för år 1910 höjdes till 35,000 kronor i ändamål att för föreningen

möjliggöra att, huvudsakligen till de mindre jordbrukarnas

fromma, utvidga sin redan mycket omfattande verksamhet i vissa, riktningar.

Jämväl för åren 19ll—1913 har Riksdagen beviljat föreningen

anslag till sistnämnda belopp. För år 1914 begäres nu för ifrågavarande

ändamål ett med 15,000 kronor eller till 50,000 kronor ökat anslag.

Riksdagen, som väl funnit den begärda anslagsökningen av behovet

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 9.

påkallad, anser sig dock i likhet med departementschefen böra framhålla

önskvärdheten av att föreningens verksamhet för närmaste framtiden

så ordnas, att utgifterna må kunna bestridas utan att nya

ytterligare krav ställas på statsverket. Under åberopande av det anförda

får Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen till understöd

åt svenska mosskulturföreningen å extra stat för år 1914 anvisat

ett anslag av 50,000 kronor.

38:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 38 därom

gjorda framställning har Riksdagen i likhet med vad för vart och ett

av åren 1887—1913 ägt rum å extra stat för år 1914 till Kungl. Maj:ts

förfogande anvisat ett anslag av 10,000 kronor för att — med högst

1,000 kronor för varje anstalt — användas till understöd åt sådana

frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap, vart

för sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp som

statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter

i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som av

Kungl. Maj:t fastställas.

39:o) Under punkten 39 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska

odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter på extra stat för

år 1914 anvisa ett belopp av 20,000 kronor.

Såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska klöveroch

gräsfröodlingen har Riksdagen för vart och ett av åren 1908—1912

på extra stat anvisat ett belopp av 15,000 kronor.

För innevarande år har Riksdagen på förslag av Eders Kungl.

Maj:t beviljat enahanda belopp såsom bidrag till åtgärder för befordrande

av den inhemska odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter.

Anslagets användning har alltså utsträckts till frö av foderrotfrukter.

Då den av departementschefen verkställda utredningen rörande

behovet av höjningen av anslaget i fråga synes Riksdagen fullt motivera

en dylik höjning, har Riksdagen, såsom bidrag till åtgärder för befordrande

av den inhemska odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter

å extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 20,000 kronor.

40:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 40 gjorda

framställning har Riksdagen, i likhet med vad som skett för åren 1912

och 1913, till anställande av en statskonsulent i fröodling å extra stat

för år 1914 anvisat ett anslag av 6,500 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 saml. 9 käft. (Nr 9.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 9.

41 :o) Eders Kungi. Maj:t har vidare under punkt 41 föreslagit

Riksdagen att i avbidan på den proposition angående anslag till Sveriges

utsädesförening, som kunde komma att avlåtas, å extra stat för år 1914

för nämnda ändamål beräkna ett belopp av 70,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till Riksdagen den 4 april

1913 avlåten proposition, nr 194, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet för jordbruksärenden samma dag, föreslagit Riksdagen

att, med godkännande av de i berörda protokoll närmare angivna villkor,

å extra stat för år 1914 bevilja Sveriges utsädesförening ett anslag av

66,000 kronor såsom bidrag till uppehållande av föreningens praktiskt

vetenskapliga verksamhet.

Upprinnelsen till Sveriges utsädesförening var den år 1886 stiftade

s. k. Svalövsföreningen, vilken till att börja med var ett privat företag,

avsett att med sin verksamhet omfatta allenast södra Sverige, men som

redan följande år utvidgades till en »allmän svensk» utsädesförening,

som inom kort, efter sammanslutning med den år 1889 i Örebro bildade

Mellersta Sveriges utsädesförening antog namnet Sveriges utsädesförening.

Föreningens ändamål är, enligt de av Kungl. Maj:t den 23 december

1909 för föreningen fastställda stadgar, att verka för odling

och utveckling av förbättrade sädesslag och frösorter, och söker föreningen

uppnå detta ändamål genom att på enskilda orter utföra noggranna

kontrollerande försök för utrönande av här i landet såväl som

i utlandet odlade framstående växters olika värde och lämplighet för

våra förhållanden; genom att förmedelst omsorgsfull och under insiktsfull

ledning utförd förädling åstadkomma utmärkta stamutsäden

och verka för deras spridning inom landet; genom att befrämja

gräsfröodling och verka för en mera rationell odling av rotfrukter

och övriga foderväxter; samt genom att förmedelst utställningar, tryckalster

och andra lämpliga åtgärder sprida kännedom om och bana

väg för användandet av gott utsäde.

Föreningens angelägenheter handhavas av dels en mindre styrelse,

bestående av minst sju, högst tolv medlemmar, dels en större styrelse,

sammansatt av föreningens hedersledamöter, samtliga medlemmar av

den mindre styrelsen samt av ombud för de hushållningssällskap, som

med minst 500 kronor årligen understödja föreningen. I den mindre

styrelsen förordnar Kungl. Magt en medlem, tre väljas av föreningens

hedersledamöter samt hushållningssällskapens ombud och de övriga väljas

av föreningen på allmänt årsmöte.

Den större styrelsen bär att handlägga frågor, som röra föreningens

allmänna verksamhet,- samarbetet med hushållningsällskapen b riket

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse v2Vir- 9.

och med mindre lokala föreningar. Denna styrelse sammanträder vid

föreningens ordinarie årsmöte och för övrigt på kallelse av ordföranden,

då föreningens angelägenheter sådant påkalla. Vid större styrelsens

sammankomster äger chefen för lantbruksstyrelsen rätt att närvara och

i överläggningen deltaga.

Den mindre styrelsen åligger att till verkställighet befordra föreningens

och den större styrelsens beslut, övervaka ledningen av föreningens

vetenskapliga och praktiska verksamhet, handhava dess ekonomiska

angelägenheter, handlägga löpande ärenden, antaga och avskeda

för föreningens verksamhet nödig personal samt för övrigt på allt sätt

söka befordra föreningens syftemål.

Föreningens förädlingsverksamhet utövas dels vid huvudanstalten

å Svalöv, dels ock vid två filialer, en vid Ultima och en i Luleå.

Föreståndaren för arbetena, vilken utses av den mindre styrelsen,

skall leda och övervaka verksamhetens olika grenar vid huvudanstalten

och filialerna enligt plan, som underställes mindre styrelsens prövning,

och handhar därjämte själv någon gren av förädlingen samt har för

övrigt att ställa sig till efterrättelse den närmare instruktion, som utfärdas

av mindre styrelsen.

Därjämte finnas vid föreningen anställda dels sekreterare och

skattmästare dels ock förste och andre assistenter, filialföreståndare,

inspektor, trädgårdsmästare, kontrollant in. m.

Föreningens räkenskaper granskas av tre revisorer, av vilka en

utses av lvungl. Maj:t, en av föreningens hedersledamöter och hushållningssällskapens

ombud samt en av föreningen å dess årsmöte.

Föreningen sammanträder till ordinarie årsmöte en gång årligen

under sommarens lopp.

: De ur arbetena vid föreningens förädlingsanstalt framgående nya

sorterna övertagas, renodlas och föras i handeln av ett vid sidan av

föreningen stående, självständigt afiärsföretag, Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget.

Förhållandet mellan detta bolag och föreningen är genom

ett under medverkan av statsmakterna tillkommet kontrakt reglerat

för tiden till och med år 1919.

, . För handläggning av frågor rörande överlåtelse av utsädesföreningens

stammar m. m. finnes en kommission av tre ledamöter, av

vilka en är utsedd av Kungl. Maj:t, en vald av hushållningssällskapens

ombud och en av föreningens mindre styrelse.

, De med bedrivande av utsädesföreningens verksamhet förenade

kostnader täcktes till en början genom avgifter från föreningens ledamöter,

varjämte även åtskilliga intresserade skånska lantmän genom ep

garantiförening till stödjande av verksamheten gemensamt påtogo sig

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 9.

tillhandahållandet av viss summa årligen. Därjämte har föreningen haft

att uppbära royalty från Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget. Föreningens

inkomster från bolaget hava uppvisat en stadig ökning, och

synes man kunna hysa grundad förhoppning, att denna ökning också

skall fortfara.

Bidrag till uppehållande av föreningens verksamhet har föreningen

även erhållit från hushållningssällskapen i riket ävensom från vissa

landsting. I fråga om de från hushållningssällskapen utgående bidragen

har föreningen erinrat, hurusom då föreningen för år 1903 planerat en

viss utvidgning av sin verksamhet och därför hos hushållningssällskapen

gjort framställning om ökade bidrag, sådan ökning endast erhållits från

fyra håll och det i stället blivit uppenbart, att hushållningssällskapens

egen ekonomiska ställning under tiden blivit sådan, att de snarare funne

sig föranlåtna att göra inskränkningar i dittills lämnade anslag, samt att

dylik inskränkning inträtt och sedan alltjämt fortgått, så att för år 1913

endast 8,050 kronor från sju sällskap vore att någorlunda säkert påräkna,

under det att 5,600 kronor från elva sällskap vore beroende av förnyad

prövning.

Redan kort tid efter föreningens bildande erhöll den understöd

av statsmedel. Så anvisade Kungl. Maj:t från av Riksdagen till befrämjande

av jordbruk och lantmannanäringar å ordinarie stat anslagna

medel år 1886 ett anslag av 5,000 kronor, år 1888 ett anslag av

10.000 kronor och år 1890 ett anslag av 20,000 kronor. Från och

med år 1891 utgick detta anslag årligen, under åren 1891—1893 med

15.000 kronor och under åren 1894—1904 med 18,000 kronor. Sedan

sistnämnda års Riksdag på grund av inom Riksdagen väckt motion till

upprätthållande av föreningens praktiskt vetenskapliga verksamhet på

extra stat för 1905 anvisat 25,000 kronor, vilket belopp sedermera

anvisats för varje år till och med år 1912, har det av Kungl. Maj:t

anvisade anslaget utgått med 15,000 kronor om året; och har det

sammanlagda beloppet av de till utsädesföreningen lämnade statsbidragen

således under åren 1905—1912 utgjort 40,000 kronor om året. Med

anledning av framställning från föreningen om förhöjt statsanslag föreslog

Eders Kungl. Maj:t nästlidna års Riksdag, att såsom bidrag till uppehållande

av föreningens verksamhet på extra stat för år 1913 anvisa

35.000 kronor, varigenom hela statsbidraget för detta år skulle komma

att utgöra 50,000 kronor.

Vid ärendets behandling inom Riksdagen förelåg till prövning

jämväl en inom Andra kammaren väckt motion, däri på anförda skäl

hemställdes, bland annat, att Riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 9.

utreda, dels huruvida och under vilka villkor den av föreningen vid

Svalöv bedrivna praktiskt vetenskapliga verksamhet kunde övertagas

av staten, dels ock huruledes denna jämte annan statens försöksverksamhet

på jordbrukets område skulle kunna förläggas under enhetlig ledning

och förvaltning, samt för Riksdagen framlägga de förslag, till vilka denna

utredning kunde föranleda.

Berörda motion tillstyrktes av jordbruksutskottet, som jämväl förordade

förhöjning för år 1913 i det till anstalten utgående statsanslaget.

I sin motivering framhöll utskottet, att i den mån staten på grund

av ortsbidragens upphörande eller eljest nödgades ikläda sig ökade

uppoffringar för uppehållande av föreningens verksamhet, torde också

statens intresse att föra denna verksamhet in under sin omedelbara

omvårdnad ökas. Med avseende härå och då föreningen tydligen stode

inför ett nytt skede i sin utveckling samt den av staten direkt utövade

försöksverksamheten på jordbrukets område icke omfattade verksamhet

av den art, föreningen utövade, syntes utskottet skäl tala för att nu

taga i övervägande, huruvida det icke skulle vara till fördel för såväl

statens nämnda försöksverksamhet som föreningens syften att åvägabringa

ett närmare samband mellan ifrågavarande närbesläktade verksamhetsgrenar.

Utskottet hade därför, utan att vilja uttala någon bestämd

uppfattning om eller i vad män ett sådant närmande borde ske, funnit

sig böra instämma i det krav på utredning i ämnet, som i motionen

framställts.

Riksdagen biföll Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande förhöjt statsanslag

till föreningen. Det av utskottet tillstyrkta förslaget om skrivelse

rörande utredning om statens ifrågasatta övertagande av anstaltens verksamhet

förföll däremot på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut i ämnet.

Med anledning av vad i ärendet förekommit tillkallade emellertid

statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet enligt nådigt bemyndigande

fyra sakkunniga personer för verkställande av utredning, huruvida

och i så fall under vilka villkor staten borde kunna övertaga den

praktiskt vetenskapliga verksamhet, som bedreves av föreningen, därvid

även borde komma under övervägande såväl möjligheten för samt fördelarna

och olägenheterna av ett fortgående i huvudsak på samma väg

som hittills som ock de fördelar och olägenheter, vilka kunde tänkas

förbundna med statens övertagande av anstalten.

I sitt den 12 november 1912 avgivna utlåtande hava bemälde

sakkunniga först redogjort för fördelarna och olägenheterna av nuvarande

organisation vid Svalöv samt huru anstaltens ledning och organisation

m. m., enligt deras åsikt, lämpligast skulle anordnas, därest, å

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr''9.

ena sidan, staten helt och hållet övertoge förädlingsanstalten samt, å

andra sidan, samma väg som hittills fullföljdes, dock med det staten

tillkommande inflytandet på föreningens skötsel ytterligare stärkt och

med införande samtidigt av vissa förändringar, avseende att avhjälpa

de med föreningens nuvarande organisation förknippade olägenheterna.

Som resultat av den gjorda undersökningen anföra de sakkunniga,

att de funnit frågan om beredande av en mera tryggad ställning

för anstaltens tjänstemän vara för den fortsatta verksamheten därstädes

och dess vidare utveckling av så stor betydelse, att de ej skulle tvekat

föreslå anstaltens övertagande av staten, därest denna angelägenhet ej

kunnat på annat sätt tillfredsställande ordnas. Emellertid hölle de före,

att denna angelägenhet skulle bliva behörigen tillgodosedd jämväl vid

genomförandet av det av dem skisserade förslaget till anstaltens fortvaro

såsom enskild institution, enligt vilket förslag en del av tjänstemännen

skulle tillförsäkras rätt till vissa minimilöner, avdelningsföreståndarna

erhålla rätt till ålderstillägg samt åtminstone vissa av

anstaltens tjänstemän erhålla rätt att vid övergång till statstjänst såsom

tjänstår räkna sig till godo den tid, de varit anställda vid Svalöv, varjämte

pensionsrätt för tjänstemännen även ifrågasatts.

