Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna ''propositioner i fråga om ordnandet av rikets försvarsväsende.

1914-09-14 · 394 sidor, varav 383 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 383 av 394 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 B:1, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna ''propositioner i fråga om ordnandet av rikets försvarsväsende.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

1

Nr 1.

Uppläst och godkänd i första kammaren den 14 september 1914.

» » »i andra kammaren den 14 september 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

till riksdagen avlåtna ''propositioner i fråga om ordnandet

av rikets försvarsväsende.

(Särskilda utskottets nr 1 utlåtande nr 28.)

Till Konungen.

I fråga om ordnandet av rikets försvarsväsende och vad därmed äger

sammanhang har Eders Kungl. Maj:t till riksdagen avlåtit följande propositioner:
Nr

58 angående ny härordning;

» 59 med förslag till värnpliktslag;

» 60 angående sjöförsvarets ordnande;

» 61 med förslag till lag angående förlängd tjänstgöring i vissa fall för

värnpliktiga, tillhörande flottan;

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1 käft. (Nr 1.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 1.

Nr 80 med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 2 i förordningen

den 1 juni 1912 om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru

och barn (familjeunderstöd);

» 81 med förslag till lag om förbud i vissa fall mot värnpliktigs skiljande

från tjänst eller arbete;

» 85 med förslag till förordning om värnskatt in. m.;

» 138 angående vissa engångskostnader för lantförsvarets ordnande;

» 149 angående särskild ersättning till personal tillhörande infanteriregementes

reserv och till viss övertalig personal vid infanteriregemente

samt angående tillägg för vicekorpralsbeställning eller särskilda

befälsarvoden till vissa volontärer vid infanteriet i anledning

av övning vid armén av årsklassen 1914 yngre;

» 153 angående riksdagens samtycke till antagande av ett utav svenska

pansarbåtsföreningen gjort erbjudande av medel såsom bidrag till

anskaffning av pansarbåtar;

» 156 angående vissa engångskostnader för sjöförsvarets ordnande;

» 159 angående upprättande av reservstater vid armén;

» 163 angående ändring i gällande grunder för pensionering av arméns

befäl och underbefäl med vederlikar samt angående tiden för

avgång ur tjänst;

» 230 angående anvisande av medel till vissa byggnadsföretag vid armén;

» 246 angående upprättande av reservstater vid marinen;

» 247 angående ändring i och tillägg till gällande grunder för pensionering

av flottans befäl och underbefäl med vederlikar; samt

.» 275 med förslag till ändrad lydelse av 9 och 24 §§ i det av Kungl.

Maj:t för riksdagen framlagda förslaget till förordning om

värnskatt.

I sammanhang med förenämnda propositioner har riksdagen till behandling

förehaft åtskilliga inom riksdagens kamrar väckta motioner, som

stå uti ett närmare eller fjärmare samband med den av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna ombildningen av försvaret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

3

I.

Värnpliktslagen.

I propositionen nr 59 med förslag till värnpliktslag har Eders Kungl.

Maj:t, under åberopande av ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över lantförsvarsärenden den 14 maj 1914, föreslagit riksdagen

att antaga följande

Förslag

till

Värnpliktslag.

Härigenom förordnas som följer:

KAP. I.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Varje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under

vilket lian fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå

år.

§ 2.

För den, som förvärvar svensk medborgarrätt efter inträdet i värnpliktsåldern,

inträder värnplikten från och med det år, som infaller näst

efter det han förvärvat nämnda rätt.

§ 3-

1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen

delas i första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är femton

år, elva år i första och därefter fyra år i andra uppbådet.

I krigstid bestämmer dock endast behovet tjänstetidens längd för de

o

inkallade. .

2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han

landstormen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 1.

§ 4.

Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte,

stadigvarande sjukdom, bestående kroppslig svaghet eller annan dylik

orsak är till tjänst vid rikets försvar oförmögen.

§ 5.

1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning i hären

eller marinen det år, han fyller tjugu år.

2. Tjänstetiden i beväringen beräknas från början av nyss nämnda

år, även om den värnpliktige till följd av laga förfall eller beviljat uppskov

först ett senare år skulle bliva inskriven.

Där inskrivning ett. senare år skett till följd av den värnpliktiges

uteblivande utan laga förfall, räknas tjänstetiden från början av inskrivningsåret.

Har värnpliktig utan laga förfall eller beviljat uppskov under något

år av tjänstetiden uteblivit från honom enligt § 27 under samma år åliggande

tjänstgöring, må det år icke räknas honom till godo såsom tjänsteår

i beväringen. Huru förhållas skall, då värnpliktig uteblivit från endast

en del av årets tjänstgöring, bestämmer Konungen.

3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles, är skyldig att inställa sig

till inskrivning det år, hans värnplikt tager sin början. Sådan värnpliktig

anses därvid likställd med den, som förut erhållit uppskov med inskrivning.

Närmare bestämmelser i fråga om denna lags tillämpning beträffande

sådan värnpliktig meddelas av Konungen.

§ 6.

1- Yngling må redan det år, då lian fyller nitton år, anmäla sig

till att inskrivas för utbildning till underbefäl eller fackman vid fotfolket,

trängen eller förplägnadstrupperna eller att för utbildning vid Norrbottens

regemente uttagas från annat regementes inskrivningsområde.

För bifall härtill fordras, att han är vapenför och i övrigt lämplig

till den tjänstgöring, vartill han anmäler sig.

2. Yngling, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg

från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan

läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar,

skall anses däremot svara, ävensom yngling, vilken vid navigationsskola

avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning

annan examen än maskinistexamen av tredje klass, må redan det år, då

han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

5

För bifall härtill fordras att vara vapenför; dock må jämväl sådan

i detta moment nämnd till krigstjänst duglig men icke vapenför yngling

inskrivas, som med visshet kan förutses icke bliva vapenför till inträdet

i värnpliktsåldern.

3. Annan yngling, än i mom. 2 avses, må ock redan det år, då

han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildning

till plutonchef eller motsvarande befattning, där han, på sätt Konungen

förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik utbildning.

För bifall till sådan anmälan fordras att vara vapenför.

4. För en var enligt mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i § 3

mom. 1 angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han

fyllde tjugu år.

5. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga

delar för de enligt denna § inskrivna, även innan de i värnpliktsåldern

inträtt.

§ 7.

Vapenför värnpliktig inskrives till vapentjänst, annan värnpliktig

till den befattning vid hären eller marinen, vartill han må finnas lämplig.

§ 8.

Rörande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under

krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det

allmännas behov finnas vara påkallade.

§ 9.

Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller

arbete antagen, må ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig

tid inställa sig till inskrivning, tjänstgöring eller mönstring, eller att fullgöra

annan honom i denna lag ålagd skyldighet.

§ 10.

1. Värnpliktig, som är förlustig medborgerligt förtroende för alltid,

må ej tillhöra hären eller marinen.

2. År värnpliktig förlustig medborgerligt förtroende, intill dess viss

tid förflutit från det han efter utståndet straff blivit frigiven, må han ej

fullgöra honom åliggande tjänstgöring, förrän han återvunnit medborgerligt

förtroende. Sådan värnpliktig anses då likställd med den, som erhållit

uppskov med tjänstgöring.

3. Har värnpliktig blivit upprepade gånger straffad efter strafflagen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 1.

för krigsmakten, och äro omständigheterna sådana, att krigsman, hörande

till det vid krigsmakten fast anställda manskapet, kunnat i motsvarande

fall skiljas från sin anställning, då må, utan hinder av vad nedan stadgas

om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet i allmänhet, i

den ordning och i enlighet med de närmare bestämmelser, som av

Konungen meddelas, sådan värnpliktig överföras till särskild avdelning av

krigsmakten för att där fullgöra sin tjänstgöringsskyldighet.

KAP. II.

Om de värnpliktigas inskrivning ock redovisning.

§ 11.

1. För inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i

mom. 2 stadgade undantag, indelas riket uti inskrivningsoinråden och

rullföringsoinråden; varje inskrivningsområde omfattar visst antal rullföringsområden.

För vart och ett av dessa områden förordnas en be
O
fälhavare.

2. För inskrivning av de värnpliktiga, som äro å sjömanshus inskrivna,

och för redovisning av marinens å sjömanshus inskrivna värnpliktiga

bestämmas särskilda sjörullföringsområden, vart och ett omfattande

ett eller flera sjömanshus. För varje sjörullföringsområde förordnas en

befälhavare, lydande under stationsbefälhavare vid station av flottan.

§ 12.

1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrivningarna

blivit avslutade, med ledning av mantalslängderna uppsätta

fullständiga listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga. Dessa

listor skola för granskning översändas till vederbörande pastorsämbeten,

vilka genom anteckning å dem höra upplysa, dels om någon av däruti

upptagna värnpliktiga avlidit eller avflyttat till annan ort, som, då den

är känd, bör uppgivas, eller är inskriven å sjömanshus, med uppgift på

sjömanshuset, dels om och vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter

mantalsskrivningen inflyttat i församlingen, med uppgivande, där så ske

kan, från vilken ort inflyttningen skett, varefter listorna, bekräftade med

vederbörande pastorers underskrifter och åtföljda av de värnpliktigas

prästbetyg, skola till mantalsskrivningsförrättaren återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren

insänder dessa listor, behörigen transporterade och sum
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse nr 1.

merade, ävensom prästbetygen till Konungens befallningshavande, som ofördröjligen

översänder dem till vederbörande inskrivningsområdesbefälbavare.

2. Prästerskapet samt landstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,

så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga

att, i allt vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl

med de upplysningar och det bistånd, som av dem kunna äskas för de

värnpliktigas inskrivning och redovisning.

3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan

myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt

denna § åligga sådan myndighet.

4. Närmare föreskrifter om fullgörandet av de åligganden, som i

fråga om de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare

och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare

och pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas

av Konungen.

§ 13.

1. Varje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för

de särskilda sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbörande

inskrivningsoinrådes- eller sjörullföringsområdesbelälhavare blivit hörd, bestämmas

av Konungens befallningshavande i det län, till vilket rullföringsområdet

eller största delen därav hörer, eller varinom sjömanshuset är

beläget, inskrivning förrättas med de värnpliktiga, som under året fylla

tjugu år, samt med de äldre värnpliktiga, vilka icke förut blivit inskrivna

eller frikallade.

2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens

befallningshavande genom kungörelse och offentligt anslag inom varje

kommun.

§ 14.

1. Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad värnpliktig

med undantag av den, som är å sjömanshus inskriven och till

sjöfart inmönstrad, skyldig att personligen inställa sig; dock ^må utan

personlig inställelse inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen

föreskriver, styrker, att han är till krigstjänst duglig, och som antingen

finnes enligt § 43 mom. 1 hava för uteblivandet visat laga förfall eller

ock innehar anställning utomlands eller därstädes uppehåller sig för idkande

av studier eller för utbildning i sitt yrke.

2. Efter inskrivningen erhåller den värnpliktige en inskrivningsbok,

varuti skall av vederbörande befäl antecknas vad som beträffande hans

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 1.

värnplikt är av vikt att kunna styrka, såsom fullgjord tjänstgöringsskyldighet

in. in. dylikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna lag

samt av andra lagar och stadgande!! rörande krigsmakten.

3. Överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom

den ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället fem nymil, är

han berättigad att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan

dessa orter, som varder särskilt bestämd. Sådan gottgörelse tillkommer

dock icke värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblivit från dylik

förrättning.

§ 15.

1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättning för

den ort, där den värnpliktige är kyrkobokförd.

Värnpliktig, som vistas å annan ort, må dock undergå inskrivning

å vistelseorten, men skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig hos

vederbörande inskrivningsnämnd och därvid avlämna prästbetyg. Sålunda

inskriven värnpliktig tillhör dock fortfarande det område, där han är

kyrkobokförd.

2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker

vid inskrivningsförrättning för det sjömanshus han tillhör. Sådan värnpliktig

må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat

sjömanshus, i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig

hos inskrivningsnämnden för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom

prästbetyg, avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande

såväl sin befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit

inmönstrad till sjöfart.

A sjömanshus inskriven värnpliktig, som inskriyes i hären, överföres

vid inskrivningsförrättningen till det rullföringsoinråde, inom vilket

han är kyrkobokförd.

3. Vad ovan i denna § stadgas om värnpliktig skall äga motsvarande

tillämpning beträffande yngling, som enligt § 6 inskrives innan han

inträtt i värnpliktsåldern.

KAP. III.

Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse

efter inskrivning.

§ 16.

1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning

kan meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen över
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

9

gående anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig

kroppsutveckling eller dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara

till tjänstgöring oförmögen eller olämplig eller genom tjänstgöring utsättas

för men eller fara.

2. Sådant uppskov kan ock medgivas enda arbetsföra sonen, sonsonen

eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader

eller till änka eller ogift kvinna, enda arbetsföra fostersonen till orkeslös

eller vanför fosterfader eller till fostermoder, ävensom enda arbetsföra

brodern till ett eller flera minderåriga eller vanföra faderlösa

syskon, dock endast såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar

eller fosterföräldrar eller syskon äro av hans arbete för sitt uppehälle

väsentligen beroende. Har sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges

arbete väsentligen beroende anhörig, som nyss nämnts, av samme

värnpliktige erhållit försörjning alltifrån början av kalenderåret närmast

före inskrivningsförrättningen eller, där behovet av försörjning uppstått

först vid senare tidpunkt, alltifrån behovets uppkomst, kan även i det

fall, att den värnpliktige icke är den enda arbetsföra sonen, sonsonen,

dottersonen, fostersonen eller brodern, uppskov med inskrivningen medgivas

honom, därest han är den enda, som, såvitt veterligt är, kan lämna

nödigt försörj ningsbidrag.

3. Förefinnes anledning till uppskov enligt denna § ännu vid inskrivningsförrättningen

det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra

år, frikallas han från värnpliktens fullgörande i beväringen under

fredstid.

4. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles

i § 4, oförmögen till tjänst vid rikets försvar, äger han att, på

framställning hos behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad från värnpliktens

vidare fullgörande.

5. Nu har utländsk man, som icke förut varit svensk medborgare,

blivit genom naturalisation upptagen till medborgare här i landet; fyller

han det år, inskrivningen sker, minst tjugusex år eller kan han med intyg

styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst under längre tid, än

vad i § 27 mom. 1 sägs, då skall han frikallas från värnpliktens fullgörande

i beväringen under fredstid.

6. Sådan frikallelse äge ock den tillgodonjuta, som från riket

avflyttat till land inom främmande världsdel och därefter åter hit inflyttat;

dock under villkor:

att avflyttningen icke skett i strid med då gällande föreskrifter

om utvandring,

att han under det år, han återinflyttat, fyllt minst tjuguåtta år, samt

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 höft. (Nr 1.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 1.

att minst nio år förflutit från avflyttningen till återinflyttningen,

häri således icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan

förlorad svensk medborgarrätt återförvärvats.

Vad i detta moment stadgas skall äga tillämpning endast till och

med de inskrivningsförrättningar, som äga rum år 1920; dock skall den

stadgade förmånen tillkomma även sådan i samma moment avsedd värnpliktig,

som varit skyldig att inställa sig till inskrivning år 1920 eller tidigare

men på grund av laga förfall inskrives först år 1921 eller senare.

§ 17.

1. Uppskov till nästföljande år med den i § 27 föreskrivna första

tjänstgöring kan vid inskrivningen medgivas:

a) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen

är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg

och som till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så

länge resan fortvarar, inställa sig;

b) å sjömanshus inskriven värnpligtig, som gör sannolikt, att han

inom ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-,

styrmans-, förste maskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;

c) värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast

egendom eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan

industriell rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle

att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under

den tid, han för sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt

d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande,

såsom att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i

fortskriden lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende

nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter.

Fortfar anledning till uppskov med den i § 27 stadgade första

tjänstgöring, må förlängt uppskov, varje gång för ett år, av vederbörande

inskrivningsnämnd den värnpliktige beviljas; dock att tjänstgöringen,

utom i fall, som i mom. 6 här nedan avses, skall taga sin början senast

det år, under vilket han fyller tjugufyra år.

2. Yppas för inskriven värnpliktig, efter det inskrivningsföi''rättningen

avslutats, sådan anledning till uppskov med den i § 27 föreskrivna första

tjänstgöring, varom i mom. 1 här ovan förmäles, må uppskov med nämnda

tjänstgöring till nästföljande år den värnpliktige medgivas i den ordning,

Konungen bestämmer. Fortfar anledning till uppskov eller har annan

uppskovsanledning av beskaffenhet, som ovan nämnts, yppats före näst
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

11

infallande inskrivningsförrättning, åligger det den värnpliktige, där han

önskar ytterligare uppskov med första tjänstgöringen, att därom vid

sagda förrättning göra framställning hos vederbörande inskrivningsnämnd.

Har annat förfall än det, som tidigare föranlett uppskov med första tjänstgöringen,

yppats så sent, att framställning icke kunnat göras hos inskrivningsnämnden,

må förnyat uppskov medgivas i den ordning, Konungen

bestämmer.

3. Uppskov till nästföljande år med i § 27 föreskriven repetitionsövning

eller reservtruppövning eller med i § 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning

må beviljas i den ordning, Konungen bestämmer.

4. Från redan påbörjad tjänstgöring må i den ordning, Konungen

bestämmer, hemförlovas värnpliktig, för vilken efter tjänstgöringens början

i anledning av dödsfall eller annan av honom oberoende händelse inträtt

förhållande, på grund varav han är att likställa med här ovan i mom. 1 c)

eller d) omförmäld värnpliktig. I samma ordning må från redan påbörjad

tjänstgöring hemförlovas värnpliktig, med avseende å vilken föreligger sådant

förhållande, som i § 16 mom. 2 sägs, även om detsamma förefunnits

före tjänstgöringens början, dock under förutsättning att förhållandet inträtt,

efter det inskrivningsförrättningen avslutats, och att ansökning om

hemförlovning gjorts inom trettio dagar från tjänstgöringens början. Huruvida

och i vad mån sålunda hemförlovad värnpliktig må anses hava fullgjort

nämnda tjänstgöring, ävensom i vilken ordning honom åliggande

återstående tjänstgöring skall fullgöras, därom förordnar Konungen.

Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som ovan

sägs, till uppskov med den tjänstgöring, som icke anses av den värnpliktige

fullgjord, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning, åligger det deri

värnpliktige, där han önskar uppskov med nämnda tjänstgöring, att därom

vid sagda förrättning göra framställning hos vederbörande inskrivningsnämnd.

Har annat förfall än det, som tidigare föranlett hemförlovning,

yppats så sent, att framställning icke kunnat göras hos inskrivningsnämnden,

må uppskov medgivas i den ordning, Konungen bestämmer.

5. Värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt styrmansexamen

och förklarar sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen söka anställning såsom

reservofficersaspirant för utbildning till reservofficer vid marinen, må,

om han anses härför lämplig, på ansökan hemförlovas från pågående tjänstgöring,

sedan minst tre fjärdedelar av den för honom i § 27 bestämda

tjänstgöringen fullgjorts; dock med skyldighet för sådan värnpliktig att

fullgöra den återstående tjänstgöringen, om han icke avlagt sjökaptensexamen

och vunnit anställning såsom reservofficersaspirant senast året efter

det, då han hemförlovats.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 1.

6. År anledning till uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöring,

varom ovan i denna § sägs, av beskaffenhet, som i § 16 mom. 2

omförmäles, och förefinnes anledningen ännu fyra år efter det, då den

värnpliktige erhöll uppskov eller hemförlovades, galle vad i mom. 3 av

samma § är stadgat.

7. Har för värnpliktig vid inskrivningen förelegat sådant, förhållande,

som i § 16 mom. 2 omförmäles, men har han av glömska, okunnighet

eller liknande orsak försummat att då begära uppskov med tjänstgöringen,

äger Konungen, på därom gjord ansökning, att efter prövning

i varje särskilt fall meddela uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöring.

KAP. IV.

Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.

§ 18.

1. För rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående

av en regementsofficer såsom ordförande samt fyra andra ledamöter,

nämligen en av Konungens befallningshavande i det län, till vilket

området eller största delen därav hörer, därtill förordnad lagfaren man,

ävensom rullföringsområdesbefälhavaren samt två inom samma område bosatta,

icke militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas

varje gång för två år av landstinget eller, där rullföringsområde utgöres

av stad, som ej under landsting lyder, av stadsfullmäktige. Fn ledamot

och en suppleant avgå årligen. Omfattar rullföringsområde landsdelar,

hörande under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting

lyder, väljas särskilt för varje sådan landsdel eller stad två ledamöter

i nämnden jämte lika antal suppleanter. De av landsting eller stadsfullmäktige

valda ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter

deltaga i nämndens förrättningar endast i vad angår det område, för

vilket de blivit valda.

För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas

två eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,

sammansatta såsom ovan är föreskrivet, dock att i stället

för rullföringsområdesbefälhavaren må träda annan officer.

Vid sammanträde av inskrivningsnämnd för rullföringsområde, från

vilket ett större antal värnpliktiga inskrives i marinen, må officer av ma
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse nr 1.

rinen närvara för att lämna nämnden erforderliga upplysningar och göra

de yrkanden, som han finner behövliga i fråga om inskrivningen av värnpliktig

till tjänst eller särskild befattning vid marinen, dock utan rätt att

i nämndens beslut deltaga.

2. För sjömanshus skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående av

en regementsofficer såsom ordförande och fyra andra ledamöter, nämligen

en av* Konungens befallningshavande i det län, inom vilket sjömanshuset

är beläget, därtill förordnad lagfaren man ävensom sjörullföringsområdesbefälhavaren

och två inom staden, där sjömanshuset är beläget, bosatta,

icke militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas på sätt

i mom. 1 är för varje fall stadgat.

I de fall, Konungen bestämmer, må i stället för sjörullföringsområdesbefälhavare

träda annan officer.

3. För att beslut må kunna av nämnden fattas, erfordras, att minst

tre ledamöter, däribland en militär samt den av Konungens befallningshavande

förordnade ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning till

beslut rösterna lika, galle ordförandens eller, vid förfall för denne, områdesbefälhavarens

mening.

Nämnden biträdes av minst en läkare.

§ 19.

1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konungens

befallningshafvande i det län, vartill området eller största delen därav

hörer. Sådan nämnd åligger:

a) att verkställa behörig inskrivning av de värnpliktiga;

b) att pröva och besluta om de i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser

och uppskov;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig

eller andlig brist av sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till

fullo ådagalägga hans oförmögenhet till tjänst vid rikets försvar, utan

hinder av den värnpliktiges frånvaro besluta hans frikallelse från värnpliktens

fullgörande;

d) att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag

vid hären eller den tjänst vid marinen, vari de önska bliva inskrivna,

ävensom att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för utbildning

till underbefäl eller fackmän vid fotfolket, trången och förplägnadstrupperna

eller önska undergå för utbildning till plutonchel eller motsvarande

befattning stadgad särskild tjänstgöring;

e) att, där ej, enligt vad i § 22 sägs, sådant tillkommer inskriv
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse nr 1.

ningsrevision efter prövning av de värnpliktigas lämplighet för olika truppslag,

tjänster eller särskilda befattningar, tilldela de olika truppslagen,

tjänsterna eller befattningarna dem, som inskrivits, varvid iakttages,° att

vid lika lämplighet, i första rummet uttagas de, vilka därtill anmält sig,

samt att för utbildning till underbefäl eller fackmän icke uttagas sådana

för fotfolket avsedda värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens fullgörande

skulle bereda dem eller av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga

svårigheter eller olägenheter; skolande inskrivningsnärand tillika, enligt

föreskrifter som Konungen meddelar, anteckna vissa värnpliktiga såsom

lämpliga att, utöver de visst truppslag eller viss tjänst eller befattning

tilldelade, i händelse av behov uttagas till sådant truppslag eller sådan

tjänst eller befattning;

f) att tillställa de inskrivna den i § 14 omnämnda inskrivningsbok, i

vilken nämndens beslut bör vara antecknat; samt

g) att . förordna om de värnpliktigas överförande vid behörig tid

från första till andra uppbådet i beväringen och från beväringen till landstormen.

över nämndens beslut föres protokoll av den utav Konungens befallningshavande

förordnade ledamoten, därvid från beslut avvikande mening,

som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot inom nämnden,

eller från beslut avvikande yrkande, som blivit gjort av biträdande läkare

eller av den i § 18 mom. 1 omförmälda officer av marinen, antecknas till

protokollet; och skola, innan nämnden åtskiljes, såväl inskrivningslängderna

som protokollet av nämnden underskrivas.

2. Inskrivningsnärand för sjömanshus sammankallas av Konungens

befäl lningshavande i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för

sådan inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda

inskrivningsnämnd är föreskrivet.

3. Under den del av året, som infaller emellan inskrivningsnämndens

och inskrivningsrevisionens sammanträden, må för inskrivning av

värnpliktiga, som uteblivit från den i § 13 omförmälda inskrivningsförrättning,

de åligganden och befogenheter, som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd,

i den omfattning och i enlighet med de närmare föreskrifter,

Konungen meddelar, utövas av inskrivningsområdesbefälhavaren eller, beträffande

å sjömanshus inskrivna värnpliktiga, av sjörullföringsområdesbefälhavaren.

Beslut,, som av områdesbefälbavaren i sådant ärende meddelas, skall

underställas inskrivningsrevisionen och må ej gälla, förrän detsamma blivit

av revisionen prövat.

4. Sjörullföringsområdesbefälhavare må, även under den del av året,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

15

som infaller emellan inskrivningsrevisions sammanträde och näst infallande

inskrivningsförrättning, utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter

beträffande å sjömanshus inskriven värnpliktig, som med laga

förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus.

Beslut, som av honom i sådant fall meddelas, skall gälla, till dess

detsamma blivit av inskrivningsnämnden prövat.

§ 20.

1. Över inskrivningsnämnds beslut må besvär anföras endast av

värnpliktig, som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen

samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas till

Konungens befallningshavande i det län, inom vilket förrättningen ägt rum.

Besvären må även inom behörig tid med posten insändas; dock* skall i

sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat

besvärsskriften eller att densamma på hans begäran eller med hans samtycke

blivit uppsatt.

2. över beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär

anföras av den värnpliktige; skolande därvid i tillämpliga delar gälla vad

i mom. 1 rörande besvär över inskrivningsnämnds beslut är föreskrivet.

§ 21.

1. För inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus

skall finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller,

i händelse denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i

det län, till vilket största delen av området hörer, såsom ordförande, samt

av fyra andra ledamöter, nämligen inskrivningsområdesbefälhavaren ävensom

från varje till området hörande län, eller ej under landsting lydande

stad, tre inom länet eller staden bosatta män, som jämte tre suppleanter

utses för tre år av landstinget eller, för stad, som icke lyder under

landsting, av stadsfullmäktige. Fn ledamot och eu suppleant avgå årligen.

Där inskrivningsområdesbefälhavare deltagit i inskrivningsnämnds förhandlingar,

förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot

av den inskrivningsrevision, som har att till prövning upptaga samma

nämnds beslut.

De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse

de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning

endast i vad den angår det område, för vilket de blivit valda.

2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst

tre ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse nr 1.

omröstning till beslut rösterna lika, galle ordförandens eller, vid förfall

för denne, den militäre ledamotens mening.

Revisionen biträdes av en militärläkare och en därtill förordnad civil

läkare.

§ 22. 0

Inskrivningsrevision sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen

åligger:

no

a) att pröva och avdöma besvär mot inskrivningsnämnds beslut;

b) att granska och, där så skäligt finnes, ändra sådana inskrivningsnämnds

beslut, rörande vilka avvikande meningar eller yrkanden äro till

protokollet antecknade, ävensom varje beslut rörande ärende, som omförmäles

i § 19 mom. 1 c);

c) att granska och, där så skäligt finnes, ändra inskrivningsområdeseller

sjörullföringsområdesbefälhavares beslut i ärende, som jämlikt § 19

mom. 3 blivit revisionen underställt; samt

d) att i de fall, Konungen bestämmer, med iakttagande av de

i § 19 mom. 1 e) stadgade grunder verkställa tilldelning av värnpliktiga

till visst truppslag eller viss tjänst eller befattning.

Inskrivningsrevisionens beslut överlämnas till Konungens befallningshavande

för att genom dess försorg vederbörande kungöras.

§ 23.

Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar

blivit av minst två ledamöter till protokollet antecknade, skall underställas

Konungens prövning; och skola protokollet och övriga handlingar för sådant

ändamål genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till vederbörande

statsdepartement. Beslutet gånge dock i verkställighet, där ej

Konungen annorlunda förordnar.

Ej må i inskrivningsrevisions beslut ändring sökas.

KAP. V.

Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet i beväringen.

§ 24.

Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag av hären

eller uti den tjänst vid marinen, vartill han inskrivits eller överförts,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse nr 1.

dock att i de fall, Konungen prövar erforderligt, värnpliktig skall vara

skyldig att även vid annat truppslag eller i annan tjänst fullgöra tjänstgöring,

där sådant ej medför förändring av tjänstgöringstiden.

§ 25.

1. Marinen tilldelas:

a) alla å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga

å sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller

därutöver varit inmönstrade till sjöfart;

b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga, enligt bestämmelser,

som Konungen meddelar; samt

c) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, som anses för marinen

behövliga, till det antal Konungen bestämmer.

2. Alla värnpliktiga, som icke blivit inskrivna i marinen, tilldelas

hären.

3. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären eller

marinen eller vid härens eller marinens reserv, överföres till härens eller

marinens beväring eller landstorm.

§ 26.

1. Värnpliktiga tilldelas fotfolket, rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,

trängen och förplägnadstrupperna samt tjänst i marinen, på

sätt §§ 19 och 22 bestämma.

2. Av fotfolket och trängen i egentlig trängtjänst samt förplägnadstrupperna

tilldelade vapenföra värnpliktiga uttagas, på sätt Konungen närmare

förordnar, vid inskrivningen högst fjorton procent för utbildning till

underbefäl eller fackmän.

3. Av trängen i sjukbärartjänst och i egentlig sjukvårdstjänst tilldelade

vapenföra värnpliktiga uttagas, på sätt Konungen närmare förordnar,

vid inskiåvningen högst tio procent för utbildning till underbefäl eller

fackmän.

§ 27.

1. Vapenför värnpliktigs utbildningstid.

A. Vapenför värnpliktig, med undantag av dem, som nämnas under B,

C eller D i detta moment, är, sedan han blivit inskriven, skyldig att under

fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,

nämligen:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 1 käft. (Nr 1).

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse nr 1.

a) vid fotfolket i sammanlagt trehundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundrafemtio dagar, som tager

sin början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vart

och ett av andra, tredje och fjärde åren; dock att

värnpliktiga, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,

skola tjänstgöra i sammanlagt fyrahundra dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om trehundratio dagar, som tager sin

början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vart

och ett av andra, tredje och fjärde åren;

b) vid rytteriet i sammanlagt trehundraåttiofem dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om trehundraen dagar, som tager sin

början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om fyrtiotvå dagar under

vart och ett av andra och tredje åren;

c) vid fältartilleriet och positionsartilleriet i sammanlagt trehundrasjuttiofem

dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundrafyrtionio dagar i en tjänstgöringsperiod

av trehundra dagar, som tager sin början under första året

och vari ingår femtioen dagars sammanhängande tjänstledighet, samt

med en repetitions-(regements-)övning om fyrtiotvå dagar under

vart och ett av andra, tredje och fjärde åren;

d) vid fästning sartilleriet och fästning singen förtrupp erna i sammanlagt

trehundrasextiofem dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundranittiofem dagar, som tager

sin början under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettiofem dagar under

vart och ett av tredje och fjärde åren;

e) vid fältingenjör- och fälttelegraf trupperna i sammanlagt trehundrasjuttiofem

dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttio dagar i en tjänstgöringsperiod

av trehundrasju dagar, som tager sin början under första

året och vari ingår trettiosju dagars sammanhängande tjänstledighet, samt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse nr 1.

med en repetitions-(regemepts-)övning om trettiofem dagar under

vart och ett av andra, tredje och fjärde åren;

f) vid trängen och för]) lä g nåd st r upp erna i sammanlagt tvåhundrafyrtio

dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbår artjänst:

med en första tjänstgöring om etthundrafemtio dagar, som tager

sin början under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regeinents-)övningar, var och en om trettio

dagar, före utgången av fjärde eller femte året;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om etthundraåttio dagar, som tager sin

början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vartdera

av andra och fjärde åren; samt

vid förplägnadstrupperna:

med'' en första tjänstgöring om tvåhundratio dagar, som tager sin

början under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under fjärde

året; dock att

värnpliktiga, som vid trängen eller förplägnadstrupperna uttagits för

utbildning till underbefäl eller fackmän, skola tjänstgöra i sammanlagt

trehundrasextiofem dagar, vilken tjänstgöring, på sått Konungen närmare

förordnar, skall fullgöras:

med eu första tjänstgöring om tvåhundrasjuttiofem dagar, som tager

sin början under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om trettio

dagar, före utgången av fjärde eller femte året;

g) vid marinen i nedan angivna antal dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

av de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga i trehundrasextio dagar i

en följd med början under första året, samt

av de å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga:

om de inskrivits till sjötjänst eller stationstjänst, i trehundrasextio

dagar, antingen i en följd med början under första eller andra året eller

ock, där Konungen till följd av särskilda omständigheter prövar nödigt,

med en första tjänstgöring om tvåhundrasextio daga,r under första eller

andra eller under första och andra året samt en repetitionsövning om etthundra

dagar under fjärde året;

om de inskrivits till kustartilleritjänst, i trehundrasextiofem dagar,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse nr 1.

med en första tjänstgöring om trehqndratj ugutre dagar, som tager sin

början under första eller andra året, och en repetitionsövning om "fyrtiotvå

dagar under fjärde året.

B. Vapenför värnpliktig, vilken avlagt studentexamen eller erhållit

avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som

vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen

förordnar, skall anses däremot svara, så ock vapenför värnpliktig, som

vid navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning

annan examen än maskinistexamen av tredje klass, är, sedan han

blivit inskriven, skyldig att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra

det antal dagar, som nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt fyrahundraåttiofem dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst fyrahundra dagar, som tager

sin början under första året, samt

med en repititions-(regements-)övning under vart och ett av andra

och tredje åren;

b) vid marinen i femhundra dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd med början under

första året samt

i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om fyrahundrafemtioåtta

dagar, som tager sin början under första året, och med en repititions(regements-)övning

om fyrtiotvå dagar under tredje året.

C. Vapenför värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättningen, på

sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning

till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring

på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt

där omförinält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i § 6

inom. 3 sägs, blivit inskriven redan det år, då han fyllde aderton eller

nitton år, är han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna

under B.

D. Idkar värnpliktig, som i punkten B avses, vid någon statens

högskola eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt studier för utbildning

till läkare, tandläkare, veterinär eller maskiningenjör eller eljest i

sådana ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten,

eller gör i nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt, att han

kommer att idka sådana studier, må, där hans insikter anses bliva bättre

tillgodogjorda genom värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan ordning

än i sagda punkt föreskrives, Konungen förordna, att, enligt de närmare

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse nr 1.

bestämmelser Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt till avbrott

under viss tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels

militärutbildning dels fackutbildning och facktjänstgöring, varvid den värnpliktige

må åtnjuta högst fyrtiofem dagars minskning av den enligt detta

moment för honom bestämda tjänstgöringstiden. Har ej den värnpliktige

före utgången av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt

de studieprov Konungen bestämmer, skall den värnpliktige, enligt vad

Konungen föreskriver, fullgöra den tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna

under B åligger honom; och räknas därvid genomgången militärutbildning

honom till godo på sätt Konungen prövar skäligt.

E. Under A avsedd värnpliktig, som tillhör fotfolket och icke uttagits

för utbildning till underbefäl eller fackman, eller som tillhör fältartilleriet,

positionsartilleriet, fältingenjör- eller fälttelegrafgrupperna, äger,

sedan han påbörjat honom åliggande första tjänstgöring, på därom gjord

framställning tvärstanna i tjänstgöring intill slutet av första repetitionsövningen.

Vapenför värnpliktig, som för utbildning vid Norrbottens regemente

eller Gottlands infanteriregemente uttagits från annat regementes inskrivningsområde,

må, på sätt Konungen finner gott förordna, fullgöra honom

åliggande första tjänstgöring samt en, två eller tre repetitionsövningar i en

följd med början under första eller andra året.

Vapenför värnpliktig, som tilldelats Karlskrona eller Vaxholms grenadjärregemente,

fästningsartilleriet eller fästningsingenjörtrupperna, må,

på sätt Konungen finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första

tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd med början under

första eller andra året.

F. Repetitionsövning må icke, där ej Konungen finner nödigt att

för särskilda fall annorlunda förordna, äga rum

vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län förlagda fotfolksregementen under tiden från och med den

11 juli till och med den 31 augusti samt

vid övriga fotfolksregementen under tiden från och med den 11

juli till och med den 5 september.

2. Icke vapenför värnpliktigs utbildningstid.

A. Icke vapenför värnpliktig, med undantag av dem, som nämnas

under B eller C i detta moment, är, sedan han blivit inskriven, skyldig

att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring skall

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse nr 1.

fullgöras antingen i en följd med början under första eller andra året

eller ock med en första och en andra tjänstgöring under de tre första åren.

B. Icke vapenför värnpliktig, vilken avlagt studentexamen eller erhållit

avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller

som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad

Konungen förordnar, skall anses däremot svara, är, sedan han blivit inskriven,

skyldig att, på sätt Konungen närmare bestämmer, under fredstid

för sin utbildning tjänstgöra trehundrasextiofem dagar i en följd med

början under första eller andra året.

C. Icke vapenför värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-

eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning annan examen

än maskinistexamen av tredje klass, är, sedan han blivit inskriven, skyldig

att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra i trehundrasextio dagar i en följd med början under första

eller andra året.

I). Beträffande värnpliktig, som i punkten B sägs, skall, där han

idkar eller gör sannolikt att han kommer att idka sådana studier, som i

mom. 1 D avses, vad i sistnämnda lagrum stadgas äga motsvarande tilllämpning;

och må för värnpliktig, som inom föreskriven tid fullgjort de

studieprov Konungen bestämmer, den i punkten B av detta moment stadgade

tjänstgöringstiden minskas med högst sextio dagar samt värnpliktig,

som icke i behörig tid avlagt de föreskrivna studieproven, vid fullgörande

av den honom enligt samma punkt åliggande tjänstgöring räkna sig genomgången

militärutbildning till godo på sätt Konungen prövar skäligt.

E. Värnpliktig, vilken inskrivits såsom vapenför, men senare befinnes

icke vapenför, är skyldig tjänstgöra i sammanlagt det antal dagar, som i

detta moment för varje fall sägs. Sådan värnpliktig äger att såsom fullgjord

värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort såsom

vapenför.

3. Reservtruppövning.

Vapenför värnpliktig, vilken tilldelats hären, med undantag av dem,

som nämnas i mom. 1 L) av denna §, är skyldig att, på sätt Konungen

närmare förordnar, under nionde året i högst femton dagar deltaga i

7 o O o

reservtruppövning.

4. Särskilda bestämmelser.

Varder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till

station av flottan och bliva avmönstrat, innan tiden för den tjänstgöring,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagms skrivelse nr 1. , 23

till vilken den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig

att tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning för

den ''överskjutande tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt särskilda

bestämmelser.

Har värnpliktig under i mom. 1, 2 eller 3 föreskriven tjänstgöring

blivit fälld till straff för rymning eller för olovligt undanhållande av

minst ett dygns varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för

verkställighet av straffarbete eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall

den tid, under vilken han var rymd eller olovligen undanhöll sig eller

hans tjänstgöring sålunda var avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom

tjänstgöringstid, där ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar.

I vadT mån den värnpliktige må tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen,

samt i vilken ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet,

bestämmer Konungen.

§ 28.

1. Då rikets försvar det kräver, så oek när det erfordras till stillande

av uppror, må Konungen, efter statsrådets hörande, till tjänstgöring inkalla

beväringens första uppbåd eller de större eller mindre delar därav, som

finnas behövliga.

2. Därest i anseende till krig eller för avvärjande av befarat eller

börjat angrepp det för rikets försvar finnes nödigt, att beväringens andra

uppbåd, eller någon del därav i skilda orter eller vid olika truppslag

av hären eller vid marinen, inkallas, må Konungen därom förordna, sedan

han statsrådet hört och, så vida Riksdagen ej är samlad eller inom trettio

dagar skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.

Vad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande

har icke tillämpning i fråga om delar därav, vilka tillhöra Gottlands

inskrivningsområde eller må vara avsedda att utgöra besättningar i

rikets fästningar, utan gäller i avseende å sådana delar av andra uppbådet

vad i mom. 1 föreskrivits.

3. Utom rikets gränser må beväringens första uppbåd vid hären

användas endast till rikets försvar, och efter det att statsrådet blivit hört

samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens medgivande må beväringens

andra uppbåd vid hären icke användas utom rikets gränser.

§ 29.

1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande

befäl till den i § 27 föreskrivna tjänstgöring

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse nr 1.

genom kungörelse, som skall införas i en eller flera av ortens tidningar

och uppläsas minst två gånger i kyrkorna samt offentligen anslås

inom varje till rullföringsområdet hörande kommun; eller

genom order.

2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen

genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas,

samt, där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och uppläses

i kyrkorna; eller

genom order.

Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,

att kungörelse om här omförmäld inkallelse anslagits. Aven annat

efter förhållandena lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas

för sådant bekantgörande.

Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring,

som kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövningj.

3. Vid utbrott av krig skall värnpliktig, som tillhör beväringens

första uppbåd och vistas utom riket, oberoende av särskild inkallelse, så

snart ske kan, återvända till hemorten. Om ansvar för underlåtenhet att

fullgöra vad sålunda är föreskrivet stadgas i strafflagen för krigsmakten.

o o o o

§ 30.

Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring,

verkställa den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas.

I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas

företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.

§ 31.

Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen

för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring

och marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i

fråga om åtlydnad av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring,

som omförmäles i § 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.

§ 32.

1. Varje år skall mönstring, som i denna § omförmäles, hållas med de

till beväringen hörande värnpliktiga, med undantag av dem, som under

årets lopp varit i tjänstgöring eller som äro å sjömanshus inskrivna och

till sjöfart inmönstrade.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

25

2. Med värnpliktiga, utom dem, som äro å sjömanshus inskrivna och

tillhöra marinen, hålles mönstringen inom varje rullföringsområde. För

sådan mönstring är varje värnpliktig skyldig att, i enlighet med de närmare

föreskrifter Konungen meddelar, till befälet avgiva tillförlitlig skriftlig

uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock medgivet att

under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen

avgiva nämnda uppgift.

3. Med värnpliktiga, som äro å sjömanshus inskrivna och tillhöra

marinen, hålles mönstringen vid sjömanshus. För sådan mönstring är

varje värnpliktig skyldig att, i enlighet med de närmare föreskrifter

Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman avgiva tillförlitlig skriftlig

uppgift om bostad och sysselsättning, den värnpliktige dock medgivet

att under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid

muntligen avgiva nämnda uppgift.

4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall

införas i en eller flera av ortens tidningar och uppläsas minst två gånger

i kyrkorna samt offentligen anslås inom vederbörande kommuner.

§ 33.

1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, så vitt Konungen

ej för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:

a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör det truppslag.

vid hären eller den tjänst vid marinen, vartill han blivit inskriven eller

överförd;

b) att den värnpliktige, om han till annat område avflyttar, tillhör

den truppavdelning av hären eller den flottans station, som erhåller sina

värnpliktiga från det område, till vilket han inflyttar; samt

c) att, om den värnpliktige icke är till tjänstgöring inkallad, när

landstormen inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma

och då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig

tillhörande landstormen.

2. För värnpliktiga, tillhörande beväringen, med undantag av dem,

som äro å sjömanshus inskrivna och tillhöra marinen, gäller dessutom:

a) att, om värnpliktig vill för längre tid än en månad vistas utom

den ort, där han är kyrkobokförd, anmälan därom skall före avresan

göras hos vederbörande områdesbefäl samt detta befäl därefter hållas underrättat

om hans adress, intill dess han återkommer; dock att, där den

värnpliktige inmönstrats till sjöfart, anmälan erfordras allenast om påmönstringen

och avmönstringen; samt

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1 käft. (Nr 1.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse nr 1.

b) att värnpliktig, vid avflyttning till annan ort, är pliktig att, om

flyttningen ägt ram inom rullföringsområdet, senast en månad efter densamma

därom göra anmälan hos rullföringsområdesbefälhavaren samt, om

han avflyttat till annat rullföringsområde, därom göra anmälan såväl före

avflyttningen hos befälhavaren för det rullföringsområde, från vilket han

avflyttar, som ock, inom en månad efter ankomsten till det nya hemvistet,

hos befälhavaren för det rullföringsområde, till vilket han inflyttat; dock

vare värnpliktig, som hos vederbörande myndighet uttagit och avlämnat

flyttningsbetyg, befriad från berörda anmälningsskyldighet, där ej Konungen

för särskilda fall annorlunda förordnar.

3. Till beväringen hörande värnpliktig, som är å sjömanshus inskriven

och tillhör marinen, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller till sjöfart

inmönstrad, hålla sjömanshusombudsmannen underrättad om sin

adress.

§ 34.

1. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller marinen

eller vid härens eller marinens reserv under sammanlagt minst två

år, skall efter avgången från sagda anställning, så länge han i följd av

sin värnplikt kvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd. Detsamma

gäller ock värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären

eller dess reserv under kortare tid än två år, så framt han undergått

rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsövningar.

2. I mom. 1 nämnd värnpliktig anses hava fullgjort den i § 27 föreskrivna

första tjänstgöring, men är skyldig att med vederbörlig åldersklass

deltaga i repetitionsövning samt reservera ppövning.

Har den fasta anställningen vid hären eller marinen eller vid härens

eller marinens reserv uppgått till minst tre år, anses den värnpliktige

hava fullgjort all den i § 27 mom. 1 eller 2 föreskrivna tjänstgöring,

men är, om han tillhör hären, skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga

i reservtruppövning. Detsamma gäller ock den, som, under fast anställning

vid hären eller dess reserv, undergått rekrytutbildning samt deltagit

i tre repetitionsövningar, ävensom den, vilken såsom värnpliktig

fullgjort första tjänstgöring och en repetitionsövning samt därefter varit

fast anställd under minst två år.

Icke vapenför värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären

eller marinen eller vid härens eller marinens reserv, äger att såsom fullgjord

värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig det antal dagar, han varit

fast anställd.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse nr 1.

I vad mån fast anställning vid krigsmakten i övriga fall må anses

motsvara tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.

3. Värnpliktig, som omförinäles i § 27 mom. 1 B eller C eller

mom. 2 B eller C, tillhör första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.

4. Den, som avlagt medicine kandidatexamen samt fullgjort därefter

följande föreskrivna propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring,

tillhör beväringens första uppbåd under hela sin värnpliktstid.

KAP. VI.

Om de värnpliktigas underhåll och förmåner i beväringen.

§ 35.

1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller

värnpliktig, tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelser.

2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig

underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig

utrustning samt dessutom penningbidrag och, där den värnpliktiges tjänstgöring,

reservtruppövning oräknad, överstiger sammanlagt trehundrafyrtio

dagar, särskilt tillskott i penningar för den tid, som överskjuter trehundrafyrtio

dagar, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser.

3. " Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgöring

ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större

eller ^mindre mån minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad

till understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.

KAP. VII.

Om landstormen.

§ 36.

1. Värnpliktig, som tillhör landstormen, är skyldig att, på sätt

Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning deltaga i

en landstormsövning om fem dagar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse nr 1.

2. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut fattats att för rikets försvar

till tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller viss del därav,

må Konungen i den ordning, som för inkallande av beväringens andra

uppbåd i mom. 2 av samma § är föreskriven, för hemortens försvar till

tjänstgöring inkalla landstormen eller de större eller mindre delar därav,

som finnas behövliga.

Konungen må ock, till skydd för mobilisering av beväringens första

uppbåd eller för andra särskilda orsaker, i den ordning som för inkallande

av sagda uppbåd är i § 28 mom. 1 föreskriven, till tjänstgöring inkalla

för det lokala försvaret erforderlig del av landstormen. Landstormsavdelning,

som sålunda inkallats, må likväl ej hållas samlad längre än högst

15 dagar, såvida ej krig före samma tids utgång utbrutit.

3. Landstormens inkallande till tjänstgöring sker på sätt för varie

fall är i § 29 föreskrivet. J

4. Att värnpliktig, som tillhör landstormen, är underkastad de i

strafflagen för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under afl tjänstgöring

och marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i

fråga, om åtlydnad av inkallelse i enlighet med § 29 till tjänstgöring,

som i mom. 1 eller 2 här ovan omförmäles, därom är i nämnda lag stadgat.

§ 37.

Landstormen må icke föras utom eget och närmast till gränsande inskrivningsområden,

dock att till landstormen hörande värnpliktig, som

erhållit sin utbildning vid marinen, må, även utom sagda inskrivningsområden,

användas för det lokala kustförsvaret.

§ 38.

Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.

§ 39.

1. Värnpliktig, tillhörande landstormen, är under tjänstgöring pliktig

att, därest staten icke kan genast vid inkallandet anskaffa föda, under tiden

förse sig med sådan, mot ersättning av staten för. värdet av soldatportion.

Sjukvård, vapen, ammunition, utredningspersedlar samt fälttecken, angivande

hans egenskap av krigsman, tillhandahållas av staten.

Sådan värnpliktig erhåller under tjänstgöring, som i § 36 mom. 1

omförmäles, beklädnad eller beklädsersättning samt dessutom penningbi
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

29

drag. Under tjänstgöring, som i § 36 mom. 2 avses, är den värnpliktige

skyldig att själv förse sig med kläder.

2. Till landstormen hörande värnpliktig, som skadas under militärtjänstgöring,

har enahanda rätt till understöd för sig och eftex-levande som

värnpliktig, vilken tillhör beväringen.

KAP. VIII.

Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock om

laga förfall.

§ 40.

1. Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

böte, där han icke, oaktat sin frånvaro, varder inskriven eller

från värnpliktens fullgörande frikallad, första året tio kronor och varje

år, han ånyo därmed beträdes, fyrtio kronor.

2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid inskrivningsförrättning

för annan ort, än där han är kyrkobokförd, eller för

annat sjömanshus än det han tillhör, men därvid försummar avlämna

prästbetyg ävensom i det fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman

samt till följd därav icke kan emottagas, anses lika

med den, som icke inställt sig till inskrivningsförrättning.

§ 41.

1. Värnpliktig, som bort inställa sig till i § 32 oinförmäld mönstring,

men utan laga förfall utebliver, böte för varje gång fem kronor.

2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra vad honom

enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger, böte för varje gång fem kronor.

§ 42.

Värnpliktig, som utan anmält laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

vare, där han icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskriven eller

från värnpliktens fullgörande frikallad, underkastad äventyr att varda till

inskrivnings undergående hämtad på egen bekostnad.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse nr 1.

Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring, därtill

han blivit i laga ordning inkallad, må han till tjänstgöringens fullgörande

likaledes hämtas på egen bekostnad.

§ 43.

1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring

eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser

anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad

eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock att,

då andra än nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den

vikt, att de må gälla såsom laga förfall.

2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig skall i fråga om order

eller annat påbud, varigenom han under krig eller vid utbrott av eller

fara för krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för

inställelse till tjänstgöring räknas att vara på utrikes sjöresa stadd; åliggande

dock den värnpliktige att, så snart ske kan, återvända till hemlandet,

ävensom att vid ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande

med svenskt örlogsfartyg omedelbart inställa sig till tjänstgöring.

§ 44.

Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig

läkares intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa. Kan han

ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av

statens ämbets- eller tjänsteman, eller av präst i församlingen, eller av

ordföranden i kommunalstämman, eller av ordföranden eller ledamot i

kommunalnämnden, eller av ledamot i häradsnämnden.

KAP. IX.

Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock om användning

av böter.

§ 45.

1. över värnpliktiga, vilka utan anmält laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning

och icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskrivna eller

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse nr 1.

från värnpliktens fullgörande frikallade, eller som underlåtit att fullgöra

vad dem enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar

länsvis uppgöras och till Konungens befallningshavande insändas;

skolande å förteckningarna för varje värnpliktig angivas hans

bostad, där denna är känd, samt, till ledning vid ansvars bestämmande,

tillgängliga upplysningar rörande försummelsens beskaffenhet.

Uppgörande och insändande av dylik förteckning åligger vid inskrivningsförrättning

den av Konungens befallningshavande förordnade ledamot,

som över inskrivningsnämndens beslut förer protokoll; skolande inskrivningsnämnden,

innan den åtskiljes, sagda förteckning granska och

underteckna.

Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser mot

lagbuden i § 32 mom. 2 och § 33 inom. 2 åligger befälhavare, som

förrättat mönstringen, eller hos vilken anmälan bort göras.

Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i

§ 32 mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken

översänder dem till sjörullföringsområdesbefälhavaren, som, efter

att hava granskat och påtecknat desamma, insänder dem till Konungens

befallningshavande.

2. Av de enligt mom. 1 inkommande förteckningar över värnpliktiga

skola särskilda utdrag, upptagande dem, vilka Konungens befallningshavande

finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller § 41, till

vederbörande kronofogdar och magistrater översändas, försedda med

Konungens befallningshavandes resolution, att de i utdragen upptagna

böter må hos de värnpliktiga omedelbarligen uttagas, därest de icke

däremot något invända, men att, därest de vilja för uteblivandet eller

försummelsen styrka laga förfall eller eljest åberopa någon omständighet,

som kan leda till deras frikännande från bötesansvar, i vilken händelse

de äga undfå skriftlig del av resolutionen i vad dem rörer, de skola

inom trettio dagar därefter till vederbörande kronofogde eller magistrat

ingiva de bevis, som till styrkande av deras mot böternas indrivande

gjorda invändningar åberopas, vid påföljd för uraktlåtenhet därav,

att böterna utan hinder av samma invändningar må i laga ordning uttagas.

Inkommande bevis skola ofördröjligen insändas till Konungens befallningshavande,

som, efter prövning av förekommande omständigheter,

meddelar beslut i saken.

3. Atnöjes värnpliktig icke med Konungens befallningshavandes beslut,

varigenom böter blivit honom slutligen påförda, äger han att inom

trettio dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens befallningshavande

ingiva sina till Konungen ställda besvär, vilka därpå av Ko
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse nr 1.

nungens befallningshavande jämte eget yttrande till vederbörande statsdepartement

insändas. Besvären må även till Konungens befallningshavande

med posten insändas; och skall i sådant fall behörigen styrkas, att

den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften eller att densamma

på hans begäran eller med hans samtycke blivit uppsatt.

§ 46.

1. De enligt denna lag inflytande böter skola under särskild titel

i kronans räkenskaper redovisas och ingå till den till förmån för beväringsmanskapet

bildade invalid- och pensionsfond. Ur denna fond

beredes understöd åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring ådragit

sig sådan skada, att han därigenom blivit i större eller mindre mån

oförmögen att sig med arbete försörja, ävensom i vissa fall åt hans efterlevande,

i fall skadan förorsakat döden.

2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de

förvandlas efter allmän strafflag.

KAP. X.

Särskilda bestämmelser.

§ 47.

1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och fyrinrättningarnas personal,

likställas enligt denna lag med de vid marinen fast anställda.

2. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga

delar beträffande manskap, som tillhör härens eller marinens reserv.

§ 48.

Av Konungen bestämmes, om och i vad mån samt under vilka villkor

befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare

medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.

§ 49.

För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas

av Konungen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1. 33

§ 50.

Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och Riksdags

sammanstämmande beslut.

Bestämmelser om lagens ikraftträdande.

§ 51.

Denna lag skall tillämpas från och med den 1 januari 1915, då

följaktligen ej mindre värnpliktslagen av den 14 juni 1901 med däri sedermera

gjorda ändringar och tillägg än även de av Konungen för sistnämnda

lags tillämpning meddelade närmare föreskrifter, så vitt de strida

mot innehållet i denna lag, upphöra att gälla; skolande dock vad nedan

stadgas om undantag från bestämmelsen i denna § lända till efterrättelse.

§ 52.

1. Den i § 1 meddelade bestämmelsen om tiden för värnpliktens

inträdande samt bestämmelsen i § 5 mom. 1 skola äga tillämpning genast

efter denna lags utfärdande; och skola följaktligen motsvarande bestämmelser

i den äldre lagen från samma tid upphöra att gälla.

2. Efter det nämnda bestämmelser i denna lag trätt i kraft, skall

under år 1914 hållas inskrivningsförrättning för inskrivning av värnpliktiga,

som äro födda år 1894.

Sådan inskrivning skall äga rum i den ordning Konungen bestämmer.

§ 53.

1. Till de nya bestämmelserna om värn pliktstiden skall övergång

ske sålunda:

den, som inskrivits under något av åren 1895, 1896, 1897, 1898,

1899, 1900, 1901 eller 1902, skall tillhöra landstormen till och med det

i ordningen motsvarande av åren 1916, 1917, 1918, 1919, 1920, 1921,

1922 och 1923;

den, som inskrivits under något av åren 1903, 1904, 1905 eller

1906, skall tillhöra beväringen och dess andra uppbåd till och med det

i ordningen motsvarande av åren 1916, 1917, 1918 och 1919 samt landstormen

till och med det i ordningen motsvarande av åren 1924, 1925,

1926 och 1927;

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 höft. (AV 1.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse nr 1.

den, som inskrivits under något av åren 1907, 1908, 1909, 1910,

1911, 1912 eller 1913, skall tillhöra beväringens första uppbåd till och

med det i ordningen motsvarande av åren 1916, 1917, 1918, 1919, 1920,

1921 och 1922, beväringens andra uppbåd till och med det i ordningen

motsvarande av åren 1920, 1921, 1922, 1923, 1924, 1925 och 1926 samt

landstormen till och med det i ordningen motsvarande av åren 1928, 1929,

1930, 1931, 1932, 1933 och 1934;

den, som år 1914 inskrivits enligt den äldre lagen, skall tillhöra

beväringens första uppbåd till och med år 1923, beväringens andra uppbåd

till och med år 1927 samt landstormen till och med år 1935;

den, som år 1914 inskrives enligt vad i § 52 stadgas, skall tillhöra

beväringens första uppbåd till och med år 1924, beväringens andra uppbåd

till och med år 1928 och landstormen till och med år 1936.

2. Till stadgandet i § 34 mom. 4 sker övergång sålunda att den,

som inskrivits under något av åren 1902, 1903, 1904, 1905, 1906 eller

1907, skall tillhöra beväringen och dess första uppbåd till och med det i

ordningen motsvarande av åren 1917, 1919, 1921, 1923, 1925 och 1927

samt landstormen till och med det i ordningen motsvarande av åren 1923,

1924, 1925, 1926, 1927 och 1928.

§ 54.

1. Beträffande värnpliktig, som inskrivits år 1899 eller tidigare,

skola bestämmelserna i § 27 och § 36 mom. 1 icke tillämpas.

Beträffande värnpliktig, som inskrivits under något av åren 1900—

1907, skola bestämmelserna i § 27 icke tillämpas.

Beträffande värnpliktig, som inskrivits under något av åren 1908—

1913 eller som år 1914 inskrivits enligt bestämmelserna i den äldre lagen,

skall vad i § 27 mom. 1, 2 och 4 av denna lag stadgas icke vinna tilllämpning.

I fråga om värnpliktig, som ovan i detta moment avses, galle vad

i § 27 av den äldre lagen stadgas.

2. Föreskrifterna uti § 27 mom. 1 A a) skola icke tillämpas beträffande

vapenför värnpliktig, som år 1914 inskrives enligt § 52 och tilldelas

fotfolket, utan är sådan värnpliktig i stället skyldig att under fredstid

för sin utbildning tjänstgöra sammanlagt tvåhundrasjuttio dagar, vilken

tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundraåttio dagar under andra

året samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vart

och ett av andra, tredje och fjärde åren.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

35

Vid tillämpning beträffande värnpliktiga, som år 1914 inskrivas enligt

§ 52, av övriga bestämmelser i § 27 skall år 1915 vara första tjänstgöringsåret

och tjänstgöringen under de följande åren jämkas i enlighet

härmed.

3. Beträffande sådan å sjömanshus inskriven värnpliktig, som inskrives

under år 1915 och tilldelas marinen, skola föreskrifterna uti § 27

mom. 1 A g) icke tillämpas. Sådan värnpliktig är i stället skyldig att

för sin utbildning tjänstgöra under fredstid trehundrasextio dagar i en

följd med början under första eller andra året.

§ 55.

Vad i §§ 53 och 54 är stadgat om den, som inskrivits visst år,

skall äga tillämpning även i fråga om den, som bort inskrivas samma år

men på grund av laga förfall eller beviljat uppskov eller därmed likställt

förhållande blivit inskriven först ett senare år.

Må, enligt vad därom är stadgat, visst år av tjänstetiden i beväringen

ej räknas den värnpliktige till godo såsom tjänsteår, skall vid tillämpning

av vad i sagda §§ är föreskrivet motsvarande jämkning äga rum.

Har någon enligt § 6 i den äldre lagen inskrivits före det år, då

han fyllde tjuguett år, skall den tid, under vilken han tillhör beväringens

första uppbåd, räknas från och med nämnda år.

I samband med förenämnda förslag till värnpliktslag har riksdagen

till behandling förehaft åtskilliga inom riksdagens kamrar väckta motioner,

vilka avsett dels ändringar uti gällande bestämmelser angående värnpliktstjänstgöringen

ävensom därmed sammanhängande ämnen, dels de värnpliktigas

avlöningsförmåner, dels ock vissa särskilda frågor av mera fristående

natur.

Värnpliktstid ock värnpliktsuppbåd.

Enligt nuvarande bestämmelser är varje svensk man värnpliktig från

och med det kalenderår, under vilket han fyller 21 år, till och med det,

under vilket han fyller 40 år. Värnplikten fullgöres i beväringen och

landstormen. Beväringen delas i första och andra uppbådet. Tjänstetiden

Nuvarande

bestämmel
ser.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse nr 1.

i beväringen är 12 år, 8 år i första och därefter 4 år i andra uppbådet.

Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.

Den krigsstyrka, för vilken beväringen vid nuvarande värnpliktslags

antagande beräknades, uppgick för varje infanteriregemente till- 3 linjebataljoner,

en depåbataljon och en reservbataljon. Landstormstrupper

skulle kunna uppsättas i den utsträckning tillgången medgåve.

Kungl. Eders Kungl. Maj:ts förslag till ny härordning avser, vad närmast

förslag, infanteriet beträffar, att varje regemente skulle kunna uppsätta, förutom

tre linjebataljoner jämte depå, tre reservbataljoner, därav en ur första

uppbådet och två ur andra uppbådet. För fyllande av manskapsbehovet

enligt denna organisation erfordrades, att antalet årsklasser i beväringen

ökades. I anslutning härtill har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att värnplikten

måtte taga sin början med det kalenderår, under vilket den värnpliktige

fylde 20 år, och fortvara till och med det kalenderår, under

vilket han fylde 42 år. Tjänstetiden i beväringen skulle bestämmas till

15 år, därav 11 år i första uppbådet och 4 år i andra uppbådet. Tjänstetiden

i landstormen skulle följaktligen såsom hittills vara 8 år.

*uttalåndT Av skål, som i Eders Kungl. Maj:ts proposition angående ny härord
ning

anföras, har riksdagen funnit ådagalagt, att antalet årsklasser i beväringen

bör ökas till det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna antalet, och har

riksdagen icke haft något att erinra mot, att de erforderliga tre nya årsklasserna

erhållas dels genom sänkning av värnpliktsåldern från 21 till

20 år, dels genom att från landstormen överföra de två yngsta årsklasserna

till beväringen. Då landstormen såsom hittills bör räkna minst åtta årsklasser,

måste värnpliktsåldern utsträckas till och med det kalenderår,

under vilket den värnpliktige fyller 42 år.

Beträffande den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna uppbådsindelningen

har inom riksdagen yppats någon tvekan, huruvida icke till första

uppbådet borde hänföras 10 och till andra uppbådet 5 årsklasser i stället

för av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 11 respektive 4. Då emellertid

antalet årsklasser i första uppbådet av Eders Kungl. Maj:t beräknats i

främsta rummet med hänsyn till att även vid en mindre omfattande

mobilisering reservtrupper redan från början skola kunna uppsättas, har

riksdagen ansett sig böra bifalla den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

uppbådsindelningen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

37

Värnpliktstj änstgöringen.

Fotfolket.

Enligt nuvarande bestämmelser äro samtliga fotfolket tilldelade vapenföra

värnpliktiga skyldiga att i fredstid tjänstgöra sammanlagt 240 dagar. _ Denna

tjänstgöringsskyldighet fullgöres i regel med en första tjänstgöring om

150 dagar under andra året. Första tjänstgöringen tager i allmänhet sin

början i april månad och följes omedelbart av en repetitionsövning om 30

dagar. Under vartdera av tredje och fjärde åren fullgöres en repetitionsövning

om 30 dagar.

I fråga om tjänstgöringstidens fördelning förekomma avvikelser:

dels för de värnpliktiga, som till ett antal av 500 man från hela

riket, uttagas till Gottlands infanteriregemente för att höja detta regementes

fredsstyrka; dessa fullgöra hela tjänstgöringen i en följd under andra året;

dels för de värnpliktiga, som till ett antal av 372 man uttagas till

Norrbottens regemente för att utbildas till skidlöpare; denna tjänstgöring

omfattar allenast första tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd

med början under första året; de två senare repetitionsövningarna fullgöras

vid de truppförband, de värnpliktiga äro tilldelade.

I syfte bland annat att bereda tillfälle till vinterutbildning, att i

övrigt förbättra soldat- och truppförbandsutbildningen samt att möjliggöra

genomförandet av reservorganisationen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

följande omläggning av infanteriets utbildningsförhållanden.

Tjänstgöringsskyldigheten i linjen skulle för de värnpliktigas flertal

utgöra sammanlagt 340 dagar, fördelade i en första tjänstgöring om 250

dagar, som toge sin början under första året, samt en repetitionsövning

om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde åren.

Värnpliktiga, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,

skulle dock tjänstgöra i sammanlagt 400 dagar, fördelade i en första tjänstgöring

om 3i0 dagar, som började under första året, samt en repetitionsövning

om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde

åren.

Beträffande värnpliktiga, som för utbildning vid Norrbottens regemente

eller Gottlands infanteriregemente uttagits från annat regementes

inskrivniiigsområde, ävensom i fråga om värnpliktiga, som tilldelats Karlskrona

eller Vaxholms grenadjärregcmente, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

vissa jämkningar med avseende å tjänstgöringstidens fördelning.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Kungl.

Maj-.ts

förslag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse nr 1.

Ifrågavarande värnpliktiga skulle sålunda, på sätt Konungen förordnade,

äga fullgöra, de till Norrbottens regemente eller Gottlands infanteriregemente

uttagna, första tjänstgöring samt en, två eller tre repetitionsövningar

i en följd med början under första eller andra året, samt de till Karlskrona

eller Vaxholms grenadjärregemente uttagna första tjänstgöring och

första repetitionsövning i eu följd med början under första eller andra året.

Då första tjänstgöringen toge sin början första året, skulle den begynna

under sista veckan av oktober eller senast den 1 november samt

avslutas någon dag under första tredjedelen av juli månad påföljande år.

De till underbefäl eller fackmän uttagna värnpliktiga skulle därefter fortsätta

sin tjänstgöring intill repetitionsövningarnas början i september månad.

Då det för de värnpliktiga, vilka avslutade sin tjänstgöring i juli, kunde

vara förenat med svårigheter att skaffa sig anställning under tiden intill

repetitionsövningarnas påbörjande, skulle sådana värnpliktiga äga att under

mellantiden Qvarstanna i tjänstgöring.

I de fall, då första tjänstgöringen toge sin början andra året, skulle

densamma begynna på våren.

^uttalande* ^ anslutning till vad de under senare åren verkställda utredningarna

angående vårt försvarsväsendes stärkande givit vid handen, har riksdagen

ansett, att en ökning av utbildningstiden för infanteriets värnpliktiga är

oundgängligen erforderlig dels för bibringande av vinterutbildning och

förbättrande i övrigt av soldat- och truppförbandsutbildningen, dels för att

de reservtrupper, som äro avsedda att uppsättas, skola kunna på ett tillfredsställande

sätt fylla sina uppgifter.

Eders Kungl. Maj:t har, liksom ock vissa motionärer, föreslagit, att

första tjänstgöringen vid infanteriet skulle börja på senhösten under första

värnpliktsåret och därefter fortgå till viss dag fram på sommaren påföljande år.

Andra motionärer hava påyrkat bibehållande i huvudsak av den nuvarande

sommarrekrytskolan, framflyttad till första värnpliktsåret, och att till denna

skulle fogas en fristående vinterrekrytskola om visst angivet dagantal.

Vid övervägande av de olika skäl, som i Eders Kungl. Majrts proposition

och de särskilda motionerna anförts för och mot de båda utbildningslinjerna,

har riksdagen kommit till det resultat, att riksdagen ansett

sig böra godkänna den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna utbildningslinjen.

På grund härav och då det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna dagantalet

för första tjänstgöringstiden synes vara anpassat med hänsyn till vad förhållandena

kräva vid en dylik förläggning av utbildningstiden, har riksdagen

funnit sig böra jämväl härutinnan tillstyrka det av Eders Kungl.

Maj:t framställda förslaget.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

39

Vad repetitionsövningarna angår, har riksdagen, i anslutning till vad

Eders Kungl. Maj:t föreslagit, ansett, att dessa böra bibehållas vid nuvarande

anal och längd samt äga rum under vart och ett av andra,

tredje och fjärde åren.

Beträffande tjänstgöringstidens längd och fördelning för de värnpliktiga,

som uttagas för utbildning till underbefäl eller fackmän, har

riksdagen jämväl funnit sig böra tillstyrka Eders Kungl. Majrts förslag.

Mot Eders Kungl Maj:ts förslag, i vad det avser utbildningens ordnande

i övrigt vid fotfolket, har riksdagen icke haft något att erinra.

Rytteriet.

Vid rytteriet utgör övningstiden för närvarande sammanlagt 365

dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 281 dagar, som tager sin

början under första året, och en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar

under vart och ett av andra och tredje åren. Första tjänstgöringen

tager sin början i senare hälften av november månad och fortgår i en

följd till repetitionsövningarnas början påföljande år.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att utbildningstiden vid rytteriet

måtte bestämmas till sammanlagt 385 dagar, fördelade å en första tjänstgöring

om 301 dagar, som skulle taga sin början under första året, samt en

repetitionsövning om 42 dagar under vart och ett av andra och tredje

åren. Första tjänstgöringen vore avsedd att börja den 1 november.

Uti det förslag angående försvarsväsendets stärkande, som framlades

av cheferna för generalstaben och flottans stab år 1906, ifrågasattes icke

någon ändring av tjänstgöringstidens längd för värnpliktiga, som tilldelades

rytteriet, utan endast en omläggning av tiden för första tjänstgöringens

början.

1907 års generalskommission förutsatte icke någon som helst ändring

av nu gällande bestämmelser och anordningar rörande tjänstgöringen för

ifrågavarande värnpliktiga. Till denna ståndpunkt anslöt sig jämväl 1907

års försvarskcmmitté.

Försvarsberedningarna hava ock uttalat sig för, att någon ändring ej

borde ske i fråga om övningstiden för rytteriet tilldelade värnpliktiga.

Vid nu angivna förhållanden har riksdagen, i anslutning till vad

vissa motionärer föreslagit, funnit sig böra besluta, att utbildningstiden för

de värnpliktiga vid rytteriet bibehålies vid nuvarande dagantal och fördelas

på sätt nu är fallet.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Kungl.

Maj:t8

förslag.

Riksdagens

uttalande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse nr 1.

Fält
artilleriet.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Eungl.

Maj:ts

förslag.

Riksdagens

uttalande.

Såsom förut nämnts, tager första tjänstgöringen för närvarande sin

början i senare hälften av november månad. Med hänsyn till de värnpliktigas

förberedande övningar i och för vinterutbildningen torde det

emellertid kunna finnas önskvärt, att tiden för första tjänstgöringens början

framskjutes till omkring den 1 november. I dylikt fall kan tjänstgöringen

fullgöras antingen i en följd med hemförlovning av de värnpliktiga under

tiden mellan första tjänstgöringens slut och första repetitionsövningens

början eller ock i en tjänstgöringsperiod, som sträcker sig intill tiden för

repetitionsövningarnas början, med .hemförlovning under motsvarande antal

dagar under tjänstgöringens fortgång.

Något stadgande därom, huru första tjänstgöringen skall förläggas,

har riksdagen icke ansett behöva i lagen intagas. Lagens avfattning lämnar

nämligen tillfälle för Eders Kungl. Maj:t att därutinnan bestämma med hänsyn

till vad förhandenvarande omständigheter påkalla.

Artilleriet.

Vid fältartilleriet utgör för närvarande övningstiden sammanlagt 365

dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 281 dagar, som tager sin

början under första året, och en repetitionsövning om 42 dagar under

vart och ett av andra och tredje åren. Första tjänstgöringen börjar

under senare hälften av november månad och fortgår i en följd till

repetitionsövningarnas början påföljande år.

Eders Kungl. Maj :t har föreslagit, att tjänstgöringstiden måtte bestämmas

till sammanlagt 375 dagar. Denna tjänstgöring skulle, på sätt Konungen närmare

förordnade, fullgöras med en första tjänstgöring om 249 dagar i en

tjänstgöringsperiod av 300 dagar, som skulle taga sin början under första

året och vari skulle ingå 51 dagars sammanhängande tjänstledighet, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och ett av

andra, tredje och fjärde åren.

Första tjänstgöringen vore avsedd att börja omkring den 1 november

och fortgå för samtliga värnpliktiga till mitten av maj månad följande år.

Under perioden mellan nämnda tidpunkt och repetitionsövningens början

skulle de värnpliktiga permitteras i två omgångar. Värnpliktiga, som därom

gjorde framställning, skulle dock äga att kvarstanna i tjänstgöring under

hela den ifrågavarande tidsperioden.

Uti såväl chefernas för generalstaben och för flottans stab år 1906 framlagda

förslag som 1907 års generalskommissions däröver avgivna yttrande

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse nr 1.

ifrågasattes icke någon förlängning av den nuvarande övningstiden för

fältartilleriet tilldelade värnpliktiga. Samma ståndpunkt intogs jämväl av

1907 års försvarskommitté; och även försvarsberedningarna hava uttalat sig

för bibehållande av den nuvarande utbildningstiden. Vid sådant förhållande

har riksdagen, i anslutning till de yrkanden, som i förevarande hänseende

framställts av vissa motionärer, ansett, att densamma bör bibehållas vid

nuvarande dagantal och fördelas på sätt nu är fallet.

I fråga om sättet för första tjänstgöringens anordnande gäller detsamma,

som förut anförts beträffande rytteriet tilldelade värnpliktiga.

Vid positionsartilleriet utgör övningstiden för närvarande samman- Po^jtions^

lagt 240 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 150 dagar, som "ulJande

full<Töres under andra året, och en repetitionsövning om 30 dagar under bestämmelvart

och ett av andra, tredje och fjärde åren. Första tjänstgöringen har i serregel

tagit sin början i mars och omedelbart följts av första repetitionsövningen.

Efter dennas slut hava de två äldre årsklasserna samtidigt varit

inkallade till repetitionsövning.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att tjänstgöringstiden vid positionsartilleriet

måtte bestämmas och fördelas på samma sätt som föreslagits förslag.

beträffande fältartilleriet.

I anslutning till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit, har riksdagen an- Riksdagens

sett, att utbildningstiden vid positionsartilleriet bör bestämmas på samma w a an e''

sätt som vid fältartilleriet eller till sammanlagt 365 dagar, därav en första

tjänstgöring om 281 dagar med början under första året samt en repetitionsövning

om 42 dagar under vart och ett av andra och tredje åren.

Första tjänstgöringen torde böra anordnas på enahanda sätt som vid

fältartilleriet.

Vid fästningsartilleriet har utbildningstiden för närvarande samma längd rttstnhigsoch

indelning som vid positionsartilleriet. Någon indelning av rekrytklassen Nuvarande

i skilda grupper med olika inryckningstider förekommer icke. bestämmel
Eders

Kungl. Maj:t har föreslagit, att tjänstgöringstiden måtte Kungl.

bestämmas till sammanlagt 365 dagar. Denna tjänstgöring skulle, på sätt Maj''\aagfor''

Konungen närmare förordnade, fullgöras med en första tjänstgöring om

295 dagar, som toge sin början under första eller andra året, samt med

en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och ett, av tredje

och fjärde åren. Värnpliktig skulle dock enligt Konungens förordnande

äga att fullgöra första tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd

med början under första eller andra året.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1 käft. (Nr 1.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

Riksdagens

uttalande.

Fältingenjöroch

fälttelegraftrupperna.

Nuvarande

bestämmelser.

Kungl.

Maj.ts förslag.

Riksdagens

uttalande.

Fästnings
ingenjör
trupperna.

Nuvarande

bestämmel
ser.

42 Riksdagens skrivelse nr 1.

O

Arskontingenten vore avsedd att uppdelas på två grupper, vilkas inryckningstider

skulle bestämmas så, att den senare inkallade gruppen varit

i tjänst 372 k 4 månader, när den tidigare inkallade hemförlovades.

Då den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna utbildningstiden för fästningsartilleriet

tilldelade värnpliktiga ävensom fördelningen av densamma

synas vara anpassade efter vad förhållandena vid ifrågavarande vapenslag

kräva, har riksdagen, med hänsyn jämväl tagen till försvarsberedningarnas

uttalande i förevarande ämne, funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Mai:ts

förslag.

Ingenjörtrupperna.

Övningstiden vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna är för närvarande

365 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 281 dagar, som

tager sin början under första året och en repetitionsövning om 42 dagar

under vart och ett av andra och tredje åren. Första tjänstgöringen har

tagit sin början i slutet av november och fortgått i en följd till repetionsövningarnas

början påföljande år.

Eders Kungl. Magt har föreslagit, att tjänstgöringstiden måtte bestämmas

till sammanlagt 375 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare

förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring om 270 dagar i

en tjänstgöringsperiod av 307 dagar, som skulle taga sin början under första

året och vari inginge 37 dagars sammanhängande tjänstledighet, samt med

en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och ett av andra,

tredje och fjärde åren. Permittering skulle ske i likhet med vad som föreslagits

i fråga om värnpliktiga, tillhörande fältartilleriet. Värnpliktig, som sådant

önskade, skulle dock äga under permissionstiden kvarstanna i tjänstgöring

1 anslutning till vad såväl cheferna för generalstaben och för flottans

stab som 1907 års generalskommission och 1907 års försvarskommitté föreslagit

samt försvarsberedningarna i sina preliminära beslut uttalat, har riksdagen

ansett, att utbildningstiden bör bibehållas vid nuvarande dagantal

eller sammanlagt 365 dagar. Denna synes böra fördelas i en första tjänstgöring

om 295 dagar med början under första året samt en repetitionsövning

om 35 dagar under vart och ett av andra och tredje åren.

I fråga om sättet för första tjänstgöringens anordnande gäller detsamma,

som av riksdagen förut yttrats beträffande rytteriet tilldelade

värnpliktiga.

Vid fästningsingenjörtrupperna utgör övningstiden för närvarande

sammanlagt 240 dagar, fördelade i en första tjänstgöring om 150 dagar

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

43

under andra året och en repetitionsövning om 30 dagar under vart och

ett av andra, tredje och fjärde åren. Någon indelning av rekrytklassen i

skilda grupper med olika inryckningstider förekommer icke.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att tjänstgöringstiden måtte bestäm- Kungl.

mas till sammanlagt 365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen när- Ma3siag''[<>r''

mare förordnade, skulle fullgöras med eu första tjänstgöring om 295 dagar,

som skulle taga sin början under första eller andra året, samt med en

repetitions(regements-)övning om 35 dagar under vart och ett av tredje och

fjärde åren. Värnpliktig skulle dock, på sätt Konungen förordnade, äga

fullgöra första tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd med början

under första eller andra året. Liksom vid fästningsartilleriet vore de

värnpliktiga avsedda att inkallas till första tjänstgöringen i två grupper.

Av enahanda skäl, som av riksdagen anförts beträffande utbildnings- Riksdagens

tiden för fästningsartilleriet tilldelade värnpliktiga, har riksdagen funnit sig utta an e''

böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag angående utbildningstidens längd

och fördelning vid nu ifrågavarande vapenslag.

Trängen.

För värnpliktiga, uttagna till trängen i egentlig trängtjänst och i t®ä^e“yjjfst

sjukbärartjänst, utgör övningstiden för närvarande 240 dagar, fördelade på och ”sjuken

första tjänstgöring om 150 dagar under andra året, samt en repetitions-bärartjäust.

övning om 30 dagar under vart och ett av andra, tredje och fjärde åren. f^tämmeU

Liksom vid infanteriet tager första tjänstgöringen i regel sin början ser.

i april och fortgår till repetitionsövningens början. I sistnämnda övning

deltaga tre årsklasser samtidigt.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att tjänstgöringstiden för dem, som Magris

tilldelats trängen i egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst, måtte fortfarande förslag.

utgöra sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring emellertid, på sätt Konungen

närmare förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring om

150 dagar, som toge sin början under första eller andra året, samt med

tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar, före utgången

av fjärde eller femte året.

Värnpliktiga, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,

skulle emellertid tjänstgöra i sammanlagt 365 dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring

om 275 dagar, som toge sin början under törsta eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar, före

utgången av fjärde eller femte året.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdag ms skrivelse nr 1.

Riksdagens

uttalande.

Egentlig

sjukvårds
tjänst.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Kungl.

Maj.ts förslag.

Riksdagens

uttalande.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Första tjänstgöringen skulle för flertalet värnpliktiga anordnas på i

huvudsak samma sätt som nu. En av repetitionsövningarna vore avsedd att

äga rum under vintern. För att det oaktat åtminstone vissa år kunna

påräkna tre årsklasser av de till sjukbärartjänst uttagna värnpliktiga under

sommarrepetitionsövningen, skulle sista repetitionsövningen för vissa årsklasser

förläggas till femte i stället för till fjärde året.

Efter övervägande av de förslag, som förelegat, rörande utbildningstiden

för de till trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst uttagna

värnpliktiga har riksdagen funnit sig höra bifalla det av Eders Kungl.

Maj:t framställda förslaget.

Beträffande tjänstgöringstiden för värnpliktiga, som uttagits till underbefäl

eller fackmän, synes jämväl denna böra bestämmas och fördelas i

enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag.

För värnpliktiga, inskrivna till trängen i egentlig sjukvårdstjänst, utgör

övningstiden för närvarande 240 dagar, fördelade på en rekrytskola om

150 dagar och tre repetitionsövningar vardera om 30 dagar. Hela tjänstgöringen

fullgöres vanligen i en följd med början i februari andra året.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att utbildningstiden fortfarande

måtte bestämmas till sammanlagt 240 dagar. Denna tjänstgöring skulle

emellertid, på sätt Konungen närmare förordnade, fullgöras med en första

tjänstgöring om 180 dagar, som toge sin början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under vartdera av andra

och fjärde åren.

För värnpliktiga, som uttagits för utbildning till underbefäl eller

fackmän, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit enahanda tjänstgöringsskyldighet

som för samma kategorier av de i egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst

inskrivna.

Då riksdagen funnit den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna utbildningstiden

ävensom fördelningen av densamma väl avvägd med hänsyn till

den utbildning, som är avsedd att bibringas ifrågavarande värnpliktiga, har

riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Intendenturtruppema.

För värnpliktiga, inskrivna till trängen i förvaltningstjänst, är övningstiden

enligt nu gällande bestämmelser densamma som vid infanteriet,

men kan, på sätt Konungen förordnar, få fullgöras i en följd.

Utbildningen försiggår icke vid trängkårerna utan vid särskilda skolor

under befäl av personal ur intendenturkåren.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

45

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att för framtiden inskrivning

av värnpliktiga icke måtte äga rum till trängen i förvaltningstjänst utan i

stället till förplägnadstrupperna.

Utbildningstiden skulle omfatta sammanlagt 240 dagar samt tjänstgöringen,

på sätt Konungen närmare förordnade, fullgöras med en första

tjänstgöring om 210 dagar, som toge sin början under första eller andra året,

samt med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under fjärde året.

Värnpliktiga, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,

skulle dock hava samma tjänstgöringsskyldighet, som motsvarande

kategorier av de vid trängen inskrivna, d. v. s. 365 dagar, fördelade i en

första tjänstgöring om 275 dagar, som skulle taga sin början under första

eller andra året samt tre repetitionsövningar om 30 dagar före utgången av

fjärde eller femte året.

Arskontingenten vore avsedd att uppdelas på två grupper, vilkas

inryckningstider skulle bestämmas så, att den senare inkallade gruppen

varit i tjänst omkring en månad, när den tidigare inkallade hemförlovas.

Då Eders Kungl. Maj:ts förslag angående utbildningstiden för värnpliktiga,

tilldelade nu ifrågavarande truppslag, vilket enligt riksdagens

mening lämpligen bör benämnas intendenturtrupperna, ej givit anledning

till någon erinran, har samma förslag blivit av riksdagen i allo bifallet.

Marinen.

För närvarande utgör tjänstgöringstiden vid flottan sammanlagt

300 dagar.

Alla å sjömanshus inskrivna maskinister och delare samt Övriga, å

sjömanshus inskrivna värnpliktiga, som varit inmönstrade till sjöfart tolv

månader eller däröver, ävensom andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga

till det antal, Konungen bestämmer, fullgöra denna tjänstgöring i en följd

under första och andra året eller, där Konungen till följd av särskilda omständigheter

prövar nödigt, under allenast andra året.

Värnpliktiga, som utan att tillhöra sjömanshus tilldelats flottan och

inskrivits till sjötjänst, fullgöra tjänstgöringen i en följd under andra året

eller, där Konungen till följd av särskilda omständigheter prövar nödigt,

med en första tjänstgöring om 200 dagar under första eller andra året

eller under första och andra året samt med eu repetitionsövning om 100

dagar under fjärde året.

Värnpliktiga, som inskrivits till fästning stjänst, fullgöra en första

tjänstgöring om 258 dagar, som tager sin början under första eller andra

året, och en repetitionsövning om 42 dagar under fjärde året.

Kungl.

Maj.ts

förslag.

Riksdagens

uttalande.

Nuvarande

bestämmel
ser.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse nr 1.

Kungl.

Maj:ts

förslag.

Riksdagens

uttalande.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Kungl.

Maj.ts förslag.

Flottans Övriga värnpliktiga fullgöra en första tjänstgöring om 200

dagar under första eller andra eller under första och andra året samt en

repetitionsövning om 100 dagar under fjärde året.

Värnpliktig, som uttagits till stationstjänst vid flottan må, på sätt

Konungen förordnar, fullgöra honom åliggande tjänstgöring i en följd.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att tjänstgöringstidens längd

och fördelning måtte bestämmas olika för de särskilda kategorierna värnpliktiga.

De å sjömanshus inskrivna värnpliktiga skulle hava en tjänstgöringstid

av 360 dagar i en följd med början under första året.

De ä sjömanshus icke inskrivna, värnpliktiga skulle tjänstgöra,

om de inskrivits till sjötjänst eller stationstjänst, i 360 dagar antingen

i en följd med början under första eller andra året eller ock, där Konungen

till följd av särskilda omständigheter prövade nödigt, med en första

tjänstgöring om 260 dagar under första eller andra eller under första

och andra året samt en repetitionsövning om 100 dagar under fjärde

året; samt

om de inskrivits till kustartilleritjänst, i 365 dagar, med en första

tjänstgöring om 323 dagar, som skulle taga sin början under första eller andra

året, och en repetitionsövning om 42 dagar under fjärde året.

Då den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna utbildningstiden ävensom fördelningen

av densamma, vilka stå i överensstämmelse med vad inom försvarsberedningarna

ansetts vara erforderligt, möjliggör ett bättre tillgodoseende

av marinens krigsberedskap än hittills ävensom ökad utbildning av de

värnpliktiga, har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj-.ts förslag

i förevarande hänseende.

• Studenter och likställda.

Enligt gällande värnpliktslag är tjänstgöringstiden lika för alla, samma

vapenslag eller tjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga. Den omständigheten,

att en värnpliktig besitter på ett eller annat sätt kvalificerad högre

allmänbildning, medför icke någon vare sig förlängning eller avkortning

av tjänstgöringstiden.

Härutinnan har Eders Kungl. Maj:t föreslagit en genomgripande

förändring. För att i största möjliga utsträckning draga nytta av ifrågavarande

kategori värnpliktiga har Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit,

att vapenför värnpliktig, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg

från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

47

annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen

förordnade, skulle anses däremot svara, så ock vapenför värnpliktig, som vid

navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning

annan examen än maskinistexamen av tredje klass, skulle, sedan

lian blivit inskriven, vara skyldig att under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra avsevärt längre tid än övriga kategorier värnpliktiga.

tjänstgöringstiden för de studenter och likställda, som inskrivas vid

hären, skulle sålunda utgöra sammanlagt 485 dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen förordnade, skulle fullgöras med en första tjänstgöring om

minst 400 dagar, som toge sin början under första året, samt med en

repetitions- (regements-) övning under vart och ett av andra och tredje

åren.

För dem, som inskrivas vid marinen, skulle tjänstgöringen utgöra sammanlagt

500 dagar samt, på sätt Konungen närmare förordnade, fullgöras i

annan tjänst än kustartilleri tjänst i en följd med början under första året

samt i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om 458 dagar, som

skulle taga sin början under första året, och med en repetitions-(regements-)

övning om 42 dagar under tredje året.

Den föreslagna längre utbildningen avsåge bibringande av kompetens

för tjänstgöring såsom plutonchef eller i motsvarande befattning.

Enahanda tjänstgöringsskyldighet skulle, ändå att vederbörande icke

avlagt något av förenämnda kunskapsprov, enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag

åligga även sådan vapenför värnpliktig, som, efter det han, på sätt Konungen

närmare förordnade, visat sig äga förutsättningar för utbildning till plutonchef

eller motsvarande befattning, inskrivits redan det år, han fyller

18 eller 19 år.

Vidare skulle även annan vapenför värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning,

på sätt Konungen närmare förordnade, visade sig äga

förutsättningar för utbildning till plutonchef eller motsvarande befattning,

äga rätt att på nu angivet sätt fullgöra sin värnpliktstjänstgöring.

Ifrågavarande värnpliktiga förutsattes kunna börja sin tjänstgöring

samma år de avlagt student- eller motsvarande examen, om de under året

fyllde minst 18 år. Tjänstgöringen för de vid hären inskrivna beräknades

taga sin början under juni eller juli, d. v. s. kort efter studentexamen.

Utbildningen för dessa vore avsedd att fortgå i en följd till repetitionsövningarnas

avslutande följande år samt att omfatta rekryt- och befälsutbildning.

De skulle deltaga i repetitionsövningarna vid vederbörligt truppförband

första året såsom meniga, andra året såsom halvtropp- eller troppchefer

samt tredje året såsom pluton- eller troppchefer. Tjänstgöringen

för de vid marinen till annan tjänst än kustartilleritjänst inskrivna be
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse nr 1.

Riksdagens

uttalande.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Kungl.

Maj:ts

förslag.

räknades taga sin början omkring den 15 juni för att fortgå i en följd.

För de till kustartilleritjänst inskrivna skulle tjänstgöringen likaledes taga

sin början under juni månad.

Ehuru den för ifrågavarande värnpliktiga föreslagna längre utbildningen

givetvis kommer att för dem medföra avsevärda olägenheter och

uppoffringar, har dock riksdagen icke tvekat att godkänna densamma med

hänsyn till nödvändigheten av att vid mobilisering hava tillgång å erforderligt

antal befäl i förenämnda befattningar och i betraktande av de

stora svårigheter, som möta att på annat sätt förskaffa sig sådant befäl.

Någon principiell invändning mot en dylik längre tjänstgöring torde icke

heller med fog kunna framställas.

Enligt vad riksdagen inhämtat, har man ifrågasatt, att med studenter

och personer, som erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid

allmänt läroverk, i förevarande hänseende likställa, bland andra, ynglingar,

som avlagt examen vid folkskollärarseminarier, vissa tekniska läroanstalter,

lantbruksinstitut, handelsinstitut o. s. v.

Beträffande Eders Kungl. Maj:t förslag att ordna ifrågavarande värnpliktigas

tjänstgöringsförhållanden har riksdagen icke haft någon erinran

att framställa.

Läkare, tandläkare, veterinärer, maskiningenjörer m. fl.

Enligt gällande bestämmelser äger värnpliktig, som avlagt medicine

kandidatexamen och fullgjort därefter följande föreskrivna propedeutiska

kurser och grundläggande tjänstgöring, ävensom värnpliktig, vilken avlagt

tandläkarexamen, fullgöra två eller flera repetitionsövningar i en följd.

Värnpliktig, som tillhör medicinsk fakultet och idkar medicinska studier,

men icke avlagt medicine kandidatexamen, ävensom värnpliktig, vilken såsom

elev idkar studier vid tandläkarinstitutet, kan erhålla uppskov med

repetitionsövning för ett år i sänder, dock icke längre än till och med det

år, vederbörande fyller 26 respektive 24 år. Genom dessa bestämmelser

har det beretts möjlighet för de studerande att mera obehindrat bedriva

sina studier på samma gång som genom uppskov med repetitionsövningar

och dessas fullgörande i en följd deras yrkeskunskap kan bättre tillgodogöras

för den militära organisationen.

«r«SS3!

