Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om rått för församling att utse ordförande i skolrådet.

1914-03-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 A:8, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om rått för församling att utse ordförande i skolrådet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

1

Nr 8.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 2 mars 1914.

» » » i Andra kammaren den 2 mars 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion

om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och

förslag i fråga om rått för församling att utse ordförande

i skolrådet.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

Yid innevarande års riksdag hava enskilda motionärer hemställt, att

riksdagen ville besluta att i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla,

att Eders Kungl. Maj:t ville låta utreda, under vilka förhållanden och

förutsättningar församling må erhålla rätt att själv å kyrkostämma utse

ordförande i skolrådet, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill

utredningen kan giva anledning.

Alltsedan våra kommunalförfattningars tillkomst har gång efter

annan inom riksdagen framförts det önskemålet, att pastors självskrivenhet

såsom ordförande i skolrådet måtte upphöra. Också tillvunno

sig under tiden närmast efter representationsreformens genomförande

de i nämnda riktning framställda förslagen stora sympatier,

i det att under 1860- och 1870-talen, då frågan vid åtta olika

riksdagar var under omprövning, ej blott merendels vederbörande

utskott utan ock vid olika tillfällen såväl första som andra kammaren

Bihang till riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 8.

gav sill anslutning till tanken på självskrivenketens upphävande, ehuru

meningarna voro delade i fråga om det lämpligaste sättet för förändringens

genomförande. Sedermera har frågan ånyo vid ett flertal riksdagar upptagits,

dock utan att — så som den då framfördes — någon lösning lyckats

tillvinna sig kamrarnas bifall. Senast förelåg motion i ämnet vid 1912 års riksdag,

då första kammaren avslog, men andra kammaren biföll en av konstitutionsutskottet

tillstyrkt hemställan om skrivelse till Eders Kungl. Maj:t med

begäran om förslag till lagändringar i syfte att skolrådets ordförande må av

församlingen å kyrkostämma väljas. — Inalles har frågan efter år 1866 vid

icke mindre än fjorton riksdagar av kamrarna förehafts till prövning.

Den ihärdighet, varmed kravet på upphörande av pastors självskrivenhet

såsom skolrådsordförande sålunda gjorts gällande, tyder enligt

riksdagen förmenande ovedersägligen på att den nuvarande ordningen

ej kan anses i allo tillfredsställande. Jämväl den föreliggande motionen

tager sikte på önskvärdheten av självskrivenhetsprincipens brytande.

Samtidigt är emellertid motionens hemställan så formulerad, att den medgiver

en utredning, vilken även beaktar de erinringar, som vid frågans

föregående behandling i riksdagen framkommit.

Riksdagen finner det naturligt, att med skolväsendets stigande

utveckling på olika håll en allt starkare önskan framträder, att det

obligatoriska sambandet mellan kyrkoherdebefattningen och ordförandeskapet

i skolrådet upplöses. Även bortsett från den möjligheten, att

pastor, som valt sitt levnadskall ur andra än skolväsendet direkt vidkommande

synpunkter, saknar fallenhet och intresse för den honom pålagda

uppgiften, måste det nämligen numera allt oftare inträffa, att pastor,

även med bästa vilja, dock saknar möjlighet att jämte sina övriga, egentliga

tjänsteåligganden på ett nöjaktigt sätt ombesörja jämväl med ordförandeskapet

i skolrådet förenade bestyr. Särskilt gäller naturligen det sagda

i de fall, att pastor på grund av sjuklighet eller hög ålder har sin

arbetsförmåga nedsatt, eller att redan hans prästerliga ämbetsgöromål

helt utfylla hans tid. Att ett sådant förhållande, där det förekommer,

måste ej blott för skolväsendet verka ogynnsamt utan ock för vederbörande

prästman själv kännas mycket otillfredsställande, ligger utan

vidare i öppen dag.

Å andra sidan lära de även av motionärerna framhållna betänkligheter,

som man särskilt från kristendomsundervisningens och allmänbildningens

synpunkter framställt emot upphörande av pastors självskrivenhet

som skolrådets ordförande, väsentligen bortfalla, därest — såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 8.

motionärerna förutsätta och jämväl riksdagen finner riktigt — pastor

alltjämt förblir självskriven ledamot av skolrådet, då detta därigenom

fortfarande kommer att äga tillgång till hans sakkunskap och bildningsintresse.

Det torde väl ock i verkligheten komma att visa sig, att även

efter den ifrågasatta förändringens genomförande pastor i det stora flertalet

fall blir den, som utses att bekläda ordförandeposten i skolrådet.

Slutligen må det påpekas, att lagstiftaren redan i visst fall frångått

självskrivenhetsprincipen i fråga om ordförandeskapet i de kommunala

korporationer, åt vilka vården av folkskoleväsendet är uppdragen, i det

att de folkskolestyrelser, som jämlikt lagen den 25 juni 1909 angående

folkskoleväsendet i vissa städer kunna få skötseln av folkskolans angelägenheter

sig anförtrodd, själva äga välja ordförande, medan kyrkoherden

allenast är självskriven ledamot av styrelsen.

På grund av vad sålunda anförts hemställer riksdagen, att Eders

Kungl. Maj:t ville låta utreda, under vilka förhållanden och förutsättningar

församling må erhålla rätt att själv å kyrkostämma utse ordförande

i skolrådet, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 2 mars 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.