Vid sådant förhållande och då de sakkunniga vore av den meningen,

att de friare former, under vilka anstalten, om den fortlevde

såsom enskild, kunde bedriva sin verksamhet, vore av avsevärd betydelse

för densammas framgång, och då de vidare förmenade, att anstaltens

behöriga skötsel skulle bliva fullt garanterad genom en sådan

anordning, att Kungl. Maj:t finge rätt att utse 5 av föreningsstyrelsens

7 ledamöter, ansåge de sig böra förorda, att svalövsanstalten, efter vidtagande

av de förändringar i fråga om dess ledning, som nyss antytts,

fortfarande måtte bibehållas som en enskild statsunderstödd institution.

I avgivet utlåtande har lantbruksstyrelsen i motsats till de sakkunniga

förordat svalövsanstaltens övergång till statsinstitution samt j

sådant hänseende framlagt fullständigt förslag till plan för omorganisationen.

Beträffande upprätthållandet av anstaltens verksamhet under år 1914

har föreningen gjort framställning därom, att Eders Kungl. Maj:t måtte

ingå till innevarande års Riksdag med hemställan, att Riksdagen måtte

för år 1914 ej mindre i likhet med föregående år åt föreningen anvisa

ett anslag av 35,000 kronor till uppehållande av föreningens praktiskt

vetenskapliga verksamhet än hven därutöver 30,000 kronor till nödig

komplettering av densamma jämte ytterligare 10,000 kronor till betäckande

ay den brist i föreningens hittills varande inkomster'', som komme

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att uppstå i och med ytterligare indragning av landstingens och hushållningssällskapens

anslag, eller tillhopa 75,000 kronor. Denna framställning

har av de sakkunniga tillstyrkts i så måtto, att de förordat

ett statsanslag för år 1914, utöver det å ordinarie stat utgående bidraget

av 70,000 kronor.

I själva huvudfrågan, svalövsanstaltens övertagande helt och hållet

av staten eller bibehållande såsom enskild statsunderstödd institution,

har i nu förevarande proposition de sakkunnigas mening biträtts. Beträffande

statsbidraget för år 1914 har föreslagits, att å extra stat för

sagda år skulle anvisas 66,000 kronor eller 31,000 kronor mera än

innevarande år. Ökningen är i huvudsak föranledd dels av avlöningsförhöjning

åt vissa tjänstemän vid anstalten dels ock av ifrågasatt utvidgning

av anstaltens verksamhet.

För tilldelande för framtiden av statsanslag åt föreningen skulle

emellertid stadgas vissa villkor och bestämmelser. Sålunda skulle för

beredande åt staten av större inflytande å verksamheten vid anstalten

— i stället för den nuvarande anordningen med två styrelser — anstaltens

ledning anförtros åt en styrelse, bestående av 7 ledamöter, av

vilka 4 — däribland ordföranden — skulle utses av Kungl. Maj:t och

de övriga 3 av föreningen. Likaledes skulle Kungl. Maj:t, som enligt

för föreningen nu gällande stadgar äger att utse en av föreningens tre

revisorer ävensom en av de tre ledamöterna i den för handläggning av

frågor rörande överlåtelse av föreningens stammar tillsatta kommission,

berättigas att utse två av revisorerna ävensom två av ledamöterna i

omförmälda kommission.

För åstadkommande av erforderligt samarbete med centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet skulle vidare någon eller några

av avdelningsföreståndarna vid svalövsanstalten närvara, då arbetsplaner

för centralanstaltens avdelningar uppgöras av centralanstaltens nämnd.

Vid bifall till ovan föreslagna ändringar i svalövsanstaltens organisation

samt åtgärder i syfte att åstadkomma bättre samarbete med

centralanstalten skulle härav betingade ändringar av Kungl. Maj:t vidtagas

i gällande stadgar för utsädesföreningen.

För tillgodonjutande av de till föreningen under senare åren beviljade

statsanslag har av Kungl. Maj:t föreskrivits, att föreningen hade

att ställa sig till efterrättelse bestämmelserna i ovannämnda mellan

bolaget och föreningen för en tid av tio år från den 1 juli 1909 avtalade

överenskommelse angående överlåtande av från föreningen utgående nya

stammar och sorter av lantbruksväxter. Såsom av lantbruksstyrölsens

utlåtande framgår, hava emellertid numera med bolagets styrelse för
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 9.

handlingar inletts i syfte att berörda överenskommelse måtte varda ersatt

med en ny sådan, och förslag till nytt kontrakt emellan bolaget och förföreningen

har även upprättats. Enligt departementschefens förmenande

borde dock detta förslag icke i oförändrad form godkännas utan föranleda

till fortsatta underhandlingar med bolagets styrelse. På grund

härav har departementschefen icke ansett sig böra för närvarande hemställa

om ändring av det i förevarande hänseende nu stadgade villkor.

Såsom villkor för statsbidraget skulle vidare föreskrivas, att, därest

föreningens inkomster från bolaget skulle under visst år överstiga vad

som i staten för samma år beräknats, föreningen icke skulle äga att

under året disponera det sålunda uppkomna överskottet, utan skulle

sådant överskott av föreningen reserveras och upptagas såsom inkomst

i statförslag, som upprättas för kommande år.

Under de senare åren har såsom villkor för statsanslags utgående

föreskrivits, bland annat, att föreningen skulle i viss utsträckning till

mindre jordbrukare utlämna goda utsäden såsom försträckning samt av

andra medel än statsanslag bestrida därav föranledda kostnader. I sin

framställning om statsbidrag för år 1914 har föreningen hemställt, att

enär fullgörandet av ifrågavarande föreskrift åsamkade föreningen avsevärda

kostnader och även i övrigt medförde åtskilliga olägenheter,

sådan föreskrift icke måtte hädanefter meddelas. Mot berörda hemställan,

vartill såväl de sakkunniga som lantbruksstyrelsen tillstyrkt bifall, har

ej heller departementschefen haft något att erinra.

I överensstämmelse med vad hittills skett, skulle emellertid även

hädanefter såsom ytterligare villkor för statsanslags åtnjutande föreskrivas,

dels att kostnaderna för de ledamöter i föreningens styrelse, vilka utses

av Kungl. Maj:t, ävensom för de personer, vilka av Kungl. Maj:t förordnas

att deltaga i revisionen av föreningens förvaltning, skola bestridas

av föreningen med belopp, som i brist på godvillig överenskommelse

skola bestämmas av lantbruksstyrelsen, dels att föreningen

skall i avseende å sin verksamhet vara underkastad inspektion från

statens sida, vilken inspektion skall utövas av lantbruksstyrelsen, dels

att föreningens filialer ej skola få nedläggas utan medgivande av lantbruksstyrelsen,

dels ock att föreningen årligen skall till Kungl. Maj:t

avgiva redogörelse för sin verksamhet och förvaltning.

Med hänsyn till betydelsen för vårt lands jordbruk av den praktiskt

vetenskapliga verksamhet, som av Sveriges utsädesförening bedrives

vid Svalöv, anser Riksdagen det riktigt, att ifrågavarande anstalt av staten

beredes det understöd, som — utöver de inkomster föreningen åtnjuter

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 9.

från utsädesbolaget, och de bidrag föreningen fortfarande kan komma

att uppbära från hushållningssällskap, landsting och enskilda personer

— erfordras för anstaltens uppehållande och fortsatta utveckling. I

mån som staten sålunda nödgas ikläda sig ökade uppoffringar för uppehållande

av föreningens verksamhet torde dock staten höra beredas

möjlighet att ifråga om utövandet av anstaltens verksamhet göra sitt

inflytande gällande i kraftigare mån än som hittills kunnat ske, eller,

såsom 1912 års jordbruksutskott anförde, statens intresse att föra denna

verksamhet in under sin omedelbara omvårdnad ökas.

Nu ifrågavarande intresse synes emellertid Riksdagen kunna på ett

tillfredsställande sätt tillgodoses genom de sakkunnigas av Eders Kung!.

Maj:t upptagna förslag angående viss ändring av anstaltens organisation,

enligt vilket anstalten skulle ställas under ledning av eu styrelse, vars flesta

ledamöter utsåges av Kung!. Magt. Genom en sådan anordning skulle

staten beredas erforderligt inflytande å verksamheten vid anstalten, men

denna i övrigt bibehållas vid sin nuvarande organisation såsom enskild

institution med dess friare former, vilka givetvis äro av ett visst värde

just då det gäller bedrivande av en sådan praktisk vetenskaplig verksamhet

som den vid Svalöv. Enär dessutom grundad anledning finnes

att antaga, att anstaltens verksamhet, tack vare ökade inkomster från

bolaget, skall komma att i allt större utsträckning uppehållas genom

anstaltens egna medel och minskning i följd härav kunna ske i statens

utgifter för anstalten, synes det i propositionen framlagda förslaget

jämväl av denna anledning i frågans nuvarande läge vara fördelaktigare

än det jämväl innevarande år motionsvis framkomna förslaget om statens

övertagande av anstalten.

Riksdagen anser emellertid de sakkunnigas förslag i fråga om antalet

styrelseledamöter, som skulle utses av Kungl. Maj:t, bättre än

det i propositionen innehållna förslaget i detta hänseende ägnat att

främja det därmed åsyftade ändamålet. Riksdagen vill därför förorda,

att 5 av styrelsens ledamöter — däribland ordföranden — utses av Kung].

Maj:t. Därigenom skulle Kungl. Maj:t ock erhålla tillfälle att i styrelsen

insätta representanter för flera olika landsdelar, vilken åtgärd i sin ordning

torde vara väl ägnad att råda bot på det anmärkta missförhållandet,

att anstaltens arbete hittills varit i alltför hög grad inriktat på speciellt

sydsvenska förhållanden samt bidraga till att föreningens verksamhet

allt mer och mer komme att bliva vad den rätteligen bör vara, nämligen

en hela landet omfattande verksamhet.

Yad av Eders Kungl. Maj:t föreslagits till åstadkommande av erforderligt

samarbete med centralanstalten för försöksväsendet på jordBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 9.

bruksområdet har Riksdagen funnit lämpligt liksom ock förslaget att,

därest föreningens inkomster från bolaget skulle under visst år överstiga

vad som i staten för samma år beräknats, föreningen icke skulle äga

att under året disponera det sålunda uppkomna överskottet, utan föreskrift

meddelas därom, att sådant överskott skulle av föreningen reserveras

och upptagas såsom inkomst i statförslag, som upprättas för

kommande år. Icke heller mot de i övrigt av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

villkor för statsbidragets åtnjutande har Riksdagen haft något att

erinra. I fråga om anslaget till föreningen för år 1914 har Riksdagen

icke haft något att erinra mot det av Eders Kungl. Magt föreslagna

beloppet.

På grund av vad sålunda anförts får Riksdagen för Eders Kungl.

Maj:t anmäla, att Riksdagen, med godkännande av i statsrådsprotokollet

närmare angivna villkor med här ovan angiven jämkning, å extra stat

för år 1914 beviljat Sveriges utsädesförening ett anslag av 66,000 kronor

såsom bidrag till uppehållande av föreningens praktiskt vetenskapliga

verksamhet.

42:o) Under punkten 42 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att dels å extra stat för år 1914 till åtgärder

för höjande av det mindre jordbruket anvisa ett anslag av 270,000

kronor, dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må för dylika åtgärder

under år 1914 disponera jämväl vad som vid utgången av år 1913

möjligen icke blivit använt av tidigare för enahanda ändamål anvisade

anslag.

Till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket har Riksdagen

varje år allt sedan år 1901 anvisat anslag, som från att för år 1902

hava uppgått till 25,000 kronor så småningom ökats så, att för vartdera

av åren 1912 och 1913 beviljats ett anslag av 250,000 kronor.

Anslaget var för de sistnämnda två åren avsett att disponeras på

följande sätt:

penningpris vid premiering av mindre jordbruk ............ 39,000 kronor

premielån vid premiering av mindre jordbruk ............... 35,000 ))

kontrollföreningars organisationsanslag .............................. 16,000 »

kontrollföreningars årsanslag ............................................... 25,000 »

studieresor................................................................................... 26,000 »

undervisningskurser .................................................................. 50,000 ))

premiering av odlingsföretag ............................................... 50,000 »

övrig undervisning................................................. 10,000 »

tillhopa 251,000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Detta anslag liar nu föreslagits att för år 1914 höjas till 270,000

kronor eller med 20,000 kronor, vilket belopp är avsett att fördelas

mellan vissa av de olika ändamål, till vilka anslaget enligt vad ovan

sagts skall utgå, nämligen till penningpris 5,000 kronor — ökningen i

denna del betingad av höjning av arealen för premieringsbara småbruk

från 12 till 15 hektar åker — till premielån 5,000 kronor och till övrig

undervisning 10,000 kronor. Anslaget i sin helhet skall fortfarande användas

för samtliga därmed avsedda ändamål, dock att dels ett belopp

av 50,000 kronor skall i första hand utgå till premiering av mindre

odlingsföretag, dels ock till understödjande av »övrig undervisning» icke

må utgå mer än de därtill särskilt avsedda medlen, nu föreslagna till

20.000 kronor.

Riksdagen har dels å extra stat för år 1914 till åtgärder för

höjande av det mindre jordbruket anvisat ett anslag av 270,000 kronor,

dels och medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må för dylika åtgärder under

år 1914 disponera jämväl vad som vid utgången av år 1913 möjligen

icke blivit använt av tidigare för enahanda ändamål anvisade anslag.

43: o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 43

gjorda framställning har Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av

åren 1910—1913 skett, till anställande av en statskonsulent för det mindre

jordbruket på extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 6,500 kronor.

44:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen vidare såsom bidrag till åtgärder för främjandet av

ordnad bokföring vid mindre jordbruk, å extra stat för år 1914 anvisat

ett förslagsanslag av 15,000 kronor.

45:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen å extra stat för år 1914 anvisat dels till ökat stats
bidrag

till fortgående smörprovningar ett anslag av 10,000 kronor, dels

och till bestridande av kostnaderna för kontrollen över vattenhalten i

svenskt exportsmör ett anslag av 6,000 kronor, eller sålunda tillhopa

16.000 kronor.

46:o), 47:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkterna 46 och

47 av huvudtiteln föreslagit Riksdagen att

dels å extra stat för år 1914 ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning norrländska avdikningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrut
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarne, vare sig

ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämpligjord

eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, ett belopp av

1.100.000 kronor, med företrädesrätt för sökande från Gävleborgs län och

Dalarne att av detta belopp erhålla bidrag till högst 100,000 kronor;

dels å extra stat för år 1914 ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning allmänna avdikningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av inyra tdikningar

och vattenavtappningar inom andra delar av riket än Norrland

och Dalarne, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling

av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för

närliggande bygd, ett belopp av 450,000 kronor, därav högst 150,000

kronor må utgå- till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser

endast minskning av frostländighet för närliggande bygd;

dels och besluta, att i avseende å erhållande och tillgodonjutande

av statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas nu gällande

allmänna villkor och bestämmelser i sådant avseende.

Då Riksdagen icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

framställning har Riksdagen

dels å extra stat för år 1914 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning norrländska avdikningsanslaget, till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar

och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarne, vare sig

ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller änglämplig

jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd,

ett belopp av 1,100,000 kronor, med företrädesrätt för sökande från

Gävleborgs län och Dalarne att av detta belopp erhålla bidrag till högst

100.000 kronor;

dels å extra stat för år 1914 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande,

under benämning allmänna avdikningsanslaget till understödjande medelst

statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar

inom andra delar av riket än Norrland och Dalarne, vare

sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller änglämplig

jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, ett

belopp av 450,000 kronor, därav högst 150,000 kronor må utgå till avdikning’

av sådan mark, vars torrläggning avser endast minskning- av

frostländighet för närliggande bygd;

dels ock beslutat, att i avseende å erhållande och tillgodonjutande

av statsbidrag från ifrågavarande båda anslag skola tillämpas nu gällande

allmänna villkor och bestämmelser i sådant avseende.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens skrivelse Nr 9.

48:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har Riksdagen för vidtagande av sådana åtgärder, som kunna finnas

vara ägnade att främja lösningen av frågan angående lämpligaste sättet

att tillgodogöra den i landets torvmossar befintliga tillgång på bränntorv,

torvströ m. m., å extra stat för år 1914 att i mån av behov användas

anvisat ett belopp av 5,000 kronor, med rätt därjämte för Kungl. Maj:t

att låta av nämnda belopp förskottsvis under år 1913 av tillgängliga

medel utanordna 2,000 kronor samt likaledes i mån av behov under år

1914 för enahanda ändamål disponera vad vid utgången av år 1913 icke

blivit använt av tidigare för ändamålet på extra stat beviljade medel.

49:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen för anställande av en förste och en andre torvingenjör

samt tre torvassistenter å extra stat för år 1914 anvisat ett

anslag av 25,000 kronor.

50:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen vidare av det av 1912 års Riksdag beviljade

anslag å 35,000 kronor till upprätthållande av en torvskola under åren

1913—1917 å extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 7,000 kronor.

51:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 51

gjorda framställning har Riksdagen å extra stat för år 1914 anvisat

dels till anställande av en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor, dels

ock såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander,

därest han fortfarande i denna egenskap med gott vitsord tjänstgör,

1,500 kronor, eller tillhopa 3,500 kronor.

52:o) Under punkt 52 av ifrågavarande huvudtitel har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att för lindring av fraktkostnaderna

vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets

behov å extra stat för år 1914 anvisa, såsom förslagsanslag,

380.000 kronor.

För lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk,

kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov har Riksdagen anvisat

såsom förslagsanslag å extra stat för vartdera av åren 1908 och 1909

200.000 kronor, för år 1910 250,000 kronor, för år 1911 300,000 kronor

samt för vartdera av åren 1912 och 1913 380,000 kronor.

I samband med höjningen av anslaget från 300,000 till 380,000

kronor, anförde Riksdagen, att insikten om kalkens fördelar dåmera, att

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 9.

döma av den betydliga stegringen av utgifterna från anslaget, syntes

hava vunnit sådan spridning, att Riksdagen trodde sig kunna ifrågasätta

lämpligheten av en skärpning av då gällande bestämmelser för åtnjutande

av ifrågavarande fraktlindring, i syfte att utgifterna från anslaget skulle

kunna nedbringas.

För åtnjutande av bidrag från nämnda anslag gällde vid denna

tidpunkt, bland annat, att för sändningar om minst 5,000 kilogram

verklig vikt per vagn av kalk, kalkstensmjöl samt märgel för jordbrukets

behov, vilka ägde rum å statens eller enskilda järnvägar, statsbidrag

för fraktkostnaderna finge utgå, men endast i det fall, att frakten

för 100 kilogram överstege 10 öre och icke till större belopp, än att

fraktkostnaden efter avdrag av statsbidraget utgjorde minst 10 öre för

100 kilogram.

Med anledning av Riksdagens nyssberörda uttalande har sedermera

sådan skärpning i villkoren för åtnjutande av ifrågavarande fraktlindring

vidtagits, att statsbidrag får utgå endast i det fall, att frakten för 100

kilogram överstiger 20 öre, och icke till större belopp än att fraktkostnaden,

efter avdrag av statsbidraget, utgör minst 20 öre för 100 kilogram.

Bestämmelser angående berörda fraktlindring, innehållande jämväl

sistnämnda ändring, hava av Kungl. Maj:t utfärdats den 11 oktober

1912. (Sv. Förf.-saml. nr 345.)

Enär ifrågavarande anslag obestridligen torde medföra stort gagn

för jordbruksnäringen, därigenom att kalken tack vare detsamma bringas

till allmännare användning vid jordbruket, anser Riksdagen anslaget i

fråga fortfarande böra utgå. Riksdagen har alltså, i likhet med vad som

skett för innevarande år, för lindring av fraktkostnaderna vid transport

å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å

extra stat för år 1914 anvisat såsom förslagsanslag 380,000 kronor.

Fiskeriväsesitlet.

53:o) I anledning av vad Eders Kungl. Maj:t under punkten 53

föreslagit har Riksdagen såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser

och hållande av föredrag i navigation in. in. för bohuslänska

fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst

1,150 kronor, å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 1,400 kronor

med rätt för Kungl. Maj:t att utav detta belopp förskottsvis under innevarande

år av tillgängliga medel utanordna 700 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens skrivelse Nr 9.

54:o) Under punkt 54 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att till understöd åt södra Sveriges fiskeri - förening å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 18,500 kronor,

därav till upprätthållande av föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och

såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 10,000

kronor.

Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening har Riksdagen

för varje år från och med 1908 på extra stat anvisat anslag, som

under åren 1908—1913 utgått dels med 8,500 kronor till upprätthållande

av föreningens fiskeriskola och dels under de två första åren med 5,000,

därefter med 7,000 och under innevarande år med 9,000 kronor såsom

bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet. För komplettering

av utrustningen vid föreningens sötvattensbiologiska laboratorium

i Aneboda begäres nu en höjning av sistnämnda anslag till

10,000 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att erinra mot den begärda anslagsförhöjningen

eller mot framställningen i övrigt, har Riksdagen till understöd

åt södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för år 1914 anvisat

ett anslag av 18,500 kronor, därav till upprätthållande av föreningens

fiskeriskola 8,500 kronor och såsom bidrag till föreningens försöks- och

fiskodlingsverksamhet 10,000 kronor.

55:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1905—1913

ägt rum, till utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de

Sverige omgivande haven å extra stat för år 1914 beviljat dels till omkostnader

för tiden från och med den 1 maj 1914 till och med den 30

april 1915 21,000 kronor, dels ock till täckande av Sveriges andel i

kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium för tiden från och med den 22 juli 1914 till och med

den 21 juli 1915 5,100 kronor, eller tillsammans 26,100 kronor.

56:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till

underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven samt

för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken under annan tid av

året än vintermånaderna, å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av

41,800 kronor, varav för reparation av fartyget 5,800 kronor.

Ehuruväl Riksdagen i likhet med departementschefen funnit de av

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus län gjorda

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 9.

antagande!), på vilka den begärda ökningen av anslaget till själva driftkostnaderna

grundar sig, ganska osäkra, har Riksdagen, som i övrigt

icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts framställning, till

underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för liydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven samt

för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken under annan tid av

året än vintermånaderna, å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av

41,800 kronor, varav för reparation av fartyget 5,800 kronor.

57:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1906—1913

ägt rum, till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget Skagerak

å extra stat för år 1914 anvisat 5,200 kronor.

58:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 58 gjorda

framställning har Riksdagen, i likhet med vad för åren 1912 och 1913

ägt rum, för bestridande av underhålls- och driftkostnad för det för

fiskeriadministrationens behov byggda fartyg Eystrasalt å extra stat för

år 1914 beviljat ett anslag av 8,500 kronor.

59:o) Under punkt 59 av ifrågavarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:''t föreslagit Riksdagen att för stationerande under vintern 1913—

1914 av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av

ordning och skydd vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 33,000 kronor.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen finner det angeläget,

att effektivare åtgärder vidtagas för skyddandet av Sveriges överhöghet

i det till dess sjöterritorium i Kattegat och norra Öresund

hörande vattenområde och som icke haft något att erinra mot beräkningen

av de i anledning härav ökade kostnader eller mot framställningen

i övrigt, har för stationerande under vintern 1913—1914 av ett

armerat ångfartyg vid rikets kuster för -åstadkommande av ordning och

skydd vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag

av 33,000 kronor.

60:o) Enligt vad Riksdagen i särskild skrivelse anmält, har

Riksdagen

dels av det utav 1911 års Riksdag beviljade anslaget å 2,788,000

kronor till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa utav fiskehamnskommissionen

föreslagna hamnar å extra stat för år 1914 anvisat

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens skrivelse Nr 9.

ett belopp av 464,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Kungl.

Maj:t må finna gott meddela, för ifrågavarande ändamål användas under

vilikor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna

än även av det område i land, som med hänsyn till den rörelse, som

är avsedd att i hamnarna bedrivas, bör för det gemensamma behovet

avsöndras;

dels medgivit, att kostnaden för anordnande under byggnadstiden,

på sätt i statsrådsprotokollet angivits, av en särskild hamnavdelning

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må utgå från de för byggande

av omförmälda hamnar anslagna medel;

dels ock hos Eders Kungl. Maj:t anhållit, att Eders Kungl. Maj:t

måtte låta verkställa förnyad utredning i fråga om utförandet av fiskehamnsanläggningen

vid Grundsund samt därefter för Riksdagen framlägga

det förslag, vartill denna utredning kan föranleda.

Skogsväsendet.

61:o) Under punkt 62 i förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen medgiva, att till statens skogsingenjör Karl

Otto Frithiof Stenborg må från och med år 1914 tillsvidare, så länge

han fortfarande i denna egenskap med gott vitsord tjänstgör, utgå

såsom personligt ålderstillägg ett belopp av 400 kronor för år räknat.

Enär för beviljande av ålderstillägg åt Stenborg förefinnas samma

skäl som de, vilka åberopats ifråga om skogsingenjören Tell Grenander,

vilken av 1912 års Riksdag beviljades enahanda ålderstillägg, har Riksdagen

icke något att erinra mot''bifall till framställningen. Riksdagen

har alltså medgivit, att till statens skogsingenjör Karl Otto Frithiof

Stenborg må från och med år 1914 tillsvidare, så länge han fortfarande

i denna egenskap med gott vitsord tjänstgör, utgå såsom personligt

ålderstillägg ett belopp av 400 kronor för år räknat.

62:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen vidare i likhet med vad för vart och ett av

aren 1909—1913 ägt rum, till anställande av extra lärarkrafter vid

skogsinstitutet, å extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 8,000

kronor.

63:o) Under erinran, att 1912 års Riksdag på framställning av

Eders Kungl. Maj:t till uppförande av nybyggnad m. in. för statens

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 9.

skogsför söks anstalt beviljat ett belopp av 107,300 kronor, samt att

Riksdagen därav anvisat å extra stat, för innevarande år ett belopp av

53,650 kronor, får Riksdagen anmäla, att Riksdagen på grund av Eders

Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning av det för uppförande av

nybyggnad in. m. för statens skogsförsöksanstalt beviljade anslag å

107,300 kronor å extra stat för år 1914 anvisat återstående beloppet

53,650 kronor.

64:o) I anledning av Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1905—

1913 ägt rum, för skogsodlingens befrämjande å extra stat för år 1914

anvisat ett anslag av 100,000 kronor att ställas till Kungl. Maj :ts förfogande

för att i mån av tillgång tilldelas antingen skogsvårdsstyrelser,

till vilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat

bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse icke tinnes, landsting

eller hushållningssällskap, under iakttagande att i intetdera fallet

statsbidrag må till något landstingsområde utgå med högre belopp än

det, varmed landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera

av dem till ändamålet bidragit, samt att landsting eller hushållningssällskap,

som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt att efter årets

utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande avgiva redogörelse

över användningen av de utav staten samt av landsting eller

hushållningssällskap lämnade bidrag.

65:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 66 av

förevarande huvudtitel gjorda framställning har Riksdagen vidare, i

likhet med vad för vart och ett av åren 1910—1913 ägt rum, såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av

67,500 kronor.

66:o) Eders Kungl. Maj:t liar vidare under punkten 67 föreslagit

Riksdagen att för kartläggning av ljunghedar i södra och sydvästra

delarna av landet å extra stat för år 1914 anvisa 7,500 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1913 av tillgängliga

medel låta utanordna beloppet.