Då det icke blott beträffande läkare och tandläkare utan även i fråga

om vissa andra studerande är av vikt, att värnpliktstjänstgöringen ordnades

på det mest praktiska sätt såväl med hänsyn till deras studier som på grund

av det gagn, deras yrkesduglighet kunde tillföra den militära organisationen,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

49

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit införande i värnpliktslagen av en bestämmelse

av innehåll, att vapenför värnpliktig student eller likställd, som

vid någon statens högskola eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt

idkade studier för utbildning till läkare, tandläkare, veterinär eller maskiningenjör

eller eljest i sådana ämnen, att hans insikter kunde vara till särskilt

gagn för krigsmakten, eller som gjorde sannolikt, att han komme att

idka sådana studier, skulle, där hans insikter på sådant sätt ansåges bliva

bättre tillgodogjorda, enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelade,

äga att, med rätt till avbrott under viss tid för studiekursens fullföljande,

fullgöra honom åliggande tjänstgöringsskyldighet i fredstid med

dels militärutbildning, dels fackutbildning och facktjänstgöring. Därvid

skulle den värnpliktige äga åtnjuta högst 45 dagars minskning av den

för studenter och likställda bestämda tjänstgöringstiden. Hade den värnpliktige

icke före utgången av den tid, under vilken tjänstgöringen fått

avbrytas, avlagt de studieprov, Konungen bestämde, skulle han, enligt vad

Konungen föreskreve, fullgöra den studenter och likställda annars åliggande

tjänstgöring; och skulle därvid genomgången militärutbildning räknas honom

till godo, på sätt Konungen prövade skäligt.

Då Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag är ägnat att på ett,

som det vill synas, lämpligt sätt tillgodose såväl försvarets som de värnpliktigas

intressen, har riksdagen funnit sig böra bifalla detsamma.

Icke vapenföra värnpliktiga.

Enligt nuvarande bestämmelser är icke vapenför värnpliktig skyldig

att, på sätt Konungen förordnar, tjänstgöra under fredstid i sammanlagt

182 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i en följd med början

under första eller andra året eller med en första och en andra tjänstgöring

under de tre första åren.

Eders Kungl. Maj:t har härutinnan föreslagit sådan ändring, att

tjänstgöringsskyldigheten för flertalet icke vapenföra värnpliktiga måtte omfatta

sammanlagt 240 dagar.

För icke vapenföra studenter och likställda skulle tjänstgöringsskyldigheten

bestämmas till 365 dagar samt fullgöras i eu följd med början

under första eller andra året; dock att icke vapenföra värnpliktiga, som

vid navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning

annan examen än maskinistexamen av tredje klassen, skulle tjänstgöra

i 360 dagar i en följd med början under första eller andra året.

För icke vapenföra värnpliktiga läkare, veterinärer, tandläkare in. fl.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sarnl. 1 käft. (Nr 1.) 7

Riksdagens

uttalande.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Kungl.

Maj:ts förslag.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse nr 1.

skulle tjänstgöringsförhållandena ordnas på samma sätt som för vapenföra

av motsvarande kategorier. Den avkortning av tjänstgöringstiden,

som skulle kunna medgivas värnpliktig, vilken inom föreskriven

tid fullgjort de studieprov, som Konungen bestämde, skulle dock bestämmas

till högst 60 dagar.

Vid bestämmandet av utbildningstidens längd göra sig olika synpunkter

gällande i fråga om vapenföra och icke vapenföra värnpliktiga.

För de förra måste nämnda tid uppenbarligen tillmätas med hänsyn till

möjligheten av att under densamma kunna bibringa vederbörande den utbildning,

som i fält erfordras för olika, truppslag och tjänstegrenar. Beträffande

de icke vapenföra måste däremot det inom armén och marinen

förefintliga behovet av att äga tillgång å arbetskrafter för fyllande av vissa

uppgifter bliva avgörande vid bestämmandet av tjänstgöringstidens längd.

Vid sådant förhållande är givetvis icke erforderligt att, på sätt i 1901 års

värnpliktslag ursprungligen var fallet, fastställa tjänstgöringstiden för de icke

vapenföra efter samma grunder som för de vapenföra. Genom den år 1912

företagna lagändringen har man också frånfallit denna princip och fastställt

en och samma tjänstgöringstid för samtliga icke vapenföra värnpliktiga,

oavsett vilket vapenslag eller vilken tjänst de än blivit tilldelade.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle nu utbildningstiden dels utsträckas

för de icke vapenföra över huvud taget, dels bestämmas längre

för studenter och likställda än för övriga.

Då man år 1912, i samband med tjänstgöringstidens bestämmande

lika för alla icke vapenföra, nedsatte densamma till 182 dagar, framhölls

från åtskilliga håll, att truppförbanden genom denna åtgärd komme att lida

brist på lämpliga arbetskrafter för den mångfald handräckningsgöromål av

skiftande natur, som städse förekomme, framför allt under de pågående

vapenövningarna och under tiden närmast efter deras avslutande. Följden

härav bleve, att vapenföra värnpliktiga måste i ökad utsträckning tagas i

anspråk för utförande av handräckningssysslor, och att den redan förut

allt för knappt tillmätta övningstiden därigenom komme att i ej oväsentlig

grad reduceras. Häremot gjordes emellertid gällande, att dylika vittgående

verkningar av tjänstgöringstidens avkortning kunde på ett tillfredsställande

sätt förebyggas genom utjämning av antalet icke vapenföra vid

olika vapenslag och truppförband samt genom ett rationellt utnyttjande

av bestämmelserna om tiden för tjänstgöringens fullgörande. Dessa vore

nämligen så avfattade, att ifrågavarande värnpliktiga kunde inkallas till

tjänstgöring å olika tider på året och i varje fall till det antal förhållandena

påkallade.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

51

Det torde emellertid icke kunna bestridas, att den företagna nedsättningen

i tjänstgöringstiden för de icke vapenföra vållat vissa svårigheter

vid en del truppförband. Aven om dessa svårigheter icke i och för sig

vore av beskaffenhet att böra föranleda en ökning av utbildningstiden,

synes det dock riksdagen riktigt, att då man nu går att vidtaga en ökning

av utbildningstiden för härens huvudmassa, fotfolket, utbildningstiden för

de icke vapenföra jämväl något utsträckes. Då den av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna utbildningstiden, 240 dagar, synes stå i lämplig proportion till

den för fotfolket ifrågasatta, har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders

Kung!. Maj:ts förslag härutinnan.

Med hänsyn till vad ovan anförts rörande den princip, som bör ligga

till grund för bestämmandet av utbildningstidens längd för de icke vapenföra,

har inom riksdagen någon tvekan yppats, huruvida man borde

fastställa en längre utbildningstid för studenter och likställda än för

andra icke vapenföra. Då emellertid, enligt vad propositionen giver vid

handen, flertalet bland icke vapenföra studenter och likställda, skulle på

grund av deras högre allmänbildning kunna bliva särskilt användbara i en

del befattningar, såväl i fred som krig, därest de erhölle en härför erforderlig

något längre utbildning, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag jämväl i förevarande hänseende. Emellertid synes

det riksdagen böra tagas under övervägande, huruvida icke dessa värnpliktiga

skulle kunna inskrivas såsom dugliga för viss tjänst eller befattning

vid krigsmakten i stället för att hänföras till kategorien icke vapenföra.

Reservtruppövning.

Vid framläggandet av 1901 års härordningsförslag betonades uttryckligen

såsom ett oundgängligt villkor för uppsättande av reservtrupper, att

eu särskild repetitionsövning borde komma till stånd för äldre årsklass.

I den till riksdagen avlåtna propositionen föreslogs också, att en sådan

övning om 15 dagar skulle äga rum vid infanteriet, positions- och fästni

ngsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna samt trängen. Denna framställning-

vann emellertid icke riksdagens bifall.

Under framhållande av att eu dylik övning utgjorde en oavvislig för- Kungl.

utsättning för den nu ifrågasatta reservorganisationen, har Eders Kungl. Maj:ts förMaj:t

föreslagit, att vapenför värnpliktig, vilken tilldelats hären, skulle vara sag''

skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnade, under nionde värnpliktsåret

i högst 15 dagar deltaga i reservtruppövning.

Sådana vapenföra värnpliktiga studenter och likställda, vilka utbil
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse nr 1.

Riksdagens

uttalande.

Nuvarande

förhållan
den.

das till värnpliktiga läkare, veterinärer, tandläkare m. fl. yrken, skulle

dock undantagas från skyldigheten att deltaga i reservtruppövning.

Därest de ifrågasatta reservtruppförbanden skola på ett tillfredsställande

sätt kunna fylla de uppgifter, som komma att påläggas dem, måste

givetvis deras såväl manskap som befäl erhålla någon övning redan under

fred. Utan någon sådan blir, såsom försvarsberedningarna framhållit,

»hela organisationen en pappersorganisation, som, då det gäller, kanske ej

fungerar och i varje fall ej ingiver det förtroende, som även till densamma

måste fordras».

Beträffande tidslängden för ifrågavarande övning har riksdagen ansett,

att densamma bör, i enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit, bestämmas

till högst 15 dagar vid fotfolket, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna,

trängen och intendenturtrupperna. Vid övriga truppslag,

nämligen rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjöroch

fälttelegraftrupperna, synes däremot reservtruppövningen böra omfatta

längre tid för att kunna motsvara därmed avsett ändamål och för att vid

vissa av truppslagen jämväl kunna möjliggöra truppförbandens uppbringande

till erforderlig styrka under repetitionsövningarna; och har riksdagen

förty funnit sig böra bestämma övningen vid dessa truppslag till högst

25 dagar. I sammanhang härmed har tiden för övningens fullgörande

vid sistnämnda truppslag synts riksdagen böra tillbakaflyttas några år.

I anslutning till vad riksdagen sålunda anfört och då det torde vara

lämpligt, att, på sätt vissa motionärer föreslagit, möjlighet finnes att åvägabringa

reservtruppövningar med två årsklasser på en gång, för att såmedelst

få till stånd dylika övningar i större förband, har riksdagen beslutit,

att reservtruppövning skall äga rum under nionde eller tionde värnpliktsåret

vid fotfolket, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna, trängen

och intendenturtrupperna samt vid övriga truppslag under femte eller

sjätte året.

Övning för landstormen.

Gällande värnpliktslag innehåller icke någon bestämmelse om skyldighet

för värnpliktig, tillhörande landstormen, att fullgöra någon tjänstgöring

under fredstid. Landstormens utbildning är för närvarande helt

och hållet grundad på frivillighet, övningarna hava utgjorts av frivilliga

skjutövningar, frivilliga befälsövningar och frivilliga övningar med landstormsavdelningar.

Sistnämnda övningar hava ännu icke tagit någon

nämnvärd omfattning, och de frivilliga skjutövningarna hava icke av landstormsmännen

omfattats med så allmänt intresse, att de kunna anses ut
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

53

göra en borgen för att landstormen i sin helhet i erforderlig grad underhåller

sin skjutskicklighet. Däremot hava de frivilliga befälsövningarna

lämnat ett jämförelsevis gott resultat.

För att landstormen skulle kunna fylla sin plats i riksförsvaret samt Kungl.

de i detta uppbåd ingående värnpliktiga icke bleve under krig uppoffrade förslag.

utan motsvarande nytta, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att landstormsman

skulle vara skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,

under fredstid för sin utbildning deltaga i en landstormsövning om 5

dagar.

Övningen skulle avse inkallelse, samling och utrustning av landstormen

samt tillämpningsövningar under förhållanden, vilka så mycket som

möjligt anslöte sig till förloppet vid mobilisering. För dessa övningar beräknades

minst tre dagar. Därutöver erfordrades två dagar för truppövningar

av mera formell natur samt för skjutövningar.

Redan 1902 års landstormskommitté framhöll, att därest landstormen Riksdagens

skulle kunna på något så när tillfredsställande sätt fylla sin uppgift, ford- attnlande

rades, att densamma tid efter annan samlades, om än icke för någon omfattande

övning, så dock för ett slags mönstring. Kommittén ansåg den

enklaste och följdriktigaste utvägen härvidlag vara att införa mönstringsskyldighet

för landstormen samt låta mönstringarna omfatta även en mobiliseringsövning.

I den mån tid och övriga omständigheter medgåve, borde

med de organiserade förbanden någon enklare övning (eventuellt fältskjutning

i trupp) utföras. Mönstringsskyldigheten skulle återkomma inom

varje landsto rinsområde vart fjärde år.

1907 års generalskommission ansåg, att ett åliggande att en gång

under tjänstetiden i landstormen undergå mönstring och övning kunde

vara för ändamålet tillfyllest. Beträffande den sammanlagda tiden för

mönstringen och övningen förordade kommissionen tre dagar, in- och utrycka

ngsdagar oräknade. Detta dagantal vore icke kortare, än att mönstringsförrättningen,

landstormsmännens utrustning med erforderliga persedlar,

organiseringen i landstormsförband in. in. kunde medhinnas.

Jämväl 1907 års försvarskommitté och försvarsberedningarna hava

uttalat sig för införandet av eu landstormsmönstring jämte övning.

Med hänsyn till vad det verkställda utredningsarbetet givit vid

handen, har riksdagen ansett, att lagstadgad övning med landstormen bör

komma till stånd. Av skäl, som i propositionen anföras, synes densamma

böra hava en varaktighet av 5 dagar.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse nr 1.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Kung!.

Maj:ts förslag.

Riksdagens

uttalande.

Ersättning åt värnpliktiga.

Penningbidraget.

Enligt 35 § 2 mom. värnpliktslagen erhåller till beväringen hörande

värnpliktig under tjänstgöring, förutom underhåll, sjukvård, beklädnad,

utrustningspersedlar och annan erforderlig utrustning, jämväl penningbidrag.

Detta, som före 1901 års härordnings antagande utgjorde 50 öre

om dagen, utgår sedan dess med 20 öre om dagen under den första tjänstgöringen

(rekrytskolan) ävensom under den tid, värnpliktig fullgör hela

den honom åliggande tjänstgöring i en följd, samt med 50 öre om dagen

under annan tjänstgöring.

Som förut nämnts, skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag landstormsman

vara skyldig att under fredstid för sin utbildning deltaga i en

landstormsövning om 5 dagar. Med anledning härav har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit, att i 39 § 1 mom. värnpliktslagen måtte införas en bestämmelse

av innehåll, att landstormsman under sådan övning skall bekomma,

förutom vissa andra förmåner, jämväl penningbidrag.

I fråga om penningbidragets storlek har Eders Kungl. Maj:t icke

ifrågasatt någon ändring.

Vid upprepade tillfällen efter 1901 års härordnings antagande hava

inom liksdagen framställningar av enskilda motionärer blivit gjorda därom,

att penningbidraget till de värnpliktiga måtte höjas till 50 öre om dagen

under hela tjänstgöringstiden. Dessa framställningar hava emellertid icke

lett till någon påföljd, huvudsakligen på grund av de med en dylik höjning

förenade avsevärda kostnaderna.

Uti vissa av de i samband med försvarsfrågan inom riksdagens

kamrar väckta motionerna hava framställningar om penningbidragets höjande

åter blivit gjorda.

Med anledning härav hava uppgifter införskaffats rörande de värnpliktigas

avlöningsförmåner i vissa främmande arméer. Av dessa uppgifter,

vilka, utom vad angår Norge, Danmark och Tyskland, hänföra sig till

förhållandena år 1911, framgår följande:

I Norge utgår under första tjänstgöringen ett »inkommenderingstillläggj»

å 15 öre om dagen med skyldighet för den värnpliktige att hålla sig

med kniv, sked, sybehör m. in. Under garnisonstjänst utbetalas, därest

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

55

den värnpliktige ej beredes inkvartering, garnisonstillägg med 35 öre om

dagen. Då förplägnad in natura ej utgår, höjes inkommenderingstillägget

till 1 krona om dagen. Under övningar utom förläggningsorten utbetalas,

då förplägnad in natura ej lämnas, ett »förplägnadstillägg» av 25 öre om

dagen.

Förutom nu nämnda avlöningsförmåner utgår jämväl i vissa fall helt

eller halvt »familjetillägg». Helt familjetillägg, utgörande per dag 35 öre för

hustru och 20 öre för varje barn under 16 år, utgår under icke ordinarie

vapenövningar till alla familjeförsörjare samt till garnisonerade värnpliktiga

vid övningar utom garnisonen samt vid tjänstgöring, då förplägnad utgår in

natura. Halvt familjetillägg, 20 respektive 10 öre, utgår under ordinarie

vapenövningar till familjeförsörjare, som därav är i behov.

I Danmark utgår under första tjänstgöringen »lön» med 85 öre

om dagen (vid livgardet 95 öre), med skyldighet för den värnpliktige att

anskaffa och underhålla skodon och småpersedlar (skjortor, strumpor, kalsonger,

ylletröjor). Då den värnpliktige erhåller förplägnad in natura, avdragas

65 öre om dagen. Utlämnas endast bröd, avdragas 20 öre.

I Tyskland utgår ett belopp av 22 pfennige om dagen, med skyldighet

för den värnpliktige att själv hålla sig med putstyg, sybehör och

tvättdon.

Vid utbekommande av underhåll in. in. in natura utgör de värnpliktigas

avlöning för år räknat i Belgien 74 kronor, i Japan 37—46 kronor,

i Österrike-Ungern 32 kronor 85 öre, i Italien 26 kronor, i Frankrike

och Rumänien 13 kronor, i Ryssland 11 kronor och i Bulgarien 8 kronor

65 öre.

Ehuru det vid eu jämförelse mellan å ena sidan det till våra värnpliktiga

utgående penningbidraget och å andra sidan de i förenämnda länder

de värnpliktiga tillkommande avlöningsförmåner kan förefalla, som om

anledning icke förefunnes att höja det förra utöver det nuvarande beloppet,

har riksdagen dock funnit sig böra besluta eu sådan höjning. En jämförelse

av förevarande slag kan aldrig bliva normerande för vad som rimligen

bör tillerkännas de värnpliktiga under deras tjänstgöring. Riksdagen

har därför, i anslutning till vad i förenämnda motioner föreslagits, beslutit,

att penningbidraget under all tjänstgöring i linjen skall utgå med 50 öre

om dagen.

Riksdagen har jämväl ansett, att en extra förhöjning i penningbidraget

bör ske för de värnpliktiga, som fullgöra reservtruppövning och deltaga i

landstormsövning. Dessa värnpliktiga komma att dragas från sina hem och

sina, familjer vid en ålder, då de flesta hava barn att försörja, och för flertalet

av dem komma dessa övningar alltså att, med nödvändighet innebära verklig

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse nr 1.

Nuvarande

bestämmel
ser.

Kungl.

Maj:ts förslag.

Riksdagens

uttalande.

ekonomisk uppoffring. Om man med full rätt kan utkräva dessa övningar

av medborgaren såsom nödvändiga för ett effektivt försvar, synes det å andra

sidan angeläget att träffa sådana anordningar, att till den personliga börda,

som ligger i övningens fullgörande, icke behöver komma en allt för stor

direkt ekonomisk uppoffring för vederbörande. Av nu angivna skäl har

riksdagen beslutit, att under reservtruppövning och landstormsövning penningbidraget

skall utgå med 1 krona om dagen.

Den sålunda beslutade höjningen av penningbidi’aget synes emellertid

icke böra inträda, förrän den nya värnpliktslagens bestämmelser

rörande tjänstgöringstiden träda i tillämpning, d. v. s. i regel från och

med november 1915. För de värnpliktiga, som under sommaren nästkommande

år fullgöra första tjänstgöringen, bör således penningbidraget

utgå enligt nuvarande grunder, dock med iakttagande därav att till årsklassen

1914 yngre hörande värnpliktiga erhålla penningbidrag till förhöjt

belopp för den tid, varmed tjänstgöringstiden kommer att överstiga den

för närvarande bestämda.

Penningtillskottet.

Enligt bestämmelserna i § 35 mom. 2 värnpliktslagen erhåller till

beväringen hörande värnpliktig, som tillhör antingen sådant truppslag vid

hären, vars tjänstgöring jämlikt § 27 värnpliktslagen överstiger sammanlagt

240 dagar, eller flottan, särskilt tillskott i penningar för den utbildningstid,

som överskjuter 240 dagar. Detta penningtillskott utgår för närvarande

med 20 öre om daghem

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att penningtillskott måtte utgå

endast åt värnpliktig, vars tjänstgöring, reservtruppövning oräknad, överstiger

sammanlagt 340 dagar och för tid överstigande nämnda dagantal.

Såsom förut nämnts, har riksdagen beslutit, att det till de värnpliktiga

skall utgå penningbidrag med 50 öre om dagen under all tjänstgöring

i linjen. Vid sådant förhållande och då genom tjänstgöringstidens

utsträckning för fotfolket tilldelade värnpliktiga skillnaden i övningstidens

längd mellan de olika vapenslagen icke kommer att bliva så framträdande,

som nu är fallet, synes anledning icke vidare förefinnas att tilldela ett

särskilt penningtillskott utöver penningbidraget åt andra värnpliktiga än

sådana, som i och för utbildning till och fullgörande av mera kvalificerade

befattningar få underkasta sig en längre tjänstgöring än övriga samma

truppslag tilldelade värnpliktiga. På grund härav har riksdagen, i anslut
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

57

ning till vad vissa motionärer föreslagit, besluta, att penningtillskott skall

utgå allenast till värnpliktiga, vilka tjänstgöra såsom underbefäl, under tiden

för sådan tjänstgöring. Penningtillskottet har riksdagen ansett höra bestämmas

till 25 öre om dagen utom under tredje repetitions-(regements-)

övningen vid fotfolket, då detsamma bör utgå med 50 öre om dagen till

dem, som tjänstgöra såsom underbefäl och uttagits enligt § 26 mom. 2

värnpliktslagen.

Värnpliktslagens särskilda §§.

Efter att i det föregående hava redogjort för sin uppfattning rörande

huvudpunkterna i det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till ny

värnpliktslag, övergår riksdagen till att yttra sig angående lagförslagets

särskilda §§.

§§ 1 och 3.

Beträffande de i dessa §§ företagna ändringarna har riksdagen redan

i det föregående yttrat sig.

§ 2.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna formella jämkningen av förevarande

§ har riksdagen icke funnit vara av förhållandena påkallad. Riksdagen

har därför ansett, att den nuvarande avfattningen bör bibehållas

med den ändring, som betingas av värnpliktsålderns sänkning till tjugu år.

§ 6.

Riksdagen har velat framhålla angelägenheten av, att uti 16 §

inskrivningsförordningen intages uttrycklig bestämmelse därom, att anmälan

om att bliva inskriven såsom underårig skall göras vid inskrivningsförrättning.

§ 10.

I denna § föreskrives, att värnpliktig, som för viss tid är förlustig

medborgerligt förtroende, under samma tid ej får vapenövas utan skall användas

till lämpliga arbeten vid hären eller flottan.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1014. 14 samt.. 1 käft. (Nr 1.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse nr 1.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att denna föreskrift måtte ersättas

av en bestämmelse av innehåll, att värnpliktstjänstgöringen för dylik

värnpliktig skall uppskjutas, till dess den värnpliktige återvunnit medborgerligt

förtroende.

Häremot har riksdagen icke haft något att erinra.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att till ifrågavarande §

måtte fogas ett nytt moment av innehåll, att därest värnpliktig blivit upprepade

gånger straffad efter strafflagen för krigsmakten och omständigheterna

äro sådana, att krigsman, tillhörande det fast anställda manskapet,

kunnat i motsvarande fall skiljas från sin anställning, den värnpliktige

Unge överföras till särskild avdelning av krigsmakten för att där fullgöra

sin tjänstgöringsskyldighet.

Det föreslagna nya momentet avser frågan om avskiljande till särskilda

avdelningar av krigsmakten utav sådana sämre element bland de

värnpliktiga, som kunna antagas öva ett demoraliserande inflytande å

övriga värnpliktiga.

Denna fråga står i nära samband med den hos oss tidigare tillämpade

anordningen, enligt vilken värvad trupp tillhörande manskap, som på

grund av begångna disciplinförseelser strukits ur rullorna, överfördes till

värvade arméns disciplinkompani för att där under sin återstående kapitulationstid

hållas till allmänt arbete.

Sedan riksdagen i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 2 maj 1894

anhållit om utredning, huruvida den i 27 § disciplinstadgan förekommande

bestämmelsen om överförande av bestraffat manskap, tillhörande värvad

trupp, till nämnda disciplinkompani kunde upphävas, eller, om berörda bestraffningssätt

skulle finnas behöva i eu eller annan form bibehållas, detsamma

icke borde ådömas endast av krigsrätt, utfärdade Eders Kungl. Maj:t

den 22 november 1895 kungörelse angående ändrad tydelse av 27 § disciplinstadgan,

enligt vilken kungörelse värvad trupp tillhörande manskap ej

vidare skulle vid strykning ur rullorna överföras till disciplinkompaniet,

varefter Eders Kungl. Maj:t den 29 december 1896 fattade beslut om upplösning

av nämnda institution.

I den motion, som låg till grund för riksdagens förenämnda skrivelse,

framhölls bland annat, vilken betydande och av överordnad myndighet ej

kontrollerad makt, som i förevarande hänseende läge i händerna på cheferna

för de värvade regementena och kårerna, samt påvisades, hurusom tillämpningen

av ifrågavarande bestämmelse vid de olika truppförbanden verkat

synnerligen ojämnt. Tillika ifrågasattes lämpligheten av att sammanföra

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

59

dessa mindre goda element till en särskild anstalt, från vilken de ej i regel

torde utgå moraliskt förbättrade.

Den av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna bestämmelsen, som icke har

någon motsvarighet i gällande värnpliktslag, har sin upprinnelse i ett av

krigslagstiftningskommittén utarbetat förslag till lag angående ändring av

10 § värnpliktslagen.

I kommitténs den 3 april 1905 avgivna betänkande upptogs till behandling

frågan om lämpligaste förfaringssättet beträffande individer, vilka

icke läte sig rätta av upprepade bestraffningar för förseelser mot den militära

strafflagen. Sedan kommittén därvid av anförda skäl förklarat sig ej

kunna förorda vare sig införande hos oss av en sådan anordning, varigenom

såsom militärt straff skulle kunna åläggas överflyttning till disciplinkompani

eller annan dylik avdelning, där den straffskyldige kunde underkastas

strängare behandling än eljest, eller en lagstiftning i den riktning,

att eu värnpliktig, som blivit upprepade gånger straffad efter strafflagen

för krigsmakten, skulle — i likhet med vad som för motsvarande fall såväl

enligt nuvarande lag som enligt kommitténs strafflagsförslag gällde beträffande

det fast anställda manskapet — kunna helt och hållet skiljas från

krigsmakten, övergick kommittén till behandling av frågan, huruvida särskilda

anordningar borde vidtagas för att avskilja sådana värnpliktiga, som

undergått ett flertal bestraffningar för förseelser mot den militära strafflagen,

men ännu fortfarande visade sig framhärda i olydnad eller vanart,

från det övriga manskapet för fullgörande av återstående dem åliggande

tjänstgöring vid en eller flera särskilda avdelningar. Genom en sådan anordning,

som icke innebure något straff, då för behandlingen av de sålunda

avskilda värnpliktiga icke skulle gälla andra eller strängare regler än de

vanliga, skulle i främsta rummet vinnas, att övriga värnpliktiga kunde

undandragas det i disciplinärt hänseende demoraliserande inflytande, som

det dagliga umgänget i och utom tjänsten med dylika individer vore ägnat

att utöva. Med kännedom om exemplets makt i den ålder, vari flertalet

värnpliktiga befunne sig, syntes man ej kunna nog högt skatta fördelen av

en anordning, som möjliggjorde avskiljande av dylika sämre element från

ofördärvade, men måhända ännu icke med tillräcklig moralisk motståndskraft

utrustade kamrater. Eu anordning av ifrågavarande beskaffenhet vore

även i det avseende fördelaktig, att därigenom en upprepade gånger för

förseelser mot den militära ordningen straffad värnpliktig kunde förflyttas

från eu ort, där de lokala förhållandena måhända visat sig för honom innebära

ökade frestelser till dylika förseelser, till en plats, som i detta hänseende

vore gynnsammare ställd, och där möjligheten att utöva eu effek
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse nr 1.

tiv kontroll över de värnpliktigas uppträdande tilläventyrs vore större än

å förra stället. Så till vida kunde ock i en sådan anordning ligga en

äggelse till självtukt och ett bättre iakttagande av de militärtjänsten åtföljande

förpliktelser, som det otvivelaktigt skulle ligga i de värnpliktigas

intresse att, såvitt möjligt, söka undgå dylik förflyttning. Med hänsyn till

de fördelar, som en anordning av ifrågavarande beskaffenhet skulle medföra,

och då erfarenheten, särskilt inom flottan, bekräftat behovet av föreskrifter,

som möjliggjorde ett avskiljande av sådana element, varom här

vore fråga, hade kommittén funnit sig böra framställa ett förslag i sådan

riktning. Vid upprättandet av detta förslag hade kommittén anslutit sig

till bestämmelserna i § 30 mom. 3 av kommitténs strafflagsförslag. Under

enahanda förutsättningar, som där angivits, för att krigsman, tillhörande

det fast anställda manskapet, skulle kunna skiljas från sin anställning vid

krigsmakten, hade kommittén ansett en värnpliktig böra kunna överföras

till särskild avdelning av krigsmakten för att där fullgöra sin tjänstgöringsskyldighet.

Förutsättningarna skulle sålunda vara, att den värnpliktige

blivit tre eller flera gånger straffad efter strafflagen för krigsmakten och,

därest bestraffningarna utgjort endast disciplinstraff, minst en gång undergått

tredje gra’dens arrest samt att han inom fem år, efter det han

undergått den av dessa bestraffningar, som sist verkställts, begått

nytt brott, som i samma lag vore belagt med ansvar, dock att

hänsyn ej finge tagas till bestraffning, som den brottslige undergått,

där vid den tid, då det sista brottet förövades, tio år förflutit, sedan

bestraffningen blivit till fullo undergången. Efter vad kommittén tänkt

sig, skulle avskiljandet aldrig vara ovillkorligt utan bero på prövning

i det särskilda fallet och allenast inträda, då krigstuktens upprätthållande

det krävde.

I ett fall hade kommittén ansett den föreslagna bestämmelsen böra

komma till användning redan på ett i viss mån tidigare stadium, nämligen

då fråga vore om en sådan värnpliktig, som förut tillhört det fast anställda

manskapet, men enligt nyssberörda lagrum blivit från sin anställning vid

krigsmakten skild. Visserligen syntes den sålunda »utstraffade» icke böra

vid inträde i tjänstgöring såsom värnpliktig kunna omedelbart överflyttas

till särskild avdelning, men kommittén ansåge dock denna påföljd böra

kunna tillgripas, så snart den värnpliktige i fråga beginge brott, som i

strafflagen för krigsmakten vore belagt med ansvar.

Inom kommittén hade varit ifrågasatt, huruvida enahanda påföljd ej

borde utan vidare inträda, då värnpliktig före eller efter värnpliktens inträdande

dömts till straffarbete eller svårare straff. Jämlikt § 30 mom. 2

i kommitténs strafflagsförslag skulle fast anställd krigsman i motsvarande

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

61

fall i regel skiljas från sin anställning. Men den omständigheten, att en

värnpliktig en gång begått ett så groft brott, att han därför förskyllt straffarbete,

syntes icke i och för sig innebära, att umgänget med honom skulle

utöva någon in disciplinärt avseende demoraliserande inverkan på övriga

värnpliktiga. A andra sidan syntes det ur samhällets synpunkt vara ganska

riskabelt att utan tvingande nödvändighet sammanföra för grova brott

straffade personer, då erfarenheten visat, att sådant ofta medförde ökning i

brottslighet genom de ömsesidiga dåliga inflytelser, vartill därigenom tillfälle

gåves. Kommittén hade därför stannat vid att icke giva sitt förslagstörre

utsträckning, än ovan angivits.

Då förslaget innefattade en rubbning av vad i värnpliktslagen stadgades

om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet i allmänhet,

hade kommittén ansett de föreslagna bestämmelserna hava sin rätta

plats i nämnda lag och lämpligast kunna såsom ett nytt moment sammanföras

med de i 10 § därstädes givna föreskrifter.

De närmare bestämmelser, som erfordrades rörande tillämpningen av

det nu föreslagna lagstadgandet, hade kommittén ansett böra meddelas av

Konungen. Kommittén ville emellertid i korthet antyda, huru kommittén

tänkt sig, att förslaget lämpligen skulle genomföras. Sådana upprepade

gånger straffade värnpliktiga, vilkas avskiljande från övriga värnpliktiga

syntes för disciplinens upprätthållande erforderligt, skulle från det regemente

eller truppförband eller den station av flottan, de eljest tillhörde,

överföras till vissa särskilda å rikets fästningar förlagda regementen och

truppförband, såvitt möjligt tillhörande samma vapenslag som det, vartill

de värnpliktiga i fråga vid inskrivningen uttagits. Från flottan syntes i

sådant fall dylika värnpliktiga lämpligen kunna överflyttas till kustartilleriet.

Vid dessa regementen och truppförband skulle av dessa sålunda överförda

värnpliktiga, jämte tilläventyrs befintliga egna värnpliktiga av samma

kategori, bildas särskilda avdelningar, vilka skulle förläggas i möjligaste

mån avskilt från det övriga manskapet och för sig vapenövas. I regel

syntes sålunda överflyttad värnpliktig böra fullgöra hela sin återstående

tjänstgöring vid det regemente eller truppförband, vartill han överförts.

Dock syntes vederbörande befälhavare böra kunna i särskilda fall tillåta

värnpliktig, som gjort sig därav förtjänt, att få återgå till förutvarande

regemente eller truppförband eller station av flottan.

Med stöd av nu återgivna motivering föreslog krigslagstiftningskommittén,

att i 10 § värnpliktslagen skulle inrymmas ett nytt moment av

följande lydelse:

»Har värnpliktig blivit upprepade gånger straffad efter strafflagen för

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skmvelse nr 1.

krigsmakten, och äro omständigheterna sådana, att krigsman, hörande till

det vid krigsmakten fast anställda manskapet, kunnat i motsvarande fall

jämlikt 30 § 3 mom. nämnda lag skiljas från sin anställning, då må, utan

hinder av vad nedan stadgas om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet

i allmänhet, i den ordning och i enlighet med de närmare

bestämmelser, som av Konungen meddelas, sådan värnpliktig överföras

till särskild avdelning av krigsmakten för att där fullgöra sin tjänstgöringsskyldighet.

Lag samma vare ock, ifall värnpliktig, som tillhört det fast anställda

manskapet, men enligt nyssnämnda lagrum blivit från sin anställning vid

krigsmakten skild, begår brott, som i strafflagen för krigsmakten är belagt

med ansvar.»

Uti de utlåtanden från militära myndigheter, som avgåvos över förslaget,

anmärktes bland annat, att det ifrågasatta förfaringssättet beträffande

de sämre elementen bland de värnpliktiga komme att verka allt för

långsamt, då det skulle erfordras minst fyra bestraffningar, innan en värnpliktig

kunde överföras till den föreslagna särskilda avdelningen.

Vid vederbörlig granskning inom högsta domstolen anmärktes av ett

justitieråd gentemot den föreslagna lydelsen av sista stycket i det föreslagna

nya momentet, att värnpliktig, som tillhört det fast anställda manskapet,

men enligt 30 § 3 mom. i strafflagen för krigsmakten blivit från sin

anställning vid densamma skild, borde i samband med att han skildes

från sin fasta anställning vid krigsmakten överföras till den ifrågasatta

särskilda avdelningen av densamma.

Den sålunda av ett justitieråd gjorda anmärkningen föranledde emellertid

icke någon ändring i krigslagstiftningskommitténs förslag, då detta

genom proposition framlades inför 1908 års riksdag. Med föranledande

av att den militära rättegångsordningen icke i sammanhang med strafflagsförslaget

gjorts till föremål för nämnda riksdags avgörande, blev nu

ifrågavarande förslag, utan närmare prövning, av riksdagen lämnat utan

bifall.

I skrivelse den 5 november 1912 gjorde civilkommissionen en framställning

till Eders Ivungl. Maj:t i förevarande ämne, avseende att Eders Kungl.

Maj:t måtte taga under övervägande, huruvida värnpliktiga, som förut innehaft

fast anställning vid krigsmakten, men på grund av begångna förseelser blivit

avskedade från sin anställning, lämpligen kunde, avskilda från övriga värnpliktiga,

vapenövas för sig själva eller användas till lämpliga för statens

räkning erforderliga arbeten. Till stöd för denna framställning anförde

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

63

kommissionen, att ett jämförelsevis stort antal bestraffningar vid vissa

av kommissionen besökta truppförband förekommit beträffande fast anställd

personal av manskaps grad samt beträffande sådana värnpliktiga, vilka

förut innehaft fast anställning vid krigsmakten, att bland dessa krigsmän

samma individer gång efter annan gjort sig skyldiga till nya

förseelser, i många fall av enahanda art som de, för vilka de tidigare undergått

bestraffning, att begivenhet på spritdrycker vore synnerligen allmän

bland dessa krigsmän, av vilka flera under rusets inflytande begått

förseelser av i många fall svårare art, samt att ifrågavarande krigsmän,

efter att hava avskedats från sina anställningar och överförts till beväringen,

under återstående repetitionsövningar tillsammans med övriga värnpliktiga

merendels fortsatte att begå förseelser av olika art samt genom

sitt dåliga uppförande och i övrigt utövade ett synnerligen menligt inflytande

å övriga värnpliktiga.

över civilkommissionens förevarande framställning avgåvos yttranden

av vederbörande arméfördelnings- och likställda chefer, stationsbefälhavarna

vid flottans stationer, chefen för kustartilleriet samt chefen för generalstaben.

Flertalet av dessa myndigheter hade inhämtat yttranden av underlydande

regements- och kårchefer.

Några av de hörda myndigheterna ställde sig; avvisande mot det

framställda förslaget. Det stora flertalet myndigheter ansågo däremot, att

kommissionens o förslag vore ett steg i rätt riktning och att något borde i

saken åtgöras. Åtskilliga framhöllo emellertid, att kommissionens förslag vore

för begränsat och borde avse icke endast värnpliktiga, som innehaft fast anställning

vid krigsmakten, utan alla värnpliktiga samt, enligt mångas förmenande,

jämväl det fast anställda manskapet. Det senare yrkandet grundades

å en kritik av den nuvarande utstraffningsmetoden av fast anställt

manskap och åsyftade återinförande, om ock under andra former, av

det s. k. disciplinkompaniet. Andra åter avrådde emot att beträda

denna väg.

Chefen för generalstaben framhöll, att då civilkommissionens förslag

avsåge endast vissa f. d. fast anställda värnpliktiga, men det vore ett

redan länge känt och flera gånger påvisat förhållande, att även bland andra

värnpliktiga individer funnes, vilka i förevarande hänseende vore fullt

jämställda med de av kommissionen åsyftade, förslaget innebure eu olikhet

inför lagen, vilken icke vore av kommissionen motiverad eller av någon

särskild omständighet påkallad, frånsett att förslaget genom att rikta sig

mot f. d. fast anställda skulle dels blott i en viss mån främja det därmed

avsedda syftet, dels undergräva volontärinstitutionens anseende.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse nr 1.

Flertalet myndigheter sago i avskiljandet av de individer, varom

vore fråga, en nödfallsåtgärd för att skydda de bättre elementen mot de

förras fördärvliga inflytande, och många framhöllo med skärpa betydelsen av

förslagets genomförande ur avskräckningssynpunkt. En och annan myndighet

betonade emellertid, att förslaget närmast borde ses ur synpunkten av att

kunna förbättra de ifrågavarande individerna och att avskiljandet för den

skull borde betecknas såsom en prövningstid, varunder vederbörande borde

beredas möjlighet att lägga i dagen en förbättring, som berättigade till

återförening med övriga värnpliktiga.

I fråga om sättet och formerna för avskiljandet påpekades behovet av

omsorgsfullt genomtänkta föreskrifter därutinnan och framhölls särskilt

lämpligheten av, att överförandet till särskild avdelning skedde genom beslut

av krigsrätt eller i vissa fall av inskrivningsnämnd eller inskrivningsrevision.

Beträffande sättet för förslagets genomförande gingo meningarna

bland de hörda myndigheterna mycket i sär. Medan somliga bestämt

förordade militär utbildning för de ifrågavarande elementen, höllo däremot

andra före, att de borde användas till arbeten av lämplig natur,

exempelvis befästningsarbeten, vägbyggnadsarbeten och utdikning av myrmarker

å kronans domäner. Allmänt framhölls, att personerna i fråga ej

borde få kvarstanna vid sina respektive truppförband i särskilda avdelningar,

enär den avsedda isoleringen därigenom ej vunnes och befälstillgången

ej vore tillräcklig härför, utan i stället sammanföras till för

armén och flottan eller större delar därav gemensamma avdelningar, vilka

helst borde förläggas till någon av rikets fästningar (Boden eller Karlsborg).

Avdelningarna borde hava militärisk organisation. I fråga om befälet

framställdes olika förslag. Medan somliga ansågo, att detta borde

kommenderas från de särskilda truppförbanden, framhölls från annat håll,

att särskilt befäl borde för ändamålet anställas, eventuellt med bättre avlöningsförmåner

än befälet i allmänhet. Med hänsyn till det outredda

skick, vari frågan om avdelningarnas organisation och om genomförandet

av förslaget i övrigt förelåge, framhölls från vissa håll angelägenheten av

en närmare utredning i förevarande hänseende.

Då Eders Kungl. Maj:t den 18 juli 1913 beslöt inhämta lagrådets

utlåtande över inom justitiedepartementet utarbetade förslag till nya krigslagar,

överlämnades i samband därmed till lagrådet jämväl förslag till lag

om ändi’ad lydelse av 10 § värnpliktslagen. Formuleringen av paragrafen

var densamma, som krigslagstiftningskommittén föreslagit och varöver högsta

domstolen tidigare avgivit utlåtande. Förslaget lämnades av lagrådet

utan anmärkning.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

65

Uti sitt den 11 maj 1914 avgivna yttrande över det inom lantförsvarsdepartementet

utarbetade förslaget till ny värnpliktslag framhöll generalskommissionen,

att beträffande 10 § 3 mom., såsom stående i samband

med krigslagstiftningsbestämmelser m. m., någon närmare prövning icke

kunnat göras. Syftet, som i hög grad vore förtjänt av att förverkligas, föranledde

emellertid ingen erinran.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen av ifrågavarande moment

skiljer sig i två olika hänseenden från den avfattning, som givits samma

moment såväl i krigslagstiftningskommitténs av högsta domstolen granskade

och i 1908 års proposition upptagna förslag som i det förslag, varöver lagrådet

yttrat sig. Dels har den i de tidigare förslagen i första stycket förekommande

hänvisningen till strafflagen för krigsmakten (30 § 3 mom. i

krigslagstiftningskommitténs förslag och 29 8 3 mom. i det för innevarande

riksdag framlagda förslaget) uteslutits, dels har sista stycket av momentet

enligt dess tidigare avfattning icke medtagits. Eders Kungl. Maj:ts proposition

lämnar icke någon upplysning om anledningarna till de sålunda vidtagna

ändringarna. Uteslutningen av förenämnda hänvisning till strafflagen

för krigsmakten medför emellertid en annan ståndpunkt än de äldre förslagen

intagit i fråga om till straffarbete dömd värnpliktig, och utelämnandet av det

sista stycket »Lag samma vare etc.» innebär en ändrad ståndpunkt i fråga om

möjlighet till avskiljande å tidigare stadium av den utav civilkommissionen

avhandlade gruppen eller f. d. fast anställt manskap, som på grund av förseelser

mot strafflagen för krigsmakten skilts från sin anställning vid krigsmakten.

Ingendera av ifrågavarande avvikelser från de äldre förslagen

synes vara av förhållandena påkallad, och särskilt synes den senare till

sina verkningar ej vara önsklig.

Beträffande själva frågan om lämpligheten av att kunna avskilja vissa

sämre element av värnpliktiga till förebyggande av deras demoraliserande

inverkan å övriga värnpliktiga, synes en dylik anordning, om än i sig

innebärande vissa olägenheter, rätt tillämpad kunna bliva till gagn i det

åsyftade hänseendet.

Det från militärt håll vid avgivandet av yttrande över civilkommissionens

framställning framkomna önskemålet att kunna avskilja icke blott

vissa värnpliktiga utan jämväl med dessa likställda bland det fast anställda

manskapet är en fråga, som berör strafflagen för krigsmakten och bär

således icke i detta sammanhang kunnat komma under bedömande.

Om riksdagen således icke ställer sig avvisande mot tanken på eu

anordning, varigenom möjlighet beredes att avskilja ifrågavarande element

från övriga värnpliktiga, håller riksdagen dock före, att starka garantier

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 käft. (Nr 1.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse nr 1.

måste beredas, för att densamma skall bliva med urskiljning och sorgfällighet

tillämpad. Eders Kungl. Maj:ts proposition innehåller icke någon

antydan om, huru man härutinnan tänkt sig saken anordnad. Erfarenheterna

från det förra disciplinkompaniet visa bland annat, att därest bestämmanderätten

lägges enbart i vederbörande befäls hand, en mycket ojämn tillämpning,

ägnad att motverka anordningens syfte, kan vara att emotse.

Det torde därför vara nödigt, att eu annan anordning träffas, och synes

det riksdagen som om avgörandet med fördel skulle kunna läggas i vederbörande

krigsrätts händer. I varje fall synes en utredning härutinnan

vara erforderlig.

Jämväl ur eu annan synpunkt föreligger skäl att icke nu bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag. De över civilkommissionens framställning avgivna

yttrandena visa, hurusom meningarna gå betydligt i sär, då fråga är om

det lämpligaste sättet för förslagets genomförande. Ett närmare övervägande

av och ståndpunkttagande i dessa förhållanden från Eders Kungl.

Maj:ts sida synes vara av behovet påkallat, innan riksdagen fattar beslut

i frågan.

Av nu angivna skäl har riksdagen funnit sig böra hos Eders Kungl.

Maj:t anhålla om förnyad utredning i ämnet.

§ 11-

I anslutning till vad 1914 års generalskommission föreslagit har riksdagen

ansett, att de nuvarande långa och svåruttalade benämningarna

»inskrivningsområdesbefälhavare», »rullföringsområdesbefälhavare» och »sjörullföringsområdesbefälhavare»

borde utbytas mot de kortare benämningarna

Anskri vningsbefälhavares, »rullföringsbefälhavare» och »sjörullföringsbefälhavare»,

och har riksdagen med anledning härav företagit erforderliga j ämkningar

i lagens särskilda paragrafer. För undvikande av onödiga kostnader

för omtryckning av reglementen, instruktioner, blanketter m. m.

synas emellertid de nuvarande benämningarna kunna tillsvidare bibehållas

vid sidan av de nya.

§ 15.

Enligt bestämmelserna i 2 mom. åligger det å sjömanshus inskriven

värnpliktig, som anmäler sig till inskrivning vid inskrivningsförrättning

för annat sjömanshus än det han tillhör, att därvid, förutom prästbetyg,

avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande såväl sin

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1. 67

befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit inmönstrad

till sjöfart.

I anslutning till vad 1914 års generalskommission föreslagit, har riksdagen

ansett, att till lättnad för de värnpliktiga bör medgivas, att därest

intyg av förenämnda slag icke kunnat anskaffas, sjöfartsbok må i stället

av den värnpliktige företes.

En motsvarande jämkning har av riksdagen vidtagits i § 40 mom. 2.

§ 16.

Enligt mom. 1 kan uppskov med inskrivning till nästföljande

år meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning,

såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt,

vid inskrivningsförrättningen befinnes till tjänstgöring oförmögen eller

olämplig.

Med hänsyn därtill, att värnpliktstjänstgöringen är avsedd att påbörjas

för det stora flertalet värnpliktiga omkring ett och ett halvt år

tidigare än för närvarande, har Eders Kungl. Maj:t ansett det vara av vikt,

att vid inskrivningsförrättningen noggrannt undersökes, huruvida den värnpliktige

nått sådan kroppsutveckling, att han å ena sidan vore användbar

och lämplig till ifrågavarande tjänstgöring och å andra sidan kunde fullgöra

densamma utan att genom de därmed förenade ansträngningarna utsättas

för men eller fara. Med hänsyn härtill har Eders Kungl. Maj:t föreslagit en

sådan jämkning av bestämmelserna i detta moment, att desamma blivit

något skärpta.

Enligt såväl den nuvarande som den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

avfattningen ankommer det på vederbörande inskrivningsmyndighets beprövande

att i förevarande fall meddela uppskov med inskrivningen. Då

nu värnpliktstjänstgöringen skall börja avsevärt tidigare än för närvarande,

är det att förvänta, att en hel del värnpliktiga vid tiden för inskrivningen

icke hava nått en sådan kroppsutveckling, att de kunna utan fara för sin

hälsa inträda i tjänstgöring. Dylika värnpliktiga böra städse meddelas

uppskov med inskrivningen till ett följande år. För att givå uttryck häråt

har riksdagen funnit sig böra vidtaga den jämkningen i momentets avfattning,

att uttrycket »Uppskov — — — kan meddelas» ändras till

»Uppskov — — — meddelas».

Då vidare den utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna avfattningen icke synes

med full tydlighet giva vid handen, att det skall vara icke tjänstgöringen

såsom sådan utan de med densamma förenade ansträngningarna, som

Mom. 1.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse nr 1.

kunna befaras medföra men eller fara för den värnpliktige, har riksdagen

ansett sig jämväl böra vidtaga härav betingad jämkning i momentets avfattning.

Enligt den nuvarande avfattningen av mom. 2 kan uppskov med

inskrivning till nästföljande'' års inskrivningsförrättning under vissa förutsättningar

medgivas bland andra enda arbetsföra sonen, sonsonen eller

dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader eller till

änka eller ogift kvinna.

Härutinnan har enskild motionär föreslagit sådan ändring, att uppskov

skulle under enahanda förutsättningar kunna medgivas jämväl enda

arbetsföra sonen, sonsonen eller dottersonen till frånskild eller övergiven

hustru.

Då riksdagen i likhet med motionären anser, att billighetsskäl tala

för, att frånskild eller övergiven hustru i förevarande fall likställes med

änka eller ogift kvinna, har riksdagen funnit sig böra bifalla motionärens

förslag.

§ 19.

Enligt mom. 1 e) åligger det inskrivningsnämnden att verkställa

tilldelning av värnpliktiga till de olika truppslagen och tjänsterna under

iakttagande bland annat, att fotfolket tilldelas sådana icke för flottan avsedda

värnpliktiga, vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda

av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter.

Sådan tilldelning må dock, i de fall Konungen bestämmer, verkställas

av inskrivningsrevisionen.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle tilldelningen av värnpliktiga

till de olika truppslagen, tjänsterna eller befattningarna, där sådant icke tillkomme

inskrivningsrevisionen, fortfarande verkställas av inskrivningsnämden.

Med hänsyn därtill att enligt förslaget skillnaden mellan tjänstgöringstiden

för fotfolket och tjänstgöringstiden vid de flesta specialvapnen

förminskas, har förenämnda stadgande om att vissa värnpliktiga skola tilldelas

fotfolket ansetts icke längre böra kvarstå. I stället har införts ett

stadgande, att den särskilda uttagningen för utbildning till underbefäl eller

fackmän vid fotfolket icke må drabba den, som visar, att fullgörande av

sådan tjänstgöring skulle bereda honom eller av hans arbete beroende nära

anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att i förevarande moment måtte

införas en bestämmelse, att inskrivningsnämnden skall, enligt föreskrifter,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

69

som Konungen meddelar, anteckna vissa värnpliktiga såsom lämpliga att,

utöver de visst truppslag eller viss tjänst eller befattning tilldelade, i händelse

av behov uttagas till sådant truppslag eller sådan tjänst eller befattning.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser införande av full

likställighet mellan de värnpliktiga vid uttagningen till de särskilda vapenslagen,

har riksdagen icke något att erinra, ej heller mot bestämmelsen, att

inskrivningsnämnden skall anteckna vissa värnpliktiga såsom lämpliga att,

utöver de visst truppslag eller viss tjänst tilldelade, i händelse av behov

uttagas till sådant truppslag eller sådan tjänst.

Såsom ovan antytts, skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag uttagningen

av värnpliktiga för utbildning till underbefäl eller fackmän ske i sammanhang

med inskrivningen samt verkställas av inskrivningsnämnden, eventuellt

inskrivningsrevisionen. Denna anordning har motiverats därmed, att hänsyn

på så sätt bleve tagen till de värnpliktigas berättigade intressen, och att de

värnpliktiga omedelbart finge veta, till vilken tjänstgöring de inskreves.

Under framhållande av att ett gott urval av det till befälsämnen

lämpligaste materialet kunde ske endast genom de militära myndigheterna

och sedan de värnpliktiga varit i någon tids tjänstgöring, har enskild

motionär föreslagit, att uttagningen av värnpliktiga till underbefäl och

fackmän måtte ordnas sålunda, att vederbörande befäl en viss tid (exempelvis

6 veckor eller 2 månader) efter rekrytskolans början uppgjorde och

till inskrivningsrevisionen insände en förteckning på de värnpliktiga, som

på grund av ådagalagda lämpliga egenskaper bleve föreslagna till uttagning.

Förteckningen borde upptaga ett antal, som med exempelvis 50 procent

överstege det behövliga antalet. Inför inskrivningsrevisionen skulle de sålunda

föreslagna lämnas tillfälle att yttra sig, varefter inskrivningsrevisionen

skulle verkställa urvalet.

I likhet med motionären anser riksdagen, att det av Eders Kungl. Majrt

föreslagna sättet för uttagningen icke är tillfredsställande. De därmed

förenade fördelarna motvägas nämligen av åtskilliga nackdelar. Det ligger

i sakens natur, att ett gott urval av det till befälsämnen lämpligaste materialet

kan ske endast genom de militära myndigheterna, och att urvalet

kan göras först sedan de värnpliktiga efter någon tids tjänstgöring i rekrytskolan

lagt i dagen sin större eller mindre fallenhet för befälsuppgiften.

Sker uttagningen redan vid inskrivningen, kommer den att leda icke blott

till ett ur militär synpunkt sämre resultat utan jämväl därtill, att med

hänsyn till blivande kassationer ett onödigt stort antal måste uttagas till

olägenhet för de värnpliktiga själva och till kostnad för statsverket. Innevarande

års general skommisson har också ifrågasatt lämpligheten av det

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Riksdagens skrivelse nr 1.

utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna tillvägagångssättet för ifrågavarande

uttagning.

Ö o

På grund av vad sålunda anförts och då de värnpliktigas intresse

i förevarande hänseende torde bliva behörigen tillgodosett genom bibehållande

av den utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen, att för

ifrågavarande utbildning vid fotfolket icke må uttagas sådana värnpliktiga,

som visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem eller av deras

arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter,

har riksdagen ansett, att ifrågavarande uttagning bör äga rum först efter

det att de värnpliktiga någon tid, förslagsvis sex veckor, varit i tjänstgöring

och verkställas av inskrivningsrevisionen på förslag av vederbörande

militära myndigheter.

Den sålunda angivna ordningen för uttagningen till underbefäl

O O o o

och fackmän bör dock icke tillämpas beträffande sådana ynglingar och värnpliktiga,

vilka jämlikt bestämmelserna i § 6 mom. 1 och § 19 mom. 1 d)

vid inskrivningsförrättningen anmäla sig till ifrågavarande utbildning.

Dessa böra redan då, förutsatt att de av inskrivningsnämnden befinnas

vara till sådan utbildning lämpliga, av nämnden uttagas till vederbörande

truppslag och befattning. Yad de i förstnämnda lagrum avsedda underåriga

ynglingarna angår, är att märka, att deras rätt att inskrivas är beroende

av att de komma att undergå dylik utbildning. Skulle det under

tjänstgöringen visa sig, att någon vid inskrivningen uttagen befinnes

olämplig, bör han dock fullgöra den längre tjänstgöringstiden, då användning

för honom i annan befattning alltid finnes.

I anslutning till vad nu anförts har riksdagen vidtagit erforderlig

ändring i den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen av förevarande

moment.

I detta sammanhang anser sig riksdagen böra framhålla angelägenheten

av, att inskrivningsförfarandet omlägges i sådan riktning, att detsamma

bättre än för närvarande möjliggör en lämplig fördelning av

de värnpliktiga och en uttagning till olika truppslag, tjänster och befattningar

av de därtill lämpligaste.

Dessutom vill riksdagen framhålla vikten av sådana bestämmelser

rörande inskrivningen, att inskrivningsskyldiga icke kunna undandraga sig

inskrivning genom att en viss tid hålla sig undan.

§ 22.

Med anledning därav, att uttagningen av värnpliktiga för utbildning

till underbefäl eller fackmän skall, utom i fråga om sådana, som redan vid

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

71

inskrivningsförrättningen anmäla sig till dylik utbildning, verkställas av

inskrivningsrevisionen, har riksdagen i första stycket av förevarande § infört

ett nytt moment, mom. d, ävensom vidtagit en jämkning i avfattningen

av mom. e (mom. d enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag).

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle samtliga vapenföra studenter

och likställda uttagas för fullgörande av föreskriven längre tjänstgöring.

Någon rätt för vederbörande inskrivningsmyndighet att i ömmande fall

härifrån fritaga någon skulle icke finnas. Anledningen härtill torde hava

varit, att antalet värnpliktiga av förevarande kategori icke beräknats bliva

större än som erfordras för mobiliseringsbehovets fyllande. Då emellertid

förslaget utgår ifrån, att en del värnpliktiga, som icke äro att hänföra till

studenter och likställda, skola frivilligt anmäla sig för undergående av den

nu avsedda längre utbildningen, kan det inträffa, att antalet värnpliktiga,

som skola undergå ifrågavarande tjänstgöring, kommer att överstiga vad

som erfordras för de befattningar, till vilka de skola utbildas. Med hänsyn

härtill har det inom riksdagen ifrågasatts, huruvida icke för sådant

fall en nedsättning av tjänstgöringstiden till den i allmänhet gällande

skulle kunna medgivas studenter och likställda, som -visa, att den längre

tjänstgöringen skulle för dem eller deras anhöriga föranleda väsentliga

svårigheter eller olägenheter. I saknad av erfarenhet rörande resultatet

av de frivilliga anmälningarna har dock riksdagen icke ansett sig böra

besluta en sådan anordning. Skulle det emellertid framdeles visa sig,

att något större överskott uppstår, torde bestämmelser i sådant syfte böra

i lagen intagas.

§ 24.

I denna § stadgas för närvarande, att värnpliktig är skyldig att tjänstgöra

vid de truppslag av hären eller i den tjänst vid flottan, vartill han

inskrivits eller överförts. I de fall, Konungen prövar erforderligt, är dock

icke vapenför värnpliktig skyldig att fullgöra tjänstgöring även vid annat

truppslag eller i annan tjänst.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att sistnämnda bestämmelse

skulle utsträckas att gälla i fråga om samtliga värnpliktiga under villkor,

att förändring av tjänstgöringstiden icke skedde.

Under förutsättning att vapenför värnpliktigs tjänstgöring vid annat

truppslag eller i annan tjänst, än han blivit tilldelad, kommer att äga rum

endast, då särskilda förhållanden sådant påkalla, och i varje fall ordnas så,

att hans utbildning för det truppslag eller den tjänst, vartill han blivit

uttagen, icke därav bliver lidande, har riksdagen ansett sig kunna bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse nr 1.

§ 26.

Med anledning av det utav riksdagen beslutade sättet för uttag
o

o o

ningen av värnpliktiga till underbefäl och fackmän, har erforderlig jämkning

i avfattningen av såväl mom. 2 som mom. 3 vidtagits.

§ 27.

Mom. 1

A-D

Beträffande de i mom. 1 A—D intagna bestämmelserna rörande de

värnpliktigas utbildningstid har riksdagen redan i det föregående uttalat sig.

Enligt mom. 1 E, sådant detta formulerats i Eders Ivungl. Maj:ts förslag,

skulle fotfolket tillhörande värnpliktiga, som icke uttagits för utbildning

till underbefäl eller fackmän, äga rätt att under uppehållet mellan rekrytskolans

avslutande i juli och repetitionsövningens början i september kvarstanna

i tjänstgöring. Enahanda förmån skulle tillkomma värnpliktiga vid

fältartilleriet, positionsartilleriet, fältingenjör- eller fälttelegraftrupperna,

under de tider av rekrytskolans sista period, då permittering av de värnpliktiga

vore avsedd att äga rum.

Såsom längre fram kommer att nämnas, har riksdagen icke funnit sig

kunna tillstyrka Eders Kungl. Maj:ts förslag om framflyttande av tiden för

repetitionsövningarna vid flertalet fotfolksregementen från den 9 till den

5 september. En följd härav blir, att första tjänstgöringen för de till

underbefäl och fackmän uttagna värnpliktiga vid ifrågavarande regementen

kommer att avslutas några dagar, innan repetitionsövningarna taga sin

början. Då de, som sådant önska, givetvis böra få kvarstanna i tjänstgöring

under denna mellantid, har riksdagen vidtagit härav betingad jämkning

i stadgandets avfattning.

Enligt riksdagens beslut skall första tjänstgöringen vid rytteriet, fältartilleriet,

positionsartilleriet samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

omfatta 281 dagar vid förstnämnda tre vapenslag och 295 dagar vid de

båda sistnämnda samt, enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, taga sin

början antingen omkring den 1 november eller senare under samma månad.

En förläggning av tjänstgöringens början enligt förstnämnda alternativ,

kommer emellertid att medföra, att de värnpliktiga måste under viss

tid hemförlovas under loppet av tjänstgöringens fullgörande eller ock

omedelbart efter dess avslutande. Då det för åtskilliga av de värnpliktiga

kan vara förenat med svårigheter att under de relativt korta

ledighetsperioderna förskaffa sig lämplig sysselsättning, har riksdagen ansett,

att de värnpliktiga, som sådant önska, böra äga rätt att, sedan de

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1. 73

påbörjat första tjänstgöringen, kvarstanna i tjänstgöring intill första repetitionsövningens

början.

Såsom längre fram kommer att närmare utvecklas, har riksdagen

beslutit uppsättandet av en särskild kavallerikår i Norrbotten, benämnd

Norrbottens kavallerikår. För denna torde behöva uttagas värnpliktiga

jämväl från andra delar av riket än Norrbottens regementes inskrivningsområde.

För att bereda dessa från andra regementens inskrivningsområden

uttagna värnpliktiga någon förmån i ersättning för tjänstgöringen i Norrbotten

böra de, som sådant önska, få fullgöra första tjänstgöringen och

repetitionsövningarna i en följd. Härav betingade bestämmelser har riksdagen

infört i förevarande moment.

Enligt gällande bestämmelser må, där Konungen icke annorlunda för- Mom. 1 F.

ordnar, repetitionsövningar icke äga rum vid de inom de fem nordligaste

länen förlagda fotfolksregementena under tiden från och med den 11 juli till

och med den 31 augusti samt vid övriga fotfolksregementen, med undantag

av de för sjöfästningarna avsedda, under tiden från och med den 11

juli till och med den 9 september.

Härutinnan har Eders Kungl. Maj:t föreslagit den ändringen, att

sistnämnda tidsperiod skulle begränsas till den 5 i stället för den 9 september.

I syfte att möjliggöra anordnandet av vinterrepetitionsövningar hava

enskilda motionärer föreslagit, att i momentet måtte införas ett stadgande,

att där för utbildningens främjande funnes nödigt, Kungl. Maj:t

skulle äga att vid fotfolket, med uppskjutande av repetitionsövning från

ett år till det nästföljande, till ett och samma år förlägga två repetitionsövningar,

den ena under årets förra och den andra under dess senare del.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förskjutningen av tiden för

repetitionsövningarna har riksdagen icke kunnat bifalla. De militära skäl,

som förebragts till förmån för en sådan förskjutning, synas nämligen icke

tillräckligt bärande gentemot de hänsyn till jordbrukets och skördearbetets

krav, som bestämde 1901 års riksdag att fastställa nu gällande tidsbegränsning

i detta avseende.

Vad angår förenämnda önskemål att kunna anordna vinterrepetitionsövningar,

finner riksdagen detta beaktansvärt. Riksdagen vill emellertid

framhålla, att varken den nuvarande eller den av riksdagen beslutade avfattningen

av bestämmelserna rörande tiden för repetitionsövningarna lägger

hinder i vägen för en dylik anordning, därest Eders Kungl. Maj:t

skulle finna densamma av förhållandena påkallad.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1 käft. (Nr 1.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse nr 1.

Mom. 2 E. Enligt gällande bestämmelser skall värnpliktig, vilken inskrivits så
som

vapenför, men senare befinnes icke vapenför, tjänstgöra det antal dagar,

som äro bestämda för icke vapenföra, och äger han därvid tillgodoräkna

sig den tid, han tjänstgjort såsom vapenför. Däremot finnes icke

något motsvarande stadgande om, att den, som blivit inskriven såsom icke

vapenför, men sedermera befinnes hava en sådan kroppskonstitution att

han rätteligen bort betecknas såsom vapenför, skall såsom sådan fullgöra

sin tjänstgöring. Riksdagen anser sig böra fästa uppmärksamheten å önskvärdheten

av, att en bestämmelse i sådan riktning kominer till stånd.

§ 33.

Förutom de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna formella jämkningarna,

mot vilka riksdagen icke haft något att erinra, har med hänsyn till kustartilleriet

tillhörande värnpliktiga en förtydligande jämkning synts böra vidtagas

jämväl i avfattningen av mom. 1 b).

§ 36.

Enligt nuvarande bestämmelser äger Konungen, sedan beslut fattats om

inkallande för rikets försvar av beväringens första uppbåd eller viss del därav,

i den ordning, som för inkallande av beväringens andra uppbåd är föreskriven,

för hemortens försvar till tjänstgöring inkalla landstormen eller de

större eller mindre delar därav, som finnas behövliga. Lagen innehåller

alltså två restriktiva bestämmelser rörande landstormen, den ena angående

tidpunkten för dess inkallande, den andra angående dess territoriella användning.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit ett tillägg till ifrågavarande bestämmelser,

avseende ändrade stadganden i fråga om tidpunkten och ordningen

för landstormens inkallande. Enligt förslaget skulle sålunda, till skydd

för mobilisering av beväringens första uppbåd eller för andra särskilda orsaker,

i den ordning, som för inkallande av sagda uppbåd är föreskriven, för

det lokala försvaret erforderlig del av landstormen kunna inkallas till tjänstgöring.

Sålunda inkallad landstormsavdelning skulle dock ej få hållas

samlad längre än högst 15 dagar, såvida ej krig före samma tids utgång

utbrutit.

I likhet med Eders Kungl. Maj:t anser riksdagen det vara av synnerligen

stor vikt, att en sådan ändring av villkoren för landstormens inkallande

kommer till stånd, att erforderliga delar av densamma må för fyllande av

vissa betydelsefulla försvarsuppgifter kunna tagas i anspråk tidigare och i

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

75

annan ordning än för närvarande är fallet. Då emellertid ett inkallande av

landstormen av principiella skäl icke synes böra äga rum annat än i samband

med inkallandet eller användandet för rikets försvar av beväringens första

uppbåd eller del därav, har riksdagen, med föranledande jämväl av ett inom

försvarsberedningarna i ämnet framställt förslag, funnit sig böra giva

det ifrågasatta stadgandet en sådan avfattning, att syftet med detsamma

bliver behörigen tillgodosett på samma gång som någon anmärkning i

nyssnämnda hänseende icke kan mot detsamma framställas.

§§ 51—55.

Då, enligt vad riksdagen inhämtat, den inskrivning, som skall äga

rum innevarande höst, icke är avsedd att omfatta å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga, har riksdagen företagit härav betingad ändring i § 52 mom. 2.

Vad slutligen angår övriga av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ändringar

i värnpliktslagen, vilka icke blivit i det föregående berörda, har

riksdagen icke haft något att mot desamma erinra.

I anslutning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla:

l:o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagens beslut om

antagande av ny härordning av Eders Kungl. Maj:t godkännes — för sin

del beslutit antaga följande:

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse nr 1.

Förslag

till

Värnpliktslag.

KAP. I.

Allmänna bestämmelser.

§ I
-

^och^värn Varje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under

pliktsålder, vilket han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller

fyrtiotvå år.

§ 2.

för^len^som För den, som förvärvar svensk medborgarrätt det kalenderår, under

förvärvar vilket han fyller tjugu år, eller därefter, inträder värnplikten från och

svensk med- med det år, som infaller näst efter det han förvärvat nämnda rätt.

borgarrätt.

§ 3.

Bevaring

och, landstorm.

1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen

delas i första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är femton

år, elva år i första och därefter fyra år i andra uppbådet.

I krigstid bestämmer dock endast behovet tjänstetidens längd för de

inkallade.

2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.

§ 4.

Frikallelse. Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte,

stadigvarande sjukdom, bestående kroppslig svaghet eller annan dylik orsak

är till tjänst vid rikets försvar oförmögen.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens skrivelse nr 1.

§ 5.

1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning i hären Tiden för

eller marinen det år, han fyller tjugu år. inskrivning.

2. Tjänstetiden i beväringen beräknas från början av nyss nämnda Tjänstetid.

år, även om den värnpliktige till följd av laga förfall eller beviljat uppskov

först ett senare år skulle bliva inskriven.

Där inskrivning ett senare år skett till följd av den värnpliktiges

uteblivande utan laga förfall, räknas tjänstetiden från början av inskrivningsåret.

Har värnpliktig utan laga förfall eller beviljat uppskov under

något år av tjänstetiden uteblivit från honom enligt § 27 under samma

år åliggande tjänstgöring, må det år icke räknas honom till godo såsom

tjänsteår i beväringen. Huru förhållas skall, då värnpliktig uteblivit från

endast en del av årets tjänstgöring, bestämmer Konungen. »

3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles, är skyldig att inställa sig

till inskrivning det år, hans värnplikt tager sin början. Sådan värnpliktig

anses därvid likställd med den, som förut erhållit uppskov med

inskrivning. Närmare bestämmelser i fråga om denna lags tillämpning

beträffande sådan värnpliktig meddelas av Konungen.

§ 6.

1. Yngling må redan det år, då han fyller nitton år, anmäla sig till Tidigare inuti

inskrivas för utbildning till underbefäl eller fackman vid fotfolket, ^anmedträngen

eller intendenturtrupperna eller att för utbildning vid Norr- givas.

bottens regemente uttagas från annat regementes inskrivningsområde.

För bifall härtill fordras, att han är vapenför och i övrigt lämplig till

den tjänstgöring, vartill han anmäler sig.

2. Yngling, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg

från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid

annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen

förordnar, skall anses däremot svara, ävensom yngling, vilken vid navigationsskola

avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning

annan examen än maskinistexamen av tredje klass, må redan

det år, då han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.

För bifall härtill fordras att vara vapenför; dock må jämväl sådan i

detta moment nämnd till krigstjänst duglig men icke vapenför yngling

inskrivas, som med visshet kan förutses icke bliva vapenför till inträdet

i värnpliktsåldern.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse nr 1.

Värnpliktigs

tjänst.

Befrielse

under krigs

tid.

Värnpliktig

får ej hind

ras att inställa

sig.

Värnpliktig

som är för

lustig medborgerligt

förtroende.

3. Annan yngling, än i mom. 2 avses, må ock redan det år, då han

fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildning

till plutonchef eller motsvarande befattning, där han, på sätt Konungen

förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik utbildning.

För bifall till sådan anmälan fordras att vara vapenför.

4. För en var enligt mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i §

3 mom. 1 angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han

fyllde tjugu år.

5. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga

delar för de enligt denna § inskrivna, även innan de i värnpliktsåldern

inträtt.

§ 7.

Vapenför värnpliktig inskrives till vapentjänst, annan värnpliktig

till “den befattning vid hären eller marinen, vartill han må finnas lämplig.

§ 8.

Rörande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under

krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det

allmännas behov finnas vara påkallade.

§ 9.

Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller

arbete antagen, må ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig

tid inställa sig till inskrivning, tjänstgöring eller mönstring, eller att fullgöra

annan honom i denna lag ålagd skyldighet.

§ 10.

1. Värnpliktig, som är förlustig medborgerlig förtroende för alltid,

må ej tillhöra hären eller marinen.

2. År värnpliktig förlustig medborgerligt förtroende, intill dess viss

tid förflutit från det han efter utståndet straff blivit frigiven, må han ej

fullgöra honom åliggande tjänstgöring, förrän han återvunnit medborgerligt

förtroende. Sådan värnpliktig anses då likställd med den, som erhållit

uppskov med tjänstgöring.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

79

KAP. II.

Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.

§ 11.

1. För inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i

mom. 2 stadgade undantag, indelas riket uti inskrivningsområden och

rullföringsområden; varje inskrivningsområde omfattar visst antal rullföringsområden.

För vart och ett av dessa områden förordnas en befälhavare

(inskrivningsbefälhavare, rullföringsbefälhavare).

2. För inskrivning av de värnpliktiga, som äro å sjömanshus inskrivna,

och för redovisning av marinens å sjömanshus inskrivna värnpliktiga

bestämmas särskilda sjörullföringsområden, vart och ett omfattande

ett eller flera sjömanshus. För varje sjörullföringsområde förordnas en befälhavare

(sjörullföringsbefälhavare), lydande under stationsbefälhavare vid

station av flottan.

§ 12.

1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrivningarna

blivit avslutade, med ledning av mantalslängderna uppsätta

fullständiga listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga. Dessa listor

skola för granskning översändas till vederbörande pastorsämbeten,

vilka genom anteckning å dem böra upplysa, dels om någon av där uti

upptagna värnpliktiga avlidit eller avflyttat till annan ort, som, då den är

känd, bör uppgivas, eller är inskriven å sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset,

dels om och vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter mantalsskrivningen

inflyttat i församlingen, med uppgivande, där så ske kan,

från vilken ort inflyttningen skett, varefter listorna, bekräftade med vederbörande

pastorers underskrifter och åtföljda av de värnpliktigas prästbetyg,

skola till mantalsskrivningsförrättaren återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren

insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade, ävensom

prästbetygen till Konungens befallningshavande, som ofördröjligen

översänder dem till vederbörande inskrivningsbefälhavare.

2. Prästerskapet samt landstatens tjänstemän, synnerligen inantalsskrivningsförrättarna,

så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att,

i allt vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de

Inskrivnings-

och

rullföringsområden.

Åtgärder för

inskrivning

nt. m.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse nr 1.

, upplysningar och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas

inskrivning och redovisning.

3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan

myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna

§ åligga sådan myndighet.

4. Närmare föreskrifter om fullgörandet av de åligganden, som i

fråga om de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare

och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare

och pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas av

Konungen.

§ 13.

Vämplik- 1. Varje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för de

tigsningTlV~ särskilda sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbörande

inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavare blivit hörd, bestämmas av Konungens

befallningshavande i det län, till vilket rullföringsområdet eller

största delen därav hörer, eller varinom sjömanshuset är beläget, inskrivning

förrättas med de värnpliktiga, som under året fylla tjugu år, samt

med de äldre värnpliktiga, vilka icke förut blivit inskrivna eller frikallade.

2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens

befallningshavande genom kungörelse och offentligt anslag inom varje

kommun.

§ 14.

inställelse 1- Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad

och motta- värnpliktig med undantag av den, som är å sjömanshus inskriven och till

9skrivnings- inmönstrad, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan per
iod.

J sonlig inställelse inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen föreskriver,

styrker, att han är till krigstjänst duglig, och som antingen tinnes

enligt § 43 mom. 1 hava för uteblivandet visat laga förfall eller ock innehar

anställning utomlands eller därstädes uppehåller sig för idkande av

studier eller för utbildning i sitt yrke.

2. Efter inskrivningen erhåller den värnpliktige en inskrivningsbok,

varuti skall av vederbörande befäl antecknas vad som beträffande hans

värnplikt är av vikt att kunna styrka, såsom fullgjord tjänstgöringsskyldighet

in. in. dylikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna lag

samt av andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.

3. Överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom

den ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället fem nymil, är

han berättigad att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

81

dessa orter, som varder särskilt bestämd. Sådan gottgörelse tillkommer

dock icke värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblivit från dylik

förrättning.

§ 15.

1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättning för

den ort, där den värnpliktige är kyrkobokförd.

Värnpliktig, som vistas å annan ort, må dock undergå inskrivning

å vistelseorten, men skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig hos vederbörande

inskrivningsnämnd och därvid avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven

värnpliktig tillhör dock fortfarande det område, där han är kyrkobokförd.

2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker

vid inskrivningsförrättning för det sjömanshus han tillhör. Sådan värnpliktig

må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat

sjömanshus, i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig

hos inskrivningsnämnden för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom

prästbetyg, avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande

såväl sin befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han

varit inmönstrad till sjöfart, eller, om intyg icke kunnat anskaffas, uppvisa

sjöfartsobok.

A sjömanshus inskriven värnpliktig, som inskrives i hären, överföres

vid inskrivningsförrättningen till det rullföringsområde, inom vilket han är

kyrkobokförd.

3. Vad ovan i denna § stadgas om värnpliktig skall äga motsvarande

tillämpning beträffande yngling, som enligt § 6 inskrives innan han

inträtt i värnpliktsåldern.

KAP. III.

Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse

efter inskrivning.

§ 16.

1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning

meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående

anledning, såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling

eller dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara till tjänstBiliang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1 käft. (Nr 1.) 11

Inskriv
ningsort.

Uppskov

med inskrivning

m. m.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse nr 1.

göring oförmögen eller olämplig eller genom de med tjänstgöringen förenade

ansträngningarna utsättas för men eller fara.

2. Sådant uppskov kan ock medgivas enda arbetsföra sonen, sonsonen

eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader, morfader

eller till änka, frånskild eller övergiven hustru eller ogift kvinna, enda

arbetsföra fostersonen till orkeslös eller vanför fosterfader eller till fostermoder,

ävensom enda arbetsföra brodern till ett eller flera minderåriga

eller vanföra faderlösa syskon, dock endast såvida sagda föräldrar, fareller

morföräldrar eller fosterföräldrar eller syskon äro av hans arbete för

sitt uppehälle väsentligen beroende. Har sådan för sitt uppehälle av den

värnpliktiges arbete väsentligen beroende anhörig, som nyss nämnts, av

samme värnpliktige erhållit försörjning alltifrån början av kalenderåret

närmast före inskrivningsförrättningen eller, där behovet av försörjning

uppstått först vid senare tidpunkt, alltifrån behovets uppkomst, kan även

i det fall, att den värnpliktige icke är den enda arbetsföra sonen, sonsonen,

dottersonen, fostersonen eller brodern, uppskov med inskrivningen

medgivas honom, därest han är den enda, som, såvitt veterligt är, kan

lämna nödigt försörjningsbidrag.

3. Förefinnes anledning till uppskov enligt denna § ännu vid inskrivningsförrättningen

det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra

år, frikallas han från värnpliktens fullgörande i beväringen under

fredstid.

4. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles

i § 4, oförmögen till tjänst vid rikets försvar, äger han att, på

framställning hos behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad från värnpliktens

vidare fullgörande.

5. Nu har utländsk man, som icke förut varit svensk medborgare,

blivit genom naturalisation upptagen till medborgare här i landet; fyller

han det år, inskrivningen sker, minst tjugusex år eller kan han med intyg

styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst under längre tid, än vad

i § 27 mom. 1 sägs, då skall han frikallas från värnpliktens fullgörande

i beväringen under fredstid.

6. Sådan frikallelse äge ock den tillgodonjuta, som från riket avflyttat

till land inom främmande världsdel och därefter åter hit inflyttat;

dock under villkor:

att avflyttningen icke skett i strid med då gällande föreskrifter om

utvandring,

att han under det år, han återinflyttat, fyllt minst tjuguåtta år, samt

att minst nio år förflutit från avflyttningen till återinflyttningen,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

83

häri således icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan

förlorad svensk medborgarrätt återförvärvats.

Vad i detta moment stadgas skall äga tillämpning endast till och

med de inskrivningsförrättningar, som äga rum år 1920; dock skall den

stadgade förmånen tillkomma även sådan i samma moment avsedd värnpliktig,

som varit skyldig att inställa sig till inskrivning år 1920 eller

tidigare men på grund av laga förfall inskrives först år 1921 eller senare.

§ 17.

1. Uppskov till nästföljande år med den i § 27 föreskrivna första Uppskov

tjänstgöring kan vid mskrivningen medgivas: göling

a) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömans- m- mhusombudsmannen

är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och

som till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara^

inställa sig;

b) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som gör sannolikt, att han

inom ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-,

styrmans-, förste maskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;
c)

värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast

egendom eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan

industriell rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle

att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under

den tid, han för sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt

d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande,

såsom att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i

fortskriden lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende

nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter.

Fortfar anledning till uppskov med den i § 27 stadgade första

tjänstgöring, må förlängt uppskov, varje gång för ett år, av vederbörande

inskrivningsnämnd den värnpliktige beviljas; dock att tjänstgöringen, utom

i fall, som i mom. 6 här nedan avses, skall taga sin början senast det år,

under vilket han fyller tjugufyra år.

2. Yppas för inskriven värnpliktig, efter det inskrivningsförrättningen

avslutats, sådan anledning till uppskov med den i § 27 föreskrivna

första tjänstgöring, varom i mom. 1 här ovan förmäles, må uppskov med

nämnda tjänstgöring till nästföljande år den värnpliktige medgivas i den

ordning, Konungen bestämmer. Fortfar anledning till uppskov eller har

annan uppskovsanledning av beskaffenhet, som ovan nämnts, yppats före

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse nr 1.

nästinfallande inskrivningsförrättning, åligger det den värnpliktige, där

han önskar ytterligare uppskov med första tjänstgöringen, att därom vid

sagda förrättning göra framställning hos vederbörande inskrivningsnämnd.

Har annat förfall än det, som tidigare föranlett uppskov med första tjänstgöringen,

yppats så sent, att framställning icke kunnat göras hos inskrivningsnämnden,

må förnyat uppskov medgivas i den ordning, Konungen

bestämmer.

3. Uppskov till nästföljande år med i § 27 föreskriven repetitionsövning

eller reservtruppövning eller med i § 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning

må beviljas i den ordning, Konungen bestämmer.

4. Från redan påbörjad tjänstgöring må i den ordning, Konungen

bestämmer, hemförlovas värnpliktig, för vilken efter tjänstgöringens början

i anledning av dödsfall eller annan av honom oberoende händelse inträtt

förhållande, på grund varav han är att likställa med här ovan i mom. 1 c)

eller d) omförmäld värnpliktig. I samma ordning må från redan påbörjad

tjänstgöring hemförlovas värnpliktig, med avseende å vilken föreligger

sådant förhållande, som i § 16 mom. 2 sägs, även om detsamma förefunnits

före tjänstgöringens början, dock under förutsättning att förhållandet

inträtt, efter det inskrivningsförrättningen avslutats, och att ansökning

om hemförlovning gjorts inom trettio dagar från tjänstgöringens

början. Huruvida och i vad mån sålunda hemförlovad värnpliktig må

anses hava fullgjort nämnda tjänstgöring, ävensom i vilken ordning honom

åliggande återstående tjänstgöring skall fullgöras, därom förordnar Konungen.

Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som

ovan sägs, till uppskov med den tjänstgöring, som icke anses av den

värnpliktige fullgjord, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,

åligger det den värnpliktige, där han önskar uppskov med nämnda tjänstgöring,

att därom vid sagda förrättning göra framställning hos vederbörande

inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som tidigare föranlett

hemförlovning, yppats så sent, att framställning icke kunnat göras

hos inskrivningsnämnden, må uppskov medgivas i den ordning, Konungen

bestämmer.

5. Värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt styrmansexamen

och förklarar sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen söka anställning

såsom reservofficersaspirant för utbildning till reservofficer vid marinen, må,

om han anses härför lämplig, på ansökan hemförlovas från pågående tjänstgöring,

sedan minst tre fjärdedelar av den för honom i § 27 bestämda

tjänstgöringen fullgjorts; dock med skyldighet för sådan värnpliktig att

fullgöra den återstående tjänstgöringen, om han icke avlagt sjökaptens
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1. 85

examen och vunnit anställning såsom reservofficersaspirant senast året efter

det, då han hemförlovats.

6. År anledning till uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöring,

varom ovan i denna § sägs, av beskaffenhet, som i § 16 mom. 2 omförmäles,

och förefinnes anledningen ännu fyra år efter det, då den värnpliktige

erhöll uppskov eller hemförlovades, galle vad i mom. 3 av samma

§ är stadgat.

7. Har för värnpliktig vid inskrivningen förelegat sådant förhållande,

som i § 16 mom. 2 omförmäles, men har han av glömska, okunnighet

eller liknande orsak försummat att då begära uppskov med tjänstgöringen,

äger Konungen, på därom gjord ansökning, att efter prövning i

varje särskilt fall meddela uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöring.

KAP. IV.

Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.

§ 18.

1. För rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående

av en regementsofficer såsom ordförande samt fyra andra ledamöter,

nämligen en av Konungens befallningshavande i det län, till vilket

området eller största delen därav hörer, därtill förordnad lagfaren man,

ävensom rullföringsbefälhavaren samt två inom samma område bosatta, icke

militära personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas varje gångför

två år av landstinget eller, där rullföringsområde utgöres av stad, som

ej under landsting lyder, av stadsfullmäktige. En ledamot och en suppleant

avgå årligen. Omfattar rullföringsområde landsdelar, hörande under

olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder,

väljas särskilt för varje sådan landsdel eller stad två ledamöter i nämnden

jämte lika antal suppleanter. De av landsting eller stadsfullmäktige valda

ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter deltaga i

nämndens förrättningar endast i vad angår det område, för vilket de blivit

valda.

För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas

två eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,

sammansatta såsom ovan är föreskrivet, dock att i stället för rullföringsbefälhavaren

må träda annan officer.

Inskriv
nings
nämnds
samman
sättning.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse nr 1.

Inskriv
nings
nämnds
åligganden.

Vid sammanträde av inskrivningsnämnd för rullföringsområde, från

vilket ett större antal värnpliktiga inskrives i marinen, må officer av

marinen närvara för att lämna nämnden erforderliga upplysningar och

göra de yrkanden, som han finner behövliga i fråga om inskrivningen av

värnpliktig till tjänst eller särskild befattning vid marinen, dock utan

rätt att i nämndens beslut deltaga.

2. För sjömanshus skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående av

en regementsofficer såsom ordförande och fyra andra ledamöter, nämligen

en av Konungens befallningshavande i det län, inom vilket sjömanshuset

är beläget, därtill förordnad lagfaren man ävensom sjörullföringsbefälhavaren

och två inom staden, där sjömanshuset är beläget, bosatta, icke militära

personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas på sätt i mom. 1

är för varje fall stadgat.

I de fall, Konungen bestämmer, må i stället för sjörullföringsbefälhavare

träda annan officer.

3. För att beslut må kunna av nämnden fattas, erfordras, att minst

tre ledamöter, däribland en militär samt den av Konungens befallningshavande

förordnade ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning till

beslut rösterna lika, galle ordförandens eller, vid förfall för denne, områdesbefälh

avarens mening.

Nämnden biträdes av minst en läkare.

§ 19-

1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konungens

befallningshavande i det län, vartill området eller största delen därav

hörer. Sådan nämnd åligger:

a) att verkställa behörig inskrivning av de värnpliktiga;

b) att pröva och besluta om de i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser

och uppskov;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig

eller andlig brist av sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo

ådagalägga hans oförmögenhet till tjänst vid rikets försvar, utan hinder

av den värnpliktiges frånvaro besluta hans frikallelse från värnpliktens

fullgörande;

d) att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag

vid hären eller den tjänst vid marinen, vari de önska bliva inskrivna,

ävensom att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för utbildning

till underbefäl eller fackmän vid fotfolket, trängen och intendentur
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

87

trupperna eller önska undergå för utbildning till plutonchef eller motsvarande

befattning stadgad särskild tjänstgöring;

e) att, där ej, enligt vad i § 22 sägs, sådant tillkommer inskrivningsrevision,

efter prövning av de värnpliktigas lämplighet för olika truppslag,

tjänster eller särskilda befattningar tilldela de olika truppslagen,

tjänsterna eller befattningarna dem, som inskrivits, varvid iakttages, att

vid lika lämplighet i första rummet uttagas de, vilka därtill anmält sig;

skolande inskrivningsnämnd tillika, enligt föreskrifter som Konungen meddelar,

anteckna vissa värnpliktiga såsom lämpliga att, utöver de visst truppslag

eller viss tjänst tilldelade, i händelse av behov uttagas till sådant

truppslag eller sådan tjänst;

f) att tillställa de inskrivna den i § 14 nämnda inskrivningsbok, i

vilken nämndens beslut bör vara antecknat; samt

g) att förordna om de värnpliktigas överförande vid behörig tid från

första till andra uppbådet i beväringen och från beväringen till landstormen.

över nämndens beslut föres protokoll av den utav Konungens befallningshavande

förordnade ledamoten, därvid från beslut avvikande mening,

som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot inom nämnden,

eller från beslut avvikande yrkande, som blivit gjort av biträdande

läkare eller av den i § 18 mom. 1 omförmälda officer av marinen, antecknas

till protokollet; och skola, innan nämnden åtskiljes, såväl inskrivningslängderna

som protokollet av nämnden underskrivas.

2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens

befallningshavande i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för

sådan inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda

inskrivningsnämnd är föreskrivet.

3. Under den del av året, som infaller emellan inskrivningsnäinndens

och inskrivningsrevisionens sammanträden, må för inskrivning av

värnpliktiga, som uteblivit från den i § 13 omförmälda inskrivningsförrättning,

de åligganden och befogenheter, som enligt mom. 1 tillhöra

inskrivningsnämnd, i den omfattning och i enlighet med de närmare föreskrifter,

Konungen meddelar, utövas av inskrivningsbefälhavaren eller, beträffande

å sjömanshus inskrivna värnpliktiga, av sjörullföringsbefälhavaren.

Beslut, som av områdcsbefälhavaren i sådant ärende meddelas, skall

underställas inskrivningsrevisionen och må ej gälla, förrän detsamma blivit

av revisionen prövat.

Sjörullföringsbefälhavare må, även under den del av året, som infaller

emellan inskrivningsrevisions sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,

utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och befogen
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse nr 1.

heter beträffande å sjömanshus inskriven värnpliktig, som med laga förfall

varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus.

Beslut, som av honom i sådant fall meddelas, skall gälla, till dess

detsamma blivit av inskrivningsnämnden prövat.

§ 20.

Besvär över

inskrivningsnämnds

beslut.

1. Över inskrivningsnämnds beslut må besvär anföras endast av

värnpliktig, som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen

samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas

till Konungens befallningshavande i det län, inom vilket förrättningen

ägt rum. Besvären må även inom behörig tid med posten insändas;

dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt

undertecknat besvärsskriften eller att densamma på hans begäran eller

med hans samtycke blivit uppsatt.

2. Över beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär

anföras av den värnpliktige; skolande därvid i tillämpliga delar gälla vad

i mom. 1 rörande besvär över inskrivningsnämnds beslut är föreskrivet.

§ 21.

Inskriv- l. För inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus

revisions skall finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller i

samman- händelse denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i det

sättning. ^ tin vijket största delen av området hörer, såsom ordförande, samt av

fyra andra ledamöter, nämligen inskrivningsbefälhavaren ävensom från varje

till området hörande län, eller ej under landsting lydande stad, tre inom

länet eller staden bosatta män, som jämte tre suppleanter utses för tre

år av landstinget eller, för stad, som icke lyder under landsting, av stadsfullmäktige.

En ledamot och en suppleant avgå årligen.

Där inskrivningsbefälhavare deltagit i inskrivningsnämnds förhandlingar,

förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot av

den inskrivningsrevision, som har att till prövning upptaga samma nämnds

beslut.

De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse

de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning

endast i vad den angår det område, för vilket de blivit valda.

2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst

tre ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1. 89

omröstning till beslut rösterna lika, galle ordförandens eller, vid förfall

för denne, den militäre ledamotens mening.

Revisionen biträdes av en militärläkare och en därtill förordnad

civil läkare.

§ 22.

Inskrivningsrevision sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen

åligger:

a) att pröva och avdöma besvär mot inskrivningsnämnds beslut;

b) att granska och, där så skäligt finnes, ändra sådana inskrivningsnämnds

beslut, rörande vilka avvikande meningar eller yrkanden äro till

protokollet antecknade, ävensom varje beslut rörande ärende, som omförmäles

i § 19 mom. 1 c);

c) att granska och, där så skäligt finnes, ändra inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavares

beslut i ärende, som jämlikt § 19 mom. 3 blivit

revisionen underställt;

d) att, på förslag av vederbörande militärbefäl, enligt de närmare

föreskrifter, Konungen meddelar, verkställa uttagning av värnpliktiga, som,

utöver de enligt egen önskan av vederbörande inskrivningsnämnder för

ändamålet uttagna, erfordras för utbildning till underbefäl eller fackmän

vid fotfolket, trängen och intendenturtrupperna, varvid iakttages, att vid

lika lämplighet i första rummet uttagas de, vilka därtill anmält sig, samt

att för dylik utbildning icke uttagas sådana för fotfolket avsedda värnpliktiga,

som visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem eller

av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter;

samt

e) att, utöver vad ovan sägs, i de fall, Konungen bestämmer, verkställa

tilldelning av värnpliktiga till visst truppslag eller viss tjänst eller

befattning, med iakttagande av att vid lika lämplighet i första rummet

uttagas de, vilka därtill anmält sig.

Inskrivningsrevisionens beslut överlämnas till Konungens befallningshavande

för att genom dess försorg vederbörande kungöras.

i§l23.

Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar

blivit av minst två ledamöter till protokollet antecknade, skall underställas

Konungens prövning; och skola protokollet och övriga handlingar

för sådant ändamål genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 Käft. (Nr 1.) 12

Inskriv
nings
revisions
åligganden.

Underställning

av inskrivningsrevisions

beslut.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse nr 1.

vederbörande statsdepartement. Beslutet gånge dock i verkställighet, där

ej Konungen annorlunda förordnar.

Ej må i inskrivningsrevisions beslut ändring sökas.

KAP. V.

Om de värnpliktigas fördelning ocli tjänstgöringsskyldighet i beväringen.

§ 24.

Tjänst- Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag av hären

skyldighet e^er uti den tjänst vid marinen, vartill han inskrivits eller överförts,

vid hären dock att i de fall, Konungen prövar erforderligt, värnpliktig skall vara

marinen, skyldig att även vid annat truppslag eller i annan tjänst fullgöra tjänstgöring,

där sådant ej medför förändring av tjänstgöringstiden.

§ 25.

1. Marinen tilldelas:

Vämplik- a) alla å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga

t%ningima- & sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver

Hnen eller varit inmönstrade till sjöfart;

haren- b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga enligt bestämmelser,

som Konungen meddelar; samt

c) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, som anses för marinen

behövliga, till det antal, Konungen bestämmer.

2. Alla värnpliktiga, som icke blivit inskrivna i marinen, tilldelas

hären.

3. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären eller marinen

eller vid härens eller marinens reserv, överföres till härens eller

marinens beväring eller landstorm.

§ 26.

Tilldelning 1. Värnpliktiga tilldelas fotfolket, rytteriet, artilleriet, ingenjörtrup
truppsiag.

perna, trängen och intendenturtrupperna samt tjänst i marinen, på sätt

§§19 och 22 bestämma.

Uttagning 2. Av fotfolket och trängen i egentlig trängtjänst samt intendentur
f°ningbtiU

trupperna tilldelade vapenföra värnpliktiga uttagas högst fjorton procent för

underbefäl utbildning till underbefäl eller fackmän.

eller fack- ö

män.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens skrivelse nr 1.

3. Av trängen i sjukbärartjänst och i egentlig sjukvårdstjänst tilldelade

vapenföra värnpliktiga uttagas högst tio procent för utbildning

till underbefäl eller fackmän.

§ 27.

1. Vapenför värnpliktigs utbildningstid.

A. Vapenför värnpliktig, med undantag av dem, som nämnas under Värnplikt

B, C eller D i detta moment, är, sedan han blivit inskriven, skyldig att nlngltid

under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan m. m.

angives, nämligen:

a) vid fotfolket i sammanlagt trehundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundrafemtio dagar, som tager

sin början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vart

och ett av andra, tredje och fjärde åren; dock att

värnpliktiga, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,

skola tjänstgöra i sammanlagt fyrahundra dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om trehundratio dagar, som tager sin

början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vart

och ett av andra, tredje och fjärde åren;

b) vid rytteriet i sammanlagt trehundrasextiofem dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

" med en första tjänstgöring om tvåhundraåttioen dagar, som tager

sin början under första året, samt

med en repetitions-(regeinents-)övning om fyrtiotvå dagar under

vart och ett av andra och tredje åren;

c) vid fältartilleriet och positionsartilleriet i sammanlagt trehundrasextiofem

dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare

förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundraåttioen dagar, som tager

sin början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om fyrtiotvå dagar under

vart och ett av andra och tredje åren;

d) vid fästning sartilleriet och fästningsingenjörtrupperna

i sammanlagt trehundrasextiofem dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnar, skall fullgöras:

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse nr 1.

med en första tjänstgöring om tvåhundranittiofem dagar, som tager

sin början under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettiofem dagar under

vart och ett av tredje och fjärde åren;

e) vid fältingenjör- och fälttelegraf trupperna i sammanlagt

trehundrasextiofem dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare

förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundranittiofem dagar, som tager

sin början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettiofem dagar under

vart och ett av andra och tredje åren;

f) vid träng en och intendentur trupperna i sammanlagt tvåhundrafyrtio

dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst:

med en första tjänstgöring om etthundrafemtio dagar, som tager sin

början under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om trettio

dagar, före utgången av fjärde eller femte året;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om etthundraåttio dagar, som tager sin

början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vartdera

av andra och fjärde åren; samt

vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om tvåhundratio dagar, som tager sin

början under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under fjärde

året; dock att

värnpliktiga, som vid trängen eller intendenturtrupperna uttagits för

utbildning till underbefäl eller fackmän, skola tjänstgöra i sammanlagt trehundrasextiofem

dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare

förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttiofem dagar, som tager

sin början under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om trettio dagar,

före utgången av fjärde eller femte året;

g) vid marinen i nedan angivna antal dagar, vilken tjänstgöring,,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

93

av de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga i trehundrasextio dagar i

en följd med början under första året, samt

av de å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga:

om de inskrivits till sjötjänst eller stationstjänst, i trehundrasextio

dagar, antingen i en följd med början under första eller andra året eller

ock, där Konungen till följd av särskilda omständigheter prövar nödigt,

med en första tjänstgöring om tvåhundrasextio dagar under första eller

andra eller under första och andra året samt en repetitionsövning om etthundra

dagar under fjärde året;

om de inskrivits till kustartilleritjänst, i trehundrasextiofem dagar,

med en första tjänstgöring om trehundratjugutre dagar, som tager sin

början under första eller andra året, och en repetitionsövning om fyrtiotvå

dagar under fjärde året.

B. Vapenför värnpliktig, vilken avlagt studentexamen eller erhållit

avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid

annan läroanstalt förvärvat. ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen

förordnar, skall anses däremot svara, så ock vapenför värnpliktig, som vid

navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning

annan examen än maskinistexamen av tredje klass, är, sedan

han blivit inskriven, skyldig att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra

det antal dagar, som nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt fyrahundraåttiofem dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst fyrahundra dagar, som tager

sin början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning under vart och ett av andra

och tredje åren;

b) vid marinen i femhundra dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleri tjänst i en följd med början under

första året, samt

i kustartilleri tjänst med en första tjänstgöring om fyrahundrafemtioåtta

dagar, som tager sin början under första året, och med en repetitions-(regements-)övning

om fyrtiotvå dagar under tredje året.

C. Vapenför värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättningen, på

sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning

till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring

på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt

där omförinält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i

§ 6 mom. 3 sägs, blivit inskriven redan det år, då han fyllde aderton

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Riksdagens skrivelse nr 1.

eller nitton år, är han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt

bestämmelserna under B.

D. Idkar värnpliktig, som i punkten B avses, vid någon statens högskola

eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt studier för utbildning

till läkare, tandläkare, veterinär eller maskiningenjör eller eljest i sådana

ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten,

eller gör i nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt, att han kommer

att idka sådana studier, må, där hans insikter anses bliva bättre tillgodogjorda

genom värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan ordning än i

sagda punkt föreskrives, Konungen förordna, att, enligt de närmare bestämmelser,

Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt till avbrott

under viss tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels militärutbildning

dels fackutbildning och facktjänstgöring, varvid den värnpliktige

må åtnjuta högst fyrtiofem dagars minskning av den enligt detta moment

för honom bestämda tjänstgöringstiden. Har ej den värnpliktige före utgången

av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt de

studieprov, Konungen bestämmer, skall den värnpliktige, enligt vad Konungen

föreskriver, fullgöra den tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna

under B åligger honom; och räknas därvid genomgången militärutbildning

honom till godo på sätt Konungen prövar skäligt.

E. Under A avsedd värnpliktig, som tillhör fotfolket, rytteriet, fältartilleriet,

positionsartilleriet, fältingenjör- eller fälttelegraftrupperna, äger,

sedan han påbörjat honom åliggande första tjänstgöring, på därom gjord

framställning kvarstanna i tjänstgöring intill slutet av första repetitionsövningen.

Vapenför värnpliktig, som för utbildning vid Norrbottens regemente

eller Gotflands infanteriregemente uttagits från annat regementes inskrivningsområde,

må, på sätt Konungen finner gott förordna, fullgöra honom

åliggande första tjänstgöring samt en, två eller tre repetitionsövningar i en

följd med början under första eller andra året.

Vapenför värnpliktig, som tilldelats Karlskrona eller Vaxholms grenadjärregemente,

fästningsartilleriet eller fästningsingenjörtrupperna, må,

på sätt Konungen finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första

tjänstgöring och första repetitionsövning i en följd med början under första

eller andra året.

Vapenför värnpliktig, som för utbildning vid Norrbottens kavallerikår

uttagits från annat än Norrbottens regementes inskrivningsoinråde, må, på

sätt Konungen finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första tjänstgöring

samt repetitionsövningar i en följd.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

95

F. Repetitionsövning må icke, där ej Konungen finner nödigt att

för särskilda fall annorlunda förordna, äga rum

vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län förlagda fotfolksregementen under tiden från och

med den 11 juli till och med den 31 augusti, samt

vid övriga fotfolksregementen under tiden från och med den 11 juli

till och med den 9 september.

2. Icke vapenför värnpliktigs utbildningstid.

A. Icke vapenför värnpliktig, med undantag av dem, som nämnas

under B eller C i detta moment, är, sedan han blivit inskriven, skyldig

att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras antingen i en följd med början under första eller andra året

eller ock med en första och en andra tjänstgöring under de tre första åren.

B. Icke vapenför värnpliktig, vilkan avlagt studentexamen eller erhållit

avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller

som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad

Konungen förordnar, skall anses däremot svara, är, sedan han blivit inskriven,

skyldig att, på sätt Konungen närmare bestämmer, under fredstid

för sin utbildning tjänstgöra trehundrasextiofem dagar i en följd med

början under första eller andra året.

C. Icke vapenför värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-

eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning annan examen

än maskinistexamen av tredje klass, är, sedan han blivit inskriven, skyldig,

att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra i trehundrasextio dagar i en följd med början under första

eller andra året.

D. Beträffande värnpliktig, som i punkten B sägs, skall, där han

idkar eller gör sannolikt att han kommer att idka sådana studier, som i

mom. 1 D avses, vad i sistnämnda lagrum stadgas äga motsvarande tilllämpning;

och må för värnpliktig, som inom föreskriven tid fullgjort de

studieprov, Konungen bestämmer, den i punkten B av detta moment stadgade

tjänstgöringstiden minskas med högst sextio dagar samt värnpliktig,

som icke i behörig tid avlagt de föreskrivna studieproven, vid fullgörande

av den honom enligt samma punkt åliggande tjänstgöring räkna sig genomgången

militärutbildning till godo på sätt Konungen prövar skäligt.

E. Värnpliktig, vilken inskrivits såsom vapenför, men senare befinnes

icke vapenför, är skyldig tjänstgöra i sammanlagt det antal dagar,

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens skrivelse nr 1.

Inkallelse

till tjänstgöring

vid

krigstillfälle

to. in

som i detta moment för varje fall sägs. Sådan värnpliktig äger att såsom

fullgjord värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig'' den tid, han tjänstgjort

såsom vapenför.

3. Reservtruppövning.

Vapenför värnpliktig, vilken tilldelats hären, med undantag av dem,

som nämnas i mom. 1 D av denna §, är skyldig att, på sätt Konungen

närmare förordnar, deltaga i reservtruppövning:

vid fotfolket, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna, trängen

och intendenturtrupperna i högst femton dagar under nionde eller tionde

året, samt

vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fältingenjör- och

fälttelegraftrupperna i högst tjugufem dagar under femte eller sjätte året.

4. Särskilda bestämmelser.

Varder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till

station av flottan och bliva avmönstrat, innan tiden för den tjänstgöring,

till vilken den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig

att tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning

för den överskjutande tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt

särskilda bestämmelser.

Har värnpliktig under i mom. 1, 2 eller 3 föreskriven tjänstgöring

blivit fälld till straff för rymning eller för olovligt undanhållande av

minst ett dygns varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet

av straffarbete eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den

tid, under vilken han var rymd eller olovligen undanhöll sig eller hans

tjänstgöring sålunda var avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid,

där ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. I vad

mån den värnpliktige må tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen,

samt i vilken ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet,

bestämmer Konungen.

§ 28.

1. Då rikets försvar det kräver, så ock när det erfordras till stillande

av uppror, må Konungen, efter statsrådets hörande, till tjänstgöring

inkalla beväringeris första uppbåd eller de större eller mindre delar därav,

som finnas behövliga.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

97

2. Därest i anseende till krig eller för avvärjande av befarat eller

börjat angrepp det för rikets försvar finnes nödigt, att beväringens andra

uppbåd, eller någon del därav i skilda orter eller vid olika truppslag av

hären eller vid marinen, inkallas, må Konungen därom förordna, sedan

han statsrådet hört och, så vida Riksdagen ej är samlad eller inom trettio

dagar skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.

Vad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande

har icke tillämpning i fråga om delar därav, vilka tillhöra Gottlands inskrivningsområde

eller må vara avsedda att utgöra besättningar i rikets

fästningar, utan gäller i avseende å sådana delar av andra uppbådet vad

i mom. 1 föreskrivits.

3. Utom rikets gränser må beväringens första uppbåd vid hären

användas endast till rikets försvar, och efter det att statsrådet blivit hört

samt riksdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens medgivande må beväringens

andra uppbåd vid hären icke användas utom rikets gränser.

§ 29.

1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande

befäl till den i § 27 föreskrivna tjänstgöring

genom kungörelse, som skall införas i en eller flera av ortens tidningar

och uppläsas minst två gånger i kyrkorna samt offentligen anslås

inom varje till rullföringsområdet hörande kommun; eller

genom order.

2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen

genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas,

samt, där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och

uppläses i kyrkorna; eller

genom order.

Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,

att kungörelse om här omförmäld inkallelse anslagits. Aven

annat efter förhållandena lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas

för sådant bekantgörande.

Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring,

som kan varda i särskild lag föreskriven (inobiliseringsövning).

3. Vid utbrott av krig skall värnpliktig, som tillhör beväringens

första uppbåd och vistas utom riket, oberoende av särskild inkallelse, så

snart ske kan, återvända till hemorten. Om ansvar för underlåtenhet att

fullgöra vad sålunda är föreskrivet stadgas i strafflagen för krigsmakten.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1 käft. (Nr 1.) 13

Sättet för

inkallelse

till tjänstgöring.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse nr 1.

§ 30.

förrättning Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring,

y'' verkställa den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare

anvisas.

I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad,

användas företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.

§ 31.

När värn- Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i straff
tillhör’&e«^lagen

för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring

ringen lyder och marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i

Underiag] ‘9S~ fråga om åtlydnad av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring,

som omförmäles i § 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.

§ 32.

Mönstring. 1. Varje år skall mönstring, som i denna § omförmäles, hållas med

de till beväringen hörande värnpliktiga, med undantag av dem, som under

årets lopp varit i tjänstgöring eller som äro å sjömanshus inskrivna och

till sjöfart inmönstrade.

2. Med värnpliktiga, utom dem, som äro å sjömanshus inskrivna

och tillhöra marinen, hålles mönstringen inom varje rullföringsområde. För

sådan mönstring är varje värnpliktig skyldig att, i enlighet med de närmare

föreskrifter, Konungen meddelar, till befälet avgiva tillförlitlig skriftlig

uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock medgivet att under

tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen

avgiva nämnda uppgift.

3. Med värnpliktiga, som äro å sjömanshus inskrivna och tillhöra

marinen, hålles mönstringen vid sjömanshus. För sådan mönstring är

varje värnpliktig skyldig att, i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen

meddelar, till sjömanshusombudsman avgiva tillförlitlig skriftlig

uppgift om bostad och sysselsättning, den värnpliktige dock medgivet att

under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen

avgiva nämnda uppgift.

4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall

införas i en eller flera av ortens tidningar och uppläsas minst två gånger i

kyrkorna samt offentligen anslås inom vederbörande kommuner.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

99

§ 33.

1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, så vitt Konungen Värnplik
ej

för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma: tl0arst olh^n
a)

att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör det trupp- tnälningsslag

vid hären eller den tjänst vid marinen, vartill han blivit inskriven skyldi9 eteller

överförd;

b) att den värnpliktige, om han till annat område avflyttar, tillhör

den truppavdelning av hären eller kustartilleriet eller den flottans station,

som erhåller sina värnpliktiga från det område, till vilket han inflyttar; samt

c) att, om den värnpliktige icke är till tjänstgöring inkallad, när

landstormen inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma

och då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig

tillhörande landstormen.

2. För värnpliktiga, tillhörande beväringen, med undantag av dem,

som äro å sjömanshus inskrivna och tillhöra marinen, gäller dessutom:

a) att, om värnpliktig vill för längre tid än en månad vistas utom

den ort, där han är kyrkobokförd, anmälan därom skall före avresan göras

hos vederbörande områdesbefäl samt detta befäl därefter hållas underrättat

om hans adress, intill dess han återkommer; dock att, där den

värnpliktige inmönstrats till sjöfart, anmälan erfordras allenast om påmönstringen

och avmönstringen; samt

b) att värnpliktig, vid avflyttning till annan ort, är pliktig att, om

flyttningen ägt rum inom rullföringsområdet, senast eu månad efter densamma

därom göra anmälan hos rullföringsbefälhavaren samt, om han avflyttat

till annat rullföringsområde, därom göra anmälan såväl före avflyttningen

hos befälhavaren för det rullföringsområde, från vilket han avflyttar,

som ock, inom en månad efter ankomsten till det nya hemvistet, hos befälhavaren

för det rullföringsområde, till vilket han inflyttat; dock vare värnpliktig,

som hos vederbörande myndighet uttagit och avlämnat flyttningsbetyg,

befriad från berörda anmälningsskyldighet, där ej Konungen för

särskilda fall annorlunda förordnar.

3. Till beväringen hörande värnpliktig, som är å sjömanshus inskriven

och tillhör marinen, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller

till sjöfart inmönstrad, hålla sjömanshusombudsmannen underrättad om

sin adress.

§ 34.

1. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller Jom^illhört

nen eller vid härens eller marinens reserv under sammanlagt minst två härens eller

marinens

fast anställda

personal,

m. m.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse nr 1.

Förmåner

under färd.

år, skall efter avgången från sagda anställning, så länge han i följd av

sin värnplikt kvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd. Detsamma

gäller ock värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären

eller dess reserv under kortare tid än två år, så framt han undergått

rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsövningar.

2. I mom. 1 nämnd värnpliktig anses hava fullgjort den i § 27 föreskrivna

första tjänstgöring, men är skyldig att med vederbörlig åldersklass

deltaga i repetitionsövning samt reservtruppövning.

Har den fasta anställningen vid hären eller marinen eller vid härens

eller marinens reserv uppgått till minst tre år, anses den värnpliktige

hava fullgjort all den i § 27 mom. 1 eller 2 föreskrivna tjänstgöring,

men är, om han tillhör hären, skyldig att med vederbörlig åldersklass

deltaga i reservtruppövning. Detsamma gäller ock den, som, under

fast anställning vid hären eller dess reserv, undergått rekrytutbildning

samt deltagit i tre repetitionsövningar, ävensom den, vilken såsom värnpliktig

fullgjort första tjänstgöring och en repetitionsövning samt därefter

varit fast anställd under minst två år.

Icke vapenför värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären

eller marinen eller vid härens eller marinens reserv, äger att såsom fullgjord

värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig det antal dagar, han varit

fast anställd.

I vad mån fast anställning vid krigsmakten i övriga fall må anses

motsvara tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.

3. Värnpliktig, som omförmäles i § 27 mom. 1 B eller C eller

mom. 2 B eller C, tillhör första uppbådet under hela sin tjänstetid i

beväringen.

4. Den, som avlagt medicine kandidatexamen samt fullgjort därefter

följande föreskrivna propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring,

tillhör beväringens första uppbåd, under hela sin värnpliktstid.

KAP. VI.

Om de värnpliktigas underhåll och förmåner i beväringen.

§ 35.

1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller

värnpliktig, tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelser.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

101

2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig Förmåner

underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig

utrustning samt dessutom penningbidrag och, där den värnpliktige tjänstgör J ring.

såsom underbefäl, särskilt tillskott i penningar under tiden för sådan

tjänstgöring, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser.

3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgö- Pensionering

ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större rm3- eller mindre mån minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad

till understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.

Kap. VII.

Om landstormen.

§ 36.

1. Värnpliktig, som tillhör landstormen, är skyldig att, på sätt Land
Konungen

närmare förordnar, under fredstid för sin utbildning deltaga inkallande

i en landstormsövning om fem dagar. m. m.

2. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut fattats att för rikets försvar

till tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller viss del därav,

må Konungen i den ordning, som för inkallande av beväringens andra

uppbåd i mom. 2 av samma § är föreskriven, för hemortens försvar

till tjänstgöring inkalla landstormen eller de större eller mindre delar

därav, som finnas behövliga.

Konungen må ock, sedan beväringens första uppbåd eller del därav

inkallats för rikets försvar eller under tjänstgöring enligt § 27 tagits i

anspråk för dylikt ändamål, efter statsrådets hörande, inkalla till tjänstgöring

sådana delar av landstormen, som erfordras till skydd för mobilisering

av beväringens första uppbåd eller till skydd för säi’skilt hotade

platser. Landstormsavdelning, som sålunda inkallats, må likväl ej hållas

samlad längre än högst femton dagar, såvida ej krig före samma tids utgång

utbrutit.

3. Landstormens inkallande till tjänstgöring sker på sätt för varje

fall är i § 29 föreskrivet.

4. Att värnpliktig, som tillhör landstormen, är underkastad de i När vämstraffiagen

för krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgö--?/,*,^’, i0?*

ring och marsch eller annan lärd, då han står under militärbetäl, som ock stormen, är

i fråga om åtlydnad av inkallelse i enlighet med § 29 till tjänstgöring, ^f^iag

som i mom. 1 eller 2 här ovan oinförmäles, därom är i nämnda lag stadgat.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse nr 1.

Land
stormens
tjänst
görings
omrade.

Land
stormens
organisa
tion.

Landstormens

underhåll

och förmåner
-

Uteblivande

från inskrivning.

§ 37.

Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,

dock att till landstormen hörande värnpliktig, som erhållit

sin utbildning vid marinen, må, även Utom sagda inskrivningsområden,

användas för det lokala kustförsvaret.

§ 38.

Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.

§ 39.

1. Värnpliktig, tillhörande landstormen, är under tjänstgöring pliktig

att, därest staten icke kan genast vid inkallandet anskaffa föda, under

tiden förse sig med sådan, mot ersättning av staten för värdet av soldatportion.

Sjukvård, vapen, ammunition, utredningspersedlar samt fälttecken,

angivande hans egenskap av krigsman, tillhandahållas av staten.

Sådan värnpliktig erhåller under tjänstgöring, som i § 36 mom. 1

omförmäles, beklädnad eller beklädnadsersättning samt dessutom penningbidrag.

Under tjänstgöring, som i § 36 mom. 2 avses, är den värnpliktige

skyldig att själv förse sig med kläder.

2. Till landstormen hörande värnpliktig, som skadas under militärtjänstgöring,

har enahanda rätt till understöd för sig och efterlevande som

värnpliktig, vilken tillhör beväringen.

KAP. VIII.

Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så oek om

laga förfall.

§ 40.

1. Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

böte, där han icke, oaktat sin frånvaro, varder inskriven eller

från värnpliktens fullgörande frikallad, första året tio kronor och varje år,

han ånyo därmed beträdes, fyrtio kronor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

103

2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid inskrivningsförrättning

för annan ort, än där han är kyrkobokförd, eller för

annat sjömanshus än det han tillhör, men därvid försummar avlämna prästbetyg,

ävensom i det fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman

eller sjöfartsbok samt till följd därav icke kan emottagas, anses

lika med den, som icke inställt sig till inskrivningsförrättning.

§ 41.

1. Värnpliktig, som bort inställa sig till i § 32 omförmäld mönstring,

men utan laga förfall utebliver, böte för varje gång fem kronor.

2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra vad honom

enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger, böte för varje gång fem kronor.

§ 42.

Värnpliktig, som utan anmält laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

vare, där han icke, oaktat sin frånvaro blivit inskriven

eller från värnpliktens fullgörande frikallad, underkastad äventyr att varda

till inskrivnings undergående hämtad på egen bekostnad.

Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring,

därtill han blivit i laga ordning inkallad, må han till tjänstgöringens

fullgörande likaledes hämtas på egen bekostnad.

§ 43.

1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring

eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser

anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad

eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock att,

då andra än nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den

vikt, att de må gälla såsom laga förfall.

2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig skall i fråga om order

eller annat påbud, varigenom han under krig eller vid utbrott av eller

fara för krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för

inställelse till tjänstgöring räknas att vara på utrikes sjöresa stadd; åliggande

dock den värnpliktige att, så snart ske kan, återvända till hemlandet,

ävensom att vid ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande

med svenskt örlogsfartyg omedelbart - inställa sig till tjänstgöring.

Försummelse

att

avlämna

prästbetyg

m. m.

Försummad

inställelse

till mönstring.

Försummad

anmälnings
skyldighet.

Hämtnings
äventyr.

Laga förfall.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse nr 1.

. § 44.

Intyg om Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig

sjukdom. iäkares intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa. Kan han

ej skaffa läkarbetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av

statens ämbets- eller tjänsteman, eller av präst i församlingen, eller av

ordföranden i kommunalstämman, eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden,

eller av ledamot i häradsnämnden.

KAP. IX.

Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock om användning

av böter.

§ 45.

Böters på- 1. över värnpliktiga, vilka utan anmält laga förfall uteblivit från

fogande. inskrivningSförrättning och icke, oaktat sin frånvaro, blivit inskrivna eller

från värnpliktens fullgörande frikallade, eller som underlåtit att fullgöra

vad dem enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar

länsvis uppgöras och till Konungens befallningshavande insändas;

skolande å förteckningarna för varje värnpliktig angivas hans bostad, där

denna är känd, samt, till ledning vid ansvars bestämmande, tillgängliga

upplysningar rörande försummelsens beskaffenhet.

Uppgörande och insändande av dylik förteckning åligger vid inskrivningsförrättning

den av Konungens befallningshavande förordnade ledamot,

som över inskrivningsnämndens beslut förer protokoll; skolande inskrivningsnämnden,

innan den åtskiljes, sagda förteckning granska och underteckna.

Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser

mot lagbuden i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som

förrättat mönstringen, eller hos vilken anmälan bort göras.

Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i §

32 mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken översänder

dem till sjörullföringsbefälhavaren som, efter att hava granskat

och påtecknat desamma, insänder dem till Konungens befallningshavande.

2. Av de enligt mom. 1 inkommande förteckningar över värnpliktiga

skola särskilda utdrag, upptagande dem, vilka Konungens befallnings
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

105

havande finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller § 41, till vederbörande

kronofogdar och magistrater översändas, försedda med Konungens

befallningshavandes resolution, att de i utdragen upptagna böter må

hos de värnpliktiga omedelbarligen uttagas, därest de icke däremot något

invända, men att, därest de vilja för uteblivandet eller försummelsen styrka

laga förfall eller eljest åberopa någon omständighet, som kan leda till

deras frikännande från bötesansvar, i vilken händelse de äga undfå skriftlig

del av resolutionen i vad dem rörer, de skola inom trettio dagar därefter

till vederbörande kronofogde eller magistrat ingiva de bevis, som

till styrkande av deras mot böternas indrivande gjorda invändningar åberopas,

vid påföljd för uraktlåtenhet därav, att böterna utan hinder av

samma invändningar må i laga ordning uttagas. Inkommande bevis skola

ofördröjligen insändas till Konungens befallningshavande, som, efter prövning

av förekommande omständigheter, meddelar beslut i saken.

3. Atnöjes värnpliktig icke med Konungens befallningshavandes

beslut, varigenom böter blivit honom slutligen påförda, äger han att inom

trettio dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens befallningshavande

ingiva sina till Konungen ställda besvär, vilka därpå av Konungens

befallningshavande jämte eget yttrande till vederbörande statsdepartement

insändas. Besvären må även till Konungens befallningshavande med posten

insändas; och skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt

undertecknat besvärsskriften eller att densamma på hans begäran

eller med hans samtycke blivit uppsatt.

§ 46.

1. De enligt denna lag inflytande böter skola under särskild titel Böters ani

kronans räkenskaper redovisas och ingå till den till förmån för be- VochfTr9- väringsmanskapet bildade invalid- och pensionsfond. Ur denna fond be- vändning.

redes understöd åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring ådragit sig

sådan skada, att han därigenom blivit i större eller mindre mån oförmögen

att sig med arbete försörja, ävensom i vissa fall åt hans efterlevande,

i fall skadan förorsakat döden.

2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de

förvandlas efter allmän strafflag.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 käft. (Nr 1.)

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse nr 1.

Lots- och

fyrinrättningarnas

personal.

Manskap,

som tillhör

härens eller

marinens

reserv.

Lappbefolk
ningen.

Föreskrifter

rörande

lagens

tillämpning.

Ändring

eller upphävande

av

lagen.

KAP. X.

Särskilda bestämmelser.

§ 47.

1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och fyrinrättningarnas personal,

likställas enligt denna lag med de vid marinen fast anställda.

2. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga

delar beträffande manskap, som tillhör härens eller marinens reserv.

§ 48.

Av Konungen bestämmes, om och i vad mån samt under vilka villkor

befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare

medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.

§ 49.

För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas

av Konungen.

§ 50.

Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och Riksdags

sammanstämmande beslut.

Bestämmelser om lagens ikraftträdande.

§ 51.

Denna lag skall tillämpas från och med den 1 januari 1915, då följaktligen

ej mindre värnpliktslagen av den 14 juni 1901 med däri sedermera

gjorda ändringar och tillägg än även de av Konungen för sistnämnda

lags tillämpning meddelade närmare föreskrifter, så vitt de strida

mot innehållet i denna lag, upphöra att gälla; skolande dock vad nedan

stadgas om undantag från bestämmelsen i denna § lända till efterrättelse.

§ 52.

1. Den i § 1 meddelade bestämmelsen om tiden för värnpliktens

inträdande samt bestämmelsen i § 5 mom. 1 skola äga tillämpning ge
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Riksdagens skrivelse nr 1.

nast efter denna lags utfärdande; och skola följaktligen motsvarande bestämmelser

i den äldre lagen från samma tid upphöra att gälla.

2. Efter det nämnda bestämmelser i denna lag trätt i kraft, skall

under år 1914 hållas inskrivningsförrättning för inskrivning av värnpliktiga,

som äro födda år 1894 och som ej äro inskrivna å sjömanshus.

Sådan inskrivning skall äga rum i den ordning, Konungen bestämmer.

§ 53.

1. Till de nya bestämmelserna om värnpliktstiden skall övergång

ske sålunda:

den, som inskrivits under något av åren 1895, 1896, 1897, 1898,

1899, 1900, 1901 eller 1902, skall tillhöra landstormen till och med det

i ordningen motsvarande av åren 1916, 1917, 1918, 1919, 1920, 1921,

1922 och 1923;

den, som inskrivits under något av åren 1903, 1904, 1905 eller

1906, skall tillhöra beväringen och dess andra uppbåd till och med det i

ordningen motsvarande av åren 1916, 1917, 1918 och 1919 samt landstormen

till och med det i ordningen motsvarande av åren 1924, 1925,

1926 och 1927;

den, som inskrivits under något av åren 1907, 1908, 1909, 1910,

1911, 1912 eller 1913, skall tillhöra beväringens första uppbåd till och

med det i ordningen motsvarande av åren 1916, 1917, 1918, 1919, 1920,

1921 och 1922, beväringens andra uppbåd till och med det i ordningen

motsvarande av åren 1920, 1921, 1922, 1923, 1924, 1925 och 1926 samt

landstormen till och med det i ordningen motsvarande av åren 1928,

1929, 1930, 1931, 1932, 1933 och 1934;

den, som år 1914 inskrivits enligt den äldre lagen, skall tillhöra

beväringens första uppbåd till och med år 1923, beväringens andra uppbåd

till och med år 1927 samt landstormen till och med år 1935;

den, som år 1914 inskrives enligt vad i § 52 stadgas, skall tillhöra

beväringens första uppbåd till och med år 1924, beväringens andra uppbåd

till och med år 1928 och landstormen till och med år 1936.

2. Till stadgandet i § 34 mom. 4 sker övergång sålunda, att den,

som inskrivits under något av åren 1902, 1903, 1904, 1905, 1906 eller

1907, skall tillhöra beväringen och dess första uppbåd till och med det i

ordningen motsvarande av åren 1917, 1919, 1921, 1923, 1925 och 1927

samt landstormen till och med det i ordningen motsvarande av åren 1923,

1924, 1925, 1926, 1927 och 1928.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse nr 1.

§ 54.

1. Beträffande värnpliktig, som inskrivits år 1899 eller tidigare,

skola bestämmelserna i § 27 och § 36 mom. 1 icke tillämpas.

Beträffande värnpliktig, som inskrivits under något av åren 1900—

1907, skola bestämmelserna i § 27 icke tillämpas.

Beträffande värnpliktig, som inskrivits under något av åren 1908—

1913 eller som år 1914 inskrivits enligt bestämmelserna i den äldre lagen,

skall vad i § 27 mom. 1, 2 och 4 av denna lag stadgas icke vinna tiillämpning.

I fråga om värnpliktig, som ovan i detta moment avses, galle vad i

§ 27 av den äldre lagen stadgas.

2. Föreskrifterna uti § 27 mom. 1 A a) skola icke tillämpas beträffande

vapenför värnpliktig, som år 1914 inskrives enligt § 52 och tilldelas

fotfolket, utan är sådan värnpliktig i stället skyldig att under fredstid

för sin utbildning tjänstgöra sammanlagt tvåhundrasjuttio dagar, vilken

tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundraåttio dagar under andra

året samt

med en repetitions-(regements-)övning om trettio dagar under vart

och ett av andra, tredje och fjärde åren.

Vid tillämpning beträffande värnpliktiga, som år 1914 inskrivas enligt

§ 52, av övriga bestämmelser i § 27 skall år 1915 vara första tjänstgöringsåret

och tjänstgöringen under de följande åren jämkas i enlighet

härmed.

3. Beträffande sådan å sjömanshus inskriven värnpliktig, som inskrives

under år 1915 och tilldelas marinen, skola föreskrifterna uti § 27

mom. 1 A g) icke tillämpas. Sådan värnpliktig är i stället skyldig att för

sin utbildning tjänstgöra under fredstid trehundrasextio dagar i en följd

med början under första eller andra året.

§ 55.

Vad i §§ 53 och 54 är stadgat om den, som inskrivits visst år, skall

äga tillämpning även i fråga om den, som bort inskrivas samma år men

på grund av laga förfall eller beviljat uppskov eller därmed likställt förhållande

blivit inskriven först ett senare år.

Må, enligt vad därom är stadgat, visst år av tjänstetiden i beväringen

ej räknas den värnpliktige till godo såsom tjänsteår, skall vid tillämpning

av vad i sagda §§ är föreskrivet motsvarande jämkning äga rum.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

109

Har någon enligt § 6 i den äldre lagen inskrivits före det år, då

han fyllde tjuguett år, skall den tid, under vilken han tillhör beväringens

första uppbåd, räknas från och med nämnda år.

2:o) att riksdagen beslutit hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, det Eders

Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida sådana för förseelser

mot den militära strafflagen upprepade gånger straffade värnpliktiga, vilka

kunna antagas öva ett demoraliserande inflytande å övriga värnpliktiga,

lämpligen må kunna, avskilda från övriga värnpliktiga, vapenövas för sig

själva eller användas till lämpliga för statens räkning erforderliga arbeten,

ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill nämnda utredning

kan giva anledning;

3:o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagens under punkten

l:o) angivna beslut av Eders Kungl. Maj:t godkännes — beslutit,

dels att det värnpliktig jämlikt § 35 mom. 2 och § 39 mom. 1

värnpliktslagen tillkommande penningbidrag skall, i och med att den nya

värnpliktslagens bestämmelser rörande tjänstgöringstiden träda i tillämpning,

utgå under tjänstgöring i linjen med 50 öre om dagen och under

reservtruppövning och landstormsövning med 1 krona om dagen,

dels och att det värnpliktig jämlikt § 35 mom. 2 värnpliktslagen

tillkommande penningtillskott skall utgå med 25 öre om dagen utom

under tredje repetitions-(regements-)övningen vid fotfolket, då detsamma

skall utgå med 50 öre om dagen till dem, som tjänstgöra såsom underbefäl

och uttagits enligt § 26 mom. 2 värnpliktslagen.

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

Riksdagens skrivelse nr 1.

II.

Härordningen.

I propositionen n:r 58 angående ny härordning har Eders Kungl.

Maj:t, under åberopande av ett vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över lantförsvarsärenden den 14 maj 1914, under förutsättning

av riksdagens bifall till det förslag till ny värnpliktslag, som

innehålles uti förutnämnda samma dag avlåtna proposition nr 59, föreslagit

riksdagen:

Beträffande infanteriets organisation: ,

l:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vart och ett av nedan uppräknade infanteritruppförband

skall efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna,

med fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:

a) Livregementets grenadjärer, Första liv gr en a dj ä rreg ementet, Andra

livgrenadjärregementet, Västgöta regemente, Karlskrona grenadjärregemente,

Upplands infanteriregemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands regemente,

Kronobergs regemente, Jönköpings regemente, Dalregementet, Hälsinge

regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente,

Västmanlands regemente, Västerbottens regemente, Kalmar regemente, Värmlands

regemente, Jämtlands fälväg arregemente, Norra skånska infanteriregementet,

Södra skånska infanteriregementet, Vaxholms grenadjärregemente

samt Västernorr lands regemente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

in

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

7 kaptener av andra klassen,

11 löjtnanter av första klassen,

11 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

Underofficerare:

13 fanjunkare,

13 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare och

1 gevärshantverkare.

Manskap:

14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

•44 korpraler,

44 vicekorpraler,

60 volontärer,

2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens skrivelse nr 1.

Musikmanskap:

3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

3 musikkorpraler,

3 musikvicekorpraler,

9 trumslagare eller hornblåsare och

4 musikelever.

b) Svea och Göta livgarden:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

7 kaptener av andra klassen,

11 löjtnanter av första klassen,

11 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

Underofficerare:

13 fanjunkare,

13 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcerare:

1 musikfanjunkare,

6 musiksergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare och

1 gevärshantverkare.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Riksdagens skrivelse nr 1.

Manskap:

14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

44 korpraler,

56 vicekorpraler,

360 volontärer,

2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjuk vårdssoldater,

1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

3 musikkorpraler,

3 musikvicekorpraler,

11 trumslagare eller hornblåsare och

4 musikelever.

c) Norrbottens regemente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

11 kaptener av första klassen,

8 kaptener av andra klassen,

13 löjtnanter av första klassen,

13 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

Underofficerare:

15 fanjunkare,

15 sergeanter av första klassen och

13 sergeanter av andra klassen.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1014. 14 sand. 1 höft. (AV 1.)

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrivelse nr 1.

Musikunderoffioerare:

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 gevärshantverkare.

Manskap:

14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

44 korpraler,

44 vicekorpraler,

60 volontärer,

2 sjukvårdsdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

3 musikkorpraler,

3 musikvicekorpraler,

9 trumslagare eller hornblåsare och

4 musikelever.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

d) Militärbefälet -på Gottland samt Gottlands infanteriregemente

I. Militärbefälet:

Officer:

1 överste och militärbefälhavare.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare och

2 bataljonsläkare.

II. Gottlands infanteriregemente:

Officerare:

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

7 kaptener av andra klassen,

11 löjtnanter av första klassen,

11 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

Underofficerare:

13 fanjunkare,

13 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 vevärshantverkare.

o

opaginerad Kontrollera mot PDF

11(5

Riksdagens skrivelse nr 1.

Manskap:

14 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

30 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

44 korpraler,

44 vicekorpraler,

240 volontärer,

2 sjukvardsdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkardistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

3 musikdistinktion skorpraler (furirer) av andra klassen,

3 musikkorpraler,

3 musikvicekorpraler,

9 trumslagare eller hornblåsare och

4 musikelever.

dels att vid vart och ett av härens infanteriregementen skola efter

genomförd härordning finnas 23 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande kavalleriets organisation:

2:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vart och ett av nedan uppräknade kavalleritruppförband

skall efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna,

med fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:

a)o Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets husarer,

Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente och Norrlands

dragonregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

s. 117 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

117

5 ryttmästare av första klassen,

2 ryttmästare av andra klassen,

7 löjtnanter av första klassen,

6 löjtnanter av andra klassen och

5 underlöjtnanter.

Underofficerare:

6 fanjunkare,

5 sergeanter av första klassen och

5 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter av första klassen och

2 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 bataljonsveterinär och

1 gevärshantverkare.

Manskap:

8 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

18 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

26 korpraler,

26 vicekorpraler,

205 volontärer,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 sjukvårdsko rpral,

2 sj ukvårdsvicekorpraler,

1 sj ukvårdsryttare,

2 hovslagardistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

3 hovslagarkorpraler,

3 hovslagarvicekorpraler,

3 hovslagarryttare och

1 hantverksvicekorpral.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Riksdagens skrivelse nr 1.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 trumpetare och

2 musikelever.

b) Skånska husar- och dragonregementena:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 ryttmästare av första klassen,

3 ryttmästare av andra klassen,

14 löjtnanter av första klassen,

12 löjtnanter av andra klassen och

11 underlöjtnanter.

Underofficerare:

11 fanjunkare,

10 sergeanter av första klassen och

10 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcerare:

1 musikfanjunkare,

3 musiksergeanter av första klassen och

3 musiksergeanter av andra klassen.

Oivilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

2 batalj onsveterinärer och

2 gevärshantverkare.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

119

Manskap:

16 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

36 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

52 korpraler,

52 vicekorpraler,

402 volontärer,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av första klassen,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

4 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdsryttare,

4 hovslagardistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

6 hovslagarkorpraler,

6 hovslagarvicekorpraler,

6 hovslagarryttare och

1 hantverksvicekorpral.

Musikmanskap:

3 musikdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

8 trumpetare och

3 musikelever.

dels att vid vart och ett av Livgardet till häst, Livregementets dragoner,

Livregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens

husarregemente och Norrlands dragonregemente skola efter genomförd härordning

finnas 620 samt vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena

1 220 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande artilleriets organisation:

3:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vart och ett av nedan uppräknade artilleritruppförband skall

efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna, med

fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Riksdagens skrivelse nr 1.

a) Svea, Göta, Norrlands, Upplands och Smålands artilleriregementen:
Officerare:
1

överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

11 kaptener av första klassen,

8 kaptener av andra klassen,

11 löjtnanter av första klassen,

9 löjtnanter av andra klassen och

10 underlöjtnanter.

Underofficerare:

15 styckjunkare,

15 sergeanter av första klassen och

15 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

1 musikstyckjunkare,

4 musiksergeanter av första klassen och

4 musiksergeanter av andra klassen.

Oivilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare (dock icke vid Norrlands artilleriregemente),

1 regementsveterinär och

1 bataljonsveterinär.

Manskap:

18 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,

37 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

44 andrekonstaplar,

44 vicekonstaplar,

132 volontärer,

2 sjukvårdsförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

2 sjukvårdsandrekonstaplar,

s. 121 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

121

2 sj ukvårdsvicekonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksförstekonstapel (furir) av andra klassen,

3 hantverksandrekonstaplar,

3 hantverksvicekonstaplar,

4 hantverksartillerister,

1 hovslagarförstekonstapel (furir) av andra klassen,

3 hovslagarandrekonstaplar,

3 hovslagarvicekonstaplar och

4 hovslagarartillerister.

Musikmanskap:

2 musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

1 musikandrekonstapel,

2 musikvicekonstaplar,

2 trumpetare och

2 musikelever.

b) Vendes artilleriregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

4 majorer,

14 kaptener av första klassen,

9 kaptener av andra klassen,

14 löjtnanter av första klassen,

10 löjtnanter av andra klassen och

12 underlöjtnanter.

Underofficerare:

18 styckjunkare,

19 sergeanter av första klassen och

19 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcerare:

1 musikstyckjunkare,

5 musiksergeanter av första klassen och

5 musiksergeanter av andra klassen.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 käft. (Nr 1.)

It)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

1

1

1

1

53

17

>6

)6

58

2

2

3

3

2

3

4

5

2

3

4

5

2

1

2

3

2

0

1

4

Riksdagens skrivelse nr 1.

Civilmilitär personal:

regementspastor,

regementsläkare,

bataljonsläkare,

regementsveterinär och

bataljonsveterinär.

Manskap:

förstekonstaplar (1 urirer) av första klassen,

förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

andrekonstaplar,

vicekonstaplar,

volontärer,

sjukvårdsförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

sj ukvårdsandrekonstaplar,

sjukvårdsvicekonstaplar,

sj ukvårdsartillerister,

hantvérksförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

hantverksandrekonstaplar,

hantverksvicekonstaplar,

hantverksartillerister,

hovslagarförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

hovslagarandrekonstaplar,

hovslagarvicekonstaplar och

hovslagarartillerister.

Musikmanskap:

musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen

musikandrekonstapel,

musikvicekonstaplar,

trumpetare och

musikelever.

Gottlands artillerikår:

Officerare:

överstelöjtnant och chef,

kaptener av första klassen,

s. 123 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

123

2 kaptener av andra klassen,

5 löjtnanter av första klassen,

5 löjtnanter av andra klassen och

4 underlöjtnanter.

Underofficerare:

4 styckjunkare,

5 sergeanter av första klassen och

4 sergeanter av andra klassen.

Musikunderoffieer:

1 musiksergeant av första klassen.

Civilmilitär personal:

1 batalj onsveterinär.

Manskap:

7 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,

15 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

22 andrekonstaplar,

22 vicekonstaplar,

67 volontärer,

1 sjukvårdsförstekonstapel (furir) av andra klassen,

1 sjukvårdsandrekonstapel,

2 sj ukvårdsvicekonstaplar.

1 sjukvårdsartillerist,

1 hantverksandrekonstapel,

1 hantverksvicekonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 hovslagarandrekonstapel,

1 hovslagarvicekonstapel och

1 hovslagarartillerist.

Musikmanskap:

1 musikförstekonstapel (furir) av andra klassen.

1 musikandrekonstapel,

1 musikvicekonstapel,

2 trumpetare och

1 musikelev.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Riksdagens skrivelse nr 1.

d) Boden-Karlsborgs artilleriregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

12 kaptener av första klassen,

10 kaptener av andra klassen,

13 löjtnanter av första klassen,

10 löjtnanter av andra klassen och

12 underlöjtnanter.

Underofficerare:

22 styckjunkare,

24 sergeanter av första klassen och

24 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofflcerare:

2 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter av första klassen och

2 musiksergeanter av andra klassen.

Manskap:

20 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,

40 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

48 andrekonstaplar,

48 vicekonstaplar,

156 volontärer,

2 sjukvårdsförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

3 sjukvårdsandrekonstaplar,

3 sjukvårdsvicekonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksförstekonstapel (furir) av andra klassen,

2 hantverksandrekonstaplar,

3 hantverksvicekonstaplar,

4 hantverksartillerister,

1 hovslagarandrekonstapel,

1 hovslagarvicekonstapel och

2 hovslagarartillerister.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

125

Musikmanskap:

2 musikförstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

1 musikandrekonstapel,

2 musikvicekonstaplar,

3 trumpetare och

2 musikelever.

e) Positionsartilleriregementet:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

6 kaptener av första klassen,

6 kaptener av andra klassen,

7 löjtnanter av första klassen,

5 löjtnanter av andra klassen och

6 underlöjtnanter.

Underofficerare:

12 styckjunkare,

12 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter av första klassen och

2 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare och

1 bataljonsveterinär.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Riksdagens skrivelse nr 1.

Manskap:

10 förstekonstaplar (furirer) av första klassen,

20 förstekonstaplar (furirer) av andra klassen,

24 andrekonstaplar,

24 vicekonstaplar,

72 volontärer,

1 sjukvårdsförstekonstapel (furir) av andra klassen,

1 sjukvårdsandrekonstapel,

2 sjukvårdsvicekonstaplar,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksandrekonstaplar,

2 hantverksvicekonstaplar,

2 hantverksartillerister,

2 hovslagarandrekonstaplar,

2 hovslagarvicekonstaplar och

2 hovslagarartillerister.

Musikmanskap:

1 musikförstekonstapel (furir) av andra klassen,

1 musikandrekonstapel,

2 musikvicekonstaplar,

1 trumpetare och

1 musikelev.

dels att vid vart och ett av Svea, Göta Norrlands, Upplands och

Smålands artilleriregementen skola efter genomförd härordning finnas 440,

vid Vendes artilleriregemente 584, vid Gottian ds artillerikår 85, vid BodenKarlsborgs

artilleriregemente 126 och vid Positionsartilleriregementet 180

kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande artilleriets fabriker och tygstater:

4:o) att Riksdagen måtte besluta, att vid artilleriets fabriker och

tygstater skall efter genomförd härordning finnas följande, med fasta avlöningsförmåner

anställda

s. 127 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

127

Fabriks- och tygpersonal:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av första klassen,

2 tygmästare av andra klassen,

4 tyg- eller fabriksingenjörer,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av första klassen,

1 öververkmästare,

6 departementsskrivare,

7 tygförvaltare av andra klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av första klassen,

2 verkmästare av andra klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

50 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Beträffande Fortifikationens och ingenjörtruppernas organisation:

5:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att eu ny ingenjörkår, benämnd Norrlands ingenjörkår, uppsättes;

samt

6:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vid Fortifikationen med fasta avlöningsförmåner anställda

officerare, underofficerare, musikunderofficerare, civilmilitär och civil personal

skola efter genomförd härordning utgöras av nedan upptagna personal,

nämligen:

Officerare:

3 överstar,

o överstelöjtnanter,

10 majorer,

36 kaptener av första klassen,

22 kaptener av andra klassen,

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Riksdagens skrivelse nr 1.

37 löjtnanter av första klassen,

29 löjtnanter av andra klassen och

32 underlöjtnanter.

Underofficerare:

46 fanjunkare,

47 sergeanter av första klassen och

47 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

4 musikfanjunkare,

7 musiksergeanter av första klassen och

8 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

3 regementspastorer,

2 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

4 bataljonsveterinärer,

11 fortifikationskassörer och förrådsförvaltare,

5 departementsskrivare,

5 gevärshantverkare,

6 tygverkmästare,

27 tyghantverkare,

4 radiotelegrafister och

5 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 vaktmästare vid fortifikationsstabens huvudstation.

dels att vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband

skall efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna,

med fasta avlöningsförmåner anställda manskapspersonal, nämligen:

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Riksdagens skrivelse nr 1.

a) Svea ingenjörkår:

Manskap:

6 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

11 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

18 korpraler,

18 vicekorpraler,

95 volontärer,

1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första klassen,

2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

6 hantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

2 gevärshantverkarvicekorpraler,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

2 trumpetare och

1 musikelev.

b) Göta ingenjörkår:

Manskap:

G distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

10 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

85 volontärer,

1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första klassen,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1 käft. (Nr 1.) 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Riksdagens skrivelse nr 1.

2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

6 hantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

2 gevärshantverkarsoldater,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 sj ukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hövslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

2 trumpetare och

1 musikelev.

c) Fälttelegrafkåren:

Manskap:

8 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

16 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

24 korpraler,

25 vicekorpraler,

125 volontärer,

2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

3 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

11 hantverkskorpraler,

16 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

s. 131 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

131

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

1 trumpetare och

1 musikelev.

d) Bodens ingenjörkår:

Manskap:

3 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

6 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

10 korpraler,

9 vicekorpraler,

60 volontärer,

1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första klassen,

2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

5 hantverkskorpraler,

6 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

1 trumpetare och

1 musikelev.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Riksdagens skrivelse nr 1.

e) Norrlands ingenjörkår:

Manskap:

6 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

10 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

75 volontärer,

1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första klassen,

1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

4 hantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvård ssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

2 hovslagarsoldater.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

2 trumpetare och

1 musikelev.

dels att efter genomförd härordning skola finnas vid Svea ingenjörkår

53, vid Göta ingenjörkår 44, vid Fälttelegraf kåren 60, vid Bodens ingenjörkår

16 och vid Norrlands ingenjörkår 41 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande träng- och sjukyårdstruppernas organisation:

7:o) att Riksdagen måtte besluta:

dels att vid träng- och sjukvårdstrupperna med fasta avlöningsförmåner

anställda officerare och underofficerare med vederlikar skola efter

s. 133 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1. 133

genomförd härordning utgöras av nedan upptagna å gemensam stat uppförda

personal, nämligen:

Officerare:

1 överste,

3 överstelöjtnanter,

3 majorer,

18 kaptener av första klassen,

8 kaptener av andra klassen,

18 löjtnanter av första klassen,

18 löjtnanter av andra klassen och

12 underlöjtnanter.

Underofficerare:

31 fanjunkare,

31 sergeanter av första klassen och

30 sergeanter av andra klassen.

Musikunderofficerare:

6 musiksergeanter av första klassen och

6 musiksergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

2 regementspastorer,

6 regementsläkare,

6 bataljonsläkare,

6 bataljonsveterinärer och

18 hantverkare,

dels att var och en av härens sex trängkårer skall efter genomförd

härordning utgöras av följande, med fasta avlöningsförmåner anställda

manskapspersonal, nämligen:

Manskap:

5 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

8 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

14 korpraler,

13 vicekorpraler,

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Riksdagens skrivelse nr 1.

21 volontärer,

1 hovslagarkorpral och

1 hovslagarvicekorpral.

Musikmanskap:

1 musikdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 musikkorp ral,

2 musikvicekorpraler,

1 trumpetare och

1 musikelev.

dels att vid varje trängkår skola efter genomförd härordning finnas

54 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande intendenturkåren och förplägnadstrupperna:

8:o) att Riksdagen måtte besluta:

att vid intendenturkåren och förplägnadstrupperna skall efter genomförd

härordning finnas följande, med fasta avlöningsförmåner anställda personal,

nämligen:

Civilmilitär personal:

1 generalintendent,

2 överfältintendenter,

6 fältintendenter av första graden,

9 fältintendenter av andra graden,

51 intendenter av första klassen,

33 intendenter av andra klassen,

16 underintendenter,

74 förvaltare,

8 förvaltarassistenter av första klassen och

8 förvaltarassistenter av andra klassen.

Civil personal:

1 vaktmästare vid generalintendentens expedition.

I

s. 135 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

135

Manskap:

4 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen,

6 distinktionskorpraler (furirer) av andra klassen,

10 korpraler,

10 vicekorpraler och

12 volontär er.

Beträffande generalitetsstaten:

9:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens genomförande

å generalitetsstaten uppföras:

dels med fasta avlöningsförmåner en inspektör för militärläroverken

in. in., en inspektör för infanteriet, en inspektör för kavalleriet och sex

fältläkare;

dels arvoden om 1 000 kronor åt en var av kommendanten i Boden,

militärbefälhavaren på Gottland samt tolv såsom brigadchefer förordnade

regementschefer vid infanteriet;

dels lönetillägg och furageersättning för två tjänstehästar åt en adjutant

hos inspektören för militärläroverken in. in. och åt en adjutant hos

inspektören för infanteriet.

Beträffande generalstaben:

10:o) att Riksdagen måtte bifalla:

att för härordningens genomförande följande nya beställningar tillkomma

vid generalstaben, nämligen: 1 överstelöjtnant, 1 major, 3 kaptener

av första klassen, 10 kaptener av andra klassen och 1 aktuarie, varemot

nuvarande 10 löjtnantsbeställningar av första klassen indragas.

Beträffande artilleristaben:

ll:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens genomförande

å staten för artilleristaben uppföras:

dels med fasta avlöningsförmåner chefen för artilleristaben;

dels arvoden åt två officerare av infanteriet.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Riksdagens skrivelse nr 1.

Beträffande kommendantsstaten:

12:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens genomförande

å kommendantsstaten under kommendantskapet i Boden uppföras 1 garnisonspastor

samt 1 regementsveterinär för Bodens garnison och fästningsveterinär

vid kommendantskapet.

Beträffande artilleri- och ingenjörhögskolan:

13:o) att Riksdagen måtte bifalla, att för härordningens genomförande

chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan uppföres med fasta avlöningsförmåner

å staten för artilleri- och ingenjörhögskolan.

Beträffande övergången till den nya härordningen:

14:o) att Riksdagen måtte besluta, att den nya härordningen, sådan

den här blivit föreslagen, skall vara genomförd under tio år, räknade från

och med år 1915.

I samband med förenämnda förslag till ny härordning har riksdagen

till behandling förehaft åtskilliga inom riksdagens kamrar väckta motioner,

vilka antingen avsett mindre betydande jämkningar i Eders Kungl. Maj:ts

förslag eller innefattat fullständiga från Eders Kungl. Maj:ts proposition

mer eller mindre avvikande förslag i härordningsfrågan eller avsett vissa

särskilda frågor av mera fristående natur.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

137

Befälet.

Innan riksdagen ingår på frågan angående de särskilda truppslagens

organisation, torde lämpligen böra i ett sammanhang behandlas den för

samtliga truppslag gemensamma frågan rörande befälets organisation och

rekrytering.

Officersrekryteringen.

För rekryteringen av arméns aktiva officerare och reservofficerare Nuvarande

finnes för närvarande å vederbörliga truppförbands stater uppfört ett visst ^ö,^an"

antal officersvolontärbeställningar. Officers- och reservofficersvolontärernas

rekryt- och underbefälsutbildning äger rum i särskilda, i regel truppslagsvis

anordnade skolor, vartill sluter sig viss tjänstgöring vid beväringsrekrytskolor

och repetitionsövningar. Efter avslutad utbildning vid krigsskolan

sker utnämning till underlöjtnant.

Enligt Eders Kung!. Maj:ts förslag skulle de nuvarande grunderna för Kungl.

rekryteringen av officerskåren i huvudsak bibehållas. Enär i sammanhang Ma^g\8ag''

med införande av särskild utbildning till plutonchefer (motsvarande befattning)

för värnpliktiga studenter och likställda, officers- och reservofficersaspiranternas

rekryt- och underbefälsutbildning för framtiden syntes böra

bedrivas gemensamt med förenämnda värnpliktiga, har Eders Kungl. Maj:t

likväl föreslagit, att de nuvarande officersvolontärbeställningarna måtte indragas,

samt att officers- och reservofficersaspiränterna under sin utbildningstid

måtte likställas med värnpliktiga studenter.

Efter den gemensamma utbildningens avslutande skulle den vidare

officersutbildningen äga rum i särskilda officers- och reservofficerskurser

samt genom praktisk tjänstgöring vid trupp i huvudsak efter nu tilllämpade

grunder.

Beträffande den första officersanställningen har Eders Kungl. Maj:t

ifrågasatt, att officersaspiranten vid befordran till underlöjtnant skulle erhålla

konstitutorial i stället för fullmakt å tjänsten.

Vad angår underofficerares befordran till officerare, har Eders Kungl.

Maj:t icke funnit någon särskild anledning föreligga att nu upptaga denna

fråga till omedelbar lösning. I syfte att främja förtjänta underofficerares

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 käft. (Nr 1.) 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Riksdagens skrivelse nr 1.

vidare utbildning borde däremot inrättas studiestipendier. Antalet dylika

stipendier skulle utgöra tolv årligen; och skulle varje stipendium förslagsvis

utgå med 800 kronor.

Det avsevärda mobiliseringsbehovet av personal med erforderlig utbildning

för de lägre officersbefattningarna år enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag

avsett att fyllas genom värnpliktiga studenter och likställda. Dessa

borde erhålla särskild utbildning, avseende att göra dem kompetenta att

föra pluton vid infanteriet eller motsvarande avdelning vid specialtruppslagen.

Under repetitionsövningarna skulle de tagas i anspråk för att

fylla det under nämnda övningar förefintliga ökade befälsbehovet. De

av dem, som så önskade, skulle erhålla fortsatt utbildning till resei''vofficerare.

s Riksdagen har ansett sig böra bifalla förslaget om officers- och

'' reservofficersvolontärbeställningarnas indragande och officersaspiranternas

likställande under utbildningstiden med värnpliktiga studenter. I likhet med

vissa enskilda motionärer anser riksdagen, att åtgärder även böra vidtagas

i syfte att genom en tillräckligt lång tjänstgöring vid trupp efter

officersexamens avläggande bereda möjlighet att pröva officersaspiranternas

duglighet och lämplighet för officerskallet, innan fullmakt å officersbeställningen

meddelas. Då emellertid det av motionärerna för frågans

lösning föreslagna sättet skulle medföra vissa praktiska olägenheter i fråga

om tjänstgöringens ordnande, har riksdagen beslutit inrättandet av en ny

tjänstegrad, benämnd fänriks g raden, vilken visserligen skall vara förenad

med officers tjänsteställning jämte underlöjtnants avlöningsförmåner men

besättas medelst konstitutorial. Efter två års tjänstgöring bör fänrik, som

anses besitta därför erforderliga egenskaper, erhålla fullmakt å beställning

såsom underlöjtnant.

Ett av vissa motionärer framställt förslag om beredande av ökad

möjlighet för därav förtjänt underbefäl att vinna officersanställning, finner

riksdagen vara beaktansvärt, och har riksdagen för den skull funnit sig böra

hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående de omständigheter,

under vilka personal i underbefäls ställning vid yngre år må kunna vinna

befordran till officer och reservofficer.

Intill dess denna fråga funnit sin lösning, synes emellertid inrättandet

av studiestipendier i enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit vara en

ändamålsenlig åtgärd. Enligt riksdagens uppfattning böra dock ifrågavarande

stipendier stå öppna icke blott för underofficerare utan även för därav

förtjänta furirer av första klassen på villkor, som Eders Kungl. Maj:t må

äga att bestämma.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

139

Underofficersrekry teringen.

Arméns underofficerare rekryteras för närvarande ur det fast anställda

underbefälet av manskapsklass, och har denna rekrytering hittills

icke mött någon svårighet.

Årligen få anställas högst 60 reservunderofficerare, vilka kunna förvärva

pensionsrätt. Antalet reservunderofficerare utgör för närvarande

endast omkring 330.

Underofficersutbildningen meddelas i regementsvis anordnade underofficersskolor.

Frånsett inrättandet av ovan berörda stipendier, har Eders Kungl.

Maj:t ansett några särskilda åtgärder icke erforderliga för att hålla underofficersgraderna

fulltaliga.

För att bättre tillgodose behovet av underofficerare vid mobilisering

skulle däremot årligen få utnämnas 90 reservunderofficerare i stället för 60.

Såsom kompetensvillkor för vinnande av underofficersanställning

förordades genomgåendet av truppslagsvis anordnade gemensamma högre

underofficersskolor, avsedda att pågå under januari—augusti, således omkring

åtta månader. Den nuvarande underofficersskolan skulle få till ändamål

att meddela distinktionskorpralsutbildning och under namn av furirskola

fortfarande anordnas regementsvis.

Uttagning av värnpliktiga till särskild utbildning för att kunna bestrida

underofficersbefattningar vid mobilisering syntes icke böra förekomma.

Då de av Eders Kungl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagna

åtgärderna synas ändamålsenliga, har riksdagen icke något att mot desamma

erinra.

Underbefäl av manskapet.

Rekryteringen av underbefäl av manskapet har hittills mött avsevärda

svårigheter. I stort sett är manskapets tjänstgöring ordnad på följande

sätt.

Volontären ingår tjänsteavtal på vissa år. Första avtalet omfattar

vanligen tre år. Vid infanteriet användes i regel första anställningsåret

till rekrytutbildning, andra året till korpralsutbildning samt tredje året

till underofficersutbildning. Anställningsåret börjar nominellt den 1

november, men i allmänhet avslutas rekryteringen ej förrän den 1 februari;

vid regementen med ogynnsamma rekryteringsförhållandcn har

medgivits än senare anställning; likaså kan värnpliktig, som under första

Nuvarande

förhållan
den.

Kungl.

Maj:ts förslag.

Riksdagens

uttalande.

Nuvarande

förhållan
den.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Riksdagens skrivelse nr 1.

tjänstgöringen eller under första repetitionsövningen tager anställning som

volontär, beordras till korpralsskola samma år. Tjänstgöringen såsom befäl

(instruktör) tager sin början vid beväringsrekrytskolan under andra anställningsåret.

Samtidigt sker i allmänhet befordran till vicekorpral, såvida

vakans finnes i nämnda grad. De unga vicekorpralerna äro ännu

icke fullt utbildade inom tjänstens olika grenar; deras befälstjänstgöring

avser jämväl deras egen vidare utbildning, på samma gång de i någon

mån fylla behovet av befäl.

Ma™s9f" För att i möjligaste mån säkerställa underbefälsbehovets fyllande har

aJslag\°'''' Eders Kungl. Maj:t ansett, att följande åtgärder borde vidtagas: omläggning

av grunderna för instruktörs- och befälstjänstgöringen, upprättandet av förut

berörda högre underofficersskolor, införandet av avskeds- och anställningspremier,

införandet av tjänsteavtal på kortare tid än ett år, beredandet

av förbättrade befordringsutsikter, samt beredandet av förbättrade

utsikter att efter avslutad militärtjänst vinna civil anställning.

En omläggning av instruktörs- och befälstjänstgöringen nödvändiggjordes,

vad infanteriet beträffade, av beväringsrekryternas inryckning omkring

den 1 november. Instruktörs- och befälstjänstgöringen måste till

följd därav i regel taga sin början redan med andra anställningsåret,

d. v. s. i det närmaste ett halvt år tidigare än för närvarande.

Volontär, vilken tjänstgjorde såsom befäl och instruktör, borde antingen

vid början av andra tjänsteåret befordras till vicekorpral eller, därest detta

icke befunnes lämpligt, utöver menig volontär förmåner tillerkännas särskilt

befälsarvode. Jämsides med befälstjänstgöringen vid beväringsrekrytskolan

och efter densamma skulle underbefälsutbildningen fortgå enligt i

huvudsak samma grunder, som redan nu tillämpas.

Den allmänna gången av utbildningen för volontär med treårig

första anställning skulle sålunda bliva: under första året rekrytskola och

förberedande korpralskola, under andra året tjänstgöring såsom instruktör

under beväringsrekrytskola jämte korpralsutbildning (korpralsskola) samt

under tredje året tjänstgöring såsom instruktör under beväringsrekrytskola

jämte distinktionskorpralsutbildning (furirskola).

Inrättandet av högre underofficersskolor kunde beräknas inverka på

underbefälsrekryteringen, dels genom den utsikt till förvärvande av ökade

allmänna kunskaper, som därigenom öppnades, dels därigenom att såsom

villkor för kommendering till skolan uppställdes rekapitulering på minst

två år, d. v. s. ett år utom det, då skolan genornginges. Med hänsyn härtill

borde skolans elevantal ej begränsas till det för underofficersrekryteringen

s. 141 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

141

erforderliga, utan kommendering ske av ett visst antal korpraler och

distinktionskorpraler (furirer) därutöver.

Såsom villkor för åtnjutande av avskedspremie skulle vid infanteriet

fordras en tjänstetid av minst sex år. Premiens storlek borde bestämmas

till omkring 600 kronor. Avskedspremie skulle dock ej utgå till den, som

erhölle civilanställning i statens tjänst. Distinktionskorpral (furir) som

avginge efter minst nio års tjänst utan att hava vunnit befordran till sergeant

på stat, borde tillerkännas en högre premie av exempelvis 1 000

kronor. Aven vid övriga truppslag skulle utgå avskedspremier med olika

efter förhållandena avpassade belopp. Antalet lägre premier beräknades

till 4 % och antalet högre premier till 2 % av antalet underbefäl.

Anställningspremier skulle användas för att vid behov fylla vakanser

i vicekorpralsgraden genom att förmå redan under utbildning varande

värnpliktiga att taga fast anställning. Premierna beräknades till 100 kronor

för anställning på ett år och 300 kronor för anställning på två år.

Beloppet borde dock ej en gång för alla tixeras, utan skulle det överlämnas

åt vederbörande regementschefer att inom vissa av Kungl. Maj: t

uppdragna gränser bestämma detsamma.

Erforderliga medel till såväl anställnings- som avskedspremier skulle

beredas genom besparade rekryterings- och avlöningsmedel för fast anställt

manskap.

Tjänsteavtal pa kortare tid än ett år ifrågasattes för rekapitulanter,

vilka vid det förra tjänsteavtalets utlöpande på hösten borde kunna

anställas på ytterligare ett halvt år (1 november—30 april) för att tillgodose

behovet av underbefäl vid beväringsrekrytskolan.

Förbättrade befordring sutsikter skulle åstadkommas dels genom ändrade

proportioner mellan antalet beställningar i de olika manskapsgraderna,

dels genom distinktionskorpralsgradens uppdelning i två löneklasser.

I samband härmed skulle benämningen distinktionskorpral ändras till

furir. För furir av 1. klassen skulle årslönen höjas med 240 kronor utöver

distinktionskorprals nuvarande avlöning. Furir av 2. klassen skulle

åtnjuta samma avlöning som nuvarande distinktionskorpral. Befordringsutsikterna

komme för övrigt att förbättras genom den jämnare

avgång inom furir-(distinktionskorprals-) och underofficersgraderna, som

kunde beräknas bliva en följd av de i övrigt i detta sammanhang föreslagna

åtgärderna.

Förbättrade utsikter till vinnande av civil anställning beräknades uppstå

dels genom den förut omtalade högre underofficersskolan, dels genom

ett systematiskt ordnande av civilanställningsfrågan.

De sålunda ifrågasatta åtgärderna ansåges av Eders Kungl. Maj:t till
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Riksdagens skrivelse nr 1.

Riksdagens

uttalande.

Nuvarande

organisa
tion.

räckliga för att säkerställa underbefälsrekryteringen. Förr än det visat sig,

att så ej bleve förhållandet, syntes därför tvångsåtgärder till täckandet av

den särskilt vid infanteriet förefintliga instruktörsbristen ej böra tillgripas.

För att fylla den vid mobilisering uppstående bristen å underbefäl,

i den mån densamma icke kunde täckas genom f. d. fast anställda, har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit uttagning av ett visst antal värnpliktiga att utbildas

till truppförare.

Mot förenämnda av Eders Kungl. Maj:t föreslagna åtgärder i syfte att

säkerställa underbefälsrekryteringen har riksdagen intet att erinra. Då vicekorprals-(vicekonstapels-)graden

icke kan anses vara av militära skäl nödvändig

vid kavalleriet och artilleriet, har riksdagen besluta indragning av

nämnda grad vid ifrågavarande båda truppslag. I sammanhang härmed bör

benämningen »andre konstapel» utbytas mot »konstapel».

Eders Kungl. Maj:ts förslag om beredande av erforderliga medel till

anställnings- och avskedspremier genom besparade rekryterings- och avlöningsmedel

för fast anställt manskap, anser sig riksdagen icke kunna biträda,

enär en dylik anordning måste ur statsregleringssynpunkt betecknas

såsom mindre lämplig. I stället synes särskilt anslag för ändamålet böra

anvisas. Ej heller synes det riksdagen lämpligt att åt vederbörande regementschefer

lämna den frihet i fråga om bestämmandet av premiernas storlek,

som Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt. Dessa böra till sina belopp bestämmas

av Eders Kungl. Maj:t med hänsyn till den tid, för vilken anställning

tages eller under vilken vederbörande varit i tjänst, och till möjligheten

av att erhålla lämplig personal till erforderligt antal.

Truppförbandens organisation.

Infanteriet.

Organisation.

Genom 1901 års härordning organiserades infanteriet på 28 regementen,

därav 27 på fastlandet och ett på Gottland. Av fastlandsregementena

äro 24 avsedda för fälthärens sex arméfördelningar samt 3 till

besättningar i kustfästningarna och i Boden. Gottian ds infanteriregemente

är avsett för Gottlands försvar.

De i arméfördelningarna ingående infanteriregementena och det för

Boden avsedda Norrbottens regemente hava ensartad organisation och äro

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Riksdagens skrivelse nr 1.

indelade i tre bataljoner ä fyra kompanier, varemot de båda för kustfästningarna

avsedda regementena äro organiserade vartdera på endast två

bataljoner. Gottlands infanteriregemente har en i vissa avseenden från

fastlandsregementena avvikande sammansättning.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit följande organisationsförändringar Kungl.

vid infanteriet: ¥al:ts

, r o o . förslag.

rör att kustfästnmgarna måtte erhålla säkerhetsbesättningar året om

samt utan anlitande av fälthären tillhörande trupper erforderlig krigsbesättning,

borde Karlskrona och Vaxholms grenadjärregeinenten erhålla

ensartad organisation med övriga fastlandsregementen och alltså organiseras

på tre i stället för två bataljoner.

Vidare skulle vid varje infanteriregemente uppsättas ett kulsprutekompani

om tre troppar (6 kulsprutor), vilka alla borde organiseras under

repetitionsövningarna.

Slutligen skulle vid varje fastlandsregemente uppsättas dels en linjereservbataljon

av värnpliktiga ur beväringens första uppbåd, dels två reservbataljoner

av värnpliktiga ur beväringens andra uppbåd.

Då riksdagen anser det vara av största vikt, att infanteriets strids- Riksdagens

värde erhåller det tillskott, som ligger i en kraftig organisation av kul- nttalandesprutevapnet,

att landets värnkraft tillvaratages genom en tillfredsställande

reservorganisation, ävensom att infanteriets linjeorganisation, så långt lämpligen

ske kan, bygges på nu bestående förhållanden och efter enhetliga

grunder, har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,

i vad det avser de allmänna grunderna för infanteriets organisation.

Fredskader.

För att tillgodose reserv- och kulspruteformationernas mobiliserings- Kungl.

behov ävensom de ökade krav, som fredstjänsten enligt de föreslagna be- förslag

stämmelserna medför, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit vissa ökningar av befälspersonalen.

Samtliga infanteriregementen, utom Norrbottens regemente

samt Svea och Göta livgarden, skulle erhålla samma befälsstyrka. För

Norrbottens regemente beräknades antalet officerare och underofficerare något

högre än för övriga regementen på grund av de i fästningen Boden

rådande förhållandena och med hänsyn till det betydliga antal från andra

regementens inskrivningsornråden uttagna värnpliktiga (600 man), som skulle

vid regementet utbildas. I överensstämmelse med vad redan nu är förhållandet,

skulle antalet vicekorpraler vid Svea och Göta livgarden bliva 12

man högre än vid övriga regementen.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Riksdagens skrivelse nr 1.

Även antalet meniga volontärer skulle vara lika vid samtliga regementen,

dock med undantag av Svea och Göta livgarden samt Gottlands infanteriregemente.

Garnisonstjänsten i huvudstaden och behovet av säkerhetsbesättning

å Gottland ansåges nödvändiggöra att vid nämnda tre regementen

bibehålla ett större antal meniga volontärer.

Officerskåren skulle ökas med följande beställningar:

vid vartdera av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen: 2

majorer, 3 kaptener av 1. och 2 kaptener av 2. klassen, 4 löjtnanter av

1. och 4 löjtnanter av 2. klassen samt 4 underlöjtnanter;

vid Norrbottens regemente: 1 major, 3 kaptener av 1. och 3 kaptener

av 2. klassen samt 3 löjtnanter av 1. och 3 löjtnanter av 2. klassen;

vid Gottlands infanteriregemente: 1 major samt 1 kapten av 1. och

2 kaptener av 2. klassen; samt

vid övriga regementen: 1 major, 1 kapten av 1. och 2 kaptener av

2. klassen samt 1 löjtnant av 1. och 1 löjtnant av 2. klassen.

I sammanhang härmed skulle officerskåren vid Gottlands infanteriregemente

minskas med 1 löjtnant av 1. klassen.

Beträffande infanteriets underofficerskårer hava av Eders Kungl. Maj:t

icke ifrågasatts andra förändringar än sådana, som föranleddes av den förut

angivna omorganisationen av Vaxholms och Karlskrona grenadjärregementen

samt av den erforderliga kaderökningen vid Norrbottens regemente. Antalet

underofficerare skulle ökas vid vartdera grenadjärregementet med 4 fanjunkare

samt 4 sergeanter av 1. och 4 sergeanter av 2. klassen; vid Norrbottens regemente

skulle tillkomma 2 fanjunkare samt 2 sergeanter av 1. och 1 sergeant av

2. klassen. För underofficerskårens vid Gottlands infanteriregemente organiserande

såsom vid övriga infanteriregementen skulle fanjunkarnas antal

ökas med 4 och sergeanternas minskas med 1 av 1. och 4 av 2.

klassen.

Antalet underbefäl av manskapet skulle bibehålies vid det nuvarande,

men fördelningen mellan graderna ändras därhän, att varje grad komme

att omfatta 44 beställningar. För vartdera av Karlskrona och Vaxholms

grenadjärregementen innebure detta en ökning av distinktionskorpralsgraden

med 20, korpralsgraden med 8 och vicekorpralsgraden med 8 beställningar.

Gottlands infanteriregemente skulle likställas med fastlandsregementena i

allmänhet, vilket innebure, att distinktionskorpralsgraden komme att ökas

med 12 och korpralsgraden med 4 beställningar, medan vicekorpralsgraden

minskades med 4 beställningar. Fotgardesregementena, som nu hava 12

vicekorpralsbeställningar mera än övriga fastlandsregementen, skulle, som

förut nämnts, bibehålla detta antal.

För att minska svårigheterna att hålla sjukvårdspersonalen fulltalig

s. 145 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

145

skulle inrättas en sjukvårdsdistinktionskorprals-(furirs-)grad av 2. klassen,

omfattande 2 beställningar. I samband därmed och under förutsättning att

värnpliktiga sjukvårdare erhölle tillfredsställande utbildning för att vid

mobilisering kunna tjänstgöra som sjukvårdsbeställningsmän, kunde antalet

sjukvårdskorpraler, vicekorpraler och soldater minskas med 2 i varje grad.

Uppsättandet av kulsprutekompanier och reservformationer skulle

föranleda ökning av gevärshantverkarpersonalen med en beställning, vilken

för åstadkommande av möjlighet jämväl för detta manskap att avancera

till den högsta underbefälsgraden borde upptagas såsom distinktionskorprals-(furirs-)befattning

av 2. klassen.

Med anledning av infanteriets förseende med stamhästar skulle för

varje infanteriregemente tillkomma en hovslagarbeställningsman, vilken av

befordringsskäl borde uppföras såsom vicekorpral.

Den ifrågasatta utsträckningen av övningstiden för infanteriets värnpliktiga

gjorde det möjligt att avsevärt minska antalet meniga volontärer

vid infanteriregementena utom Svea och Göta livgarden samt Gottlands infanteriregemente.

Antalet meniga volontärer vid vart och ett av fotgardesregementena

skulle fortfarande vara 360, vid Gottlands infanteriregemente

240. Vid övriga regementen skulle antalet bestämmas till 60, vilket i

fråga om Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen innebure en minskning

av 20 och beträffande övriga regementen av 60 beställningar.

Särskilda officers- och reservofficersvolontärer hade icke upptagits i

staterna, utan skulle ifrågavarande volontärer under sin utbildningstid åtnjuta

de för värnpliktiga bestämda förmånerna.

Efter prövning av kaderbehovet med hänsyn till såväl fredstjänstens

bedrivande som krigsorganisationens fasthet har riksdagen funnit sig böra,

med nedan angivna ändringar, bifalla den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

sammansättningen av infanteriregementenas fredskadrer.

Vad officerskåren angår, har riksdagen ansett, att vid samtliga regementen

5 underlöjtnantsbeställningar böra utbytas mot lika många fanriksbeställningar.

Denna uppdelning av de utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna

underlöjtnantsbeställningarna i ett visst antal dylika och ett visst antal fänriksbeställningar

bör dock enligt riksdagens mening vid infanteriet lika litet

som vid övriga truppslag hindra, att fänrik efter två års godkänd provtjänstgöring

såsom sådan utnämnes till underlöjtnant även om icke någon underlöjtnantsbeställning

är ledig. Vidare bör vid samtliga regementen utom

Norrbottens regemente 1 kaptensbeställning av andra klassen utbytas mot

1 löjtnantsbeställning av första klassen. Vid Norrbottens regemente synes

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 höft. (Nr 1.) 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Riksdagens skrivelse nr 1.

Nuvarande

organisa
tion.

Kungl.

Maj:ts

förslag.

Riksdagens

uttalande.

antalet löjtnanter av andra klassen kunna begränsas till 11 eller 2 mindre

än Eders Kungl. Maj:t föreslagit.

I fråga om under officer skår en synes vid Norrbottens regemente även

det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna antalet sergeanter av andra klassen

kunna minskas med 2 eller från 13 till 11.

Med hänsyn till de stora förråd av intendenturmateriel, som förvaras

vid samtliga infanteriregementen, har det synts riksdagen önskvärt, att

förrådsförvaltaren till sin hjälp erhåller ett stadigvarande biträde. Riksdagen

har därför funnit sig böra för detta ändamål inrätta en särskild

civilmilitär förrådsvaktmästarbeställning. Såsom en följd härav har antalet

underbefäl av manskapet kunnat minskas med 1 furir av andra klassen.

Slutligen har riksdagen ansett, att antalet meniga volontärer vid

Gottlands infanteriregemente bör kunna minskas med 70 eller från av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna 240 till 170.

Kavalleriet.

Organisation.

Kavalleriet utgöres för närvarande av sex regementen fördelningskavalleri,

vart och ett om fem skvadroner, ett regemente för varje arméfördelning,

samt två regementen, vartdera om tio skvadroner, avsedda att

vid mobilisering ingå i arméns kavallerifördelning. Av sistnämnda båda

regementen är det ena, Skånska dragonregementet, i sin helhet förlagt i Ystad.

Av det andra regementet, Skånska husarregementet, äro fem skvadroner

förlagda i Hälsingborg och tre i Landskrona. Återstående två skvadroner

äro förlagda till Uppsala och bilda ett särskilt detachement av regementet.

Beträffande kavalleriets förläggning har Eders Kungl. Magt icke föreslagit

någon annan förändring, än att en skvadron ur Skånska husarregementets

detachement i Uppsala skulle förflyttas till Boden för att tillgodose

därvarande besättningstruppers behov av kavalleri. Den återstående

till Uppsala förlagda skvadronen skulle, när Uppsalaförläggningen av utrymmesskäl

måste upphöra, förenas med regementets i Landskrona förlagda

avdelning.

I fråga om kavalleriets organisation har Eders Kungl. Maj:tförstärkande

av truppslagets eldkraft föreslagit, att vid varje regemente, de mindre såväl

som de båda större, skulle uppsättas en kulsprutetropp om två kulsprutor.

Att en förstärkning av det norrländska kavalleriet är av behovet påkallad,

finner riksdagen till fullo ådagalagt. Någon nyuppsättning av ka
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

147

valleri, utöver den genom 1901 års härordningsbeslut angivna ramen, torde

emellertid icke kunna ifrågasättas till följd av de med detta vapenslag

förenade stora kostnaderna. På grund härav och med hänsyn till det

genom reservorganisationen ökade behovet av kavalleri för andra uppgifter

måste förstärkningen av kavalleriet i Norrland begränsas till två skvadroner.

I likhet med vad vissa motionärer föreslagit, anser riksdagen,

att denna kavalleristyrka bör organiseras såsom en särskild kår, lämpligen

benämnd Norrbottens kavallerikår.

Av skäl, som nj^ss anförts, har riksdagen icke ansett sig kunna vidtaga

ifrågavarande anordning utan motsvarande inskränkningar å annat håll.

Dessa synas med den minsta olägenheten kunna företagas på det sättet,

att vartdera av de båda större i kavallerifördelningen ingående regementena

organiseras på åtta i stället för tio skvadroner.

De sex mindre regementenas organisation synes riksdagen i huvudsak

böra bibehållas, sådan den av Eders Kungl. Maj:t föreslagits.

Mot den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna kulspruteorganisationen

har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen ifrågasätter icke någon minskning av det för kavalleriet i

dess helhet av Eders Kungl. Maj:t föreslagna antalet stamhästar.

Fredskader.

I fråga om kavalleriets officerare och underofficerare har Eders Kungl.

Kungl. Maj:t icke ifrågasatt någon förändring. förslag.

Beträffande det fast anställda manskapet har Eders Kungl. Maj:t

däremot föreslagit vissa förändringar. Sålunda skulle antalet distinktionskorpraler

(furirer) ökas med 6 vid varje litet och med 12 vid varje stort kavalleriregemente,

varjämte ifrågavarande grad, liksom vid infanteriet, skulle

uppdelas i två avlöningsklasser. I sammanhang härmed skulle korpralernas

antal minskas med 4 vid varje litet och 8 vid varje stort regemente samt

vice korpralernas med 2, respektive 4, varjämte ytterligare 2, respektive

4 vicekorpraler vid varje regemente skulle utbytas mot meniga volontärer.

För kulsprutetropparna borde vid varje regemente tillkomma 8 meniga volontärer.

För beställningsmännen skulle tillkomma en distinktionskorprals(furirs-)grad,

varjämte sjukvårdspersonalen skulle minskas vid varje litet

regemente med en och vid varje stort regemente med två beställningar.

Med hänsyn till kulsprutematerielen borde vid varje regemente uppföras

en hantverksvicekorpralsbeställning.

Vad de sex mindre kavalleriregementena beträffar, har riksdagen funnit

en minskning av den utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna fredskadern

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Riksdagens skrivelse nr 1.

Nuvarande

organisa
tion.

icke vara tillrådlig. I anslutning till vad förut angående befälet anförts,

böra emellertid vid varje regemente 2 underlöjtnanter utbytas mot lika

många fänrikar samt vicekorpralsgraden indragas. I samband därmed synas

vissa ändringar i de olika manskapsgraderna kunna vidtagas. Sålunda bör

antalet furirer av andra klassen ökas med 2, korpraler med 4 och meniga

volontärer med 23. Däremot synes antalet furirer av första klassen böra

minskas med 3. I stället för de 2 sjukvårdsvicekorpralerna böra, utöver

vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit, å staten uppföras 1 sjukvårdskorpral

och 1 sjukvårdsryttare, i stället för 3 hovslagarvicekorpraler 1 hovslagarkorpral

och 2 hovslagarryttare samt i stället för 1 hantverksvicekorpral 1

hantverkskorpral.

För Norrbottens kavallerihår har riksdagen beslutit följande fredskader,

nämligen: 1 överstelöjtnant och chef, 1 ryttmästare av första klassen

och en ryttmästare av andra klassen, 3 löjtnanter av första klassen

och 3 löjtnanter av andra klassen, 2 underlöjtnanter, 1 fänrik; 3 fanjunkare,

2 sergeanter av första klassen och 2 sergeanter av andra klassen;

3 furirer av första klassen och 8 furirer av andra klassen, 12 korpraler,

92 volontärer; 1 sjukvårdsfurir av andra klassen, 1 sjukvårdskorpral, 1

sjukvårdsryttare; 1 hovslagarfurir av andra klassen, 1 bovslagarkorpral, 2

hovslagarryttare; samt en gevärshantverkarkorpral.

Vid vart och ett av de båda större kavalleriregementena kunna till

följd av den föreslagna organisationen på åtta skvadroner följande officersoch

underofficersbeställningar indragas, nämligen: 2 ryttmästare av första

klassen, 3 löjtnanter av första klassen och 2 löjtnanter av andra klassen,

2 underlöjtnanter, 2 fanjunkare, 2 sergeanter av första klassen och 2 sergeanter

av andra klassen, varjämte 4 underlöjtnanter böra utbytas mot fänrikar.

Vad manskapet angår, har riksdagen ansett, att, förutom vioekorpralsgradens

indragning, följande minskningar av de av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna staterna kunna vidtagas, nämligen: 8 furirer av första klassen,

4 furirer av andra klassen, 4 korpraler samt 1 hovslagarfurir av andra

klassen samt 1 hantverksvicekorpral. Däremot böra samma stater ökas

med 12 meniga volontärer, 1 sjukvårdskorpral, 1 sjukvårdsryttare, 1 hovslagarryttare

och 1 hantverkskorpral.

Artilleriet.

Organisation.

Enligt 1901 års härordning utgöres artilleriet av fältartilleri, positionsartilleri

och fästningsartilleri. Med undantag av Gottlands artillerikår

består intet truppförband av mera än ett slags artilleri.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

149

Fältartilleriet räknar sex regementen, ett för envar av de sex arméfördelningarna.

Varje regemente skall vid genomförd härordning i fred

vara formerat på tre kanondivisioner k tre batterier och en haubitsdivision

å två batterier, vilkas uppsättning emellertid icke ännu är slutförd. Vid

Vendes artilleriregemente finnes dessutom en ridande kanondivision om tre

batterier, avsedd för kavallerifördelningen. Till fältartilleriet hör även

huvuddelen av Gottlands artillerikår, vilken består av tre fältkanonbatterier

och ett positionsbatteri.

Enligt 1901 års härordning skola Norrlands artilleriregementes haubitsdivision

och en av dess kanondivisioner förläggas i Boden »för stärkande

av de rörliga försvarskrafterna i Norrbotten». Kanondivisionen är uppsatt

och förlagd i Boden, men haubitsdivisionens uppsättning har ej påbörjats.

Positionsartilleriet på fastlandet utgöres av Positionsartilleriregementet,

som i fredstid är organiserat på två haubitsdivisioner k två batterier

samt en division om ett kanonbatteri och ett kulsprutebatteri.

Fästningsartilleriet utgöres av Boden-Karlsborgs artilleriregemente

om tio kompanier. Sex kompanier äro under benämning Bodens artilleribataljon

förlagda i Boden såsom artilleribesättning. Återstående fyra kompanier

bilda Karlsborgs artilleribataljon.

Eders Kungl. Maj:t har icke föreslagit någon omläggning avgrunderna

för artilleriets organisation på fredsfot. Den nu bestående indelningen samt förslag.

de olika regementenas sammansättning förutsattes i allt väsentligt förbliva

oförändrad. I anledning av det föreslagna uppsättandet av kulspruteformationer

vid infanteriet borde dock det nu i Positionsartilleriregementets

fredsorganisation ingående kulsprutebatteriet ersättas av ett batteri tunga

kanoner, varigenom regementets tredje division skulle bliva en tung

kanondivision. För stärkande av artilleribesättningen i Boden har föreslagits

en utökning av Boden-Karlsborgs artilleriregemente med två kompanier,

så att regementet skulle komma att omfatta tolv kompanier, varav åtta

borde vara förlagda i Boden och resten å Karlsborg. Därjämte har Eders

Kungl. Maj:t framhållit, att ett av de ridande batterierna vid Vendes artilleriregemente

borde användas för försök med bergs- och skogskanoner, samt

att det torde finnas ändamålsenligt att förse ett av de nuvarande fältkanonbatterierna

vid Gottlands artillerikår med tung haubitsmateriel, men någon

egentlig organisationsändring har icke med anledning därav föreslagits.

Rörande artilleriets organisation, har riksdagen funnit sig böra i Riksdagens

huvudsak ansluta sig till det av Eders Kungl. Maj:t framställda för- u

slaget. Då emellertid, såsom vissa motionärer framhållit, Norrlands artilleri
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150 Riksdagens skrivelse nr 1.

regementes förläggning till två så vitt skilda orter som Östersund och Boden

i vissa fall kan medföra, att sjätte arméfördelningen i fält kommer att förfoga

över en avsevärt mindre artilleristyrka än övriga arméfördelningar,

har riksdagen besluta, att regementets samtliga kanondivisioner skola förläggas

till Östersund. Den lätta haubitsdivisionen synes däremot böra, i

överensstämmelse med 1901 års plan, förläggas till Boden.

Det självständiga kavalleriets behov av ridande artilleri torde nöjaktigt

kunna tillgodoses genom en division om allenast två batterier. Enligt

Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle också ett av den nuvarande divisionens tre

batterier användas för försök med bergs- och skogskanoner, dock utan att

utbrytas ur divisionsförbandet. Riksdagens anser, att det ifrågavarande

batteriet lämpligen bör överföras till Norrlands artilleriregemente och förläggas

till Boden.

Vad landfästningsartilleriet angår, synes det riksdagen mindre lämpligt,

att inom samma regemente sammanföra styrkor med så skilda förläggningsorter

och uppgifter som de nuvarande fästningsbataljonerna å

Karlsborg och i Boden. A andra sidan äro utan tvivel vissa olägenheter

förenade med en eventuell förening av Karlsborgs artilleribataljon med

vare sig Göta artilleriregemente eller annat regemente. Vid sådant förhållande

har riksdagen ansett, att Boden-Karlsborgs artilleriregemente

bör uppdelas på två särskilda förband, Karlsborgs artillerikår och Bodens

artilleriregemente, vart och ett med bibehållande av de uppgifter och i

huvudsak den organisation, som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag tillkomma

respektive bataljoner av Boden-Karlsborgs artilleriregemente.

Fredskader.

Beträffande den fast anställda personalen, musikpersonal och civilmilitär

personal undantagen, innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag följande

förändringar i förhållande till 1901 års härordning.

I fråga om officerskåren skulle vid varje fältartilleriregemente tillkomma

1 överstelöjtnant, varemot antalet kaptener av andra klassen skulle

minskas med 1 (denna minskning uppvägdes emellertid av en motsvarande

ökning av artilleriets fabriks- och tygpersonal). Vid Boden-Karlsborgs

artilleriregemente skulle tillkomma: 1 major, 2 kaptener av första klassen, 2

löjtnanter av första klassen, 1 löjtnant av andra klassen och 2 underlöjtnanter.

Beträffande underofficerskåren skulle ingen annan ändring vidtagas

än att vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente skulle tillkomma 2 styckjunkare,

4 sergeanter av första klassen och 4 sergeanter av andra klassen.