Med hänsyn, till betydelsen av frågan om kultiverandet av de stora

i södra och sydvästra delarna av landet befintliga ljunghedarna anser

Riksdagen i likhet med departementschefen, att en undersökning för utrönande

av dessa ljunghedars läge och utsträckning lämpligen bör genom

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrivelse Nr 9.

statens skogsförsöksanstalt verkställas. Och då Riksdagen icke funnit

anledning till anmärkning mot det begärda anslagets belopp, har Riksdagen

för kartläggning av ljunghedar i södra och sydvästra delarna av

landet å extra stat för år 1914 anvisat 7,500 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1913 av tillgängliga medel låta

utanordna beloppet.

67:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med vad under vart och ett av åren

1909—1913 ägt rum, medgivit,

dels att under år 1914 inflytande flottningsavgifter må användas

till bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket,

dels ock att de medel, som av före år 1908 anvisade anslag till

bestridande av kostnader för reglering av flottleder i de norrländska

länen ävensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län vid 1913

års slut må finnas disponibla, må under år 1914 till enahanda ändamål

användas utan begränsning till vissa län.

JLantnaäteMväseiMlct.

68:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten

69 av förevarande huvudtitel gjorda framställning och under erinran,

att nu ifrågavarande anslagskrav står i överensstämmelse med den av

1910 års Riksdag prövade planen för lantmäteriundervisningens ordnande,

får Riksdagen anmäla, att Riksdagen å extra stat för år 1914

till Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett anslag av 36,300 kronor att

användas till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande under

läsåret 1913—1914 i huvudsaklig överensstämmelse med det av lantmäteristyrelsen

den 6 november 1909 framställda, i statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för den 8 april 1910 närmare angivna förslag,

med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda belopp under år 1913 av tillgängliga

medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt belopp.

69:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 70 föreslagit

Riksdagen att till bestridande av kostnaderna för vissa av distriktslantmätare

företagna tjänsteresor å extra stat för år 1914 anvisa ett

förslagsanslag av 30,000 kronor.

Enär den anmärkningsvärt ringa användning, de för ifrågavarande

ändamål anvisade anslagen hittills erhållit, torde kunna antagas bero

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 9.

därpå att bestämmelserna rörande sättet och villkoren för åtnjutande av

bidrag från berörda anslag icke torde vara fullt lämpliga, anser Riksdagen,

att den av departementschefen ifrågasatta revisionen av berörda

bestämmelser bör snarast möjligt komma till stånd. Då emellertid anslaget

torde jämväl för år 1914 vara erforderligt, har Riksdagen, i likhet

med vad för vart och ett av åren 1910—1913 ägt rum, till bestridande

av kostnaderna för vissa av distriktslantmätare företagna tjänsteresor,

å extra stat för år 1914 anvisat ett förslagsanslag av 30,000

kronor.

70:o) Eders Kungl. Maj:t bär vidare under punkten 71 föreslagit Riksdagen

att till fortsatt reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren

i länen på extra stat för år 1914 bevilja ett anslag av 20,000

kronor; och har Riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, till fortsatt reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren

i länen å extra stat för år 1914 beviljat ett anslag av 20,000 kronor.

71:o) Under punkten 72 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att till uppläggande av nya registratur och

arkivens ordnande vid lantmäterikontoren i länen å extra stat för år

1914 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

Med erinran, att Riksdagen för innevarande år för ifrågavarande

ändamål anvisat medel till belopp av 24,000 kronor, får Riksdagen

anmäla, att Riksdagen till uppläggande av nya registratur och arkivens

ordnande i lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1914 anvisat

ett anslag av 18,000 kronor.

72:o) Under punkt 73 har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit

Riksdagen att till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen

å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som tillfullo inser vikten av att lantmäteriakterna beredas

en till förekommande av slitning och förstöring fullt betryggande

förvaring, har dock i likhet med departementschefen icke blivit övertygad

om att kostnaden för den inbindning, som verkligen är oundgänglig,

skall behöva stiga till så stort belopp, som lantmäteristyrelsen

beräknat eller 45,785 kronor. Då emellertid Riksdagen finner det erforderligt,

att åtgärder i nu förevarande hänseende vidtagas samt Riksdagen

icke haft något att erinra mot det för år 1914 äskade beloppet,

har Riksdagen till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen

å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 5,000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens skrivelse Nr 9.

73:o) Eders Kungl. Maj:t liar underpunkt 74 föreslagit Riksdagen

att till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior

utav vissa skifteskartor med tillhörande handlingar å extra stat för år

1914 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.

Med erinran att Riksdagen för innevarande år för ifrågavarande

ändamål anvisat medel till belopp av 18,000 kronor, får Riksdagen

härigenom för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen till anskaffande

för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior utav vissa skifteskartor

med tillhörande handlingar å extra stat för år 1914 anvisat ett

anslag av 9,000 kronor.

Mikcts allmänna kartverk.

74:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

har Riksdagen, i likhet med vad under en följd av år ägt rum,

till bestridande av kostnader för namngranskning för rikets allmänna

kartverks behov å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 3,000

kronor.

ekologisk» oeli hydra grafiska undersökningar.

75:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med vad som skett för vart och ett av

åren. 1910—1913, till bestridande av kostnaderna under år 1914 för

Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten och för utgivande av de

på nämnda institutions undersökningar grundade kartor, avhandlingar

och uppsatser, å extra stat för samma år beviljat ett anslag av 36,000

kronor.

76:o) Under punkt 77 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t vidare föreslagit Riksdagen att för beredande av hyresbidrag åt

tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning med 700 kronor

för varje tjänsteman å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av

7,700 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har icke vunnit

Riksdagens bifall.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 9.

77:o) Eders Kung! Maj:t liar under punkt 78 föreslagit Riksdagen

att å extra stat för år 1914 för Sveriges geologiska undersöknings behov

anvisa till avlöning åt en maskinist och tre eldare, till nattlig bevakning

samt till expenser i övrigt ett anslag av 8,000 kronor.

I anledning av naturhistoriska riksmuseets flyttning till dess nya

byggnader vid Frescati erfordras under åttonde huvudtiteln anvisande av

vissa anslag, därav av de beräknade sammanlagda kostnaderna till avlöning

åt en maskinist samt tre eldare borde å Sveriges geologiska

undersökning belöpa 882 kronor samt av kostnaden för nattvakt å samma

undersökning falla ett belopp av 324 kronor. Återstoden av det begärda

anslaget anses behövligt för gäldande av vissa andra av utflyttningen

till Frescati för Sveriges geologiska undersökning föranledda utgifter.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning

har å extra stat för år 1914 för Sveriges geologiska undersöknings

behov anvisat till avlöning åt en maskinist och tre eldare, till

nattlig bevakning samt till expenser i övrigt ett anslag av 8,000 kronor.

78:o) I eu till Riksdagen den 7 mars 1913 avlåten proposition, nr

108, har Eders Kung!. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen

att för nyanskaffning och omändring av möbler och montrer

m. m. till Sveriges geologiska undersöknings under byggnad varande

nya lokaler vid Frescati bevilja ett anslag av 120,000 kronor och därav

å extra stat för år 1914 anvisa ett belopp av 20,000 kronor.

Enligt det framlagda förslaget äro utställningsmontrerna i den

geologiska undersökningens nya lokal vid Frescati avsedda att förses

med spegelglas. Under erinran att Riksdagen förut innevarande år vid

behandlingen av punkt 27 under åttonde huvudtiteln angående inredningen

av naturhistoriska riksmuseets nybyggnader vid Frescati, till

vars byggnadskomplex den geologiska undersökningens nya lokal är

ansluten, beslutat, att beträffande skåpen och de mindre montrerna till

besparing av kostnaderna för inredning av berörda museibyggnader s. k.

dubbelt]ockt fönsterglas skall användas i stället för spegelglas, vill

Riksdagen uttala, att enligt Riksdagens åsikt jämväl vid inredningen av

nu ifrågavarande lokal inskränkning i användningen av spegelglas bör på

lika sätt ske, varigenom, enligt vad av den i ärendet verkställda utredningen

framgår, skulle uppstå en besparing av i jämnt tal 2,300 kronor.

På grund härav anser Riksdagen, att det nu äskade anslaget kan minskas

med nämnda belopp 2,300 kronor till 117,700 kronor, varav 20,000

kronor bör anvisas för år 1914. Riksdagen, som i övrigt icke funnit

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens skrivelse Nr 9.

anledning till erinran mot förevarande framställning, har alltså för nyanskaffning

och omändring av möbler och montrer m. m. till Sveriges

geologiska undersöknings under byggnad varande nya lokaler vid Frescati

beviljat ett anslag av 117,700 kronor och därav å extra stat för år

1914 anvisat ett belopp av 20,000 kronor.

79:o) Under punkt 79 i förevarande huvudtitel har Eders Ivungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att dels för verkställande genom Sveriges geologiska

undersöknings ''försorg av en utredning medelst linjeinventering rörande

storleken och beskaffenheten av torvtillgångarna i södra Sverige intill

61° n. br. bevilja ett anslag av 45,000 kronor och därav på extra stat

för år 1914 anvisa 15,000 kronor, dels och för upprättande av en förteckning

över staten tillhöriga torvmossar i Svea- och Götaland samt

detaljundersökning av ett urval större sådana mossar, att utföras av

statens torvtjänstemän, bevilja ett anslag av 9,000 kronor samt därav

å extra stat för år 1914 anvisa 3,000 kronor.

Riksdagen bär avslagit Eders Ivungl. Maj:ts förevarande framställning.

80:o) Under punkt 80 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att i avbidan på den proposition angående hydrografiska undersökningar

av Sveriges färskvatten, som kunde komma att till Riksdagen avlåtas,

såsom anslag till hydrografiska byrån å ordinarie stat beräkna ett belopp

av 48,500 kronor.

I avseende å denna framställning får Riksdagen hänvisa till sitt

under punkt 82 här nedan anmälda beslut.

81:o) Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit

Riksdagen att i avbidan på den proposition angående hydrografiska undersökningar

av Sveriges färskvatten, som kunde komma att till Riksdagen

avlåtas, beräkna såsom anslag å extra stat under denna huvudtitel för

år 1914 dels ett belopp av 19,500 kronor för uppehållande under samma

år av verksamheten vid den hydrografiska byrån med under densamma

• omedelbart lydande observationsstationer, och dels ett belopp av 3,000

kronor för verkställande under samma år av hydrogeologiska specialundersökningar

eller tillhopa 22,500 kronor.

Beträffande denna framställning får Riksdagen likaledes hänvisa

till sitt under punkt 82 här nedan anmälda beslut.

82:o) Såsom i punkterna 80 och 81 här ovan erinras har Eders

Kungl. Maj:t i två särskilda punkter under nionde huvudtiteln av stats
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 9.

\eikspropositionen

angående hydrografiska undersökningar av Sveriges färskvatten beräkna,

dels till hydrografiska byrån på ordinarie stat ett belopp av 48,500

kronor, dels ock till uppehållande under år 1914 av verksamheten vid

den hydrografiska byrån m. m. å extra stat ett belopp av tillhopa 22,500

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu till Riksdagen den 4 april

1913 avlåten proposition, nr 267, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

Riksdagen att

dels besluta, att hydrografiska byrån skall från och med år 1914

under benämning statens hydrografiska byrå uppföras å ordinarie stat;

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till stat

du byiån, att tillämpas från och med år 1914, ävensom de villkor och

bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för

ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;

samt vid bifall härtill a ordinarie stat under riksstatens nionde

huvudtitel uppföra ett anslag till statens hvdrografiska byrå till belonn

av 47,800 kronor; " *

deis till bestridande av kostnaderna under år 1914 för statens

hydi ografiska byrås fältarbeten, publikationer och utrustning på extra

stat för samma år anvisa ett anslag av 19,500 kronor;

dels och för verkställande under år 1914 av hydrogeologiska specialundersökningar

på extra stat för samma år anvisa ett anslag av 3,000

kronor.

Den föreslagna nya staten för statens hydrografiska byrå har

1 Öl]ande utseende:

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

65

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Orts-

tillägg

Kr.

Sum-

ma

Kr.

Chefen ................................

5,700

3,600

3,600

900

900

700

700

2,500

800

400

9,000

5,800

1 bvråingeniör...........................

j Efter 5 år kan lönen höjas

t med 500 kronor och efter

( 10 år med ytterligare 500

1 „ ..........................

1,800

550

550

350

350

1 kvinnligt biträde av högre lönegrad......

11 J» 11 11 11 ......

1 n t> „ lägre „ ......

1 vaktmästare..............................

150

150

150

150

DjbUU

1,600

1,600

1,200

1,200

10,100

8,000

3,500

j kronor.

[Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kronor och efter

i 10 är med ytterligare 200

I kronor.

{Efter 5 år kan lönen höjas

J med 100 kronor och efter

\ 10 år med ytterligare 100

kronor.

Till ersättningar åt extra biträden, grati- fikationer och vikariatsersättningar.........

Till arvoden åt observatörer ..................

Till expenser ...............................

Summa

—

—

—

47,800

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

, ?.Se denna förman kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor

årligen. °

Av det till anvisande å extra stat för år 1914 ifrågasatta beloppet,

19,o00 kronor, skulle utgå 8,000 kronor till resekostnader och hantlangning

vid mätningar, 8,000 kronor till publikationer och 3,500 kronor

till komplettering och underhåll av peglar och utrustning.

De för år 1913 till de hydrografiska undersökningarna beviljade

anslagen framgå av följande tabell:

A. Den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande

observationsstationer:

Arvode till föreståndaren................................ kronor 7,000

)) » en byråingenjör........................... » 4,500

» » » » » 4,500

J> » » vaktmästare » 900

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren

(högst 500 kronor), förslagsvis » 9,000

Publikationer, förslagsvis................................ s> 8,000

Expenser, förslagsvis ..................................... j> 2,500

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Resekostnader och kantlangning vid mätningar,

förslagsvis.......................................... kronor 8,000

Observatörers arvoden, förslagsvis............... » 8,000

Komplettering och underhåll av peglar samt

utrustning, förslagsvis................................»_ _ 2.600 kronor 55,000

B. De meteorologiska observationerna:

Årvodestillökning åt en amanuens vid

meteorologiska centralanstalten.................. kronor 1,000

Observationsarvoden, förslagsvis ................. » 9,700

Instruments och apparaters underhåll, förslagsvis

............................................................ » 500

Inspektioner, förslagsvis ................................ » 500

Biträden vid instrumentens prövning, observationernas

granskning och beräkning,

tabellering samt skrivning m. in., förslagsvis

............................................................ » 2,000 »

13,700

C. De hydrogeologiska specialundersökningarna:

Fältarbeten, förslagsvis .................................... kronor 2,500

Publikationer, förslagsvis................................. » 500 » 3,000

Summa kronor 71,700

Av förestående belopp, 71,700 kronor, ha emellertid kostnaderna

för de meteorologiska undersökningarna eller 13,700 kronor anvisats

under åttonde huvudtiteln.