Vad angår underbefälet av manskapet, skulle av enahanda skäl som

vid infanteriet förstekonstapelsgraden — furirgraden — delas i två löne
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

151

klasser. Antalet beställningar i vardera löneklassen skulle utgöra vid fältartilleriregementena

(utom Vendes) respektive 18 och 37, vid Vendes

artilleriregemente 23 och 47, vid Gottlands artillerikår 7 och 15, vid

Boden-Karlsborgs artilleriregemente, där antalet beställningar inom graden

skulle ökas med 10, respektive 20 och 40 och vid Positionsartilleriregementet

10 och 20. Vid övriga truppförband skulle det totala antalet

förstekonstapels-(furirs-)beställningar förbliva oförändrat. Vid övriga konstapelsgrader

skulle någon minskning inträda: vid vart och ett av Svea,

Göta, Norrlands, Upplands och Smålands artilleriregementen med 11 andrekonstaplar

och 11 vicekonstaplar, vid Vendes artilleriregemente med 14,

vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente med 2 och vid Positionsartilleriregementet

med 6 av vardera graden, medan vid Gottlands artillerikår

antalet andrekonstaplar och vicekonstaplar skulle bibehållas oförändrat.

I fråga om beställning smännen skulle vidtagas vissa ändringar, som i

huvudsak innebure inrättandet av en förstekonstapels-(furirs-)grad inom varje

särskild kategori av beställningsmän, tillkomsten av hovslagarbeställningsmän

vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente och i övrigt några mindre

nedsättningar, särskilt av antalet sjukvårdsbeställningsmän. Efter genomförd

härordning skulle för hela artilleriet finnas 70 sjukvårdsbeställningsmän,

89 hantverksbeställningsmän och 82 hovsla^arbeställningsmän.

Uti antalet meniga volontärer skulle ingen annan ändring vidtagas,

än att vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente skulle tillkomma 26 dylika

volontärer, och att vid samtliga truppförband — i likhet med vid övriga

truppslag — särskilda officers- och reservofficersvolontärer icke skulle upptagas

i staterna.

Enligt de av riksdagen beslutade grunderna för fältartilleriets organisation

komma fyra regementen, nämligen Svea, Göta, Upplands och Smålands

artilleriregementen, att hava enahanda sammansättning. De av Eders

Kungl. Maj:t för dessa regementen föreslagna kadrerna har riksdagen funnit

sig böra godkänna med följande förändringar. Vid varje regemente utbytas

5 underlöjtnanter mot samma antal fänrikar. 1 övrigt minskas staten med

1 kapten av andra klassen, samtliga vicekonstaplar, l hantverkskonstapel

och 1 hantverksartillerist. Däremot bör antalet meniga volontärer ökas

med 44, sjukvårdskon staplar med 1, sjukvårdsartillerister med 1, hovslagarkonstaplar

med 2 och hovslagarartillerister med 1.

I fråga om Vendes artilleriregemente har riksdagen funnit sig böra

vidtaga följande ändringar i den av Eders Kungl. Magt föreslagna staten. 5

underlöjtnanter utbytas mot fänrikar. Staten minskas med, förutom samtliga

vicekonstaplar, 1 kapten av första klassen, 2 kaptener av andra klassen,

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Riksdagens skrivelse nr 1.

1 löjtnant av första klassen, 1 underlöjtnant, 1 styckjunkare, 1 sergeant

av första klassen och 1 sergeant av andra klassen, 2 furirer av första

klassen och 3 furirer av andra klassen, 4 konstaplar, 1 hantverksfurir av

andra klassen, 1 hantverkskonstapel och 1 hantverksartillerist. A andra

sidan ökas staten med 40 meniga volontärer, 1 sjukvårdskonstapel, 1

sjukvårdsartillerist, 2 hovslagarkonstaplar och 1 hovslagarartillerist.

Vid Norrlands artilleriregemente böra 5 underlöjtnanter utbytas mot

fänrikar. Därjämte bör den av Eders Ivungl. Maj:t föreslagna staten minskas

med, förutom samtliga vicekonstapelsbeställningar, 1 hantverkskonstapelbeställning.

Samtidigt härmed bör staten emellertid ökas med 1 kapten

av första klassen, 1 löjtnant av första klassen, 1 underlöjtnant, 1 styckjunkare,

1 sergeant av första klassen och 1 sergeant av andra klassen, 2

furirer av första klassen och 3 furirer av andra klassen, 4 konstaplar, 60

meniga volontärer, 1 sjukvårdskonstapel, 2 sjukvårdsartillerister, 2 hovslagarkonstaplar

och 2 hovslagarartillerister.

Beträffande Gottlands artillerikår hava följande ändringar i den av

Eders Ivungl. Maj:t föreslagna staten ansetts böra vidtagas. 2 underlöjtnanter

utbytas mot fänrikar. Staten ökas med 21 meniga volontärer, 1

sjukvårdskonstapel, 1 sjukvårdsartillerist, 1 hantverksfurir av andra klassen

och 1 hovslagarfurir av andra klassen, samt minskas med samtliga vicekonstaplar.

Karlsborgs artillerikår anser riksdagen böra sammansättas sålunda:

1 överstelöjtnant och chef, 4 kaptener av första klassen, 3 kaptener av

andra klassen, 5 löjtnanter av första klassen, 3 löjtnanter av andra klassen,

2 underlöjtnanter, 2 fänrikar, 7 styckjunkare, 7 sergeanter av första

klassen och 7 sergeanter av andra klassen, 6 furirer av första klassen,

14 furirer av andra klassen, 16 konstaplar, 68 meniga volontärer, 1 sjukvårdsfurir

av andra klassen, 1 sjukvårdskonstapel, 1 sjukvårdsartillerist, 1

hantverksfurir av andra klassen, 1 hantverkskonstapel, 1 hantverksartillerist,

1 hovslagarkonstapel och 1 hovslagarartillerist.

Beträffande P''ositionsartilleriregementet har riksdagen vidtagit följande

ändringar i den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna staten. 3 underlöjtnanter

hava utbytts mot fänrikar. Vidare har staten minskats med 2 kaptener av

andra klassen, samtliga vicekonstaplar och 1 hantverkskonstapel samt ökats

med 24 meniga volontärer, 1 sjukvårdskonstapel, 1 sjukvårdsartillerist, 1

hantverksfurir av andra klassen, 1 hovslagarfurir av andra klassen och 1

hovslagarartillerist.

Bodens artilleriregemente synes riksdagen böra erhålla följande sammansättning:

1 överste och chef, 1 överstelöjtnant, 3 majorer, 9 kaptener

av första klassen, 7 kaptener av andra klassen, 10 löjtnanter av första

s. 153 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

153

klassen, 7 löjtnanter av andra klassen, 4 underlöjtnanter, 4 fänrikar, 16

styckjunkare, 16 sergeanter av första klassen, 16 sergeanter av andra klassen,

14 furirer av första klassen, 26 furirer av andra klassen, 32 konstaplar,

136 meniga volontärer, 1 sjukvårdsfurir av andra klassen, 2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister, 1 hantverksfurir av andra klassen,

2 hantverkskonstaplar, 3 hantverksartillerister, 1 hovslagarfurir av andra

klassen, 1 hovslagarkonstapel och 1 hovslagarartillerist.

Tygstationer och fabriker.

Enligt nuvarande organisation intaga artilleriets tygstationer en i

huvudsak fristående ställning till de olika truppförbanden. Vad beträffar

artilleriets fabriker, är ammunitionsfabrikens verksamhet fördelad på två

avdelningar, förlagda till Marieberg och Karlsborg.

På grund av därmed förenade organisatoriska och ekonomiska fördelar

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit en införlivning av tygstationerna i

Göteborg, Kristianstad, Östersund, Uppsala och Jönköping samt å Gottland

med vederbörliga artilleritruppförband. Tygstationerna i Stockholm och i

Boden borde däremot bibehållas med självständig förvaltning och tygstationen

å Karlsborg inrättas till ett centralförråd för hela artilleriet. Vidare

borde ammunitionsfabrikens Mariebergsavdelning förflyttas till Karlsborg.

Då den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna organisationen synes välbetänkt,

har riksdagen funnit sig böra bifalla det av Eders Kungl. Maj:t

härutinnan framställda förslaget.

Den för tygstationerna och fabrikerna erforderliga personalen utgöres

vid nuvarande organisation dels av därtill förordnade beställningsinnehavare

å truppförbandens stater, dels av å skilda stater upptagen personal,

nämligen inalles:

4 tyg- eller fabriksingenjörer,

18 tyg- eller fabriksförvaltare,

6 departementsskrivare,

10 tygunderofficerare,

13 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

2 verkmästare,

18 tyg- eller fabriksskrivare,

60 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1 käft. (AV 1.)

Organisa
tion.

Nuvarande

organisa
tion.

Kungl.

Maj:ts

förslag.

Riksdagens

uttalande.

Personalen.

Nuvarande

personal.

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Riksdagens skrivelse nr 1.

Kungl. De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna beträffande or
försUg

ganisationen av artilleriets fabriker och tygstater avse bland annat en minskning

i vissa avseenden av personalbehovet. A andra sidan har Eders Kungl.

Maj:t funnit lämpligt att inrätta ett antal beställningar med fasta avlöningsförmåner

för fälttygmästare^ tygmästarna vid de tygstationer, som skulle

bibehållas med självständig förvaltning, och styresmännen vid artilleriets

fabriker, så att för bestridandet av dessa befattningar officerare å truppförbandens

stater ej behövde tagas i anspråk.

Den gemensamma »stat för artilleriets fabriker och tygstater», som av

Eders Kungl. Maj:t föreslagits, innebär i jämförelse med motsvarande stater

vid nuvarande organisation en ökning med 1 fälttygmästare (överstelöjtnants

avlöningsförmåner jämte arvode om 1,800 kronor), 3 styresmän (kaptens

av första klassen avlöningsförmåner jämte arvode om 2,400 kronor och

ålderstillägg), 2 tygmästare av andra klassen (kaptens av första klassen

avlöningsförmåner), 1 öververkmästare (löjtnants av första klassen avlöningsförmåner

jämte ålderstillägg), 7 tygförvaltare av andra klassen (fanjunkares

avlöningsförmåner jämte ålderstillägg), 5 besiktningsrustmästare

eller tygverkmästare, 4 verkmästare av första klassen (nu verkmästare) och

2 verkmästare av andra klassen (sergeants av första klassen avlöningsförmåner

jämte ålderstillägg) samt en minskning med 7 tyg- eller fabriksförvaltare

(av första klassen), 10 tygunderofficerare, 9 tyg- eller fabriksskrivare

och 10 tyghantverkare.

Riksdagens Riksdagen har funnit sig böra bifalla det av Eders Kungl. Maj:t

uttalande. frams^Hda förslaget med den förändring, att antalet tyghantverkare minskas

med 6 eller från föreslagna 50 till 44.

Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

Organisation.

Nuvarande Fortifikationen omfattar dels fortifikationsstaben, dels ingenjörtrup
0r9tion.

a~ perna. Alla fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar

samt betjänte vid fortifikationen äro uppförda på en gemensam stat, varemot

den fast anställda manskapsstyrkan är fördelad på fyra stater, nämligen

en för var och en av Svea, Göta och Bodens ingenjörkårer samt Fälttelegrafkåren.

Chefen för fortifikationen hör till generalitetet och uppbär

lön på generalitetsstaten. Enligt 1914 års stat utgör officerarnas antal 128

och underofficerarnas 108. Denna personal fördelas till tjänstgöring dels

på fortifikationsstabens huvudstation, omfattande chefens för fortifikationen

s. 155 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

155

expedition och en truppavdelning samt arméförvaltningens fortifikationsdepartements

militärbyrå, dels vid arméfördelningsstaberna (de sex arméfördelningarnas

och militärbefälets på Gottland stab), dels å lantfästningarna

vid Karlsborg och i Boden samt sjöfästningarna vid Vaxholm och

Oskar-Fredriksborg, Karlskrona samt Älvsborg, dels ock slutligen å ingenjörtrupperna

(Svea, Göta och Bodens ingenjörkårer samt Fälttelegrafkåren).

Vardera av Svea och Göta ingenjörkårer omfattar stab, 3 fältingenjörkompanier,

1 parkkompani, 1 fästningsingenjörkompani samt 1 tyg- och ininöravdelning.

Bodens ingenjörkår består av stab, 4 kompanier samt 1 minör-,

tyg- och parkavdelning. Fälttelegrafkåren består av stab, 2 kompanier

samt 1 tyg- och parkavdelning.

Med bibehållande av nuvarande indelning av fortifikationsstabens

huvudstation har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att dess personal måtte fördelas

på chefens för fortifikationen expedition, avdelningen för truppärenden,

samt fästningsbyggnads- och kasernbyggnadsavdelningarna. Sistnämnda

båda avdelningar skulle tillsammans bilda arméförvaltningens fortifikationsdepartements

militärbyrå. Utanför huvudstationen vore staben avsedd att

bibehålla sin nuvarande sammansättning.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag borde vidare Svea och Göta ingenjörkårer

omorganiseras till tre ingenjörkårer — Svea, Göta och Norrlands.

Var och en av dessa kårer skulle sammansättas av stab, fyra fältingenjörkompanier,

ett brokolonn- och parkkompani samt ett tygkompani (för tyg-,

minör- och belysningstjänsten); i vardera av Svea och Göta ingenjörkårer

borde dessutom fortfarande ingå ett fästningsingenjörkompani, avsett för

kustfästningarnas behov.

Bodens ingenjörkär skulle sammansättas av stab, fyra fästningsingenjörkompanier

och ett tygkompani (för tyg-, minör-, belysnings- och parktjänsten).

Fälttelegrafkåren slutligen skulle utvidgas, så att den koinme att bestå

av stab, två fälttelegrafkompanier, ett radiotelegralkompani, ett ballongkompani,

ett flygmaskinskompani samt ett park- och ett tygkoinpani ävensom

ett detachement i Boden.

På grund av de i propositionen förebragta skälen och med hänsyn

till möjligheten att därigenom kunna åstadkomma någon minskning av

kostnaderna har riksdagen funnit sig böra med vissa smärre jämkningar i

fråga om kadern bifalla det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget.

Av vissa motionärer framställt förslag om fortifikationsstabens organiserande

såsom en verklig stab har riksdagen funnit sig böra bifalla. En
-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156 Riksdagens skrivelse nr 1.

ligt vad riksdagen inhämtat, avser även Eders Kungl. Maj:ts förslag att

förverkliga denna tanke.

Med hänsyn till vad vissa motionärer anfört, har riksdagen jämväl

funnit sig böra besluta en omorganisation av fortifikationsstabens huvudstation

i syfte att förenkla sättet för ärendenas föredragning och avhjälpa

vissa brister i fråga om den tekniska revisionen. Fortifikationsdepartementets

militärbyrå bör alltså indragas och fortifikationsstabens huvudstation

fördelas på chefens för fortifikationen expedition samt tre avdelningar

(för resp. truppärenden, befästningsärenden och kasernärenden), vilkas avdelningschefer

skola vara byråchefer och föredragande i fortifikationsdepartementet.

Vad den tekniska revisionen av medelsredovisningen beträffar,

har det synts riksdagen, att densamma i de fall, redovisningen hänför sig

till beslut, som fattats på föredragning av någon av omförmälda avdelningschefer,

borde äga rum inom vederbörande avdelning.

Fredskader.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna organisationen medför en

ökning av den å fortifikationens stat uppförda personalen (ecklesiastikstat,

läkare-, veterinär-, intendentur- och musikpersonal däri ej inräknad) med

1 överste, 2 överstelöjtnanter, 2 majorer, 10 kaptener av första klassen,

8 kaptener av andra klassen, 4 löjtnanter av första klassen, 12 löjtnanter

av andra klassen, 7 underlöjtnanter, 5 departementsskrivare, 4 fanjunkare,

14 sergeanter av första klassen, 14 sergeanter av andra klassen, 4 radiotelegrafister,

1 tygverkmästare, 8 tyghantverkare, 2 gevärshantverkare samt

1 förrådsvaktmästare.

I fråga om de särskilda kårernas stater har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit:

vid Svea ingenjörkår en ökning med 6 distinktionskorpraler (furirer)

av första klassen, 1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första klassen, 1

gevärshantverkarvicekorpral, 1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra

klassen och 1 sjukvårdsvicekorpral; samt en minskning med 4 distinktionskorpraler

(furirer) av andra klassen, 12 korpraler, 12 vicekorpraler, 29 meniga

volontärer, 2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen, 2 hantverkskorpraler,

4 hantverksvicekorpraler, 2 gevärshantverkarsoldater, 2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral och 1 hovslagarsoldat;

vid Göta ingenjörkår en ökning med 6 distinktionskorpraler (furirer)

av första klassen, 1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första klassen,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen och 1 sjukvårdsvicekorpral;

samt en minskning med 5 distinktionskorpraler (furirer) av

andra klassen, 13 korpraler, 13 vicekorpraler, 39 meniga volontärer, 2 hant
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Riksdagens skrivelse nr 1.

verksdistinktionskorpraler (furirer) av andra klassen, 2 hantverkskorpraler

4 hantverksvicekorpraler, 1 gevärshantverkarsoldat, 2 sjukvårdssoldater, 1

hovslagarkorpral och 1 hovslagarsoldat;

vid Norrlands ingenjörkår en nyuppsättning av 6 distinktionskorpraler

(furirer) av första och 10 av andra klassen, 16 korpraler, 16 vicekorpraler,

75 meniga volontärer, 1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av

första och 1 av andra klassen, 4 hantverkskorpraler, 5 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral, 1 gevärshantverkarvicekorpral, 1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsdistinktionskorpral (furir) av andra klassen,

1 sjukvårdskorpral, 2 sj ukvårdsvicekorpraler, 1 sj ukvårdssoldat, 1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och 2 hovslagarsoldater;

vid Bodens ingenjörkår en ökning med 3 distinktionskorpraler (furirer)

av första klassen, 1 hantverksdistinktionskorpral (furir) av första

klassen, 1 gevärshantverkarkorpral, 1 sjukvårdsvicekorpral och 1 hovslagarvicekorpral;

samt en minskning med 2 distinktionskorpraler (furirer) av

andra klassen, 6 korpraler, 7 vicekorpraler, 20 meniga volontärer, 2 hantverksdistinktionskorpraler

(furirer) av andra klassen, 3 hantverkskorpraler

och 2 hantverksvicekorpraler;

vid Fälttelegrajkåren en ökning med 8 distinktionskorpraler (furirer)

av första och 5 av andra klassen, 3 korpraler, 5 vicekorpraler, 49 meniga

volontärer, 2 hantverksdistinktionskorpraler (furirer) av första och 2 av

andra klassen, 6 hantverkskorpraler, 10 hantverksvicekorpraler, 1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral och 1 sjukvårdsdistinktionskorpral

(furir) av andra klassen; samt en minskning med 1 sjukvårdskorpral

och 1 sjukvårdssoldat.

Riksdagen, som, enligt vad förut framhållits, ansett sig böra antaga

de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för ingenjörtruppernas

organisation, har funnit sig böra jämväl bifalla de av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna staterna för de särskilda truppförbanden.

Beträffande fortifikationens officerspersonal håller riksdagen före, att

antalet överstelöjtnanter kan minskas till 4. Vidare böra 16 underlöjtnanter

ersättas av samma antal fänrikar.

Då riksdagen i likhet med vissa motionärer ansett, att det av Eders

Kungl. Maj:t å fortifikationens stat upptagna antalet radiotelegrafister icke

är tillräckligt för att trygga radiotelegraforganisationens utveckling till

önskvärd omfattning, har riksdagen funnit sig böra öka antalet radiotelegrafister

från 4 till 11.

Mot sammansättningen av fortifikationens stat i övrigt har riksdagen

intet att erinra.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Riksdagens skrivelse nr 1.

Omorgani- I detta sammanhang har riksdagen till behandling jämväl förehaft en

väg-och Tat- inom andra kammaren väckt motion om omorganisation av väg- och vattentenhygg-

byggnadskåren i syfte att därav skapa en även i rent militärt avseende tillnadskaren.

fre(jsställande officersreserv åt fortifikationen. Behovet av en sådan reserv

vore nämligen, enligt motionärens uppfattning, mycket stort i betraktande

av den mångfald uppgifter av ingenjörteknisk natur, som i fält förelåge,

särskilt i sammanhang med åtgärderna för förbindelseväsendets uppehållande

och utveckling. För dessa uppgifters lösande hade väg- och vattenbyggnadskårens

officerare för närvarande visserligen de tekniska, men ej

i tillräckligt hög grad de militära förutsättningarna. En omorganisation

av nämnda kår i syfte att höja dess krigsberedskap och militära användbarhet

syntes därför motionären vara en fråga av sådan vikt, att den borde

behandlas i samband med frågan om härens organisation i dess helhet.

^utlåtande8 ^ likhet med motionären anser riksdagen det vara av vikt, att väg
och

vattenbyggnad skårens militära användbarhet ökas och att en omorganisation

av densamma i sådant syfte bör äga rum. Då emellertid frågan

för närvarande icke föreligger i tillräckligt utrett skick, för att ett beslut

angående de för ändamålet erforderliga åtgärderna nu skulle kunna fattas,

har riksdagen funnit sig böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om utredning

och förslag i motionens syfte.

Träugen.

Organisation.

Nuvarande Enligt 1901 års härordning äro träng- och sjukvårdstrupperna orga
MaUon.

a niserade på sex kårer, en för varje arméfördelning. Varje kår består i

fred av två trängkompanier och ett sjukvårdskompani. Vid övergång till

krigsfot bibehålies endast sjukvårdskompaniet såsom sådant, varemot trängkompanierna

upplösas i en mångfald formationer.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag, som i stort sett bibehåller den

nuvarande organisationen, skulle trängens officers- och underofficerspersonal

sammanslås till en kår under chefskap av en överste, vilken tillika skulle

utöva den gemensamma högsta ledningen och inspektionen av trängtrupperna.

^uttalande8 Beträffande grunderna för trängens organisation har riksdagen fun
nit

sig böra bifalla det av Eders Kungl. Maj:t framställda förslaget.

Kungl.

Maj:ts

förslag.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

159

Fredskader.

Beträffande den fast anställda personalen har Eders Kungl. Maj:t Kungl.

föreslagit vissa mindre organisationsförändringar: Ma^slagÖr''

Sålunda skulle antalet officerare vid varje kår minskas från 15 till

13 och antalet underofficerare från 18 till 15. Med hänsyn till befordringsförhållandena

borde därvid på varje kår indragas 1 kaptensbeställning av

andra klassen, 1 underlöjtnantsbeställning, 1 fanjunkarbeställning samt 1

sergeantsbeställning av första och 1 av andra klassen. För uppdrag utom

deri ordinarie tjänsten vid kårerna skulle däremot för trängen i dess helhet

tillkomma — förutom 1 överste — 2 kaptensbeställningar av andra klassen,

1 fanjunkarbeställning och 1 sergeantsbeställning av första klassen. I

likhet med vad vid infanteriet m. fl. truppslag ifrågasattes, skulle vidare

beträffande det fast anställda manskapet genom utjämning mellan underbefälsbeställningarna

av olika grader antalet distinktionskorpraler ökas och

de äldre distinktionskorpralerna beredas förbättrade avlöningsförmåner.

De nuvarande hovslagar- och gevärshantverkarsoldatbeställningarna samt en

hantverkarbeställning vid varje kår skulle indragas.

Enligt nu antydda organisationsförändringar skulle trängens fast anställda

personal komma att

ökas med: 1 överste och 24 distinktionskorpraler (furirer),

men minskas med: 4 kaptener av andra klassen, 6 underlöjtnanter,

5 fanjunkare, 5 sergeanter av första klassen, 6 sergeanter av andra klassen,

24 korpraler, 30 vicekorpraler, 12 officers- och underofficersvolontärer, 18

meniga volontärer, 6 hovslagarsoldater, 6 gevärshantverkarsoldater och 6

hantverkare.

A den gemensamma staten skulle, förutom civilmilitär och musikpersonal,

uppföras officerare och underofficerare.

Då riksdagen ansett sig böra biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag Riksdagens

beträffande grunderna för trängens organisation, har riksdagen såsom en uttalandeföljd

härav jämväl funnit sig böra i huvudsak antaga den av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna fredskadern. Beträffande den å trängens gemensamma stat

uppförda personalen böra dock, i enlighet med förut angivna grunder, 6

underlöjtnanter utbytas mot samma antal fänrikar. Därjämte synes

antalet fanjunkare kunna bestämmas till 25 i stället för av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna 31. I likhet med vad beträffande infanteriet beslutats,

bör å varje trängkårs stat uppföras 1 civilmilitär förrådsvaktmästarbeställning

och i sammanhang därmed antalet furirer av första klassen minskas

med 1.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Riksdagens skrivelse nr 1.

Nuvarande

organisa
tion.

Kungl.

Maj.ts

förslag.

Intendenturtrupperna och intendentnrkåren.

Intendenturtrupperna.

Utbildningen av de till trängen i förvaltningstjänst uttagna och för

uppsättande vid mobilisering av förplägnadskompanier m. fl. formationer

avsedda värnpliktiga äger vid nuvarande organisation rum dels vid tre

fasta intendenturskolor, förlagda till arméns intendenturförråd (förplägnadsanstalterna)

å Karlsborg samt i Stockholm och i Boden, dels ock vid en

tillfällig intendenturskola å Sollefteå läger.

Med inkallelse av de icke vapenföra värnpliktiga i två omgångar

pågå de fasta intendenturskolorna året om. Under sommarhalvåret förstärkas

skolorna med vapenföra värnpliktiga. Intendenturskolan å Sollefteå

läger är sammandragen endast under sommarhalvåret, då utbildning av

vapenföra värnpliktiga pågår.

Befälspersonalen vid skolorna utgöres dels av intendenturpersonal,

dels av från trupperna särskilt kommenderat befäl.

Under framhållande av att utbildningen av de värnpliktiga, som för

närvarande uttoges till trängen i förvaltningstjänst, vore helt och hållet

utbruten från trängkårerna och förlagd till fyra särskilda skolor, av vilka

tre redan nu fortginge året om, något som också, efter uppförandet av ett

intendenturförråd (förplägnadsanstalt) i Östersund, borde bliva fallet med

den fjärde, och att utbildningen vid dessa skolor vore av helt annan art

än vid trängkårerna, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att dessa skolor i

organisatoriskt hänseende måtte bilda ett särskilt truppslag, benämnt förplägnadstrupperna.

Mot varje skola skulle härvid svara ett kompani.

Hela den för förplägnadstrupperna erforderliga befälspersonalen

skulle uppföras på intendenturkårens stat, liksom ock ett antal meniga

volontärer för underbefälets rekrytering. Emellertid vore redan vid nuvarande

organisation ett visst antal intendenturbeställningar beräknade för

motsvarande ändamål. Befälsbehovet vid förplägnadstrupperna krävde vid

sådant förhållande en ökning i intendenturkårens stat av: 1 intendent, 3

underintendenter, 2 intendenturtjänstemän av underofficers tjänsteställning,

4 distinktionskorpraler (furirer) av första klassen, 6 distinktionskorpraler

(furirer) av andra klassen, 10 korpraler, 10 vicekorpraler och 12 meniga

volontärer. Däremot kunde 6 för intendenturskolorna nu avsedda vaktmästarbeställningar

indragas.

För möjliggörande av manskapets fortsatta befordran inom kåren betingade

den föreslagna organisationen införande av beställningar av sergeants

tjänsteklass vid densamma.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

161

Riksdagen anser det vara av synnerlig betydelse, att den i krig för Riksdagens

stridskrafternas vidmakthållande i krigsdugligt skick så viktiga förplägnads- wttalandetjänsten

i möjligaste mån säkerställes genom en fast fredsorganisation av

den personal, som vid krigstillfälle tages i anspråk för sagda tjänst. En

sådan organisation synes dessutom ägnad att medföra vissa fördelar även

för förplägnadstjänsten i fred. Vid sådant förhållande har riksdagen ansett

sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, att ett nytt truppslag för

ändamålet bildas. Dock synes det lämpligare att benämna detta truppslag

intendenturtrupper än, såsom föreslagits, förplägnadstrupper.

I likhet med Eders Kungl. Maj:t anser riksdagen, att hela den erforderliga

befälspersonalen bör uppföras å intenden turkårens stat. Däremot

synes det, såsom vissa motionärer framhållit, icke vara ändamålsenligt

att för rekrytering av korpralsgraderna inrätta en särskild volontärorganisation.

Fastmera bör ifrågavarande rekrytering ske genom transport

av personal från övriga truppslag i korpralsgraden. Häremot torde visserligen

kunna invändas, att de stridande truppslagen på sådant sätt gå miste

om produkten av det på de överflyttade korpralerna nedlagda utbildningsarbetet.

Då det emellertid för intendenturtjänstens rätta bedrivande är av

stor vikt, att intendenturbefälet bibragts en grundlig militärutbildning,

torde nämnda invändning icke böra tillmätas någon avgörande betydelse.

På grund av vad sålunda anförts, har riksdagen funnit sig böra bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förslag med de jämkningar, som ovan angivits.

Intandenturkåren.

Intendenturkårens fast anställda personal utgöres enligt 1914 års Nuvarande

stat av: 1 generalintendent, 1 överfältintendent, 6 fältintendenter av första

graden, 8 fältintendenter av andra graden, 49 intendenter av första klassen,

28 intendenter av andra klassen, 16 underintendenter, 80 förvaltare

samt 22 vaktmästare.

Enligt en av 1911 års riksdag godkänd plan skola 3 underintendentsbeställningar

uppflyttas till intendentsbeställningar, därav 2 av första och

1 av andra klassen.

Den av 1901 års riksdag beslutade minskningen av dåvarande

O t O

antalet vaktmästare från 36 till 17 har ej ännu kunnat fullt genomföras.

Eders Kungl. Majrts förslag innebär de förändringar i intenden- Kungl.

turkårens stat, som sammanställningen å nästa sida utvisar. Ma^lag^°r''

De föreslagna ökningarna hava av Eders Kungl. Maj:t angivits i

huvudsak vara betingade av: med deri föreslagna härordningen sammanhängande

betydande ökning av arméns utrustning och därav föranledd mera

Bihang till senare riksdagens protokoll 1014. 14 sand. 1 käft. (AV 1.) 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Riksdagens skrivelse nr 1.

Ökning

för arméförvaltningens intendents-

departements tekniska revision.

för arméfördelningsstaberna och

kommendantskapet i Boden.

för intendenturförrådet i Östersund

och havremagasinet i Stockholm.

för Norrlands ingenjörkår.

för förplägnadstrupperna.

för generalintendentens expedition. 1

genom nedflyttning av fnrvaltarbeställ- ningar till förvaltarassistentbeställ- ningar.

Summa.

vid intendenturförråden i Karlsborg

och Boden, intendenturskolorna, armé- fördelningsstaberna och militärbefälet

på Gottland.

vid fästningsingenjörkompanierna och

generalintendentens expedition.

genom nedflyttning av förvaltarbeställ- ningar till förvaltarassistentbeställ- ningar.

Summa.

ökning.

minskning.

ÖYerfältintendent........

. i

_

_

_

_

_

_

1

_

_

_

_

1

_

Fältintendenter av andra graden .

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

1

—

Intendenter ay första klassen . .

—

2

—

—

—

—

—

2

—

—

—

—

2

—

> > andra > . .

—

1

1

i

i

1

—

5

—

—

—

—

5

—

Underintendenter........

3

3

3

—

—

3

—

—

Förvaltare...........

—

—

—

—

—

—

—

—

2

2

2

6

—

6

Förvaltarassistenter av första kl.^

7

O

i

2

1

2

Is

—

—

—

—

8

—

» > andra » ]

1 8

—

—

—

—

8

—

Distinktionskorpraler (furirer) av

första klassen ........

—

—

—

—

4

—

—

4

—

—

—

—

4

—

Distinktionskorpraler (furirer) av

andra klassen........

—

—

—

—

6

—

—

6

—

—

—

—

6

—

Korpraler...........

—

—

—

-

10

—

—

10

—

—

—

—

10

—

Vicekorpraler..........

—

—

—

—

10

—

—

10

—

-

—

—

10

—

Volontärer...........

—

—

—

—

12

—

—

12

—

—

—

—

12

—

Vaktmästare med samma löneför-

måner som å arméförvaltningens

stat.............

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

1

—

Vaktmästare på äldre stat ....

—

—

—

—

—

—

-

16

1

—

17

—

17

Minskning

Slutlig

omfattande och betydelsefull teknisk revision än hittills, genom 1907 års

förvaltningsreform förorsakat ökat arbete inom arméfördelningsstaberna och

vid kommendantskapet i Boden, behovet att uppföra dels ett havremagasin

i Stockholm, dels ett arméns intendenturförråd (förplägnadsanstalt) i Östersund,

den föreslagna nyuppsättningen av en norrländsk ingenjörkår samt

organisationen av självständiga förplägnadstrupper, vilken organisation

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Riksdagens skrivelse nr 1.

krävde ej blott nödigt befäl för dessa trupper utan, för handläggning av

för desamma gemensamma ärenden,oäven ett förstärkande av arbetskrafterna

i generalintendentens expedition. A andra sidan kunde vissa befattningar

indragas.

De beställningar av sergeants tjänsteklass, vilka, såsom i det föregående

omnämnts, borde inrättas, kunde lämpligen tills vidare benämnas

förvaltarassistentbeställningar och uppdelas i två klasser.

Samtliga beställningar av officers och underofficers tjänsteställning

hade, i avvaktan på fullständigare utredning, upptagits såsom civilmilitära,

medan manskapsbeställningarna av Eders Kungl. Maj:t föreslagits

skola vara krigsmannabeställningar.

Vad först angår frågan om intendenturkårens ställning såsom civilmili- Riksdagens

tär eller militär kår, håller riksdagen före, att de anmärkningar, som tid efter “ aarl(eannan

framförts mot bibehållande av intendenturkåren såsom en civilmilitär

kår, icke sakna berättigande, eftersom dess medlemmar för fullgörande

av sina uppgifter måste kunna taga och utöva befäl över såväl förvaltningstrupp

som enskilda krigsmän.

Kårens tidigare ej fullt militära rekrytering kan ej längre anföras

såsom skäl mot dess ombildning till en militär kår. Mer än

tio år hava nämligen nu förflutit, sedan en icke militär vann inträde

i kåren. Vidare hava stundom uttalats farhågor för minskad självständighet

hos intendenturtjänstemannen gentemot vederbörande militäre chef, om

han innehade militär ställning. Dessa farhågor synas emellertid sakna

grund. Det torde böra framhållas, dels att vid den nuvarande förvaltningsordningen

redan finnas flera militära föredragande i ekonomiska ärenden

inför regements- och motsvarande chefer, exempelvis kasern- och

vapenofficerare, utan att någon olägenhet därav försports, dels att förval

tningsväsendets nuvarande former blivit så stadgade, att intendenturkårens

överflyttning till militär kår, långt ifrån att försvaga, tvärtom synes

komma att stärka dess auktoritet vid ingripande i de fall, då statens ekonomiska

intressen behöva skyddas. Att denna auktoritet är nödvändig, då

det gäller ingripande i krig för att tillgodose förplägnadskraven, är av

alla obestritt. Bristande auktoritet kan i dylika fall bliva ödesdiger.

Riksdagen har dock icke förbisett, att med hänsyn såväl till tjänsteförhållandena

inom kvarter och staber i fred och i krig som till intendenturbefälets,

särskilt det högre befälets, bristande vana att i fred handhava

utbildningsarbetet m. in. vid de stridande truppslagen och att i krig

vidtaga lämpliga taktiska eller därmed jämförliga anordningar, skyldighet

att taga och utöva befäl icke kan åläggas intendenturbefälet efter samma

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Riksdagens skrivelse nr 1.

Nuvarande

organi
sation.

grunder som övrigt befäl. Helt säkert måste beträffande intendenturbefälet

ej obetydliga inskränkningar göras i eljest gällande stadganden rörande

befäls tagande och utövande. Riksdagen anser emellertid dessa förhållanden

icke vara av sådan natur, att lämpligheten av intendenturkårens

ombildning till en militär kår genom desamma i nämnvärd mån inskränkes.

På grund av vad sålunda anförts, har riksdagen beslutit, att intendenturkåren

skall omorganiseras från civilmilitär till militär kår.

Yad härefter intendenturkårens officers- och underoffficerspersonal angår,

har riksdagen funnit skäl föreligga att, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit,

öka densamma med 1 överfältintendent (överste) och 3 intendenter (kaptener).

Dessutom bör även 1 ny intendentsbeställning inrättas till följd av

uppsättandet av Norrbottens kavallerikår. Den ytterligare erforderliga ökningen

av intendents-(kaptens-)graderna synes böra ske genom uppflyttning

av 4 underintendents-(löjtnants-)beställningar. Däremot anser riksdagen

tillräckligt vägande skäl icke vara förebragta för inrättandet av 1 ny fältintendents-(majors-)beställning.

Uppsättandet av Norrbottens kavallerikår

medför även behov av ytterligare 1 förvaltare (fanjunkare). Av nu anförda

skäl har riksdagen funnit sig böra ändra den av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna staten för officerare och underofficerare samt civil personal

därhän, att antalet fältintendenter av andra graden minskas med 1 och

antalet underintendenter med 4, samt att antalet intendenter av andra

klassen och förvaltare ökas med 1 i varje grad. Mot den föreslagna staten

i övrigt har riksdagen intet att erinra.

Beträffande manskapspersonalen har riksdagen vid behandlingen av

frågan om intendenturtruppernas organisation redan uttalat, att underbefälets

rekrytering bör ske genom transporter i korpralsgraden. Vid sådant

förhållande böra samtliga volontärbeställningar utgå ur den av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna staten och i stället för däri upptagna 10 vicekorpralsbeställningar

uppföras ytterligare 2 furirbeställningar av första klassen,

3 furirbeställningar av andra klassen och 5 korpralsbeställningar.

Musiken.

A samtliga regementens och kårers ävensom å Fortifikationens stater

äro för närvarande uppförda ett visst antal beställningar för musikpersonal.

Särskilda beställningar för musikelever finnas icke. Dock utbetalas

årligen till vartdera av 2 infanteriregementen 600 kronor, till

vart och ett av 24 infanteriregementen 300 kronor och till vartdera av

s. 165 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

165

2 infanteriregementen 200 kronor för att genom anställande av musikelever

före musikvolontärs antagande möjliggöra en prövning av den anställningssökandes

lämplighet för musiktjänst. De musikelever, som sålunda

anställas, äro icke berättigade till underhåll in natura.

Vid 22 infanteriregementen är musikpersonalen icke ständigt tjänstgörande.

Under rekrytskolans senare del och under regeinentsövningarna tages

musikpersonalen i anspråk även för militär tjänstgöring (såsom rapportkarlar

eller rapportryttare).

För mobiliseringsbehovets fyllande utbildas vid musikkårerna värnpliktiga

till reservspel.

Eders Kungl. Maj:t har framhållit, att till reservspel utbildade värnpliktiga

icke kunde ersätta det fast anställda, musikaliskt och militärt fullt

utbildade spelet; att ifrågasatt indragning av vissa mindre musikkårer vid

specialtruppslagen icke, med hänsyn vare sig till mobiliseringsbehovet av

signalblåsare och rapportförare eller till de värnpliktigas vid ifrågavarande

truppslag behov av musikalisk vederkvickelse, vore att förorda, att en

minskning av personalen vid de stora musikkårerna, med hänsyn till möjligheten

för dessa att utföra harmonimusik, icke vore tillrådlig, men att ett

visst antal beställningar vid samtliga truppförband borde utbytas mot musikelevbeställningar.

Med hänsyn härtill och i sammanhang med övriga föreslagna organisationsförändringar

skulle följande ändringar i fråga om armémusikens

organisation vidtagas.

1) Musikpersonalen skulle bliva ständigt tjänstgörande jämväl vid

de 22 infanteriregementen, där så för närvarande icke är förhållandet.

2) Musikpersonalen vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen

borde uppbringas till samma antal som vid flertalet övriga infanteriregementen

.

3) Den föreslagna nya ingenjörkåren i Norrland skulle erhålla

musikpersonal till lika antal med Svea och Göta ingenjörkårer.

4) Beställningar för musikelever skulle upptagas till följande antal:

vid varje infanteriregemente 4 i utbyte mot 1 musikdistinktions
korpral,

1 musikkorpral, 1 musikvicekorpral och 1 musikvolontär;

vid varje större kavalleriregemente 3 i utbyte mot 1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral och 1 musikvolontär;

vid varje mindre kavalleriregemente 2 i utbyte mot eu musikkorpral

och 1 musikvolontär;

s. 166 Kontrollera mot PDF

Motioner.

166 Riksdagens skrivelse nr 1.

vid varje fältartilleriregemente och vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente

2 i utbyte mot 1 musikandrekonstapel och 1 musikvolontär;

vid Positionsartilleriregementet 1 i utbyte mot 1 musikvolontär;

vid varje ingenjörkår och varje trängkår 1 i utbyte mot 1 musikvolontär;
varjämte

borde tillkomma vid Fälttelegraf kåren på grund av truppförbandets

ökade storlek 1 musikdistinktionskorpral och 1 musikelev samt

vid Gottlands artillerikår 1 musikelev.

I överensstämmelse härmed har Eders Kungl. Magt föreslagit truppförbandens

stater sammansatta.

I syfte att nedbringa de med armémusiken förenade avsevärda kostnaderna,

hava enskilda motionärer framlagt ett förslag till fullständig omorganisation

av arméns musik.

Enligt förslaget skulle samtliga nuvarande musikkårer indragas och i

stället uppsättas sex arméfördelningsmusikkårer, mindre musikkårer för

Gottlands och Bodens trupper, ävensom en mindre musikkår gemensam för

kavalleriet och trängen samt en gemensam för artilleriet och ingenjörtrupperna.

En var av arméfördelningsmusikkårerna borde förläggas till ett infanteriregemente.

Kåren borde hava en sådan storlek och sammansättning,

att dels mindre avdelningar kunde från densamma detacheras att vid vissa

tillfällen tjänstgöra vid olika truppförband inom fördelningen,, dels möjlighet

funnes att tillfälligtvis anordna densamma som stråkorkester. Dess

styrka syntes därför höra bestämmas till 40 spel, 5 musikelever och 1

musikdirektör. Dessutom borde den vid särskilda tillfällen konsertera vid

respektive truppförband.

Av de för specialtruppslagen avsedda musikkårerna borde den ena förläggas

till ett kavalleri- och den andra till ett artilleriregemente. Varje

sådan mindre kår skulle bestå av 17 spel, 3 musikelever och 1 musikdirektör.

För fälttjänsten erforderliga signalblåsare borde utbildas vid eller genom

personal från de olika musikkårerna.

Staten för en arméfördelningsmusikkår skulle omfatta, förutom 1

musikdirektör, 4 musikfanjunkare, 8 musiksergeanter av första och 8 musiksergeanter

av andra klassen, 3 musikfurirer av första och 2 musikfurirer

av andra klassen, 5 musikkorpraler, 5 musikvicekorpraler, 5 musikvolontärer

och 5 musikelever.

Staten för en mindre musikkår skulle omfatta, förutom 1 musikdirektör,

2 musikfanjunkare, 4 musiksergeanter av första och 4 musiksergeanter

av andra klassen, 1 musikfurir av första och 1 musikfurir av

s. 167 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1. 167

andra klassen, 1 musikkorpral, 1 musikvicekorpral, 3 musikvolontärer och

3 musikelever.

En annan motionär har i huvudsak anslutit sig till berörda förslag.

Några musikkårer för specialtruppslagen ansåge motionären dock icke erforderliga,

utan har motionären föreslagit, att arméns musik endast skulle

bestå av sex arméfördelningsmusikkårer samt en musikkår för Gottlands

och en för Bodens trupper.

Musikkårerna skulle sammansättas på samma sätt, som i förutnämnda

förslag: angivits.

För utbildning av värnpliktiga signalblåsare skulle ur arméfördelningarnas

musikkårer på särskilda tider kommenderas en musikunderofficer,

furir eller korpral till vart och ett av de truppförband inom respektive

arméfördelningar, som icke vore förlagda å musikkårens förläggningsort.

Vid övervägande av de framställda förslagen har riksdagen funnit

de av motionärerna framhållna synpunkterna värda beaktande. Det vill

synas riksdagen, som om avsevärda besparingar beträffande arméomusiken

kunde göras utan att nedsätta försvarsväsendets effektivitet. A andra

sidan föreligger vid samtliga truppförband ett stadigvarande behov av

viss musikpersonal, vilket icke torde kunna fyllas av värnpliktig personal.

Förbises får icke heller, att militärmusiken har en ej ringa kulturell uppgift

att fylla. En viss varsamhet synes emellertid böra iakttagas vid lösningen

av frågan om armémusikens organisation.

Vid nu angivna förhållanden har riksdagen icke ansett sig kunna bifalla

något av de föreliggande förslagen till musikens omorganisation.

Riksdagen har dock ansett, att kostnaderna för musiken, för år 1914 uppgående

till 1,313,143 kronor, böra, utan åsidosättande av berättigade intressen,

kunna nedbringas med minst en tredjedel av detta belopp. Riksdagen

har därför ansett sig böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om utredning

och förslag i detta syfte.

Civilmilitära kårer.

Ecklesiastikstaten.

A varje infanteri-, kavalleri- och fältartilleriregementes stat finnes

för närvarande uppförd en regementspastorsbeställning.

Riksdagens

uttalande.

Nuvarande

organisa
tion.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Riksdagens skrivelse nr 1.

Kungl.

Maj:ts

förslag.

Riksdagens

uttalande.

Kungl.

Maj:ts

förslag.

Riksdagens

uttalande.

Nuvarande

organisa
tion.

Dessutom finnes vid Fortifikationen samt vid var och en av Svea

och Norrlands trängkårer, Skånska trängkåren och Västmanlands trängkår

1 regementspastorsbeställning. A Boden-Karlsborgs artilleriregementes stat

äro uppförda arvoden åt 2 regementspastorer, av vilka arvoden det ena

uppbäres av garnisonspastorn å Karlsborg.

Med anledning av Fälttelegrafkårens omorganisation och nyuppsättningen

av Norrlands ingenjörkår har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att å

Fortifikationens stat måtte uppföras 2 nya regementspastorsbeställningar.

Vidare skulle de båda arvodena å Boden-Karlsborgs artilleriregementes

stat samt det å Norrbottens regementes stat för en regementspastor

uppförda utgå. 1 stället skulle å kommendantsstaten uppföras ett garnisonspastorsarvode

under kommendantskapet å Karlsborg och ett under komna

endantskapet i Boden.

Slutligen skulle regementspastorsbeställningarna vid Svea och Norrlands

trängkårer indragas och den andliga vården vid dessa kårer ombesörjas

av regementspastorerna vid deo infanteriregementen, som äro förlagda

i respektive Örebro och Sollefteå. A den för trängen gemensamma staten

skulle i överensstämmelse härmed uppföras endast 2 regementspastorsbeställningar.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts rörande de olika

truppslagens organisation, har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts förslag i fråga om ecklesiastikstaten.

Rättsväsendet.

Enär jämlikt föreliggande förslag till omorganisation av krigsdomstolarna

auditörernas avlöningsförmåner vore avsedda att upptagas under

andra huvudtiteln, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att samtliga auditörsbeställningar

skulle uteslutas ur truppförbandens stater.

Under förutsättning att en omorganisation av krigsdomstolarna, i

anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag, kommer till

stånd, har riksdagen icke något att i förevarande hänseende erinra.

Fältläkarkåren.

Fältläkarkåren befinner sig för närvarande under omorganisation.

Efter genomförd omorganisation skall kåren bestå av 1 överfältläkare, 1

s. 169 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

169

fältläkare, 47 regementsläkare, 53 bataljonsläkare samt 44 extra bataljonsläkare.

Särskilda beställningar för fördelningsläkare finnas icke, men utgå

till 6 regementsläkare arvoden om 1 000 kronor för upprätthållande av

lika många fördelningsläkarbefattningar.

Avlöningsförmånerna äro för regementsläkare desamma som för major

och för bataljonsläkare desamma som för kapten av 2. klassen.

För att sjukvården inom armén skall kunna på ett tillfredsställande sätt Kungl.

handhavas och krigsförberedelserna rätt bedrivas, har Eders Kungl. Maj:t förslag

föreslagit, att å generalitetets stat måtte uppföras sex beställningar med

överstelöjtnants förmåner för fördelningsläkarna.

I sammanhang härmed skulle för åvägabringande av överensstämmelse

med benämningarna inom andra tjänstemannakårer, särskilt intendenturkåren,

benämningen överfältläkare utbytas mot generalfältläkare,

fältläkare mot överfältläkare och fördelningsläkare mot fältläkare.

Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit, utöver beställningarna enligt

den under genomförande varande organisationen, inrättandet av en regementsläkarbeställning

vid Norrlands ingenjörkår samt en batalj onsläkarbeställning

viod Vaxholms grenadjärregemente.

A varje infanteriregementes stat, utom i fråga om Norrbottens

regemente och Gottlarids infanteriregemente, skulle alltså uppföras 1

regements- och 1 bataljonsläkarbeställning. Vid kommendantskapet i

Boden skulle finnas 2 regements- och 2 bataljonsläkare samt vid militärbefälet

på Gottland 1 regements- och 2 bataljonsläkare.

Vid vart och ett av de mindre kavalleriregementena skulle finnas en

bataljonsläkarbeställning.

Vid vartdera av de stora kavalleriregementena samt vart och ett

av fältartilleriregementena, utom Norrlands artilleriregemente, skulle finnas

1 regements- och 1 bataljonsläkarbeställning.

Vid Norrlands artilleriregemente ävensom vid Positionsartilleriregementet

skulle finnas endast 1 regementsläkare.

Fortifikationens stat skulle räkna 2 regements- och 1 batalj onsläkarbeställningar;

å trängens stat skulle slutligen uppföras 6 regements- och 6

batalj onsläkarbeställni ngar.

För fyllande av mera tillfälliga behov i fred ävensom av mobiliseringsbehovet

avsåges inrättandet av en reservstat även vid fältläkarkåren.

Med

gen, har ri

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 1 käft. {Nr 1.) 22

hänsyn till den av riksdagen antagna organisationen av truppsla- Riksdagens

ksdagen i fråga om regements- och bataljonsläkarebeställningarna uttalande■

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Riksdagens skrivelse nr 1.

Nuvarande

organisa
tion.

Kungl.

Maj:ts

förslag.

Riksdagens

uttalande.

intet annat att erinra mot Eders Kungl. Majrts förslag än att, i överensstämmelse

med vad enskilda motionärer föreslagit, 1 bataljonsläkarbeställning1

bör tillkomma vid Norrlands artilleriregemente.

Beträffande inrättandet av 6 fördelningsläkarbeställningar å generalitetets

stat ävensom beträffande förändringen av vissa benämningar inom

fältläkarkåren har riksdagen intet att erinra.

Fältveterinärkåren.

För närvarande finnas å vederbörliga stater uppförda:

vid de sex mindre kavalleriregementena och sex fältartilleriregementen

1 regements- och 1 bataljonsveterinärbeställning;

vid de två större kavalleriregementena 1 regements- och 2 bataljonsveterinärbeställningar;
vid

Gottlands artillerikår, Positionsartilleriregementet samt var och

en av trängkårerna 1 bataljonsveterinärbeställning; samt

vid Fortifikationen 2 bataljonsveterinärbeställningar.

Med anledning av förläggande av kavalleri till Boden samt uppsättande

av stamhästar såväl vid Norrbottens regemente som vid fästningsartilleriet

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att å staten för kommendantskapet

i Boden måtte uppföras en fästningsveterinärbeställning med avlöningsförmåner

såsom för regementsveterinär.

Dessutom skulle inrättas två nya bataljonsveterinärbeställningar å

Fortifikationens stat, avsedda en för Fälttelegraf kåren och en för Norrlands

ingenjör kår.

De sex trängkårernas bataljonsveterinärbeställningar skulle överföras

till den för trängen gemensamma staten.

Med hänsyn till den organisation av truppslagen, vartill riksdagen

anslutit sig, har riksdagen funnit sig böra i fråga om antalet regements- och

bataljonsveterinärbeställningar biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag. På grund

av Karlsborgs artilleribataljons omorganisation bör dock en av de på fortifikationens

stat uppförda bataljonsveterinärbeställningarna överflyttas till

staten för kominendantskapet å Karlsborg. Likaså bör den för närvarande

å staten för Gottlands artillerikår uppförda bataljons veterinärbeställningen

överflyttas till staten för militärbefälet på Gottland.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

171

Organisationen i övrigt.

Generalitetet.

Enligt nuvarande organisation uppgår antalet generalspersoner, uppförda

med fast lön å generalitetsstaten, till 9, nämligen 6 arméfördelningschefer,

1 chef för generalstaben, 1 generalfälttygmästare och inspektör

för artilleriet samt 1 chef för fortifikationen. Generalsbeställningar å

stat, avsedda för sådana generalspersoner, som kunna vara utsedda att vid

mobilisering och under krig tjänstgöra som högste befälhavare eller arméchef

(arméchefer), finnas icke. Ej heller finnas i fred några infanteribrigadchefer.

För en inspektör för kavalleriet, vartill enligt riksdagens uttalande

bör förordnas en av kavalleriets regementschefer, finnes å generalitetsstaten

uppfört ett arvode om 2,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit inrättande av tre nya generalsbeställningar,

nämligen en inspektör för militärläroverken in. in., en inspektör

för infanteriet och en inspektör för kavalleriet. Genom inrättandet av förstnämnda

båda beställningar skulle tillgodoses behovet dels av arméchefer i

krig, dels av särskilda målsmän i fredstid för vissa grenar av arméns

högre ledning, vilka för närvarande icke kunna tillgodoses så, som ömkligt

är. A generalitetsstaten borde även uppföras lönetillägg och furageersättning

för två tjänstehästar åt en adjutant hos inspektören för militärläroverken

m. m. och åt en adjutant hos inspektören för infanteriet.

Då det nuvarande sättet för fyllandet av behovet av brigadchefer, nämligen

att infanteriregementschefer vid mobilisering insattes i dessa befattningar,

vore förbundet med synnerligen stora olägenheter, och då i fred brigadchefer

jämväl vore behövliga med hänsyn till utbildningsarbetet, skulle

vidare 12 infanteriregementschefer, en för varje brigad, förordnas i fred

att, med bibehållande av beställningen på stat och regeinentschefsbefälet,

vara brigadchefer. Dessa borde åtnjuta ett årligt arvode av 1,000 kronor;

och har Eders Kungl. Magt för den skull föreslagit, att för ändamålet erforderliga

medel, tillhopa 12,000 kronor, måtte uppföras å generalitetsstaten.

Enär kommendanten i Boden samt militärbefälhavaren på Gottland för

närvarande åtnjöte allenast överstes avlöningsförmåner, men deras befälsställning

och tjänstgöringsförhållanden praktiskt taget närmast motsvarade

arinéfördelningschefs, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att å generalitetsstaten

måtte uppföras ett årligt arvode om 1,000 kronor åt vardera av

dessa båda befattningshavare.

Nuvarande

organisa
tion.

Kungl.

Majits

förslag.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Riksdagens skrivelse nr 1.

Riksdagens

uttalande.

Nuvarande

organisa
tion.

Kungl.

Maj.t

förslag.

Då den för närvarande förefintliga bristen av beställningar å stat för

generalspersoner, avsedda att under krig tjänstgöra såsom högste befälhavare

eller annéchef, synes böra avhjälpas, har riksdagen funnit sig böra uppföra

två nya generalsbeställningar å stat. Dessa befattningars innehavare

torde i fred böra i huvudsak fullgöra de åligganden, som i Eders Kungl.

Maj:ts proposition föreslås.

Vad inspektören för kavalleriet beträffar, har riksdagen i likhet med

Eders Kungl. Maj:t ansett, att en för denne avsedd beställning bör å generalitetets

stat uppföras. I överensstämmelse med vad enskild motionär

föreslagit, torde dock de med beställningen förenade avlöningsförmånerna

böra bestämmas till de för överste fastställda.

De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna arvodena ä 1,000 kronor åt kommendanten

i Boden samt militärbefälhavaren å Gottland har riksdagen funnit

sig böra bifalla. Med hänsyn till inspektörens för kavalleriet ansvarsfulla

uppgift har riksdagen ansett, att även för nämnda beställnings innehavare

bör å generalitetets stat uppföras ett arvode å 1,000 kronor.

Mot inrättandet av särskilda arvoden för infanteriregementschefer,

som i fred skulle förordnas till brigadchefer, har riksdagen icke haft något

att erinra. Emellertid håller riksdagen före, att det med ifrågavarande

arvoden avsedda ändamålet, nämligen underlättandet av lämpligt personval,

kan nås, även om arvodenas belopp sänkes till 500 kronor. Vad

Eders Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit beträffande generalitetsstaten har

riksdagen ansett sig böra bifalla.

Generalstaben.

Staten för generalstabens fast anställda personal upptager under

militärstaten 2 överstar, 3 överstelöjtnanter, 12 majorer, 20 kaptener av

första klassen och 10 löjtnanter av första klassen samt under civilstaten

1 professor, 1 krigsarkivarie, 1 bibliotekarie, 2 aktuarier, 1 förste vaktmästare

och 3 vaktmästare.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att generalstabens militärstat måtte

ökas med 1 överstelöjtnant och 1 major i och för tillgodoseende av behovet

av stabschefer åt de föreslagna inspektörerna för infanteriet och militärläroverken.

Vidare borde för stärkande av stabens arbetskrafter tillkomma 3

kaptener av första klassen. Slutligen skulle de nuvarande 10 löjtnantsbeställningarna

av första klassen uppflyttas till kaptensbeställningar av

andra glassen.

A generalstabens civilstat skulle uppföras ytterligare 1 aktuariebeställning.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

173

Att tillgodoseendet av behovet av stabschefer åt de båda nya generalspersonerna

kräver en förstärkning av officerare i generalstaben, finner

riksdagen påtagligt och anser därför generalstabens stat böra ökas med

1 överstelöjtnant och 1 major.

Organiserandet av reservformationer och tjänsten inom generalstaben

i övrigt har synts riksdagen tala för en något större utökning av personalen

inom generalstaben, än Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt, och har riksdagen

ansett, att generalstabens stat behöver ökas med sammanlagt 6

kompaniofficersbeställningar. Vid sådant förhållande har riksdagen icke

funnit sig kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om samtliga löjtnantsbeställningars

utbytande mot kaptensbeställningar. Däremot har det synts

skäl föreligga att utbyta 4 löjtnantsbeställningar mot kaptensbeställningar

av andra klassen. Av de 6 nya kompaniofficersbeställningarna böra vidare

3 vara kaptensbeställningar av första klassen och 3 kaptensbeställningar

av andra klassen. Generalstabens koinpaniofficersgrader skulle alltså komma

att bestå av 23 kaptener av första klassen, 7 kaptener av andra klassen

och 6 löjtnanter av första klassen.

Mot uppförandet å generalstabens stat av ytterligare 1 aktuarie har

riksdagen intet att erinra.

Artilleristaben.

Artilleristabens samtliga officerare äro för närvarande placerade å

artilleritruppförbandens stater och åtnjuta i sin egenskap av artilleristabsofficerare

följande arvoden, nämligen:

chefen för artilleristaben.......... 1,800 kronor

en officer, chef för konstruktionsavdelningen . . 1,500 »

tre officerare............... 1,200 »

fyra » 1,000 »

två » 750 »

Enär befattningen som chef för artilleristaben toge sin innehavares

hela tid och krafter i anspråk, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att en

särskild beställning med majors löneförmåner måtte uppföras å artilleristabens

stat.

Vidare skulle å samma stat uppföras 2 nya arvoden, avsedda för

infanteriofficerare.

Slutligen har Eders Kungl. Maj:t framhållit, att en ifrågasatt överflyttning

av artilleristabens utrustningsavdelning till artilleridepartementets

militärbyrå vore en ändamålsenlig åtgärd, som borde genomföras.

Riksdagens

uttalande.

Nuvarande

organisa
tion.

Kungl.

Maj:ts

förslag.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Riksdagens skrivelse nr 1.

Riksdagens Riksdagen har funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl Maj:t be
■uttalande.

träffande artilleristaben föreslagit, dock med den ändringen, att ett av

de arvoden å 1,000 kronor, som för närvarande utgå till artilleristabsofficerare,

indrages och att för infanteriofficerares tjänstgöring vid artilleristaben

avses allenast ett arvode å 1,000 kronor.

Kommendantsstaten.

Beträffande kommendantsstaten, vilken omfattar kommendantskapen

i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, har Eders Kungl. Maj:t endast föreslagit

vissa ändringar i fråga om den civilmilitära personalen. För dessa

har i annat sammanhang blivit redogjort; och har riksdagen redan förut

angivit i vad mån ändringar i staten böra vidtagas.

Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Nuvarande För chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan finnes för närvarande

f°rlden aU~ ingen särskild beställning med fasta löneförmåner. Befattningshavaren åtnjuter,

utom avlöning för innehavande tjänst vid truppförband, ett arvode

å 1,500 kronor, varjämte inkvarterings- och servisbidrag utgår efter det

för överstelöjtnant stadgade beloppet.

Kungl. Av enahanda skäl, som i fråga om chefen för artilleristaben anförts,

förslag. och enär chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan borde i lönehänseende

likställas med chefen för krigshögskolan, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit,

att för honom en särskild beställning med överstelöjtnants löneförmåner

måtte uppföras å staten för artilleri- och ingenjörhögskolan.

Riksdagens I anslutning till vad vissa motionärer föreslagit, har riksdagen an
uttalande.

ge^ chefen för ifrågavarande högskola bör uppföras å högskolans stat

med avlöningsförmåner såsom major.

Härens hästar.

Nuvarande Härens hästar utgöras vid nuvarande organisation dels av egna

°r9Uona'' tjänstehästar för generalitetets, generalstabens och kavalleriets officerare,

för regementsofficerare vid infanteriet, artilleriet, fortifikationen och trängen,

för regementskvartermästare och regementsadjutanter vid infanteriet och

s. 175 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

175

fästningsarti 11 eri et m. fl., dels av stamhästar vid samtliga truppförband av

kavalleriet, fältartilleriet, positionsartilleriet, ingenjörtrupperna och trängen.

Därjämte anskaffas lejda hästar till erforderligt antal för artilleriets, ingenjörtruppernas

och trängens övningar.

Eders Kungl. Maj:t har icke ifrågasatt någon större förändring av nyss- Kungl.

nämnda grunder för hästanskaffningen. Dock har föreslagits, att regements- förslag.

kvartermästares och regementsadjutanters egna tjänstehästar måtte utbytas

mot stamhästar, att dylika måtte anskaffas för infanteriets kompanichefer

och kulsprutekompanier, samt att även för fästningsartilleriet ett antal

stamhästar måtte anskaffas. Infanteriet skulle erhålla sina stamhästar

genom överflyttning av yngre hästar från kavalleriet och artilleriet. I övrigt

har Eders Kungl. Maj;t påyrkat endast vissa ändringar i antalet stamhästar

vid de beridna truppslagen samt införande av hästlejning även för infanteriets

behov och för arméförvaltningens intendentsdepartements räkning.

Vissa motionärer hava anslutit sig till ett av tredje försvarsbered* Motioner.

ningen gjort uttalande, att samtliga egna tjänstehästar borde utbytas mot

stamhästar. Remonteringen medelst egna tjänstehästar ställde sig nämligen

särdeles dyrbar för statsverket och kunde understundom även för den

enskilde officern vara förenad med avsevärda utgifter.

Samma motionärer hava vidare föreslagit, att infanteriet måtte förses

med stam- och draghästar för att tillgodose kulspruteorganisationens behov

och inom vissa gränser kunna göra kompanicheferna beridna, och för fältartilleriet

genom inköp anskaffas särskilda draghästar. Trängen borde genom

överflyttning av kasserade hästar från kavalleriet förses med draghästar, varjämte

truppslagets behov av ridhästar lämpligen kunde delvis fyllas genom

»lån» från kavalleriet. Det syntes motionärerna, som om en stor del av de

vid kavalleriet och artilleriet utrangerade stamhästarna borde kunna komma

till användning vid andra truppslag, där tjänsten för hästarna vore mindre

krävande; dock borde draghästar för infanteriets kulspruteavdelningar inköpas

på enahanda sätt som artilleriets för körning avsedda hästar.

1 anslutning härtill hava motionärerna hemställt, att de till officerare

utgående lönetillägg och furageersättningar måtte uteslutas ur vederbörande

stater och alla officerare göras beridna på kronan tillhöriga stamhästar,

samt att från kavalleriet, och artilleriet utrangerade hästar, som ansåges

kunna försäljas utan villkor om nedslaktning, för fortsatt användning

måtte överföras till infanteriet, ingenjörtrupperna och trängen i den mån,

vid dessa truppslag funnes bruk fö]'' desamma.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Riksdagens skrivelse nr 1.

En annan motionär har, likaledes i anslutning till tredje försvarsberedningens

nyssnämnda uttalande, påyrkat, att samtliga officerare, som enligt

gällande stater uppbära ersättning för tjänstehästar, hädanefter skulle vara

beridna å kronan tillhöriga hästar, att generaler och överstar tilldelades

var och en två hästar, samt att alla övriga officerare, som under sin

tjänsteutövning skulle vara beridna, tilldelades envar en tjänstehäst.

För tillgodoseende av behovet av ridhästar och av draghästar för

kulspruteavdelningarna skulle infanteriet erhålla ett antal hästar. Vid

artilleriet. skulle fältkanon- och fälthaubitsbatterierna förses med för ändamålet

särskilt inköpta draghästar. Motionären har vidare föreslagit, att hästar

från fördelningskavalleriregementena under större delen av året skulle för

ridbruk disponeras av trängbataljonerna. Vid kavalleriet och artilleriet utrangerade

hästar, som fortfarande vore för militärt bruk användbara, skulle

överflyttas till infanteriet och trängen.

Införandet av särskilda draghästar vid artilleriet vore avsett att inskränka

den dyrbara hästlejningen. Dessa hästar borde under större delen

av året vara uthyrda till fodervärdar.

Riksdagens Vid övervägande av frågan om officerarnas egna tjänstehästar har

e'' riksdagen kommit till den uppfattningen, att det skulle vara för såväl staten

som officerarna fördelaktigt, om kronan i större utsträckning än för närvarande

är fallet övertoge remonterings- och underhållsskyldigheten.

Riksdagen har alltså intet att erinra mot att, som Eders Kungl. Maj:t

föreslagit, infanteriets regementskvartermästare och regementsadjutanter

göras beridna å kronan tillhöriga stamhästar. Därjämte bär riksdagen

ansett, att såväl infanteriets som artilleriets och fortifikationens regementsofficerare

med undantag av regements- och kårchefer, för vilka hästgottgörelse

fortfarande synes böra beräknas, böra göras beridna genom kronans

försorg. Vad angår generalitetets officerare ävensom kavalleriets regementsoch

kårchefer, höra desamma fortfarande äga skyldighet att mot gottgörelse

göra sig beridna å egna tjänstehästar. Samma förhållande bör ock äga

rum i fråga om trän gens överste och kårchefer, cheferna för vissa skolor,

chefen för remonteringsstyrelsen m. fl. Beträffande det sätt, varpå övriga

kavalleriofficerare samt officerarna vid generalstaben m. fl. staber böra för

framtiden göras beridna, anser riksdagen tillräcklig utredning för frågans

slutgiltiga lösning icke för närvarande föreligga. Riksdagen har därför ansett

sig böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om utredning, i vad mån

och enligt vilka grunder bemälda officerare må kunna göras beridna, förutom

på en egen tjänstehäst, på kronan tillhöriga stamhästar, jämte de förslag,

som av nämnda utredning föranledas.

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Riksdagens skrivelse nr 1.

•

Beträffande kronan tillhöriga stamhästar får riksdagen anföra följande.

Vid infanteriet finnas för närvarande icke några stamhästar. Enligt

Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle varje infanteriregemente erhålla 23 stamhästar,

nämligen 1 för regementskvartermästaren,4 för regementsadj utan terna.

12 för kompanicheferna och 6 för kulsprutekompaniet, I anslutning till

vad riksdagen ovan anfört, bör nämnda antal ökas med 4 för överstelöjtnant

och majorer avsedda hästar.

Enligt, 1901 års härordning skall antalet stamhästar vid kavalleriet

uppgå till" 600 vid vart och ett av de 6 fördelningskavalleriregementena

och till 1,200 vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena. Vid

sistnämnda båda regementen finnas dock för närvarande endast 1,000

stamhästar.

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser dels ett fullständigt genomförande i

här berört avseende av 1901 års härordning, dels en mindre ökning därutöver

med hänsyn till det föreslagna uppsättandet av kulspruteavdelningar

vid kavalleriet. Antalet stamhästar skulle uppgå till 620 vid vart och ett

av de mindre regementena och till 1,220 vid vartdera av de båda större.

Då för kulsprutetj änsten erforderliga hästar kunde erhållas genom

att äldre hästar, vilka eljest skulle avgått på grund av ålder, kvarhölles

vid regementena, föranledde hästanskaffningen för kulspruteavdelningarna

icke någon ökning av remontbehovet.

Såsom riksdagen redan förut framhållit, skall enligt den av riksdagen

beslutade organisationen av kavalleriet antalet stamhästar bliva detsamma

som Eders Kungl. Maj:t föreslagit eller 6,160. Av detta antal bör vart och

ett av de mindre kavalleriregementena, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts

förslag, erhålla 620. Av återstående böra 240 tilldelas Norrbottens kavallerikår

och 1,100 vartdera av de båda större kavalleriregementena.

Enligt 1901 års härordning skall antalet stamhästar vid artilleriet

utgöra: vid varje fältartilleriregemente 440, vid Vendes artilleriregemente

dock 584, vid Gottlands artillerikår 85 och vid Positionsartilleriregementet

60. Boden-Karlsborgs artilleriregemente är vid nuvarande organisation

icke försett med stamhästar.

På grund av det tunga artilleriets utveckling till större rörlighet,

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att hästantalet vid Positionsartilleriregementet

måtte ökas från 60 till 180.

För fästni n <rsartil le Hets rörliga batterier erfordrades vidare stamhästar

vid Boden-Karlsborgs artilleriregemente. Antalet borde bestämmas

till 126, därav 6 hästar avsåges för fortbefälhavarna i Boden.

Med hänsyn till den organisation av artilleriets truppförband och de

ändrade grunder för anskaffningen av vissa officerares tjänstehästar, varBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1 käft. {Nr 1.) 23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Riksdagens skrivelse nr 1.

till riksdagen anslutit sig, har riksdagen, bör det av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna antalet stamhästar ökas vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands

och Smålands artilleriregementen med 10, vid Norrlands artilleriregemente

med 50 och vid Positionsartilleriregementet med 3 hästar, men

minskas vid Yendes artilleriregemente med 36 hästar. För Bodens artilleriregemente

bör upptagas 70 och för Karlsborgs artillerikår 61 stamhästar.

Hästantalet vid Gottlands artillerikår torde i enlighet med Eders Kungl.

Maj:ts förslag böra bestämmas till 85.

Enligt 1901 års härordning uppgår antalet stamhästar vid ingenjörtrupperna

till 54 vid vardera av Svea och Göta ingenjörkårer, till 25

vid Fälttelegrafkåren och till 10 vid Bodens ingenjörkår. Hela antalet

utgör således 143.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att antalet stamhästar, inberäknat 19

för viss stabspersonal avsedda hästar, bestämmes till: vid Svea ingenjörkår

53, Göta ingenjörkår 44, Norrlands ingenjörkår 41, Bodens ingenjörkår 16

och Fälttelegrafkåren 60 eller inalles 214 hästar. Förslaget innebär således

en ökning av 71 hästar.

På grund av den förut omnämnda utbytningen vissa regementsofficerares

egna tjänstehästar mot stamhästar bör antalet stamhästar vid

Fortifikationen och ingenjörtrupperna bestämmas till sammanlagt 226.

Enligt 1901 års härordning finnas vid varje trängkår 54 stamhästar,

anskaffade genom remonteringsstyrelsens försorg. Eders Kungl. Maj:t har

icke ifrågasatt någon ändring härutinnan, och har riksdagen för sin del icke

någon erinran att härvid framställa.

Vad angår den av förenämnda motionärer väckta frågan att åtminstone

delvis fylla infanteriets, ingenjörtruppernas och trängens behov av stamhästar

med sådana hästar, som utrangerats från kavalleriet och artilleriet,

anser riksdagen densamma vara värd beaktande; och har riksdagen med

anledning härav funnit sig böra hos Eders Kungl. Maj:t hemställa, att från

kavalleriet och artilleriet utrangerade stamhästar måtte, i den mån de för

ändamålet kunna finnas lämpliga, för fortsatt användning överföras till

infanteriet och trängen.

I sammanhang därmed torde även frågan om anskaffning av särskilda

draghästar för artilleriets behov i syfte att nedbringa lejningskostnaderna

böra underkastas utredning.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

179

Lantförsvarets kostnader efter genomförd härordning.

Lantförsvarets kostnader äro i 1914 års riksstat upptagna till

55,234,100 kronor, därav 50,048,112 kronor i ordinarie anslag och

5,185,988 kronor i extra anslag.

Enligt det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till ny härordning

hava lantförsvarets sammanlagda ordinarie kostnader efter fullt genomförd

härordning beräknats uppgå till 57,827,759 kronor eller i runt tal

58,000,000 kronor. Härtill har Eders Kungl. Maj:t ansett böra läggas i medeltal

omkring 5,000,000 kronor för extra utgifter och för sådana höjningar

i de ordinarie utgifterna, vilka i enstaka, mindre betydande fall kunna

befinnas erforderliga vid lösning av vissa frågor, vilka — såsom av vissa

kårer väckta frågor om lönereglering — ej stå i nödvändigt sammanhang

med härordningen och icke vid förslagets framläggande förelegat i tillräckligt

utrett skick. Hela ordinarie och extra ordinarie kostnaden för

lantförsvaret efter fullt genomförd härordning skulle följaktligen komma

att uppgå till 63,000,000 kronor årligen.

Den nya värnpliktslagen och härordningen hava icke ansetts föranleda

någon ändring i följande ordinarie anslag, nämligen: departementschefen;

departementet; skrivmaterialier och expenser, ved in. m. för departementet

med dess kommandoexpedition; tryckningskostnader för departementet

med dess kommandoexpedition; arméförv ältning en; skrivmaterialier, expenser

och bränsle m. m. för armé för v ältning en; generalstabens övningar, expenser

in. in.; ridskolan; inkvarteringens ordnande i Stockholm; arméns vapen,

ammunition och målskjutningsmateriel samt artilleriets övningar och materiel;

garnisonssjukhusen i Stockholm, ä Karlsborg och i Boden; resestipendier åt

artilleri- och ingenjörofficerare; resestipendier åt officerare och intendenturtjänstemän

(upptaget med något förändrad benämning); resestipendier åt

militärläkare; samt understöd åt föreningar och till skrifters utgivande.

Däremot har beräknats ökning av följande anslag:

Generalitetsstaten, till följd av upptagandet på denna stat av dels

två nya generalsbeställningar, dels en ny överstebeställning för kavalleriinspektören,

dels sex fältläkarbeställningar och dels särskilda arvoden åt

inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden och militärbefälhavaren

på Gottland samt tolv såsom brigadchefer förordnade regementschefer

vid infanteriet;

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Riksdagens skrivelse nr 1.

Generalstabens fast anställda personal, på grund av inrättande av en

ny överstelöjtnants- och en ny majorsbeställning, ökning av stabsadjutanternas

antal med tre kaptener av första klassen och sju kaptener av

andra klassen, i sammanhang varmed fyra löjtnantsbeställningar av första

klassen indragits, ävensom inrättande av en ny aktuariebeställning;

Artilleristaben, med anledning av uppförande å ordinarie stat av

majors avlöningsförmåner åt chefen för artilleristaben samt placerande

av en infanteriofficer vid nämnda stab, i sammanhang varmed arvode å

1,000 kronor för en artilleristabsofficer indragits;

Kommendantsstaten, till följd av anställande vid kommendantskapet

i Boden av en garnisonspastor och en regementsveterinär samt anställande

vid kommendantskapet å Karlsborg av en batalj onsveterinär,

ävensom ökning av det å staten för sistnämnda kommendantskap upptagna

avlöningsbeloppet till garnisonspastorn, vilken höjning emellertid

delvis utjämnas genom motsvarande minskningar å staterna för förutvarande

Boden-Karlsborgs artilleriregemente och Norrbottens regemente

genom uteslutande från dessa stater av regementspastorernas arvoden;

Krigshögskolor, på grund av uppförande å artilleri- och ingenjörhögskolans

stat av majors avlöningsförmåner åt chefen för nämnda högskola;
Skjutskolan

för infanteriet och kavalleriet, till följd av ökat antal

aktiva officerare, som skola genomgå denna skola, och därav ökat antal

elever, ävensom på grund av organiserandet av kulspruteavdelningar vid

infanteriet och kavalleriet;

Artilleriskjutskolor, på grund av ökat antal elever efter haubitsdivisionernas

fullständiga organiserande;

Krigsskolan, till följd av anordnande av ytterligare en reservofficerskurs

årligen m. m.;

Volontär skolor, i anledning av de ökade kraven på underofficerarnas

utbildning; samt

Militärläkarnas undervisning, med anledning av inrättande av fackskolor

för värnpliktiga medicine kandidater och veterinärer.

Vad beträffar det i riksstaten uppförda anslaget till avlöning och

rekrytering m. fn., har Eders Kungl. Maj:t avsett, att från å detsamma uppkommande

besparingar skulle bestridas jämväl anställnings- och avskedspreinier

samt vissa andra kostnader för rekrytering och civilanställning. Enligt

riksdagens åsikt bör särskilt anslag för detta ändamål anvisas. Uti

beräkningarna har emellertid anslagets natur av fast anslag bibehållits, varemot

något anslag för anställnings- och avskedspremier icke beräknats.

Höjning i anslaget föranledes huvudsakligen av besluten om:

s. 181 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

181

ökning av befälspersonalen vid infanteriregementena för organiserande

av reservformationer;

utveckling av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen till

samma styrka som övriga infanteriregementen på fastlandet;

organiserande av ett kulsprutekompani vid varje infanteriregemente;

inrättande av sex nya överstelöjtnantsbeställningar vid artilleriet i

anledning av reservorganisationen vid fältartilleriet;

utveckling och uppdelning i två skilda truppförband av hittillsvarande

Boden-Karlsborgs artilleriregemente;

utvidgning av fortifikationen och ingenjörtrupperna för uppsättande

av nya ingenjörformationer m. in.

Däremot hava kostnaderna å ifrågavarande anslag minskats genom

indragning av officers- och reservofficersvolontärerna, genom minskning i

antalet meniga volontärbeställningar vid samtliga infanteriregementen å fastlandet

utom Svea och Göta livgarden, genom indragning av en skvadron

vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena, genom indragningar

i trängkårernas stater, genom auditörernas överflyttande från fjärde

huvudtiteln till andra huvudtiteln samt genom förslaget om minskning

med eu tredjedel i nuvarande kostnader för arméns musik.

På grund av den utsträckta tjänstgöringstiden har hel dagavlöning

beräknats för samtliga infanteriregementen.

ökning beräknas vidare erforderlig å följande anslag:

Avlöning till extra bataljonsläkare, i överensstämmelse med 1911 års

riksdags beslut om anställande vid armén av högst 44 extra bataljonsläkare,

samt

Arméns personal över stat, till följd av beräknad utveckling av reservofficersinstitutionen.

I sammanhang härmed har i staten beräknats ett nytt ordinarie

anslag för arméns reservstater för avlöning åt personal vid armén, som

avgått ur aktiv tjänst.

Anslaget till landstormen erfordrar höjning i anledning av samtliga

landstormsområdens organisation såsom områden av första klassen samt

införande av obligatoriska övningar för landstormen.

I anslaget till de värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning

in. m. påkallas höjning dels på grund av det ökade antalet tjänstgöringsdagar

för de värnpliktiga, dels på grund av ökningen i det till de värnpliktiga

utgående penningbidraget, dels till följd av de ändrade förhållandena

i fråga om de värnpliktigas färder och dels slutligen med anledning

av ökad ersättning åt rullföringsbefälhavarna och deras biträden.

Anslaget till intendenturkåren och intendenturtrupperna ökas på grund

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Riksdagens skrivelse nr 1.

av den något ändrade sammansättningen av kåren samt genom överflyttning

till denna kår av intendenturtrupperna.

Höjning av anslaget till ålder stillägg påkallas genom ökning av antalet

beställningar, varmed sådan avlöningsförmån är förenad.

Genom ändringarna i värnpliktslagen och organisationen samt den

därav föranledda ökningen i de värnpliktigas tjänstgöringstid ävensom

av hästantalet erfordras höjning i samtliga anslag, som avse de värnpliktigas

förplägnad, beklädnad och inkvartering m. m. ävensom i de anslag,

som äro anvisade för underhåll m. m. av arméns hästar, alltså anslagen

till arméns mathållning, furagering av arméns hästar, arméns munderingsutrustning,

arméns diverse intendenturbeliov, arméns kasernutredning samt

ved, ljus och vatten, arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter

samt fortifikationens övningar och materiel, arméns sjuk- och veterinärvård

samt hovbeslag m. m. ävensom för remontering m. m. och lega av

hästar för truppförbandens övningar. Minskningen av fast anställt manskap

vid armén har icke kunnat uppväga den ökning å underhållsanslagen

för manskap, som uppkommit genom den utsträckta övningstiden för

värnpliktiga.

I likhet med Eders Kungl. Maj:t har riksdagen beräknat ett nytt

anslag för tillgodoseende av lastautomobiler för armén.

ökad personal vid armén kräver höjning av anslaget till rese- och

traktamentspenningar samt till flyttningshjälp.

Ett nytt anslag för vinter övning ar har på grund av härordningsförslaget

upptagits i kostnadsberäkningarna. Dessutom har höjning ansetts

erforderlig i anslaget till arméns fält- och fälttjänstövningar.

Ett nytt anslag till stipendier åt underofficerare med vederlikar har i

beräkningen upptagits för att bereda skickliga underofficerare tillfälle till

ökad utbildning.

Slutligen har anslaget till extra utgifter ansetts behöva höjas.

Följande anslag komma att minskas eller helt och hållet upphöra:

Anslaget till ökad avlöning för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna

och bataljonsveterinärerna ävensom anslaget till stipendier för fältläkarkåren

och veterinärstaten kanna till följd av ändrad organisation av

fältläkar- och fältveterinärkårerna småningom minskas.

Fullbordande av arméns kasernetablissemang medför minskning av

anslagen till hyra, expenser m. m. vid truppförbanden samt inkvartering skostnader.

Slutligen komma anslagen till ersättning åt vissa löntagare i

följd av arméns omorganisation samt till ersättning för rustning och rotering

att helt och hållet upphöra.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

183

Av verkställda beräkningar (se den vid förevarande avdelning fogade

tablå) framgår, att de sammanlagda ordinarie kostnaderna enligt riksdagens

beslut skulle komma att uppgå till 59,527,704 kronor. Med beräknande

av i medeltal 5,000,000 kronor för extra anslag m. m. skulle

hela ordinarie och extra ordinarie årliga kostnaden för lantförsvaret, nu

omkring 55,250,000 kronor, efter fullt genomförd härordning belöpa sig

till i runt tal 64,500,000 kronor.

Övergången till den nya härordningen.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle den nya härordningen

genomföras under loppet av tio år, räknade från och med år 1915; och

skulle övergången ske enligt propositionen bifogade planer.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har riksdagen icke

annat att erinra, än att de framlagda övergångsplanerna givetvis böra underkastas

de jämkningar, som föranledas av de utav riksdagen företagna ändringarna

i Eders Kungl. Maj:ts förslag.

I anslutning till vad sålunda blivit anfört, får riksdagen anmäla:

A) att riksdagen — under förutsättning, att riksdagens beslut om

antagande av ny värnpliktslag varder av Eders Kungl. Maj:t godkänt —

fattat följande här nedan under punkterna 1—13 angivna beslut, nämligen:

Beträffande infanteriets organisation:

1:°)

dels att vart och ett av nedan uppräknade infanteritruppförband

skall efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna,

med fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:

a) Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärregementet, Andra

livgrenadjärregementet, Västgöta regemente, Karlskrona grenadjärregemente,

Upplands infanteriregemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands regemente,

Kronobergs regemente, Jönköpings regemente, Dalregementet, Hälsinge

regemente, Alvsborgs regemente, Hallands regemente, Bohusläns regemente,

Västmanlands regemente, Västerbottens regemente, Kalmar regemente, Värm
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Riksdagens skrivelse nr 1.

lands regemente, Jämtlands fältjägarregemente, Norra skånska infanteriregementet,

Södra skånska infanteriregementet, Vaxholms grenadjärregemente

samt Västernorr lands regemente.

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

6 kaptener av andra klassen,

12 löjtnanter av första klassen,

11 löjtnanter av andra klassen,

5 underlöjtnanter och

5 fänrikar.

U nderofficerare:

13 fanjunkare,

13 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 gevärshantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Manskap:

14 furirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

29 furirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

44 korpraler,

44 vicekorpraler,

60 volontärer,

2 sjukvårdsfurirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sj ukvårdssoldater,

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Riksdagens skrivelse nr 1.

1 gevärshantverkarfurir (distinktionskorpral) av andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

b) Svea och Göta livgarden:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

6 kaptener av andra klassen,

12 löjtnanter av första klassen,

11 löjtnanter av andra klassen,

5 underlöjtnanter och

5 fänrikar.

Underofficerare:

13 fanjunkare,

13 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 gevärshantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Manskap:

14 furirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

29 furirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

44 korpraler,

56 vicekorpraler,

360 volontärer,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 käft. (Nr 1.)

24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Riksdagens skrivelse nr 1.

2 sjukvårdsfurirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkarfurir (distinktionskorpral) av andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

c) Norrbottens regemente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

11 kaptener av första klassen,

8 kaptener av andra klassen,

13 löjtnanter av första klassen,

11 löjtnanter av andra klassen,

5 underlöjtnanter och

5 fänrikar.

Underofficerare:

15 fanjunkare,

15 sergeanter av första klassen och

11 sergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 gevärshantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Manskap:

14 furirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

29 furirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

44 korpraler,

44 vicekorpraler,

s. 187 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

187

60 volontärer,

2 sjukvårdsfurirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sj ukvårdsvicekorpraler,

2 sjuk vårdssoldater,

1 gevärshantverkarfurir (distinktionskorpral) av andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshant ver karsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

d) Militärbefälet på Gottland samt Gottlands infanteriregemente:

I. Militärbefälet.

Officer:

1 överste och militärbefälhavare.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare och

1 bataljonsveterinär.

II. Gottlands infanteriregemente.

Officerare:

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

6 kaptener av andra klassen,

12 löjtnanter av första klassen,

11 löjtnanter av andra klassen,

5 underlöjtnanter och

5 fänrikar.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Riksdagens skrivelse nr 1.

Underofficerare:

13 fanjunkare,

13 sergeanter av första klassen och

12 sergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 gevärshantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Manskap:

14 furirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

29 furirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

44 korpraler,

44 vicekorpraler,

170 volontärer,

2 sjukvårdsfurirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

2 sj ukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkarfurir (distinktionskorpral) av andra klassen,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 hovslagarvicekorpral.

dels att vid vart och ett av härens infanteriregementen skola efter

genomförd härordning finnas 27 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande kavalleriets organisation:

2:o)

dels att vart och ett av nedan uppräknade kavalleritruppförband

skall efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna,

med fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Riksdagens skrivelse nr 1.

a) Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets husarer,

Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente och Norrlands

dragonregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

5 ryttmästare av första klassen,

2 ryttmästare av andra klassen,

7 löjtnanter av första klassen,

6 löjtnanter av andra klassen,

3 underlöjtnanter och

2 fänrikar.

Underofficerare:

6 fanjunkare,

5 sergeanter av första klassen och

5 sergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

1 bataljonsveterinär och

1 gevärshantverkare.

Manskap:

5 furirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

20 furirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

30 korpraler,

228 volontär er,

1 sjukvårdsfurir (distinktionskorpral) av andra klassen,

2 sjukv|rdskorpraler,

2 sjukvårdsryttare,

2 hovslagarfurirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

4 hovslagarkorpraler,

5 hovslagarryttare och

1 hantverkskorpral.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Riksdagens skrivelse nr 1.

b) Skånska husar- och dragonregementena:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

8 ryttmästare av första klassen,

3 ryttmästare av andra klassen,

11 löjtnanter av första klassen,

10 löjtnanter av andra klassen,

5 underlöjtnanter och

4 fänrikar.

Underofficerare:

9 fanjunkare,

8 sergeanter av första klassen och

8 sergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär,

2 bataljonsveterinärer och

2 gevärshantverkare.

Manskap:

8 furirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

32 furirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

48 korpraler,

414 volontärer,

1 sj ukvårdsfurir (distinktionskorprål) av första klassen,

1 sjukvårdsfurir (distinktionskorpral) av andra klassen,

3 sjukvårdskorpraler,

3 sjukvårdsryttare,

3 hovslagarfurirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

6 hovslagarkorpraler,

7 hovslagarryttare och

1 hantverkskorpral.

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Riksdagens skrivelse nr 1.

dels^ att uppsätta ett nytt kavalleritruppförband, benämnt Norrbottens

kavallerikar, och att denna kår efter genomförd härordning skall utföras

av följande med fasta avlöningsförmåner anställda personal nämligen;0

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

1 ryttmästare av första klassen,

1 ryttmästare av andra klassen,

3 löjtnanter av första klassen,

3 löjtnanter av andra klassen,

2 underlöjtnanter och

1 fänrik.

Underofficerare:

3 fanjunkare,

2 sergeanter av första klassen och

2 sergeanter av andra klassen.

Manskap:

3 furirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

8 furirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

12 korpraler,

92 volontärer,

1 sjukvårdsfurir (distinktionskorpral) av andra klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sj u k vårdsryttare,

1 hovslagarfurir (distinktionskorpral) av andra klassen,

1 hovslagarkorpral,

2 hovslagar ryttare och

1 gevärshantverkarkorpral.

dels att vid vart och ett av Livgardet till häst, Livregementets dragoner,

Livregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens

husarregemente och Norrlands dragonregemente skola efter genomförd

härordning finnas 620 kronan tillhöriga stamhästar, vid vartdera av Skånska

husar- och dragonregementena 1,100 och vid Norrbottens kavallerikår 240

kronan tillhöriga stamhästar.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Riksdagens skrivelse nr 1.

Beträffande artilleriets organisation:

3 ro)

dels att, med upplösande av Boden-Karlsborgs artilleriregemente,

uppsätta ett nytt artilleriregemente, benämnt Bodens artilleriregemente, och

en ny artillerikår, benämnd Karlsborgs artillerikar i

dels att vart och ett av nedan uppräknade artilleritruppförband skall

efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna, med

fasta avlöningsförmåner anställda personal, nämligen:

a) Svea, Göta, Upplands och Smålands artilleriregementen:

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

11 kaptener av första klassen,

7 kaptener av andra klassen,

11 löjtnanter av första klassen,

9 löjtnanter av andra klassen,

5 underlöjtnanter och

5 fänrikar.

Underofficerare:

15 styckjunkare,

15 sergeanter av första klassen och

15 sergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regeinentsveterinär och

1 batalj onsveterinär.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

193

Manskap:

18 furirer (förstekonstaplar) av första klassen,

37 furirer (förstekonstaplar) av andra klassen,

44 konstaplar,

176 volontärer,

2 sjukvårdsfurirer (förstekonstaplar) av andra klassen,

3 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir (förstekonstapel) av andra klassen,

2 hantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir (förstekonstapel) av andra klassen

5 hovslagarkonstaplar och

5 hovslagarartillerister.

b)

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

4 majorer,

13 kaptener av första klassen,

7 kaptener av andra klassen,

13 löjtnanter av första klassen,

10 löjtnanter av andra klassen,

6 underlöjtnanter och

5 fänrikar.

Underofficerare:

17 styckjunkare,

18 sergeanter av första klassen och

18 sergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1 haft. (Nr 1.)

25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Riksdagens skrivelse nr 1.

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 batalj onsveterinär.

Manskap:

21 furirer (förstekonstaplar) av första klassen,

44 furirer (förstekonstaplar) av andra klassen,

52 konstaplar,

208 volontärer,

2 sjukvårdsfurirer (förstekonstaplar) av andra klassen,

3 sjukvårdskonstaplar,

4 sj ukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir (förstekonstapel) av andra klassen,

2 hantverkskonstaplar,

4 hantverksartillerister,

2 hovslagarfurirer (förstekonstaplar) av andra klassen,

5 hovslagarkonstaplar och

6 hovslagarartillerister.

c) Norrlands artilleriregemente:

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

12 kaptener av första klassen,

8 kaptener av andra klassen,

12 löjtnanter av första klassen,

9 löjtnanter av andra klassen,

6 underlöjtnanter och

5 fänrikar.

Underofficerare:

16 styckjunkare,

16 sergeanter av första klassen och

16 sergeanter av andra klassen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

Civilmilitär personal:

1 regementspastor,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 batalj onsveterinär.

Manskap:

20 furirer (förstekonstaplar) av första klassen,

40 furirer (förstekonstaplar) av andra klassen,

48 konstaplar,

192 volontärer,

2 sjukvårdsfurirer (förstekonstaplar) av andra klassen,

3 sjukvårdskonstaplar,

4 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir (förstekonstapel) av andra klassen,

2 hantverkskonstaplar,

4 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir (förstekonstapel) av andra klassen

5 hovslagarkonstaplar och

6 hovslagarartillerister.

d) Gottlands artillerikår:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

4 kaptener av första klassen,

2 kaptener av andra klassen,

5 löjtnanter av första klassen.

5 löjtnanter av andra klassen

2 underlöjtnanter och

2 fänrikar.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Riksdagens skrivelse nr 1.