Riksdagen har icke i vidare mån bifallit Eders Kungl. Maj:ts

förevarande proposition än att Riksdagen i anledning av densamma

dels för uppehållande under år 1914 av verksamheten vid den

hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer

på extra stat för samma år anvisat ett anslag av 55,000

kronor;

dels ock för verkställande under år 1914 av hydrogeologiska specialundersökningar

på extra stat för samma år anvisat ett anslag av 3,000

kronor, eller tillhopa 58,000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

67

W eterlnäFväseiidet.

83:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 82 av förevarande

huvudtitel föreslagit Riksdagen att i avbidan på den proposition angående

ny stat för veterinärinstitutet, som kunde komma att avlåtas till Riksdagen,

i det å ordinarie stat uppförda anslaget till veterinärundervisning

beräkna en förhöjning från 86,200 kronor till 191,950 kronor eller med

105,750 kronor.

I avseende å denna framställning får Riksdagen hänvisa till sitt

beslut under punkt 85 här nedan.

84:o) Under punkt 83 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ersättning för förskottsvis

utanordnade medel för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet

under år 1912 samt om anvisande av ytterligare medel för sagda ändamål

under år 1913, som kunde komma att avlåtas till Riksdagen, å extra

stat för år 1914 för dessa ändamål beräkna ett anslagsbelopp av 37,400

kronor.

I avseende å denna framställning får Riksdagen ävenledes åberopa

sitt under punkt 85 här nedan anmälda beslut.

85:o) Såsom i punkterna 83 och 84 här ovan erinras, har Eders

Kungl. Maj:t i tvenne punkter i huvudtiteln föreslagit Riksdagen att i

avbidan på proposition angående ny stat för veterinärinstitutet samt

angående ersättning för förskottsvis utanordnade medel för uppehållande

av veterinärinstitutets verksamhet under år 1912 in. m. beräkna dels i

det å ordinarie stat uppförda anslaget till veterinärundervisning en förhöjning

från 86,200 kronor till 191,950 kronor eller med 105,750 kronor

dels och å extra stat för år 1914 ett anslagsbelopp av 37,400 kronor..

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till Riksdagen den 18 april

1913 avlåten proposition, nr 268, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

Riksdagen att

dels godkänna det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till

stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från och med år 1914, ävensom

de villkor och bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande av

de i avlöningsstaten för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder

ordinarie befattning vid veterinärhögskolan, skall vara pliktig att underkasta

sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid veterinärinstitutet,

vilka icke före den 1 november 1913 anmäla, att de vilja

övergå till avlöningsstaten för veterinärhögskolan samt underkasta sig

de lör avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och

som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola vara bibehållna vid

dem enligt hittills gällande ordinarie stat för veterinärinstitutet tillkommande

avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes

av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension, vid den rätt till pension, som hittills tillkommit dem;

dels medgiva, ej mindre att besparingar, som under ett år uppkomma

å anslagsbelopp under den i staten för högskolan upptagna

omkostnadsstaten, må användas till bestridande av utgifter under ett

kommande år, än även att det belopp, varmed högskolans inkomster

utöver statsanslag överskjuta den summa av''12,000 kronor, som vid

statsanslagets bestämmande avsetts för bestridande av högskolans utgifter

enligt fastställd stat, må efter Kungl. Maj:ts beprövande användas för

högskolans behov, dock icke för beredande av ökad ersättning åt befattningshavare,

för vilken avlöning finnes uppförd å högskolans stat;

dels uppföra det under anslagstiteln »veterinärundervisningen» å

ordinarie stat under nionde huvudtiteln upptagna anslaget till veterinärinstitutet

under förändrad benämning: veterinärhögskolan, med ett från

81,800 kronor till 170,600 kronor eller sålunda med 88,800 kronor

höjt belopp;

kommande vid bifall härtill anslagstiteln »veterinärundervisningen»

att i sin helhet höjas med motsvarande belopp eller från 86,200 kronor

till 175,000 kronor;

dels ock å extra stat för år 1914 anvisa

a) för beredande av arvode vid veterinärhögskolan under samma

år åt en laborator i kemi, tillika föreståndare för högskolans rnedikamentförråd,

ett anslag av 4,000 kronor;

b) för ersättande av utav statskontoret under år 1912 förskottsvis

bestridd utgift för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet under

år 1912 ett anslag av 15,103 kronor; samt

c) för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet under år

1913, utöver förut beviljade anslag, ett anslag av 17,200 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att låta under innevarande år av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna sistnämnda belopp.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Den föreslagna nya staten för veterinärhögskolan har följande

utseende:

Tjänst-

Lön.

görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

pen-

tillägg.

•

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Avlöningsstat.

1 rektor .........................................................

—

_

_

1,000

1,000

1 professor i anatomi och histologi ..................

5,000

2,500

—

_

7,500

1 „ i fysiologi och kemi ........................

5,000

2,500

—

—

7,500

1 „ i patologisk anatomi........................

5,000

2,500

—

7,500

1 „ i medicin, tillika föreståndare för medi-

cinska kliniken och kliniken för

smärre husdjur........................

5,000

2,500

—

—

7,500

1 „ i kirurgi, tillika föreståndare för kirur-

giska kliniken ........................

5,000

2,500

—

—

7,500

1 „ i husdjurslära .................................

5,000

2,500

—

7,500

1 ,, i läran om nötkreaturens sjukdomar

(bujatrik) och obstetrik, tillika

föreståndare för ambulatoriska

kliniken .................................

5,000

2,500

—

—

7,500

1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjuk-

domar, tillika föreståndare för hovbeslagssmed-

jan och hovslagarskolan ..............................

3,600

2,000

—

—

5,600

1 prosektor vid anatomiska och histologiska av-

delningen ...................................................

—

—

—

4,000

4,000

1 klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet

vid medicinska kliniken och kli-

niken för smärre husdjur .........

—

—

—

4,000

4,000

1 „ „ vid kirurgiska kliniken ............

—

—

—

4,000

4,000

1 assistent vid patologisk-anatomiska och bakterio-

logiska avdelningarna...............

—

—

—

2,500

2,500

1 ,, „ ambulatoriska kliniken ............

—

—

—

2,500

2,500

1 lärare i kött- och mjölkkontroll .....................

—

—

—

1,500

1,500

För undervisning i ridkonst och körning ............

—

—

—

—

1,200

För uppehållande av den del av rektors under-

visningsskyldighet, från vilken han med hänsyn

till rektorsgöromålen befrias ........................

—

—

—

—

1,000

För uppehållande av bibliotekariegöromål............

—

—

—

—

500

,, ,, „ sekreterargöromål...............

—

—

—

—

1,000

„ „ .. kamrerargöromål ...............

—

—

—

—

2,000

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

Kronor.

pen-

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 vaktmästare och preparator..............................

900

600

150

1,650

1 verkmästare vid hovbeslagssmedjan ...............

900

600

150

__

1,650

1 vaktmästare vid ekonomiska avdelningen .........

900

450

150

—

1,500

1 fodermarsk vid kirurgiska avdelningen ............

900

450*

150

1,500

1 „ „ medicinska avdelningen, tillika

hundskötare................................................

900

450

150

1,500

1 sjukvårdare vid kirurgiska avdelningen............

900

450

150

1,500

1 ladugårdsförman ..........................................

900

450

150

1,500

1 maskinist......................................................

900

450

150

—

1,500

1 vaktmästare vid kemiska avdelningen ...............

700

350

150

1,200

1 „ „ patologisk-anatomiska avdelningen

700

350

150

—

1,200

1 port- och telefonvakt ....................................

O

O

1-

350

150

1,200

Till biträde vid port- och telefonvaktsgöromålen...

—

—

_

200

Drängar och extra betjäning..............................

—

—

6,800

Stipendier åt studerande....................................

—

-

4,000

Tillhopa

—

110,200 :

Övergångsstat.

1

1 lektor i obstetrik, tillika föreståndare för den

ambulatoriska kliniken: lön 2,600

kronor, tjänstgöringspenningar 1,400 kronor, tillhopa ..........................................

Omkostnadsstat.

Anslag för de särskilda avdelningarna.

Biblioteket .......................................................................................... kr. 3,200

Anatomiska och histologiska avdelningen ................................................ ,, 2,800

Till inköp av djur för dissektioner och operationsövningar........................ ,, 2,500

Fysiologisk-kemiska avdelningen ............................................................ ,, 2,000

Undervisningen i bakteriologi.................................................................. „ 1,000

Patologisk-anatomiska avdelningen ......................................................... ,, 1,700

Kirurgiska avdelningen........................................................................... „ 1,000

Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur........................... „ 1,000

Avdelningen för husdjursskötsel ............................................................ „ 1,000

Exkursioner.......................................................................................... „ 500

Avdelningen för nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik och ambulatorisk

klinik ............................................................................................. „ 1,500

Avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar .......................................... „ 1,000

Avdelningen för kött- och mjölkkontroll................................................... „ 600

Anspannslära ....................................................................................... „ 150

Ällmänt anslag för bränsle, belysning, renhållning m. m.....................................

Summa kronor

4,000

19,850

58,000

192,050

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

71

Anmärkningar.

1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 600 kronor.

2. För läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar kan lönen höjas efter 5 år

med 500 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor.

3. För vaktmästaren och preparatorn samt verkmästaren vid hovbeslagssmedjan kan lönen

höjas efter 5 år med 100 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

4. För vaktmästaren vid ekonomiska avdelningen, fodermarskarna, sjukvårdaren vid kirurgiska

avdelningen, ladugårdsförmannen samt maskinisten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.

5. För vaktmästaren vid kemiska avdelningen, vaktmästaren vid patologisk-anatomiska

avdelningen samt port- och telefonvakten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter

ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

6. Lektorn i obstetrik å övergångsstat har, utom sin ovan upptagna avlöning, rätt till 4

ålderstillägg till lönen å 500 kronor efter respektive 5, 10, 15 och 20 år samt, så länge han på

förordnande uppehåller undervisningen i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik), ett tilläggsarvode

av 2,500 kronor, dock att lektorns samtliga avlöningsförmåner, tilläggsarvodet inbegripet,

icke må överstiga 7,000 kronor. Nämnda tilläggsarvode utgår av den i staten uppförda avlöningen

för en professor i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) m. m.

7. Befattningen såsom assistent vid den ambulatoriska kliniken tillsättes först sedan

lektoratet i obstetrik å övergångsstat vid nuvarande innehavarens avgång indragits.

8. Den av professorerna, som tillika är rektor vid institutet, skall vara skyldig att bebo

den för rektor avsedda bostadslägenheten därstädes och skall för densamma ävensom för dess

uppvärmning vidkännas avdrag å professorslönen med 1,500 kronor årligen.

9. Professorn i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) m. m., lektorn i obstetrik å

övergångsstat, läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar samt den av professorerna

eller laboratorerna i medicin eller i kirurgi, beträffande vilken sådant varder av institutets styrelse

bestämt, skola var för sig vara skyldiga att bebo den av de för lärare vid institutet avsedda

familjebostäderna, som av styrelsen anvisas. För bostaden ävensom för dess uppvärmning skall

avdrag göras, för professor, lektorn och läraren i hovbeslag m. m. å lönen samt för laborator å

arvodet, med belopp, motsvarande det beräknade årliga hyresvärdet och utgörande för sexrumslägenhet

1,200 kronor, för femrumslägenhet 900 kronor och för fyrarumslägenhet 600 kronor.

10. Vaktmästare, verkmästare, fodermarsk, sjukvårdare, ladugårdsförman, maskinist samt

port- och telefonvakt skola var för sig efter styrelsens bestämmande vara skyldiga att begagna

bostad vid institutet; skolande, därest dylik befattningshavare sålunda får sig anvisad bostad jämte

bränsle, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Från statens slutsumma, 192,050 kronor, skulle emellertid dragas

dels arvodet till assistenten vid den ambulatoriska kliniken, 2,500 kronor,

vilket icke för närvarande behövde tagas i beräkning, dels värdet av

bostadsavdrag, 6,950 kronor, dels ock beloppet av vissa inkomster, beräknade

till 12,000 kronor, eller tillhopa 21,450 kronor, vadan alltså

såsom behövligt statsanslag återstode ett belopp av 170,600 kronor.

Nu gällande stat för veterinärinstitutet antogs av Riksdagen år

1907 och har följande utseende.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Arvode

Summa

1,000

1,000

6,000

24,000

4,000

4.000

3.000

3,000

3,000

2.500

1.500

1,500

500

500

1 professor.....................................................................

4.000

16,000

2,600

2,600

2.000

2,000

8,000

1,400

1,400

1,000

i „ .................................................................

1 adjunkt .....................................................................

1 assistent vid den stationära kliniken och polikliniken......

1 assistent vid den anatomisk-fysiologiska avdelningen ......

1 assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska

avdelningen ...............................................................

3,000

3,000

2.500

1.500

1,500

500

500

1 lärare i kött- och mjölkkontroll ....................................

För uppehållande av sekreterargöromål hos direktionen......

För uppehållande av bibliotekanegöromål ........................

—

—

För undervisning i ridning och körning ..........................

1,200

1,700

900

600

200

900

600

1,500

1,500

1,200

900

600

1 port- och telefonvakt ..................................................

700

500

Betjäning i övrigt............................................................

5^000

4.000

3.000

Stipendier åt elever........................................................

Byggnaders och stängsels underhåll .................................

Till diverse utgifter.........................................................