Underofficerare:

4 styckj unkare,

5 sergeanter av första klassen och

4 sergeanter av andra klassen.

Manskap:

7 furirer (förstekonstaplar) av första klassen,

15 furirer (förstekonstaplar) av andra klassen,

22 konstaplar,

88 volontärer,

1 sjukvårdsfurir (förstekonstapel) av andra klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir (förstekonstapel) av andra klassen,

1 hantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir (förstekonstapel) av andra klassen,

1 hovslagarkonstapel och

1 hovslagarartillerist.

e) Bodens ar tiller ir eg emente:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

9 kaptener av första klassen,

7 kaptener av andra klassen,

10 löjtnanter av första klassen,

7 löjtnanter av andra klassen,

4 underlöjtnanter och

4 fänrikar.

Underofficerare:

16 styckjunkare,

16 sergeanter av första klassen och

16 sergeanter av andra klassen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

26

32

36

1

2

3

1

2

3

1

1

1

f)

1

1

2

6

4

7

5

3

3

12

12

12

1

1

Riksdagens skrivelse nr 1.

197''

Manskap:

furirer (förstekonstaplar) av första klassen,

furirer (förstekonstaplar) av andra klassen,

konstaplar,

volontärer,

sjukvårdsfurir (förstekonstapel) av andra klassen,

sj ukvårdskonstaplar,

sj ukvårdsartillerister,

hantverksfurir (förstekonstapel) av andra klassen,

hantver kskonstapla r,

hantverksartillerister,

hovslagarfurir (förstekonstapel) av andra klassen,

hovslagarkonstapel och

hovslagarartillerist.

Positionsartilleriregementet:

Officerare:

överste och chef,

överstelöjtnant,

majorer,

kaptener av första klassen,

kaptener av andra klassen,

löjtnanter av första klassen,

löjtnanter av andra klassen,

underlöjtnanter och

fänrikar.

Underofficerare:

styckjunkare,

sergeanter av första klassen och

sergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

regementsläkare och

bataljonsveterinär.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Riksdagens skrivelse nr 1.

Manskap:

10 furirer (förstekonstaplar) av första klassen,

20 furirer (förstekonstaplar) av andra klassen,

24 konstaplar,

96 volontär er,

1 sjukvårdsfurir (förstekonstapel) av andra klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir (förstekonstapel) av andra klassen,

1 hantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir (förstekonstapel) av andra klassen,

2 hovslagarkonstaplar och

3 hovslagarartillerister.

g) Karlsborgs artillerikår:

Officerare

1 överstelöjtnant och chef,

4 kaptener av första ldassen,

3 kaptener av andra klassen,

5 löjtnanter av första klassen,

3 löjtnanter av andra klassen,

2 underlöjtnanter och

2 fänrikar.

Underofficerare:

7 styckj urrkare,

7 sergeanter av första klassen och

7 sergeanter av andra klassen.

Manskap:

6 furirer (förstekonstaplar) av första klassen,

14 furirer (förstekonstaplar) av andra klassen,

16 konstaplar,

68 volontärer,

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Riksdagens skrivelse nr 1.

1 sjukvårdsfurir (förstekonstapel) av andra klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hantverksfurir (förstekonstapel) av andra klassen,

1 hantverkskonstapel,

1 hantverksartillerist,

1 hovslagarkonstapel och

1 hovslagarartillerist.

dels att vid ett vart av Svea, Göta, Upplands och Smålands artilleriregementen

skola efter genomförd härordning finnas 450, vid Vendes

artilleriregemente 548, vid Norrlands artilleriregemente 490, vid Gottlands

artillerikår 85, vid Bodens artilleriregemente 70, vid Positionsartilleriregementet

183 och vid Karlsborgs artillerikår 61 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande artilleriets fabriker och tygstater:

4:o)

att vid artilleriets fabriker och tygstater skall efter genomförd

härordning finnas följande, med fasta avlöningsförmåner anställda

Fabriks- och tygpersonal:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av första klassen,

2 tygmästare av andra klassen,

4 tyg- eller fabriksingenjörer,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av första klassen,

1 öververkmästare,

6 departementsskrivare,

7 tygförvaltare av andra klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av första klassen,

2 verkmästare av andra klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

44 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Riksdagens skrivelse nr 1.

Beträffande Fortifikationens och ingenjörtruppernas organisation:

5:o)

dels att fortifikationsstaben ordnas såsom en verklig stab, och att

för inträde i densamma viss aspiranttjänstgöring föreskrives vad kompaniofficerare

beträffar;

dels att fortifikationsdepartementets militärbyrå indrages, och att

fortifikationsstabens huvudstation jämte fortifikationsdepartementets militärbyrå

uppdelas på, förutom chefens för fortifikationen expedition, följande

tre avdelningar, nämligen: avdelningen för truppärenden, avdelningen för

befästningsärenden och avdelningen för kasernärenden, vilkas chefer tillika

bliva byråchefer och föredragande i fortifikationsdepartementet, en var för

ärenden, som beröra hans avdelning, samt att den fortifikationsdepartementet

i fråga om medelsredovisning tillkommande tekniska revisionen, i de

fall denna redovisning hänför sig till beslut, som fattats på föredragning

av någon av ovannämnda avdelningschefer, även äger rum inom nämnda

chefs avdelning;

dels att en ny ingenjörkår, benämnd Norrlands ingenjörkår, upp
sättes.

dels att vid Fortifikationen med fasta avlöningsförmåner anställda

officerare, underofficerare, civilmilitär och civil personal skola efter genomförd

härordning utgöras av nedan upptagna personal, nämligen:

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

10 majorer,

36 kaptener av första klassen,

22 kaptener av andra klassen,

37 löjtnanter av första klassen,

29 löjtnanter av andra klassen

16 underlöjtnanter och

16 fänrikar.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

201

Underofficerare:

46 fanjunkare,

47 sergeanter av första klassen och

47 sergeanter av andra klassen.

Civilmilitär personal:

3 regementspastorer,

2 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

3 bataljons veterinärer,

11 fortifikationskassörer och förrådsförvaltare,

5 departementsskrivare,

5 gevärshantverkare,

6 tygverkmästare,

27 tyghantverkare,

11 radiotelegrafister och

5 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 vaktmästare vid fortifikationsstabens huvudstation.

dels att vart och ett av nedan uppräknade ingen] örtruppförband

skall efter genomförd härordning utgöras av den under desamma upptagna

med fasta avlöningsförmåner anställda manskapspersonal, nämligen:

a) Svea ingenjörhår:

Manskap:

6 furirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

11 furirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

18 korpraler,

18 vicekorpraler,

95 volontärer,

1 hantverksfurir (distinktionskorpral) av första klassen,

2 hantverksfurirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

6 hantverkskorpraler,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1 käft. (Nr 1.)

26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Riksdagens skrivelse nr 1.

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

2 gevärshantverkarvicekorpraler,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsfurir (distinktionskorpral) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjuk vårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

b) Göta ingenjörkär:

Manskap:

6 furirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

10 furirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

85 volontärer,

1 hantverksfurir (distinktionskorpral) av första klassen.

2 hantverksfurirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

6 hantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

2 gevärshantverkarsoldater,

1 sjukvårdsfurir (distinktionskorpral) av andra klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

-c) Fälttelegraf kären:

Manskap:

8 furirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

16 furirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

24 korpraler,

s. 203 Kontrollera mot PDF

2

3

11

16

1

1

1

1

1

2

1

1

1

1

d)

3

6

10

9

60

1

2

5

6

1

1

1

1

1

1

Riksdagens skrivelse nr 1.

203

vicekorpraler,

volontärer,

hantverksfurirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

hantverksfurirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

hantverkskorpraler,

hantverksvicekorpraler,

gevärshantverkarkorpral,

gevärshantverkarvicekorpral,

gevärshantverkarsoldat,

sjukvårdsfurir (distinktionskorpral) av andra klassen,

sjukvårdskorpral,

sj ukvårdsvicekorpraler,

sjukvårdssoldat,

hovslagarkorpral,

hovslagarvicekorpral och

hovslagarsoldat.

Bodens ingenjörkår:

Manskap:

furirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

furirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

korpraler,

vicekorpraler,

volontärer,

hantverksfurir (distinktionskorpral) av första klassen,

hantverksfurirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

hantverkskorpraler,

hantverksvicekorpraler,

gevärshantverkarkorpral,

gevärshantverkarsoldat,

sjukvårdskorpral,

sj ukvårds vicekorpral,

sjukvårdssoldat och

hovslagarvicekorpral.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Riksdagens skrivelse nr 1.

e) Norrlands ingenjörkår:

Manskap:

6 furirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

10 furirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

75 volontärer,

1 hantverksfurir (distinktionskorpral) av första klassen,

1 hantverksfurir (distinktionskorpral) av andra klassen,

4 hantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsfurir (distinktionskorpral) av andra klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

2 hovslagarsoldater.

dels att efter genomförd härordning skola finnas vid Fortifikationen

och ingenjörtrupperna 226 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande träng- och sjukvårdstruppernas organisation:

6:o)

dels att vid träng- och sjukvårdstrupperna med fasta avlöningsförmåner

anställda officerare och underofficerare med vederlikar skola efter

genomförd härordning utgöras av nedan upptagna å gemensam stat uppförda

personal, nämligen:

Officerare:

1 överste,

3 överstelöjtnanter,

s. 205 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

205

3 majorer,

18 kaptener av första klassen,

8 kaptener av andra klassen,

18 löjtnanter av forsta klassen,

18 löjtnanter av andra klassen,

6 underlöjtnanter och

6 fänrikar.

U nderofflcerai’8:

25 fanjunkare,

31 sergeanter av första klassen och

30 sergeanter av andra klassen.

Oivilmilitär personal:

2 regementspastorer,

6 regementsläkare,

6 bataljonsläkare,

6 batalj onsveterinärer och

18 hantverkare.

dels att var och en av härens sex trängkårer skall efter genomförd

härordning utgöras av följande, med fasta avlöningsförmåner anställda

personal, nämligen:

Manskap:

4 furirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

8 furirer (distinktionskorpraler) av andra klassen,

14 korpraler,

13 vicekorpraler,

21 volontärer,

1 hovslagarkorpral och

1 hovslagarvicekorpral.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Riksdagens skrivelse nr 1.

Civilmilitär personal:

1 förrådsvaktmästare.

9

dels att vid varje trängkår skola efter genomförd härordning finnas

54 kronan tillhöriga stamhästar.

Beträffande intendenturkåren och intendenturtrupperna:

7:o)

att vid intendenturkåren och intendenturtrupperna skall efter genomförd

härordning finnas följande, med fasta avlöningsförmåner anställda

personal, nämligen:

Officerare och underofficerare:

1 generalintendent,

2 överfältintendenter (överstar),

6 fältintendenter av första graden (överstelöjtnanter),

8 fältintendenter av andra graden (majorer),

51 intendenter (kaptener) av första klassen,

34 intendenter (kaptener) av andra klassen,

12 underintendenter (löjtnanter av första klassen),

75 förvaltare (fanjunkare),

8 förvaltarassistenter (sergeanter) av första klassen och

8 förvaltarassistenter (sergeanter) av andra klassen.

Manskap:

6 furirer (distinktionskorpraler) av första klassen,

9 furirer (distinktionskorpraler) av andra klassen och

15 korpraler.

Civil personal:

1 vaktmästare för generalintendentens expedition.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

207

Beträffande generalitetsstaten:

8:o)

att för härordningens genomförande å generalitetsstaten skola uppföras:

dels med fasta avlöningsförmåner en inspektör för militärläroverken

m. m., en inspektör för infanteriet, en inspektör för kavalleriet och sex

fältläkare;

dels arvoden om 1 000 kronor åt en var av inspektören för kavalleriet,

kommendanten i Boden och militärbefälhavaren på Gottland;

dels arvoden om 500 kronor åt en var av tolv såsom brigadchefer

o

förordnade regementschefer vid infanteriet;

dels lönetillägg och furageersättning för två tjänstehästar åt en adjutant

hos inspektören för militärläroverken m. m. och åt en adjutant hos

inspektören för infanteriet.

Beträffande generalstaben:

9:o)

att för härordningens genomförande följande nya beställningar skola

tillkomma vid generalstaben, nämligen: 1 överstelöjtnant, 1 major, 3 kaptener

av första klassen, 7 kaptener av andra klassen och 1 aktuarie, varemot

4 löjtnantsbeställningar av första klassen indragas.

Beträffande artilleristaben:

10:o)

att för härordningens genomförande skola å staten för artilleristaben

uppföras:

dels med fasta avlöningsförmåner chefen för artilleristaben med

avlöning, motsvarande majors;

dels följande arvoden:

♦

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Riksdagens skrivelse nr 1.

1 å 1,500 kronor till artilleristabsofficer såsom chef för konstruktionsavdelningen,

3 å 1,200 kronor till artilleristabsofficerare,

3 å 1,000 » » »

1 å 1,000 » » officer från infanteriet,

2 å 750 » » artilleristabsofficerare.

Beträffande kommendantsstaten:

11 :o)

att för härordningens genomförande å kommendantsstaten skola uppföras

:

dels under kommendantskapet å Karlsborg 1 bataljonsveterinär för

Karlsborgs garnison;

dels under kommendantskapet i Boden 1 garnisonspastor samt 1 regementsveterinär

för Bodens garnison och fästningsveterinär vid kommendantskapet.

Beträffande artilleri- och ingenjörhögskolan:

12:o)

att för härordningens genomförande chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan

skall uppföras med fasta avlöningsförmåner, motsvarande majors

avlöning, å staten för artilleri- och ingenjörhögskolan.

Beträffande övergången till den nya härordningen:

13:o)

att den nya härordningen, sådan den här blivit föreslagen, skall

vara genomförd under tio år, räknade från och med år 1915.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

209

B) att riksdagen, i anledning av vissa i ämnet väckta motioner,

beslutit hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om verkställande av utredning

angående de omständigheter, under vilka personal i underbefäls ställning

vid armén och marinen vid yngre år må kunna vinna befordran

till officer och reservofficer, ävensom för riksdagen framlägga det förslag,

vartill nämnda utredning kan giva anledning;

C) att riksdagen, i anledning av en i ämnet väckt motion, beslutit

hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t taga

under övervägande, huruvida väg- och vattenbyggnadskåren lämpligen bör

omorganiseras i syfte att höja dess militära användbarhet och göra den

till en vid krigstillfälle duglig officersreserv till fortifikationen;

D) att riksdagen, i anledning av vissa i ämnet väckta motioner,

beslutit hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, det Eders Kungl. Maj:t täcktes

låta utarbeta och, om möjligt, för 1915 års riksdag framlägga förslag till

sådan omorganisation av arméns musik, att kostnaderna för densamma

komma att uppgå till högst två tredjedelar av statsverkets nuvarande utgifter

för densamma;

E) att riksdagen, i anledning av vissa i ämnet väckta motioner,

beslutit hos Eders Kungl. Maj:t anhålla,

dels att från kavalleriet och artilleriet utrangerade stamhästar måtte,

i den mån de för ändamålet kunna befinnas lämpliga, för fortsatt användning

överföras till infanteriet och trängen;

dels ock att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utreda ej mindre i vad

mån och enligt vilka grunder officerare, som tillhöra generalstaben, övriga

staber och kavalleriet och som åtnjuta lönetillägg och furageersättning

för tjänstehästar, må kunna göras beridna på kronan tillhöriga stamhästar,

än även, huruvida och enligt vilka grunder det för statsverket må befinnas

fördelaktigt att för artilleriets behov anskaffa kronan tillhöriga draghästar,

ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill nämnda utredning

kan giva anledning.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 1 käft. (Nr 1.)

27

s. 211 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

211

Bilaga.

Tablå

utvisande lantförsvarets ordinarie årliga kostnader efter genomförd härordning

enligt Kungl. Maj:ts proposition samt riksdagens beslut.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Riksdagens skrivelse nr 1.

Enligt

1914 års

stater.

Enligt

Kungl.Maj:ts

proposi-

tioner.

Enligt

riksdagens

beslut.

A. Departementet.

Departementschefen....................

17,000

—

17,000

17,000

—

Departementet......................

61,450

-

61,450

—

61,450

—

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet med

dess kommandoexpedition, förslag sanslag........

12.968

—

12,968

—

12,968

—

Tryckningskostnader för departementet med dess kommando- expedition, förslagsanslag...............

7,000

—

7,000

—

7,000

—

B. Arméförvaltningen.

Arméförvaltningen....................

268,665

—

275,490

—

275,490

—

Skrivmaterialier, expenser och bränsle m. m. för Arméförvalt- ningen, reservationsanslag...............

30,900

—

30,900

—

30,900

—

C. Generalitetet, staberna m. m.

Generalitetsstaten.....................

156,035

—

241,800

—

234,435

—

Generalstabens fast anställda personal...........

323,345

—

371,875

—

380,455

—

Generalstabens övningar, expenser m. m., reservationsanslag .

78,175

—

78,175

—

78,175

—

Artilleristaben......................

16,200

—

23,705

—

21,755

—

Kommendantsstaten....................

64,833

—

72,292

—

74,407

—

D. Undervisningsverken.

Krigshögskolor, reservationsanslag............

102,780

—

115,635

—

115,135

—

Ridskolan, reservationsanslag ..............

46,250

—

46,250

—

46,250

—

Skjntskolan för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag

60,000

—

75,000

—

75,000

—

Artilleriskjutskolor, reservationsanslag..........

27,000

—

29,250

—

29,250

—

Krigsskolan, reservationsanslag..............

132,860

—

148,010

—

148,010

-

Volontärskolor, f örslagsanslag..............

130,000

—

200,000

—

200,000

—

Militärläkares och militärveterinärers undervisning, reserva- tionsanslag ......................

6,350

—

12,970

—

12,970

—

E. Avlöning, rekrytering (truppförbanden),

arvoden m. m.

Avlöning och rekrytering m. m...............

18,203,600

—

19,254,979

—

18,609,154

—

Ökad avlöning för de till tjänsteåldem äldsta bataljonsläkarna

och bataljonsveterinärerna, förslagsanslag........

68,289

—

33,720

33,720

—

Avlöning till extra bataljonsläkare, förslagsanslag.....

36,000

—

88,200

88,200

—

s. 213 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

213

Enligt

1914 års

stater.

Enligt

Kung! Maj:ts

proposi- tioner.

Enligt

riksdagens

beslut.

Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation,

förslagsanslag, högst..................

9,922

_

_

_

___

_

Arméns personal över stat, förslagsanslag.........

120,000

—

240,000

—

240,000

—

Arméns reservstater, förslagsanslag............

—

600,000

—

550,000

—

Hyra, expenser m. m. vid trnppförbanden, reservationsanslag

123,200

—

113,300

—

115,100

—

Landstormen, reservationsanslag.............

204,225

—

560,000

—

620,000

—

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m.,

förslagsanslag.....................

2,805,513

—

3,715,161

—

6,050,357

—

Ersättning för rastning och rotering, förslagsanslag ....

700,000

—

—

—

—

—

Intendenturkåren och intendentnrtrupperna.........

684,559

—

738,291

—

726,250

—

Ålderstillägg, f örslagsanslag...............

93,600

—

103,450

—

102,400

—

F. Intendenturen m. m.

Arméns mathållning, förslagsanslag ...........

7,166,612

—

8,694,002

—

8,657,449

—

Fnragering av arméns hästar, förslagsanslag........

3,353,740

—

4,454,267

—

4,537,865

—

Arméns munderingsntrnstning, reservationsanslag.....

4,152,190

—

5,052,107

—

5,036,645

—

Arméns diverse intendentnrbehov, reservationsanslag ....

716,661

—

869,400

—

865,745

—

För premiering av lastautomobiler, reservationsanslag . . .

—

—

80,000

—

80,000

—

Arméns kasernntredning samt ved. ljus och vatten, reserva- tionsanslag ......................

1,809,623

—

2,147,681

—

2,124,548

—

G. Inkvarterings-, rese- och traktaments-

kostnader.

Inkvarteringskostnader, förslagsanslag ..........

1,088,307

—

1,009,648

—

984,547

—

Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag

21,450

—

21,450

—

21,450

—

Rese- oah traktamentspenningar, förslagsanslag......

195,000

_

220,000

—

220,000

—

Flyttningshjälp, förslagsanslag..............

12,000

—

20,000

—

20,000

H. Artilleribehov.

Arméns vapen, ammunition och målskjutningsmateriel, samt

artilleriets övningar och materiel, reservationsanslag . ■ .

2,708,850

—

2,708,850

—

2,708,850

—

1. Fortifikationsbehov.

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantsskapsutgifter,

samt fortifikationens övningar och materiel, reservations- anslag ........................

1,299,740

1,975,140

_

1,975,140

—

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Riksdagens skrivelse nr 1.

Enligt

1914 års

stater.

Enligt

Kung! Maj:ts

proposi- tioner.

Enligt

riksdagens

beslut.

J. Övningar.

Vinterövningar, reservationsanslag............

—

—

320,000

—

320,000

—

Arméns fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag . ■ .

500,000

—

600,000

—

600,000

—

K. Sjukvård.

G am i sou ssj ukh ns en i Stockholm, å Karlsborg och i Boden, re- servationsanslag ....................

112,200

112,200

112,200

Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m., reser- vationsanslag .....................

—

440,956

—

442,639

—

L. Stipendier.

Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare, reservations- anslag ........................

7,000

_

7,000

_

7,000

_

Resestipendier åt officerare vid infanteriet, kavalleriet, träng- och sjnkvårdstrupperna samt intendenturkåren, reservations- anslag ........................

15,000

15,000

15,000

Stipendier åt underofficerare med vederlikar, reservationsanslag

—

—

9,600

—

9,600

—

Stipendier för veterinärstaten...............

1 29,100

—

4.800

—

4,800

—

Resestipendier åt militärläkare, reservationsanslag.....

2,000

—

2,000

—

2,000

—

M. Remontering och hästlega.

Remontering m. m., reservationsanslag..........

1,080,025

—

892,644

—

922,252

—

Lega av hästar för trnppförhandens övningar, reservationsanslag

727,728

—

786,143

—

786,143

N. Diverse.

Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande, reserva- tionsanslag ......................

18,000

_

18,000

_

18,000

_

Extra utgifter, reservationsanslag.............

80,000

—

100.000

—

100,000

—

Summa

50,048,112

—

57,S27,759

59,527.704

.

1 Häri ingå även stipendier till fältläkarkåren.

s. 215 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

215

III.

Sjöförsvarets ordnande.

Uti propositionen nr 60 angående sjöförsvarets ordnande har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt Statsrådsprotokoll över sjöförsvarsärenden

för den 14 maj 1914, föreslagit riksdagen

dels beträffande flottan

att ej mindre till bestridande av kostnaderna under åren 1915—1919

för byggande av tre pansarbåtar, två jagare samt undervattensbåtar bevilja

ett anslag av 32,000,000 kronor samt därav på extra stat för år 1915 anvisa

ett belopp av 6,400,000 kronor, än även medgiva, att Eders Kungl. Maj:t,

må för nämnda anskaffning av krigsfartygsmateriel disponera de av 1911

års riksdag för nyanskaffning av krigsfartygsmateriel beviljade, ännu icke

använda medel, 3,880,000 kronor, ävensom av 1912 och 1913 års riksdagar

till krigsfartygsmateriel avsatta medel, tillhopa 3,550,000 kronor, eller således

sammanlagt 7,430,000 kronor;

dels ock beträffande kustartilleriet

att besluta, att efter genomförd organisation år 1919 den med fasta

avlöningsförmåner anställda stampersonalen skall utgöras av

1 chef för kustartilleriet (generalsperson); samt

följande på Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen samt

Älvsborgs och Hemsö kustartillerikårer fördelade personal, nämligen:

2 överstar,

4 överstelöjtnanter,

8 majorer,

28 kaptener av l:a klassen,

24 kaptener av 2:a klassen,

49 löjtnanter,

25 underlöjtnanter,

67 underofficerare av l:a graden,

133 underofficerare av 2:a graden,

253 manskap i l:a lönegraden,

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Riksdagens skrivelse nr 1.

353 manskap i 2:a lönegraden,

425 manskap i 3:e lönegraden,

257 manskap i 4:e lönegraden,

1 regementspastor och

1 fästningspredikant.

Uti propositionen nr 153 angående riksdagens samtycke till antagande

av ett utav svenska pansarbåtsföreningen gjort erbjudande .av

medel såsom bidrag till anskaffning av parisarbåtar har Eders Kungl. Magt,

under åberopande av bilagt statsrådsprotokoll över sjöförsvarsärenden för

den 29 maj 1914, föreslagit riksdagen att lämna sitt samtycke till antagande

av nämnda erbjudande.

Uti propositionen nr 156 angående vissa engångskostnader för sjöförsvarets

ordnande har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

statsrådsprotokoll över sjöförsvarsärenden för den 20 juni 1914, föreslagit

riksdagen:

att, under förutsättning att nådiga propositionerna angående ny

värnpliktslag och sjöförsvarets ordnande samt angående värnskatt och värnskattefond

vinna riksdagens bifall:

dels till bestridande av kostnaderna för övning vid flottan av värnpliktiga,

tillhörande årsklasserna 1914 yngre och 1915 äldre, bevilja ett

anslag av 1,300,000 kronor samt därav för år 1015 anvisa ett belopp av

500.000 kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels för nyanskaffning av krigsfartygsmateriel bevilja — utöver de

i propositionen angående sjöförsvarets ordnande äskade medel — ett anslag

av 3,302,000 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett belopp av

100.000 kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels för ändringsarbeten å l:a klass pansarbåtarpa Oden, Thor,

Niord, Dristigheten Åran, Wasa, Manligheten och Oscar II bevilja ett

anslag av 475,000 kronor och därav för år 1915 anvisa ett belopp av

297.000 kronor, att utgå av värnskattemedel, med rätt för Kungl. Maj:t

att av sistnämnda belopp under år 1914 av tillgängliga medel i mån av

behov förskottsvis utanordna 192,000 kronor;

dels till ombyggnad av två torpedkryssare till depåfartyg för undervattensbåtar

för år 1915 bevilja ett anslag av 385,000 kronor, att utgå

av värnskattemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att av detta belopp under

år 1914 av tillgängliga medel i mån av behov förskottsvis utanordna

210.000 kronor;

s. 217 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

217

dels till anskaffning av bärgningsraateriel för undervattensbåtar för

år 1915 bevilja ett anslag av 250,000 kronor, att utgå av värnskattemedel,

med rätt för Kung]. Maj:t att i mån av behov redan under år

1914 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp;

dels besluta, att för anläggande av ny docka vid flottans station i

Stockholm, vilken anläggning beräknats kosta 1,400,000 kronor, skall

av värnskattemedel för år 1915 avsättas ett belopp av 300,000 kronor;

dels för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand bevilja ett

anslag av 1,700,000 kronor och därav för år 1915 anvisa ett belopp

av 100,000 kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels för anskaffning av torpedmateriel för flottan bevilja ett anslag

av 300,000 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett belopp av 50.000

kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels för anskaffning av minmateriel för flottan bevilja ett anslag av

300.000 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett belopp av 50,000

kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels till bestridande av kostnaderna för övning vid kustartilleriet

av värnpliktiga, tillhörande årsklassen 1914 yngre, bevilja ett anslag av

810,200 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett belopp av 382,200

kronor, att utgå av värnskattemedél;

dels till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det

fasta kustförsvaret med undantag av Fårösunds kustposition bevilja ett

anslag av 13,748,690 kronor och därav för år 1915 anvisa ett belopp av

2.750.000 kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels ock besluta, att av värnskattemedel för år 1915 skall avsättas

ett belopp av 225,000 kronor att, på sätt framdeles må närmare bestämmas,

användas antingen till Fårösunds kustpositions stärkande eller, därest

denna skulle prövas böra nedläggas, till andra försvarsåtgärder på

Gottland.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande propositioner

har riksdagen till behandling förehaft sju uti dithörande ämnen väckta

motioner.

Förevarande propositioner med tillhörande motioner komma i det

följande att behandlas sålunda, att ärenden, soin angå flottan, behandlas i

ett sammanhang och ärenden, som röra kustartilleriet, likaledes upptagas i

ett sammanhang.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 höft. (Nr 1.)

28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Riksdagens skrivelse nr 1.

Innan riksdagen för Eders Kungl. Maj:t redogör för sina beslut

över de särskilda punkterna i föreliggande förslag rörande sjöförsvarets

ordnande, har riksdagen ansett lämpligt att lämna kortfattade redogörelser

för de olika förslagen samt de ledande synpunkter, efter vilka desamma

blivit uppgjorda.

Flottan.

Materielen.

I. Allmänna synpunkter.

Prop.nr 60. I Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 60 har anförts, att för flottan er
fordras

planer för nybyggnad, överföring, förläggning i materielreserv och

utrangering av fartyg, för materielens förläggning med därtill hörande frågor

angående operationsbaser, ävensom för personalens organisation samt för

krigsberedskap och övningar. Gemensamt benämnas planerna >>flottplam.

I vissa länder hava flottplaner blivit antagna och fastställda i form av

lag, men förutsättes i propositionen, att hos oss, där lagstadganden av

ifrågavarande slag icke hava tradition för sig, riksdagen icke skulle vilja

för en längre tid framåt binda prövningen av dessa anslagsfrågor; sålunda

föreslås icke någon flottlag i egentlig mening, utan framlägges allenast ett

femärigt nyby ggnadspr ogram, vilket emellertid ansluter sig till utstakade

planer för en 20-årsperiod.

Såsom utgångspunkt har angivits, att flottans materiel bör, enligt vad

hittills varit fallet och såsom även andra försvarsberedningen förutsatt,

uppdelas i kustfiotta och lokalstyrkor (lokalförsvar).

I sammanhang härmed har erinrats därom, att begreppen kustfiotta

och lokalstyrka ofta blivit likställda med l:a linjen och 2:a linjen, varigenom

en förblandning av dessa begrepp och deras betydelse lätt uppstår.

Till undvikande härav har i propositionen begreppen kustfiotta och

lokalstyrka hänförts endast till frågan om förtygsmaterielens indelning och

förläggning, och anses sålunda fartygsmaterielen tillhöra antingen kustflottan

eller lokalstyrka, vara förlagd i materielreserv eller vara utrangerad och i

sistnämnda fåll alltså disponibel för försäljning.

Begreppen l:a och 2:a linjen hava hänförts i stället till frågan om

fartygens bemanning, vilken fråga i sin ordning sammanhänger med frågorna

om krig sb er ed sk-ap och övningar på sådant sätt,

att med l:a linjen förstås de kustflottan eller lokalstyrka tillhörande

fartyg, för vilka* fullständig bemanning av såväl stam som reserv och

värnpliktiga finnes i tjänstgöring, och äro dessa fartyg antingen rustade

för övning eller förlagda i beredskap; och

s. 219 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

219

att med 2:a linjen förstås övriga kustflottan eller lokalstyrka tillhörande

fartyg, för vilka endast en mindre stambemanning finnes i tjänst,

under det att återstående beinanningsbehov är avsett att utfyllas med personal

av reserv och värnpliktiga, som inrycker vid mobilisering, och äro

dessa fartyg samtliga förlagda i beredskap.

Enligt propositionen indelas materielen i följande förtygsslag:

stridsfartyg (artillerifartyg, torpedfartyg, minfartyg och specialfartyg),

trångfartyg samt båtar in. m.

Kustflottan anses böra innehålla förutom specialfartyg följande slag

av stridsfartyg, nämligen l:a kl. pansarbåtar, jagare, l:a kl. undervattensbåtar

och minfartyg.

För lokal styr korna avses, förutom specialfartyg, följande slag av

stridsfartyg, nämligen ett viss antal av nuvarande l:a klass pansarbåtar,

som upphört att tillhöra kustflottan, ävensom ett antal av de nuvarande

mindre pansarbåtarna, jämte övervattenstorpedfartyg — däribland sådana

torpedbåtar och jagare, som upphört att tillhöra kustflottan — och de undervattensbåtar,

som för närvarande äro förefintliga samt under byggnad

eller beställning; även minfartyg skulle ingå i lokalsstyrkorna.

I propositionen hava beräknats vissa livslängder för de olika fartygen

enligt efterföljande tabell.

Det har vidare förutsatts, att efter avslutade livslängder i kustflotta och

lokalstyrkor vissa fartyg i förändrad tjänstgöring skulle ytterligare kunna

kvarhållas i tjänst: torpedkryssare såsom tender (signaltjänst, transporter,

bogseringar o. d.), flottiljchefsfartyg för torpedbåtar eller depåfartyg för undervattensbåtar;

jagare såsom kanonbåtar och torpedbåtar såsom vedettbåtar.

Livslängderna för olika typer skulle sålunda vara följande:

Fartygsslag.

I

kustflotta

år.

I

lokalstyrka

år.

Summa.

Ytterligare j

kvarhållan- 1

de i föränd- rad tjänst

år.

Total-

summa

år.

Pansarbåtar 1. kl........

20

10

30

_

30

Nuv. pansarkrvssare......

20

10

30

—

30

Minfartyg...........

20

10

30

—

30

Nnv. torped kryssare......

16

8

24

16

40

Jagare............

16

8

24

16

40

1. klass torpedbåtar......

16

8

24 l

16

40

Lokalstyrkas torpedbåtar ....

—

24

24 |

Flygbåtar...........

—

3

3

—

3

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Riksdagens skrivelse nr 1.

Motioner.

Livslängderna, vilka äro avsevärt längre än de i utländska mariner

antagna, hava emellertid ansetts kunna underkastas jämkningar. För 2:a

och 3:e kl. pansarbåtar, vilka redan överskridit den högsta livslängd som

ovan angivits, ävensom för vissa specialfartyg samt trängfartyg bestämmes

icke någon särskild livslängd.

I vissa motioner har anförts, hurusom den principiella utredning, vilken

andra försvarsberedningen verkställt, och vars sammanfattande slutsatser anföras

i propositionen, givit till resultat, att armén måste utgöra huvudvapnet

i Sveriges försvarsväsende. Motionärerna hava i detta sammanhang åberopat

andra försvarsberedningens uttalande i fråga om flottans uppgifter och verkningsförmåga,

nämligen att på vårt sjöförsvar icke kunde ställas större anspråk

än att det skulle kunna förhindra fientliga landstigningar inom skärgårdsområde

samt försvåra dem på öppen kust, att även för dessa krav

gällde vissa inskränkningar, samt att nämnda uppgifter borde läggas till

grund för flottans organisation. I fråga om flottplanen förekommer i

motionen följande uttalande: »rörande flottans utveckling ansluta vi oss

obetingat till de i propositionen upptagna principer, som framställts inom

försvarsberedningarna, att i samband med kustflottans utbyggande med

nya eller modifierade fartygstyper också skall genomföras en fullständig

organisation av vissa lokalstyrkor, att övertaliga, men ännu användbara

äldre fartyg, som ej ingå i lokalstyrkorna, skola förläggas i materialreserv,

samt att helt föråldrade fartyg skola utrangeras och försäljas.» Motionärerna

hava vidare yttrat, att kustflottan måste innefatta flottans huvudstyrka, som

skulle kunna — i den mån det är möjligt — ingripa på olika delar av

kusten. Någon degradering av hela Sveriges sjöförsvar från »riksförsvar»

till ett för vissa kuststräckor avpassat lokalförsvar vore alls icke av motionärerna

ifrågasatt. Men å andra sidan kunde lokalstyrkorna, om de rätt

organiserades och användes, vara kustflottan till en mycket avsevärd hjälp.

Motionärerna hava anslutit sig till den av andra försvarsberedningen

i dess preliminära betänkande angående sjöförsvaret uppställda allmänna

grundsatsen, att torpedfartygen skulle bilda kustflottans taktiskt offensiva

element, medan åter pansarfartygen skulle i övervägande grad tjäna

såsom stöd för torpedfartygen och således huvudsakligen utgöra det defensiva

elementet, dock att pansarfartygen givetvis måste äga en viss om

ock begränsad offensivförmåga. Dessa principer hava motionärerna ansett böra

tillämpas såväl vid bestämmande av typer för torpedfartyg och pansarfartyg

som även vid avvägningen av dessa fartygsslags inbördes proportion.

Såsom oavvisligt har framhållits, att en förskjutning inom kustflottan till

torpedvapnets förmån måste äga rum.

s. 221 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

221

En motionär har i sin motion framlagt vissa »allmänna synpunkter

angående det svenska försvarsproblemet», dem han sammanfattat sålunda,

»att en flotta för vårt land är oumbärlig, att flottans uppgift är vida mer

begränsad än arméns samt att dess huvuduppgift, vare sig man tager hänsyn

till frågan om fientliga överskeppningar över havet eller spörsmålet

om genomförande av en handelsblockad, kan begränsas därhän, att den

skall kunna förhindra landstigningar inom skärgård sk ladda områden samt

försvåra sådana företag mot våra öppna kuster, ävensom äga så pass stor

effektivitet, att försök till genomförande av en handelsblockad av större

omfattning kan omintetgöras». I fråga om den sammansättning, som den

svenska flottan borde äga för att kunna genomföra sin uppgift, har motionären

förklarat sig anse,

»1) att den måste äga krigsfartyg, som kunna försvara våra skärgårdar

enkannerligen skärgårdarna vid vårt lands östra kust, o

2) att den därjämte måste — under förutsättning att Alandshav blir

av fientlig styrka avspärrat — vid mellersta Norrlands kust äga tillräckliga

sjöstridskrafter för att kunna uppträda gentemot invasionsföretag över

Bottenhavet samt

3) att den därutöver bör äga för den taktiska offensiven fartyg,

som ha möjlighet att uppträda gentemot fientliga krigsföretag som rikta

sig mot öppen kust.»

Jämväl i denna motion har förutsatts uppdelning i kustflotta och

lokalstyrkor. I motionen har sålunda uttalats, att för skärgårdsförsvaret,

ävensom för det speciella Norrlandsförsvaret måste i viss utsträckning avses

lokalstyrkor, samt att vårt land måste äga en kustflotta, »som har att särskilt

uppträda dels till skärgårdarnas försvar och dels gentemot i våra

öppna farvatten opererande fientliga sjöstridskrafter».

I motionen har likaledes förutsatts, att i kustflottan och lokalstyrkorna

skulle ingå de olika fartygsslag som, på sätt härovan anförts, äro i propositionen

angivna, med undantag likväl för minfartyg, i vilket hänseende

motionären framhållit dö mera snabbgående jagarna, eventuellt

också särskilda undervattensbåtar, såsom lämpligare att användas för minutläggning.

Motionären, som sålunda ansett det icke vara välbetänkt att

vidare offra medel på framställandet av en särskild minfartygstyp sådan

som vår svenska kustflotta nyligen erhållit (Clas Fleming), har fördenskull

ur sina beräkningar rörande den framtida kustflottan uteslutit minfartygen.

Sina uttalanden i fråga om kustflottans sammansättning, vad de olika fartygsslagen

vidkommer, har motionären sammanfattat sålunda, att kustflottan

måste bestå av i främsta rummet torpedfartyg — jagare och undervattensbåtar

— samt därjämte av pansarbåtar, avsedda för skärgårdarnas försvar

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Riksdagens skrivelse nr 1.

och till skydd för torpedfartygen. Beträffande lokalförsvaret har motionären

förklarat sig vara i huvudsak överens med andra försvarsberedningens

majoritet och det förslag, som Eders Kungl. Maj:t i ärendet framlagt.

I två andra likalydande motioner har framhållits, att även om för närvarande,

på grund av nödvändigheten att tillgodose i första hand pansarbåts-

och undervattensförsvaret, icke några åtgärder kunde vidtagas för att

tillföra flottan de så synnerligen väl behövliga spaning sfartygen, borde planen

till sjöförsvarets ordnande, för att giva en tillförlitlig bild av vad som

redan nu kunde förutses i fortsättningen med nödvändighet behövas, upptaga

åtminstone fyra spanare.

Rörande nybyggnadsperioden har i propositionen ävensom i en av

motionerna hemställts om anslag för genomförande av ett nybyggnadsprogram

under en period av fem år, 1915—1919, men hava tillika framlagts

planer med tillhörande kostnadsberäkningar för fartygsinaterielens

uppsättande och vidmakthållande under en tidrymd, som motsvarar största

beräknade livslängden för något fartyg i kustflottan, nämligen tjugo år.

Ifrågavarande omloppstid, 1915—1934, är i nämnda planen uppdelad i fyra

femårsperioder.

I ett av vissa motionärer framlagt nybyggnadsprogram, för vars genomförande

motionärerna hemställa om beviljandet av visst anslag, har icke

uttryckligen förutsatts, att anslaget skulle användas under vissa, bestämda

år, men har av motiveringen framgått, att motionärerna ansett en period av

fyra år vara det tidsmått, för vilket anslagssumman i sin helhet lämpligen

bör beräknas.

På sätt i det till propositionen nr 60 hörande statsrådsprotokollet

samt för övrigt också i andra försvarsberedningens betänkande angående

sjöförsvaret framhållits, anser riksdagen, att det visserligen kunnat vara för

en planmässig organisation av vårt sjöförsvar av vikt, att de allmänna

konturerna av en flottplan uppdrogés för hela den 20-åriga omloppstiden

och att denna plan uppdelades på vissa perioder inom nämnda tidrymd.

Härigenom skulle vunnits möjlighet att erhålla en överblick över de

sannolika anslagsbehoven för framtiden samt bedöma, i vad mån en

flottplans förverkligande låter förena sig med vårt lands ekonomiska

resurser och förhållanden i övrigt. Men å andra sidan är det icke tillrådligt

att definitivt fastställa någon flottplan för ens tillnärmelsevis så

lång tid som tjugo år, eftersom teknikens utveckling och förhållandena

inom främmande mariner kunna förväntas komma att påkalla jämkningar

beträffande såväl nybyggnadsprogrammets allmänna avvägning som ock de fartygstyper,

vilka i sammanhang med nybyggnadsanslagets beviljande antagas.

s. 223 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

223

Riksdagen har för sin del härutinnan kommit till den uppfattningen,

att nybyggnadsprogrammet för närvarande lämpligen bör begränsas till att

omfatta en period av fem år, 1915 —1919. Rörande åter den allmänna

flottplanen såvitt angår tiden efter år 1919 har däremot riksdagen, av skäl

som nyss angivits, icke ansett sig böra göra något uttalande.

Emellan de föreliggande förslagen råder överensstämmelse därutinnan

att flottan bör bestå av kustflotta och lokalstyrkor, att kustflottan måste

innefatta det rörliga sjöförsvarets huvudstyrka samt att kustflottan skall

vara i stånd att uppträda såväl inom som utom skärgård.

Riksdagen har för sin del ej något att erinra emot dessa synpunkter.

Rörande frågan om de olika slag av fartyg, som böra ingå i lokalstyrkorna,

råder ej heller någon meningsskiljaktighet mellan de olika förslagen.

Sålunda har förutsatts, att för lokalstyrkorna borde avses förutom

specialfartyg, följande slag av stridsfartyg, nämligen ett visst antal av nuvarande

l:a kl. pansarbåtar, som icke längre tillhöra kustflottan, ävensom

ett antal av de nuvarande mindre pansarbåtarna, jämte övervattenstorpedfartyg

— däribland sådana torpedbåtar och jagare, som icke längre ingå

i kustflottan — och undervattensbåtar samt minfartyg.

I nu angivna hänseenden liksom beträffande propositionen i övrigt,

så vitt angår fartygsslag i lokalstyrkorna under perioden 1915—1919, har

riksdagen icke funnit anledning att göra någon erinran.

I fråga om vilka slag av fartyg, som skola ingå i kustflottan,

hava vissa meningsskiljaktigheter förefunnits mellan de olika förslagen.

Den i propositionen nr 60 framlagda flottplanen har utgått från den förutsättningen

att kustflottan skulle bestå av — förutom ^-ångfartyg och båtar

— följande slag av stridsfartyg, nämligen l:a kl. pansarbåtar, jagare, l:a kl.

undervattensbåtar, minfartyg och specialfartyg. Enahanda förutsättning har

legat till grund för det av vissa motionärer framställda förslaget, dock med

viss reservation såvitt angår behovet av ytterligare minfartyg. En av

motionärerna har ur sin flottplan uteslutit minfartyg, men i övrigt anslutit

sig till anförda principer. Av andra än nu nämnda motionärer

har hemställts om upptagande i fartygsbyggnadsplanen av jämväl lämpligt

antal för spaningstjänsten till sjöss särskilt lämpade fartyg.

Då något byggande av minfartyg icke ifrågasatts för perioden 1915

—1919, saknar riksdagen anledning att vidtaga någon åtgärd beträffande

minfartyg i kustflottan.

Med motionen rörande spanare har avsetts allenast ett uttalande med

hänsyn till blivande nybyggnadsplaner för tiden efter år 1919. Vid sådant förhållande

och då något förslag icke nu föreligger i fråga om byggande av

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Riksdagens skrivelse nr 1.

några spanare, har riksdagen ansett, att frågan om särskilda, för spaningstjänst

lämpade fartyg i kustflottan nu bör lämnas öppen och har således

sist berörda motion icke föranlett till någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen har, i vad angår perioden 1915—1919, icke haft något

att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition i fråga om

vilka olika slag av fartyg som skola ingå i kustflottan.

Ej heller har riksdagen funnit skäl till erinran beträffande de beräkningar

och uttalanden, som i propositionen förekomma rörande vissa livslängder

för de olika fartygen.

II. Till nybyggnad ifrågakommande fartygstyper.

Prop. nr 60. Vad typen för pansarbåt beträffar, har i proposition nr 60 framhållits,

att de principuttalanden, som i andra försvarsberedningens preliminära betänkande

gjorts i fråga om fordringarna på svenska pansarfartyg, i

allt väsentligt överensstämde med vad som under senare tider från sakkunnigt

håll härutinnan gjorts gällande, dock att den i beredningens

betänkande angivna minimigränsen för farten — 18 knop — icke kunde

anses motiverad, samt att vikten av ett för god eldledning erforderligt

antal svåra pjäser icke tillfullo beaktats. Strid mot en stormaktsflottas

nyare slagskepp torde i regel böra undvikas av svenska flottans artillerifartyg

utom exempelvis i de fall, där motståndarens i striden deltagande

fartyg vore till antalet vida underlägsna den svenska styrkans artillerifartyg

eller då omständigheterna tvinga till strid. Med fiendens övriga fartyg

såsom pansardäckskryssare, äldre slagskepp eller pansarkryssare borde

däremot under alla förhållanden strid kunna upptagas. Artillerifartygen

måste uppträda i intim samverkan med torpedfartygen. Med hänsyn till

förflyttningar mellan olika skärgårdsområden, på vilka svenska flottan under

sina operationer måste i stor utsträckning stödja sig, ävensom av

andra angivna orsaker, vore hög fart av stor betydelse. Storleken av

pansarbåtarna måste dock begränsas så att de kunde utnyttja våra skärgårdar.

Eders Kungl. Maj:t, som i propositionen redogjort för de av andra försvarsberedningen

på sin tid framlagda typerna, har föreslagit typen »Sverige»(4 st.

28 cm. och 8 st. 15 cm. kanoner, 22,5 knops fart) med vissa mindre modifikationer

och beräknat kostnaden för ett fartyg av nämnda typ till

12,750,000 kronor.

I fråga om övervattenstorpedfartyg har i proposition nr 60 föreslagits,

att hädanefter icke några torpedbåtar skulle nybyggas för kustflottan och

att övervattenstorpedvapnet i densamma skall tillgodoses enbart genom ja
-

s. 225 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

225

gare av något förstärkt typ. Dessa jagare borde äga hög fart, stark torpedbestyckning,

goda sjöegenskaper, god manöverförmåga, kraftig artilleribestyckning,

ringa synbarhet och målhöjd samt möjlighet att upprätthålla

signalförbindelse. De förbättringar, som behövde vidtagas å den nuvarande

jagartypen, skulle avse ökad sjöduglighet samt förstärkning av torpedbestyckningen

från 2 enkeltuber till 3 dubbeltuber. Farten skulle förbliva

densamma som våra nuvarande jagares, omkring 30 knop och aidilleribestyckningen

såsom å de nyaste jagarna, bestående av 4 st. 75 mm. kanoner

och 2 st. kulsprutor. Deplacernentet beräknades till 460 ton och anskaffningskostnaden

till omkring 1,541,000 kronor.

Beträffande undervattensbåtar har i proposition nr 60 uttalats, att det

för kustflottans förmåga av taktiskt offensivt uppträdande, och därmed även

för det rörliga sjöförsvarets motståndskraft i det stora hela, vore en angelägenhet

av största vikt, att med kustflottan införlivades undervattensbåtar av en

ny typ, bestyckad med ett större antal torpedtuber och bättre tillgodosedd med

avseende på beboelighet än våra nuvarande l:a klass undervattensbåtar

samt utrustad med en aktionsradie och egenskaper i övrigt, som möjliggjorde

ett uppträdande på långt håll från egen kust under erforderlig tid.

Under framhållande, bland annat, att torpedfartygen måste bliva det Motioner.

huvudsakliga offensiva elementet i vår flotta, hava vissa motionärer uttalat,

att pansarfartygen i vida högre grad än förr hade karaktären av stöd åt torpedfartygen,

ehuru likvisst även pansarfartygen skulle, så långt det vore dem

möjligt, uppträda offensivt. Beträffande artilleriet gällde det icke att eftersträva,

att pansarbåtarna skulle bestå i en artilleriduell med våra sannolika

fienders artillerifartyg, men de borde tillförsäkras full artilleristisk

överlägsenhet över större och mindre fientliga kryssare och andra fartyg,

ej hänförliga till slagfartygen, varjämte de i samlad styrka kunde tänkas

med hopp om framgång upptaga strid med enstaka slagfartyg eller skydda

sig mot sådant under reträtt; de torde även böra bekämpa fientliga äldre

slagskepp. Dessa önskemål syntes kunna tillgodoses även med fartyg om

två grova kanoner. En dylik begränsning av det svåra artilleriet medgåve

en avsevärd minskning i deplacement och djupgående, vilket vore

till fördel för skärgårdsnavigeringen, vartill komme, att prisskillnaden

vore betydande. Motionärerna hava ifrågasatt att det av andra försvarsberedningen

på sin tid angivna minimum i fart, 18 knop, borde höjas till

20 knop.

I fråga om val av typ hava motionärerna yttrat, att för den som håller

fast vid systemet med fyra svåra kanoner och den höga farten funnes

möjlighet att upptaga andra försvarsberedningens typ III a (4 st. 28 cm.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 1 höft. (Nr 1.) 29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Riksdagens skrivelse nr 1.

och 6 st. 15 cm. kanoner, 22,5 knop). Typen VII b (4 st. 28 cm. och 8

st. 15 cm. kanoner, 20,7 knop) vore också att förorda, men motionärerna

fästa särskilt uppmärksamheten å dels de i andra försvarsberedningens

tablå över olika pansarbåtstyper upptagna alternativen I b (2 st. 30,5 cm.

och 6 st. 15 cm. kanoner, 20 knop) och VI b (2 st. 28 cm. och 8 st. 15

cm. kanoner, 20 + knop) och dels ett på enskilt initiativ tillkommet, från

tyskt varv härrörande förslag till pansarbåt om 2 st. 30,5 cm. och 6 st.

15 cm. kanoner samt 18 knops fart.

Rörande typ för kustflottans övervattenstorpedfartyg hava av motionärerna

uttalats, bland annat, att övergången till att för kustflottan bygga

jagare i stället för torpedbåtar innebure eu väsentlig omläggning av torpedvapnet,

vilken bland annat måste föranleda, att antalet fartyg inom detta

vapen högst väsentligt nedgår. Emot de starka skäl, som för en dylik omläggning

förebragts, hava motionärerna emellertid funnit sig, oaktat betänkligheter

med hänsyn till den därigenom erforderliga reduceringen av antalet

torpedfartvg, icke böra göra något yrkande i annan riktning. Motionärerna

hava sålunda räknat med samma jagartyp som den i Eders Kungl. Maj:ts

proposition förutsatta.

Motionärerna hava vidare uttalat sin anslutning till principen om

större, sjögående undervattensbåtars införlivande med kustflottan i så stort

antal, som förhållandena medgåve.

I viss motion har gjorts gällande, att i den svenska kustflottan

»måste, såsom det väsentliga offensivmedlet gentemot utländska pansarjättar,

torpedvapnet, enkannerligen undervattensbåtarna, vara den viktigaste

faktorn», samt, att de svenska pansarbåtarnas huvuduppgift vore

att vara ett försvar för våra skärgårdsklädda områden och att skydda undervattensbåtarna.

Vid fastställande av typ för en svensk pansarbåt måste

hänsyn tagas, å ena sidan till beskaffenheten av de skärgårdar, i vilka den

komme att operera, och å andra sidan till styrkan hos de främmande

fartyg, med vilka den kunde komma att inlåta sig i strid. I fråga om

pansarbåtarnas artilleri och pansar borde hänsyn tagas, icke till de

fientliga slagskeppen och slagkryssarna utan till pansardäckskryssarna

och jagarna. Den största och starkaste typ, med vilken våra pansarbåtar

skulle komma att behöva upptaga en strid, vore en pansardäckskryssartyp

om 16 st. 15 cm. kanoner, 25 mm däckspansar och 76 mm

gördelpansar samt 32 knops fart. Programmet för den svenska pansarbåten

borde uppgöras med hänsyn till en dylik typ och kunde sammanfattas

sålunda: artilleri med fullt effektiva kanoner gentemot pansardäckskryssarnas

vattenlinjepansar, pansar fullt effektivt att kunna motstå elden från

medelsvårt (15 cm.) artilleri, fart något högre än undervattensbåtarnas vid

s. 227 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

227

marschgång (i övervattensläge). Detta program fylldes av våra nuvarande

pansarbåtar; och bland de av andra försvarsberedningen undersökta alternativen

vore alternativ IV — 2 st. 21 cm. och 6 st. 15 cm. kanoner, 16,5

knops fart — det som närmast uppfyllde ifrågavarande anspråk. I sitt

flottbyggnadsprogram har motionären räknat med sistnämnda typ.

1 fråga om övervattenstorpedfartyg har motionären gjort det uttalande,

att han ansåge den av Eders Kungl. Maj:t upptagna jagartypen böra

fastställas för anskaffning under den närmast kommande perioden.

Motionären har såsom en lämplig, och även för ett fattigt land som

vårt överkomlig undervattensbåt förordat en större, sjögående typ, utrustad

med kraftigare torpedbestyckning samt i avseende å beboelighet och

aktionsradie bättre tillgodosedd än våra nuvarande undervattensbåtar.

Samtliga de föreliggande nybyggnadsplanerna hava avsett uteslutande Riksdagens

kustflottan och gälla följande fartygsslag, nämligen l:a klass pansarbåtar,

jagare och undervattensbåtar.

Riksdagen har med hänsyn till frågan, vilken pansarbåtstyp den förestående

anskaffningen borde avse, funnit sig böra genom vederbörande utskott

föranstalta om särskilda utredningar rörande de olika pansarbåtstypernas

framkomlighet i våra skärgårdar. Dessa utredningar äro verkställda av

generallotsdirektören samt av chefen för sjökarteverket. Dessutom hava sakkunniga

från marinen avgivit yttranden i ämnet inför vederbörande utskott

och därvid belyst det föreliggande spörsmålet ur sjömilitär synpunkt. Därav

har framgått, att då de första militärlederna i våra skärgårdar upptogos,

detta skedde med hänsyn allenast därtill att erforderligt djup samt utrymme

i övrigt skulle garanteras för de då befintliga största svenska örlogsfartygen,

utan avseende å ledernas möjliga användbarhet för fartyg

av ännu större dimensioner. Påbörjandet av pansarbåten Sverige föranledde

en revision av militärledsnätet, vilken pågått sedan två år tillbaka

och i avsevärd utsträckning redan är slutförd. Med stöd av ovannämnda

utredningar och yttranden har riksdagen emellertid stannat vid

den uppfattningen, att grundad anledning till betänkligheter i fråga om

möjligheten för pansarbåtar av Sveriges typ att kunna på ett tillfredsställande

sätt utnyttja våra skärgårdar icke förefinnes.

Riksdagen anser sig dessutom böra frambålla, att genom mottagande av

den enligt proposition nr 153 erbjudna gåvan från Svenska pansarbåtsföreningen

statens utgifter för anskaffningen avsevärt minskas. Vidare må

erinras, att enligt den i proposition nr 60 förekommande utredningen

en pansarbåt av Sveriges typ kan påbörjas inom 3 ä 4 månader efter

eventuellt riksdagsbeslut om anskaffningen, varemot icke något påbörjande

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Riksdagens skrivelse nr 1.

av en pansarbåt av ny typ kan äga rum förr än 17 å 18 månader efter

fattandet av dylikt riksdagsbeslut. Denna omständighet är med hänsyn till

angelägenheten av pansarbåtsbyggets snara återupptagande av stor vikt.

I fråga om lämpliga typer för kustflottans jagare och undervattensbåtar

föreligga, såsom av det ovan stående framgår, icke några meningsskiljaktigheter

mellan de olika förslagen.

Riksdagen har sålunda för sin del ansett, att för den nu närmast

förestående nybyggnaden av fartyg i kustflottan böra komma till användning

de typer för l:a klass pansarbåt, jagare och undervattensbåt, som av

Eders Kungl. Maj:t i förevarande proposition nr 60 föreslås, med de jämkningar,

som Eders Kungl. Maj:t kan finna under byggnaden vara erforderliga.

III. Sjöstyrkornas storlek och sammansättning.

Prop. nr 60. Rörande fördelningen av fartygsmateriel till de särskilda sjöstyrkorna

— kustflottan och lokalstyrkorna — har i propositionen nr 60 framhållits

bland annat, att den grundläggande tanken borde vara största möjliga samling

i en kraftig och väl övad kustflotta, varigenom den för sjövapnet så

värdefulla rörligheten kunde utnyttjas och en splittring av sjöförsvarets

krafter undvekes. En dylik splittring vore nämligen icke lämplig, allra

minst för en liten flotta. Detta uteslöte dock icke behovet av lokalstyrkor

inom strategiskt viktiga skärgårdsområden, där på grund av rent lokala

förhållanden och det stöd, som terrängen lämnade i och för vissa uppgifter,

äldre fartygsmateriel kunde komma till värdefull användning.

Vid fördelningen av fartyg till kustflottan har jämväl tagits hänsyn

till fartygens taktiska indelning i stridsenheter (divisioner).

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att kustflottan under tiden till

och med år 1934 skulle utbyggas till att omfatta 8 pansarbåtar (Sverige

inberäknad), 16 jagare, ävensom undervattensbåtar och 2 minfartyg, vartill

komma specialfartyg, trängfartyg och båtar.

Beträffande lokalstyrkorna har i propositionen anförts, att dessa borde

tillgodoses genom överföringar från kustflottan samt — huvudsakligen mot

tjuguårsperiodens senare del — genom nybyggnad av torpedfartyg. Det

måste vid nämnda tid jämväl tagas under övervägande, huruvida — med

hänsyn till det ringa antal pansarbåtar, som då ännu icke passerat gränsen

för livslängd i lokalstyrka —särskilda för lokalförsvaret avsedda artillerifartyg

då borde anskaffas, eller de nuvarande l:a klass pansarbåtarna

i stället borde kvarhållas utöver livslängden. I första hand bleve emellertid

tillgången på fartygsmateriel för lokalstyrkorna beroende av planerna

för överföring från kustflottan, och som dess behov måste i främsta rum
-

s. 229 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

229

met tillgodoses, bleve den omfattning, som kunde givas lokal styrkorna,

beroende av den för sjöförsvaret tänkta ekonomiska ramen.

Vissa motionärer hava tillkännagivit sin anslutning till de i propositionen

upptagna principer, som framställts inom försvarsberedningarna, att i

samband med kustflottans utbyggande med nya eller modifierade fartygstyper

också borde genomföras en fullständig organisation av vissa lokalstyrkor in. in.,

dock med reservation beträffande enskildheterna i de planer, som uppgjorts

för lokalstyrkorna, förläggningen i materielreserv samt utrangeringen,

ävensom beträffande de grunder, som tillämpats för förhållandet mellan

kustflotta och lokalstyrkor. I sistberörda hänseendet hava motionärerna fäst

uppmärksamheten därå, att den i propositionen angivna storleken år 1924

av lokalstyrkorna icke därefter kunde bibehållas, med mindre det för sjöförsvaret

slutligt (år 1934) tänkta årliga anslagsbeloppet, 30 miljoner kronor,

överskredes. Ifrågavarande ökning skulle år 1934 nå ett belopp av 680,000

kronor; och enär likväl årskostnaderna för lokalstyrkorna i och för sig

icke skulle ökas efter år 1924, måste, hava motionärerna yttrat, den angivna

eventuella ökningen rätteligen bero, icke på den storlek man ville giva

lokalstyrkorna såsom i propositionen göres gällande, utan i stället på planen

för kustflottans utveckling. Motionärerna hava fastslagit, att man för flottplanens

genomförande måste hålla sig inom en viss bestämd ram, inom vilken

relationen mellan fartygstyper och antal måste göra sig gällande: antingen

kunde man bestämma sig för vissa större typer och giva något efter på antalet

fartyg, eller också åtnöja sig med en något mindre typ för att vinna

något i antal.

Rörande antalet stridsfartyg i kustflottan hava motionärerna, enligt

vad som framgår av de nybyggnadsalternativ som i motionen framlagts,

räknat på följande sätt:

7 å 8 pansarbåtar (Sverige inberäknad),

11—18 jagare,

undervattensbåtar och

1 (eventuellt 2) minfartyg.

I fråga om lokalstyrkorna har en motionär, såsom förut i annat sammanhang

är nämnt, förklarat sig vara i huvudsak överens med det förslag,

som av Eders Kungl. Maj:t framlagts. Beträffande kustflottans sammansättning

har motionären gjort det uttalande, att han ansåge det icke kunna

bestridas, att för kustflottan erfordras två divisioner l:a klass pansarbåtar,

men att han funne såväl praktiska som taktiska skäl tala för att varje

division skulle innehålla 3 dylika fartyg, i stället för 4, såsom i propositionen

föreslagits. Enahanda indelning i stridsenheter om 3 fartyg har motio
-

Motioner.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Riksdagens skrivelse nr 1.

nären förordat även för jagare och undervattensbåtar. Enligt den av motionären

framlagda flottbyggnadsplanen skulle kustflottan uppsättas till en

styrka av

6 pansarbåtar (Sverige inberäknad),

12 jagare,

undervattensbåtar till större antal än i propositionen.

X''lindande Riksdagen har icke något att erinra mot den förutsatta uppdelningen

w a an e. ■ kustfl0tta och vissa lokalstyrkor. Då flottplanen, för så vitt angår tiden

efter femårsperioden 1915—1919, icke varit föremål för riksdagens prövning,

samt sjöstyrkornas storlek och sammansättning, i vad angår nyssnämnda

period, är beroende av nybyggnadsplanen och dess genomförande, ävensom

av utrangering och överförande till lokalstyrkorna av äldre fartygsmateriel,

har riksdagen saknat anledning att i detta sammanhang: göra något uttalande

i tragan.

IV. Nybyggnad, överföring och utrangering av flottans fartyg.

Prop. nr 60. De nybyggnadsplaner, som framlagts i proposition nr 60 ävensom

i vissa förutnämnda motioner, omfatta samtliga, såsom förut angivits allenast

nybyggnader för kustflottan, under det att nybyggnader för lokalstyrkorna

ävensom nybyggnad av flygbåtar samt av eventuellt erforderliga

^ångfartyg in. m. hållits utanför den allmänna nybyggnadsplanen.

I Eders Ivungl. Maj:ts proposition har betonats den stora betydelsen

av att, sedan nybyggnadsplanen blivit fastställd, planer för överföring av

fartyg från kustflotta till lokalstyrkor, för förläggning av fartyg till materialreserv

samt för utrangering av fartyg föreligga utarbetade.

Motioner. I hithörande ämnen hava av vissa motionärer uttalats följande: »rörande

flottans utveckling ansluta vi oss till de i propositionen upptagna principer,

som framställts inom försvarsberedningarna, att i samband med kustflottans

utbyggande med nya eller modifierade fartygstyper också skall genomföras

en fullständig organisation av vissa lokalstyrkor, att övertaliga, men ännu

användbara äldre fartyg, som ej ingå i lokalstyrkorna, skola förläggas i

materialreserv, samt att helt föråldrade fartyg skola utrangeras och försäljas.»

Nybyggnad för knstflottnn.

Prop. nr 60. I propositionen nr 60 har anförts, att för vidmakthållande av den av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna kustflottan i sitt färdigbyggda skick borde,

med de förutsatta livslängderna för fartygen, årligen nybyggas i medeltal:

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Riksdagens skrivelse nr 1.

V20 av 8 pansarbåtar, d. v. s. 2/s pansarbåt;

V16 av 16 jagare, d. v. s. 1 jagare;

V20 av 2 minfartyg, d. v. s. V10 minfartyg; samt

visst antal undervattensbåtar. %

En dylik jämn nybyggnad vore emellertid icke möjlig i de fall, där

den — såsom för minfartyg — skulle utsträckas över en längre följd av år,

och icke heller lämplig eller riktig annat än under den förutsättning att kustflottans

nuvarande stridsfartyg av olika typer tillkommit genom jämnt

fördelade nybyggnader. Så voro emellertid icke fallet.

En plan för kustflottans nybyggnader måste därför uppställas med

vederbörlig hänsyn till den nu befintliga kustflottan, och planen borde syfta

mot jämn nybyggnad inom varje särskilt fartygsslag endast i den mån

så läte sig göra med bibehållande av fordran på att varje vapen bleve

vederbörligen tillgodosett och att nytillkomna vapen uppsattes så snart ske

kunde. För kustflottans del innebure detta, att artillerifartyg, övervattenstorpedfartyg

och minfartyg måste vederbörligen tillgodoses var för sig och

att undervattenstorpedfartyg av för kustflottan lämpad typ snarast anskaffades.

Med tillämpande av de föreslagna livslängderna skulle under en 20- årig omloppstid redan vid första femårsperiodens början (1915) tre pansarbåtar

och ett minfartyg hava utgått ur kustflottan. Vid första periodens

slut (1919) skulle följa ytterligare tre pansarbåtar och en jagare, vid andra

periodens slut (1924) ytterligare fem pansarbåtar, två jagare och sju torpedbåtar,

samt vid tredje periodens slut (1929) ytterligare en pansarbåt, fem

jagare och 17 torpedbåtar.

Under antagande, att kustflottan i sinom tid skulle omfatta 8 pansarbåtar

av ny typ i ersättning för flottans nuvarande 12 st. l:a kl. pansarbåtar,

borde var och en av dessa senare successivt ersättas genom 2/3

ny pansarbåt. Under förutsättning vidare att kustflottan i sinom tid skulle

omfatta 16 jagare av ny typ i ersättning för nuvarande 8 jagare och 24

torpedbåtar borde var och en av de nuvarande jagarna successivt ersättas

genom en jagare av ny typ och var och en av torpedbåtarna genom V3

jagare av ny typ.

Skulle kustflottans nybyggnadsplan fullständigt ansluta sig till överföring

till lokalstyrkor av den nuvarande kustflottans fartyg vid tidpunkter,

som betingades av ''de antagna livslängderna, borde nybyggnaderna

rätteligen så bedrivas, att vid de olika femårsperiodernas slut följande fartyg

funnes färdiga såsom ersättning för dem, vilka passerat gränsen för

livslängd i kustflottan, nämligen:

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Riksdagens skrivelse nr 1.

vid första periodens slut (1919): fyra pansarbåtar, en jagare och

ett minfartyg,

vid andra periodens slut (1924): dessutom 3 1h pansarbåt och 4 Vs

jagare, samt

vid tredje periodens slut (1929): dessutom 2/3 pansarbåt och 10 2/3

jagare,

under fjärde perioden skulle under samma förutsättningar behöva

byggas 1 jagare.

Nybyggnadspianen måste emellertid söka att såvitt möjligt ej

blott åstadkomma en jämn fördelning av nybyggnadsanslagen över de

olika perioderna utan även ett hastigast ersättande i kustflottan av de fartyg,

som därifrån böra utgå. Vad pansarbåtar beträffar, borde halva antalet

av de nu befintliga på grund av sin ålder vid första periodens slut (1919) icke

längre tillhöra kustflottan, varför halva antalet pansarbåtar av ny typ

borde vid sagda tidpunkt vara färdigbyggda, detta desto mera som flottans

pansarbåtsmateriel på grund av länge uppskjuten förnyelse måste

betraktas som den relativt svagaste delen av våra sjöstridskrafter.

Den nybyggnadsplan, som Eders Kungl. Maj:t med ledning av ovan
-

stående synpunkter framlagt,

gestaltar sig

sålunda:

Pansarbåtar. Jagare.

Undervattens-

båtar.

Minfartyg.

under första perioden

» andra »

.... 3

.... 2

2

4

1ö

>

*5d_;

fl ce

—

» tredje »

» fjärde »

.... 1

.... 1

8

4

* a

•s *

cn

>

1

Summa 7

18

1

Totala kostnaden för nybyggnaderna under första perioden uppgår

till 45,232,000 kronor. Med avdrag av reserverade medel — 7,430,000

kronor — återstår ett belopp av 37,802,000 kronor. Ett årligt nybyggnadsanslag

av 6,400,000 kronor giver för femårsperioden 32,000,000 kronor.

Proposition nr 60 har utmynnat i den hemställan, att riksdagen

måtte ej mindre till bestridande av kostnaderna under åren 1915—

1919 för byggande av tre pansarbåtar, två jagare samt undervattensbåtar

bevilja ett anslag av 32,000,000 kronor samt därav på extra

stat för år 1915 anvisa ett belopp av 6,400,000 kronor, än även medgiva,

att Eders Kungl. Maj:t måtte för nämnda anskaffning av krigsfartygsmateriel

disponera de av 1911 års riksdag för nyanskaffning av krigsfartygsmateriel

beviljade, ännu icke använda medel, 3,880,000 kronor, ävensom av 1912

s. 233 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

233

och 1913 års riksdagar till krigsfartygsmateriel avsatta medel, tillhopa

3,550,000 kronor, eller således sammanlagt 7,430,000 kronor.

Utöver nyssnämnda belopp, 32,000,000 kronor och 7,430,000 kronor,

ei-fordras för nybyggnaderna under första perioden ytterligare 5,802,000

kronor. Frågan om täckande av detta återstående belopp, behandlas i två

särskilda propositioner, nr 153 angående riksdagens samtycke till antagande

av ett utav Svenska pansarbåtsföreningen gjort erbjudande av medel

såsom bidrag till anskaffning av pansarbåtar och nr 156 angående vissa

engångskostnader för sjöförsvarets ordnande.

I proposition nr 153 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att riksdagen Prop. nr 153.

måtte lämna sitt samtycke till antagande av ett utav Svenska pansarbåtsföreningen

avgivet erbjudande att under vissa förutsättningar tillhandahålla

statsverket penningmedel såsom bidrag till byggande av tre pansarbåtar.

Av den till propositionen hörande utredningen framgår, att ifrågavarande

penningmedel beräknas till 3 milj. kronor. Vid gåvan hava fästats

vissa villkor, nämligen att de tre pansarbåtar, till vilkas byggande gåvobeloppen

avses att utgöra bidrag, skulle med hänsyn till fart och grövre

bestyckning ej vara underlägsna »Sverige», ävensom att byggandet av en

sådan båt påbörjades under innevarande år, därvid föreningen anhållit att

av de erbjudna medlen ansloges lämpliga belopp för ett snabbt färdigbyggande

av denna båt samt med förbindelse för föreningen att av sina ifrågavarande

medel tillhandahålla: IV2 milj. kronor, så snart som, efter påbörjandet

av den första båten, beloppet till föreningen influtit, 1 milj. kronor

efter påbörjandet av den andra båten och återstoden efter påbörjandet

av den tredje, dock att om den andra båten icke påbörjades före ingången

av år 1916, föreningens åtagande, i vad det avsåge högre belopp än IV2

milj. kronor, skulle anses förfallet, och att föreningen likaledes, om den

tredje båten icke påbörjades före utgången av år 1917, skulle vara frikallad

från lämnande av bidrag till denna båt samt följaktligen äga att fritt förfoga

över den del av föreningens överskott, som överstege 2V2 milj.

kronor.

Rörande det av föreningen i sammanhang med erbjudandet uttalade

önskemålet, att färdigbyggandet av den första av de nya pansarbåtarna särskilt

påskyndades, har departementschefen i sitt anförande till propositionen

i fråga förklarat, att han funne ett sådant påskyndande synnerligen

önskvärt, men att emellertid forcerandet av dylikt nybyggnadsarbete vore

förenat med ej obetydliga kostnader, utöver dem som i proposition nr 60

angående sjöförsvarets ordnande vore beräknade för färdigställande av en

l:a kl. pansarbåt och att vid sådant förhållande ett belopp av cirka 500,000

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 1 käft. (Nr 1). 30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Riksdagens skrivelse nr 1.

kronor borde särskilt reserveras för förverkligandet av omförmälda önskemål.

På grund härav skulle av ifrågavarande gåvomedel ett belopp av

cirka 2,500,000 kronor vara att påräkna för bestridande av kostnader enligt

den i nyssnämnda proposition framlagda planen för byggandet av pansarbåtar,

i följd varav det återstående belopp för krigsfartygsbyggnad, som

för nybyggnadsperioden 1915—1919 vore att täcka med särskilda medel,

nu borde beräknas till 3,302,000 kronor.

I proposition nr 156 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att riksdagen

måtte för nyanskaffning av krigsfartygsmateriel bevilja — utöver de i

propositionen angående sjöförsvarets ordnande äskade medel — ett anslag

av 3,302,000 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett belopp av

100,000 kronor, att utgå av värnskattemedel.

Departementschefen har i sitt yttrande till propositionen nr 156, i

vad angår detta anslagsäskande, framhållit, att, om det framdeles skulle

visa sig, att större belopp än 2,500,000 kronor skulle genom pansarbåtsföreningens

erbjudande bliva tillgängligt för bestridande av kostnader enligt

nybyggnadsplanen för åren 1915—1919, komme i samma mån behovet av

nämnda 3,302,000 kronor för fartygsbyggnad att minskas.

Av vissa motionärer har uttalats bland annat, att det icke kunde

bestridas, att våra pansarfartyg nu vore i behov av en förstärkning, ehuru

skäl för att två nya fartyg måste stapelsättas inom detta år och ytterligare

ett tredje färdigbyggas inom närmaste femårsperiod icke vore anfört. En

forcering av denna del av byggnadsprogrammet måste framkalla ett eftersättande

av andra fartygsslag, varförutom de pansarfartyg, som nu tillkomme

nästan på en gång, också skulle åldras och i sinom tid behöva

ersättas på en gång.

Av motionärerna hava alternativa planer framlagts, som med de av

motionärerna antagna förutsättningarna skulle kunna tillämpas under en

omloppstid av 20 år.

Hithörande motioner hava, såsom förut nämnts, utmynnat i en nybyggnadsplan

endast för en första period, vilken föreslagits skola omfatta

fyra år. Under denna period skulle byggas 2 pansarbåtar, l2/3 å 3 jagare

samt undervattensbåtar.

Motionärerna hava alltså hemställt, att riksdagen måtte bevilja för byggande

av undervattensbåtar 3,900,000 kronor samt för byggande av två

pansarbåtar och av jagare 18,100,000 kronor eller sammanlagt 22,000,000

kronor och därav å extra stat för år 1915 anvisa ett belopp av 5,500,000

kronor, samt att riksdagen måtte medgiva, att Eders Kungl. Maj:t måtte för

s. 235 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

235

sist nämnda byggande av pansarbåtar och jagare disponera de av 1911 års

riksdag för nyanskaffning av krigsfartygsmateriel beviljade, ännu icke använda

medel, 3,880,000 kronor, ävensom av 1912 och 1913 års riksdagar

till krigsfartygsmateriel avsatta medel, tillhopa 3,550,000 kronor, eller således

sammanlagt 7,430,000 kronor.

I motionerna hava vidare framhållits, att till kostnaden utanför

nybyggnadsplanen borde bland annat hänföras kostnaden för ett minfartyg,

om nämligen ett dylikt behövde byggas 10—15 år härefter.

I en annan förut omnämnd motion har för nybyggnadsplanens genomförande

förutsatts samma fyra femårsperioder, som i Eders Kungl. Maj:ts

proposition,

och fördelas

programmet sålunda:

Pansarbåtar.

Jagare.

Undervattens- ,r. ,__, „

båtar. Minfartyg.

Under

»

första perioden ... 1

andra » ... 2

5

2

<1 _

xn

s3- -

y>

tredje »

fjärde »

. . . 1V2

... Va

2

6

8?" §

•-CW

< _

0

r-*-

Summa 5

15

—

Motionen utmynnar i hemställan, att riksdagen ville ej mindre

till bestridande av kostnaderna under åren 1915—1919 för byggande av

sex undervattensbåtar, fem jagare och en pansarbåt — med nedsättning av

det av Eders Kungl. Maj:t äskade belopp av 32,000,000 kronor — bevilja

ett anslag av 20,000,000 kronor samt därav på extra stat för år 1915

anvisa ett belopp av 4,000,000 kronor, än även medgiva, att Eders Kungl.

Maj:t för nämnda anskaffning av krigsfartygsmateriel måtte utav de av 1911

års riksdag för nyanskaffning av krigsfartygsmateriel beviljade, ännu icke

använda medel, ävensom utav de av 1912 och 1913 års riksdagar till

krigsfartygsmateriel avsatta medel, tillhopa 7,430,000 kronor, disponera

ett belopp av 6,412,000 kronor.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, har Eders Kungl. Makt Riksdagens

i föreliggande propositioner nr 60, 153 och 156 hemställt, att ett sammanlågt

belopp av 45,232,000 kronor måtte få användas till byggande under

perioden 1915—1919 av 3 pansarbåtar och 2 jagare jämte undervattensbåtar,

samt dessutom föreslagit, att av den utav Svenska pansarbåtsföreningen

erbjudna gåvan, beräknad till omkring 3 milj. kronor, ett belopp av 500,000

kronor skulle undantagas för särskilt påskyndande av bygget å den första

pansarbåten. I förstnämnda summa, 45,232,000 kronor, ingår således av

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Riksdagens skrivelse nr 1.

berörda gåvomedel ett belopp av 2,5 milj. krono . Riksdagen hyser

den uppfattningen att, i förhållande till den tid, som under alla omständigheter

måste beräknas åtgå för färdigställandet av en pansarbåt,

något avsevärt påskyndande ej lär kunna åstadkommas genom

att för sådant ändamål anlita det ifrågavarande beloppet. I fråga

om själva nybyggnadsprogrammet finner riksdagen önskvärt, att ett hastigare

tillgodoseende av torpedvapnet, än som i propositionen föreslagits,

kommer till stånd. Därigenom skulle också kustflottan komma att fortare

tillföras en för densamma välbehövlig förstärkning. Riksdagen anser fördenskull,

att under ifrågavarande period böra byggas dels ytterligare 2

jagare och dels ett ökat antal undervattensbåtar, samt att således nybvggnadsplanen

bör omfatta 2 pansarbåtar, 4 jagare och det ökade antalet

undervattensbåtar. Med förutsättning således, att från pansarbåtsföreningens

gåva icke undantagas några medel för särskild forcering av bygget å den

första pansarbåten, har riksdagen, som ansett pansarbåtsföreningens gåva

böra emottagas, för såvitt angår två pansarbåtar, alltså till belopp av 2,5

milj. kronor, funnit sig böra tillstyrka, att för byggandet av 2 pansarbåtar

och 4 jagare jämte undervattensbåtar under perioden i fråga bör

beviljas det anslag och anlitas de belopp jämväl i övrigt, som Eders

Kungl. Maj:t föreslagit, eller tillsammans 45,232,000 kronor. Med denna

byggnadsplan, vilken skulle betinga en anskaffningskostnad av sammanlagt

41,414,000 kronor, därav för undervattensbåtar 9,750,000 kronor, beräknas

uppstå vid periodens slut ett överskott av inemot 4 milj. kronor. Frågan

om bestämmandet av det slag av stridsfartyg, för vars påbörjande eller byggande

under ifrågavarande period detta överskott skall användas, bör däremot

lämnas öppen i avvaktan på de erfarenhetsrön, som det nu pågående sjökriget

kan lämna. Det torde för övrigt icke vara uteslutet, att dessa rön

eventuellt även kunna befinnas böra föranleda en eller annan jämkning i

det fartygsbyggnadsprogram, som för perioden i fråga redan nu kan komma

att antagas.

Nybyggnad för lokalstyrkorna.

Prop. nr 60. Beträffande nybyggnader för lokalstyrkor har i propositionen nr 60 ut
talats

att — i likhet med vad på sin tid andra försvarsberedningen framhållit

— kostnaderna för vidmakthållande av lokalförsvarets fartygsmateriel

genom nybyggnad borde kunna lämnas utanför nybyggnadsplanen, dock

under erinran, att flygbåtar måste anskaffas för lokalstyrkorna och att mot

20-årsperiodens slut behov uppstår av ett tillskott i nybyggnadskostnaderna

för lokalstyrkornas fartyg. Vad pansarbåtar beträffade, måste sålunda vid

s. 237 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

237

denna tid upptagas till prövning frågan, huruvida de nuvarande l:a kl.

pansarbåtarna, av vilka dåmera endast ett fåtal ej överskridit den förutsatta

åldersgränsen för tjänstgöring i lokalstyrkorna, borde ytterligare kvarhållas

eller delvis ersättas genom nybyggnad av särskilda, för lokalförsvaret

avsedda mindre pansarbåtar. Vad torpedfartyg vidkomme måste, såsom

andra försvarsberedningen anfört, en nyanskaffning komma till stånd vid

olika tider av perioden, huvudsakligen mot slutet av densamma; huruvida

denna nyanskaffning vid sidan av undervattensbåtar jämväl borde omfatta

övervatten storped fartyg, torde emellertid ej nu kunna avgöras.

Vissa motionärer hava anfört, att under senare delen av de tjugo år, som Motioner.

beräkningen avsåge, tillkomme, utanför den nu tilltänkta byggnadsplan^

vissa kostnader, vilka härrörde framför allt ur nödvändigheten att vid denna

tid förnya åtskilligt torped- och undervattensbåtsmateriel i lokalstyrkorna.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot de i propositionen Riksdagens

gjorda uttalandena beträffande nybyggnader för lokalstyrkorna. uttalande.

Plan för överföring- av stridsfartyg från kustflottan till lokalstyrkor, för fartygens utgående

ur lokalstyrkor, för förläggande i materielreserv samt för utrangering.

I propositionen nr 60 har framhållits, att överföring av fartyg från Prop. nr bo.

kustflottan till lokalstyrkor visserligen betingades av fartygens livslängd, men

därjämte också måste ske i anslutning till nybyggnadsplanen samt jämkas

allt efter tidpunkten för varje nytt fartygs färdigställande. Planen kunde

därför icke nu i detalj bestämmas. Med den av Eders Kungl. Maj:t förutsatta

nybyggnadsplanen borde följande överföring ske från kustflottan till

lokalstyrkorna (oräknat undervattensbåtar):

under första perioden: (förutom Svea, Göta och Thule) 3 pansarbåtar

och 2 jagare;

under andra perioden: 4 pansarbåtar och 12 torpedbåtar;

under tredje perioden: 2 pansarbåtar, 4 jagare och 14 torpedbåtar;

samt

under fjärde perioden: 4 jagare.

På grund av denna överföring till lokalstyrkor och allt efter den

storlek, som kunde givas dessa styrkor, skulle vissa fartyg för varje period

utgå ur lokalstyrkorna. Med de av Eders Kungl. Maj:t förutsatta nybyggnads-

och överföringsplanerna borde följande fartyg utgå ur lokalstyrkorna

(oräknat undervattensbåtar):

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Riksdagens skrivelse nr 1.

under första perioden: 1 pansarbåt och 8 torpedbåtar;

under andra perioden: 3 pansarbåtar och 13 torpedbåtar;

under tredje perioden: 2 pansarbåtar, 3 jagare och 16 torpedbåtar; samt

under fjärde perioden: 1 pansarbåt, 3 jagare och 12 torpedbåtar.

I propositionen har vidare uttalats, att för att flottans krigsberedskap

vid eventuella skador eller förluster av fartyg så vitt möjligt måtte förbliva

oförminskad och dess övningar icke måtte rubbas under den tid, som förflöte

intill dess skadan kunde hava reparerats eller förlusten gottgjorts, borde

av de fartyg, som utgått ur sjöstyrkorna, en materielreserv hållas tillgänglig,

på vilken det skadade eller förlorade fartygets besättning kunde embarkera

och fortsätta sin utbildning. Under krigstid användes materielreserven

för utbildning av ersättningspersonal samt för att ersätta skadade eller

förlorade fartyg, från vilka besättningen eller delar därav räddats.

Materielreserven borde tillsvidare omfatta pansarbåtar samt övervattenstorpedfartyg.

Det vore vidare erforderligt, för begränsande av sjöförsvarets totala

kostnader inom viss ram, att hålla en del av lokalstyrkornas pansarbåtar

i materielreserv.

Med tillämpande av förut angivna planer för nybyggnad, överföring,

utgående ur lokalstyrkorna samt för materielreserv kunde slutligen för

varje period viss materiel utrangeras och försäljas.

Riksdagens Planerna för överföring av stridsfartyg från kustflottan till lokal
«

a an e. gfyrporj fgr fartygens utgående ur lokalstyrkor, för förläggande i materielreserv

samt för ^rangering stå i ett givet sammanhang med det blivande

nybyggnadsprogrammet och dess genomförande. Riksdagen har icke något

att erinra mot de principer, efter vilka dessa planer uppgjorts, för så vitt

angår perioden 1915—1919. För tiden därefter saknar riksdagen anledning

att uttala sig.

O O

Specialfartyg, trängfartyg, övningsfartyg och båtar in. m.

Prop. nr 60 Såväl i Eders Kungl. Maj:t proposition, som i vissa motioner har

motion, förutsatts, att kostnaderna för vad som kunde komma att behövas för

specialfartyg, trängfartyg samt båtar m. m. skulle hållas utanför själva

nybyggnadsplanens kostnader.

Prop. nr 60. Följande specialfartyg hava enligt propositionen förutsatts vara er
forderliga

nämligen:

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Riksdagens skrivelse nr 1.

tender för flottans pansarbåtar,

flottilj chefsfartyg,

depåfartyg för undervattensbåtar,

depåfartyg för flygbåtar samt

kanonbåtar.

Behovet av tender och'' flottiljchefsfartyg har ansetts kunna fyllas

genom anlitande av nuvarande torpedkryssare utan förändring.

Till depåfartyg för flygbåtar hava avsetts en nuvarande kanonbåt

(Skagul).

Behovet av kanonbatar har förutsatts kunna fyllas dels med nuvarande

fartyg av detta slag dels genom att kvarhålla jagare — efter slutad livslängd

i lokalstyrkor — i ny egenskap av kanon båtar.

Vad slutligen beträffar behovet av depåfartyg för undervattensbåtar,

så har detta avsetts att fyllas dels genom anlitande av befintligt depåfartyg

(Skäggald) och vissa befintliga kanonbåtar, med eller utan förändring, dels

genom förändring av vissa torpedkryssare till depåfartyg.

Flottans samtliga torpedkryssare skulle sålunda på ett eller annat

sätt disponeras till specialfartyg.

Av flottans befintliga eller f. d. kanonbåtar av 1. klass, 9 st., hava

4 allaredan förändrats till special- eller trängfartyg, nämligen: Skäggald

till depåfartyg för undervattensbåtar, Edda till minfartyg, Blenda till verkstadsfartyg

och Verdande till lasarettsfartyg. Av återstående fem avses

nu två, Rota och Disa, till tjänst för sjökarteverket samt tre till depåfartyg

enligt ovan.

De omändringar till specialfartyg, som erfordrades under perioden

1915—1919, vore:

Clas Horn år 1915 till depåfartyg: kostnad 175,000—210,000 kr.

Jacob Bagge » 1916 » » : » » » »

Skuld » 1917 » > : » 205,000—240,000 »

Kostnaden för ombyggnad av Skuld har beräknats kunna rymmas

inom ramen för de extra anslagen i den vanliga budgeten. Till ombyggnad

av de två torpedkryssarna har äskats ett anslag av 385,000 kronor, att utgå

av värnskattemedel.

De omändringsarbeten av vissa fartyg till depåfartyg, som bleve erforderliga

för de följande perioderna, hava ansetts kunna bekostas inom den

vanliga e. o. budgetens ram eller med anlitande av försäljningsmedel.

I samband med frågan om depäfartyg för undervattensbåtar står den om Prop. nr 156.

anskaffning av viss bärgningsmateriel för dessa båtar, och har härför i proposition

nr 156 äskats ett anslag av 250,000 kronor, att utgå av värnskattemedel.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Riksdagens skrivelse nr 1.

Av den till propositionen hörande utredningen — i vilken framhållits

såsom en angelägenhet av yttersta vikt, att anstalter vidtoges för att i händelse

av undervattensbåtars haveri besättningen måtte kunna räddas och själva båten

bärgas — har framgått, att marinförvaltningen, efter förberedande underhandlingar

med bärgnings- och dykeribolaget Neptun, i hemlig skrivelse den

30 september 1913 framställt förslag rörande en provisorisk lösning av ifrågavarande

spörsmål, intill dess lämplig bärgningsmateriel hunnit anskaffas,

vilket förslag emellertid ännu icke underställts Eders Kungl. Maj:ts prövning,

samt att nyligen utarbetats ett förslag till 2 pontoner för upptagning

av sjunkna undervattensbåtar av intill 400 tons deplacement i övervattensläge,

vilka pontoner med tillbehör beräknats kosta 250,000 kronor.

I sitt yttrande till propositionen har departementschefen anfört, att

han på frågans nuvarande läge visserligen icke ansett sig böra tillstyrka,

att medel anvisades för vissa bestämda åtgärders vidtagande, men att det

likväl ej vore tillrådligt att beredandet av medel för ifrågavarande ändamål

uppskötes till nästa riksdag; därest nämligen med stöd av den tekniska

sakkunskapen ett förslag till frågans tillfredsställande lösning skulle dessförinnan

framkomma, borde tillfället att genast bringa ett sådant förslag

till utförande icke försummas.

Piop. nr 60. Följande träng fartyg hava enligt propositionen förutsetts vara erforder
liga,

nämligen:

sj ömätningsfartyg,

verkstadsfartyg,

dykerifartyg,

isbrytarfartvg,

lasarettsfartyg,

sjuktransportfartyg,

transportfartyg, och

vattenfartyg.

Behovet av dessa fartyg har ansetts kunna fyllas genom anlitande av

befintliga fartyg eller av vid mobilisering förhyrda eller rekvirerade fartyg.

Endast ett verkstadsfartyg har förutsatts behöva anskaffas under en senare

period; härför erforderliga medel hava ansetts bliva disponibla genom

försäljning av utrangerade fartyg.

För övningsfartyg in. fl. hava icke några kostnader ansetts bliva

för ifrågavarande period erforderliga.

De båtar, som enligt propositionen ansetts erforderliga, äro flygbåtar

och vedettbåtar (jämte pråmar).

I propositionen har förutsatts, att ett antal av sex flygbåtar skulle under
-

s. 241 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse liv 1.

241

hållas och erfordrades härför, med hänsyn till en beräknad livslängd av 3

år, en årlig nyanskaffning av två flygbåtar.

Kostnaderna hava beräknats kunna inrymmas inom den beräknade

genomsnittsramen för extra ordinarie utgifter.

I den män vedettbåtar erfordras, har behovet ansetts kunna fyllas

genom f. d. torpedbåtar, som kvarhölles i tjänst utöver den förutsatta tiden

för livslängd i lokalstyrka. Kostnaderna för de mindre förändringsarbeten,

som eventuellt behövde vidtagas, hava ansetts kunna rymmas inom ramen

för extra ordinarie utgifter.

Mot de planer, som av Eders Kungl. Maj:t framställts angående till- Riksdagens

godoseende av behovet av specialfartyg och bärgningsmateriel, har riksdagen uttalandeicke

något att erinra, för så vitt dessa planer gälla perioden 1915—1919.

Riksdagen har alltså ansett sig böra bifalla de av tiders Kungl. Maj:t gjorda

äskandena av medel till anskaffning av bärgningsmateriel för undervattensbåtar.

— För riksdagens beslut om anslag för ombyggnad av torpedkryssare

till depåfartyg kommer att redogöras i annat sammanhang. — Ej heller

har riksdagen funnit anledning till erinran mot Eders Kung!. Maj:ts beräkningar

och uttalanden i fråga om trängfartyg, övningsfartyg och båtar

in. m., så vitt angår perioden 1915—1919.

Sjöpositioner.

Beträffande de s. k. sjöpositionerna har Eders Kungl. Majrt i propo- Prop. nr so.

sitionen nr 60 gjort vissa uttalanden.

Maj:t

Riksdagen har icke något att erinra i anledning av vad Eders Kungl. Riksdagens

beträffande sjöpositionerna uttalat. uttalande.

V. Ombyggnad av vissa flottans fartyg in. m.

Ändringsarbeten å l:a kl. pansarbåtar.

Proposition nr 60 innehåller framställning av vissa förslag rörande om-Prof. nr no.

ändringsarbeten å pansarbåtarna Oden, Thor, Niord, Äran, Wasa, Tapperheten,

Manligheten, Dristigheten och Oscar II, till höjande av dessa fartygs

stridsvärde. Utredning angående modernisering av l:a kl. parisarbåtar hade

föranstaltats av andra försvarsberedningen, som i ämnet utarbetat ett på

särskilt tillkallade sakkunnigas utlåtande grundat förslag, avsett att föreläggas

försvarsberedningarna. Detta förslag, vilket slutade på en kostnadssumma

av 766,000 kronor, avsåg dels omkonstruering av kommandobryggor

in. in., dels borttagande av eu del överbyggnad in. in., i syfte att minska

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 höft. (AV /.) 31

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Riksdagens skrivelse nr 1.

fartygens målytor samt åstadkomma viktbesparingar och dels anordningar

för oljeeldning å nämnda fartyg, varigenom kunde åstadkommas ytterligare

viktminskning. _ ...

I propositionen har framhållits, att sistberörda anordningar hade sina

nackdelar, ej minst därutinnan, att anlitande av systemet med oljeeldning

vore beroende av frågan om tillförsel till eller framställning i vårt

land av brännolja, lämpad för ångpanneeldning. Andra försvarsberedningens

förslag upptoge även anbringande av skorstenspansar å Oden,

Thor och Niord till eu beräknad kostnad av 20,000 kronor per fartyg.

1 propositionen har emellertid anförts, att värdet av eu sådan anordning icke

ansåges motsvara kostnaderna, särskilt med hänsyn till att dessa fartyg tämli.

cn

nino-ens förslag upptagna omändringsarbeten, med undantag av skorsteusbepansringen

för Oden, Thor och Niord, hava beräknats draga en samman

lagd kostnad av tillhopa 706,000 kronor med innefattande av anordningar för

oljeeldning, och 513,000 kronor utan dylika anordningar. Enär emellertid

pänsarbåten Tapperheten, vars modernisering beräknats kosta 79,000 kronor,

efter avslutad bärgning måste i alla händelser undergå en så omfattande

reparation, att de här ifrågavarande omändringsarbetena på detta fartyg

borde inrymmas i nämnda reparation, hava i nu förevarande proposition

beräknats kostnaderna allenast för modernisering av återstående åtta utav

ovannämnda nio pansarbåtar, således till alternativt 62^,000 och 456,000

kronor. För pansarbåtarna Svea, Göta och ihule hava icke ifrågasatts några

sådana förändringsarbeten, som draga särskilda kostnader.

Prop. nr 60. 1 proposition nr 156 förekommer fortsatt utredning i ämnet. Av

denna utredning har framgått, att marinförvaltningen, som tillika med chefen

för marinstaben i gemensamt utlåtande den 11 dec. 1913 tillstyrkt förutnämnda

sakkunnigas förslag, med skrivelse den 9 juni 1914 avgivit utredning

och yttrande rörande lämpligheten av de föreslagna förändringarna

beträffande Öden, Thor och Niord, under förutsättning att anordningar för

skorstensbepansring och oljeeldning icke komme till utförande, samt dåivid

förklarat, att därest några mera avsevärda fördelar med ifrågasätta förändringar

å dessa pansarbåtar skulle vinnas, vissa av marinförvaltningen

närmare angivna arbeten borde komma till utförande, genom vilka beräknades

uppkomma en viktminskning av omkring 60 ton eller omkring 30 ton

mindre än enligt sakkunnigas av andra försvarsberedningen upptagna förslag,

varjämte fartygens stävlastighet i det närmaste skulle upphävas. I

sammanhang härmed har ämbetsverket meddelat, att bepansring av skoi

stenarna redan vore anordnad å Thor och Niord, ett förhållande, som under

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

243 .

den tidigare utredningen förbisetts. Kostnaden för arbetena i fråga beräknades

ej komma att överstiga 60,000 kronor per pansarbåt. Denna kostnadsberäkning

stämde även med de sakkunnigas förslag, vilket upptog

kostnaden för en var av Oden, Thor och Niord till 100,000 kronor, därav

emellertid beräknats 20,000 kronor för skorstensbepansringen och 18,500

kronor för anordnande av oljeeldning. Marinförvaltningen har slutligen anfört

att, ehuru genom de sålunda angivna förändringsarbetena icke nåddes

de fördelar, som skulle vinnas enligt sakkunnigas förslag samt ämbetsverkets

och chefens för marinstaben skrivelse den 11 dec. 1913, det dock vore

lämpligt att nämnda arbeten komme till utförande.

Departementschefen har i fråga om anordnandet av oljeeldning åberopat

sitt uttalande till proposition nr 60 samt tillagt, att då, med hänsyn

till den avsevärt större driftkostnaden för oljeeldning, denna kunde beräknas

under fredsövning komma till användning mera sällan, och då oljeeldningen

skulle anlitas växelvis med koleldning, så tedde det sig icke

betryggande att i allvarstider lita till ett eldningssystem, varmed besättningen

å fartygen på grund av ringa övning måhända ej vunnit full förtrogenhet.

Med hänvisning till marinförvaltningens ovan anförda utredning

den 9 juni 1914 rörande Oden, Thor och Niord, och under uttalande,

att goda utsikter förefunnes att även med avseende å pansarbåtarna Dristigheten,

Äran, Wasa, Manligheten och Oscar II kunde — utan att införa

oljeeldning — inom ramen av de utav de sakkunniga i övrigt föreslagna

förändringarna med därtill hörande kostnadsberäkningar åstadkomma avsevärda

förbättringar å dessa fartyg, har departementschefen förklarat sig icke

kunna förorda anordnande av oljeeldning på ifrågavarande gamla pansarbåtar,

liksom departementschefen bortsett från frågan om skorstensbepansring.

I övrigt har departementschefen tillstyrkt, att förändring av

ovannämnda åtta pansarbåtar snarast möjligt vidtoges, i så nära överensstämmelse

med de sakkunnigas förslag som möjligt. Kostnaden enligt detta

förslag, i vad anginge nämnda åtta båtar, hade beräknats till sammanlagt

687.000 kronor, därav 171,000 kronor för införandet av oljeeldning och

60.000 kronor för skorstensbepansringen, i följd varav de övriga föreslagna

ändringsarbetena å ifrågavarande åtta fartyg skulle enligt de sakkunnigas

förslag betinga en kostnad av 456,000 kronor. Om detta belopp avrundades

uppåt till 475,000 kronor, förefunnes trygghet för att samtliga avsedda

ändringsarbeten skulle kunna utföras inom ramen av sistnämnda belopp.

På grund härav har Eders Kungl. Maj:t hemställt, att riksdagen för

ifrågavarande ändringsarbeten å l:a kl. pansarbåtarna (»deri, Thor, Niord,

Dristigheten, Äran, Wasa, Manligheten och Oscar II måtte bevilja ett anslag1

av 475,000 kronor, att utgå av värnskattemedel, och därav för år

O 7 *

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Riksdagens skrivelse nr 1.

1915 anvisa ett belopp av 297,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att av detta belopp under år 1914 av tillgängliga medel i mån av

behov utanordna 210,000 kronor.

^Malande* Emot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har riksdagen ej haft

något att erinra utom för så vitt angår frågan om oljeeldning. Utredningen

har givit vid handen, att fartygen och därmed jämväl vattenlinjepansaret

efter hand kommit att ligga allt djupare i vattnet och att därigenom pansarets

skyddande förmåga minskats. Genom anordnande av oljeeldning skulle

fartygen kunna än mera lättas och bringas i bättre läge i förhållande till

vattenytan. Anordning för oljeeldning skulle dessutom innebära fördelar

därutinnan att högsta fart kan på kortare tid uppnås och även under

längre tid bibehållas, än då systemet med enbart koleldning anlitas.

Av andra försvarsberedningens betänkande i detta ämne har framgått,

att kostnaden för anordnandet av oljeeldning jämte iordningsställandet av

brännoljetankar beräknas, för var av Oden, Thor och Niord till 18,500 kronor,

för var av Dristigheten, Åran, Wasa och Manligheten till 22,000 kronor,

samt för Oscar II till 27,500 kronor. För så vitt angår de fem sistnämnda,,

yngre pansarbåtarna, vilkas beräknade återstående tjänstetid varierar mellan

17 och 28 år, därav från 7 till 13 år i kustflottan, anser riksdagen fördelarna

av anordning för oljeeldning vara så stora, att de väl motsvara därmed

förenade kostnader. Vid sådant förhållande och då såväl de sakkunniga

som samtliga i ärendet hörda myndigheter tillstyrkt ifrågavarande

anordningar, torde de betänkligheter, som emot systemet med såväl oljeeldning

som koleldning framförts, icke höra tillmätas den avgörande betvdelsen.

Riksdagen har för den skull ansett, att den begärda anslagssumman

475,000 kronor, bör ökas med 115,500 kronor till anordningar

för oljeeldning å pansarbåtarna Dristigheten, Äran, Wasa, Manligheten

och Oscar II, och att ifrågavarande anslag för ändringsarbeten å l:a kl.

pansarbåtar följaktligen bör höjas till 590,500 kronor.

Ombyggnad av torpedkryssarna Claes Horn och Jacob Bagge till depåfartyg för

undervattensbåtar.

Prop. nr 60. ] proposition nr 60 har, såsom ovan är nämnt, lämnats eu tablå över

de specialfartyg, som ansåges erforderliga, ävensom sättet för detta behovs

fyllande. Av dessa utredningar framgår, att vissa förändringsarbeten å

torpedkryssare och kanonbåtar erfordrades för flottplanens genomförande

och att kostnaden för samtliga dessa omändringar ansåges kunna inrymmas

inom den vanliga e. o. budgeten eller bestridas med anlitande av försäljningsinedel,

med undantag dock i vad angår ombyggnad av torpedkrys
-

s. 245 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1. 245

sårna Claes Horn (år 1915) och Jacob Ila "ge (år 1916) till depåfartyg för

undervattensbåtar.

Frågan om anskaffande av medel till bestridande av kostnaderna för p,-op. nr 156.

nämnda ombyggnad är föremål för behandling i Eders Ivungl. Maj:ts proposition

nr 156 angående vissa engångskostnader för sjöförsvarets ordnande.

I utredningen i förevarande ämne har särskilt framhållits, att frågan är av

brådskande art. Kostnaden är här beräknad, för det ena fartyget efter

det högre alternativet, 210,000 kronor, och för det andra enligt det lägre,

175,000 kronor, eller således till sammanlagt 385,000 kronor.

Emot vad Eders Ivungl. Maj:t sålunda föreslagit har riksdagen ej Riksdagens

haft näsrot att erinra. uttalande.

Utrustning av handelsfartyg för krigsbruk.

I proposition nr 60 har tillkännagivits, att marinförvaltningen i skri- Prop. nr 60.

velse den 8 nov. 1912 anmält ett behov av 793,495 kronor för utrustning

7 O

av handelsfartyg för krigsbruk. Genom den utrangering av äldre fartyg,

som i propositionen blivit föreslagen, kunde emellertid behoven till väsentlig

del täckas genom anlitande av materiel, som avföres från dessa fartyg.

Återstoden av kostnaderna beräknades kunna inrymmas inom genomsnittsrarnen

för extra ordinarie utgifter (utom till nybyggnad av krigsfartyg).

Härvid har riksdagen ej haft något att erinra.

Riksdagens

uttalande.

Anskaffning av torpeder.

4

I proposition nr 60 har anförts, att marinförvaltningen genom särskilda Prop. nr 60.

underdåniga skrivelser den 30 september och 8 november 1913 anmält behov

av nyanskaffning av 93 st. 45 cm. torpeder till en sammanlagd anskaffningskostnad

av 859,500 kronor, därav 204,000 kronor avsåge det behov av

24 st. 45 cm. torpeder, som komme att uppstå, därest, såsom ifrågasatt

blivit, en division av nu befintliga jagare försåges med dubbeltuber i stället

för enkeltuber, samt återstående 655,500 kronor avsåge anskaffning av 69

st. 45 cm. reservtorpeder.

1 proposition nr 156 angående vissa engångskostnader för sjöförsvarets Prop. nr 156.

ordnande, däri begärts anslag å 300,000 kronor för en del av ifrågavarande

materielanskaffning, har anförts bland annat, att andra försvarsberedningen,

som ansett anskaffningen av reservtorpeder kunna reduceras från ovan anförda

summa av 655,500 kronor till vad som kunde anskaffas för 500,000 kronor,

uppskattat ifrågavarande anslagsbehov till sammanlagt 704,000 kronor.

s. 246 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

246

Departementschefen har i sitt anförande till propositionen framhållit,

att den summa, som erfordrades för torpedanskaffning, vore så betydande,

att om anskaffningen skulle bekostas av medel inom den vanliga budgetens

ram, fara förelåge, att kostnadssumman måste fördelas på så många år,

att anskaffningen, till men för flottans krigsberedskap, fördröjes. I följd

härav borde av det erforderliga beloppet en del, lämpligen 300,000 kronor,

bestridas av värnskattemedel, att fördelas med 50,000 kronor på år 1915

samt 125,000 kronor på vartdera av åren 1916 och 1917.*

Riksdagens Riksdagen, som ansett det vara av synnerlig vikt, att anskaffningen

K/ttClvO/Tlid G er 7 v i e’ c ^

av erforderligt antal torpeder må kunna bedrivas så skyndsamt som möjligt,

har icke haft något att erinra emot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

Anskaffning av minor.

Prop. nr 60. I proposition nr 60 har anförts, hurusom marinförvaltningen i sin

underdåniga skrivelse av den 30 september 1913 hemställt om anskaffning

av minor till ett belopp av sammanlagt 876,400 kronor.

Prop. nr Av utredningen till proposition nr 156 angående vissa engångs
kostnader

för sjöförsvarets ordnande, däri begäres anslag å 300,000 kronor

för en del av ifrågavarande anskaffning, har framgått, att andra försvarsberedningen

uppmärksammat ifrågavarande behov, men ansett de härför erforderliga

kostnaderna kunna inrymmas inom de vanliga extra ordinarie

utgifterna för sjöförsvaret.

Departementschefen har i sitt yttrande till propositionen framhållit,

att det med hänsyn till de betydliga belopp, som ifrågavarande anskaffning

krävde, torde kunna befaras, att om kostnaderna skulle i deras helhet

utgå genom extra anslag under femte huvudtiteln, dessa måste fördelas

på flera år än som med avseende å anskaffningens brådskande natur kan

vara tillrådligt. På grund härav ansåge departementschefen, att ett belopp

av 300,000 kronor för ifrågavarande ändamål borde beredas av värnskattemedel,

vilket belopp torde böra fördelas med 50,000 kronor på år 1915

samt 125,000 kronor på validera av åren 1916 och 1917.

Riksdagens Riksdagen, som i likhet med departementschefen ansett det vara

uttalande. Synner]jgen angeläget, att behovet av minmateriel fylle» så skyndsamt som

möjligt, har icke haft något att emot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning erinra.

s. 247 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

247

YL Operationsbaser m. in.

I proposition nr 60 har anförts, att flottan för närvarande har tillgång Prof. nr 60.

till 4 befästade stödjepunkter, nämligen Stockholm, Karlskrona, Göteborg

och Fårösund. Av dessa innefattade Stockholm och Karlskrona jämväl örlogsstation

med varv. I Göteborg hade för flottans räkning förefunnits eu

station, som år 1854 förminskades till depå, vilken i sin ordning indrogs

1870, därvid ett mindre område, benämt Nya''varvet, vilket för närvarande

vore upplåtet åt Älvsborgs kustartilleridetachement, förblivit i sjöförsvarets

ägo. Vid Fårösund funnes inga anordningar för utförande av reparationer

eller fyllande av förråd in. m. och ansåges dylika ej böra ifrågasättas.

Örlogsstationer vore sålunda Stockholm och Karlskrona, av vilka

den sistnämnda i tekniskt avseende hade betydligt större resurser än den

förra. Förhållandena hade sedan tiden för Karlskronas anläggande väsentligen

förändrats, och Stockholms station hade i strategiskt hänseende erhållit

större betydelse än stationen i Karlskrona.

Vad västkusten beträffade, förefunnes i Göteborg sådana betydande

resurser med avseende på verkstäder och varv, anordningar för komplettering

av förråd m. in., att anläggandet av dylika särskilda anstalter för

flottari, åtmistone av större omfattning, i allmänhet icke ansetts erforderligt.

På grund av dessa omständigheter hade frågan om flottans operationsbaser

under senare år huvudsakligen kommit att röra sig om eu utvidgning

eller förflyttning av flottans station i Stockholm samt om anläggandet

av en örlogsdepå för flottan å Norrlandskusten, allt under det att Karlskrona

station förutsatts skola fortfarande upprätthållas.

Örlogsstationen i Stockholm.

1 propositionen nr 60 har redogjorts för utvecklingen sedan 1898 avProp. ar 60.

frågan om utvidgning eller förflyttning av Stockholms station, och framgår

av redogörelsen att denna fråga under de senaste femton åren varit föremål

för omfattande utredningar. De militära synpunkter, som i allmänhet

blivit framförda såsom motiv för en förläggning till Stockholm a\

större delar utav kustflottan, än vad hittills varit fallet, hade i första

hand gällt dels faran för innestängning av de i Karlskrona förlagda l:a kl.

pansarbåtarna, dels önskvärdheten av att kustflottans huvudstyrka i fredstid

vore förlagd inom det viktiga operationsområde på Sveriges ostkust, som

Stockholms skärgård bildade.

Frågan om fartygens fredsförläggning hade på sätt och vis kommit

i nytt läge genom den ökade krigsberedskap, som under senare år givits

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Riksdagens skrivelse nr 1.

åt kustflottans fartyg, och vilken krigsberedskap i propositionen föresloges

skola bliva än ytterligare ökad. I krigsberedskap liggande delar av kustflottan,

vilka hava sina besättningar och förråd ombord, kunde med fördel

vara förlagda även till Karlskrona, då nämligen en förflyttning från Karlskrona

till Stockholm vid behov kunde utan tidsutdräkt verkställas.

Vad åter beträffade icke rustade fartyg syntes förhållandena ställa

sig olika för torpedfartyg och pansarbåtar, vilka sistnämnda fartyg, då de

icke vore rustade, borde vara förlagda i Stockholm.

Tiden hade icke medgivit en granskning av hela det omfattande

material, som förelåge beträffande stationsfrågan. Den närmaste åtgärden

i denna fråga syntes emellertid vara ordnandet av dockningsmöjligheterna

i Stockholm. Kostnaden för en torrdocka i Stockholm beräknades till

1,146,000 kronor under förutsättning att dockan förlädes till plats å flottans

nuvarande område; härtill komme eu beräknad summa av 250,000

kronor för en mindre verkstadsanläggning, vilken ansåges erforderlig,

därest dockan förlädes till annan plats; sålunda i allt 1,396,000 kronor, vilken

summa avrundats till 1,400,000 kronor. 1 sistnämnda fall tillkomme

jämväl kostnad för markinköp.

Prov. nr läs. I proposition nr 156-angående vissa engångskostnader för sjöförsvarets

ordnande har uttalats, att ett definitivt förslag till plats för den nya dockan

ännu icke kunde avgivas på grund av de omfattande och svårlösta frågor,

som stode i samband med ordnande av flottans station i Stockholm.

Då emellertid anordningar med nödvändighet syntes böra vidtagas

för beredande av möjlighet att vid Stockholms station docka fartyg av pansarbåten

Sveriges storlek, har hemställts, att riksdagen ville besluta att för

anläggandet av en ny docka vid flottans station i Stockholm, vilken anläggning

beräknas kosta 1,400,000 kronor, måtte av värnskattemedel för år

1915 avsättas ett belopp av 300,000 kronor.

Motion. Eu motionär har framhållit, hurusom ordnandet av Stockholms sta
tionsfråga

ännu befunne sig i outrett skick, och ifrågasatt, huruvida riksdagen

redan nu borde bevilja några medel för ändamålet och därigenom

i viss mån binda sin handlingsfrihet i fråga om dockans förläggning in. m.

Riksdagens På sätt i propositionen framhållits, är det av vikt, att åtgärder vid
uttalande.

tagas för ordnandet av dockningsmöjligheterna i Stockholm. Avsättandet

av de äskade medlen torde icke „ kunna i något hänseende verka föregripande

på frågan om platsen för dockan. Det synes vidare riksdagen

vara riktigt att, såsom i propositionen förutsatts, anläggning av en helt ny

docka sker i stället för utvidgning av den redan befintliga och anskaffande

s. 249 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

249

av en mindre flytdocka. På grund härav och på de skäl i övrigt, som i

propositionen anförts, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, och har riksdagen härvid förutsatt, att

riksdagen i sinom tid får tillfälle att träffa avgörande i fråga om platsen

för den nya dockan.

Örlogsstationen i Karlskrona.

Beträffande örlogsstationen i Karlskrona har i propositionen nr 60 Prop. nr 60.

anförts, att behovet av denna station kvarstode alltjämt och oberoende av

eventuell förflyttning eller utvidgning av Stockholms station, samt att i

Karlskrona torde fortfarande en del av flottans stridskrafter komma att vara

förlagda. Vidare har erinrats, hurusom 1913 års riksdag i skrivelse till Eders

Kungl. Maj:t anhållit om utredning rörande Karlskrona örlogsvarvs utvidgning

och modernisering i syfte att å varvet måtte kunna utföras nybyggnader

av pansarbåtar och andra krigsfartyg. Med anledning härav hade

den 2 april 1914 kommitterade tillkallats för utredning av denna fråga,

vilken utredning för närvarande påginge.

Riksdagen har icke haft något att erinra i anledning av vad i pro- Riksdagens

positionen uttalas rörande örlogsstationen i Karlskrona.

Örlogsdepå vid Härnösand.

1 propositionen nr 60 har framlagts utredning rörande frågan om P>op. nr ao.

en replipunkt för flottan på mellersta Norrlands kust samt de uttalanden

och förslag, som i ämnet förekommit. Av utredningen har bl. a. framgått

följande. I sitt preliminära betänkande angående sjöförsvaret hade andra

försvarberedningen uttalat, att den ansåge behovet av en befäst replipunkt

på mellersta Norrlands kust vara till fullo ådagalagt samt, vad platsen

vidkomme, förordat Angermanälvens mynning. Frågan om denna replipunkt

har i propositionen närmare behandlats under avdelningen »Kustartilleriet»,

och i förutnämnda proposition nr 15(j begäres anslag till bl. a.

anläggande av eu replipunkt för flottan vid Ångermanälvens mynning

(Hemsö kustposition).

För att kunna fullt utnyttja en dylik replipunkt hade emellertid anläggandet

av en örlogsdepå vid platsen i fråga ansetts erforderligt, och i detta

hänseende hade, på beredningens hemställan, chefen för marinstaben uppgjort

alternativa förslag, vilka förslag beredningen dock funnit böra underkastas

granskning i vissa avseenden, framförallt rörande möjligheten att

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sarnl. 1 käft. (Nr 1.) 32

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

2 50

för sjöfartsnäringen under fredstid nyttiggöra den till örlogsdepån hörande

dockan, då bristen på en sådan norr om Stockholm gjort sig starkt kännbar

för den synnerligen livliga sjöfarten på Norrland.

Departementschefen, som i sitt yttrande till förevarande proposition

anslutit sig till beredningens uttalande i fråga om behovet av ifrågavarande

replipunkt och den lämpliga platsen för densamma, har i fråga om örlogsdepån,

meddelat, att den av beredningen anbefallda granskningen sedermera

blivit inom departementet verkställd och utmynnat i ett förslag till anordnande

av en örlogsdepå vid Härnösand. Enligt detta förslag skulle örlogsdepån

kunna så anordnas, att de delar av densamma, vilka under fredstid

endast i mindre grad behövde tagas i anspråk för flottans räkning, kunde avskiljas

från den återstående delen av depån, vilken borde avses uteslutande

för flottans behov. Den avskilda delen med tillhörande område lämpade

sig för uthyrning, och torde svårighet ej möta att erhålla lämplig arrendator,

varvid arrendesumman kunde antagas täcka en del av de med örlogsdepån

förenade årliga kostnaderna.

Av nämnda förslag, vilket såsom hemlig bilaga åtföljer propositionen,

har framgått, att två olika alternativ för anläggning av örlogsdepån uppgjorts

(alt. I och alt. II). Förslaget enligt alt. 1 går ut på att varvsanläggningen

skulle uppdelas i en inom avskilt område förlagd anläggning, uteslutande

avsedd för flottans behov, men med vissa förråd förlagda utom detta område,

samt en utom det avskilda området befintlig del, avsedd till uthyrning.

Anläggningskostnaden för detta alternativ är beräknad till 2,585,500 kronor

— oavsett utgifter för markförvärv — och de årliga kostnaderna till 43,130

kronor, därvid emellertid anmärkts, att vid uthyrning, då av de uthyrda

anordningarna dockan, mastkranen och slipen med tillhörande kaj beräknas

bliva underhållna av arrendatorn, nedgå de årliga underhållskostnaderna

till cirka 40,610 kronor, av vilka emellertid en avsevärd del kunde täckas

genom den hyressumma, som torde kunna påräknas. Alt. II är uppgjort

under förutsättning att den avsedda örlogsdepån först framdeles skulle utbyggas

till i alt. I angiven storlek och den första anläggningen inskränkas

till allenast docka och koldepå samt med minskad förläggning av fartyg.

1 fråga om de föreslagna anläggningarna skiljer sig alt. I från alt. II

huvudsakligen därigenom att alt. I — i motsats till alt. II — upptager

verkstadsanläggningar med tillhörande inredning in. in. ävensom torpedbåtsslip

och torpedinskjutningsstation, samt att alt. I upptager mera omfattande

terrasering, spår-, kaj- och bostadsanläggningar än alt. II. Anläggningskostnaderna

för alt. II äro beräknade till 1,595,600 kronor, oavsett

utgifter för markförvärv, och de årliga kostnaderna äro beräknade till

13,360 kronor.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

251

I sitt yttrande till propositionen nr 60 har departementschefen

förklarat sig finna den planläggning och omfattning, som angåves av alt. II

vara lämpliga. Departementschefen har beräknat anläggningskostnaden med

markinköp till högst 1,700,000 kronor samt anhållit att framdeles få återkomma

till frågan om anläggning av den nya depån och täckande avkostnaderna

för densamma.

I propositionen nr 156 angående vissa engångskostnader för sjöför-P>op.nr 156.

svarets ordnande har Eders Ivungl. Maj:t föreslagit, att riksdagen måtte för anläggande

av en örlogsdepå vid Härnösand bevilja ett anslag av 1,700,000

kronor och därav för år 1915 anvisa ett belopp av 100,000 kronor, att

utgå av värnskattemedel.

I avgivet yttrande till förevarande proposition, såvitt angår örlogsdepån,

har departementschefen meddelat, att arbetena för ifrågavarande

anläggning vore beräknade att igångsättas före slutet av år 1915 och

kräva eu tid av omkring två år, vid vilket förhållande de erforderliga

medlen ansåges böra anvisas med 100,000 kronor år 1915 samt med 800,000

kronor vartdera av åren 1916 och 1917.

Emot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning har riksdagen

icke haft något annat att erinra, än att riksdagen ansett sig böra framhålla,

att anläggningarna för örlogsdepån, om den skall kunna på ett tillfredsställande

sätt fylla sitt ändamål, synes böra redan från början omfatta jämväl en

mindre verkstadsanläggnin g. Genom vederbörande utskotts försorg verkställda

överslagsberäkningar angående de kompletteringar jämte verkstads- och bostadshus,

som för anordnande av en dylik verkstadsanläggning kunde anses

erforderliga, giva vid handen, att kostnaden härför skulle uppgå till

omkring 150,000 kronor.

Örlogsdepå i Göteborg.

I propositionen nr 60 förekommer redogörelse för tidigare utred- ^roP- nr 60- ningar och uttalanden i denna fråga.

Departementschefen har anfört, att de åtgärder, som behövde vidtagas

för eu örlogsdepå i Göteborg, inskränkte sig till vissa arbeten vid Nya varvet

i Göteborg, avseende att bereda möjlighet att dit förlägga Göteborgsavdelningens

fartyg. Verkställda beräkningar gåve vid handen, att de erforderliga

arbetena icke vore av större omfattning, än att de borde kunna bestridas

inom den beräknade ärliga genomsnittsramen för extra ordinarie

utgifter (utom till fart vgsbyggnader). Vid sådant förhållande kunde frågan

s. 252 Kontrollera mot PDF

252 Riksdagens skrivelse nr 1.

om ordnandet av denna örlogsdepå lösas utan att särskild kostnad härför

nu behövde beräknas.

Riksdagen» Riksdagen har härvid ei haft något att erinra.

uttalande. '' °

Tillfälliga replipunkter.

Prop. nr 60. 1 propositionen nr 60 har redogorts för de förslag till tillfälliga repli
punkter,

avsedda att underlätta flottans uppträdande under krig, som vid

olika tillfällen framkommit.

Departementschefen har anfört, att ett anordnande av ifrågavarande replipunkter

visserligen skulle kunna betecknas som önskvärt, men icke — med

undantag möjligen för en av dem — kunde anses vara oundgängligen

erforderligt. Vad denna replipunkt beträffade, skulle dess anläggning

draga betydande kostnader. I anledning härav — ävensom av andra,

orsaker — ansåge departementschefen att något anordnande av angivna

tillfälliga replipunkter icke i detta sammanhang borde ifrågasättas.

Riksdagens Härvid har riksdagen ei haft något att erinra.

uttalande. & J o

Farledsupprensningar.

Prop. nr 60 I propositionen nr 60 har lämnats redogörelse för de farledsupprens
ningar,

om vilka förslag vid olika tillfällen och från olika håll framkommit.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört, att en granskning

av de olika förslagen till farledsupprensningar gåve vid handen, att upprensningarna

ifråga hade eu påtaglig betydelse för underlättande av flottans

operationer. Enär emellertid de av ifrågavarande farledsupprensningar,

som skulle kunna förordas, huvudsakligen vore av betydelse för handelssjöfarten,

borde de icke avhandlas i det nu föreliggande sammanhanget.

Skulle statsunderstöd för dylika arbeten ifrågasättas, borde medel härför

icke anvisas under försvarshuvudtitel.

Beträffande farlederna till Karlskrona har emellertid gjorts ett särskilt

uttalande.

Departementschefen har därvid anfört, att enär Karlskrona station fortfarande

borde bibehållas såsom örlogsstation, den betydelsefulla frågan om

upprensande av Karlskrona västra inlopp borde finna sin lösning. Emellertid

vore kostnaden härför icke större än att den borde kunna inrvmmas

«/

inom den beräknade ramen för extra ordinarie utgifter. Beträffande östra

leden ansåge departementschefen — enär frågan om dess upprensning

hade samband med frågan om nya befästningsanläggningar — sig med

hänsyn till ärendets läge icke kunna göra något uttalande i ämnet.

s. 253 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

253

I en av två särskilda motionärer väckt motion har framhållits be- Motioner.

tydelsen av en upprensning av östra leden i Karlskrona och hava motionärerna

hemställt, att riksdagen måtte besluta att densamma upprensades

till sådant djup, att den kunde befaras av flottans torpedkryssare och

smärre fartyg. Kostnaden härför hava motionärerna uppskattat till högst

400,000 kronor.

Riksdagen vill erinra, att vid 1913 års riksdag väckts motion därom, Riksdagens

att riksdagen måtte i skrivelse hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om vid- wttal(in,lrtagande

av åtgärder till slutförande av den av Eders Kungl. Maj:t år 1906

igångsatta utredningen om lämpligheten och möjligheten av upprensning

av östra inloppet till Karlskrona samt om framläggande för riksdagen

av det förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda. Statsutskottet

vid nämnda riksdag delade motionärens uppfattning om önskvärdheten

av att utredningen bleve slutförd, men framhöll, att det

kunde tagas för givet, att Eders Kungl. Maj:t komme att utan riksdagens

åtgörande ägna ärendet erforderlig ytterligare behandling. 1 anledning av

statsutskottets hemställan beslöt riksdagen, att motionen ej skulle föranleda

till någon riksdagens åtgärd.

Av handlingarna i ärendet framgår, beträffande den av Eders Kungl.

Maj:t år 1906 anbefallda utredningen, att Eders Kungl. Maj:t uppdragit

åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att låta undersöka farvattnet österut

från Karlskrona till Kalmarsund, och att i anledning härav upprättats

förslag till upprensning av eu farled genom detta vatten med ett djup av

4,5 meter, samt att hamnstyrelsen i Karlskrona låtit upprätta ett förslag

till samma farleds upprensning till 7 meters djup.

Riksdagen har ansett sig kunna förutsätta, att hlders Kungl. Maj:t

kommer att utan riksdagens åtgörande ägna ärendet den vidare behandling,

som för utredningens slutförande må anses erforderlig, samt att därvid

kommer att beaktas de synpunkter, som i förutnämnda motion framförts.

På grund härav har riksdagen ansett ifrågavarande motion ej böra

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

VII. Kustsignal väsendet och kustgniststationer.

Emot vad som i proposition nr 60 anförts rörande kustsignalväsen- Riksdagens

det och kustgniststationer har riksdagen ej haft något att erinra. uttalande.

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Riksdagens skrivelse nr 1.

Personalen.

Vill. Grunder för personalberäkningen.

Prop. nr 60. I proposition nr 60 har anförts, att enligt hittills gällande grunder för

personalberäkningar de olika fartygsbesättningarnas sammansättning bestämts

med hänsyn därtill, huruvida ifrågavarande fartyg ingått i kustflottan

eller lokalstyrka, och att bemanningsbehovet därvid beräknats lika

för såväl rustade som icke rustade fartyg. Chefen för marinstaben hade

i utredningar den 25 september 1913 angående flottans krigsberedskap,

övningar och mobilisering föreslagit en omläggning av grunderna för personalberäkningen,

varigenom personalbehovet i fredstid skulle bestämmas

med hänsyn till fartygens beredskapsgrad. Den sålunda föreslagna omläggningen

vore synnerligen väl motiverad, då därigenom dels bemannandet

av under fredstid rustade fartyg säkerstäldes och dels vid mobilisering

den stora reserven av f. d. stamanställd personal med jämförelsvis

god utbildning bättre utnyttjades än vad hittills varit fallet.

Vid beräkningarna hade i huvudsak tillämpats de i chefens för marinstaben

ovannämnda utredning intagna detaljberäkningarna, i vilka likväl

vidtagits några mindre reduktioner beträffande personalbehovet för

lokalstyrkor, stationer och varv.

IX. Stampersonalen.

Prop. nr 60. I propositionen nr 60 har anförts, hurusom på sin tid andra försvarsbe
redningen

i sitt preliminära betänkande anfört, att de av beredningen verkställda

personalberäkningarna givit till resultat, att även med de av beredningen

vidtagna reduktionerna skulle år 1924 förefinnas en brist huvudsakligen

på officerare, mariningenjörer och underofficerare, nämligen efteolika

byggnadsalternativ från 33 till 43 officerare, 3 till 4 mariningenjörer

samt 59 till 94 underofficerare och underofficerskorpraler. Däremot hade

beräkningarna visat, att behovet av stammanskap icke skulle kräva någon

ökning utöver nuvarande antal.

Förklaringen till att en dylik personalbrist — vilken om den täcktes

genom nva beställningar, skulle förorsaka en årlig kostnad, enligt olika

s. 255 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

255

nybyggnadsalternativ växlande mellan 297,000 och 410,000 kronor i runt

tal — måste beräknas för år 1924, ehuru kustflottan antagits då räkna

ett betydligt mindre antal fartyg än nu, ansåg beredningen till någon del ligga

i att för de nytillkomna fartygen måste avses större besättningsstyrka än för

de nuvarande, men i synnerhet däri att lokalstyrkorna vid sagda tidpunkt

krävde en vida större bemanning än de nuvarande lokalstyrkorna, lieredningen

hade emellertid framhållit, att organisationen av lokalstyrkorna, som

uteslutande grundade sig på nu befintliga eller beviljade fartyg, vore av

största vikt, i all synnerhet som kustflottans fartygsantal måste nedgå,

och att organisationen i fråga icke finge äventyras av brist på bemanning,

även om denna bemanning organiserades med största möjliga sparsamhet,

och icke alla de fartyg, som kunde finnas i andra linjen, avsåges att bemannas.

De i propositionen verkställda detaljberäkningarna för åren 1919,

1924 och 1934 visa behovet av en betydande ökning av officers-, underofficers-

och sjömanskårerna samt en mindre ökning av mariningenjörkåren.

För de tre förstnämnda kårerna erfordrades den största ökningen under

första perioden.

Den av andra försvarsberedningen givna förklaringen rörande det av

beredningen beräknade behovet av personalökning torde, har vidare i propositionen

yttrats, äga sin fulla tillämplighet även på här föreliggande beräkningar.

Till vad beredningen härutinnan anfört torde emellertid ytterligare

böra fogas, att redan nu eu betydande brist i mobiliserings behovet

av stampersonal förefinnes. Alla tidigare verkställda personalutredningar

enligt de hittills tillämpade beräkningsgrunderna hava påvisat förefintligligheten

av en sådan brist, och enahanda resultat lämnade den av chefen

för marinstaben enligt de omlagda beräkningsgrunderna verkställda utredningen.

Den nu befintliga materielen komme visserligen under loppet

av de olika nybyggnadsperioderna för kustflottan att överflyttas från denna

sjöstyrka till lokalstyrkorna, och, såsom ovan antytts, hade utöver de av

chefen för marinstaben föreslagna personalbesparingarna ytterligare reduktioner

i det för dessa styrkor beräknade bemannings behovet nu vidtagits.

De sålunda åstadkomna besparingarna inträdde emellertid först så småningom,

allteftersom kustflottans nuvarande fartyg överfördes till lokalstyrkorna,

och de kunde under alla omständigheter ej bliva av den omfattning,

att de förmådde täcka eller i betydligare grad minska den nu befintliga

personalbristen. Utöver den personalökning, som kunde bliva erforderlig för

nytillkommande materiel, krävdes sålunda eu omedelbar ökning jämväl för

täckande av den nu förefintliga bristen, och torde i detta förhållande anledningen

böra sökas till att särskilt under första perioden en betydande

personalökning visade sig erforderlig.

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Riksdagens skrivelse nr 1.

Andra försvarsberedningen hade i sina personalberäkningar för år

1924 vidtagit en del reduktioner i det personalbehov, som i chefens för

marinstaben ovannämnda utredningar angivits såsom förefintligt för vissa

av lokalstyrkornas fartyg samt för staber, stationer och varv. Av beredningens

handlingar framginge, att dess personalberäkningar endast vore att

betrakta som överslagsberäkningar, och att reduktionerna icke torde hänföra

sig till vissa bestämda befattningar ombord eller i land. De nu enligt

propositionen gjorda reduktionerna i personalbehovet, vilka i stort sett

uppginge till samma omfattning som de av beredningen beräknade, stödde

sig på noggranna detalj beräkningar och torde därför utgöra en pålitlig

grund för uppskattandet av det framtida personalbehovet. Utöver den av

beredningen beräknade personalen, hade nu i propositionen jämväl beräknats

personal för flygbåtarna (10 officerare och 10 underofficerare eller

underofficerskorpraler) varjämte rekrytkontingenten för sjömanskåren upptagits

till så stor numerär, som enligt chefens för marinstaben på statistiska

uppgifter stödda utredning visat sig erforderlig.

Beträffande officerskåren har i propositionen det beräknade behovet

sammanförts till följande tablå:

1934

1914

1919

1924

1934

med oförmin- j

skade lokal-

års

minskade

styrkor

stat

Ökning

Ökning

lokal-

styrkor

Ökning j

Stat

från ''

Stat

från

Stat

från I

1914

1914

1914

i

Flaggman ....

4

5

+ 1

5

+ 1

5

+ i j

Kommendörer . .

s

9

+ 1

10

+ 2

10

+ 2 j

Kommendörkaptener

av l:a gr.

17

23

+ 6

24

+ 7

f

24

+ 7

D:o

» 2:a gr.

18

23

+ 5

23

+ 5

24

+ 6

Kaptener av l:a kl.

65

83

+ 18

83

+ 18

83

+ 18

D:o > 2:a kl.

31

42

+ 11

42

+ 11

3

42

+ 11

Löjtnanter ....

101

107

+ 6

119

+ 18

P-

132

+31

Underlöjtnanter .

50

55

+ 5

59

+ 9

H-1

CD

66

+ 16

Summa

294

347

+ o3

365

+ 71

K)

386

+ 92

Till stamofficerare

rade sjökadetter

konstitue-

17

10

_

_

Summa

—

.360

—

375

—

—

s. 257 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

257

Det beräknade behovet för under officer skåren framginge av nedanstående

tabell:

1914

års

1919

1924

1934

med för- minskade

1934

med oförmin- skade lokal- styrkor

stat

Stat

Ökning

från

1914

Stat

Ökning

från

1914

lokal-

styrkor

Stat

Ökning

från

1914

Flaggunderofficerare ....

222

240

+ 18

248

+ 26

f

M*

266

+ 44

Underofficerare av 2:a gr. . .

444

490

+ 46

507

+ 63

tf- E

543

+ 99

Summa

666

730

+ 64

755

+ 89

0

(=u

809

+ 143

Antalet löner inom underofficerskåren hade hittills varit fördelat med

V3 till flaggunderofficerare och med 2/3 till underofficerare av 2:a graden.

Bland dessa sistnämnda löner inginge emellertid enligt 1906 års riksdagsbeslut

10 löner för kockar och hovmästare, men då dessa syntes böra hållas

utanför underofficerarnas allmänna fördelning, räknades för år 1919 och därefter

antalet löner för underofficerare av andra graden lika med dubbla

antalet löner för flaggunderofficerare, ökat med 10.

För sjömanskåren erfordrades den ökning, som framginge av nedanstående

tabell:

1914

års

1919

1924

1934

med för- minskade

1934

med oförmin- skade lokal- styrkor

stat

Stat

Ökning

från

1914

Stat

Ökning

från

1914

lokal-

styrkor

Stat

Ökning

från

1914

l:a

lönegraden .

666

731

+ 65

755

+ 89

12

pr

809

+ 143

2:a

>

1,436

1,593

+ 157

1,629

+ 193

P

g

1,700

+ 264

3:e

> .

1,036

1,049

+ 13

1,094

+ 58

O

P-

1,157

+ 121

4:e

> .

862

1,027

+ 165

1,072

+ 210

1

1,134

+ 272

Summa

4,000

4,400

+ 400

4,550

+ 550

4,800

+ 800

I behovssuminorna för de olika åren inginge en rekrytkontingent,

beräknad till 15 % av antalet yrkesutbildat manskap, motsvarande respektive

560, 610 och 660 man, vilka siffror sedan jämkats för erhållande av

slutsummor på närmaste tiotal.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 käft. (Nr 1.) 33

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Riksdagens skrivelse nr 1.

Motioner.

Riksdagens

uttalande.

Beräkningarna för mariningenjörkåren utvisade behovet av en ökning

för åren 1919 och 1924 av 3 mariningenjörer och 1 mariningenjörsstipendiat

vid den egentliga mariningenjörsdetaljen.

Därjämte erfordrades (jämför statsverkspropositionen till senare riksdagen

nr 1 i vad angår regleringen av utgifterna under femte huvudtiteln

för 1915 sid. 11) 2 verkstadsingenjörer samt 1 elektroingenjör

och 1 artilleriingenjör. De verkställda personalberäkningarna hade ej

påvisat behovet av någon ökning i marinintendenturkåren för år 1919.

En mindre ökning visade sig behövlig för åren 1924 och 1934, till vilken

dock ej tagits hänsyn, då frågan om användande av mindre kvalificerade

och billigare arbetskrafter för marinens redovisningsväsende vore under

utredning.

För övriga kårer och stater erfordrades ingen personalökning.

Vissa motionärer hava till stöd för underlöjtnantsgradens indragande

och ersättande genom löjtnanter av andra graden och fänrikar (officersaspitanter)

åberopat samma skäl som av motionärerna anförts i deras motion

angående arméns organisation. För dessa skäl är redogjort under del II

rörande härordningen.

I fråga om den av nyssnämnda motionärer föreslagna fänriksinstitutionen

har riksdagen gjort vissa uttalanden för arméns vidkommande under

Del II »Härordningen». Ehuru visserligen officersutbildningen vid flottan

dels kräver ett års längre tid och dels är helt annorlunda lagd än vid armén,

kunna dock eu del av dessa uttalanden gälla jämväl flottan. Riksdagen

anser alltså, att åtgärder böra vidtagas i syfte att genom en tillräckligt

lång praktisk tjänstgöring efter officersexamen bereda möjlighet

att pröva de utexaminerade sjökadetternas duglighet och lämplighet för

officerskallet, innan fullmakt å officersbeställningen meddelas. Då emellertid

det av motionärerna föreslagna sättet för frågans lösning synes medföra

vissa praktiska olägenheter i fråga om tjänstgöringens ordnande, har

riksdagen funnit sig böra besluta inrättandet jämväl för flottan av en ny

tjänstegrad, benämnd fänriksgraden, vilken visserligen skall vara förenad

med officers tjänsteställning jämte underlöjtnants avlöningsförmåner, men

besättas medelst konstitutorial. Efter två års tjänstgöring skall fänrik,

som anses besitta de erforderliga egenskaperna, erhålla fullmakt å beställning

såsom underlöjtnant. I riksstaten bör upptagas ett lika stort antal

underlöjtnanter som fänrikar. Denna uppdelning av de utav Eders Kungl.

Maj:t föreslagna underlöjtnantsbeställningarna i ett visst antal dylika och

ett visst antal fänriksbeställningar bör dock, enligt riksdagens mening, vid

s. 259 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

259

flottan lika litet som vid armén hindra, att fänrik efter två års godkänd

provtjänstgöring såsom sådan utnämnes till underlöjtnant, även om icke

någon underlöjtnantsbeställning är ledig.

Personal.

1914 års

stat.

1919 års av

utskottet be- räknade stat.

Ökning från

1914.

Skillnad i

ökning i för- hållande till

Kung! Majits

prop.

Officerare.

Flaggman.................

4

5

+

1

.-

Kommendörer................

8

9

+

1

_

Kommendörkapten av 1. graden.......

17

21

+

4

-2

D:o > 2. graden.......

18

22

+

4

— 1

Kapten av 1. klass.............

65

88

+

23

+ 5

D:o > 2. klass.............

31

44

+

13

+ 2

Löjtnanter.................

101

no

+

9

+ 3

Underlöjtnanter 1

50

55

Fänrikar . . . |

+

5

Summa

294

354

+

60

+ 7

Till stamofficerare konstituerade sjökadetter . .

—

17

—

—

Summa

—

371

—

—

Underofficerare.

Flaggunderofficerare.............

222

243

+

21

+ 3

Underofficerare 2. graden..........

444

495

+

51

+ 5

Summa

666

738

+

72

+ 8

Manskap.

l:a lönegraden...............

666

738

+

72

+ 7

2:a > ...........

1436

1590

+ 154

— 3

3:e > .............

1036

1047

+

11

— 2

4:e » ...........

862

1 025

+ 163

— 2

Summa

4 000

4 400

+ 400

—

Beträffande personalbehovet år 1919 i förhållande till 1914 års stat har

riksdagen av vissa genom vederbörande utskotts försorg verkställda beräkningar

funnit, att då hänsyn tages till den av riksdagen för åren 1915—

1919 beslutade nybyggnad av fartygsmateriel i stället för den av Eders

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Riksdagens skrivelse nr 1.

Kungl. Maj:t för nämnda period föreslagna, personalbehovet för officers-,

underofficers- och sjömanskåren enligt de beräkningsgrunder, som Eders

Kungl. Maj:t i förevarande proposition tillämpat, skulle år 1919 komma

att ställa sig såsom framgår av omstående tablå samt för mariningenjörkåren

utvisa en ökning av två ingenjörer. Därvid har likväl förutsatts, att

befattning såsom sekond å pansarbåt av Sveriges typ kommer att bestridas

av kapten av l:a klass, ävensom att ett antal underlöjtnanter kommer

att ersättas med motsvarande antal fänrikar. Tabellen utvisar en något

större ökning av stampersonalen än som för år 1919 beräknats i Eders

Kungl. Maj:ts förevarande proposition. Denna skillnad föranledes därav

att den plan för nybyggnad av krigsfartygsmateriel som riksdagen beslutat,

innebär ett påskyndande av byggandet av torpedfartyg, i det att ett visst

antal av de torpedfartyg, som i nämnda plan avses att byggas under perioden

1915—1919, äro i den av Eders Kungl. Maj:t framlagda flottplan

upptagna för en senare period.

I övrigt får riksdagen beträffande stampersonalen anföra, att riksdagen

tagit del av de föreliggande personalberäkningarna, men på grund av

deras omfattning icke medhunnit någon detaljgranskning. Emellertid förutsätter

riksdagen, att den erforderliga personalökningen vid flottan under

perioden 1915—1919 kommer att genomföras så, att flottans bemanning

bliver fullt tillfredsställande. I samband härmed vill riksdagen erinra,

att, utöver vad som angives i omstående tabell, kan komma att erfordras

uppsättning av ytterligare personal för bemanning av den fartygsmateriel,

som bygges för det överskott, omkring 4 milj. kronor, vilket under femårsperioden

uppstår å beviljade medel för fartygsbvggnad.

X. Reservpersonalen.

Dop. nr 60. I propositionen nr 60 har lämnats en redogörelse för nu gällande be
stämmelser

i fråga om flottans reservpersonal jämte en översikt av vissa

pågående utredningar och föreliggande framställningar i ämnet, nämligen

angående dels upprättandet av reservstater och ändring av pensioneringsgrunder

vid marinen, dels förändringar i reservbefälets utbildning samt

rekryteringen av reservofficerare dels ock pensionering av f. d. stamofficerare

kvarstående i reserven och av i reserven utnämnda stamutbildade

officerare och underofficerare.

Rörande behovet av reservpersonal har anförts, att för nedbringande

av stämpersonalens numerär en omläggning blivit gjord mellan å ena sidan

antalet stampersonal och å den andra antalet reservpersonal och värnplik
-

s. 261 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

261

tiga. Härigenom hade reservpersonalens betydelse för flottans bemanning

i avsevärd grad stegrats. Åtgärder måste därför vidtagas för att denna

reservpersonal skall bliva i stånd att motsvara de fordringar, som vid

mobilisering komma att ställas på densamma.

Med den utsträckta användning av reservofficerare å stridsfartyg

och kustpositioner, som bemanningsplanerna numera upptoge, vore det

oundgängligen nödvändigt, att utbildningen av dessa reservofficerare så

omlades, att de i högre grad än hittills sattes i stånd att inhämta de

kunskaper och erhålla den övning, som erfordrades för skötandet av

tjänsten i nämnda befattningar.

För att kunna fullt utnyttja den i det föreliggande förslaget till

värnpliktslag utsträckta tjänstgöringstiden ävensom för att åstadkomma en

förenkling i organisationen borde härvid i första hand ordnas så, att flottans

och kustartilleriets reservofficerare såväl under utbildningen till reservofficer

som efter erhållen utnämning äro åtskilda från varandra samt ingå

i respektive flottans och kustartilleriets personalorganisationer och

icke, såsom för närvarande är förhållandet, alla tillhöra flottan, oaktat en

del av dem i händelse av tjänstgöring inkallades till kustartilleriregementena.

I fråga om flottans reservofficerare har framhållits, vad rekryteringen

av desamma beträffar, att av skäl, som sakkunniga för utredning angående

flottans underofficerares befordringsfråga förebragt, underofficerares befordran

till reservofficerare ej borde ifrågasättas.

Lämpligare syntes denna rekrytering kunna genomföras genom

att bland i tjänstgöring varande värnpliktiga sjökaptener och styrmän på

frivillighetens väg uttaga erforderligt antal reservofficersaspiranter för utbildning

till reservofficerare.

Ett av chefen för underofficers- och sjömanskårerna i Karlskrona

framlagt förslag att bereda möjlighet för ett mindre antal korpraler

att erhålla utbildning till reservofficer, syntes värt beaktande. Dels

emedan myndigheterna ännu ej yttrat sig över detsamma, dels på grund

av att dess eventuella genomförande vore en administrativ åtgärd, som ej

medförde några särskilda kostnader, borde emellertid här ej närmare beröras

reservofficerarnas rekrytering på nämnda sätt.

Enligt verkställda beräkningar skulle reservofficersbehovet för flottan

under perioden 1919—1934 uppgå till 160 a 170 officerare. För närvarande

upptoge rullorna 163 sådana officerare, av vilka omkring 100

anses påräkneliga inom 14 dagar efter utgången mobiliseringsorder. För

utbildningen vid flottan hade under åren 1888—1900 årligen antagits 10

reservofficersaspiranter. Efter sistnämnda år hade staten upptagit 20 dylika

beställningar, vilka dock icke alltid kunnat besättas.

Ö 7

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Riksdagens skrivelse nr 1.

Statistiken utvisade, att avgången under reservofficersaspirantutbildningen

kunde beräknas till 15 % och årliga avgångsprocenten därefter till

1,5 %. Då medelåldern vid utnämningen till reservofficer varit mellan 24

och 25 år, skulle sålunda reservofficersorganisationen, om årligen 20 reservofficersaspiranter

antoges och reservofficerarna vore tjänstskyldiga till utgången

av det år, då 45 års ålder uppnåddes, beräknas lämna en rullförd

tillgång av omkring 300 reservofficerare. Då i regel omkring 67 % av

dessa torde kunna påräknas såsom disponibla vid mobilisering, skulle genom

antagning av det nu i stat upptagna antalet av 20 reservofficersaspiranter

årligen, behovet av reservlöjtnanter och reservunderlöjtnanter för flottan

bliva tillgodosett, även om medelåldern vid utnämningen till reservofficer

skulle ökas till mellan 25 och 26 år.

Genom att såsom villkor för antagning till reservofficersaspirant

uppställa helt eller delvis fullgjord värnpliktstjänstgöring eller förutvarande

stamanställning under viss minimitid komme avsevärda förbättringar att ernås

i reservofficersaspiranternas utbildning. Än bättre bleve denna utbildninggenom

att, såsom i chefens för marinstaben skrivelse den 25 sept. 1913

angående reservofficersutbildningen föreslagits, reservofficer omedelbart efter

utnämningen till reservunderlöjtnant fullgjorde ett års tjänstgöring i en

följd, och vore det synnerligen lämpligt, att denna tjänstgöring fullgjordes

i stället för nu föreskriven repetitionsövning under sjätte året efter reservofficersutnämningen.

Den föreslagna ändrade utbildningen av reservofficersaspiranter och

reservofficerare har grafiskt framställts i efterföljande tablå.

Tablå utvisande gången av utbildningen för reservofficersaspiranter och reservunderlöjtnanter.

Juni.

Juli.

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Jan.

Febr.

Mars.

April.

Maj.

Juni.

Juli.

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Jan.

Febr.

Mars.

April.

Maj.

Juni.

Juli.

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Jan.

Febr.

Mars.

April.

Maj.

Juni.

Juli.

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Jan.

Febr.

Mars.

April.

Maj.

Juni.

Juli.

Aug.

Sept.

1) Vämplik

Vpl.

i land.

t

tiga, som avlagt sjökaptens

Vpl. underbefäl. «)

examen.

R. 0. A.

R. 0.

R. 0.

2) Värnplik

Vpl

i land.

1--

tiga, som avlagt styrmans

Vpl. underbefäl.

examen.

rlovade för avläggande av sjö- kaptensexamen.

R. 0. A.

i 1

1 -1

«) antagning till reservofficersaspirant.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

263

Den önskan, som — enligt vad chefen för marinstaben anfört —

förefunnes att reservofficer vid flottan måtte, såsom vid armén är fallet,

kunna befordras till kaptens grad, syntes vara värt beaktande.

Beträffande pensionering av f. d. stamofficerare kvarstående i reserven

och av i reserven utnämnda stamutbildade officerare och underofficerare

har uttalat, att något behov icke förelåge att genom särskild pension

förmå ifrågavarande personal att vid avskedstagandet före uppnådd pensionsålder

ingå i reserven, varför ett av chefen för marinstaben uppgjort

förslag om pensionering och repetitionsövning för vissa f. d. stamanställda

officerare icke ansåges böra biträdas.

Något yrkande bär icke i proposition nr 60 gjorts i vad angår reservpersonalen,

men de utredningar, som ovan bliyit omnämnda, hava legat

till grund för två sedermera avgivna propositioner till riksdagen, nämligen

propositionen nr 246 angående upprättande av reservstater för marinen

samt propositionen nr 247 med förslag om ändring i och tillägg till

pensioneringsgrunder för flottans befäl och underbefäl.

Mot de i proposition nr 60 angivna grunderna för en förändring av ^^ImAe

reservofficerares utbildning m. m. har riksdagen icke något att erinra.

Beträffande riksdagens beslut i fråga om upprättandet av reservstater

vid marinen ävensom om ändring i pensioneringsgrunder redogör

riksdagen i annat sammanhang.

XI. Be värnpliktiga.

I propositionen nr 60 har redogjorts för nuvarande tjänstgörings- p,op. nr 60.

förhållanden för flottans värnpliktiga.

Beträffande uttagning av värnpliktiga till flottan har framhållits att

de verkställda personalberäkningarna utvisade, att mobiliseringsbehovet

jämväl med hänsyn till den föreslagna flottplanens omfattning alltjämt

torde kunna fyllas genom inskrivning av samma antal värnpliktiga som

hittills. Genom vissa indragningar och andra åtgärder kunde även fredsbehovet

av värnpliktiga bringas till överensstämmelse med det antal värnpliktiga,

som enligt hittills gällande bestämmelser tilldelats flottan. Flottplanens

genomförande skulle sålunda icke behöva föranleda ändrad uttagning

till flottan.

Då emellertid i det nu framlagda förslaget till ny värnpliktslag förutsatts,

att inträdet i värn pliktsåldern skulle äga rum ett år tidigare än nu,

syntes det dock nödvändigt att förutsätta, att den till flottan årligen in
-

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Riksdagens skrivelse nr 1.

skrivna, sjömanshusen tillhörande värnpliktskontingenten i framtiden komme

att minskas, dels därigenom att flottan ginge miste om alla dem, som inskrivas

å sjömanshus först under det år, då 20 års ålder uppnås, och dels

därigenom att ett färre antal än förut vid tiden för inskrivningen uppnått

den för ovillkorlig inskrivning i flottan erforderliga sjötiden.

För att under sådana förhållanden säkerställa den för flottan erforderliga

årskontingentens storlek har förordats, vad angår de å sjömanshus

inskrivna, att den för ovillkorlig inskrivning vid flottan erforderliga sjötiden

bestämmes till sex månader samt att övriga å sjömanshus inskrivna värnpliktiga

tilldelades flottan enligt bestämmelser, som Konungen meddelar.

Det har vidare uttalats i propositionen, att för flottans vidkommande

förefunnes ur synpunkten av behovet vid mobilisering ingen anledning att

sänka tiden för värnpliktsåhlerns inträde. För att emellertid åstadkomma

överensstämmelse med förhållandena, sådana de föreslagits för hären, borde

även för flottan stadgas, att värnplikten skulle inträda med det kalenderår,

under vilket den värnpliktige fyllde tjugo år.

Beträffande utbildningstiden för huvuddelen av flottans värnpliktiga

har i propositionen uttalats följande.

Inom de större nationerna hade värnpliktsprincipen tillämpats i mycket

stor utsträckning, varigenom såväl krigsberedskaps- som utbildningskraven

kunnat på ett tillfredsställande sätt tillgodoses. Stammanskapets numerär

hade härigenom kunnat nedbringas och möjligheten att från de värnpliktigas

led rekrytera såväl reservunderbefälet som stammanskapet har avsevärt ökats.

Den för fluktuationer på arbetsmarknaden m. m. känsliga rekryteringen av

stammanskapet hade man på så sätt lyckats i avsevärd grad säkerställa. Samtidigt

hade kostnaderna för personalen kunnat begränsas, och de värnpliktiga

hade under övningstiden beretts tillfälle att inhämta de kunskaper och

färdigheter, av vilka de under sin borgerliga verksamhet kunde hava väsentlig

nytta.

Med den korta övningstid, som hos oss hittills kommit flottans värnpliktiga

till del, hade nyss angivna, med den längre tjänstgöringstiden förenade

fördelar endast i ringa mån kunnat uppnås.

Under en stor del av året vore för närvarande vår flottas krigsberedskap

alltför svag, och den knappa utbildningstiden hade nödvändiggjort ett

för starkt forcerat arbete med därav följande mindre goda resultat, varjämte

över huvud taget tiden måste anses vara för knappt tillmätt för bibringande

av tillräcklig vana och säkerhet vid hanterandet av nutidens invecklade

sjökrigsmateriel.

Att ensamt genom en annan fördelning av nuvarande övningstid

avhjälpa den brist i flottans krigsberedskap, som för närvarande förefinnes

s. 265 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

265

läte sig ej göra, något som de på föranstaltande av fjärde försvarsberedningen

verkställda utredningarna även tydligt givit vid handen. Det vore ej heller

möjligt att inom ramen av den nuvarande övningstiden för de värnpliktiga

åstadkomma ett mera tillfredsställande utbildningsresultat, i följd varav en

utsträckning av övningstiden vore nödvändig för att under varje tid av året

ett tillfredsställande antal någorlunda utbildade värnpliktiga skulle finnas i

tjänstgöring.

För huvuddelen av flottans vapenföra värnpliktiga ansåges övningstiden

böra utsträckas från 300 till 360 dagar.

Fördelningen skulle vara följande:

A sjömanshus inskrivna värnpliktiga skulle tjänstgöra i 360 dagar i

en följjj med början under första året.

Ä sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga skulle tjänstgöra,

om de inskrivits till sjötjänst eller stationstjänst, i 360 dagar, antingen

i en följd med början under första eller andra året eller ock, där

Konungen till följd av särskilda omständigheter prövade nödigt, med en

första tjänstgöring om 260 dagar under första eller andra eller under första

och andra året samt en repititionsövning om 100 dagar under fjärde året.

Värnpliktiga sjökaptener, styrmän och maskinister förut sattes skola

tjänstgöra i femhundra dagar i en följd med början under första året för

att bibringas kompetens för tjänstgöring som underbefäl.

Värnpliktiga ingenjörer ansåges böra erhålla militärutbildning

ävensom fackutbildning under 365 dagar med början under första året,

dock efter de 2 första årskurserna vid tekniska högskolan (eller däremot

svarande vid Chalmerska institutet) samt facktjänstgöring under 135 dagar

efter avlagd examen vid någondera av sagda läroanstalter, dock senast

under 7:e året.

Värnpliktiga studenter förutsattes skola erhålla militärutbildning och

fackutbildning i 105 dagar under första året eller efter avlagd examen

vid handelshögskolan samt fackutbildning och facktjänstgöring i 395

dagar efter avlagd examen vid sagda läroverk, dock senast under 4:e året.

Värnpliktiga läkare ansåges höra erhålla militärutbildning under

90 dagar under första året samt, efter avlagd medicine kandidatexamen och

med godkännande betyg fullgjord föreskriven tjänstgöring för medicine

licentiatexamen vid Serafimerlasarettets medicinska kliniker (4 månader)

och kirurgiska kliniker (4 månader), fackutbildning och facktjänstgöring i

trehundrasextiofem dagar. De skulle erhålla en avkortning med 45 dagar

i tjänstgöringstiden.

Flottan i övrigt tilldelade värnpliktiga studenter och med dem likställda

förutsattes skulle erhålla en tjänstgöringstid av 500 dagar att fullBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 Käft. (AV 1.) 34

s. 266 Kontrollera mot PDF

266 Riksdagens skrivelse nr 1.

göras av vid högskolor studerande, på sätt Konungen närmare förordnade,

och av övriga i en följd.

Beträffande icke vapenföra värnpliktiga har framhållits, att med nuvarande

tjänstgöringstider yrkesutbildade icke vapenföra värnpliktiga måste

under pågående sjöexpeditioner ombytas, vilket givetvis vållar olägenheter.

Vad militärarbetare beträffade, så motsvarade det flottan tilldelade antalet

icke behovet.

På grund av dessa och även andra omständigheter har förordats, att

tjänstgöringstiden för de icke vapenföra måtte utsträckas till 240 dagar. Icke

vapenföra studenter, sjökaptener, styrmän m. fl. förutsattes skola tjänstgöra

under 360 dagar.

Genom nedanstående grafiska tabeller har i propositionen åskådliggjorts,

huru tjänstgöringsförhållandena för de olika kategorierna av flottans

värnpliktiga lämpligen skulle kunna ordnas.

Värnpliktiga inskrivna till allmän tjänst och sjötjänst.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Jnlij

Ang.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Allmän

tjänst l:a året

Sjötjänst 2:a året

2:a året

3:e året

Allmän tjänst

Sjötjänst

s. 267 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

Värnpliktiga ingenjörer.

267

Värnpliktsår.

Jan.

Febr.

Mars.

April. Maj.

Juni.

Juli.

Ang.

Sep t.

Okt.

Nov.

Dec.

Summa

dagar.

l:a året, dock efter de

2 första årskurserna

vid tekniska högskolan(eller

däremot

svarande vid Chalmerska

institutet) .

Efter avlagd examen

vid tekniska högskolan

eller Chalmerska

institutet

(dock senast under

7:e året) .....

A) Militär- och fackutbildning.

365

Militärutbildning.

Fackutbildning å

långresefartyg.

Fackutbildning å långresa- Fackutbildfartyg.

ning.

a)

B) Facktjänstgöring

b)

135

Summa

500 1

a) = utnämning till underofficerskorpral.

b) = vid mobilisering kan konstituering till mariningenjör i reserven äga rum.

Värnpliktiga intendenter.

Yärnpliktsår.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Ang.

Sept.

Okt.

Nov.

t, Summa

Dec‘ dagar.

l:a året eller efter av- lagd examen vid

handelshögskolan .

Efter avlagd examen

vid handelshögsko- lan, dock senast un- der 4:e året ....

A.

B.

Mil

Facl

tärutt

cutbil*

ildnin

? och

fackut

bildnii

ig • •

g • •

a)

105.

395.

500.

ning

)ch fat

ktjäm

tgörin

Militärutbildning och

fackutbildning, om ej

fullgjord enligt A.).

b)

S

amma

a) = utnämning till underofficerskorpral.

b) = vid mobilisering kan konstituering till marinintendent i reserven äga rum.

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Riksdagens skrivelse nr 1.

Värnpliktiga läkare.

Värnpliktsår.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Summa

dagar.

l:a året ......

Under något av åren

4—11 (rättighet ti- digare, om stipule- rade villkor fyllda)

a) Fi

ckutbil

B

dning

) Facl

A) 1

.afbild

lilitär

iitbildi

ting .

T

90

365

45

500

ning o

ch fat

PT

Ä

§*

ÖB

tgörin;

C) A

rkortn

ing i 1

j än st g-

örings

tiden

g

amma

a) = utnämning till marinläkarestipendiat över stat.

Icke vapenföra värnpliktiga.

Väm-

plikts-

år.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Summa

dagar.

l:a året.

2:a året.

2:a året.

Vs års

dassen

V

s årskl

issen.

240

240

s. 269 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

269

Övergången till de föreslagna tjänstgöringsförhållandena förutsattes

i propositionen kunna ske enligt nedanstående diagram.

19 15.

19 16.

19 17.

19 18.

§''! g>1s i g

►s^S-<Sl-!b^II208ä

g 1Ji«

c, no

eg O f—‘.fr 3 3 O °

Ö b b bn ^"cL*** ^ Ö

j a a 53 o M o o

kl 1914 ä .................

220 m. av

kl. 1914 y................................

kl. 1915 ä

19*n

Va kl. 1915 y

625

m.

kl. 1915

kl. 1916- V* kl. 1915 y -

kl. 1916

kl. 1917-

kl. 1917

} = till allmän tjänst inskrivna värnpliktige.

J= > sjötjänst > >

Av detta diagram framginge, att den i början av innevarande år såsom

årsklass 1914 inskrivna årskullen 1893 borde fullgöra tjänstgöringen enligt

nu gällande bestämmelser, men att med hänsyn till betydelsen av en

hastig övergång till den föreslagna värnpliktstjänstgöringen denna borde

till sin fulla utsträckning tillämpas från och med årskullen 1895. Denna

årskull borde såsom årsklass 1915 inskrivas i ordinarie tid år 1915.

övergångsbestämmelserna kunde följaktligen begränsas till att huvudsakligen

gälla endast årskullen 1894, varvid lämpligen de sjömanshus tillhörande

borde inskrivas vid ordinarie inskrivning vintern 1915 samt de

rullföringsområde tillhörande på hösten 1914. De båda årsklasser, som

tillhörde sjömanshus och som avsåges att inskrivas under nästkommande

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Riksdagens skrivelse nr 1.

år, syntes till åtskillnad sinsemellan böra benämnas 1915 äldre (1915 ä)

och 1915 yngre (1915 y), liksom den årsklass, som tillhörde rullföringsområde

och som redan vore inskriven, borde, såsom chefen för lantförsvarsdepartementet

föreslagit, benämnas 1914 äldre (1914 ä) till åtskillnad

från den, som avsåges att inskrivas i höst och som lämpligen borde kallas

1914 yngre (1914 y).

Att anordna en extra inskrivning hösten 1914 för de å sjömanshus

inskrivna, som tillhörde årskullen 1894, i likhet med vad som föreslagits

för de rullföringsområde tillhörande, syntes icke låta sig göra.

Desamma borde nämligen i så fall redan i november i år inrycka till

tjänstgöring. Då här vore fråga om yrkessjömän, vilka till ett stort antal

icke befunne sig inom landet och till vilka underrättelserna om den extra

inskrivningen och förändrade inryckningsåldern knappast i tid kunde nå,

bleve det nödvändigt att låta övergången beträffande dessa värnpliktigas

tjänstgöring försiggå senare.

Den kontingent av årsklassen 1914 y, som inskreves vid flottan,

borde begränsas till en tredjedel av sin vanliga storlek. Densamma borde

inrycka^ till tjänstgöring vid flottan i februari 1915.

År 1915 skulle vid inskrivningen inom sjörullföringsområde tvenne

årskullar, nämligen 1894 års och 1895 års inskrivas i allmän tjänst såsom

årsklasserna 1915 ä och 1915 y. Den del av årsklassen 1915 y, som tilldelades

flottan, syntes böra uppdelas på två ungefär lika stora kontingenter,

av vilka den ena borde inrycka samtidigt med 1915 ä i början av

november 1915 och den andra vid samma tid påföljande år.

Under tiden november 1915—oktober 1917, sålunda under två år,

komme på så sätt en och en halv årsklass, tillhörande den allmänna tjänsten,

att på en gång vapenövas vid flottan.

För sjökaptener och styrmän samt maskinister av l:a och 2:a klass

skulle den nya övningstiden inträda med årsklassen 1915 ä samt för ingenjörer,

intendenter och läkare ävensom för studenter och med dem likställda

med årsklassen 1914 y, och skulle samtliga dessa värnpliktiga inrycka till

tjänstgöring sommaren 1915.

Vidare syntes det önskvärt att låta den föreslagna förlängda tjänstgöringstiden

för de icke vapenföra inträda snarast möjligt, d. v. s. från

och med årsklassen 1914 y.

Genom att låta samtliga militärarbetare m. fl. tillhörande 1914 ä,

vilka redan blivit inskrivna, inrycka till tjänstgöring instundande höst och

samtliga militärarbetare, tillhörande årsklassen 1914 y, i februari 1915

kunde stationerna och varven erhålla en högst värdefull hjälp för fullgörande

av erforderliga handräckningsgöromål.

s. 271 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

271

Med hänsyn till det alltjämt förefintliga, stora behovet av skrivbiträden

inom de militära expeditionerna borde jämväl den föreslagna ökade

tjänstgöringstiden för icke vapenföra sjökaptener, styrmän och maskinister

av l:a och 2:a klass tillämpas från och med årsklassen 1915 ä och för

icke vapenföra studenter m. fl. från och med årsklassen 1914 y.

Genom att anordna övergången på sätt ovan angivits, komme det

nya värn pliktssystemet att vara infört vid flottan från slutet av år 1915.

Någon extra inryckning under övergångstiden behövde ej anordnas.

Genom att sålunda under övergångsåren ett i det närmaste dubbelt

så stort antal värnpliktiga mot vanligt vapenövas, ökades kostnaderna härför

under sagda år.

I proposition nr 156 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagén att Prop.nr 156

till bestridande av kostnaderna för övning vid flottan av värnpliktiga, tillhörande

årsklasserna 1914 yngre och 1915 äldre, bevilja ett anslag av

1,300,000 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett belopp av 500,000

kronor, att utgå av värnskattemedel.

Enligt de beräkningar, som framläggas i sistnämnda proposition

framgår att kostnaderna fördela sig sålunda:

Penningbidrag............. 160,788

Familjeunderstöd............ 9,000

Beklädnadskostnader........... 313,756

Hämtningskostnader........... 41,445

Extra utgifter............. 50,000

Natura underhåll............ 438,503

Flottans övningar............ 300,000

Tillsammans kr. 1,313,000

Avrundat 1,300,000

Eders Kungl. Maj:t har i proposition nr 61 avgivit förslag till lag an- Prop. nr 61.

gående förlängd tjänstgöring i vissa fall för värnpliktiga, tillhörande flottan,

avseende att tillförsäkra flottan ett antal utbildade å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga såsom ersättning för eventuellt förekommande brist på manskap

inom sjömanskåren.

För riksdagens beslut i anledning av nämnda proposition redogöres

under avdelning IV.

Vad angår i propositionen nr 156 framlagda förslag rörande en- Riksdagens

gångskostnader för övning av värnpliktiga, tillhörande årsklasserna 1914 uttalande.

yngre och 1915 äldre, har riksdagen efter verkställd granskning av till
-

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Riksdagens skrivelse nr 1.

hörande beräkningar ej haft något att mot desamma erinra. Av riksdagens

beslut rörande penningbidrag och penningtillskott till de värnpliktiga föranledes

emellertid en jämkning i totalbeloppet, 1,300,000 kronor. Inom

vederbörande utskott verkställda beräkningar angående denna jämkning

giva sålunda vid handen, att penningbidrag och penningtillskott

erfordras till en sammanlagd summa av 314,416 kronor, i stället för det

motsvarande beloppet enligt de i propositionen tillämpade beräkningsgrunderna,

160,788 kronor. Totalsumman ökas därigenom från 1,300,000 kronor

till 1,453,628 kronor, vilket belopp synts riksdagen böra avrundas till

1,450,000 kronor.

XII. Krigsberedskap och övningar.

Prop. nr 60. Beträffande flottans krigsberedskap och övningar har i propositionen

redogjorts för

dels »utredning och förslag till plan för flottans krigsberedskap och

övningar jämte tillhörande kostnadsberäkningar» (»förslag till normalövningsplan»),

dels hemlig »utredning angående frågor om flottans krigsberedskap

och mobiliseringsplaner, som beröra planen för flottans övningar» (»utredning

angående mobilisering»), avgivna av chefen för marinstaben den 25

september 1913.

Däri hade bland annat framhållits, hurusom en ständig och hög krigsberedskap

hos flottan vore av största vikt för fredens och neutralitetens

bevarande och för avvärjande av krigiska överrumplingar.

Betingelserna för en hög grad av krigsberedskap vore att till sin

storlek och sammansättning väl avvägda fartygsförband ständigt vore rustade

med fulltaliga och samövade besättningar samt att icke rustade fartyg

snabbt och säkert kunde färdigställas, d. v. s. utrustas och bemannas

med disciplinerade och väl utbildade besättningar.

De ständigt rustade fartygsförbandens såväl materiella sammansättning

och styrka som stridsvärde i övrigt vore direkt beroende av bland

annat övnings- och utbildningsplanerna. På grund härav måste vid dessas

uppgörande hänsyn tagas till vidmakthållandet av flottans krigsberedskap.

övningarna måste därför till stor del göras beroende av krigsberedskapens

krav.

En viktig del av flottans organisationsplan vore därför den s. k. »norinalövningsplanen»,

d. v. s. planen för flottans krigsberedskap och övningar.

De planer, som i propositionen med tillhörande tabeller finnas uppgjorda

för flottans organisation, krigsberedskap och övningar, hava sam
-

s. 273 Kontrollera mot PDF

273

Riksdagens skrivelse nr 1.

manförts till tre avdelningar, rörande »Sjöstridskrafternas sammansättning»,

»Sammanställning av fartygens förläggande i krigsberedskap» samt »Normalövningsplan».

Fartygsmaterielen, såväl den som ingår i kustflotta som ock den,

vilken ingår i lokalstyrkorna, hava indelats i två linjer, nämligen

l:a linjen, omfattande sådana fartyg, som enligt organisationsplanen

och den därpå grundade normalplanen för flottans krigsberedskap och övningar

borde innehava högsta möjliga krigsberedskap och därav betingad

tillgång på ständigt tjänstgörande, fulltaliga och övade eller under övning

varande mobiliseringsbesättningar, samt

2:a linjen, omfattande de fartyg, vilka till följd av erforderlig reparation

eller översyn icke vore rustade, eller som på grund av dem tillkommande

uppgifter vid mobilisering icke med nödvändighet behövde vara klara

omedelbart vid ett krigsutbrott och på den grund äro avsedda att i största

möjliga utsträckning bemannas med reservpersonal samt f. d. stamanställt

manskap och övriga vid mobilisering inryckande värnpliktiga.

Genom denna anordning kunde göras besparingar ifråga om stampersonalens

numerär, varjämte för minsta kostnad kunde erhållas ej blott

en relativ effektiv krigsberedskap utan även ett säkerställande av personalens

för flottans krigsduglighet så nödvändiga övningar i materielens

handhavande.

Riksdagen vill i föreliggande fråga erinra därom, att riksdagen i skri- Riksdagens

velse den 30 maj 1912 i fråga om flottans övningar uttalat, att den an- wttalandesåge

det vara av stor vikt, att tillräckliga medel beräknades för desamma, på

det att personalens utbildning och flottans krigsberedskap måtte kunna

som sig bör vidmakthållas samt att, liksom den hittills gällande övningsplanen

i sina huvuddrag framlades för 1901 års riksdag, huvuddragen av

den reviderade övningsplanen borde, innan den vunne tillämpning, föreläggas

riksdagen i samband med beräkning över de kostnader, som av

densamma komme att föranledas.

Riksdagen, som tagit del av de planer för flottans krigsberedskap

och övningar jämte tillhörande kostnadsberäkningar, som finnas i propositionen

nr 60 med tillhörande bilagor intagna, har icke något att erinra mot

de grunder, enligt vilka dessa planer blivit uppgjorda, men vill riksdagen

i samband härmed erinra därom, att ett genomförande av den förordade

nybyggnadsplanen medför vissa jämkningar i den av Eders Kungl. Maj:t

framlagda planen för krigsberedskap och övningar.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 käft. (Nr 1.)

35

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Riksdagens skrivelse nr 1.

Kustartilleriet.

Proposition nr 60 innehåller under avdelning B huvuddragen av

Kungl. Majrts förslag rörande kustartilleriet. Fullständig redogörelse för

detta förslag lämnas uti en i propositionen omnämnd hemlig bilaga, del II,

benämnd Plan för det fasta kustförsvarets ordnande. Ifrågavarande plan

utgör bland annat motivering för det förslag angående vissa engångsutgifter

för kustartilleriet, som Kungl. Maj:t framlagt i proposition nr 156.

Kustbefästningarna och deras materiel.

XIII. Nyanläggningar och nyanskaffningar.

Trop. nr 60. Efter angivande av äldre utredningar rörande vårt fasta kustförsvar

omförmäles i proposition nr 60, att andra försvarsberedningen på sin tid

anhållit om verkställandet av en ny utredning dels angående kustbefästningarnas

tillstånd, effektivitet och krigsberedskap samt de åtgärder, som

måste anses oundgängligen nödvändiga för att med minsta möjliga kostnad

avhjälpa eventuella brister i nämnda hänseenden, dels rörande sättet för

anordnande av en replipunkt för flottan å mellersta Norrlands kust. Med.

anledning härav hade chefen för kustartilleriet, chefen för fortifikationen,

chefen för marinförvaltningen och chefen för marinstaben anmodats att

gemensamt verkställa den begärda utredningen.

Cheferna hava påvisat, hurusom kustfästningarna i många väsentliga

hänseenden ingalunda kunde fylla sina uppgifter, samt hava betecknat

kustfästningarnas skyndsamma förstärkande såsom den för närvarande allra

viktigaste angelägenheten beträffande rikets försvar. Fullständiga förslag

hava framlagts såväl till förstärkande av nuvarande kustbefästningar som

till anordnande av en befäst replipunkt för flottan å mellersta Norrlands

kust. Genomförandet av dessa förslag hava beräknats kräva en kostnad

för en gång av omkring 34,232,000 kronor.

Andra försvarsberedningen har med fasthållande av huvudgrunderna

för chefernas förslag, under medverkan av sakkunniga, uppgjort ett reducerat

förslag till dét fasta kustförsvarets ordnande. I beredningens betänkande

har framhållits, att kustbefästningarna vore i stort behov av att förstärkas,

samt att en befäst replipunkt vid Härnösand vore av allra största

betydelse för flottans deltagande i försvaret av övre och mellersta Norrland;

s. 275 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

275

däremot ansåges Fårösunds kustposition kunna indragas. Beredningen har

uttalat såsom sin åsikt, att det för landets försvar vore en angelägenhet av

utomordentlig betydelse, att åtgärder till stärkande av det fasta kustförsvaret

bliva med största möjliga skyndsamhet vidtagna. Genomförandet

av andra försvarsberedningens förslag till det fasta kustförsvarets ordnande

har angivits kräva en kostnad för en gång av 12,803,400 kronor, vilken

uppgift dock delvis grundade sig på approximativa beräkningar.

Samtliga myndigheter, som avgivit yttranden över beredningens förslag,

hava i allo tillstyrkt detsamma. Myndigheterna hava visserligen,

utöver vad beredningen upptager, föreslagit en del förstärkningar, vilka

synts dem böra komma till utförande redan under de närmaste åren, men

ingen myndighet har uttalat den åsikten, att ifrågavarande förstärkningar

borde sättas före något av vad beredningen upptagit.

Departementschefen har inlett sitt eget yttrande med en redogörelse

för det fasta kustförsvarets uppgifter och dess betydelse särskilt för vårt land.

Denna redogörelse har sammanfattats sålunda, att ett välordnat fast kustförsvar

vore av största betydelse för rikets försvar i dess helhet och att vårt

land ägde särdeles goda naturliga förutsättningar för skapandet av ett fast

kustförsvar, som väl förmådde fylla sina uppgifter.

Härefter har departementschefen framhållit, att föreliggande utredningar

rörande vårt fasta kustförsvar utvisade, att detsamma för närvarande

lede av betänkliga brister, vilkas snara avhjälpande vore ett trängande krav.

Den plan för vårt fasta kustförsvars stärkande under de närmaste åren, som

framlagts av andra försvarsberedningen, hade departementschefen funnit

vara väl avvägd. Frågan om indragning av Fårösunds kustposition hade

dock ansetts tills vidare böra lämnas öppen av skäl, som närmare angivits

i förutnämnda, till propositionen fogade hemliga bilaga.

Eders Kungl. Maj:ts förslag till nyanläggningar och nyanskaffningar

för det fasta kustförsvaret omfattar dels vad andra försvarsberedningen

föreslagit, dels därutöver vissa ytterligare förstärkningar.

I överensstämmelse med beredningens förslag har sålunda Eders

Kungl. Maj:ts proposition upptagit:

en avsevärd förstärkning av våra nuvarande viktigaste kustfästningar;

samt

anläggandet av en ny kustposition vid Härnösand, Hemsö kustposition.

Kostnaden för dessa nyanläggningar och nyanskaffningar beräknas

emellertid till 13,104,290 kronor i stället för till det belopp, 12,803,400,

som beredningen approximativt angivit.

Utöver andra försvarsberedningens förslag har vidare Eders Kungl.

Maj:ts proposition upptagit:

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Riksdagens skrivelse nr 1.

för anskaffande av ytterligare en artilleripjäs till visst batteri inom

Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning ett belopp av 371,000 kronor;

till eldledningsanordningar vid nuvarande kustbefästningar ungefär

hälften av det härför erforderliga beloppet eller 180,000 kronor; samt

för anordnande av minförsvar i övre Norrland ett belopp av 93,400

kronor.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts i proposition nr 60 framlagda förslag

skulle sålunda till nyanläggningar och nyanskaffningar för det fasta kustförsvarets

stärkande under åren 1915—1919 erfodras ett sammanlagt belopp

av 13,748,690 kronor. Häri ingå icke några kostnader för Fårösunds kustposition.

Skulle nämnda kustposition bibehållas, så borde, enligt vad i propositionen

omförmäles, ovan angivna belopp ökas med omkring 225,000 kronor.

Pi-op. nr 156. I propositionen nr 156 angående de engångsutgifter för sjöförsvarets

ordnande, som föreslås skola utgå av värnskattemedel, har Eders Kungl.

Maj:t begärt av riksdagen

dels att till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av

det fasta kustförsvaret med undantag av Fårösunds kustposition måtte

beviljas ett anslag av 13,748,690 kronor,

dels att ett belopp av 225,000 kronor måtte avsättas för att, på sätt

framdeles må närmare bestämmas, användas antingen till Fårösunds kustpositions

stärkande eller, därest denna skulle prövas böra nedläggas, till

andra försvarsanstalter på Gottland.

Följande tablå utvisar dessa engångsutgifters fördelning på olika år.

År 1915.

År 1916.

År 1917.

År 1918

o. följande.

Summa.

Xyanläggningar och nyanskaffningar för det

fasta kustförsvaret utom Fårösunds kust- position ................

Fårösunds kustposition eller andra försvars- anstalter å Gottland..........

2,750,000

225,000

2,750,000

2,750,000

5,498,690

13,748,690

225,000

Motioner. Vissa motionärer hava framhållit, att i fråga om det fasta kustförsvaret

icke blott själva planen för nybyggnader m. m. utan även fördelningen

av de äskade anslagsbeloppen på olika kustpositioner hänvisats till hemliga

aktstycken. Under sådana förhållanden vore det icke möjligt att till

denna del av propositionen foga några bestämda uttalanden om de be
-

s. 277 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1. 277

gärda anslagens behövlighet och lämplighet eller några precicerade ändringsyrkanden.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag till nyanläggningar och nyanskaffningar

för det fasta kustförsvaret hava samma motionärer i övrigt

O o

gjort följande uttalande.

»Då nu högst betydande förstärkningar inom det fasta kustförsvaret

synas vara oundgängligen nödvändiga, så måste det bliva av allra största

vikt att, i överensstämmelse med andra försvarsberedningens grundsats för

frågans behandling, ansträngningarna samlas på de viktigaste kustpositionerna,

för att ej kostnaderna skola alldeles växa oss över huvudet. Med

de ofantliga summor, som numera krävas vid moderna befästningsarbeten,

vore det tydligen ändamålslöst att splittra krafterna på allt för många

håll. Det måste därför, innan riksdagen går att bevilja så stora anslag,

som här sättas i fråga, göras fullt klart, att genom de samma det fasta

kustförsvaret verkligen tillgodoses efter enhetlig och fullständig plan och

för närmast överskådliga tid, så att icke, om dylika anslag lämnas, nya

äskanden snart åter framkomma. Vidare synes det oss, att det belopp,

vid vilket andra försvarsberedningen för sin del hade stannat, eller omkring

12,800,000 kronor, är så stort, att för dess beviljande väl må fordras

de synnerligen starka skäl, som beredningen synes hava funnit föreligga.

De ytterligare höjningar, som Kungl. Maj:t föreslagit — ungefär 465,000

kronor för ytterligare förstärkningar och 300,000 kronor på grund av höjda

kostnadsberäkningar — torde därför böra undergå en särskilt noggrann

granskning».

Vad särskilt Fårösunds kustposition angår, hava ifrågavarande motionärer

yttrat.

»Det synes oss, som borde Kungl. Maj:t vid framläggande av eu så

omfattande plan för kustförsvarets ordnande hava haft frågan om Fårösund

så bearbetad, att densamma ej behövt lämnas öppen. Och för vår

del måste vi uttala, att det synes oss oförenligt med verklig planmässighet

och ändamålsenlighet inom kustförsvaret, om ifrågavarande kustposition

skall bibehållas utan att kunna göra någon egentlig nytta för

Sveriges försvar i dess helhet eller för mötande av eventuella företag särskilt

emot Gottland. Behöva anstalter vidtagas till förstärkande av Gottlands

försvar, så böra dessa anstalter bliva av en för detta försvar mera

fruktbärande art.

En annan motionär har anfört följande.

»Med avseende å det förslag till förbättring och utveckling av de nuvarande

kustbefästningarna, som i regeringspropositionen framlagts, har

jag redan vid ärendets behandling inom andra försvarsberedningen fram
-

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Riksdagens skrivelse nr 1.

ställt några avvikande meningar. Min allmänna ståndpunkt är den, att jag

givetvis understödjer sådana regeringens anslagskrav, som avse att försätta

våra nuvarande fästningar i tidsenligt skick. Däremot hyser jag synnerligen

starka betänkligheter beträffande vissa detaljer angående den utveckling

av vårt kustbefästningsväsende, som regeringens hemliga bilaga

till propositionen upptager.

Ävenledes måste jag, i enlighet med den uppfattning, som var enhällig

inom försvarsberedningarna och som även torde delas av de marina

myndigheterna, bestämt hålla därpå att nedläggandet av Fårösunds kustposition

icke lämnas öppen, såsom regeringspropositionen föreslår, utan att

beslut härom fattas i sammanhang med det fasta kustförsvarets allmänna

ordnande. Det kan ej vara rimligt att bibehålla samt årligen utbetala

betydande summor för uppehållandet av en fästning, som numera icke är

behövlig och som för övrigt saknar allt egentligt försvarsvärde.

Då emellertid samtliga de ärenden, som angå det fasta kustförsvarets

ordnande, äro av strängt hemlig natur, finner jag mig icke här kunna i

detalj ingå på en framställning av de avvikande förslag, som jag skulle

önska framställa, utan har här endast velat angiva några allmänna synpunkter

för att sedermera inom försvarsutskottet framställa vid varje enskild

punkt i regeringsförslaget de särskilda yrkanden, vartill anledning

kan föreligga. Emellertid skall redan här antydas, att de inskränkningar

i regeringsförslaget, som jag kommer att föreslå, betyda ganska stora årliga

nedsättningar uti kostnaderna för kustartilleriet ävensom i de enligt

regeringsförslaget behövliga engångskostnaderna.»

S Vederbörande utskott har inhämtat kännedom om dels den utredning

rörande det fasta kustförsvaret, som på andra försvarsberedningens föranstaltande

verkställts av chefen för kustartilleriet, chefen för fortifikationen,

chefen för marinförvaltningen och chefen för marinstaben, dels andra försvarsberedningens

betänkande angående det fasta kustförsvarets ordnande.

I proposition nr 60 omnämnd hemlig bilaga, del II, innehållande

»Plan för det fasta kustförsvarets stärkande», har tillhandahållits vederbörande

utskotts ledamöter.

De detaljerade kostnadsberäkningar, som tillämpats i andra försvarsberedningens

förslag angående det fasta kustförsvarets ordnande, har utskottet

haft att tillgå, och efter därom gjord hemställan hava vidare till utskottet

överlämnats marinförvaltningens detaljerade beräkningar av kostnaderna

för i proposition nr 60 förordade nyanläggningar och nyanskaffningar

för det fasta kustförsvaret, i den mån ifrågavarande kostnadsberäkningar

skilde sig från de i andra försvarsberedningens förslag till
-

s. 279 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

279

lämpade. Den granskning av nämnda beräkningar, som inom utskottet

verkställts, bar icke givit riksdagen anledning att göra någon erinran. Slutligen

har vederbörande utskott erhållit del av vissa inom sjöförsvarsdepartementet

utförda beräkningar för användningen av ett belopp av

225,000 kronor, under förutsättning att Fårösunds kustposition skulle

bibehållas.

Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande nyanläggningar och nyanskaffningar

för stärkande av det fasta kustförsvaret med undantag av Fårösunds

kustposition har riksdagen funnit sig böra bifalla. Därvid förutsätter

emellertid riksdagen, beträffande anordnandet av minförsvaret i övre Norrland,

att beviljandet av härför avsett anslag icke kommer att grunda några

framtida krav på detta minförsvars utveckling till vidlyftiga försvarsanstalter.

Riksdagen har vidare ansett sig böra framhålla vikten av att de för

det fasta kustförsvarets stärkande förordade nyanläggningarna och nyanskaffningarna

bedrivas med all den skyndsamhet, som är möjlig utan att

särskild ökning av kostnaderna därav föranledes. Med hänsyn härtill har

riksdagen ansett sig böra medgiva Eders Kungl. Maj:t rätt att redan

under år 1914 förskottera för arbetenas påskyndande erforderliga medel.

Beträffande frågan om Fårösunds kustpositions bibehållande eller nedläggande

bör enligt riksdagens mening icke nu något definitivt beslut fattas.

Emellertid har riksdagen funnit önskvärt, att utredning och förslag framläggas

för 1915 års riksdag i frågan, huruvida nämnda kustposition lämpligen

må kunna ersättas av andra försvaranstalter.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i proposition nr 156 framställda

förslag om avsättande av 225,000 kronor till stärkande av Fårösunds

kustposition eller till andra försvarsanstalter på Gottland har riksdagen

ansett lämpligt, att av värnskattemedel för år 1915 avsättes nämnda summa,

att användas till försvarsanstalter på Gottland, på sätt framdeles må av

Konung och riksdag närmare bestämmas.

XIV. Kompletteringar m. m.

I proposition nr 60 har omförmälts, att andra försvarsberedningen Prop. nr 60.

verkställt en grundlig utredning rörande sådana kustartilleriet vidkommande

behov, vilka förutsatts skola under åren 1915—1919 tillgodoses genom

extra ordinarie anslag inom ramen av den vanliga budgeten. Over dessa

behov hade beredningen utarbetat en sammanställning, upptagande dels

ett belopp av 1,746,600 kronor för vissa specificerade kompletteringar och

anordningar, vilka beredningen funnit vara av sådan betjMelse, att de

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Riksdagens skrivelse nr 1.

snarast möjligt borde komma till utförande, dels ett belopp av 1,356,400

kronor för andra kompletteringar m. m. under tidsperioden.