—

—

—

10^000

Summa kronor

_ | _

83,600

Anm. 1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytterligare 5 år

likaledes med 500 kronor.

„ 2. För lektor och adjunkt kan avlöningen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytter
ligare

5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500 kronor

och efter än ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. Av varje sådant ål ders tillägg skola

350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjänstgöringspenningar.

„ 3. För port- och telefonvakt kan lönen efter 5 år höjas med 100 kronor.

„ 4. Därest ordinarie lärare åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 500 kronor årligen.

„ 5. Därest assistent åtnjuter fri bostad, skola å arvodet avdragas 300 kronor årligen.

„ 6‘. Därest vaktmästare, fodermarsk eller port- och telefonvakt åtnjuter fri bostad jämte

bränsle, skola å lönen avdragas 250 kronor årligen.

Enär bostadsavdragen beräknades till inalles 1,800 kronor, bestämdes

anslagsbeloppet till allenast 81,800 kronor.

Därutöver har Riksdagen emellertid på extra stat för år 1913 till

uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet anvisat ett anslag av

68,000 kronor, varav 17,000 kronor voro avsedda för tiden 1 september

—31 december 1912 samt återstående 51,000 kronor för innevarande år.

Jämväl för år 1914 har i nu förevarande proposition äskats anslag

å extra stat till ett belopp av sammanlagt 36,303 kronor, därav 4,000

kronor för beredande av arvode vid veterinärhögskolan under samma år

åt en laborator i kemi, tillika föreståndare för högskolans medikament
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens skrivelse Nr 9.

förråd, 15,103 kronor för ersättande av utav statskontoret under år 1912

förskottsvis bestridd utgift för .uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet

under år 1912 samt 17,200 kronor för uppehållande av veterinärinstitutets

verksamhet under år 1913, utöver förut beviljade anslag.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition innehåller förslag till en

genomgripande förändring av det nuvarande veterinärinstitutets organisation

ävensom fullständig reglering av löneförhållandena vid institutet.

Dessa frågor äro synnerligen omfattande och kräva givetvis en grundlig

prövning. l)å emellertid propositionen inkommit till Riksdagen först den

22 nästlidna april samt Riksdagen under den sedan dess gångna tiden

varit upptagen med behandling av åtskilliga andra, delvis ganska omfattande

och viktiga frågor och först den 16 innevarande maj blivit i

tillfälle att påbörja behandlingen av ifrågavarande ärende, har Riksdagen

med hänsyn till den långt framskridna tiden ansett det icke vara möjligt

att innevarande år ingå på närmare granskning av de omfattande förändringar

beträffande organisation och lönestat för veterinärinstitutet, som i

propositionen föreslagits.

Då vid nu anförda förhållanden den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

omorganisationen och löneregleringen för veterinärinstitutet icke skulle

komma att genomföras med 1914 års ingång, har Riksdagen haft att

tillse, till vilket belopp anslag till veterinärinstitutets uppehållande under

nämnda år borde anvisas. Enligt vad Riksdagens vederbörande utskott

under hand inhämtat från jordbruksdepartementet borde under nyss angivna

förutsättning det ordinarie anslaget bibehållas oförändrat vid 81,800 kronor

och hela anslagstiteln till veterinärundervisningen vid 86,200 kronor. Dessutom

skulle på extra stat för år 1914 behöva anvisas dels för ersättande av

utav statskontoret under år 1912 förskottsvis bestridd utgift för uppehållande

av veterinärinstitutets verksamhet under år 1912 ett anslag av

15,103 kronor samt för uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet

under år 1913, utöver förut beviljade anslag, ett anslag av 17,200 kronor,

dels ock för uppehållande av institutets verksamhet under år 1914

samma årsbelopp, som förut beviljats eller 51,000 kronor samt därutöver

till täckande av beräknad brist under år 1914 ett belopp av 16,130

kronor. Inalles skulle alltså de anslag, som erfordras å extra stat för

år 1914, uppgå till 99,433 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot de sålunda gjorda

beräkningarna, har därför icke i vidare män bifallit Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition än att Riksdagen i anledning av densamma å

extra stat för år 1914 till Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett anslag av

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 9.

99,433 kronor att användas till uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet,

med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda anslag under år 1913

av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna 17,200 kronor.

86:o) Under punkt 84 i förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att med godkännande av i statsrådsprotokollet

framlagt förslag till stat för statens veterinärbakteriologiska anstalt för

år 1914 för uppehållande av anstaltens verksamhet under samma år å

extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 38,020 kronor.

På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade

1908 års Riksdag medel för inrättande av en veterinärbakteriologisk

anstalt samt fastställde därvid stat för anstalten för år 1909, slutande

å 21,320 kronor. Denna stat gällde sedan utan ändring jämväl för

1910—1912.

I den stat, som sedan fastställdes för år 1913, vidtogos åtskilliga

jningar. Den sålunda förändrade staten har följande utseende:

Arvode till föreståndaren ................................................. kronor 7,250: —

aren

» » laboratorn .........................................................

Till tillfälliga biträden och vikariatsersättningar m. m.

Arvode till en vaktmästare ................................................

Till beredning av tuberkulin och sera, nyanskaffning

och ombyte av djur m. m..................................

)) instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, emballage,

böcker och tidskrifter, skrivmaterialier,

telefon m. m...........................................................

» belysning, bränsle, gas, vatten m. m..................

» fraktkostnad för insända prov, misstänkta för

tuberkulos, m. m....................................................

» 4,000

» 3,800

» 1,470

» 9,000:

2,000:

2,700:

1,100:

Summa kronor 31,320:

Under denna stat äro såsom särskilda »anmäidmingar» införda

bestämmelser rörande den del av ovan upptagna arvoden, som skola

anses såsom tjänstgöringspenningar, samt angående hyresavdrag för

föreståndare, laborator och vaktmästare ävensom beträffande avlöningsvillkor

för föreståndaren och vaktmästaren.

I det nu framlagda förslaget till stat för anstalten hava vidtagits

åtskilliga förhöjningar. Sålunda har föreslagits inrättandet av en ny

befattning, nämligen såsom assistent vid serumberedningen, med avlöningav

3,000 kronor för år samt ålderstillägg efter 5 år med 400 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Posten till tillfälliga biträden och vikariatsersättning m. in. har höjts

från 3,800 till 4,200 kronor. Denna ökning föranledes dels av ökad

kostnad för skötseln av anstaltens djurbesättning dels av ökade utgifter

för avlöning av biträde vid kontorsgöromål och serumdistribution. Anslagsposten

till beredning av tuberkulin och sera m. in. har höjts med 1,000

kronor, därav 500 kronor beräknats för anställandet av kontrollprov å

tuberkulin samt 500 kronor för anskaffande av stallrum åt serumhästarna

vilka anses icke kunna hysas inom veterinärinstitutets område. Anslaget

till instrument, förbrukningsartiklar föreslås även böra höjas samt, jämte

tryckningskostnader, sättas till 4,000 kronor, varjämte slutligen anslagsposten

till belysning m. in. höjts med 300 kronor med hänsyn till

kostnader för extra rengöringar.

Den föreslagna nya staten har följande utseende:

Arvode till föreståndaren ................................................... kronor 7,250: —

» » laboratorn ................ » 4,000: —

» » assistenten ................................................... » 3,000: —

Till tillfälliga biträden och vikariatsersättningar in. m. » 4,200: —

Arvode till eu vaktmästare............................................... » 1,470: —

Till beredning av tuberkulin och sera, nyanskaffning

och ombyte av djur in. in............................... » 10,000: —

)> instrument, förbrukningsartiklar, reagentier, emballage,

böcker och tidskrifter, skrivmaterial,

telefon m. in........................................................... » 4,000: —

» belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. in. » 3,000: —

» fraktkostnad för insända prov, misstänkta för

tuberkulos, m. in.................................................... » 1,100: —

Summa kronor 38,020: —

I fråga om de såsom »anmärkningar» under nu gällande stat

upptagna bestämmelserna har beträffande anmärkningen 2 föreslagits

följande ändrade lydelse.

Anm. 2. Därest föreståndaren, laboratorn eller assistenten åtnjuter

fri bostad eller vaktmästaren åtnjuter fri bostad jämte bränsle, skall

avdrag göras å arvodet, för föreståndaren och laboratorn med 500 kronor,

för assistenten med 200 kronor och för vaktmästaren med 250 kronor,

allt för år räknat.

Av utredningen i ärendet har Riksdagen funnit, att de ifrågasatta

ökningarna i ifrågavarande stat äro behövliga och betingade av anstaltens

utveckling. Ehuru Riksdagen icke blivit fullt övertygad om att icke åt

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 9-

serumhästarna skulle kunna utan nämnvärd olägenhet beredas plats inom

veterinärinstitutets lokaler och det för stallrum annorstädes här ovan

beräknade beloppet 500 kronor sålunda möjligen inbesparas, har Riksdagen,

som i övrigt icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

med godkännande av i statsrådsprotokollet framlagt förslag

till stat för statens veterinärbakteriologiska anstalt för år 1914, för

uppehållande av anstaltens verksamhet under samma år å extra stat

för år 1914 anvisat ett anslag av 38,020 kronor.

Tägmiderhållet och skjutsväsendet på landet.

87:o) Under punkt 85 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet

på landet från 1,150,000 kronor till 1,250,000 kronor eller

med 100,000 kronor.

Det för bidrag till vägunderhållet på landet i riksstaten uppförda

förslagsanslag å 1,150,000 kronor är avsett till gäldande av den enligt

60 § uti lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den

23 oktober 1891 på staten belöpande andelen av kostnaden för vägunderhållet

på landet m. m.

Anslaget utgjorde från år 1895, då väglagen trädde i tillämpning,

600,000 kronor. Det höjdes vid 1906 års riksdag till 1,000,000 kronor

med anledning dels av de i lagen den 20 juni 1905 meddelade förändrade

bestämmelser, som föranledde ökning av statsbidraget, och dels därav

att anslaget redan förut visat sig för lågt. År 1911 höjde Riksdagen

på Kungl. Maj:ts förslag anslagsbeloppet till det nuvarande, 1,150,000

kronor. Utgifterna från anslaget hava emellertid under en följd av år

överstigit det i riksstaten uppförda beloppet och uppgingo under år

1911 till 1,261,507 kronor. Med anledning härav och då det knappast

finnes någon anledning antaga, att, med bibehållande av de nuvarande

bestämmelserna i väglagen, dessa utgifter skola minskas, har Eders

Kungl. Maj:t nu ansett sig böra föreslå höjning av anslaget.

Då Riksdagen icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har Riksdagen höjt förslagsanslaget till bidragtill

vägunderhållet på landet från 1,150,000 kronor till 1,250,000 kronor

eller med 100,000 kronor.

88:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningliar

Riksdagen, i likhet med vad som skett för närmast föregående åren,

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens skrivelse Nr 9.

å extra stat för år 1914 anvisat, för bestridande av statsverkets andel

i kostnaden för vägdelningar, såsom förslagsanslag 35,000 kronor.

89:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med vad skett under vart och ett av åren

1907—1913, till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt,

å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 150,000 kronor.

Fattigvård.

90:o) Under punkt 88 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet

å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 17,000 kronor,

därav såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för barnavård

3,000 kronor.

Då Riksdagen anser svenska fattigvård sförbundets verksamhet väl

förtjänt att fortfarande understödjas med statsmedel och Riksdagen icke

haft något att erinra mot den föreslagna höjningen av det härför erforderliga

anslagsbeloppet, har Riksdagen till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet

å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag av 17,000

kronor, därav såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för

barnavård 3,000 kronor.

IMvefse.

91:o) Under punkt 89 har Eders Kungl. Maj:t med förmälan, att

inom jordbruksdepartementet påginge utredning angående ifrågasatt befrielse

för vissa kronoarrendatorer från skyldighet att ansvara för kommunalutskylder,

belöpande å skogsmark, som icke inbegripits i arrendet,

föreslagit Riksdagen att i avvaktan på den proposition i ämnet, som

kunde komma att avlåtas till Riksdagen, å extra stat för år 1914 beräkna

ett förslagsanslag av 40,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till Riksdagen den 21

februari 1913 avlåten proposition, nr 95, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit Riksdagen, att

dels besluta, att Kungl. Maj:t må i den omfattning, som överensstämmer

med i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, och i enlighet med

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 9.

de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må finna gott meddela, äga att

medgiva arrendator av sådan genom domänstyrelsens försorg utarrenderad

kronoegendom, vars skogsmark icke inbegripits i arrendet, befrielse från

skyldighet, som enligt arrendekontraktet må åligga honom att ansvara

för vissa å egendomens skogsmark belöpande utskylder;

dels ock på extra stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag av

40,000 kronor att enligt berörda grunder och av Kungl. Maj:t meddelade

närmare föreskrifter tilldelas dylik arrendator såsom gottgörelse för

utskylder av ifrågavarande slag, vilka förfallit till betalning under åren

1910—1913 och blivit av arrendatorn erlagda, med rätt tillika för Kungl.

Maj:t att låta utav nämnda anslag förskottsvis under år 1913 av tillgängliga

medel utanordna, vad som må finnas erforderligt.

Av den i ärendet verkställda utredningen synes Riksdagen otvetydigt

framgå, att det icke skulle vara förenligt med billighet och rättvisa,

om i de fall, varom här är fråga, staten av arrendatorerna skulle

kräva fullgörandet i dess helhet av den skyldighet att svara för utskylder,

som enligt kontrakten åligger dem jämväl i fråga om de från

arrendet undantagna delarna av de upplåtna egendomarna. Vid de

senast verkställda allmänna taxeringarna torde nämligen, särskilt vad

angår kronans egendomar inom vissa län, en så avsevärd förhöjning

hava vidtagits i taxeringsvärdena, allenast eller huvudsakligast på grund

av skogsmarkens ökade värde, att åtskilliga arrendatorer, vilka enligt

sina kontrakt hava att utgöra utskylder och besvär jämväl för den i

arrendet icke ingående skogsmarken, skulle med ett ensidigt fasthållande

från statens sida av de kontraktsenliga rättigheterna komma att genom

de ökade skatterna vidkännas förluster på arrendena samt i många fall

rent av berövas sina existensmöjligheter. Då Riksdagen vid sådant

förhållande finner den nu föreliggande framställningen väl grundad,

vill Riksdagen bifalla densamma, därvid Riksdagen emellertid anser

sig böra framhålla, att i varje särskilt fall skall prövas, huruvida med

hänsyn jämväl till den före utarrenderingen verkställda beräkningen av

arrendevärdet å den fastighet, utskylderna avse, ansökning om efterskänkande

av viss del av dessa på sätt nu ifrågasatts skäligen bör

medgivas.