Departementschefen har framhållit, att nyssnämnda specificerade kompletteringar

och anordningar sammanhängde med beredningens förslag till

nyanläggningar och nyanskaffningar och alltså ej kunde uteslutas utan att

planen i sin helhet rubbades, samt förklarat sig i likhet med beredningen

anse, att ifrågavarande kompletteringar och anordningar snarast möjligt

borde komma till utförande.

Riksdagens Riksdagen har icke funnit anledning att framställa någon erinran mot

w '' departementschefens uttalande i fråga om kustartilleriet vidkommande kompletteringar

m. m. under perioden 1915—1919.

Personalen.

XY. Grunder för personalberäkningen.

Prop. nr 60. Beträffande grunderna för personalberäkningen har i proposition nr 60

återgivits vad därom anförts dels i den förut nämnda, på andra försvarsberedningens

föranstaltande verkställda utredningen rörande det fasta kust
O

o

försvaret, dels i beredningens betänkande angående det fasta kustförsvarets

ordnande.

Departementschefen har förklarat sig icke hava något att erinra mot

de inom andra försvarsberedningen uppgjorda krigsbesättningslistorna för

kustartilleriet. Den till Eders Kungl. Maj:ts förslag hörande beräkningen

av kustartilleriets personalbehov vid mobilisering överensstämmer fullständigt

med den inom beredningen verkställda, med tillägg endast för ytterligare

en artilleripjäs i visst batteri inom Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs

fästning samt för minförsvaret i övre Norrland.

Riksdagens Riksdagen har icke något att erinra mot de i Eders Kungl. Mai:ts

iittcilcMcle o o O u

förslag beträffande kustartilleriet tillämpade grunderna för personalberäkningen.

XVI. Stampersonalen.

Prop. nr 60. j andra försvarsberedningens betänkande angående det fasta kustför
svarets

ordnande har, enligt vad av proposition nr 60 framgår, beträffande

kustartilleriets stampersonal inrymts dels förslag till dess sammansättning

s. 281 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

281

efter genomförd organisation och till uppsättningsplan för stampersonalen

under perioden 1915—1919, dels förslag om indelning av kustartilleriets

personal i två regementen och två kårer. Vidare har beredningen på anförda

skäl föreslagit, att frågan om kommendantsbefälet i Vaxholms och

Oscar-Fredriksborgs fästning nu provisoriskt ordnades så, att nämnda befäl

för såväl krigs- som fredstid uppdroges åt innehavaren av fredskommendanturen.

I propositionen har likaledes framlagts förslag till sammansättning av

kustartilleriets stampersonal och till uppsättningsplan för densamma. Dessa

förslag skilja sig från andra försvarsberedningens dels genom att fänriksinstitutionen

och i samband därmed stående ändring av officersbeställningarna

icke upptagits, dels genom tillkomsten av personal för ytterligare

en artilleripjäs i visst batteri inom Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs

fästning samt för minförsvaret i övre Norrland. Departementschefen har

förordat beredningens förslag om indelning av kustartilleriets personal i två

regementen och två kårer samt angående provisoriskt ordnande av frågan

om kommendantsbefälet i Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning.

Mot de i propositionen framlagda förslagen till sammansättning av

kustartilleriets stampersonal efter genomförd organisation och till uppsättningsplan

för nämnda personal under perioden 1915—1919 har riksdagen

intet annat att erinra än att, av skäl, som angivits beträffande flottans

stampersonal, halva antalet underlöjtnantsbeställningar bör vid genomförd

organisation hava ersatts av ett motsvarande antal beställningar för fänrikar

(oflicersaspiranter).

I sammanhang härmed vill riksdagen erinra, att vid kustartilleriet,

liksom vid övriga truppslag, fänrik efter två års godkänd provtjänstgöring

såsom sådan bör utnämnas till underlöjtnant, även om icke någon

underiöjtnantsbeställning är ledig.

Vidare har riksdagen funnit sig böra godkänna, att kustartilleriets personal

indelas i två regementen och två kårer, Vaxholms och Karlskrona

kustartilleriregementen samt Älvsborgs och Hemsö kustartillerikårer; dock

bör sistnämnda kår icke organiseras, förr än befästningsanläggningarna

inom Hemsö kustposition börja bliva färdiga.

Riksdagen får ävenledes uttala sin anslutning till departementschefens

anförande i fråga om provisoriskt ordnande av kommendantsbefälet i Vaxholms

och Oscar-Fredriksborgs fästning.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1 käft. (Nr 1.)

36

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Riksdagens skrivelse nr 1.

XVII. Reservpersonalen.

Pr°p. nr 60. j proposition nr 60 har berörts frågan om upprättandet av reserv
stater

vid marinen och lämnas en redogörelse angående grunderna för

en omläggning av kustartilleriets reservofficersinstitution.

För mintjänst avsedda reservofficerare skulle enligt de sålunda angivna

grunderna uttagas bland sjökaptener, vilka — förutom 500 dagars

tjänstgöring såsom värnpliktiga — undergått en särskild aspirantkurs av.

omkring tre månaders längd. Sådan reservofficer skulle vara skyldig att

omedelbart efter sin utnämning härtill fullgöra ett års tjänstgöring, varefter

någon vidare obligatorisk tjänstgöring under fredstid ej skulle förekomma.

Beklädnad sersättning borde utgå med 500 kronor och dagavlöningen

under aspirantkursen utgöra 3 kronor och 50 öre.

För artilleritjänst avsedda reservofficerare skulle uttagas bland värnpliktiga

med högre allmänbildning, vilka — förutom 500 dagars tjänstgöring

såsom värnpliktiga — undergått en reservofficerskurs av omkring tre månaders

längd. Sådan reservofficer skulle vara skyldig att fullgöra repetitionsövningar

i ungefär samma utsträckning, som för armén komme att

bestämmas, samt under såväl utbildning som tjänstgöring tillerkännas samma

förmåner som vid armén.

De årliga kostnaderna för kustartilleriets reservofficersorganisation, sedan

densamma blivit fullt genomförd, har beräknats till omkring 26,000 kronor

eller till omkring 11,000 kronor mera än vad nuvarande organisation kostar.

Riksdagens] Riksdagens beslut i fråga om upprättandet av reservstater vid ma
nttalande.

i rinen meddelar riksdagen i annat sammanhang.

Mot de i propositionen angivna grunderna för en omläggning av

kustartilleriets reservofficersinstitution har riksdagen icke haft något att

erinra.

XVIII. De värnpliktiga.

Trop. nr 60. Proposition nr 60 innehåller i fråga om de värnpliktiga dels en

motivering, vad särskilt kustartilleriet beträffar, för det förslag till värnpliktslag,

som framlagts i proposition nr 59, dels diagram utvisande

de värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden vid kustartilleriet såväl under

som efter övergångstiden.

Av dessa diagram framgår följande.

s. 283 Kontrollera mot PDF

283

Riksdagens skrivelse nr 1.

O

Årskullen 1894 har förutsatts skola inskrivas redan instundande höst

under benämningen årsklassen 1914 yngre, och vapenföra tillhörande denna

årsklass med undantag av studenter och likställda, skulle för första tjänstgöringen

indelas i två avdelningar. Den ena av dessa skulle inrycka till sådan

tjenstgöring under februari 1915, medan årsklassen 1914 äldre förut

befunne sig i tjänstgöring, samt den andra avdelningen inrycka under

november 1915 samtidigt med årklassen 1915. Studenter och likställda

av årsklasssn 1914 yngre skulle börja första tjänstgöringen i slutet av

juni 1915. Repetitionsövningen skulle för sistnämnda kategori infalla

» under år 1917 samt för övriga vapenföra av ifrågavarande årsklass under

år 1918. Icke vapenföra, tillhörande årklassen lyl4 yngre, skulle för sin

tjänstgöring i en följd jämväl uppdelas i två avdelningar med inryckning

för den ena avdelningen under februari 1915 och för den andra

under juni samma år.

Efter slutet av repetitionsövningen år 1918 skulle ordinära förhållanden

inträda med avseende på tjänstgöringen för kustartilleriets värnpliktiga.

I proposition nr 156 hava framlagts beräkningar över engångskostna-Prop. nr 156.

derna för övning vid kustartilleriet av årsklassen 1914 yngre samt förslag

angående dessa kostnaders täckande med värnskattemedel.

Fördelningen av ifrågavarande kostnader på de skilda utgiftsposterna

och åren framgår av följande tablå:

Anslag.

År 1915

År 1916

År 1917

År 1918

Summa

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Naturannderhåll åt personal vid kustar- tilleriet ...............

156,100

114,300

600

28,300

299,300

Kustartilleriets krigsberedskap och öv- ningar ...............

66,600

__

66,600

—

2,000

—

61,000

—

196,200

_

Kustartilleribeväringens avlöning och be- klädnad m. m............

157,000

_

110,000

_

1,200

_

41,800

_

310,000

_

Sjukvård för marinen.........

2,500

—

1,800

—

—

—

400

—

4,700

—

Samma

882,200

-

292,700

_

3,800

—

131,500

810,200

—

Riksdagens beslut i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag till Riksdagens

värnpliktslag meddelas i annat sammanhang.

De i proposition nr 156 framlagda beräkningarna över engångskostnaderna

för övning vid kustartilleriet av årsklassen 1914 yngre hava av

riksdagen granskats, och har riksdagen icke funnit anledning att mot dessa

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Riksdagens skrivelse nr 1.

beräkningar göra någon erinran. Av riksdagens beslut angående penningbidrag

och penningtillskott till de värnpliktiga, föranledes emellertid en

ökning av den av Kungl. Maj:t beräknade kostnaden, 810,200 kronor,

med omkring 9,500 kronor, därav 4,000 kronor för år 1915 och 5,500

kronor för år 1916. Sammanlagda kostnaden bliver alltså 819,700 kronor,

därav 386,200 kronor för år 1915.

Riksdagen har ej något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

att det belopp, som erfordras till bestridande av kostnaderna för övning

vid kustartilleriet av årsklassen 1914 yngre, skall utgå av värnskattemedel.

Sjöförsvarets kostnad.

Prop. nr 60. I de beräkningar över sjöförsvarets kostnad, som framläggas i pro
position

nr 60, hava anslagen under huvudrubrikerna departementet, överstyrelsen

och undervisningsverken upptagits gemensamt för flottan och

kustartilleriet, medan anslagen under huvudrubrikerna intendenturen, nybyggnad

och underhåll samt övningar upptagits skilda. Anslaget under

huvudrubriken diverse har för vinnande av överensstämmelse med andra

försvarsberedningens uppställning delvis uppdelats mellan de två vapnen.

XIX. Flottan.

Eders Kungl. Maj:t har beträffande flottan framlagt beräkningar över

anslagsbehoven för vart och ett av åren från och med 1915 till och med

1919 samt dessutom för åren 1924 och 1934.

Riksdagens Då riksdagen, enligt vad som framgår av det föregående, begränsat

e'' sina uttalanden om nybyggnadsplan m. m. till en femårsperiod, 1915—

1919, har riksdagen icke ansett sig böra utsträcka kostnadsberäkningarna

utöver sistnämnda år. Enär vidare anslagsbehoven för de olika åren inom

perioden i fråga bliva beroende av nybyggnadsarbetenas fortgång och i

samband därmed stående överföringar och utrangeringar av fartygsmateriel,

har riksdagen ej ansett erforderligt eller ens möjligt att utföra kostnadsberäkningar

för de mellanliggande åren utan har riksdagen verkställt sina

beräkningar allenast för år 1919.

De olikheter, som förekomma i de av Eders Kungl. Maj:t uppgjorda

kostnadsberäkningarna i förhållande till de av riksdagen uppgjorda, äro beroende

dels på den av riksdagen beslutade jämkningen i den av Eders

s. 285 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

285

Kungl. Maj:t framlagda nybyggnadsplanen dels på den härav föranledda

ändringen i planen för flottans krigsberedskap och övningar, och dels på

de av riksdagen beslutade penningbidragen och penningtillskotten till de

värnpliktiga.

Beträffande vissa särskilda anslag har riksdagen ansett sig böra anföra,

att i enlighet med vad som föreslagits i 1914 års senare statsverksproposition,

från anslaget till »sjöbeväringens vapenövningar samt beklädnad

och ersättning därför» blivit till anslaget till »flottans krigsberedskap

och övningar» (förut benämnt endast »flottans övningar») överförd den del

av det först nämnda anslaget, som varit beräknat att utgå till sjöbeväringens

vapenövningar. Anslagets återstående del är uppförd under förändrad

benämning »sjöbeväringens avlöning och beklädnad m. m.».

De extra ordinarie anslagen för år 1919 har riksdagen beräknat enligt

samma grunder som i Eders Kungl. Maj:ts proposition.

Anslagsbehoven för år 1919 enligt Eders Kungl. Maj:ts och enligt

riksdagens beräkningar framgå av nedanstående tabell:

Kungl. Maj:ts

beräkningar.

Riksdagens beräkningar.

Anslag.

År

1919.

Ökning

från år

1914.

År

1919.

Ökning

från år

1914.

Ökning i

förhållande

till Kungl.

Haj:ts be- räkningar.

I. Ordinarie anslag''.

A. Departementet 1 gemensamma . .

x , , 1 för flottan

B. Överstyrelsen | och kust. ■ ■

53,700

139,000

2,500

3,000

53,700

139,000

2,500

3,000

—

C. Undervisningsverken J artilleriet. . .

116,332

11,000

116,332

11,000

—

D. Avlöning m. m............

6,216,884

366,592

6,268,505

418,213

51,621

E. Intendentur .............

2,650,191

411,247

2,652,293

413,349

2,102

F. Nybyggnad och underhåll......

3,108,100

379,600

3,188,100

459,600

80,000

G. Övningar . •............

4,304,512

1,008,697

4,668,344

1,372,529

363,832

H. Diverse...............

631,179

102,800

631,179

102,800

—

Summa

17,219,898

2,285,436

17,717,453

2,782,991

497,555

II. Extra ordinarie anslag.

Till krigsfartygsmateriel.........

6,400,000

3,900,000

6,400,000

3,900,000

—

Övriga extra anslag gemensamma för flottan

och kustartilleriet...........

1,900,000

-2,633,473

1,900.000

—2,633,473

_

Samma

8,800,000

1.266,527

8,300.000

1,266,527

Summa summarum

25,519,898

8,551,963

26,017,453

4,049,518

497,555

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Riksdagens skrivelse nr 1.

XX. Kustartilleriet.

Prop. nr 60. Beträffande kustartilleriet har Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 60

framlagt beräkningar över anslagsbehoven för vart och ett av åren från

och med 1915 till och med 1919 samt dessutom för år 1924.

mHalande8 ^ överensstämmelse med vad som skett beträffande flottan har riks
dagen

i fråga om kustartilleriet inskränkt sig till att framlägga beräkningar

över anslagsbehovet för år 1919.

De olikheter, som riksdagens beräkningar förete i förhållande till

Eders Kungl. Maj:ts, äro uteslutande beroende på de av riksdagen beslutade

penningbidragen och penningtillskotten till de värnpliktiga.

Kustartilleriets anslagsbehov för år 1919 enligt Eders Kungl. Maj:ts

och enligt riksdagens beräkningar liksom ökningen från år 1914 framgå

av nedanstående tablå.

Anslag.

Kungl. Majrts beräkningar.

Riksdagens beräkningar.

År

1919.

Ökning

från år

1914.

År

1919.

Ökning

från år

1914.

Ökning i för- hållande till

Kungl. Maj:ts

beräkning.

Avlöning m. m.........

1,598,900

196,086

1,598,900

196,086

Intendentur ..........

724,900

52,461

724,900

52,461

—

Nybyggnad och underhåll....

529,000

22,300

529,000

22,300

—

Övningar...........

872,000

193,846

970,315

292,161

98,315

Diverse............

179,600

6,971

179.600

6,971

—

Summa

3,904,400

471,604

4,002,715

569,979

98,315

XXI. Sammanställning av beräknade kostnader för sjöförsvaret.

Prop. nr 60. I proposition nr 60 har lämnats en sammanställning av de utgifter under

femte huvudtiteln, utgifterna för handeln frånräknade, vilka beräknas bliva

erforderliga för vart och ett av åren 1915—1919 samt för åren 1924

och 1934.

Riksdagens Av skål, som förut angivits, inskränker riksdagen sig till att för år

1919 lämna en sammanställning av de utgifter under femte huvudtiteln,

utom för handeln, vilka beräknats bliva erforderliga. Efterföljande tabell

s. 287 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1. 287

innehåller en dylik sammanställning, såväl enligt Eders Kungl. Maj:ts som

utskottets beräkningar.

Flottan

och kust- artilleriet.

Flottan.

Kust-

artilleriet.

Summa för

sjöförsvaret.

År 1919 enligt

Kungl. Maj:ts

beräkning.

Ordinarie anslag.....

Extra ordinarie anslag . .

Summa

309,032

1,900,000

16,910,866

6,400,000

3,904,400

21,124,298

8.300,000

2,209.032

23,310,866

3,904,400

29,424,298

År 1919 enligt

riksdagens beräk- ning.

Ordinarie anslag.....

Extra ordinarie anslag . .

Summa

309,032

1,900,000

17,408,421

6,400,000

4,002,715

21,720,168

8,300.000

2,209,032

23,808,421 | 4,002,715

30,020,168

Riksdagen vill i sammanhang härmed erinra, att, till följd av riksdagens

beslut beträffande engångskostnaderna för sjöförsvarets ordnande

dessa kostnader, i Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 156 beräknade till

sammanlagt 24,195,890 kronor, ökas med 115,500 kronor för anordnande

av oljeeldning å fem av de nuvarande l:a kl. pansarbåtarna, 150,000

kronor för övning vid flottan av värnpliktiga, tillhörande årsklasserna »1914

yngre» och »1915 äldre» samt 9,500 kronor för övning vid kustartilleriet

av värnpliktiga, tillhörande årsklassen »1914 yngre», alltså med sammanlagt

275,000 kronor, till 24,470,890 kronor.

I anslutning till vad sålunda blivit anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

som beslutit antaga förordningar om värnskatt och angående statsverkets

värnskattefond, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts propositioner nr 60

angående sjöförsvarets ordnande, nr 153 angående riksdagens samtycke till

antagande av ett''utav Svenska pansarbåtsföreningen gjort erbjudande av

medel såsom bidrag till anskaffning av pansarbåtar samt nr 156 angående

vissa engångskostnader för sjöförsvarets ordnande ävensom i ämnet väckta

motioner beslutat:

Beträffande flottan

1. att för nyanskaffning under åren 1915—1919 av krigsfartygsmateriel:
a)

bevilja ett anslag av 32,000,000 kronor och därav på extra stat

för år 1915 anvisa ett belopp av 6,400,000 kronor;

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Riksdagens skrivelse nr 1.

b) medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må disponera de av 1911 års riksdag

för nyanskaffning av krigsfartygsmateriel beviljade, ännu icke använda

medel, 3,880,000 kronor, ävensom av 1912 och 1913 års riksdagar till

krigsfartygsmateriel avsatta medel, tillhopa 3,550,000 kronor, eller således

sammanlagt 7,430,000 kronor;

c) likaledes medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må mottaga den av Svenska

pansarbåtsföreningen erbjudna gåvan, såvitt angår två pansarbåtar, alltså

till ett belopp av 2,500,000 kronor; samt

d) under förutsättning att Eders Kungl. Maj:t godkänner riksdagens

beslut angående ny värnpliktslag och sjöförsvarets ordnande, bevilja ett

ytterligare anslag av 3,302,000 kronor, att utgå av värnskattemedel, samt

därav för år 1915 anvisa ett belopp av 100,000 kronor;

2. att de under punkterna 1. a), b), c) och d) här ovan upptagna belopp

skola användas dels till byggande av två pansarbåtar och fyra jagare, dels

till byggande av undervattensbåtar för en sammanlagd beräknad kostnad

av 9,750,000 kronor och dels för påbörjande eller byggande av ytterligare

krigsfartygsmateriel av slag, varom framdeles må av Konung och riksdag

bestämmas;

3. att under förutsättning att Eders Kungl. Maj:t godkänner riksdagens

beslut angående ny värnpliktslag och angående sjöförsvarets ordnande;

a) till anskaffning av bärgningsmateriel för undervattensbåtar för år

1915 bevilja ett anslag av 250,000 kronor, att utgå av värnskattemedel, med

rätt för Eders Kungl. Maj:t att i mån av behov redan under år 1914 av

tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp;

b) för ändringsarbeten å l:a klass pansarbåtarna Oden, Thor, Niord,

Dristigheten, Äran, Wasa, Manligheten och Oscar II bevilja ett anslag av

590,500 kronor, att utgå av värnskattemedel, och därav för år 1915 anvisa

ett belopp av 297,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

av sistnämnda belopp under år 1914 av tillgängliga medel i mån av behov

förskottsvis utanordna 192,000 kronor;

c) till ombyggnad av två torpedkryssare till depåfartyg för undervattensbåtar

för år 1915 bevilja ett anslag av 385,000 kronor, att utgå av värnskattemedel,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att av detta belopp under

år 1914 av tillgängliga medel i mån av behov förskottsvis utanordna

210.000 kronor;

d) för anskaffning av torpedmateriel för flottan bevilja ett anslag av

300.000 kronor, att utgå av värnskattemedel, samt därav för år 1915 anvisa

ett belopp av 50,000 kronor;

s. 289 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

289

e) för anskaffning av minmateriel för flottan bevilja ett anslag av

300,000 kronor, att utgå av värnskattemedel, samt därav för år 1915 anvisa

ett belopp av 50,000 kronor;

f) för anläggande av ny docka vid flottans station i Stockholm, vilken

anläggning beräknats kosta 1,400,000 kronor, av värnskattemedel för år

1915 avsätta ett belopp av 300,000 kronor;

g) för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand bevilja ett anslag

av 1,700,000 kronor, att utgå av värnskattemedel, och därav för år

1915 anvisa ett belopp av 100,000 kronor; samt

h) till bestridande av kostnaderna för övning vid flottan av värnpliktiga,

tillhörande årsklasserna 1914 yngre och 1915 äldre, bevilja ett

anslag av 1,450,000 kronor, att utgå av värnskattemedel, samt därav för

år 1915 anvisa ett belopp av 560,000 kronor.

4. att år 1919 i staten för flottans officerskår halva antalet underlöjtnantsbeställningar

skall hava ersatts med ett motsvarande antal fänriksbeställningar;
-

Beträffande kustartilleriet

5. att efter genomförd organisation år 1919 den med fasta avlöningsförmåner

anställda stampersonalen skall utgöras av

1 chef för kustartilleriet (generalsperson); samt

följande på Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen samt

Alvsborgs och Hemsö kustartillerikårer fördelade personal, nämligen:

2 överstar,

4 överstelöjtnanter,

8 majorer,

28 kaptener av l:a klassen,

24 kaptener av 2:a klassen,

49 löjtnanter,

13 underlöjtnanter,

1 2 fänrikar,

67 underofficerare av l:a graden,

133 underofficerare av 2:a graden,

253 manskap i l:a lönegraden,

353 manskap i 2:a lönegraden,

425 manskap i 3:e lönegraden,

257 manskap i 4:e lönegraden,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sarnl. 1 käft. (Nr 1.)

37

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Riksdagens skrivelse nr 1.

1 regementspastor och

1 fästningspredikant;

6. att, under förutsättning att Eders Kungl. Maj:t godkänner riksdagens

beslut angående ny värnpliktslag och sjöförsvarets ordnande,

a) till bestridande av kostnaderna för övning vid kustartilleriet av

värnpliktiga, tillhörande årsklassen 1914 yngre, bevilja ett anslag av 819,700

kronor, att utgå av värnskattemedel, och därav för år 1915 anvisa ett belopp

av 386,200 kronor;

b) till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det

fasta kustförsvaret, med undantag av Fårösunds kustposition, bevilja ett anslag

av 13,748,690 kronor, att utgå av värnskattemedel, och därav för år

1915 anvisa ett belopp av 2,750,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att av sistnämnda summa under år 1914 av tillgängliga medel utanordna

för arbetenas påbörjande erforderliga belopp; samt

c) av värnskattemedel för år 1915 avsätta ett belopp av 225,000

kronor, att användas till försvarsanstalter på Gottland, på sätt framdeles

må av Konung och riksdag närmare bestämmas; samt

7. att hos Eders Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag,

att framläggas för 1915 års riksdag, huruvida Fårösunds kustposition lämpligen

må kunna ersättas av andra försvarsanstalter.

s. 291 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

291

IV.

Förlängd tjänstgöring i vissa fall för flottans

värnpliktiga.

I proposition nr 61 har Eders Kung]. Maj:t, under åberopande av Kungl.

ett propositionen bilagt utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden för

den 14 maj 1914, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

angående förlängd tjänstgöring i vissa fall för värnpliktiga, tillhörande flottan.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Råder något år vid tiden för avslutande av den tjänstgöring, som

enligt värnpliktslagen åligger de marinen tilldelade, å sjömanshus inskrivna,

vapenföra värnpliktiga, inom sjömanskåren sådan brist på manskap, att

antalet av de i kåren anställda understiger nittio procent av kårens numerär

enligt stat, och utgör vid samma tid inom kåren antalet manskap, som genomgått

fullständig rekrytutbildning, mindre än åttio procent av nämnda numerär,

då må bland de värnpliktiga, som avsluta berörda tjänstgöring, efter

uttagning enligt vad nedan stadgas, till förlängd tjänstgöring kvarhållas högst

det antal, som motsvarar skillnaden mellan antalet stammanskap med fullständig

rekrytutbildning och åttio procent av sjömanskårens numerär enligt

stat, dock ej i något fall flera än att sammanlagda antalet av stamanställda

och sålunda i tjänst kvarhållna värnpliktiga uppgår till nittio procent

av samma numerär.

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Riksdagens skrivelse nr 1.

Den förlängda tjänstgöringen, som skall fullgöras i en följd omedelbart

efter den föregående tjänstgöringens avslutande, må omfatta högst

trehundrasextiofem dagar.

§ 2.

År vid början av något år anledning att antaga, att fall, som i § 1

avses, kommer att under året inträffa, och finner Konungen uttagning

för det i samma § angivna ändamål böra ske, bestämmer Konungen

före februari månads utgång, i vilken omfattning sådan uttagning skall

äga rum, samt huru antalet av dem, som uttagas, skall fördelas mellan

flottans särskilda stationer.

§ 3.

1. För uttagning till förlängd tjänstgöring skall vid var och en av

flottans stationer finnas en uttagningsnämnd, bestående av en regementsofficer

såsom ordförande samt fyra andra ledamöter, nämligen eu av Konungens

befallningshavande i det län, inom vilket stationen är belägen,

därtill förordnad lagfaren man, en kapten vid flottan samt två inom den

stad, där stationen är belägen, bosatta, icke militära personer, vilka jämte

ett lika antal suppleanter väljas varje gång för två år av stadsfullmäktige.

Fn av de sålunda utsedda ledamöterna och en av suppleanterna avgå dock

efter lottning vid slutet av det år, då denna lag vunnit tillämpning, varefter

en ledamot och en suppleant årligen väljas.

Nämnden biträdes av en läkare.

2. Nämnden sammankallas av stationsbefälhavaren vid vederbörande

station av flottan så snart ske kan, sedan Konungen jämlikt § 2 förordnat

om uttagning.

3. Nämnden må ej fatta beslut utan att vara fulltalig. Falla vid

omröstning till beslut rösterna lika, galle ordförandens mening.

4. över nämndens beslut föres protokoll av den utav Konungens

befallningshavande förordnade ledamoten, därvid från beslut avvikande mening,

som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot inom nämnden,

antecknas till protokollet; och skall innan nämnden åtskiljes protokollet

av nämnden underskrivas.

§ 4.

över uttagningsnämnds beslut må besvär anföi''as endast av värnpliktig,

som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen

för det inskrivningsområde, inom vilket stationen är belägen,

samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas till Konungens

s. 293 Kontrollera mot PDF

293

Riksdagens skrivelse nr 1.

befallningshavande i länet. Besvären må även inom behörig tid med posten

insändas; dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt

undertecknat besvärsskriften eller att densamma på hans begäran

eller med hans samtycke blivit uppsatt.

§ 5.

Inskrivningsrevisionen åligger:

a) att pröva och avdöma besvär mot uttagningsnämndens beslut; samt

b) att granska och, där så skäligt tinnes, ändra sådana uttagningsnämndens

beslut, rörande vilka avvikande meningar äro till protokollet

antecknade.

Då sådant ärende förekommer hos inskrivningsrevisionen, skola däri

tjänstgöra de ledamöter, som valts av stadsfullmäktige i den stad, där stationen

är belägen, eller om nämnda stad lyder under landsting, de ledamöter,

som valts av landstinget i det län, där staden är belägen.

Inskrivningsrevisionens beslut överlämnas till stationsbefälhavaren för

att genom dennes försorg vederbörande kungöras.

§ 6.

Värnpliktiga, som frivilligt anmäla sig, skola i första rummet uttagas,

om de befinnas lämpliga.

Visar värnpliktig, att fullgörande av den förlängda tjänstgöringen

skulle bereda honom eller av hans arbete beroende nära anhörig väsentliga

svårigheter eller olägenheter, må han ej uttagas.

Ej heller må till förlängd tjänstgöring uttagas värnpliktig, som enligt

värnpliktslagen är skyldig att fullgöra mer än trehundrasextio dagars

tjänstgöring.

§ 7.

Befinnes, efter det uttagning skett, antalet uttagna överstiga det

antal, som enligt § 1 må kvarhållas, bestämmes, på sätt Konungen förordnar,

vilka av de uttagna skola frikallas från den förlängda tjänstgöringen;

och skall, där så ske kan, sådan frikallelse äga rum samt besked

därom lämnas de frikallade viss av Konungen bestämd tid före avslutande

av den enligt värnpliktslagen dem åliggande tjänstgöring.

§ 8.

Under den förlängda tjänstgöringen erhåller den uttagne underhåll,

sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Riksdagens skrivelse nr 1.

samt dessutom, vad kontanta förmåner angår, de, som tillkomma stammanskap

i lägsta lönegraden inom den yrkesgren, som han under tjänstgöringen

tillhör, eller, om han besitter den hos manskap i högre lönegrad

erforderliga yrkesskicklighet och tillgång till lön i sådan grad tinnes,

de kontanta förmåner, som tillkomma manskap inom den högre lönegraden.

§ 9.

Konungen meddelar närmare bestämmelser om ordningen för uttagning

och frikallelse, som ovan sägs, samt om grunderna för tilldelning

av penningbidrag enligt § 8.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1915.

Riksdagens Av den till propositionen hörande utredning framgår, hurusom kom
uttalande.

merskollegium år 1908 verkställt en utredning rörande inverkan å handelsflottan

av en utsträckning av tjänstgöringstiden till två år för flottanå

sjömanshus inskrivna värnpliktiga. Kollegium hade därvid till en börs

jan inhämtat yttrande i ärendet från vissa föreningar av sjöfartsidkare,

fartygsbefälhavare m. fl. samt från direktionerna för mera betydande sjömanshus.

Riksdagen anser sig böra lämna en kortfattad redogörelse för det

huvudsakliga innehållet av dessa yttranden, i vad de beröra frågan, huruvida

och i vad mån en utsträckning av övningstiden för de värnpliktiga

till två år eller annan kortare tid utöver 365 dagar kunde antagas

komma att försvåra möjligheten att på ett nöjaktigt sätt bemanna den

svenska, handelsflottan.

Ångfartygsbefälhavaresällskapet i Stockholm har framhållit, hurusom

redan nu stora svårigheter mötte för handelsflottan att erhålla dugligt eller

ens någorlunda användbart manskap. Eu därtill medverkande orsak utgjorde

värnplikten, icke minst på det sått, att en betydande kontingent

av det bästa sjöfolket ginge i utländsk sjötjänst eller rent av emigrerade

för att undgå fullgörandet av värnplikten. Den ifrågasatta utsträckningen

av värnpliktstiden skulle utan tvivel i icke ringa grad öka svårigheten att

bemanna handelsflottan.

Sveriges fartygsbefälsförening har än starkare framhävt olägenheterna

av en dylik utsträckning av övningstiden, under anförande av enahanda

synpunkter som ångbåtsbefälhavaresällskapet.

s. 295 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

295

Sveriges allmänna sjöfartsförening har likaledes uttalat den uppfattningen,

att utsträckningen av övningstiden skulle komma att vålla svårigheter

för bemanningen av handelsflottan.

Sveriges redareförening har uttalat farhågor för, att den föreslagna

förlängningen av övningstiden, särskilt för den händelse denna skulle för

lantbeväringen vid de flesta vapenslag begränsas till ett år, komme att

medföra minskad lust att ägna sig åt sjömansyrket och därigenom försvåra

möjligheten att erhålla manskap å handelsfartyg.

De flesta sjömanshusdirektioner hava uttalat ävenledes såsom sin åsikt

att övningstidens utsträckning för de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga

komme att medföra ökade svårigheter för handelsflottans bemanning.

Kommerskollegium har i sin år 1908 verkställda utredning, förklarat

sig dela de farhågor, som i nyssnämnda yttranden uttalats.

1907 års försvarskommitté har i sitt den 5 december 1910 avgivna betänkande

anfört, att frågan om en utsträckning av tjänstgöringstiden till

två år för flottans å sjömanshus inskrivna värnpliktiga icke borde upptagas

till slutlig prövning och avgörande, förr än vissa i samband därmed stående,

av kommittén förordade utredningar blivit verkställda och förr än

erfarenhet vunnits beträffande resultatet av en till 365 dagar utsträckt

övningstid för flottans till tjänst ombord avsedda värnpliktiga.

I underdånig skrivelse den 25 september 1913 har chefen för marinstaben

återupptagit frågan om utsträckning av övningstiden till två år för

flottans å sjömanshus inskrivna värnpliktiga. Marinstabschefen hemställde

däri, att, därest det av ekonomiska eller andra skäl ansåges, att en sådan

utsträckt övningstid icke nu borde genomföras, övningstiden måtte utsträckas

till 360 dagar, med framhållande att övningstiden för de å sjömanshus inskrivna

icke utan synnerligen talande skäl eller beträffande större antal, än

som visat sig oundgängligen erforderligt, borde utsträckas utöver den för

övriga värnpliktiga bestämda tiden. Marinstabschefen förklarade det emellertid

väl kunna sättas i fråga, huruvida det icke vore lämpligt att i mån

av befintliga vakanser inom sjömanskåren ett motsvarande antal å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga ålades skyldighet att kvarstå i tjänstgöring

under ytterligare 365 dagar. 1 ersättning därför skulle dessa värnpliktiga

under den förlängda tjänstgöringen dels åtnjuta avlöning i likhet med

stammanskapet, dels beredas tillfälle till undervisning motsvarande den,

som meddelas i rikets navigationsskolor. Marinstabschefens förslag har

sålunda avsett tvångsuttagning av en del bland flottans å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga för fortsatt tjänstgöring under ett år, varigenom

hela tjänstgöringstiden för dessa värnpliktiga skulle uppgå till två år.

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Riksdagens skrivelse nr 1.

Det är detta förslag, som, efter att närmare hava utarbetats inom

sjöförsvarsdepartementet, av Kungl. Maj:t framlagts i förevarande proposition.

Marinförvaltningen samt stationsbefälhavarna i Stockholm och

Karlskrona hava förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget.

Såsom av propositionen framgår, har emellertid chefen för marinstaben i

sitt yttrande över förslaget gjort vissa erinringar mot detsamma.

Riksdagen för sin del hyser betänkligheter mot ifrågavarande förslag.

Visserligen skulle den särskilda uttagningen endast drabba en

del av de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga, men för den enskilde är

det dock en olägenhet att sväva i ovisshet om, huruvida hans värnpliktstjänstgöring

skall komma att omfatta ett eller två år, och att icke

få denna ovisshet hävd förr än fyra månader efter inryckningen till tjänstgöring.

Vidare är att märka, att uttagningen enligt de föreslagna bestämmelserna

skulle drabba endast sådana sjömän, som — i de flesta fall

av ekonomiska skäl — icke kunnat före inträdet i värnpliktsåldern genomgå

kurs vid navigationsskola, vilket förhållande ävenledes är ägnat att emot

förslaggt väcka betänkligheter.

A andra sidan är det dock tydligen en angelägenhet av största vikt

att effektiva åtgärder vidtagas i syfte att hålla sjömanskåren fulltalig, även

om dessa åtgärder skulle medföra ökade kostnader; och det synes riksdagen

som om mycket skulle stå att vinna på frivillighetens väg, därest för ifrågavarande

ändamål de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga, vilka efter fullgjord

obligatorisk tjänstgöring frivilligt förbunde sig att kvarstanna i

tjänst vid flottan under ytterligare ett år samt jämväl fullgjorde denna

tjänstgöring, bereddes de förmåner som i propositionen omförmälas.

I anslutning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr 61 icke blivit av riksdagen

bifallen.

s. 297 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

297

V.

Familjeunderstöd.

Uti propositionen nr 80 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

den 14 maj 1914, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av § 2 i förordningen den I juni 1912 om understöd

i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd).

Härigenom förordnas, att § 2 i förordningen den 1 juni 1912 om

understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd)

skall erhålla följande ändrade lydelse:

Understödet utgår med följande belopp för varje dag, den värnpliktige

äger räkna sig tillgodo såsom tjänstgöringsdag, in- och utryckningsdagarna

inberäknade, nämligen:

till arbetsför hustru och ett barn..............75 öre

» » två eller flera barn.........100 »

» mindre arbetsför hustru................75 »

» » » » och ett barn..........100 »

» » » » » två eller flera barn......125 »

» ett barn, om fadern är änkling eller frånskild.......75 »

» två eller flera barn, om fadern är änkling eller frånskild . . 100 >

Utom äktenskap födda barn äro berättigade till understöd i likhet

med inom äktenskap födda.

Till arbetsför hustru utan barn utgår intet understöd.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1 höft. {Nr 1.)

38

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Riksdagens skrivelse nr 1.

Motioner.

Riksdagens

uttalande.

Denna förordning skall äga tillämpning från och med den rekrytskola,

som tager sin början hösten 1914.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts förenämnda proposition har

riksdagen till behandling förehaft två lika lydande av enskilda motionärer

väckta motioner, däri föreslagits sådan ändring i Eders Kungl. Majrts proposition,

att familjeunderstödet måtte under reservtruppövning och landstormsmönstring

jämte övning ökas med 40 procent.

I likhet med Eders Kungl. Maj:t anser riksdagen, att en höjning av

det för närvarande utgående statsunderstödet till obemedlade värnpliktigas

familjer bör äga rum för lindrande av de ekonomiska svårigheter, som den

förlängda värnpliktstjänstgöringen kan komma att för dessa medföra.

Mot de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppen, vilka för varje

särskilt fall med tjugufem öre överstiga de nu utgående, har riksdagen

icke något att erinra, i vad desamma äro avsedda att utgå under tjänstgöring

i linjen. Däremot har riksdagen av enahanda skäl, som anförts i

fråga om den föreslagna höjningen av dagavlöningen åt de värnpliktiga

under fullgörande av reservtruppövning och landstormsövning, ansett, att

familj eunderstödet bör under dessa tjänstgöringar utgå med förhöjt belopp.

I anslutning till vad i förenämnda motioner föreslagits, har riksdagen

funnit höjningen lämpligen böra bestämmas till 40 procent utöver vad

som under tjänstgöring i linjen skall utgå.

I anslutning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

som icke kunnat oförändrad antaga Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 80, i anledning av samma proposition ävensom de i ämnet

väckta motionerna, för sin del godkänt följande

s. 299 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

299

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av § 2 i förordningen den I juni 1912 om understöd

i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd).

Härigenom förordnas, att § 2 i förordningen den 1 juni 1912 om

understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd)

skall erhålla följande ändrade lydelse:

Understödet utgår med följande belopp för varje dag, dei^ värnpliktige

äger räkna sig tillgodo såsom tjänstgöringsdag, in- och utryckningsdagarna

inberäknade, nämligen:

till arbetsför hustru och ett barn..............75 öre

» arbetsför hustru och två eller flera barn.........100 »

» mindre arbetsför hustru ................75 »

» mindre arbetsför hustru och ett barn ..........100 »

» mindre arbetsför hustru och två eller flera barn......125 »

» ett barn, om fadern är änkling eller frånskild.......75 »

» två eller flera barn, om fadern är änkling eller frånskild . . 100 »

Under den tid, värnpliktig deltager i reservtruppövning eller landstormsövning,

höjes understödet med 40 procent.

Utom äktenskap födda barn äro berättigade till understöd i likhet

med inom äktenskap födda.

Till arbetsför hustru utan barn utgår intet understöd.

Denna förordning skall äga tilllämpning från och med den rekrytskola,

som tager sin början hösten 1914.

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Riksdagens skrivelse nr 1.

VI.

Förbud mot värnpliktigs skiljande från tjänst

eller arbete.

™gl; Uti propositionen nr 81 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll, jämlikt

§ 87 regeringsformen, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

om förbud i vissa fall mot värnpliktigs skiljande från tjänst eller arbete.

Härigenom förordnas som följer:

1 §-

År värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst

eller arbete anställd, borta från sin anställning för fullgörande av honom

enligt värnpliktslagen åliggande övning om högst sextio dagar eller av

mobiliseringsövning, som kan varda i särskild lag föreskriven, må ej husbonden

eller arbetsgivaren, ändå att han vid den värnpliktiges anställande

saknat kännedom om dennes förpliktelse att fullgöra övningen, i anledning

av hans bortavaro skilja honom från anställningen. Vad nu är sagt, galle

dock ej, där det kan läggas den värnpliktige till last, att husbonden eller

arbetsgivaren saknat kännedom om ifrågavarande förpliktelse.

2 §•

Lider värnpliktig skada, därigenom att, i strid mot bestämmelsen i

1 §, husbonde eller arbetsgivare ej fullgör vad honom till följd av den

värnpliktiges anställning i hans tjänst eller arbete åligger, vare husbonden

eller arbetsgivaren pliktig ersätta skadan; och skall, där beträffande visst

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

30 L

slag av anställning särskild grund är stadgad för bestämmande av vad

husbonde eller arbetsgivare är skyldig utgiva till den, som han utan laga

skäl skiljer från anställningen, sådant stadgande äga tillämpning.

3 §•

Avtal, som strider mot vad ovan stadgas, vare ogillt.

Denna lag skall träda i kraft genast efter utfärdandet.

Syftet med förevarande lagförslag är att skydda arbetstagare, som Riksdagens

har att fullgöra värnpliktstjänstgöring, ej överstigande sextio dagar, eller u aan e''

mobiliseringsövning från att av sådan anledning kunna av arbetsgivare

skiljas från sin anställning. Då det ur principiell synpunkt måste anses

riktigt, att det så långt möjligt är beredes skydd åt den värnpliktige i

förevarande hänseende, har riksdagen funnit sig böra antaga en lagstiftning

i berörda syfte.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avfattningen av 1 § har emellertid

synts riksdagen böra undergå någon ändring till förebyggande av den

uppfattningen, att den i lagen stadgade påföljden icke skulle komma att

inträda, för det fall att arbetsgivaren skilde vederbörande arbetstagare från

anställningen i anledning av dennes skyldighet att fullgöra övning av i

1 § omnämnt slag, innan arbetstagaren ännu påbörjat den honom åliggande

tjänstgöringen. Riksdagen har med beaktande härav ansett sig böra åt

stadgandet giva en avfattning av innebörd, att den omständigheten, att

arbetstagare har att fullgöra i värnpliktslagen stadgad övning om högst

60 dagar eller mobiliseringsövning, som kan varda i särskild lag föreskriven,

icke må av arbetsgivare tagas till anledning för arbetstagarens

skiljande från anställningen. Beträffande sista punkten av 1 § har riksdagen

ansett, att densamma bör avfattas så, att ersättningsskyldighet för

arbetsgivare icke inträder, därest den värnpliktige vid anställandet avsiktligt

bibragt den förre en oriktig uppfattning om sina värnpliktsförhållanden.

Mot lagförslagets 2 och 3 §§ har riksdagen icke haft något att erinra.

I anslutning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 81,

för sin del antagit följande

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Riksdagens skrivelse nr 1.

Förslag
till
Lag
om

förbud i vissa fall mot värnpliktigs skiljande från tjänst eller arbete.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller

arbete anställd, må ej skiljas från anställningen i anledning därav, att

han har att fullgöra i värnpliktslagen stadgad övning om högst sextio

dagar eller mobiliseringsövning, som kan varda i särskild lag föreskriven.

Vad nu är sagt, galle dock ej, där den värnpliktige vid anställandet avsiktligt

bibragt husbonden eller arbetsgivaren en oriktig uppfattning om

sina väimpliktsförhållanden.

2 §•

Lider värnpliktig skada, därigenom att, i strid mot bestämmelsen i

1 §, husbonde eller arbetsgivare ej fullgör vad honom till följd av den

värnpliktiges anställning i hans tjänst eller arbete åligger, vare husbonden

eller arbetsgivaren pliktig ersätta skadan; och skall, där beträffande visst

slag av anställning särskild grund är stadgad för bestämmande av vad

husbonde eller arbetsgivare är skyldig utgiva till den, som han utan laga

skäl skiljer från anställningen, sådant stadgande äga tillämpning.

3 §•

Avtal, som strider mot vad ovan stadgas, vare ogillt.

Denna lag skall träda i kraft genast efter utfärdandet.

s. 303 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

303

ra

Upprättandet av reservstater vid armén.

I propositionen nr 159 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen närlagt utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

den 12 juni 1914, föreslagit riksdagen att godkänna upprättande av reservstater

vid armén i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

angivna, av föredragande departementschefen förordade allmänna grunder.

Sedan, på grund av särskilda framställningar av fullmäktige för arméns

pensionskassa och fullmäktige för flottans pensionskassa, Eders Kungl.

Maj:t dels bemyndigat chefen för lantförsvarsdepartementet att tillkalla sakkunniga

för att biträda med verkställandet av erforderlig utredning av frågan

angående beredande av pension åt officerare och underofficerare vid

armén, vilka före uppnådd pensionsålder på grund av därom gjord ansökan

överfördes från beställning på stat till reserven, dels ock tillsatt en kommitté

för verkställande av, bland annat, utredning för marinens del av frågan

rörande tidigare övergång till reserven med bibehållen pensionsrätt, avgåvos

dels av berörda kommitté den 18 april 1908 »Förslag och betänkande

angående förtidspensionering av officerare och underofficerare vid marinen»

dels ock av nämnda sakkunnige den 18 juni 1908 »Betänkande rörande

införande av fast avlönat reservbefäl vid armén.»

Då emellertid ifrågavarande båda betänkanden i vissa delar voro från

varandra skiljaktiga, uppdrog Eders Kungl. Maj:t den 20 november 1908

åt särskilda kommitterade att, för åstadkommande, så vitt ske kunde, av

sammanjämkning av de båda betänkandena, verkställa utredning och avgiva

slutligt förslag till bestämmelser i ämnet. Den 3 mars 1909 avgåvo dessa

kommitterade »Betänkande och förslag angående upprättande av reservstater

vid armén och marinen».

Den av Eders Kungl. Maj:t den 28 september 1907 tillsatta kommittén

för granskning av uppgjorda förslag till samfälld plan för rikets försvar

m. in. tog sistnämnda betänkande under omprövning och förordade, att

en reservstatsorganisation, i huvudsaklig överensstämmelse med den av

1909 års kommitterade föreslagna, snarligen måtte komma till stånd.

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Riksdagens skrivelse nr 1.

Försvarsberedningarna, som jämväl haft frågan under övervägande,

hava ock uttalat, att en reservstatsorganisation snarast måtte påbörjas enligt

grunderna i 1909 års betänkande och förslag rörande upprättande av

reservstater.

Då emellertid vissa erinringar blivit gjorda mot det i sistnämnda

betänkande föreslagna sättet för reservstatsfrågans lösning samt vid utarbetande

av föreliggande förslag till stärkande av rikets stridskrafter till

lands ändamålsenligheten av 1909 års kommittéförslag i vissa delar blivit

ifrågasatt, ansågs frågan böra underkastas ytterligare övervägande och bearbetning.

Enligt givet uppdrag har denna inom lantförsvarsdepartementet

yerkställts av generallöjtnanten L. H. Tingsten och överstelöjtnanten G. R. J.

Åkerman, vilka avgivit ett omarbetat förslag rörande ordnandet av reservstater

vid armén.

Enligt av förslagsställarna gjord sammanfattning, skulle reservstatsorganisationen

fotas på följande allmänna grunder:

1. En för arméns officerare och underofficerare samt intendenturpersonal

gemensam reservstat upprättas med rätt för Kungl. Maj:t att fördela

därtill hörande beställningar på olika truppslag och truppförband.

En särskild reservstat upprättas för fältläkarkåren.

2. Reservstaternas första uppsättande sker under en period av 5 år

(1916—1920), vid vars slut reservstaterna skola omfatta följande antal beställningar:

2 generals-, 7 överste-, 29 majors-, 114 kompaniofficers-, 120

underofficers-, 2 fältskär-, 12 regementsläkar- samt 6 bataljonsläkarbeställningar,

så vitt möjligt fördelade likformigt över hela perioden.

3. För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:

för kompaniofficerare 10 tjänstår såsom aktiv officer och 32 levnadsår,

för underofficer 8 tjänstår såsom aktiv underofficer och 34 levnadsår,

för regementsläkare 15 tjänstår såsom militärläkare och 48 levnadsår, för

bataljonsläkare 10 tjänstår såsom militärläkare och 43 levnadsår samt

för överstar, överstelöjtnanter och kaptener vid övergång till närmast

högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.

4. Å reservstat sker befordran av löjtnant resp. sergeant till kapten

resp. fanjunkare samtidigt med den officer, resp. underofficer, som

står närmast efter honom i turberäkning på aktiv stat vid vederbörligt

regemente.

5. Personal å reservstat är tjänstgöring sskyldig i krig och då värnpliktiga

inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till utrönande

av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom i fred:

generalspersoner, regementsofficerare, läkare efter uppnådda 48 år, kompani
-

s. 305 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

305

officerare i åldersgruppen 37—42 år samt underofficerare intill fyllda 42 år

i högst 45 dagar under loppet av två på varandra följande år, kompaniofficerare

efter fyllda 43 och underofficerare efter fyllda 42 år i högst 45 dagar

under loppet av tre på varandra följande år samt kompaniofficerare intill

fyllda 37 och läkare intill fyllda 48 år högst 90 dagar under loppet av

tre på varandra följande år.

6. Följande löner tillkomma personal å reservstat:

generalsperson.................... 6,000 kronor

överste i högre löneklassen............... 5,000 »

» i lägre » ............... 4,600 »

major........................ 3,500 »

kompaniofficer i högsta löneklassen (övergång efter fyllda 43 år) 2,300 »

» i mellersta » ( » » » 37 ») 1,800 »

» i lägsta » ............ 1,300 »

underofficer i högre » (övergång efter fyllda 42 år) 1,100 »

» i lägre................. 900 »

fältläkare...................... 4,600 »

regementsläkare.................... 3,500 »

bataljonsläkare.................... 2,300 »

Vid övergång till reservstat tillerkänd lön bibehålies oförändrad under

hela tjänstetiden å samma stat.

Alderstillägg utgå till kompaniofficerare vid uppnådda 37 och 43 års

ålder, varje med 300 kronor, samt till underofficerare vid 42 års ålder

med 150 kronor.

Avlöning under tjänstgöring, såsom dagavlöning, dagtraktamente och

annan tillfällig avlöning, tillkommer personal å reservstat enligt för personalen

å aktiv stat gällande föreskrifter ävensom rese- och trnktamentserstinning

för resor till och från tjänstgöringsort.

7. Personal å reservstat är skyldig avgå från reservstat dels på

grund av otjänstbarhet, efter samma grunder som personal på aktiv stat,

dels efter uppnående av den ålder, som berättigar motsvarande personal

på aktiv stat till avgång med fyllnadspension.

8. Personal å reservstat åtnjuter efter avgång från densamma vid

uppnådd pensionsålder följande pensioner av statsmedel:

generalsperson.................... 5,000 kronor

överste i högre löneklassen...... 4,200 »

» i lägre » ............... 3,800 »

major........................ 3,000 »

Bihang till senare riksdagens protokoll 11)14. 14 sand. 1 käft. (Nr 1.) 39

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Riksdagens skrivelse nr 1.

kompaniofficer i högsta löneklassen........... 2,000 kronor

» i mellersta » 1,400 »

» i lägsta » 1,000 >

underofficer i högre » 900 »

» i lägre » 700 »

fältläkare...................... 3,800 »

regementsläkare.................... 3,000 »

bataljonsläkare.................... 2,000 »

9. Personal å reservstat är skyldig att efter övei’gång till pensionsstat

kvarstå i arméns reserver under samma tider, som gälla för motsvarande

personal på aktiv stat efter avgång med pension från densamma.

10. Personal å reservstat äger att, om den så önskar, kvarstå så- .

som delägare i arméns änke- och pupillkassa med den änkepensionsrätt,

den vid övergången till reservstat innehar och på de villkor, som reglementet

för denna kassa stadgar, och skall för sådan delägare utgå statsbidrag

till samma belopp som närmast före övergången.

Uti sitt till statsrådsprotokollet avgivna yttrande har föredragande

departementschefen förklarat, att han funne ovannämnda allmänna grunder

för reservstatsorganisationen väl avvägda. Dock syntes de föreslagna fasta

lönebeloppen kunna underkastas en nedsättning med 10 procent, utan att

rekryteringen av reservstaterna därigenom äventyrades. Vidare syntes i

dessa grunder, med anledning av vad dels statskontoret, dels arméförvaltningen

anfört, böra vidtagas följande modifikationer, nämligen att bestämmelserna

om tjänstgöringsskyldighet och ålderstillägg förtydligades, varjämte

sistberörda löneförmån lämpligen syntes böra benämnas »avlöningstillägg»,

att tiden för tillträde av dylikt avlöningstillägg närmare bestämdes till

början av kalenderåret näst efter det, varunder vederbörande uppnått den

för erhållande av avlöningstillägget stadgade levnadsålder, samt att reservstatspersonalen

förklarades skyldig att i avgifter för egen pensionering

erlägga tre procent av kassa- och fyllnadspensionernas sammanlagda belopp.

Vidare syntes icke för närvarande böra meddelas någon bestämmelse

om valfrihet för den, som överginge till reservstat, att antingen genom

fortsatta avgifter till arméns änke- och pupillkassa bevara änkepensionsrätt

eller utträda ur kassan. Slutligen kunde även i övrigt vissa mindre jämkningar

finnas erforderliga eller lämpliga vid den slutliga avfattningen av

blivande bestämmelser.

Enligt av förslagsställarna uppgjorda beräkningar skulle kostnaderna

för reservstaterna uppgå för år 1916 till 115,793 kronor 50 öre med

s. 307 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

307

successiv ökning till 572,651 kronor 50 öre år 1920. Genom nedsättning

av lönerna med 10 procent skulle emellertid sistnämnda belopp minskas

med 52,370 kronor.

Då uppsättandet av reservstater ej vore avsett att börja förrän med

år 1916, behövde icke något anslag för ändamålet äskas å 1915 års stat.

I likhet med de sakkunniga, som tidigare haft förevarande fråga

under behandling, anser riksdagen, att upprättandet av reservstater utgör

en viktio- länk bland åtgärderna för stärkande av landets försvar och, att

en sådan anordning därför bör vidtagas.

Då det föreliggande förslaget till reservstatsfrågans ordnande för

armén synes riksdagen i väsentliga avseenden äga ett avgjort företräde

framför de tidigare framställda förslagen, synes detsamma i huvudsak

böra läggas till grund för den ifrågasatta organisationen. I vissa avseenden

torde dock jämkningar böra vidtagas.

Då enligt riksdagens beslut intendenturkårens personal skall erhålla

rent militär ställning, bör reservstaten angivas avse endast officerare

och underofficerare.

Enligt punkt 3 av de föreslagna allmänna grunderna för reservstatsorganisationen

skulle för övergång till reservstat fordras för underofficer

8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 34 levnadsår. En sänkning av

levnadsåldern till den för kompaniofficerare stadgade, eller 32 år, synes

emellertid riksdagen vara lämplig. Därest kravet på 8 tjänsteår bibehålies,

synes man icke behöva hysa några farhågor för att underofficerarna vid

inträdet å reservstaten icke skola vara i besittning av tillräcklig erfarenhet

och rutin i tjänsten för att kunna tjänstgöra såsom kompani-(skvadrons
o.

s. v.) adjutanter, vartill de huvudsakligen torde komma att användas.

Den för kompaniofficerare, läkare och underofficerare i punkt 5 föreslagna

tjänstgöringsskyldigheten i fred har riksdagen ansett kunna något höjas,

eller från resp. 45 och 90 dagar till resp. 50 och 100 dagar. Genom en sådan

ökning av det huvudsakligen med hänsyn till repetitionsövningarnas längd

föreslagna dagantalet kan tillfälle beredas personalen att före nämnda övningar

sätta sig in uti de nyheter å det militära området, som tilläventyrs kunna hava

blivit vidtagna, sedan densamma nästföregående gång fullgjorde tjänstgöring.

Såsom ovan nämnts, har departementschefen ansett, att de av de sakkunniga

föreslagna fasta lönerna borde kunna underkastas en nedsättning med

10 procent, utan att rekryteringen av reservstaterna därigenom äventyrades.

lliksdagen delar denna av departementschefen uttalade mening, men

håller före, att de sålunda nedsatta lönerna böra, utom för generalsperson

och överste i högre lönegraden, avrundas till jämna belopp.

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Riksdagens skrivelse nr 1.

Någon motsvarande jämkning av de av de sakkunniga föreslagna

pensionernas belopp har icke av departementschefen ifrågasatts. Riksdagen

är emellertid av den uppfattningen, att jämväl pensionerna kunna nedsättas

med 10 procent och avrundas till jämna belopp.

Vid lönernas och pensionernas avrundande har riksdagen ansett, att

då bland personalen inom kompaniofficersgraden särskilt kompaniofficerare

i lägsta löneklassen hava att emotse en relativt lång tjänstetid och således

närmast hava intresse av en något förhöjd lön, lönerna för denna personal

böra avrundas uppåt. Beträffande den högre personalen torde det för underlättande

av reservstaternas rekrytering därvid vara lämpligare att i stället

höja pensionerna med ett, om ock obetydligt, belopp utöver 90 procent av

vad i propositionen föreslagits.

Någon ytterligare reducering av de föreslagna pensionernas belopp

genom deras bestämmande till vissa procent, exempelvis 80 procent,

av lönebeloppen, har riksdagen icke ansett sig kunna ifrågasätta. Vid

anställda beräkningar har det nämligen visat sig, att detta skulle bereda

särskilt på reservstat övergående löntagare i högre tjänstegrader

så dåliga villkor, att de med all sannolikhet skulle föredraga att kvarstanna

i innehavande grad i aktiv tjänst framför att övergå till närmast

högre grad å reservstat. Till undvikande härav synas de olika pensionsbeloppen

för personalen i de högre tjänstegraderna böra bestämmas ungefärligen

till beloppet av närmast lägre pension.

På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen i övrigt icke haft

något att erinra mot de i propositionen förordade allmänna grunderna för

reservstatsorganisationen, skulle dessa således bliva följande:

1. En för arméns officerare och underofficerare gemensam reservstat

upprättas med rätt för Kungl. Maj:t att fördela därtill hörande beställningar

på olika truppslag och truppförband.

En särskild reservstat upprättas för fältläkarkåren.

2. Reservstaternas första uppsättande sker under en period av fem

år (1916—1920), vid vars slut reservstaterna skola omfatta följande antal

beställningar: 2 generals-, 7 överste-, 29 majors-, 114 kompaniofficers-, 120

underofficers-, 2 fältskär-, 12 regementsläkar- samt 6 batalj onsläkarbeställningar,

så vitt möjligt fördelade likformigt över hela perioden.

3. För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänstduglighet:

för kompaniofficerare 10 tjänstår såsom aktiv officer och 32 levnadsår,

för underofficer 8 tjänstår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår, för

regementsläkare 15 tjänstår såsom militärläkare och 48 levnadsår, för bataljonsläkare

10 tjänstår såsom militärläkare och 43 levnadsår samt för

s. 309 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

309

överstar, överstelöjtnanter och kaptener vid övergång till närmast högre

tjänstegradoå reservstat lämplighet för den högre beställningen.

4. A reservstat sker befordran av löjtnant resp. sergeant till kapten

resp. fanjunkare samtidigt med den officer resp. underofficer, som

står närmast efter honom i turberäkning på aktiv stat vid vederbörligt

regemente.

5. Personal å reservstat är tjänstgöringsslcyldig i krig och då värnpliktiga

inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till

utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom i

fred: generalspersoner och regementsofficerare i högst 45 dagar under

loppet av varje under tjänstetiden infallande period av två år, kompaniofficerare

i åldersgruppen 37—42 år, läkare efter uppnådda 48 år samt

underofficerare intill fyllda 42 år i högst 50 dagar under loppet av varje

tvåårsperiod av tjänstetiden, kompaniofficerare efter fyllda 43 och underofficerare

efter fyllda 42 år i högst 50 dagar under loppet av varje treårsperiod

av tjänstetiden samt kompaniofficerare intill fyllda 37 och läkare intill

fyllda 48 år högst 100 dagar under loppet av likaledes varje treårsperiod.

6. Följande löner tillkomma personal å reservstat:

generalsperson.................... 5,400 kronor

överste i högre löneklassen.............. 4,500 »

» i lägre » .............. 4,200 »

major.......................3,100 »

kompaniofficer i högsta löneklassen (övergång efter fyllda 43 år) 2,100 »

» i mellersta » ( » » » 37 ») 1,650 »

» i lägsta » ............ 1,200 »

underofficer i högre » (övergång efter fyllda 42 år) 1,000 »

» i lägre » ............ 800 »

fältläkare...................... 4,200 »

regementsläkare...................3,100 »

bataljonsläkare...................2,100 »

Vid övergång till reservstat tillerkänd lön bibehålies oförändrad

under hela tjänstetiden å samma stat.

Avlöning stillägg utgå sålunda:

till kompaniofficer i lägsta löneklassen ett avlöningstillägg å 300

kronor vid uppnådd 37 års ålder och ytterligare ett å likaledes 300 kronor

vid uppnådd 43 års ålder;

till kompaniofficer i mellersta löneklassen ett avlöningstillägg å 300

kronor vid uppnådd 43 års ålder;

till underofficer i lägre löneklassen ett avlöningstillägg å 150 kronor

vid uppnådd 42 års ålder.

s. 310 Kontrollera mot PDF

310

Riksdagens skrivelse nr 1.

Avlöningstillägg tillträdes vid början av kalenderåret näst efter det,

varunder vederbörande uppnått den för erhållande av avlöningstillägget

stadgade levnadsålder.

Avlöning under tjänstgöring, såsom dagavlöning, dagtraktamente och

annan tillfällig avlöning, tillkommer personal å reservstat enligt för personalen

å aktiv stat gällande föreskrifter ävensom rese- och traktamentsersättning

för resor till och från tjänstgöringsort.

7. Personal å reservstat är skyldig angå från reservstat dels på

grund av otjänstbarhet efter samma grunder som personal på aktiv stat,

dels efter uppnående av den ålder, som berättigar motsvarande personal

på aktiv stat till avgång med fyllnadspension.

8. Personal å reservstat åtnjuter efter avgång från densamma vid

uppnådd pensionsålder följande pensioner av statsmedel:

generalsperson.................... 4,500 kronor

överste i högre löneklassen.............. 3,800 »

överste i lägre » .............. 3,500 »

major....................... 2,700 »

kompaniofficer i högsta löneklassen........... 1,800 »

» i mellersta » 1,300 »

» i lägsta » 900 »

underofficer i högre » 850 »

» i lägre » 650 »

fältläkare...................... 3,500 »

regementsläkare................... 2,700 »

bataljonsläkare.................... 1,800 »

I avgift för egen pensionering erlägger personal vid reservstaterna

tre procent av kassa- och fyllnadspensionernas sammanlagda belopp.

9. Personal å reservstat är skyldig att efter övergång till pensionsstat

kvarstå i arméns reserver under samma tider, som gälla för motsvarande

personal på aktiv stat efter avgång med pension från densamma.

10. Personal å reservstat är tillsvidare skyldig att kvarstå såsom

delägare i arméns änke- och pupillkassa med den änkepensionsrätt, den vid

övergången till reservstat innehar, och på de villkor, som reglementet för

denna kassa stadgar, och skall för sådan delägare utgå statsbidrag till

samma belopp som närmast före övergången.

I anslutning till vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen anmäla,

att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 159, godkänt upprättandet av reservstater vid armén i huvudsaklig

överensstämmelse med ovannämnda av riksdagen angivna allmänna grunder.

s. 311 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

311

Till.

Ändring i pensioneringsgrunderna för arméns

befäl och underbefäl.

Uti propositionen nr 163 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande Kungl.

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för den förlag.

12 juni 1914, föreslagit riksdagen att godkänna följande

Förslag

till

Kungörelse om ändrad lydelse av punkterna 6, 7 och 8 i de av Kungl. Maj:t

med riksdagen antagna grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl

med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst.

Härigenom förordnas, att punkterna 6, 7 och 8 i de av Kungl. Maj:t

med riksdagen antagna grunder för pensionering av arméns befäl och

underbefäl med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst skola

erhålla följande ändrade lydelse:

6.

Den, som till följd av olycksfall i tjänsten eller eljest till följd av

skada eller sjukdom, vilken han genom utövningen av sin tjänst ådragit *

sig, befinnes för framtiden oförmögen till tjänstgöring, är skyldig att avgå

från tjänsten, med rätt till pension och fyllnadspension, uppgående till

lönens hela belopp.

7.

Löntagare, som uppnått den för rätt till fyllnadspension i den tjänst

han innehar stadgade levnadsålder, och som jämväl uppfyllt de villkor,

vilka för erhållande av de samma tjänst åtföljande pensioner äro föreskrivna,

s. 312 Kontrollera mot PDF

312

Riksdagens skrivelse nr 1.

är skyldig att från tjänsten avgå, Konungen eller, där viss ämbetsmyndighet

äger att från tjänsten avskeda, den myndighet obetaget att låta med

avskedet anstå, därest och så länge vederbörande prövas kunna i tjänsten

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock att anstånd, som

sålunda medgivas, icke må sammanlagt överstiga tre år.

8.

Löntagare, som icke uppnått den för rätt till fyllnadspension i den

, tjänst han innehar stadgade levnadsålder, men som, efter att under tre

på varandra följande år på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varit

ur stånd att tjänstgöra, finnes för framtiden till tjänstgöring oförmögen,

är skyldig att från tjänsten avgå och kan därifrån, även utan egen ansökning,

skiljas, mot åtnjutande av pension av statsmedel till belopp, motsvarande

pension jämte fyllnadspension i den tjänst han innehar.

Vad sålunda förordnats skall träda i kraft den 1 januari 1916, men

äger ej tillämpning på löntagare, vilken före denna kungörelses utfärdande

erhållit fullmakt, konstitutorial eller förordnande å tjänsten utan föreskrift

därom, att han skulle vara skyldig underkasta sig de förändringar i pensionsbestämmelser,

som bleve i laga ordning fastställda.

Riksdagens Enligt den nuvarande lydelsen av punkten 6 är den, som i och för

uttalande, tjänsten ådragit sig skada eller obotlig sjukdom, som gör honom till vidare

Punkt 6. tjänstgöring oförmögen, berättigad att avgå med pension jämte fyllnadspension,

om än villkoren för pensionens och fyllnadspensionens åtnjutande

eljest icke äro uppfyllda.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit en sådan ändring av ifrågavarande

punkt, att den, som till följd av olycksfall i tjänsten eller eljest till följd av

skada eller sjukdom, vilken han genom utövningen av sin tjänst ådragit

sig, befinnes för framtiden oförmögen till tjänstgöring, skall vara skyldig

att avgå från tjänsten, med rätt till pension och fyllnadspension, uppgående

till lönens hela belopp.

Mot förevarande ändringsförslag har riksdagen icke något att erinra.

Punkt 7. Uti punkten 7 stadgas för närvarande, att löntagare, som med tre

år överskridit den för rätt till pension med fyllnadspension i den tjänst,

han innehar, stadgade levnadsålder, skall, så snart han jämväl uppfyllt

de villkor, som för erhållande av de tjänsten åtföljande pensioner eljest

s. 313 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

313

äro föreskrivna, vara skyldig att avgå med pension och fyllnadspension,

så framt ej Eders Kungl. Maj:t eller den myndighet, som utnämnt honom

till tjänsten, prövar hans kvarstående i tjänst vara för riket nyttigt.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär borttagande av de s. k. respitåren

eller vederbörande löntagares rätt att efter uppnådd pensionsålder kvarstå i

tjänst under ytterligare tre år. I och med pensionsålderns uppnående

skulle nämligen löntagaren vara skyldig att avgå från tjänsten. Från denna

regel skulle dock kunna medgivas undantag i så måtto, att med avskedet

skulle kunna få anstå, därest och så länge löntagaren prövades kunna

i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna. Anstånd, som

sålunda medgåves, skulle dock icke få sammanlagt överstiga tre år.

Borttagandet av den löntagare tillkommande rätten att kvarstå i

tjänsten under de s. k. respitåren finner riksdagen vara ur principiell synpunkt

riktigt. Det torde nämligen vara uppenbart, att sedan en löntagare

uppnått den för pensions erhållande stadgade levnadsålder, hans kvarstående

i tjänsten icke bör göras beroende av, huruvida han finner ett sådant kvarstående

vara med egen fördel förenligt eller icke. Det allmännas intresse

bör härvid uteslutande vara det bestämmande.

Ur sist angivna synpunkt synes emellertid en jämkning uti den av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen vara av behovet påkallad. Sålunda

torde ett kvarstående i tjänsten icke böra göras beroende av vederbörande

myndigheters gottfinnande utan endast medgivas i sådana fall, där det

betingas av särskilda förhandenvarande omständigheter. Med hänsyn till den

stora betydelsen därav, att armén äger ett fullt krigsdugligt befäl, i stånd

att uthärda alla de med ett fälttåg förenade ansträngningarna, synes ett kvarstående

i tjänst efter uppnådd pensionsålder jämväl böra göras beroende

av, att vederbörande är fältduglig. Ett frångående av denna fordran bör

endast äga rum i fråga om sådana befattningar, för vilkas bestridande

på ett tillfredsställande sätt fältduglio-het i detta ords earentliga

bemärkelse icke kan sägas vara erforderlig. Av nu angivna skäl har

riksdagen funnit sig böra vidtaga sådan ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag,

att anstånd med avsked skall kunna medgivas endast, »då särskilda omständigheter

därtill föranleda och därest vederbörande är fältduglig eller i

övrigt prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna det

allmänna». Anstånd med avsked bör i varje fall begränsas till viss angiven

tid.

Enligt den nuvarande lydelsen av punkt 8 kan löntagare, som i

minst 3 år lidit av lamhet, blindhet eller vansinne, utan att anledning

förefinnes, att han kan återvinna ^lustbarhet, utan egen ansökan skiljas

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 1 käft. (Nr 1.) 40

Punkt 8.

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

Riksdagens skrivelse nr 1.

från tjänsten mot åtnjutande av pension från allmänna indragningsstaten

till belopp, motsvarande pension jämte fyllnadspension.

I anslutning till vad av myndigheter och olika kommitterade tid efter

annan uttalats, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att ifrågavarande punkt avfattas

mera i överensstämmelse med vad som är stadgat i fråga om civila

tjänstehavare. Sålunda skulle löntagare, som icke uppnått pensionsåldern,

men under tre på varandra följande år på grund av sjukdom, vanförhet

eller lyte varit urståndsatt att tjänstgöra och för framtiden funnes därtill

oförmögen, vara skyldig att avgå från tjänsten mot åtnjutande av pension

jämte fyllnadspension i den tjänst han innehar.

De föreslagna bestämmelserna avvika emellertid i vissa avseenden

från vad som gäller för civila tjänstehavare. Sålunda är den tid, varunder

sjukdomen skall hava varat, bestämd till tre i stället för fem år.

Vidare uppställes icke någon fordran på viss tids föregående tjänstgöring

för att vid avgången komma i åtnjutande av pension. Slutligen skulle

denna utgå med fullt belopp, medan civil tjänstehavare i motsvarande fall

endast äger uppbära avkortad pension.

Med anledning av nu angivna avvikelser från de för civila tjänstehavare

gällande pensioneringsgrunderna har inom riksdagen tvekan yppats,

huruvida de i förevarande punkt föreslagna bestämmelserna äro av beskaffenhet

att böra godkännas. Men då avvikelserna i viss mån kunna

sägas vara betingade av särskilda militära förhållanden, har riksdagen, med

hänsyn tagen jämväl till angelägenheten av att kunna från armén avskilja

otjänstbara element, funnit sig böra antaga Eders Kungl. Maj:ts förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

som icke kunnat oförändrad bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 163, i anledning av samma proposition, för sin del godkänt

följande

Förslag

till

Kungörelse om ändrad lydelse av punkterna 6, 7 och 8 i de av Kungl. Maj:t

med riksdagen antagna grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl

med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst

Härigenom förordnas, att punkterna 6, 7 och 8 i de av Kungl. Maj:t

med riksdagen antagna grunder för pensionering av arméns befäl och

s. 315 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

315

underbefäl med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst skola

erhålla följande ändrade lydelse:

6.

Den, som till följd av olycksfall i tjänsten eller eljest till följd av

skada eller sjukdom, vilken han genom utövningen av sin tjänst ådragit

sig, befinnes för framtiden oförmögen till tjänstgöring, är skyldig att avgå

från tjänsten, med rätt till pension och fyllnadspension, uppgående till

lönens hela belopp.

7.

Löntagare, som uppnått den för rätt till fyllnadspension i den tjänst

han innehar stadgade levnadsålder, och som jämväl uppfyllt de villkor,

vilka för erhållande av de samma tjänst åtföljande pensioner äro föreskrivna,

är skyldig att från tjänsten avgå, Konungen eller, där viss ämbetsmyndighet

äger att från tjänsten avskeda, den myndighet obetaget att,

då särskilda omständigheter därtill föranleda och därest vederbörande är

fältduglig eller i övrigt prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna, låta med avskedet under viss vid tillståndets

meddelande angiven tid anstå, dock att anstånd, som sålunda medgivas,

icke må sammanlagt överstiga tre år.

8.

Löntagare, som icke uppnått den för rätt till fyllnadspension i den

tjänst han innehar stadgade levnadsålder, men som, efter att under tre på

varandra följande år på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur

stånd att tjänstgöra, linnes för framtiden till tjänstgöring oförmögen, är

skyldig att från tjänsten avgå och kan därifrån, även utan egen ansökning,

skiljas, mot åtnjutande av pension av statsmedel till belopp, motsvarande

pension jämte fyllnadspension i den tjänst han innehar.

Vad sålunda förordnats skall träda i kraft den 1 januari 1916, men

äger ej tillämpning på löntagare, vilken före denna kungörelses utfärdande

erhållit fullmakt, konstitutorial eller förordnande å tjänsten utan föreskrift

därom, att han skulle vara skyldig underkasta sig de förändringar i pensionabestämmelser,

som bleve i laga ordning fastställda.

s. 316 Kontrollera mot PDF

316

Riksdagens skrivelse nr 1.

IX.

Upprättande av reservstater vid marinen.

I propositionen nr 246 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den

10 juli 1914, föreslagit riksdagen att godkänna upprättande av reservstater

vid marinen i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet angivna,

av föredragande departementschefen förordade allmänna grunder.

Sedan, på grund av särskilda framställningar av fullmäktige för

arméns pensionskassa och fullmäktige för flottans pensionskassa, Eders Kungl.

Maj:t dels bemyndigat chefen för ^^försvarsdepartementet att tillkalla

sakkunniga för att biträda med verkställandet av erforderlig utredning av

frågan angående beredande av pension åt officerare och underofficerare vid

armén, vilka före uppnådd pensionsålder på grund av därom gjord ansökan

överfördes från beställning på stat till reserven, dels ock tillsatt en kommitté

för verkställande av, bland annat, utredning för marinens del av

frågan rörande tidigare övergång till reserven med bibehållen pensionsrätt,

avgåvos dels av berörda kommitté den 18 april 1908 »Förslag och

betänkande angående förtidspensionering av officerare och underofficerare

vid marinen» dels ock av nämnda sakkunnige den 18 juni 1908 »Betänkande

rörande införande av fast avlönat reservbefäl vid armén».

Då emellertid ifrågavarande båda betänkanden i vissa delar voro från

varandra skiljaktiga, uppdrog Eders Kungl. Maj:t den 20 november 1908 åt

särskilda kommitterade att för åstadkommande, så vitt ske kunde, av en sammanjämkning

av de båda betänkandena verkställa utredning och avgiva

slutligt förslag till bestämmelser i ämnet. Den 3 mars 1909 avgåvo dessa

kommitterade »Betänkande och förslag angående upprättande av reservstater

vid armén och marinen».

Den av Eders Kungl. Maj:t den 28 september 1907 tillsatta kommittén

för granskning av uppgjorda förslag till samfälld plan för rikets försvar m. m.

tog sistnämnda betänkande under omprövning och förordade, att en reserv
-

s. 317 Kontrollera mot PDF

317

Riksdagens skrivelse nr 1.

statsorganisation, i huvudsaklig överensstämmelse med den av 1909 års

kommitterade föreslagna, snarligen måtte komma till stånd.

Av de år 1911 tillsatta försvarsberedningarna har andra försvarsberedningen

i avgivet »Preliminärt betänkande angående sjöförsvaret» bland

annat hemställt, att beredningarna redan nu måtte uttala sig för att en

reservstatsorganisation för flottan och kustartilleriet i huvudsaklig överensstämmelse

med de i 1909 års betänkande föreslagna grunder med det

snaraste påbörjades.

Då emellertid vissa erinringar blivit gjorda mot det i sistnämnda

betänkande föreslagna sättet för reservstatsfrågans lösning samt vid utarbetande

av föreliggande förslag till sjöförsvarets ordnande ändamålsenligheten

av 1909 års kommittéförslag i vissa delar blivit ifrågasatt, har detsamma,

i vad det rör marinen, blivit inom sjöförsvarsdepartementet underkastat

förnyad granskning och omarbetning.

Med ledning av de över sistberörda förslag avgivna yttrandena och

1 anslutning till hans excellens statsministerns och chefen för lantförsvarsdepartementet

uttalanden i Eders Kungl. Maj:ts proposition den 12 juni

1914 angående upprättande av reservstater vid armén har samma förslag

ytterligare omarbetats.

Enligt det omarbetade förslaget till upprättande av reservstater för

marinen skulle dessas organisation fotas på följande allmänna grunder:

l:o. Reservstat för officerare och underofficerare upprättas dels vid

flottan och dels vid kustartilleriet.

2:o. Reservstaternas första uppsättande sker under en period av

fem år (vid flottan 1916—1920; vid kustartilleriet 1918—1922), vid vars

slut reservstaterna böra omfatta följande antal beställningar: vid flottan

2 regementsofficers-, 8 kaptens- och 4 underoffcersbeställningar; vid kustartilleriet

1 regementsofficers-, 7 kaptens- och 8 underoffcersbeställningar.

3:o. För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänstduglighet:

för kaptener 10 tjänstår som aktiv officer och 32 levnadsår, för underofficerare

8 tjänstår såsom aktiv underofficer och 34 levnadsår samt för

kommendörkaptener av 2. graden, majorer och kaptener vid övergång till

närmast högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.

0

4:o A reservstat sker befordran av löjtnant resp. underofficer av 2.

graden till kapten resp. flaggunderofficer eller underofficer av 1. graden

samtidigt med den officer resp. underofficer, som står närmast efter honom

i turberäkning på aktiv stat.

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

Riksdagens skrivelse nr 1.

5:o. Personal å reservstat är tjänstgöringsskyldig i krig eller då

värnpliktiga inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som

till utrönande av marinens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom

i fred:

vid flottan: regementsofficerare, kaptener i åldersgruppen 37—42 år

samt underofficerare intill fyllda 42 år i högst 90 dagar under loppet av

varje under tjänstetiden infallande period av två år, kaptener efter fyllda

43 år och underofficerare efter fyllda 42 år i högst 60 dagar under loppet

av varje treårsperiod av tjänstetiden, samt kaptener intill fyllda 37

år under högst 90 dagar under loppet av likaledes varje treårsperiod;

vid kustartilleriet: regementsofficerare, kompaniofficerare i åldersgruppen

37—42 år samt underofficerare intill fyllda 42 år i högst 45

dagar under loppet av varje under under tjänstetiden infallande period av

två år, kompaniofficerare efter fyllda 43 och underofficerare efter fyllda

42 år i högst 45 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden

samt kompaniofficerare intill fyllda 37 år högst 90 dagar under loppet av

likaledes varje treårsperiod.

6:o. Följande löner tillkomma personal å reservstat:

kommendörkapten av 1. grad (överstelöjtnant)...... 3,600 kronor

» » 2. » (major).........3,150 »

kapten i högsta löneklassen (övergång efter fyllda 43 år) . 2,070 »

» i mellersta löneklassen (övergång efter fyllda 37 år) 1,620 »

kapten i lägsta löneklassen..............1,170 »

underofficer i högre löneklassen (övergång efter fyllda 42 år) 990 »

» i lägre löneklassen............ 810 >

Vid övergång till reservstat tillerkänd lön bibehålies oförändrad

under hela tjänstetiden å samma stat.

Avlöning stillägg utgå sålunda:

till kapten i lägsta löneklassen ett avlöningstillägg å 300 kronor vid

uppnådd 37 års ålder och ytterligare ett å likaledes 300 kronor vid uppnådd

43 års ålder;

till kapten i mellersta löneklassen ett avlöningstillägg å 300 kronor

vid uppnådd 43 års ålder;

till underofficer i lägre löneklassen ett avlöningstillägg å 150 kronor

vid uppnådd 42 års ålder.

Avlöningstillägg tillträdes vid början av kalenderåret näst efter det,

varunder vederbörande uppnått den för erhållande av avlöningstillägget

stadgade levnadsålder.

s. 319 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

319

Avlöning under tjänstgöring utgöres av — förutom innehavande lön

eller avlöningstillägg — dagavlöning m. m. och utgår med tillämpande

av enahanda grunder, som gälla för personal å aktiv stat.

7:o. Personal å reservstat är skyldig avgå från reservstat dels på

grund av otjänstbarhet efter samma grunder som personal på aktiv stat,

dels efter uppnående av den ålder, som berättigar motsvarande personal

på aktiv stat till avgång med fyllnadspension.

8:o. Personal å reservstat åtnjuter efter avgång från densamma vid

uppnådd pensionsålder följande pensioner av statsmedel:

kommendörkapten av 1. grad (överstelöjtnant)...... 3,300 kronor

» » 2. » (major).......... 3,000 »

kapten i högsta löneklassen.............. 2,000 »

» i mellersta löneklassen............. 1,400 »

» i lägsta löneklassen.............. 1,000 »

underofficer i högre löneklassen............ 900 »

» i lägre löneklassen............ 700 »

I avgift för egen pensionering erlägger personal vid reservstaten tre

procent av pensionen jämte fyllnadspensionen.

9:o. Personal å reservstat är skyldig att efter övergång till pensionsstat

tillhöra flottans eller kustartilleriets reserv under samma tider som

gälla för motsvarande personal å aktiv stat efter avgång med pension

från densamma.

I0:o. Personal å reservstat är tillsvidare skyldig att kvarstå såsom

delägare i flottans gratialkassa med den gratialrätt, som vederbörande vid

övergången till reservstat innehar, och på de villkor, som reglementet för

denna kassa stadgar, och skall för sådan delägare utgå statsbidrag till

samma belopp som närmast före övergången.

Uti sitt till statsrådsprotokollet avgivna yttrande har föredragande

departementschefen förklarat, att han i huvudsak icke hade något att

erinra emot ovannämnda allmänna grunder för reservstatsorganisationen,

men tillika framhållit, att vissa jämkningar måhända kunde befinnas

erforderliga eller lämpliga att vidtaga vid den slutliga avfattningen av

blivande bestämmelser.

I olikhet med vad som föreslagits i fråga om arméns reservstater har

departementschefen icke ansett det erforderligt att nu föreslå upprättande

av reservstater vid marinens civilmilitära kårer.

s. 320 Kontrollera mot PDF

320

Riksdagens skrivelse nr 1.

Enligt uppgjorda beräkningar skulle kostnaderna för flottans reservstat

uppgå för år 1916 till 5,271 kronor med successiv ökning till 26,883 kronor

60 öre år 1920 samt för kustartilleriets reservstat för år 1918 till 3,234

kronor 50 öre med successiv ökning till 24,217 kronor 52 öre år 1922.

Då upprättandet av reservstater ej vore avsett att börja förrän med

år 1916, behövde icke något anslag för ändamålet äskas å 1915 års stat.

Riksdagen, som anser, att upprättande av reservstater utgör en viktig

länk bland åtgärderna för stärkandet av rikets försvar, finner därför

en sådan anordning böra vidtagas jämväl vid marinen.

Då det föreliggande förslaget till reservstatsfrågans ordnande för

marinen synes riksdagen i väsentliga avseenden äga ett avgjort företräde

framför de tidigare framställda förslagen, synes detsamma i huvudsak böra

lägrjTas till grund för den ifrågasatta organisationen. I vissa avseenden torde

oct O Zj O

dock jämkningar böra vidtagas.

Enligt de i punkt 1 angivna allmänna grunderna skulle två särskilda

reservstater upprättas, den ena för flottan och den andra för kustartilleriet.

Riksdagen håller emellertid före, att reservstaterna vid marinen böra, i likhet

med vad som ifrågasatts beträffande arméns reservstater, sammanföras till

en enhetlig organisation för marinen i dess helhet, riksdagen har därför

beslutit, att en för officerare och underofficerare gemensam reservstat upprättas

vid marinen, med underavdelningar för flottan och kustartilleriet.

Enligt de i punkt 2 angivna allmänna grunderna skulle upprättandet

av reservstaten vid kustartilleriet icke vara avsett att taga sin början förr

än år 1918. Riksdagen anser emellertid, att första upprättandet av reservstaten

bör vid kustartilleriet taga sin början samtidigt med att detta tager sin

början vid flottan, eller år 1916, och vid kustartilleriet jämväl vara fullbordat

år 1920. Därigenom kunna fullt jämförbara erfarenheter för de båda

underavdelningarna av marinens reservstat samtidigt vinnas.

Då det synes riksdagen lämpligt, att vid marinen liksom vid armén

möjlighet beredes även för löjtnant att övergå till reservstaten, har riksdagen

ansett sig böra införa härav föranledda tillägg till de i denna punkt

samt i punkterna 3, 5, 6 och 8 innefattade allmänna bestämmelserna.

Enligt punkt 3 av de föreslagna allmänna grunderna skulle för

övergång till reservstat fordras för underofficer 8 tjänstår såsom aktiv underofficer

och 34 levnadsår. Emellertid anser riksdagen, att dessa bestämmelser

böra bringas till överensstämmelse med de av riksdagen för armén

föreslagna och att för övergång å reservstaten för underofficer således må

fordras en levnadsålder av 32 år.

s. 321 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

321

Den för kompaniofficerare och underofficerare vid kustartilleriets

reservstat föreslagna tjänstgöringsskyldigheten har riksdagen ansett kunna

något höjas, eller från resp. 45 och 90 dagar till resp. 50 och 100 dagar.

Genom en sådan ökning av det huvudsakligen med hänsyn till repetitionsövningarnas

längd föreslagna dagantalet kan tillfälle beredas personalen att

före nämnda övningar sätta sig in uti de nyheter å det militära området,

som tilläventyrs kunna hava blivit vidtagna, sedan densamma nästföregående

gång fullgjorde tjänstgöring.

Riksdagen båller före, att de föreslagna fasta lönerna, vilka beräknats

efter enahanda grunder som de i propositionen angående upprättande

av reservstater för armén förordade, böra avrundas till jämna belopp.

Vad de föreslagna pensionerna angår, böra dessa, i likhet med vad

riksdagen beslutit beträffande armén, nedsättas med 10 procent och avrundas

till jämna belopp.

Vid lönernas och pensionernas avrundande har riksdagen ansett, att,

då bland personalen inom kaptensgraden särskilt kaptener i lägsta löneklassen

hava att emotse en relativt lång tjänstetid och således närmast

hava intresse av en något förhöjd lön, lönerna för denna personal böra

avrundas uppåt. Beträffande den högre personalen torde det för underlättande

av reservstatens rekrytering därvid vara lämpligare att i stället

höja pensionerna med ett, om ock obetydligt, belopp utöver 90 procent

av vad i propositionen föreslagits.

Någon ytterligare reducering av de föreslagna pensionernas belopp

genom deras bestämmande till vissa procent, exempelvis 80 procent, av

lönebeloppen, har riksdagen icke ansett sig kunna ifrågasätta. Vid anställda

beräkningar har det nämligen visat sig, att detta skulle bereda särskilt

på reservstat övergående löntagare i högre tjänstegrader så dåliga villkor,

att de med all sannolikhet skulle föredraga att kvarstanna i innehavande

grad i aktiv tjänst framför att övergå till närmast högre grad å reservstaten.

Till undvikande härav synas de olika pensionsbeloppen för personalen

i de högre tjänstegraderna böra bestämmas ungefärligen till beloppet av

närmast lägre pension.

Då genom en nedsättning med 10 procent av den för kommendörkapten

av första graden (överstelöjtnant) föreslagna pensionen, denna skulle

komma att avsevärt understiga pension för närmast lägre tjänstegrad på

aktiv stat, eller 3,200 kronor, har riksdagen ansett sig böra vidtaga en nedsättning

av pensionen i fråga allenast till nyss angivna belopp, medan åter

lönen beräknats något lägre än vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit.

I de av riksdagen antagna till allmänna grunderna för reservstaterna

hava bestämmelserna i punkt 6 om avlöning under tjänstgöring affattats i

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 höft. (Nr 1.) 41

s. 322 Kontrollera mot PDF

322 Riksdagens skrivelse nr 1.

enlighet med motsvarande bestämmelser i grunderna för reservstaterna

vid armén.

På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen i övrigt icke

haft något att erinra mot de i propositionen förordade allmänna grunderna

för reservstatsorganisationen, skulle dessa således bliva följande:

l:o. En för marinens officerare och underofficerare gemensam reservstat

upprättas med underavdelningar för flottan och kustartilleriet.

2:o. Reservstaternas första uppsättande sker under en period av fem

år (1916—1920), vid vars slut reservstaterna böra omfatta följande antal

beställningar: vid flottan 2 regementsofficers-, 8 kaptens-(löjtnants-) och

4 underofficer sbeställning ar; vid kustartilleriet 1 regementsofficers-, 7 kaptens-(löjtnants-)

och 8 under officersbeställningar.^

3:o. För övergäng till reservstat fordras, förutom full tjänstduglighet:

för kaptener(löjtnanter)'' 10 tjänstår såsom aktiv officer och 32 levnadsår, för

underofficerare 8 tjänstår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår samt

för kommendörkaptener av 2. graden, majorer och kaptener vid övergång till

närmast högroe tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.

4:o. A reservstat sker befordran av löjtnant resp. underofficer av

2. graden till kapten resp. flaggunderofficer eller underofficer av 1. graden

samtidigt med den officer resp. underofficer, som star närmast efter honom

i turberäkning på aktiv stat.

5:o. Personal å reservstat är tjänstgöring sskyldig i krig eller då värnpliktiga

inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till utrönande

av marinens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom i fred:

vid flottan: regementsofficerare, kaptener i åldersgruppen 37 42 år

samt underofficerare intill fyllda 42 år i högst 90 dagar under loppet av

varje under tjänstetiden infallande period av två år, kaptener efter fyllda

43 år och underofficerare efter fyllda 42 år i högst 60 dagar under loppet

av varje treårsperiod av tjänstetiden, samt kaptener(löjtnanter) intill fyllda

37 år under högst 90 dagar under loppet av likaledes varje treårsperiod;

vid kustartilleriet: regementsofficerare i högst 45 dagar under loppet

av varje under tjänstetiden infallande period av två år, kompaniofficerare i

åldersgruppen 37—42 år samt underofficerare intill fyllda 42 år i högst

50 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden, kompaniofficerare

efter fyllda 43 och underofficerare efter fyllda 42 år i högst 50

dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden samt kompaniofficerare

intill fyllda 37 år högst 100 dagar under loppet av likaledes

varje treårsperiod.

s. 323 Kontrollera mot PDF

Riksdagens sknvelse nr 1.

323

6:o. Följande löner tillkomma personal å reservstat:

kommendörkapten av 1. grad (överstelöjtnant)......

» » 2. » (major) .........

kapten i högsta löneklassen (övergång efter fyllda 43 år) .

» i mellersta » (övergång efter fyllda 37 år) .

» i lägsta » (löjtnant)..........

underofficer i högre löneklassen (övergång efter fyllda 42 år)

» i lägre » ............

3,500 kronor

3.100 »

2.100 »

1,650 »

1,200 >

1,000 »

800 »

Vid övergång till reservstat tillerkänd lön bibehålies oförändrad under

o o

hela tjänstetiden å samma stat.

Avlöning stillägg utgå sålunda:

till kapten i lägsta löneklassen (löjtnant) ett avlöningstillägg å 300

kronor vid uppnådd 37 års ålder och ytterligare ett å likaledes 300 kronor

vid uppnådd 43 års ålder;

till kapten i mellersta löneklassen ett avlöningstillägg å 300 kronor

vid uppnådd 43 års ålder;

till underofficer i lägre löneklassen ett avlöningstillägg å 150 kronor

vid uppnådd 42 års ålder.

Avlöningstillägg tillträdes vid början av kalenderåret näst efter det,

varunder vederbörande uppnått den för erhållande av avlöningstillägget

stadgade levnadsålder.