På grund av det anförda får Riksdagen för Eders Kungl. Maj:t

anmäla, att Riksdagen

dels beslutat, att Kungl. Maj:t må i den omfattning, som överensstämmer

med de i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, och i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må finna gott meddela,

äga att medgiva arrendator av sådan genom domänstyrelsens försorg

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Riksdagens skrivelse Nr 9.

utarrenderad kronoegendom, vars skogsmark icke inbegripits i arrendet,

befrielse från skyldighet, som enligt arrendekontraktet må åligga honom,

att ansvara för vissa å egendomens skogsmark belöpande kommunala

utskylder;

dels ock på extra stat för år 1914 anvisat ett förslagsanslag av

40.000 kronor att enligt berörda grunder och av Kungl. Maj:t meddelade

närmare föreskrifter tilldelas dylik arrendator såsom gottgörelse för utskylder

av ifrågavarande slag, vilka förfallit till betalning under åren

1910—1913 och blivit av arrendatorn erlagda, med rätt tillika för

Kungl. Maj:t att låta utav nämnda anslag förskottsvis under år 1913

av tillgängliga medel utanordna, vad som må finnas erforderligt.

92:o) Under punkt 90 i förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att dels medgiva, att från förslagsanslaget

till belöningar för rovdjurs dödande må, på sätt Kungl. Maj:t kan finna

skäligt föreskriva, utgå belöningar för dödande av sälhundar med 4

kronor för varje dödad sälhund, dels ock höja detta anslag, nu 12,000

kronor, till 38,000 kronor eller med 26,000 kronor.

Då det synes Riksdagen angeläget, att kraftiga åtgärder vidtagas

för dödande av sälhundar, vilka som bekant åstadkomma stor skada å

fisket, och då en internationell överenskommelse mellan Sverige och

dess grannländer i detta syfte torde nödvändiggöra, att staten själv

ikläder sig de förbindelser, som följa av avtalet, har Riksdagen, som

icke haft något att erinra mot förevarande framställning, dels medgivit,

att från förslagsanslaget till belöningar för rovdjurs dödande må,

på sätt Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva, utgå belöningar

för dödande av sälhundar med 4 kronor för varje dödad sälhund, dels

ock höjt detta anslag, nu 12,000 kronor, till 38,000 kronor eller med

26.000 kronor.

93:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har Riksdagen, i likhet med vad för åren 1912 och 1913 ägt rum,

till anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen å extra

stat för år 1914 anvisat ett anslag av 20,000 kronor.

94:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 92 av huvudtiteln

därom gjorda framställning och under erinran att Riksdagen för

innevarande år för samma ändamål anvisat ett belopp av 25,000 kronor,

har Riksdagen dels till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 9-

genom lokalundersökningar å extra stat för år 1914 anvisat ett anslag

av 25,000 kronor, dels ock medgivit, att vad vid utgången av år 1913

möjligen icke blivit använt av det för samma år för ändamålet beviljade

anslag må under år 1914 användas för enahanda ändamål.

95:o) 1 punkt 93 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av

34.000 kronor, att av Kungl. Maj:t användas till befrämjande av avsättningen

i främmande länder av alster av svenska lantbruket och dess

binäringar samt fiskerinäringen, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må

härav under år 1913 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

5.000 kronor.

För innevarande år har av Riksdagen för befrämjande av avsättning

i främmande länder av alster av svenska lantbruket och dess

binäringar samt fiskerinäringen anvisats ett anslag av 24,000 kronor.

Anslaget har tagits i anspråk för uppehållande av dels en mejeriagentoch

lantbrukskonsulentbefattning i England dels ock en lantbrukskonsulentbefattning

i Tyskland, vilka befattningar avlönas med arvode av

9.000 kronor för den förra och 7,000 kronor för den senare befattningen

samt dessutom resekostnads- och expensersättning med 6,000 kronor till

konsulenten i England och 2,000 kronor till konsulenten i Tyskland.

Beträffande den sistnämnde har nu föreslagits, att anslaget till resekostnader

och expenser måtte höjas från 2,000 till 5,000 kronor, vilken

förhöjning skulle utgå från och med innevarande års början.

Med hänsyn till det kraftiga uppsving, som Sveriges export av

lantmannaprodukter till Tyskland haft att uppvisa under senare åren,

finner Riksdagen det vara av vikt att även avlöningsförmånerna för den

krävande konsulentbefattningen därstädes tillmätas så, att för denna viktiga

post må kunna förvärvas och bibehållas en dugande och för den

svenska exportens utveckling intresserad person. Riksdagen, som icke

haft något att erinra mot förevarande framställning, har alltså å extra

stat för år 1914 anvisat ett anslag av 34,000 kronor att av Kungl. Maj:t

användas till befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster

av svenska lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen, ävensom

medgivit, att Kungl. Maj:t må härav under år 1913 låta av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna 5,000 kronor.

96:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet

har Riksdagen medgivit, att Kungl. Maj:t må under år 1914 till be
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Riksdagens skrivelse Nr 9.

stridande av kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella lantbruksinstitutet

i Rom använda erforderligt belopp av vad som vid samma

års ingång icke blivit använt av tidigare för samma ändamål anvisade

anslag.

97:o) I tvenne inom Riksdagen väckta likalydande motioner bär

anförts och hemställts följande:

»På olika platser inom vårt land har, sedan lagarne om skydd för

naturminnesmärken och om nationalparker trädde i kraft, områden av

särskilt framstående naturhistorisk eller eljest naturvetenskaplig betydelse

avskilts för att enligt ovannämnda lagar skyddas för åverkan. Huvudsakligast

torde detta dock ha ägt rum i norra och mellersta Sverige,

under det att den sydligare delen av landet ännu är ganska vanlottad

i detta hänseende, oaktat där ingalunda saknas platser, väl värda att

åtnjuta ett dylikt skydd.

Av sådana platser befinner sig en, som på ett ganska begränsat

område ger en synnerligen värdefull bild nr ett viktigt skede av den

skånska jordens historia liksom av det mänskliga kulturarbetets allt

övervinnande kamp mot de svårigheter, naturen lägger i dess väg, inför

faran att, om icke åtgärder under den närmaste tiden vidtagas för dess

bevarande, inom kort helt och hållet förändra karaktär.

Området är nämligen beläget inom gränserna för staden Eslövs

stadsplan, och, då i närheten av detsamma den ena tomten efter den

andra försäljes till bebyggande, så skall det, därest ingenting göres för

att förhindra att så sker, om några år vara ett helt vanligt byggnadskvarter

i stadens utkant.

Av en intresserad geolog, rektor O. Bobeck vid Eslövs folkhögskola,

samt av professor A. Hemlig, som undersökt platsen, uppmärksamgjord

på faran, har nu Skånes Naturskyddsförening i skrivelse till

Eslövs stadsfullmäktige hemställt att ifrågavarande område måtte reserveras

som skyddsområde, likställt med nationalpark. Oaktat området

på grund av de tätt intill varandra liggande moränblocken icke lämpar

sig som promenadplats och sålunda icke kan tänkas fylla något stadens

behov av en park i vanlig bemärkelse, så har dock stadsfullmäktige i

Eslöv med erkännansvärd pietet för själva ändamålet, bevarandet av ett

naturminnesmärke av oersättligt värde, anslagit 6,000 kronor till områdets

inköpande. Ågarne äro emellertid icke villiga att avstå detsamma

för lägre belopp än 18,000 kronor, för vilket pris det lämnats på hand

under ett halvt år. Återstår alltså 12,000 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.)

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Nu framgår av bifogade intyg — rektor Bobecks skrivelse, Skånska

Naturskyddsföreningens skrivelse samt utlåtauden av d:r Leonard Holmström

å Vilan och professorerna Gerhard De Geer, A. G. Nathorst,

Gunnar Andersson och Joh. Chr. Moberg — att det till inköp föreslagna

området förutom sitt värde som naturminnesmärke även, på grund av

sin instruktiva beskaffenhet och sitt från Lund lätt tillgängliga läge,

är av stor betydelse för den geologiska undervisningen vid universitetet.

Här föreligger alltså ett verkligt statsintresse i att ifrågavarande område

blir avskilt och slsyddat, och då den enskilda offervilligheten icke kan

tänkas till någon större del bidraga härtill, så finnes ingen annan utväg

än att staten träder emellan till fyllande av beloppet.

I anslutning till ovanstående och med stöd av här bifogade utdragav

Eslövs stadsfullmäktiges protokoll samt förutnämnda skrivelser och

utlåtanden får jag alltså hemställa, att Riksdagen ville besluta att anslå

ett belopp av 12,000 kronor till inköp av det inom Eslöv belägna, såsom

naturminnesmärke betecknade området samt avskilja detsamma som

nationalpark.»

Riksdagen erkänner för sin del till fullo betydelsen av att vissa områden,

vilkas bevarande i deras nuvarande skick är av särskilt naturhistoriskt

eller naturvetenskapligt intresse, avskiljas för att enligt de i

motionerna åberopade författningarna skyddas för åverkan. Vad statens

besittningar angår hava ock under de senare åren för sådant ändamål

åtskilliga områden avsatts såsom nationalparker.

Emellertid håller Riksdagen före, att, där dylika områden befinna

sig i enskild ägo, desammas avskiljande såsom nationalparker i regel

bör kunna ske utan uppoffring från statens sida, särskilt som inom de

olika länen i allmänhet finnas naturskyddsföreningar, vilka just hava

till uppgift att tillvarataga och bereda skydd åt naturminnesmärken.

För denna uppfattning synes jämväl tala den omständigheten, att de

områden, vilka ifrågasatts till nationalparker, oftast ägt i och för sig

ett ringa värde och varit mera avsides belägna.

Fall kunna dock finnas, då, enligt Riksdagens förmenande, det för

staten bör framstå såsom en plikt att träda emellan för beredande av

skydd åt områden av nu ifrågavarande slag även för det fall, att områdena

befinna sig i enskild ägo. Om nämligen ett dylikt område av

särskilt framstående naturvetenskaplig betydelse på grund av sin belägenhet

eller andra omständigheter betingar så högt pris, att dess förvärvande

för nu avsett ändamål icke kan på enskild väg åstadkommas

och områdets bevarande måste anses vara av synnerlig vikt för det

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens skrivelse Nr .9.

allmänna, synes hinder icke böra möta att bidrag från statens sida

lämnas till inköp av området.

Ett sådant undantagsfall anser Riksdagen föreligga beträffande det

nu ifrågavarande området, som på grund av sin närbelägenhet till ett

stadssamhälle betingar ett jämförelsevis högt pris. Visserligen hava

stadsfullmäktige i Eslöv efter framställning av provinsens naturskyddsförening

för områdets förvärvande anvisat 6,000 kronor, varjämte, enligt

vad Riksdagens vederbörande utskott under hand inhämtat, på enskild

väg insamlats omkring 3,000 kronor, men ännu återstår halva

köpeskillingen eller 9,000 kronor, vilket belopp icke synes kunna på

enskild väg anskaffas. För att icke de ansträngningar, som sålunda

gjorts för att för framtiden bevara det enligt flera vetenskapsmäns enstämmiga

utsago synnerligen betydelsefulla området, må vara förgäves,

synes det Riksdagen riktigt, att staten här träder emellan och tillskjuter

de för områdets förvärvande ännu felande medlen. Ett ytterligare skäl

härför finner Riksdagen i den av professorn vid Lunds universitet Joh.

Chr. Moberg framhållna synpunkten, att det för den geologiska undervisningen

skulle vara till stor fördel, om detta instruktiva och från Lund

lätt tillgängliga område alltjämt kunde bevaras för en av odling eller

bebyggande vållad åverkan.

För beredande jämväl av behörigt yttre skydd åt området har

inom Riksdagen ifrågasatts, huruvida icke såsom villkor för bidrag från

statens sida möjligen borde fästas det villkor, att staden Eslöv ikläder

sig skyldighet att för framtiden ej mindre hålla området inhägnat än

även vaka över att åt detsamma beredes lagenligt skydd. Riksdagen

anser emellertid, att åt Eders Kungl. Maj:t bör överlämnas bestämmandet

härav liksom av de övriga villkor, som kunna finnas lämpliga och bland

vilka enligt Riksdagens åsikt särskilt bör intagas, att det förvärvade området

skall bliva statens egendom.

På grund av vad sålunda anförts får Riksdagen för Eders Kungl.

Maj:t anmäla, att Riksdagen, såsom bidrag till inköp av ett inom staden

Eslöv beläget, å särskild karta betecknat område å extra stat för år

1914 anvisat ett anslag av 9,000 kronor att utgå under de närmare villkor,

som av Kungl. Maj:t bestämmas och med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

under år 1913 av tillgängliga medel låta utanordna beloppet.

98:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 95 föreslagit Riksdagen

att, till betäckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis be
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Riksdagens skrivelse Nr 9.

stridda utgifter, anvisa å extra stat för år 1914 ett anslag av 214,962

kronor.

Riksdagen har, till betäckande av ovan omförmälda, av statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter, anvisat å extra stat för år 1914

ett anslag av 214,962 kronor.

99:o) Eders Kung]. Maj:t har under punkt 97 föreslagit Riksdagen

att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden

den 14 januari 1913 angivna grunder, av extra lönetillägg för

innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet

lydande verk och stater, å extra stat för år 1914 anvisa

såsom förslagsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

Liknande framställningar hava av Eders Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

gjorts beträffande övriga departement, med undantag

av utrikesdepartementet, underlydande verk och stater.

I anledning härav har Riksdagen också, för beredande av extra

lönetillägg för innevarande år åt en del statstjänstemän och betjänte

under andra huvudtitlar på extra stat för år 1914 anvisat särskilda förslagsanslag,

att utbetalas enligt de i ovannämnda statsrådsprotokoll

angivna grunder.

I anledning av Eders Kungl. Majrts under ifrågavarande punkt av

statsverkspropositionen gjorda framställning och i likhet med vad Riksdagen

sålunda beträffande sist omförmälda huvudtitlar beslutat, har

Riksdagen, i överensstämmelse med vad för innevarande år skett, för

beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden

den 14 januari 1913 angivna grunder, av extra lönetillägg för innevarande

år åt en del tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet

lydande verk och stater, å extra stat för år 1914 anvisat såsom

förslagsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

100:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Eders Kungl.

Maj:t icke föreslagit annan förändring än att till jämnande av huvudtitelns

slutsumma föreslagits en höjning å det ordinarie förslagsanslaget

till bestridande av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp

32,029 kronor med 7 kronor till 32,036 kronor.

Riksdagen får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att samtliga

ordinarie anslag under nionde huvudtiteln, som här ovan icke blivit särskilt

omförmälda, för år 1914 fastställts till samma belopp som uti inne
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens skrivelse Nr 9.

varande års riksstat; dock att i förslagsanslaget till bestridande av

tryckningskostnader gjorts den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns

slutsumma är erforderlig.

Stockholm den 30 maj 1913.

Med undersåtlig vördnad.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Tabell över anslagen under riksstatens

A. Departementet.

1 ! Departementschefen...............................................................................................................

2 S Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli .......................................................

3 : Till provisorisk lönereglering för befattningshavare i departementet, förslagsanslag

4 » avlönande av en kanslisekreterare inom departementet .......................................

5 | » arvode åt extra föredragande inom departementet m. m....................................

B. Lantbruksstyrelsen.

1 | Lantbruksstyrelsen ........................................................................................................................

2 Till anställande under åren 1913 och 1914 av ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen

C. Lanthushållningen.

3 a

3 b

3 c

4

5

6

7

8

9

10

1 1

12

13

14

15

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar................................................

Lantbruksingenjörer och deras biträden ....................................................................................

Undervisningsanstalter:

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar:

Till lantbruksinstituten m. m. Bestämt anslag: ...............................................................

» understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag..........................................................

> understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag ........................................................

Till undervisningsmateriell för lantbruksinstitutet vid Ultuna............................................

» undervisningsmateriell för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp ....................

» hovbeslagsskolan vid Alnarp............................................................................................

» bestridande av kostnaderna för vissa byggnadsföretag m. m. vid Alnarp................

» bestridande av kostnaderna för anordnande vid Alnarp av en elektrisk anläggning

» anordnande under år 1913 av en föreläsningskurs för lantbrukslärare och konsu
»

anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter ............................................

» anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän ................................................

| Bidrag till avlöning åt tolv jordbrukskonsulenter i Dalarne och Norrland samt åt tolv

mellersta Sverige........................................................................................................................

Bidrag till avlöning åt vandringsrättare i Dalarne och Norrland .......................................

Bidrag till avlöning åt vandringsrättare i södra och mellersta Sverige ............................

''Till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning ............................

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

87

nionde huvudtitel. Jordbruksdepartementet.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor j ö.

Kronor

0.

17,000 —

59,300 —

j

6,860

5,050

4,000

—

Säger för departementet

76,300|—

15,910

57,600 —

13,000

Säger för lantbruksstyrelsen

57,600 —

13,000 —

372,450 —

91,800 —

.................................... 417,500: —

................ 150,000: —

................ 36,000: — 186,000: —

603,500

|

1

lenter m. fl.....................................

jordbrukskonsulenter i södra och

15,500

3.000

7.000

33,100

15,500

8.500

14.800

18.800

60,000

18,000

9.000

1.500

—

s. 88 Kontrollera mot PDF

16

17

18 a

18b

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

88

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Till beredande av statsbidrag åt Fredrika-Bremerförbundets lantliushållningsskola vid Rim»

beredande av statsbidrag åt faekskolan för kuslig ekonomi i Uppsala för utbildning

skolans lantgård Brogård ...................................................................................................

Hästaveln:

Hästavelns förbättrande:

Reservationsanslag ................................................................................................................

Förslagsanslag:

Friheter.......................................................................................:....................................

Till bestridande av kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå ........................

Åtgärder för inhemska häststammar ...................................................................................

Understödjande av stamboksföring rörande hästar ............................................................

Boskapsskötsel m. m.:

Bidrag till upprätthållande av aveiscentra för nötboskap m. m.....................................

Till främjande av nötboskapsaveln i Norrbottens län ........................................................

» förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar bland husdjuren, för
»

förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen....................

» åtgärder för höjande av landets svinavel ....................................................................

> fjäderfäavelns befrämjande.................................................................................................

Lantbruksmöten:

Bidrag till bestridande av kostnaderna för allmänna lantbruksmöten ...........................

Till prisbelöningar vid allmänna lantbruksmöten ..............................................................

Till fortsatt uppehållande av de vid lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruks
rättade

anstalter för provning av redskap och maskiner för lantbrukets behov........

Kemiska stationer m. m.:

Bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov

Bidrag till underhåll av en för övre Norrland avsedd kemisk-växtbiologisk anstalt

Till understöd åt svenska mosskulturföreningen ....................................................................

» understöd åt frökontrollanstalter ........................................................................................

» åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen av frö utav klöver, gräs och

» anställande av en statskonsulent i fröodling .....................................................................

Sveriges utsädesförening..................................................................................................................

Mindre jordbruket:

Till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket............................................................

» anställande av eu statskonsulent för det mindre jordbruket ....................................

Bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk, för
Till

ökat statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m.................................................

Vattenavtappningar in. m.:

Norrländska avdikningsanslaget.................................................................................................

Allmänna avdikningsanslaget ...............................................................................................

Torvtillgångarnas tillgodogörande:

Till vidtagande av åtgärder för tillgodogörande av den i landets torvmossar befintliga

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

89

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

tf.

forsa för utbildande av lärarinnor

av lärarinnor i lanthushållning å

............................................................

8,000

5,500

—

603,500

218,200

.................................. 291,050: —

.................................... 1,070: —

292,120

............................................................

4,680

20,000

10,000

—

292,120

34,630

............................................................

slagsanslag ........................................

............................................................

50,000

—

27.000

5,000

60.000

30.000

20.000

—

50,000

142,000

7,500

17,500

—

25,000

och mejeriinstitutet vid Alnarp in-

21,000

............................................................

inom Norrbottens län ...................

48,000

13,750

—

61,750

............................................................

............................................................

foderrotfrukter ...............................

10,000

20,000

6,500

66,000

—

50,000

102,500

slagsanslag ........................................

270,000

6,500

15,000

—

291,500

16,000

1,550,000

1,100,000

450,000

tillgång på bränntorv, torvströ m. m.

5,000

—-

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 9.

45

46

47

48

49

Till anställande av en förste och en andra torvingenjör samt tre torvassistenter........

» upprätthållande av en torvskola ....................................................................................

Husslöjden:

Befrämjande av husslöjden ....................................................................................................

Till anställande av en andre instruktör i husslöjd och personligt ålderstillägg till andre

Till lindring'' av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och

slagsanslag....................................................................................................................................

D. Fiskeriväsendet.

1 Fiskerinäringens understöd..................................................■_.........................................................

2 Bidrag till anordnande av undervisningskurser i navigation m. m. för bohuslänska fiskare

3 Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening........................................................................

Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:

4 Till utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande

5 » underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak....................................................

6 » försäkring av fartyget Skagerak ....................................................................................

7 Till bestridande av underhålls- och driftkostnader för det för fiskeriadministrationens

8 » stationerande vintertid av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande

bedrivande................................................................................................................................

9 » bestridande av kostnader för utförande av vissa fiskehamnar m. m.........................

E. Skogsväsendet.

Skogsundervisning m. m.:

1 Skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet .......................................................

2 Till anställande av extra lärarkrafter vid skogsinstitutet ................................................

3 Till nybyggnad m. m. för statens skogsförsöksanstalt............................................................

4 » skogsodlingens befrämjande ................................................................................................

5 Bidrag till bestridande av kostnaderna för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verk
6

Till kartläggning av ljunghedar i södra och sydvästra delarna av landet ........................

F. Lantmäteriväsendet.

Lantmäteristaten:

1 Lantmäteristaten........................................................................................................................

2 Till lantmäteriundervisningen....................................................................................................

3 » bestridande av kostnaderna för vissa av distriktslantmätarne företagna tjänsteresor,

4 » fortsatt reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren i länen............

5 » uppläggande av nytt registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren i

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

91

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Ö.

Kronor i ö.

25,000L

7,000 -

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

37,000

_

25,000

instruktören Jonas Wallander........

3,500-

25,000

—

3,500

____

märgel för jordbrukets behov, för-

1

i

380,000

.....

Säger för lanthushållningen

1,434,870

—

2,933,080

—

111,000

—

1,400

18,500

—

haven m. m.....................................

26,100 —

41,800 —

behov byggda fartyg Eystrasalt....

5,200 —

73,100

-1

8,500

--1

av ordning och skydd vid fiskets

33,000

-1

464,000

—

Säger för fiskeriväsendet

111,000

—

598,500

212,100

|

8,000 —

53,650 —

100,000!—

samhet ............................................

67,500 —

212,100

—

229,150

—!

7,500

j

!

Säger för skogsväsendet

212,100

—

236,650

—

.................................................

536,400

—

36,300 —

förslagsanslag....................................

........................

30.000 —

20.000 —

länen ................................................

18,000 -

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 9.

6 Till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen................................................

7 I » anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior utav vissa skiftes
8

Skiften och avvittringar, förslagsanslag ....................................................................................

9 Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag............................................................................

G. Rikets allmänna kartverk.

Rikets allmänna kartverk:

la Avlöningar, bestämt anslag.....................................................................................................

i b Ålderstillägg, förslagsanslag ....................................................................................................

i c Kartarbeten m. m., reservationsanslag....................................................................................

2 Till bestridande av kostnader för namngranskning för rikets allmänna kartverks behov

H. Geologiska och hydrografiska undersökningar.

Sveriges geologiska undersökning:

i Sveriges geologiska undersökning............................................................................................

I 2 Till bestridande av kostnaderna för Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten och

institutions undersökningar grundade kartor m. m.....................................................

3 | Expenser till Sveriges geologiska undersökning....................................................................

] 4 j Anordningar i Sveriges geologiska undersöknings nybyggnad............................................

j Hydrografiska undersökningar:

5 ! Till uppehållande av verksamheten vid hydrografiska byrån samt för verkställande av

ningar....................................................................................................................................

Säger för geologiska

I. V eterinärvfisendet.

Y eterinärunder visningsanstalter:

1 Yeterinärund er visningen ......................................................................................

2 j Till uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet ...................................

3 | » uppehållande av statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet

4 Länsveterinärer och veterinärstipendiater, bestämt anslag..................................

5 Distriktsveterinärers avlönande, förslagsanslag ...................................................

J. Vägunderhållet och skjutsväsendet.

Vägunderhållet:

1 Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag .......................................................

2 Till bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, förslagsanslag

3 [ » understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt ......................................

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

93

kartor med tillhörande handlingar

Ordinarie

anslag

1

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag.

Kronor

•• i

O. j

Kronor i ö. i

5.000 —

9.000 —

Kronor

536,400

63.000

50.000

Ö.

Kronor

118,300:

i

Ö.

Säger för lantmäteriväsendet

649,400

1

118,300

—

167,920

28,580

144,300

—

3,000

i

Säger för rikets allmänna kartverk

för utgivande av de på nämnda

hydrogeologiska specialundersök-

340,800

—

3,000

—

80,200

—

36.000

8,000

20.000

—

80,200

64.000

58.000

1

H

-

58,000

och hydrografiska undersökningar

80,200

—

122,000

—

86,200

—

99,433

38,020

86,200

232,500

_

1“

137,453

i

1

i

i

i

t

i

86,500

146,000

1

Säger för veterinärväsendei

318,700

I-

137,453

i

—

l,250,000j —

|

35,000

150,000

___

1,250,000

j_

185,000

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Färjor och färjkarlar:

j 4 a ! Bestämt anslag...........................................................................................................................

! 4b j Förslagsanslag: friheter ............................................................................................................

5 \ Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ........................................................................

j Gästgivares friheter:

6 a Bestämt anslag...........................................................................................................................

! Förslagsanslag:

j e b Friheter....................................................................................................................................

| 6 c j Ersättningar............................................................................................................................

Säger för

K. Fattigvård.

Fattigvården i Stockholm och landsorten .............................................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag.................................................

Svenska fattigvårdsförbundet.....................................................................

L. Diverse.

1 j Alderstillägg, förslagsanslag ........................................................................................................

2 | Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag........................................................................

3 | Kronoarrendatorers befrielse från skyldighet att ansvara för vissa kommunalutskylder,

4 ! Till belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag................................................................

5 { » anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen ........................................

6 | » insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar ................

7 » befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster av svenska lantbruket

näringen ...............................................................................................................................

8 » inköp av ett inom Eslöv beläget område för bildande av nationalpark ....................

9 | » betäckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter ................

i o j Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag......................................................................

11 Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ....................................................

12 Extra utgifter, reservationsanslag...............................................................................................

13 Till beredande av extra lönetillägg för år 1913 åt vissa tjänstemän och betjänte vid

dande verk och stater, förslagsanslag ................................................................................

14 Tryckningskostnader, förslagsanslag............................................................................................

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

95

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

354

25

379

250,000

—

10,830

............................................ 6,635: —

............................................ 1,664: —

8,299

19,129

vägunderhållet och skjutsväsendet

1,519,508

—

185,000

—

9,564

260,000

—

17,000

Säger för fattigvård

269,564

_

17,000

—

förslagsanslag....................................

och dess binäringar samt fiskeri-

under jordbruksdepartementet ly-

100,000

4,500

38.000

100,000

60.000

10,000

32,103

—

40.000

20.000

25.000

34.000

9.000

214,962

5.000

Säger för diverse

...................

344,603

—

347,962

—

Summa

5,414,645

4,727,855)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.