Avlöning under tjänstgöring, såsom dagavlöning, dagtraktamente och

annan tillfällig avlöning, tillkommer personal å reservstat enligt för personalen

å aktiv stat gällande föreskrifter ävensom rese- och traktamentsersättning

för resor till och från tjänstgöringsort.

7:o. Personal å reservstat är skyldig avgå från reservstat dels på

grund av otjänstbarhet efter samma grunder som personal på aktiv stat,

dels efter uppnående av den ålder, som berättigar motsvarande personal

på aktiv stat till avgång med fyllnadspension.

8:o. Personal å reservstat åtnjuter efter avgång från densamma vid

uppnådd pensionsålder följande pensioner av statsmedel:

kommendörkapten av 1. grad (överstelöjtnant)...... 3,200 kronor

» » 2. » (major).......... 2,700 »

kapten i högsta öneklassen.............. 1,800 »

» i mellersta » 1,300 »

» i lägsta » (löjtnant).......... 900 »

underofficer i högre löneklassen............ 850 »

» i lägre » ............ 650

s. 324 Kontrollera mot PDF

324

Riksdagens skrivelse nr 1.

I avgift för egen pensionering erlägger personal vid reservstaten tre

procent av pensionen jämte fyllnadspensionen.

9:o. Personal å reservstat är skyldig att efter övergång till pensionsstat

tillhöra flottans eller kustartilleriets reserv under samma tider som gälla för

motsvarande personal å aktiv stat efter avgång med pension från densamma.

10:o. Personal å reservstat är tillsvidare skyldig att kvarstå såsom

delägare i flottans gratialkassa med den gratialrätt, som vederbörande vid

övergången till reservstat innehar, och på de villkor, som reglementet för

denna kassa stadgar, och skall för sådan delägare utgå statsbidrag till

samma belopp som närmast före övergången. I

I anslutning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 246,

godkänt upprättandet av reservstat vid marinen i huvudsaklig överensstämmelse

med ovannämnda av riksdagen angivna allmänna grunder.

s. 325 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

325

X.

Ändring i pensioneringsgrunderna för

marinens befäl och underbefäl.

I propositionen nr 247 har Eders Kung]. Maj:t, under åberopande av Kungl.

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

den 10 juli 1914, föreslagit riksdagen att godkänna följande

Förslag

till

Kungörelse om vissa ändringar i och tillägg till de av Kungl. Maj:t med riksdagen

antagna grunder för pensionering av flottans befäl och underbefäl med

vederlikar m. m.

Härigenom förordnas, att i de av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna

grunder för pensionering av flottans befäl och underbefäl med vederlikar

m. in. punkterna 7 och b skola erhålla följande ändrade lydelse samt

en ny punkt 71/,2 med nedanstående lydelse införas:

7.

Den, som till följd av olycksfall i tjänsten eller eljest till följd av

skada eller sjukdom, vilken han genom utövningen av sin tjänst ådragit

sig, befinnes för framtiden oförmögen till tjänstgöring, är skyldig att avgå

från tjänsten, med rätt till pension till belopp, motsvarande det, som utgör

underlag för beräknande av pension och fyllnadspension i den beställning

han innehar.

s. 326 Kontrollera mot PDF

326

Riksdagens skrivelse nr 1.

7 Va.

Löntagare, som uppnått den för rätt till fyllnadspension i den tjänst

han innehar stadgade levnadsålder, och som jämväl uppfyllt de villkor,

vilka för erhållande av de samma tjänst åtföljande pensioner äro föreskrivna,

är skyldig att från tjänsten avgå, Konungen eller, där viss ämbetsmyndighet

äger att från tjänsten avskeda, den myndighet obetaget

att låta med avskedet anstå, därest och så länge vederbörande prövas

kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock

att anstånd, som sålunda medgivas, icke må sammanlagt överstiga tre år,

eller, vad beträffar officer av kaptens eller lägre grad eller underofficer,

sex månader.

8.

Löntagare, som icke uppnått den för rätt till fyllnadspension i den

tjänst han innehar stadgade levnadsålder, men som, efter att under tre på

varandra följande år på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur

stånd att tjänstgöra, finnes för framtiden till tjänstgöring oförmögen, är

skyldig att från tjänsten avgå och kan därifrån, även utan egen ansökning,

skiljas, mot åtnjutande av pension av statsmedel till belopp, motsvarande

pension jämte fyllnadspension i den tjänst han innehar.

Vad sålunda förordnats skall träda i kraft den 1 januari 1916, men

äger ej tillämpning på löntagare, vilken före denna kungörelses utfärdande

erhållit fullmakt, konstitutorial eller förordnande å tjänsten utan föreskrift

därom, att han skulle vara skyldig underkasta sig de förändringar i pensionsbestämmelser,

som bleve i laga ordning fastställda.

Riksdagen anser sig till en början böra erinra, hurusom, efter det Eders

Kungl. Maj:t och riksdagen år 1876 antagit förevarande grunder för pensionering

av flottans befäl och underbefäl med vederlikar m. m., 1901

års riksdag medgivit, att dessa pensioneringsgrunder finge tillämpas även

vid kustartilleriet.

Enligt den nuvarande lydelsen av punkten 7 är den, vilken i och

för tjänsten ådragit sig skada eller obotlig sjukdom, som gör honom till

vidare tjänstgöring oförmögen, berättigad att avgå med pension jämte fyllnadspension,

om än villkoren för pensionens och fyllnadspensionens åtnjutande

eljest icke äro uppfyllda.

s. 327 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

327

Eders Kungl. Maj:t har rm föreslagit en sådan ändring av ifrågavarande

punkt, att den, som till följd av olycksfall i tjänsten eller eljest till

följd av skada eller sjukdom, vilken han genom utövningen av sin tjänst

ådragit sig, befinnes för framtiden oförmögen till tjänstgöring, skall vara

skyldig att avgå från tjänsten, med rätt att åtnjuta pension till belopp,

motsvarande det, som utgör underlag för beräknande av pension och fyllnadspension

i den beställning han innehar.

Mot förevarande ändringsförslag har riksdagen icke något att erinra.

Föreskrifter angående s. k. réspittid, eller rätt att efter uppnådd Punkt T1/»,

pensionsålder kvarstå i tjänst, officer av kaptens eller lägre grad eller underofficer

under en tid av sex månader samt officer av högre grad än kaptens

under en tid av tre år, finnas för närvarande icke i förevarande pensioneringsgrunder,

utan hava dylika föreskrifter av Eders Kungl. Maj:t meddelats

i vederbörliga reglementen, vad flottan beträffar, i reglemente för

marinen, del I § 163: i, av följande lydelse:

»Har officer, underofficer eller den, som tillhör marinläkarkåren,

sedan han uppnått den levnadsålder, vilken berättigar honom till full pension

och fyllnadspension efter den tjänstegrad, i vilken han åtnjuter lön

på stat, förblivit kvar i tjänst, officer av kommendörkaptens eder högre

grad eller den, som tillhör marinläkarkåren, tre år samt officer av kaptens

eller lägre grad eller underofficer sex månader efter nämnda ålder, varder,

därest han jämväl uppfyllt de villkor, som för erhållande av sådan pension

eljest äro föreskrivna, avsked från flottan med rätt till pension och

fyllnadspension honom meddelat, såvida icke Konungen med avseende å

tjänstens fördel finner honom böra i densamma kvarstå.»

Vad kustartilleriet angår återfinnas motsvarande föreskrifter i reglemente

för marinen, del III § 74.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit införande i pensioneringsgrunderna

av bestämmelser, innefattade i en till grunderna fogad punkt 772, varigenom

rätten till s. k. réspittid skulle upphöra. I och med pensionsålderns uppnående

skulle nämligen löntagare vara skyldig att avgå från tjänsten.

Från denna regel skulle dock kunna medgivas undantag i så måtto, att

med avskedet skulle kunna få anstå, därest och så länge löntagaren prövades

kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna.

Anstånd, som sålunda medgåves, skulle dock icke få sammanlagt överstiga

tre år eller, vad beträffar officer av kaptens eller lägre grad eller underofficer,

sex månader.

Borttagande av den s. k. respittiden finner riksdagen vara ur principiell

synpunkt riktigt. Det torde nämligen vara uppenbart, att, se
-

s. 328 Kontrollera mot PDF

328

Riksdagens skrivelse nr 1.

dan en löntagare uppnått den för pensions erhållande stadgade levnadsålder,

hans kvarstående i tjänsten icke bör göras beroende av, huruvida

han finner ett sådant kvarstående vara med egen fordel förenligt eller icke.

Härvid bör uteslutande det allmännas intresse vara bestämmande.

Ur sist angivna synpunkt synes emellertid en jämkning uti den av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen vara av behovet påkallad. Sålunda

torde ett kvarstående i tjänsten endast böra medgivas i sådana fall, där det

betingas av särskilda förhandenvarande omständigheter. Med hänsyn till den

stora betydelsen därav, att marinen äger ett fullt krigsdugligt befäl, i stånd

att uthärda alla de med ett krig förenade ansträngningarna, synes ett kvarstående

i tjänst efter uppnådd pensionsålder jämväl böra göras beroende

av att vederbörande är till krigstjänst duglig. Ett frångående av denna fordran

bör endast äga rum i fråga om sådana befattningar, för vilkas bestridande på

ett tillfredsställande sätt krigsduglighet i detta ords egentliga bemärkelse

icke kan sägas vara erforderlig. Av nu angivna skäl har riksdagen funnit

sig böra vidtaga sådan ändring i Eders Kungl. Maj:ts förslag, att anstånd med

avsked skall kunna medgivas endast, »då särskilda omständigheter därtill

föranleda och därest vederbörande är till krigstjänst duglig eller i

övrigt prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna det

allmänna». Anstånd med avsked bör i varje fall begränsas till viss angiven tid.

Punkt 8. Enligt den nuvarande lydelsen av punkt 8 kan löntagare, som i

minst tre år lidit av lamhet, ''blindhet eller vansinne, utan att anledning

förefinnes, att han kan återvinna tjenstbarhet, utan egen ansökan skiljas

från tjänsten mot åtnjutande av pension från allmänna indragningsstaten,

till belopp motsvarande pension jämte fyllnadspension.

I anslutning till vad av myndigheter och olika kommitterade tid efter

annan uttalats, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att ifrågavarande punkt avfattas

mera i överensstämmelse med vad som är stadgat i fråga om civila

tjänstehavare. Sålunda skulle löntagare, som icke uppnått pensionsåldern,

men under tre på varandra följande år på grund av sjukdom, vanförhet

eller lyte varit urståndsatt att tjänstgöra och för framtiden funnes därtill

oförmögen, vara skyldig att avgå från tjänsten mot åtnjutande av pension

jämte fyllnadspension i den tjänst han innehar.

De föreslagna bestämmelserna avvika emellertid i vissa avseenden från

vad som gäller för civila tjänstehavare. Sålunda är den tid, varunder sjukdomen

skall hava varat, bestämd till tre i stället för fem år. Vidare uppställes

icke någon fordran på viss tids föregående tjänstgöring för att vid avgången

komma i åtnjutande av pension. Slutligen skulle denna utgå med

s. 329 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1. 329

fullt belopp, medan civil tjänstehavare i motsvarande fall endast äger uppbära

avkortad pension.

Med anledning av nu angivna avvikelser från de för civila tjänstehavare

gällande pensioneringsgrunderna har inom riksdagen tvekan yppats,

huruvida de i förevarande punkt föreslagna bestämmelserna äro av beskaffenhet

att böra godkännas. Men då avvikelserna i viss mån kunna

sägas vara betingade av särskilda militära förhållanden, har riksdagen, med

hänsyn jämväl till angelägenheten av att kunna från marinen avskilja

otjänstbara element, funnit sig böra antaga Eders Kungl. Maj:ts förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

som icke kunnat oförändrad bifalla Eders Kungl Maj:ts förevarande

proposition nr 247, i anledning av samma proposition, för sin del godkänt

följande

Förslag

till

Kungörelse om vissa ändringar i och tillägg till de av Kungl. Maj:t med riksdagen

antagna grunder för pensionering av flottans befäl och underbefäl med

vederlikar m. m.

Härigenom förordnas, att i de av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna

grunder för pensionering av flottans befäl och underbefäl med vederlikar

m. in. punkterna 7 och 8 skola erhålla följande ändrade lydelse samt

en ny punkt 772 med nedanstående lydelse införas:

7.

Den, som till följd av olycksfall i tjänsten eller eljest till följd av

skada genom sjukdom, vilken han genom utövningen av sin tjänst ådragit

sig, beflnnes för framtiden oförmögen till tjänstgöring, är skyldig att avgå

från tjänsten, med rätt till pension till belopp, motsvarande det, som utgör

underlag för beräknande av pension och fyllnadspension i den beställning

han innehar.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 käft. (Nr 1.)

42

s. 330 Kontrollera mot PDF

330

Riksdagens skrivelse nr 1.

7 Va.

Löntagare, som uppnått den för rätt till fyllnadspension i den tjänst

han innehar stadgade levnadsålder, och som jämväl uppfyllt de villkor,

vilka för erhållande av de samma tjänst åtföljande pensioner äro föreskrivna,

är skyldig att från tjänsten avgå, Konungen eller, där viss ämbetsmyndighet

äger att från tjänsten avskeda, den myndighet obetaget

att, då särskilda omständigheter därtill föranleda och därest vederbörande

är till krigstjänst duglig eller i övrigt prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna, låta med avskedet under viss

vid tillståndets meddelande angiven tid anstå, dock att anstånd, som sålunda

medgivas, icke må sammanlagt överstiga tre år, eller, vad beträffar

officer av kaptens eller lägre grad eller underofficer, sex månader.

8.

Löntagare, som icke uppnått den för rätt till fyllnadspension i den

tjänst han innehar stadgade levnadsålder, men som, efter att under tre på

varandra följande år på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varit ur

stånd att tjänstgöra, tinnes för framtiden till tjänstgöring oförmögen, är

skyldig att från tjänsten avgå och kan därifrån, även utan egen ansökning,

skiljas, mot åtnjutande av pension av statsmedel till belopp, motsvarande

pension jämte fyllnadspension i den tjänst han innehar.

Vad sålunda förordnats skall träda i kraft den 1 januari 1916, men

äger ej tillämpning på löntagare, vilken före denna kungörelses utfärdande

erhållit fullmakt, konstitutorial eller förordnande å tjänsten utan föreskrift

därom, att han skulle vara skyldig underkasta sig de förändringar i pensionsbestämmelser,

som bleve i laga ordning fastställda.

s. 331 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skvivelse nr 1.

331

XI.

Värnskatten,

I propositionen nr 85 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av Kungl.

ett vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden j£y:ts

den 18 maj 1914, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning om värnskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För bestridande av särskilda engångskostnader, som föranledas av

ny värnpliktslag och eljest erfordras för avhjälpande av brister i rikets

försvarsväsen, skall till staten erläggas en tillfällig skatt, benämnd värnskatt,

som på grund av taxering enligt bestämmelserna i denna förordning för

en gång utgår av inkomst och förmögenhet.

2 §•

Eu var, som år 1914 bort annorledes än på grund av efterbeskattning

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, är med de undantag, som

här nedan stadgas, jämväl skyldig erlägga värnskatt.

Med skattskyldigs inkomst och förmögenhet avses i denna förordning

det inkomstbelopp och det förmögenhetsbelopp, därför han bort år

1914 taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

s. 332 Kontrollera mot PDF

332

Riksdagens skrivelse nr 1.

Vid taxering till värnskatt skola dock, där ej i visst fall särskilda

skäl föranleda till avvikelse från den vid taxeringen år 1914 till inkomstoch

förmögenhetsskatt verkställda uppskattningen, inkomst och förmögenhet

upptagas till enahanda belopp som vid sistnämnda taxering.

3 §•

För annan än inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder

skyldighet att erlägga värnskatt:

a) då inkomsten utgör minst 5,000 kronor eller

b) då förmögenheten uppgår till minst 30,000 kronor eller

c) då vid sammanläggning av inkomst och förmögenhet enligt bestämmelserna

i 4 § bildas ett taxerat belopp av minst 5,000 kronor.

Förmögenhet, som understiger 10,000 kronor, är dock i varje fall

fri från värnskatt. Likaledes är för skattskyldig, som i denna paragraf

avses, inkomst, vilken icke uppgår till 2,600 kronor, i varje fall från sådan

skatt undantagen.

Om äkta makar bort var för sig taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

inträder för vardera maken skattskyldighet för värnskatt, då

båda makarnas sammanräknade inkomst eller förmögenhet uppgått till så

högt belopp, att, därest endera maken skolat för samma inkomst eller förmögenhet

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, skattskyldighet enligt

bestämmelserna i denna paragraf förelegat.

4 §■

1 mom. Vid taxering till värnskatt skall fastställas ett till värnskatt

taxerat belopp.

2 mom. För annan skattskyldig än inländskt aktiebolag och solidariskt

bankbolag ingår i det taxerade beloppet förmögenheten med en

tiondedel av sitt belopp och inkomst, som utgör minst 5,000 kronor, med

hela sitt belopp. Där för skattskyldig, varom nu är fråga, inkomsten understiger

5,000 kronor, skall i det taxerade beloppet ingå följande belopp

av inkomsten, nämligen:

av

inkomst,

som

uppgår

till

2,600

kr. men

ej

till

2,700

kr.

200

kr.

»

y>

2,700

» »

»

»

2,800

>

400

»

»

»

»

2,800

» »

»

2,900

600

»

»

»

»

y>

2,900

y>

3,000

»

800

»

»

»

3,000

*

»

3,100

»

1,000

i

»

»

»

3,100

» »

''t

>

3,200

1,200

s. 333 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

333

av

inkomst,

som

uppgår

till

3,200

kr.

men

eJ

till

3,300

kr.

1,400

kr,

»

»

»

3,300

»

3,400

1,600

T>

»

»

»

3,400

»

»

»

»

3,500

1,800

$

»

y>

3,500

»

»

»

3,600

»

2,000

»

y>

»

3,600

»

»

3,700

»

2,200

»

»

»

»

3,700

)

>

»

3,800

»

2,400

»

»

»

3,800

»

»

»

3,900

2,600

T>

»

i

3,900

»

4,000

»

2,800

»

»

»

»

»

4,000

»

»

»

4,100

»

3,000

»

»

»

4,100

»

»

»

4,200

3,200

>

»

»

4,200

»

»

7>

»

4,300

3,400

»

»

4,300

>

s>

»

»

4,400

3,600

»

»

»

2>

4,400

»

4,500

»

3,800

»

»

»

4,500

»

»

4,600

»

4,000

»

»

»

4,600

»

y>

»

»

4,700

4,200

»

»

»

4,700

y>

»

>

}

4,800

»

4,400

»

»

»

4,800

»

»

»

4,900

»

4,600

»

»

»

»

»

»

4,900

»

»

5,000

4,800

»

3 mom.

År

fråga

om

äkta makar,

vilka skola

var för sig taxeras

till värnskatt, skall inkomst, som enligt 2 mom. bör tagas i beräkning

vid taxeringen, vara makarnas sammanlagda inkomst. Understiger den

sammanlagda inkomsten 5,000 kronor, skall det belopp, varmed samma

inkomst bör vid taxeringen upptagas, för beräkning av vardera makens

taxerade belopp fördelas å makarna efter storleken av varderas inkomst.

4 mom. Det belopp, som med tillämpning av dessa grunder slutligen

uppkommer, avrundas, där det ej uppgår till fullt hundratal

kronor, till närmast lägre fulla hundratal kronor och utgör, sålunda

avjämnat, i fall, varom nu är fråga, det till värnskatt taxerade beloppet.

5 §•

För skattskyldig, som i 3 § sägs, utgår värnskatt med en krona

för varje fullt hundratal kronor av ett belopp, som beräknas efter följande

grunder:

Om det taxerade beloppet icke överstiger 5,000 kronor, ökas detsamma

med 50 procent.

Om det taxerade beloppet överstiger 5,000 kronor, ökas

s. 334 Kontrollera mot PDF

334 Riksdagens skrivelse nr 1.

deri del av det taxerade beloppet, som icke överstiger 5,000 kronor,

» t>

»

»

» som överstiger

med 50

procent

5,000

kronor

men

icke

8,000

kronor, med

150

procent

8,000

»

»

12,000

» »

200

»

12,000

»

»

»

14,000

» »

250

»

14,000

»

»

»

17,000

» »

300

17,000

»

»

»

20,000

» »

350

»

20,000

»

»

»

25,000

» »

400

»

25,000

»

»

»

30,000

» »

500

»

30,000

»

»

»

40,000

» »

600

40,000

»

»

»

50,000

» »

700

»

50,000

»

»

»

70,000

» »

800

»

70,000

»

»

»

100,000

» »

900

>

100,000

»

»

»

150,000

» »

1,000

»

150.000

250.000

»

»

»

250,000

>'' »

1,150

1,250

»

dock att det beräknade belopp, varefter skatten skall utgå, icke må i

något fall överstiga tolv gånger det taxerade beloppet.

6 §•

Skattskyldig, vilken bort vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

år 1914 erhålla nedsättning enligt 19 § 2 mom. förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt i det till sådan skatt taxerade beloppet,

äger åtnjuta nedsättning i värnskattens belopp med en tiondedel därav

för varje barn, för vilket nedsättning vid nämnda taxering skolat medgivas. 7

7 §■

För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder skyldighet

att erlägga värnskatt, då inkomsten överstiger fem procent av bolagets

kapital, så beräknat som i 20 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

sägs.

Inkomst, som i enlighet härmed taxeras till värnskatt, upptages för

taxeringen i jämna hundratal kronor, så att Överskjutande belopp, som

icke uppgår till fullt hundratal, bortfaller. Sålunda upptaget belopp utgör

i förevarande fall till värnskatt taxerat belopp.

s. 335 Kontrollera mot PDF

335

Riksdagens skrivelse nr 1.

8 §•

Inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag har att, för varje fullt

hundratal av det taxerade beloppet, erlägga värnskatt med följande belopp,

nämligen:

när

den taxerade inkomsten i

förhållande till kapitalet:

värnskatt

pr 100 kr.

överstiger

5

men

ej

5 1/3 procent..........

0.3 0

5 i/s

2»

5 Vs

3>

0.60

5 Vs

2»

3»

6

2>

0.9 0

6

»

6 Va

2>

1.20

>

6 Va

»

2»

6 7s

» ...

1.50

2»

6 */s

2»

2»

7

» . .

1.80

7

»

2>

7 i/s

2»

2.10

>

7 Va

25>

2>

7 Va

»

2.40

7 V»

»

2»

8

2»

2.70

>

8

2»

»

8 »/a

3.—

2»

8 Va

2»

»

8 7s

»

3.30

8 i/s

»

2»

9

»

3.60

9

2»

2>

9 i/s

2i>

3.90

>

9 Va

2>

2»

9 7s

>

4.20

>

9 2/3

»

2»

10

2» ...

4.50

7>

10

2»

»

10 i/s

» .....

4.80

»

10 i/s

»

10 73

2» .......

5.10

2»

10 Va

2»

2>

11

2» ......

5.40

2»

11

2»

2-

11 1/3

> ....

5.70

11 Vs

2»

2»

11 7s

2» .....

6.—

>

11 */•

1>

2»

12

2» ..........

6.30

2»

12

2>

»

12 1/2

« ...

6.60

»

12 1/2

2>

2>

13

» ....

6.9 0

2*

13

2»

2»

13 1/2

2» ......

7.20

2>

13 1/2

»

2»

14

» .......

7.50

2»

14

2»

»

14 1/2

2» .......

7.80

22>

14 1/2

2>

15

» .......

8.10

>

15

»

2»

15 1/2

» .....

8.40

2t>

15 1/2

2»

16

2» ....

8.70

2>

16

2»

>

16 1/2

2» ........

9.-

T>

16 1/2

>

2»

17

2> ......

9.3 0

>

17

3>

»

17 1/2

» .......

9.60

2»

17 1/2

>

2»

18

2» ......

9.90

18

>

2»

18 ‘/2

2» .......

10.20

>

18 1/2

>

2»

19

» ........

10.50

19

»

»

19 1/2

2» ........

10.80

2>

19 1/2

2»

20

2» *.........

11.10

s. 336 Kontrollera mot PDF

336

Riksdagens skrivelse nr 1.

när den taxerade inkomsten

i förhållande till kapitalet:

värnskatt

pr 100 kr.

överstiger 20

men

ej

21

procent ..........

11.40

21

22

2>

11.70

»

22

23

» ......

12.—

»

23

»

24

» ..........

12.30

»

24

»

»

25

» ..........

12.60

25

26

» ..........

12.75

26

>

27

» ..........

12.90

27

»

28

2> ..........

13.05

28

»

29

» ..........

13.20

29

»

30

..........

13.3 5

»

30

32

..........

13.5 0

32

»

»

34

» ..........

13.65

34

»

36

» ..........

13.80

»

36

>

38

» ..........

13.95

»

38

»

40

14.io

40

»

»

45

» ..........

14.25

»

45

>

50

» . . ‘.......

14.4 0

»

50

»

55

» ..........

14.5 5

55

»

»

60

» ..........

14.7 0

»

60

65

> ..........

14.85

65

»

75

» ..........

15.—

75

>

85

» ..........

15.1 5

85

»

90

» ..........

15.30

»

90

95

» ..........

15.4 5

»

95

»

»

100

K ..........

15.60

»

100

» ..........

15.75

9 §•

Värnskatten förfaller till betalning under år 1915. Skattskyldig äger

dock i så måtto åtnjuta anstånd med värnskattens erläggande, att en

tredjedel av värnskatten inbetalas under år 1915 samt att återstående två

tredjedelar av skatten erläggas antingen i sin helhet under år 1916 eller

ock med ena hälften under sistnämnda år och med andra hälften under

år 1917.

Skattskyldig, som i behörig tid och ordning år 1915 erlägger honom

påförd värnskatt i dess helhet, äger åtnjuta avdrag med fem procent av

värnskattens belopp.

Om debitering, uppbörd och redovisning av värnskatt förordnar

Konungen.

s. 337 Kontrollera mot PDF

337

Riksdagens skrivelse nr 1.

10 §.

Till ledning vid uträknandet av värnskatt utfärdar Konungen särskild

tabell.

11 §•

Skattskyldig taxeras till värnskatt å den ort, där han år 1914 skolat

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

12 §.

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skola ock äga tillämpning i fråga om värnskatt.

13 §.

Hava makar blivit särskilt taxerade till värnskatt, skall skatt ändock

beräknas efter de för dem båda taxerade beloppen sammanräknade och

påföras makarna efter storleken av varderas taxerade belopp.

14 §.

Taxering till värnskatt verkställes av en särskild nämnd, kallad värnskattenämnd.

Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av Konungens

befallningshavande och skall bestå av minst fyra högst åtta ledamöter.

Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till antal, motsvarande

minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i värnskattenämnden.

Såväl ordinarie ledamöter som suppleanter utses för län bland ledamöterna

eller suppleanterna i länets prövningsnämnd och för Stockholms stad bland

ledamöterna eller suppleanterna i stadens prövningsnämnd.

Värnskattenämnden sammanträder för län i residensstaden och för

Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens befallningshavande

och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må vara avslutade

inom 1914 års utgång. Om tid och ställe för nämndens sammanträde utfärdar

Konungens befallningshavande allmän kungörelse samt underrättar i

god tid dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.

Möter för ledamot i värnskattenämnd hinder att tillstädeskomma,

bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande,

som därefter inkallar vederbörande suppleant.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 1 käft. (Nr 1.) 43

s. 338 Kontrollera mot PDF

338

Riksdagens skrivelse nr 1.

Den, som blivit utsedd till ledamot i värnskattenämnd eller inkallad

i stället för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält laga förfall

icke infinner sig vid nämndens sammankomst, skall bota tjugufem kronor.

15 §.

En var, som år 1914 i behörig tid och ordning avgivit deklaration,

men vars deklaration icke blivit följd vid hans taxering till inkomst- och

förmögenhetsskatt, äger att hos värnskattenämnden göra skriftlig framställning

om ny uppskattning av inkomsten och förmögenheten. Sådan framställning

skall, vid påföljd att eljest icke upptagas till behandling, ingivas

till Konungens befallningshavande senast före kl. 12 på trettionde dagen

före värnskattenämndens sammanträde. Härom skola de skattskyldiga

erinras i den kungörelse, som i 14 § sägs.

16 §.

De av värnskattenämnden beslutade taxeringarna antecknas i särskild

längd, benämnd värnskattelängd, vartill formulär fastställes av Konungen.

I längden upptagas den skattskyldiges namn, taxerat belopp, det belopp,

efter vilket skatt utgår, skatteprocent i förekommande fall och antalet

barn, därför nedsättning äger rum. Längden underskrives av värnskattenämndens

ordförande och minst två ledamöter.

Där vid taxering jämväl förmögenhet legat till grund för taxeringen,

skall å skattskyldigs deklaration angivas särskilt den inkomst och särskilt

den förmögenhetsdel, som ingår i det taxerade beloppet. Har skattskyldig

icke avlämnat deklaration, skall berörda anteckning verkställas i vårnskattelärigdens

anteckningskolumn.

Vid nämndens sammanträde föres protokoll angående de ärenden,

där sådant erfordras; börande protokollet justeras inför nämnden och

justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av två ledamöter.

Anteckningarna i värnskattelängden och å deklarationerna verkställas

samt protokollet föres av den eller de personer, som Konungens befallningshavande

därtill förordnat.

Ö

17 §.

Konungens befallningshavande åligger att vid värnskattenämndens

sammanträde framlägga fullständigt förslag till taxeringarna för värnskatt

ävensom att tillhandahålla nämnden de deklarationer, taxeringslängder och

övriga handlingar, som för taxeringarnas verkställande må erfordras.

s. 339 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

18 §.

339

Inom femton dagar efter värnskattenämndens sista sammankomst

skola, utom vad Stockholms stad angår, värnskattelängderna översändas

till vederbörande häradsskrivare eller magistrat.

Efter emottagandet av värnskattelängden åligger det häradsskrivaren

och i stad med magistrat vederbörande tjänsteman att ofördröjligen uträkna

och i längden införa de skattebelopp, som på grund av värnskattenämndens

beslut skola påföras. Värnskattelängden skall därefter före utgången av

år 1915 till Konungens befallningshavande återställas för att biläggas

kronoräkenskaperna för nämnda år.

Avskrift av den till häradsskrivaren överlämnade värnskattelängden,

i vad den angår varje särskild kommun, skall av honom före den 1 mars

1915 vid bot av tre kronor för varje överskjutande dag tillställas vederbörande

kommunalstämmas eller stadsstyrelses ordförande, vilken det

åligger att under viss bestämd och vederbörligen kungjord tid, som ej må

understiga 14 dagar, på lämpligt och därvid även tillkännagivet ställe

hålla avskriften de skattskyldiga tillhanda. Avskriften bör senast den 1

maj 1915 av ordföranden återställas till häradsskrivaren att av honom

förvaras.

T stad med magistrat, utom Stockholm, skall genom magistratens

försorg avskrift av värnskattelängden för varje särskilt taxeringsdistrikt

i samma ordning hållas de skattskyldiga tillhanda, varefter avskriften hos

magistraten eller vederbörande tjänsteman förvaras.

19 §.

1 mom. Över värnskattenämnds beslut må besvär anföras av kronans

ombud och vederbörande skattskyldig.

Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens

befallningshavande i det län, där taxeringen skett, senast den 30 april

1915 före klockan tolv på dagen, vid påföljd att besvären eljest icke varda

upptagna till prövning.

2 mom. Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av

värnskattelängd och 1914 års taxeringslängd som värnskattenämndens

protokoll, såvitt den överklagade taxeringsfrågan angår, samt därefter förklaring

över besvären infordrats från vederbörande, insänder Konungens

befallningshavande skyndsamt till kammarrätten samtliga handlingarna

med de upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.

s. 340 Kontrollera mot PDF

340

Riksdagens skrivelse nr 1.

3 mom. Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder

Konungens befallningshavande till kammarrätten förteckning å anförda

besvär.

20 §.

Den, som taxerats till värnskatt å ort, där han icke är skattskyldig

för sådan skatt, äge att häröver anföra besvär hos kammarrätten. Besvären

skola, vid påföljd att eljest icke varda upptagna till prövning, inom natt

och år, efter det att värnskatt första gången vederbörande avfordrats,

ingivas till Konungens befallningshavande i det län, inom vilket taxeringen

skett, varefter med ärendet förfares i enahanda ordning, som i 19 § 2

mom. stadgas.

21 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens

beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1914

ändras eller sådan taxering varder någon åsatt, skall samtidigt vidtagas

den ändring i taxeringen till värnskatt eller åsättas den taxering till

sådan skatt, som därav kan föranledas.

Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till

kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1914 i erforderliga fall foga utdrag av värnskattelängden och

värnskattenämndens protokoll eller, därest nämnden vid tiden för besväi*ens

insändande ännu icke sammanträtt och avslutat sitt arbete, så fort ske

kan till kammarrätten överlämna berörda utdrag.

22 §.

Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43 §, 44 § 1 stycket, 48 §,

51 §, 52 §, 56 §, 57 §, 58 §, 59 §, 60 § och 61 § förordningen om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar

gälla jämväl beträffande värnskattenämnden och förfarandet vid taxering

till värnskatt.

23 §.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt för år 1914, samt han genom det förfarande, vilket

s. 341 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

341

föranlett efterbeskattningen, kominit att alldeles icke eller till för ringa

belopp taxeras till värnskatt, skall särskild värnskatt påföras honom till

belopp, som genom berörda förfarande undandragits. Har den skattskyldige

avlidit, gäller i fråga om särskild värnskatt, varom ovan sägs,

vad i 22 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt för sådant

fall stadgats beträffande sistnämnda skatt.

På grund av efterbeskattning påförd värnskatt förfaller i sin helhet

till betalning samtidigt med den på grund av efterbeskattningen påförda

inkomst- och förmögenhetsskatten. Vid erläggandet av sådan värnskatt

äger avdrag, som i 9 § sägs, icke rum.

Efterbeskattning till värnskatt sker i sammanhang med efterbeskattningen

till inkomst- och förmögenhetsskatt; och gäller i fråga om klagan

över efterbeskattning till värnskatt vad som stadgats rörande överklagande

av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Om efterbeskattning till värnskatt göres anteckning i särskild värnskattelängd,

vilken bilägges vederbörande inkomstlängd.

24 §.

Därest för skattskyldig, som i 3 § sägs, skulle på grund av försämrad

ekonomisk ställning finnas möta synnerligen stor svårighet att

erlägga värnskatt, äger den prövningsnämnd, som har att besluta i fråga

om hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för något av åren

1915, 1916 och 1917, att, på därom av den skattskyldige gjord skriftlig

framställning och efter kronooinbudets skriftligen avgivna yttrande, helt

eller delvis eftergiva den tredjedel av värnskatten, som eljest skolat ovillkorligen

erläggas under det år, prövningsnämnden sammanträder. Framställning,

som här avses, skall ingivas till Konungens befallningshavande

senast före klockan tolv på dagen i länen den 15 juli och i Stockholm

den 31 augusti eller, om då är helgdag, nästföljande dag; och böra de

skattrkyldiga härom erinras genom den kungörelse, som omförmäles i 42

§ förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Besvär över prövningsnämnds beslut i fråga om eftergivande av

värnskatt må föras i den för överklagande av prövningsnämnds beslut

rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade ordning.

Där värnskatt eftergivits, skall utdrag av prövningsnämndens protokoll

i ärendet genom protokollsförandens försorg tillställas vederbörande uppbördsmyndighet.

s. 342 Kontrollera mot PDF

342

Riksdagens skrivelse nr 1.

25 §.

Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbete för

taxering till värnskatt, som enligt 17 § skall genom Konungens befallningshavandes

föranstaltande utföras, samt övriga av taxeringsarbetet föranledda

kostnader har värnskattenämnden att efter förslag av Konungens

befallniongshavande använda erforderliga medel.

A värnskattenämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter i

denna nämnd äga åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning såsom

för ledamot i prövningsnämnd är stadgat.

Häradsskrivare och vederbörande tjänstemän i stad äga.att för de

avskrifter av värnskattelängderna, som det enligt 18 § åligger dem att

avlämna, undfå ersättning med femtio öre arket.

Här omförmälda ersättningar, vilka skola bestridas med inflytande

värnskattemedel, utbetalas av Konungens befallningshavande efter granskning

av därå ingivna rekvisitioner.

26 §.

1 mom. Sammandrag av värnskattelängderna, upprättade i överensstämmelse

med fastställt formulär, skola före den 1 juli 1915 av vederbörande

häradsskrivare och magistrat, utom i Stockholm, insändas till

Konungens befallningshavande.

2 mom. På grund av dessa sammandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden blivit förklarade eller rättade, bör i

harje län av landskontoret uppgöras särskilt sammandrag över länets

hela påförda värnskatt; och skall i Stockholm sådant sammandrag upprättas

av därvarande uppbördsverk. De av landskontoren och Stockholms

stads uppbördsverk upprättade sammandragen, därtill tryckta blanketter

genom statskontorets försorg tillhandahållas vederbörande tjänstemän,

skola av Konungens befallningshavande till statskontoret insändas före

den 1 september 1915.

3 inom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit

därstädes granskas, bör ett generalsammandrag för hela riket inom

statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg utgivas från trycket

och utdelas med allmänna tidningarna.

Denna förordning träder i kraft å tid, som av Konungen bestämmes,

sedan den nya värnpliktslagen utfärdats.

s. 343 Kontrollera mot PDF

343

Riksdagens skrivelse nr 1.

Uti den till riksdagen sedermera avlåtna propositionen nr 275 har Eders.

Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av protokollet över finansärenden

för den 25 augusti 1914, med återtagande av det uti förutnämnda

proposition nr 85 framlagda förslaget till förordning om värnskatt, i vad

det avser 9 och 24 §§ i berörda förordning, föreslagit riksdagen besluta»

att nämnda paragrafer skola erhålla följande lydelse:

9 §•

1 mom. Värnskatten förfaller till betalning under år 1915. Skattskyldig

äger dock i så måtto åtnjuta anstånd med värnskattens erläggande,

att en tredjedel av värnskatten inbetalas under vart och ett av åren 1915,

1916 och i917.

2 mom. Därest de ekonomiska förhållandena inom riket därtill föranleda,

må Konungen, utan hinder av bestämmelserna i 1 mom., medgiva

annan tid och ordning för värnskattens erläggande, dock under iakttagande,

att hela värnskatten erlägges före slutet av år 1918.

3 mom. Oberoende därav, att skattskyldig är berättigad till anstånd

med värnskattens erläggande, äger skattskyldig vid uppbördsstämma år

1915 betala hela värnskattebeloppet och vid senare uppbördstämma hela

den då oguld na delen av samma belopp.

4 inom. Skattskyldig, som i behörig tid och ordning år 1915 erlägger

honom påförd värnskatt i dess helhet, äger åtnjuta avdrag med

fem procent av värnskattens belopp.

5 mom. Om debitering, uppbörd och redovisning av värnskatt förordnar

Konungen.

24 §.

1 mom. Därest för skattskyldig, som i 3 § sägs, skulle på grund

av försämrad ekonomisk ställning finnas möta synnerligen stor svårighet

att erlägga värnskatt, äger den prövningsnämnd, som har att besluta i

fråga om hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt, att, på därom

av den skattskyldige gjord skriftlig framställning och efter kronoombudets

skriftligen avgivna yttrande, helt eller delvis eftergiva den del av värnskatten,

som eljest enligt fastställd uppbördsordning skolat ovillkorligen

erläggas under det år, prövningsnämnden sammanträder. Framställning,

som bär avses, skall ingivas till Konungens befallningshavande senast föi’e

klockan tolv på dagen i länen den 15 juli och i Stockholm den 31 augusti

eller, om då är helgdag, nästföljande dag; och böra de skattskyldige härom

s. 344 Kontrollera mot PDF

344

Riksdagens skrivelse nr 1.

erinras genom den kungörelse, som omförmäles i 42 § förordningen om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

2 mom. Därest för skattskyldig anstånd med skattens erläggande,

utöver vad enligt 9 § kan gälla, prövas högst nödigt, må prövningsnämnd

medgiva sådant anstånd i enahanda ordning, som i 1 mom. är föreskrivet

i fråga om eftergivande av skatt, dock att sådant uppskov ej må vara

längre än att hela skattebeloppet skall vara erlagt senast före utgången av

år 1920. Prövningsnämnd må, där den så finner lämpligt, i dylikt fall

fordra ställande av säkerhet för den del av skatten, i avseende på vilken

anstånd medgives. Angående framställning om anstånd ävensom kungörelse

härom gäller vad i 1 mom. sägs beträffande eftergivande av skatt.

3 mom. Besvär över prövningsnämnds beslut i fråga om eftergivande

av värnskatt, så ock i fråga om anstånd med densammas erläggande, må

föras i den för överklagande av prövningsnämnds beslut rörande taxering

till inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade ordning.

Ö O ö

4 mom. Där värnskatt eftergivits eller anstånd på sätt i 2 mom. sägs

beviljats, skall utdrag av prövningsnämndens protokoll i ärendet genom

protokollsförandens försorg tillställas vederbörande uppbördsmyndighet.

Uti propositionen nr 85 har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit

riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning angående statsverkets värnskattefond.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Statsverkets inkomster av värnskatten skola, i den mån de icke anvisas

å stat för år 1915, avsättas till en särskild fond, benämnd värnskattefonden,

för att användas till det i 1 § av förordningen om värnskatt

avsedda ändamål.

2 §•

Fonden göres räntebärande och förvaltas av statskontoret i enlighet

med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar.

s. 345 Kontrollera mot PDF

345

Riksdagens skrivelse nr 1.

3 §•

Fondens avkastning skall, efter avdrag av förvaltningskostnaderna,

läggas till kapitalet.

4 §•

Om sättet för fondens användning besluta Konungen och riksdagen

gemensamt.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande propositioner

har riksdagen till behandling förehaft åtskilliga inom riksdagens kamrar

i ämnet väckta motioner.

I likhet med Eders Kungl. Maj:t anser riksdagen, att de för ordnandet

av landets försvarsväsende erforderliga engångskostnaderna böra uttagas genom

en på de större förmögenheterna och de större inkomsterna lagd

extra ordinär progressiv värnskatt.

De försvarets engångskostnader, för vilkas täckande värnskatten är

avsedd att bereda tillgång, hava av Eders Kungl. Maj:t beräknats till omkring

75,000,000 kronor, därav för lantförsvarets del i runt tal 50,800,000 kronor

och för sjöförsvarets i runt tal högst 24,200,000 kronor. I enlighet härmed

har värnskatten lagts så, att densamma beräknats komma att inbringa

ett nettobelopp av i runt tal 75,000,000 kronor.

Såsom redan förut anförts, har riksdagen funnit sig böra vidtaga en

höjning av sjöförsvarets engångskostnader med i runt tal 275,000 kronor.

Med hänsyn till den osäkerhet, som i varje fall måste komma att vidlåda

beräkningen av det verkliga beloppet, vartill en skatt av ifrågavarande

storlek och beskaffenhet kan komma att uppgå, har riksdagen emellertid

icke ansett denna ökning vara av beskaffenhet att böra föranleda någon

förändring av de utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna för värnskattens

utgörande. Av samma skäl har riksdagen ej heller ansett nödigt

att vidtaga någon jämkning i berörda bestämmelser med hänsyn till de

ändringar, riksdagen vidtagit i 2 och 7 §§ värnskatteförordningen.

Enskilda motionärer hava ansett, att den inkomst, som skall ligga

till grund för värnskattetaxeringen, borde utgöra medeltalet av de inkomstbelopp,

därför den skattskyldige åren 1912—1914 taxerats till inkomst-

och förmögenhetsskatt.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 käft. (Nr 1.)

44

s. 346 Kontrollera mot PDF

346

Riksdagens skrivelse nr 1.

Enligt riksdagens mening föreligga beaktansvärda skäl för tillämpning

.i vissa fall av en medeltalsberäkning beträffande inkomsten. Lika

med motionärerna anser således riksdagen, att värnskatten helst bör ansluta

sig till den normala årsinkomsten, och att således, om den årsinkomst,

som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle ligga till grund för värnskattetaxeringen,

varit osedvanligt hög, inkomsten må få beräknas till visst

medelbelopp. I de nu ifrågavarande motionerna torde ock närmast hava

avsetts de fall, då de år 1914 deklarerade inkomsterna varit på grund av

1913 års i ekonomiskt avseende exceptionella förhållanden betydligt större

än de närmast föregående åren.

Emellertid synes en medeltalsberäkning av inkomsten, om sådan i

enlighet med motionerna skulle i varje fall äga rum, kunna leda till resultat,

som ur synpunkten av skattebeloppets korrespondens med skatteförmågan

icke bleve tillfredsställande. En obligatorisk medeltalsberäkning av inkomsten

medför nämligen, att för en person med år efter år sjunkande inkomst

och därmed avtagande skatteförmåga beskattningen skärpes, varemot

för en person med år efter år stigande inkomst och växande skatteförmåga

medeltalsberäkningen lämnar en opåkallad skattelindring. Härtill kommer,

att, om medeltalsberäkning av inkomsten skulle i varje fall äga rum, betydande

svårigheter komme att erbjuda sig för taxeringsarbetet, ägnade att

tillika fördröja såväl detta arbete som därmed även skatteuppbörden.

Då riksdagen således av både principiella och praktiska skäl ansett

sig icke böra bifalla motionerna, såvitt med desamma avses, att i varje fall

inkomstens medeltal skulle tjäna till ledning vid värnskattens bestämmande,

har riksdagen emellertid funnit motionernas egentliga syfte, sådant det här

ovan angivits, kunna vinnas, om medeltalsberäkning medgives allenast för

det fall, att den år 1914 till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten

på grund av särskilda förhållanden befinnes i avsevärd mån

överstiga den normala eller för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga

årsinkomsten.

Genom en sådan anordning, som endast på särskild framställning av

den skattskyldige torde böra medgivas, synes den ojämnhet i skattebördan,

varom i motionerna talas, kunna i huvudsaklig män avhjälpas; och då de

fall, där en sådan medeltalsberäkning skulle komma till stånd, torde i förhållande

till samtliga värnskattetaxeringar inskränka sig till ett ringa antal,

lärer det icke behöva befaras, att taxeringsarbetet skulle härigenom

komma att i alltför hög grad försvåras eller fördröjas, helst om den, som

påkallar medeltalsberäkningen, ålägges att förebringa för beräkningen erorderligt

material.

s. 347 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

347

Riksdagen övergår härefter att paragrafvis redogöra för de ändringar

och tillägg, som ansetts böra vidtagas i det föreliggande förslaget till förordning

om värnskatt.

2 och 7 §§.

I 2 § har riksdagen, i anslutning till vad riksdagen här ovan yttrat,

infört bestämmelser om inkomstens medeltalsberäkning för annan skattskyldig

än inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag. Såsom av dessa

bestämmelser framgår, innebär riksdagens beslut icke någon inskränkning

i antalet skattskyldiga, utan skall en var, som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag

är skyldig erlägga värnskatt, jämväl enligt riksdagens beslut åligga sådan

skyldighet, även om den beräknade medelinkomsten skulle understiga de

gränsbelopp, vid vilka skyldighet att erlägga värnskatt inträder.

Jämväl för inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag synes en

medeltalsberäkning vara, under enahanda förutsättningar som för annan

skattskyldig, befogad. Riksdagen har dock icke ansett sig böra för ifrågavarande

bolag besluta en medeltalsberäkning av inkomsten och därmed

följande medeltalsberäkning av bolagskapitalet. Med hänsyn särskilt till

de vid lägre procenttal skarpt stigande skattesatserna kan nämligen befaras,

att en medeltalsberäkning av angivna art skulle verka en så stor

nedsättning i värnskattebeloppen, att minskning koinme att uppstå i den

summa, som värnskatten beräknas inbringa. Riksdagen har därför beträffande

bolag icke velat i 7 § besluta annan medeltalsberäkning än att den

procent, som uttrycker inkomstens förhållande till kapitalet, må kunna

beräknas till medeltalet av de procentbelopp, varefter inkomstskatten vid

bolagets taxering åren 1912 och 1913 blivit samt år 1914 blivit eller

bort bliva bestämd. För att bolag må komma i åtnjutande av tre års

medeltalsberäkning i procentavseende, torde böra förutsättas, att bolaget

existerat och utövat verksamhet åtminstone från 1911 års början. Har

bolagets verksamhet börjat senare, men dock pågått åtminstone sedan 1912

års ingång, bör procenten få beräknas till hälften av de sammanlagda

procentbelopp, varefter inkomsten vid bolagets taxering år 1913 blivit

samt år 1914 blivit eller bort bliva bestämd.

För att tydliggöra innebörden av ifrågavarande bestämmelser har

riksdagen ansett lämpligt bifoga följande exempel. 1

1) En person har 1912 och 1913 taxerats för en inkomst av 1,500

kronor, vilket belopp kan anses motsvara hans normala eller för den närmaste

framtiden sannolikt påräkneliga inkomst. 1914 har han på grund

s. 348 Kontrollera mot PDF

348

Riksdagens skrivelse nr 1.

av en tillfällig inkomst taxerats till ett inkomstbelopp av 6,000 kronor

och har därjämte taxerats för en förmögenhet av 10,000 kronor. Han är

således jämlikt 3 § skyldig erlägga värnskatt. Taxeringen sker enligt

följande beräkning:

1,500 + 1,500 + 6,000 . 10,000

+

10

= 4,000, vilket be
-

lopp höjes till i 3 § stadgat minimum 5,000 kronor, som utgör det till

värnskatt taxerade beloppet.

2) En person har år 1912 icke varit för inkomst taxerad till inkomst

och förmögenhetsskatt. 1913 har han taxerats för en inkomst av

1,000 kronor. 1914 har han på grund av en tillfällig inkomst taxerats

för en inkomst av 16,000 kronor, men har icke taxerats för förmögenhet.

Taxeringen till värnskatt sker enligt följande beräkning: 16,000 _

O

5,6 6 6,67, vilket belopp enligt 4 § 4 mom. avrundas till 5,600 kronor.

3) Ett aktiebolag som trätt i verksamhet den Vi 1912. Vid taxeringen

till inkomstskatt har bolagets vinst beräknats till 3 % av kapitalet

1913 och 15 % 1914. För den närmaste framtiden anses endast 3 % kunna

påräknas. Bolaget taxerades 1914 för en årsvinst av 45,000 kronor. Vid

taxeringen till värnskatt beräknas inkomstprocenten sålunda: ---— 9*

Enligt 8 § skall värnskatten vid en inkomstprocent av över 82/3 men e

9 % utgå med 3,60 kr. per 100 kr. inkomst och påföres alltså med

o v, 45,000 . ~nn .

3,60 X ■ = 1,620 kronor.

8 §•

Redaktionsändringen i denna paragraf påkallas av den utav riksdagen

beslutade medeltalsberäkningen för bolag.

9 §.

Den Konungen enligt 2 mom. tillkommande rätten att, utan hinder

av bestämmelserna i 1 inom., medgiva annan tid och ordning för värnskattens

erläggande har synts riksdagen böra utövas först efter hörande

av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.

Då, med hänsyn till stadgandet i 2 mom., första inbetalningen av värnskatten

kan komma att äga rum efter utgången av år 1915, har riksdagen

funnit sig höra vidtaga härav betingad jämkning i 2 och 3 mom.

s. 349 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

349

Beträffande den i 4 inom. föreslagna bestämmelsen, att skattskyldig,

som å första uppbördsstämman erlägger värnskatten i dess helhet, skall

äga åtnjuta avdrag med 5 procent av värnskattens belopp, har riksdagen

velat framhålla, att därest mot förmodan tiden för första skatteinbetalningen

skulle komma att framskjutas så länge, att ett avdrag å 5 procent

skulle finnas vara oskäligt, riksdagen bör beredas tillfälle att taga förevarande

bestämmelse under förnyat övervägande.

15 §.

För tydlighetens skull torde böra angivas, till vilken Eders Kungl.

Maj:ts befallningshavande skattskyldig har att inkomma med framställning

om ny uppskattning av inkomsten och förmögenheten samt om medeltalsberäkning.

16 och 17 §§.

Då bestämmelser om åtgärder, som skola vidtagas före värnskattenämndens

sammanträde, synas böra i författningen meddelas före det föreskrifter

däri lämnas rörande nämndens eget arbete, har paragrafföljden

ansetts böra så ändras, att innehållet under 16 § enligt paragrafordningen

i Eders Kungl. Maj:ts förslag upptages under 17 § och innehållet under sistnämnda

paragraf enligt nämnda paragrafordning i stället under 16 §.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skola i värnskattelängden upptagas

— utom den skattskyldiges namn, skatteprocent i förekommande fall och

antalet barn, därför nedsättning äger rum — tillika taxerat belopp och

det belopp, efter vilket skatt utgår, varefter vederbörande debiteringsförrättare

skall, enligt 18 § i förslaget, i längden införa skattebeloppet. Då

i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering den

28 oktober 1910 föreskrives, att i inkomstlängden skall införas det till

inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, men att å den skattskyldiges

deklaration skall angivas den inkomst och den förmögenhetsdel,

som ingår i det taxerade beloppet, har härigenom förhindrats att till

offentligheten bringas förmögenhetens, respektive inkomstens storlek i och

för sig. Emellertid skall nu i regel samma uppskattning av inkomst och

förmögenhet, som ligger till grund för taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt

år 1914, följas vid taxeringen till värnskatt. Om därför

i värnskattelängden, som blir en offentlig handling, införas det taxerade

beloppet och det belopp, efter vilket skatt utgår, kan genom jämförelse

med motsvarande siffror i inkomstlängden utan större svårighet utrönas

såväl inkomstens som förmögenhetens storlek. Vad man ge
-

s. 350 Kontrollera mot PDF

350

Riksdagens skrivelse nr 1.

nona nyssnämnda bestämmelser i taxeringsförordningen velat vinna, skulle

således gå förlorat. Av sådan anledning har riksdagen vidtagit den ändring

i Eders Kungl. Maj:ts förslag, att i värnskattelängden icke antecknas

det taxerade beloppet och det belopp, efter vilket skatt utgår, utan böra

i stället anteckningarna om dessa belopp enligt riksdagens mening ske å

den skattskyldiges år 1914 avlämnade deklaration, varigenom de erhålla

samma skydd mot offentliggörande, som är deklarationen tillförsäkrat.

Kommer alltså, i enlighet med riksdagens beslut, värnskattelängden

icke att innehålla anteckningar om det taxerade beloppet och det belopp,

efter vilket skatt utgår, kunna de vanliga debiteringsförrättarna icke utan

att äga tillgång till deklarationerna uträkna och i längden införa skattebeloppet.

Men att för ett arbete av så enkel beskaffenhet som värnskattens

uträknande översända deklarationerna till de särskilda debiteringsförrättarna

synes föga lämpligt. A andra sidan lärer värnskattelängden,

i det skick den avlämnas av värnskattenämnden, böra utvisa resultatet

av nämndens taxeringsarbete. Riksdagen har därför besluta, att — i

stället för det taxerade beloppet och det belopp, efter vilket skatt utgår —

skattebeloppet skall upptagas i längden, innan densamma av vederbörande

ordförande och ledamöter underskrives.

Riksdagen har naturligtvis icke förbisett, att genom skattebeloppets

angivande i längden möjlighet föreligger att med ledning härav kunna

uträkna inkomstens och förmögenhetens storlek. Att från skattebeloppet,

som för övrigt aldrig kan hindras från offentliggörande, leda sig fram till

inkomst- och förmögenhetsbeloppen, förutsätter dock så många räkneoperationer,

att de näppeligen kunna förväntas inbjuda till ett dylikt uträknande.

Av enahanda skäl, som ovan anförts, lärer Eders Kungl. Maj:ts befallnino-shavandes

förslag till taxeringarna för värnskatt, i vad detsamma avser

grunderna för taxeringarna, böra antecknas å de år 1914 avlämnade deklarationerna.

Härigenom kunna ock de anteckningar, som, efter det värnskattenämnden

bestämt taxeringarna, böra verkställas å samma deklarationer,

inskränkas till de fall, då taxeringarna icke fastställts i överensstämmelse

med förslaget. Har skattskyldig'' icke år 1914 avlämnat deklaration,

synas de anteckningar, som eljest skolat göras å deklarationen, lämpligen

kunna ske å särskild inlaga, vilken sedermera bilägges värnskattenämndens

protokoll. Bestämmelser härom hava av riksdagen upptagits i 16 §.

Härav följer, att andra stycket i 16 § av Eders Kungl. Maj:ts förslag bör utgå.

Om, på sätt riksdagen ansett, det till värnskatt taxerade beloppet

och det belopp, efter vilket skatt utgår, icke upptagas i värnskattelängden

och således ej heller komma till synes å debetsedeln, torde i vissa fall

underrättelse om det taxerade beloppet och de grunder, efter vilka detta

s. 351 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

351

belopp beräknats, böra tillställas den skattskyldige. ''Riksdagen har därför

ansett att, därest taxeringen till värnskatt grundas å annan uppskattning

av den skattskyldiges inkomst och förmögenhet än den, som verkställts

vid hans taxering år 1914 till inkomst- och förmögenhetsskatt,

eller efter framställning, varom i 15 § sägs, taxeringen bestämmes annorlunda

än i framställningen avses, skall sådan underrättelse inom viss tid

tillsändas den skattskyldige i enahanda ordning, som stadgats i taxeringsförordningen

för det fall, att avlämnad deklaration icke följes vid bevillningstaxering

eller taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Därest, i enlighet med riksdagens beslut, uträkning och debitering av

värnskatt icke skall uppdragas åt de vanliga debiteringsförrättarna, lära

näppeligen häradsskrivare och magistrat kunna åläggas att i anmärkningsmål

rörande värnskatt svara såsom redogörare, utan torde ifrågavarande

redogöraransvar böra vila å dem, som förordnas att i värnskattelängden

införa skattebeloppen. Sådant redogöraransvar bör givetvis icke innebära

ersättningsskyldighet för annat fall än att vederbörande föreskrifter om

kravs anställande hos de skattskyldiga åsidosättas. Emellertid synas de

mer eller mindre detaljerade föreskrifter, som härom äro erforderliga, icke

böra upptagas i förordningen om värnskatt utan i stället meddelas av Eders

Ivungl. Maj:t i sammanhang med föreskrifter rörande debitering, uppbörd

och redovisning av denna skatt. Jämväl i övrigt torde Eders Kungl. Maj:t

för vinnande av ett enhetligt förfaringssätt särskilt vid tillämpning av stadgandena

i 16 § finna lämpligt att utfärda närmare anvisningar.

18 §.

I enlighet med vad riksdagen under 16 och 17 §§ yttrat, har i 18 §

vidtagits den ändring, att föreskriften för häradsskrivare och i stad med

magistrat vederbörande tjänsteman att uträkna och i längden införa de

skattebelopp, som på grund av värnskattenämndens beslut skola påföras,

uteslutits.

21 §.

Vid granskning i kammarrätten av den del av kronoräkenskaperna,

som angår värnskattetaxeringarna, erfordras upplysning om de till värnskatt

taxerade beloppen. Då berörda belopp, enligt riksdagens beslut

skola antecknas å 1914 års deklarationer, har riksdagen i föreliggande paragraf

upptagit föreskrift om dessa deklarationers överlämnande till kammarrätten.

Ifrågavarande deklarationer, som komma att utgöra ett nödvändigt

supplement till värnskattelängderna, böra av sådan anledning icke,

s. 352 Kontrollera mot PDF

352

Riksdagens skrivelse nr 1.

såsom är föreskrivet med avseende å andra deklarationer, inom viss tid

förstöras, utan för framtiden förvaras hos nämnda ämbetsverk.

22 §.

Det av riksdagen i denna paragraf gjorda tillägget avser att åt

de i 15 § 2 mom. omförmälda avskrifterna av deklarationer bereda samma

skydd mot offentliggörande som deklarationerna åtnjuta.

Mot Eders Kungl. Majtts förslag, att den del av värnskatten, som

icke disponeras för 1915 års utgifter, skall föras till en särskild fond, benämnd

statsverkets värnskattefond, har riksdagen icke något att erinra.

I anslutning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,

l:o) att riksdagen, som icke kunnat oförändrat bifalla Eders Kungl.

Maj:ts uti propositionerna nr 85 och 275 framlagda förslag till förordning

om värnskatt, i anledning av samma propositioner, antagit följande:

Förslag

till

förordning om värnskatt.

1 §•

För bestridande av särskilda engångskostnader, som föranledas av

ny värnpliktslag och eljest erfordras för avhjälpande av brister i rikets

försvarsväsen, skall till staten erläggas en tillfällig skatt, benämnd värnskatt,

som på grund av taxering enligt bestämmelserna i denna förordning

för en gång utgår av inkomst och förmögenhet.

2 §•

1 mom. En var, som år 1914 bort annorledes än på grund av

efterbeskattning taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, är med de

undantag, som här nedan stadgas, jämväl skyldig erlägga värnskatt.

s. 353 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

353

2 mom. Med skattskyldigs inkomst och förmögenhet avses i denna

förordning, där ej på grund av bestämmelserna i 3 mom. inkomsten i särskilt

fall må annorlunda beräknas, det inkomstbelopp och det förmögenhetsbelopp,

därför han vid taxeringen år 1914 till inkomst- och förmögenhetsskatt

blivit taxerad eller, om särskilda skäl föranleda till avvikelse från

den vid nämnda taxering verkställda uppskattningen, bort bliva taxerad.

3 mom. Därest inkomst, för vilken annan än inländskt aktiebolag

och solidariskt bankbolag år 1914 blivit eller bort bliva taxerad till inkomst-

och förmögenhetsskatt, skulle på grund av särskilda förhållanden

i avsevärd mån överstiga det belopp, som kan anses motsvara hans normala

eller för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomst,

må inkomsten på framställning av den skattskyldige beräknas till medeltalet

av de inkomstbelopp, därför han åren 1912 och 1913 blivit samt år

1914 blivit eller bort bliva taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt,

eller, om han allenast ettdera av åren 1912 och 1913 eller icke någotdera

av dessa år till sådan skatt taxerats för inkomst, till i förra fallet

tredjedelen av summan av det år 1912 eller år 1913 taxerade inkomstbeloppet

och det inkomstbelopp, därför han år 1914 blivit eller bort bliva

taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt, samt i senare fallet till tredjedelen

av sistnämnda belopp, dock att, där sålunda beräknad inkomst finnes

understiga den skattskyldiges normala eller för den närmasté framtiden

sannolikt påräkneliga inkomst, inkomsten bör upptagas till ett mot den

normala eller påräkneliga svarande högre belopp, samt att inkomsten i

varje fall ej må upptagas till lägre belopp än det, vid vilket skyldighet

för den skattskyldige att erlägga värnskatt enligt 3 § inträder.

Om den skattskyldige på grund av efterbeskattning av inkomst för

något av åren 1912 och 1913 påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall det årets taxerade inkomst beräknas till sitt genom efterbeskattningen

förhöjda belopp.

4 mom. Därest icke vid taxeringen till värnskatt kan utrönas, med

vilka belopp inkomst och förmögenhet ingå i det till inkomst och förmögenhetsskatt

taxerade beloppet, skola inkomsten och förmögenheten upptagas

till belopp, som med ledning av den skattskyldiges deklaration och

andra handlingar kunna beräknas hava utgjort den beskattningsbara inkomsten

och förmögenheten. 3

3 §.

För annan än inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder

skyldighet att erlägga värnskatt:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1 käft. (Nr 1). 45

s. 354 Kontrollera mot PDF

354

Riksdagens skrivelse nr 1.

a) då inkomsten utgör minst 5,000 kronor eller

b) då förmögenheten uppgår till minst 30,000 kronor eller

c) då vid sammanläggning av inkomst och förmögenhet enligt bestämmelserna

i 4 § bildas ett taxerat belopp av minst 5,000 kronor.

Förmögenhet, som understiger 10,000 kronor, är dock i varje fall

fri från värnskatt. Likaledes är för skattskyldig, som i denna paragraf

avses, inkomst, vilken icke uppgår till 2,600 kronor, i varje fall från

sådan skatt undantagen.

Om äkta makar bort var för sig taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

inträder för vardera maken skattskyldighet för värnskatt, då

båda makarnas sammanräknade inkomst eller förmögenhet uppgått till så

högt belopp, att, därest endera maken skolat för samma inkomst eller förmögenhet

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, skattskyldighet enligt

bestämmelserna i denna paragraf förelegat.

4 §‘

1 mom. Vid taxering till värnskatt skall fastställas ett till värnskatt

taxerat belopp.

2 mom. För annan skattskyldig än inländskt aktiebolag och solidariskt

bankbolag ingår i det taxerade beloppet förmögenheten med en

tiondedel av sitt belopp och inkomst, som utgör minst 5,000 kronor, med

hela sitt belopp. Där för skattskyldig, varom nu är fråga, inkomsten understiger

5,000 kronor, skall i det taxerade beloppet ingå följande belopp

av inkomsten, nämligen:

av inkomst,

som

uppgår

till

2,600

kr.

men

ej

till

2,700

kr.

200

kr.

» »

»

»

2,700

»

»

2,800

»

400

»

» »

»

»

»

2,800

»

2,900

»

600

» »

»

»

2,900

»

»

»

»

3,000

»

800

Tf »

»

3,000

»

»

»

3,100

»

1,000

» »

»

»

»

3,100

»

»

»

3,200

»

1,200

»

» »

»

3,200

»

»

»

3,300

»

1,400

» »

»

3,300

»

3,400

»

1,600

»

» »

»

3,400

»

»

»

3,500

»

1,800

3,500

»

»

»

3,600

2,000

» »

»

»

3,600

»

»

»

3,700

»

2,200

>

■» »

»

>

3,700

»

»

>

3,800

2,400

» »

3,800

»

»

»

»

3,900

»

2,600

»

»

»

3,900

»

4,000

»

2,800

»

»

4,000

»

»

»

»

4,100

3,000

»

s. 355 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

355

av

inkomst,

som u

ippgår

till

4,100

kr.

men

ej

till

4,200

kr. 3,200

kr.

»

»

»

4,200

»

»

»

»

4,300

» 3,400

»

*

»

»

»

»

4,300

»

4,400

» 3,600

»

»

»

>

4,400

»

»

4,500

» 3,800

»

»

T>

4,500

»

»

»

4,600

» 4,000

y>

»

»

»

4,600

»

»

4,700

» 4,200

»

>

»

4,700

»

»

>

4,800

» 4,400

4,800

»

»

y>

4,900

» 4,600

»

»

»

2>

4,900

»

»

»

5,000

» 4,800

»

3 mom. Är

fråga

om

äkta makar,

vilka skola

var för sig taxeras

till värnskatt, skall inkomst, som enligt 2 mom. bör tagas i beräkning

vid taxeringen, vara makarnas sammanlagda inkomst. Understiger den

sammanlagda inkomsten 5,000 kronor, skall det belopp, varmed samma

inkomst bör vid taxeringen upptagas, för beräkning av vardera makens

taxerade belopp fördelas å makarna efter storleken av varderas inkomst.

4 mom. Det belopp, som med tillämpning av dessa grunder slutligen

uppkommer, avrundas, där det ej uppgår till fullt hundratal kronor,

till närmast lägre fulla hundratal kronor och utgör, sålunda avjämnat, i

fall, varom nu är fråga, det till värnskatt taxerade beloppet.

5 §.

För skattskyldig, soin i 3 § sägs, utgår värnskatt med en krona

för varje fullt hundratal kronor av ett belopp, som beräknas efter följande

grunder:

Om det taxerade beloppet icke överstiger 5,000 kronor, ökas detsamma

med 50 procent.

Om det taxerade beloppet överstiger 5,000 kronor, ökas den del av

det taxerade beloppet, som icke överstiger 5,000 kronor, med 50 procent,

den del av det taxerade beloppet, som överstiger

5.000

kronor

men

icke

8,000 kronor,

med

ISO

procent

8,000

»

»

»

12,000 »

»

200

y>

12,000

»

»

T>

14,000 »

»

250

14,000

»

17,000 »

»

300

»

17,000

T>

»

»

20,000 »

350

20,000

l

»

»

25,000 »

400

25,000

»

»

30,000 >

500

»

30,000

»

»

X>

40,000 »

»

600

»

40,000

50,000 »

»

700

s. 356 Kontrollera mot PDF

356

Riksdagens skrivelse nr 1.

50,000 kronor men icke 70,000 kronor med 800 procent

70,000 » > » 100,000 » » 900

100.000 » > » 150,000 » » 1,000

150.000 » » » 250,000 » » 1,150

250.000 » ............ » 1,250

dock att det beräknade belopp, varefter skatten skall utgå, icke må i

något fall överstiga tolv gånger det taxerade beloppet.

6 §•

Skattskyldig, vilken bort vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

år 1914 erhålla nedsättning enligt 19 § 2 mom. förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt i det till sådan skatt taxerade beloppet,

äger åtnjuta nedsättning i värnskattens belopp med en tiondedel

därav för varje barn, för vilket nedsättning vid nämnda taxering skolat

medgivas.

7 §•

1 mom. För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag inträder

skyldighet att erlägga värnskatt, då inkomst, som blivit eller bort bliva år

1914 taxerad till inkomstskatt, överstiger fem procent av bolagets kapital,

sådant detsamma skolat vid taxering till sistnämnda skatt år 1914 beräknas.

Vid taxeringen till värnskatt upptages inkomsten i jämna hundratal

kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal,

bortfaller. Sålunda upptaget belopp utgör i förevarande fall till värnskatt

taxerat belopp.

2 inom. Därest inkomst, varom i denna paragraf förmäles, skulle

på grund av särskilda förhållanden i avsevärd mån överstiga det belopp,

som kan anses utgöra bolagets i förhållande till dess kapital normala eller

för den närmaste framtiden sannolikt påräkneliga årsinkomst, må på framställning

av bolaget den procent av kapitalet, som motsvarar inkomstens

storlek, beräknas till medeltalet av de sammanlagda procentbelopp, varefter

inkomstskatten vid bolagets taxering åren 1912 och 1913 blivit samt år

1914 blivit eller bort bliva bestämd, därvid för de fall att bolaget endast

ettdera av åren 1912 och 1913 eller ock icke någotdera av dessa år taxerats

till inkomstskatt, motsvarande förfarande, varom stadgats i 2 § 3

inom., skall äga tillämpning, dock att sådan procentberäkning, som nu

är sagd, icke får ske för bolag, som först efter ingången av år 1912 trätt

i verksamhet, samt att för bolag, vars verksamhet börjat under år 1911

men ej pågått hela detta år eller ock begynt med 1912 års ingång, procenten

må beräknas till hälften av de sammanlagda procentbelopp, varefter

s. 357 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

357

inkomstskatten vid bolagets taxering år 1913 blivit samt år 1914 blivit

eller bort bliva bestämd.

Där den i överensstämmelse med ovannämnda grunder beräknade

procenten tinnes understiga den normala eller för den närmaste framtiden

sannolikt påräkneliga, bör procenten upptagas till ett mot den normala

eller påräkneliga svarande högre belopp. Ej må dock procenten i något

fall fastställas till lägre siffra än 51/3.

8 §•

Inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag har att, för varje

fullt hundratal av det taxerade beloppet, erlägga värnskatt med följande

belopp, nämligen:

när

den taxerade inkomsten i förhållande till kapitalet överstiger eller

beräknas överstiga:

värnskatt pr 100 kr.

5

men

ej

5 Va

procent ..........

Kr.

0,30

5 Vs

>

5 Va

> ..........

0,60

5 Vs

>

>

6

> ..........

0,90

6

>

>

6 Va

» ..........

1,20

6 Vs

»

»

6 Va

» ..........

1,50

6 ’/s

>

>

7

» ..........

1,80

7

>

>

7 Vs

» ..........

2,10

7''/s

>

»

7 Va

» ..........

2,40

7 Vs

>

8

> ..........

2,70

8

5

8 Va

> ..........

3,—

S V»

>

>

8 Va

> ..........

3,30

8 Vs

>

>

9

> ..........

3,60

9

>

9 V»

» ..........

3,90

9 Vs

»

9 Va

» ..........

4,20

9 s/s

10

> ..........

4,50

10

>

10 Va

» ..........

4,80

10 Vs

>

>

10s/s

> ..........

5,10

io Vs

»

11

> ..........

5,40

n

>

>

11 Va

» ..........

5,70

11 Va

>

»

11 Va

* ..........

6,-

11 Vs

>

>

12

> ..........

»

6,30

12

>

>

12''/.

> ..........

6,60

s. 358 Kontrollera mot PDF

358

Riksdagens skrivelse nr 1.

när

den

taxerade inkomsten i förhållande till kapitalet överstiger eller

beräknas överstiga:

värnskatt pr 100 kr.

12 Va

men

ej

13

procent..........

Kr.

6,90

13

>

»

13 Va

y ..........

7,20

13 V*

>

>

14

> ..........

7,50

14

>

>

14 Va

> ..........

7,80

14 Va

»

>

15

y ..........

. . .......* • .

8,10

15

>

y

15 Va

y ..........

8,40

15 ''/>

>

>

16

y ..........

8,70''

16

y

»

16 Va

y ..........

9,-

16 Va

i

>

17

> ........

9,30

17

y

>

17 Va

> ..........

9,60

17 Va

>

18

y *.........

9,90

18

>

»

18 Va

> .........

10,20

18 Vs

>

>

19

y . •.....

10,50

19

>

>

19 Va

y ..........

10,80

19 Va

>

y

20

> ..........

11,10

20

y

21

y ..........

11,40

21

>

y

22

y ..........

11,70

22

>

y

23

> ......

12,—

23

»

>

24

> ..........

12,30

24

i

>

25

> ..........

12,60

25

>

>

26

> ..........

12,75

26

>

y

27

y ..........

12,90

27

>

y

28

y ..........

13,05

28

>

y

29

y ..........

13,20

29

>

y

30

> ..........

13,35

30

>

y

32

> ....... . .

13,50

32

>

y

34

y . ... •.....

13,65

34

>

y

36

> ..........

13,80

36

i

y

38

y ..........

13,95

38

»

y

40

y ..........

14,10

40

>

y

45

> ..........

14,25

45

>

y

50

y ..........

14,40

50

y

y

55

> ..........

14,55

55

>

y

60

y .......• . .

14,70

60

>

y

65

> ..........

14,85

65

>

>

75

> ..........

15,-

s. 359 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

359

när den taxerade inkomsten i förhållande till kapitalet överstiger eller

beräknas överstiga:

värnskatt pr 100 kr.

Kr.

75 men ej 85 procent...................

15,15

85 » » 90 . ........

15,30

90 » »95 » ..............

15,45

95 » » 100 » ..............

15,60

100 > ..........

15,75

9 §•

1 mom. Värnskatten förfaller till betalning under år 1915. Skattskyldig

äger dock i så måtto åtnjuta anstånd med värnskattens erläggande,

att en tredjedel av värnskatten inbetalas under vart och ett av åren 1915,

1916 och 1917.

2 mom. Därest de ekonomiska förhållandena inom riket därtill föranleda,

må Konungen, utan hinder av bestämmelserna i 1 mom., efter

hörande av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, medgiva annan

tid och ordning för värnskattens erläggande, dock under iakttagande, att

hela värnskatten erlägges före slutet av år 1918.

3 mom. Oberoende därav, att skattskyldig är berättigad till anstånd

med värnskattens erläggande, äger skattskyldig vid den första för

inbetalning av värnskatt utsatta uppbördsstämman betala hela värnskattebeloppet

och vid senare uppbördsstämma hela den då oguldna delen

av samma belopp.

4 mom. Skattskyldig, som å den för inbetalning av värnskatt först

utsatta uppbördsstämman behörigen erlägger honom påförd värnskatt i dess

helhet, äger åtnjuta avdrag med fem procent av värnskattens belopp.

5 viom. Om debitering, uppbörd och redovisning av värnskatt förordnar

Konungen.

10 §.

Till ledning vid uträknandet av värnskatt utfärdar Konungen särskild

tabell.

11 §•

Skattskyldig taxeras till värnskatt å den ort, där han år 1914 skolat

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

s. 360 Kontrollera mot PDF

360

Riksdagens skrivelse nr 1.

12 §.

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skola ock äga tillämpning i fråga om värnskatt.

13 §.

Hava makar blivit särskilt taxerade till värnskatt, skall skatt ändock

beräknas efter de för dem båda taxerade beloppen sammanräknade och

påföras makarna efter storleken av varderas taxerade belopp.

14 §.

Taxering till värnskatt verkställes av en särskild nämnd, kallad värnskattenämnd.

Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av Konungens

befallningshavande och skall bestå av minst fyra högst åtta ledamöter.

Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till antal, motsvarande

minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i värnskattenämnden.

Såväl ordinarie ledamöter som suppleanter utses för län bland ledamöterna

eller suppleanterna i länets prövningsnämnd och för Stockholms stad bland

ledamöterna eller suppleanterna i stadens prövningsnämnd.

Värnskattenämnden sammanträder för län i residensstaden och för

Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens befallningshavande

och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må vara avslutade

inom 1914 års utgång. Om tid och ställe för nämndens sammanträde

utfärdar Konungens befallningshavande allmän kungörelse samt

underrättar i god tid dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.

Möter för ledamot i värnskattenämnd hinder att tillstädeskomma, bör

anmälan därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande,

som därefter inkallar vederbörande suppleant.

Den, som blivit utsedd till ledamot i värnskattenämnd eller inkallad

i stället för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält laga förfall

icke infinner sig vid nämndens sammankomst, skall höta tjugufem kronor.

15 §.

1 inom. En var, som år 1914 i behörig tid och ordning avgivit

deklaration, men vars deklaration icke blivit följd vid hans taxering till

inkomst- och förmögenhetsskatt, äger att hos värnskattenämnden göra skrift
-

s. 361 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

361

lig framställning om ny uppskattning av inkomsten och förmögenheten.

Sådan framställning skall, vid påföljd att eljest icke upptagas till behandling,

ingivas till Konungens befallningshavande i det län, där den skattskyldige

år 1914 skolat taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt senast

före klockan 12 på trettionde dagen före värnskattenämndens sammanträde.

2 inom. Förmenar skattskyldig, som i 3 § sägs, eller i 7 § omförmält

bolag, vilket senast med ingången av år 1912 trätt i verksamhet, att

inkomst, sådan den år 1914 blivit eller bort bliva taxerad till inkomstoch

förmögenhetsskatt, i avsevärd mån överstiger den normala eller för

den närmaste tiden sannolikt påräkneliga årsinkomsten, må hos värnskattenäinnden

göras framställning om inkomstens eller procenttalets beräknande

till lägre belopp, som i 2 § 3 mom. och 7 § 2 mom. sägs. Sådan framställning

skall vid enahanda påföljd och inom samma tid, som här ovan

i 1 mom. stadgats, ingivas till Konungens nämnde befallningshavande

samt vara åtföljd av dels bestyrkta avskidfter av de deklarationer, som

den skattskyldige må hava åren 1912 och 1913 behörigen avlämnat, dels

ock bestyrkta utdrag av taxeringslängder för samma år, i vad hans taxering

till inkomst- och förmögenhetsskatt angår. Vid bolags framställning

skall tillika fogas intyg, att bolaget vid ingången av år 1911 utövat sin

verksamhet eller, då verksamheten först senare begynt, att densamma av

bolaget utövats vid ingången av år 1912,

3 mom. Om innehållet i 1 och 2 mom. skola de skattskyldiga erinras

i den kungörelse, som i 14 § sägs.

16 §.

Konungens befallningshavande åligger att vid värnskattenämndens sammanträde

framlägga fullständigt förslag till taxeringarna för värnskatt

ävensom att tillhandahålla nämnden de deklarationer, taxeringslängder och

övriga handlingar, som för taxeringarnas verkställande må erfordras.

Till ledning vid förslagets granskning av värnskattenämnden skola å

skattskyldigs år 1914 avlämnade deklaration antecknas dels beloppen av

hans nämnda år till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst och

förmögenhet, dels ock förslagsvis det till värnskatt taxerade beloppet samt

det belopp, efter vilket skatt bör utgå. Anses inkomsten eller förmögenheten

böra beräknas till andra belopp än vartill desamma år 1914 taxerats

till inkomst- och förmögenhetsskatt, skall å deklarationen antecknas

den beräknade inkomsten eller förmögenheten jämte grunderna för beräkningen.

Jämväl skall, där inkomstens förhållande till kapitalet anses böra

bestämmas enligt 7 § 2 inom., å deklarationen angivas grunderna för beBiliang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sainl. 1 käft. (Nr 1.) 46

s. 362 Kontrollera mot PDF

362

Riksdagens skrivelse nr 1.

räkningen. Har skattskyldig icke avlämnat deklaration, skola nämnda

anteckningar verkställas å särskild inlaga till värnskattenämnden.

Fastställes icke av nämnden taxeringen till värnskatt i överensstämmelse

med förslaget, skall avvikelsen jämte skälen för densamma av protokollsföraren

antecknas å deklarationen eller, om sådan ej avlämnats, i nämndens

protokoll, vid vilket ovannämnda inlagor skola fogas.

17 §.

I särskild längd, benämnd värnskattelängd, vartill formulär fastställes

av Konungen, upptagas den skattskyldiges namn, skatteprocent i förekommande

fall, antalet barn, därför nedsättning äger ruin, och skattebeloppet.

Länrrden underskrives av värnskattenämndens ordförande och minst två

ledamöter.

Vid nämndens sammanträde föres protokoll angående de ärenden, där

sådant erfordras; börande protokollet justeras inför nämnden och justeringen

bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av två ledamöter.

Därest taxeringen till värnskatt grundas å annan uppskattning av

den skattskyldiges inkomst och förmögenhet än den, som verkställts vid

hans taxering år 1914 till inkomst- och förmögen hetsskatt, eller efter

framställning varom i 15 § sägs, taxeringen bestämmes annorlunda än i

framställningen avses, skall inom en månad efter värnskattenämndens sista

sammankomst underrättelse om det till värnskatt taxerade beloppet eller i

fråga om bolag procenttalet och de grunder, efter vilka nämnda belopp

eller procenttal beräknats, i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt

tillsändas den skattskyldige under hans i 1914 års deklaration uppgivna

adress, där ej annan senare av honom uppgivits.

Anteckningarna i värnskattelängden verkställas samt protokollet föres

av den eller de personer, som Konungens befallningshavande därtill förordnat;

och åligger det jämväl dessa att lämna de skattskyldiga underrättelse,

varom ovan sägs.

18 §.

Inom femton dagar efter värnskattenämndens sista sammankomst

skola, utom vad Stockholms stad angår, värnskattelängderna översändas

till vederbörande häradsskrivare eller magistrat.

Avskrift av den till häradsskrivaren överlämnade värnskattelängden,

i vad den angår varje särskild kommun, skall av honom ‘före den 1 mars

1915 vid bot av tre kronor för varje överskjutande dag tillställas vederbörande

kommunalstämmas eller stadsstyrelses ordförande, vilken det ålig
-

s. 363 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

363

ger att under viss bestämd och vederbörligen kungjord tid, som ej må

understiga fjorton dagar, på lämpligt och därvid även tillkännagivet ställe

hålla avskriften de skattskyldiga tillhanda. Avskriften bör senast den 1

maj 1915 av ordföranden återställas till häradsskrivaren att av honom

förvaras.

1 stad med magistrat, utom Stockholm, skall genom magistratens

försorg avskrift av värnskattelängden för varje särskilt taxeringsdistrikt

i samma ordning hållas de skattskyldiga tillhanda, varefter avskriften

hos magistraten eller vederbörande tjänsteman förvaras.

Värnskattelängden skall före utgången av år 1915 till Konungens

befallningshavande återställas för att jämte värnskattenämndens protokoll

biläggas kronoräkenskaperna för nämnda år.

19 §•

1 mom. över värnskattenämnds beslut må besvär anföras av kronans

ombud och vederbörande skattskyldig.

Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens

befallningshavande i det län, där taxeringen skett, senast den 30 april

1915 före klockan tolv på dagen, vid påföljd att besvären eljest icke

varda upptagna till prövning.

2 mom. Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av

värnskattelängd och 1914 års taxeringslängd som värnskattenämndens

protokoll, såvitt den överklagade taxeringsfrågan angår, samt därefter

förklaring över besvären infordrats från vederbörande, insänder Konungens

befallningshavande skyndsamt till kammarrätten samtliga handlingarna

med de upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.

3 mom. Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder

Konungens befallningshavande till kammarrätten förteckning å anförda

besvär.

20 §.

Deri, som taxerats till värnskatt å ort, där han icke är skattskyldig

för sådan skatt, äge att häröver anföra besvär hos kammarrätten. Besvären

skola, vid påföljd att eljest icke varda upptagna till prövning, inom natt

och år, efter det att värnskatt första gången vederbörande avfordrats, ingivas

till Konungens befallningshavande i det län, inom vilket taxeringen

skett, varefter med ärendet förfares i enahanda ordning, som i 19 § 2

mom. stadgas.

s. 364 Kontrollera mot PDF

364

Riksdagens skrivelse nr 1.

21 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens

beslut taxering till inkomst och förmögenhetsskatt för år 1914

ändras eller sådan taxering varder någon åsatt, skall samtidigt vidtagas

den ändring i taxeringen till värnskatt eller åsättas den taxering till sådan

skatt, som därav kan föranledas.

Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till

kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1914 i erforderliga fall foga utdrag av värnskattelängden och

värnskattenämndens protokoll eller, därest nämnden vid tiden för besvärens

insändande ännu icke sammanträtt och avslutat sitt arbete, så fort

ske kan till kammarrätten överlämna berörda utdrag.

Till värnskatt skattskyldigas år 1914 avlämnade deklarationer, vilka

ej bilagts anförda besvär, skola samtidigt med kronoräkenskaperna för år

1915 överlämnas till kammarrätten och därstädes förvaras.

22 §.

Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43 §, 44 § 1 stycket, 48 §,

51 §, 52 §, 56 §, 57 §, 58 §, 59 §, 60 § och 61 § förordningen om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar

gälla jämväl beträffande värnskattenämnden och förfarandet vid taxering

till värnskatt.

Vad i 23 § 1 mom. nämnda förordning stadgas om deklarationer

skall i tillämpliga delar gälla beträffande de i 15 § 2 mom. här ovan

omförmälda avskrifter av deklarationer.

23 §.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt för år 1914, samt han genom det förfarande,

vilket föranlett efterbeskattningen, kommit att alldeles icke eller till för

ringa belopp taxeras till värnskatt, skall särskild värnskatt påföras honom

till belopp, som genom berörda förfarande undandragits. Har den skattskyldige

avlidit, gäller ifråga om särskild värnskatt, varom ovan sägs,

vad i 22 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt för sådant

fall stadgats beträffande sistnämnda skatt.

s. 365 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

365

På grund av efterbeskattning påförd värnskatt förfaller i sin helhet

till betalning samtidigt med den på grund av efterbeskattningen påförda

inkomst- och förmögenhetsskatten. Vid erläggandet av sådan värnskatt

äger avdrag, som i 9 § sägs, icke rum.

Efterbeskattning till värnskatt sker i sammanhang med efterbeskattningen

till inkomst- och förmögenhetsskatt; och gäller ifråga om

klagan över efterbeskattning till värnskatt vad som stadgats rörande överklagande

av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

O O Ö

Om efterbeskattning till värnskatt göres anteckning i särskild värnskattelängd,

vilken bilägges vederbörande inkomstlängd.

24 §.

1 mom. Därest för skattskyldig, som i 3 § sägs, skulle på grund

av försämrad ekonomisk ställning finnas möta synnerligen stor svårighet

att erlägga värnskatt, äger den prövningsnämnd, som har att besluta

i fråga om hans taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt att, på

därom av den skattskyldige gjord skriftlig framställning och efter kronooinbudets

skriftligen avgivna yttrande, helt eller delvis eftergiva den del

av värnskatten, som eljest enligt fastställd uppbördsordning skolat ovillkorligen

erläggas under det år, prövningsnämnden sammanträder. Framställning,

som här avses, skall ingivas till Konungens befallningshavande

senast före klockan tolv på dagen i länen den 15 juli och i Stockholm

den 31 augusti eller, om då är helgdag, nästföljande dag; och böra

de skattskyldiga härom erinras genom den kungörelse, som omförmäles

i 42 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid

taxering.

2 inom. Därest för skattskyldig anstånd med skattens erläggande,

utöver vad enligt 9 § kan gälla, prövas högst nödigt, må prövningsnämnd

medgiva sådant anstånd i enahanda ordning, som i 1 mom. är

föreskrivet i fråga om eftergivande av skatt, dock att sådant uppskov

ej må vara längre än att hela skattebeloppet skall vara erlagt senast

före utgången av år 1920. Prövningsnämnd må, där den så finner

lämpligt, i dylikt fall fordra ställandet av säkerhet för den del av skatten,

i avseende på vilken anstånd medgives. Angående framställning om anstånd

ävensom kungörelse härom gäller vad i 1 mom. sägs beträdande

eftergivande av skatt.

3 mom. Besvär över prövningsnämnds beslut i fråga om eftergivande

av värnskatt, så ock i fråga om anstånd med densammas erläg
-

s. 366 Kontrollera mot PDF

366

Riksdagens skrivelse nr 1.

gande, må föras i den för överklagande av prövningsnåmnds beslut rörande

taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade ordning.

4 mom. Där värnskatt eftergivits eller anstånd på sätt i 2 mom.

sägs beviljats, skall utdrag av prövningsnämndens protokoll i ärendet genom

protokollsförandens försorg tillställas vederbörande uppbördsmyndighet.

25 §.

Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbete för

taxering till värnskatt, som enligt 16 § skall genom Konungens befallningshavandes

föranstaltande utföras, samt övriga av taxeringsarbetet föranledda

kostnader har värnskattenämnden att efter förslag av Konungens

befallningshavande använda erforderliga medel.

A värnskattenämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter i

denna nämnd äga åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning såsom

för ledamot i prövningsnämnd är stadgat.

Häradsskrivare ooh vederbörande tjänstemän i stad äga att för de

avskrifter av värnskattelängderna, som det enligt 18 § åligger dem att

avlämna, undfå ersättning med femtio öret arket.

Här omförmälda ersättningar, vilka skola bestridas med inflytande

värnskattemedel, utbetalas av Konungens befallningshavande efter granskning

av därå ingivna rekvisitioner.

26 §.

1 mom. Sammandrag av värnskattelängderna, upprättade i överensstämmelse

med fastställt formulär, skola före den 1 juli 1915 av vederbörande

häradsskrivare och magistrat, utom i Stockholm, insändas till

Konungens befallningshavande.

2 mom. På grund av dessa sammandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden blivit förklarade eller rättade, bör i

varje län av landskontoret uppgöras särskilt sammandrag över länets hela

påförda värnskatt; och skall i Stockholm sådant sammandrag upprättas av

därvarande uppbördsverk. De av landskontoren och Stockholms stads uppbördsverk

upprättade sammandragen, därtill tryckta blanketter genom

statskontorets försorg tillhandahållas vederbörande tjänstemän, skola av

Konungens befallningshavande till statskontoret insändas före den 1 september

1915.

s. 367 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

367

3 inom- Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit

därstädes granskas, bör ett generalsammandrag för hela riket inom

statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg utgivas från trycket

och utdelas med allmänna tidningarna.

Denna förordning träder i kraft å tid, som av Konungen bestämmes,

sedan den nya värnpliktslagen utfärdats.

2:o) att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 85 därom framställda förslag, antagit följande

Förslag

till

förordning angående statsverkets värnskattefond.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Statsverkets inkomster av värnskatten skola, i den mån de icke

anvisas å stat för år 1915, avsättas till en särskild fond, benämnd

värnskattefonden, för att användas till det i 1 § av förordningen om

värnskatt avsedda ändamål.

2 §•

Fonden göres räntebärande och förvaltas av statskontoret i enlighet

med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar.

3 §•

Fondens avkastning skall,

läggas till kapitalet.

efter avdrag av förvaltningskostnaderna,

4 §•

Om sättet för fondens användning besluta Konungen och riksdagen

gemensamt.

s. 368 Kontrollera mot PDF

368

Riksdagens skrivelse nr 1.

XII.

Vissa engångskostnader för lantförsvarets ordnande.

Uti propositionen nr 138 angående vissa engångskostnader för lantförsvarets

ordnande har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för den 12 juni

1914, föreslagit riksdagen,

att, under förutsättning att nådiga propositionerna angående ny

härordning och ny värnpliktslag samt angående värnskatt och värnskattefond

vinna riksdagens bifall:

dels till bestridande av kostnaderna för övning vid armén av årsklassen

1914 yngre bevilja ett anslag av 10,812,605 kronor samt härav

för år 1915 anvisa ett belopp av 6,668,773 kronor, att utgå av värnskattemedel

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp under

år 1914 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 55,000 kronor;

dels, utöver det å fjärde huvudtiteln i statsverkspropositionen för år

1915 upptagna belopp av 225,000 kronor för ordnande av landstormsförråd,

till anskaffande av intendenturmateriel bevilja ett anslag av 12,725,887

kronor samt härav för år 1915 anvisa ett belopp av 3,775,000 kronor att

utgå av värnskattemedel ävensom medgiva att avtal å kronans vägnar må

i föreskriven ordning träffas med leverantörer om leveranser av intendenturmateriel

för 12,950,887 kronor, på villkor beträffande betalningstiden

att betalning erlägges år 1915 med högst 4,000,000 kronor eller det belopp,

som i statsverkspropositionen och nu sammanlagt föreslagits till anvisning

för ifrågavarande ändamål under år 1915, år 1916 med högst 4,000,000

kronor, år 1917 med högst 4,000,000 kronor och år 1918 med högst

950,887 kronor;

dels, utöver de å fjärde huvudtiteln i statsverkspropositionen för år

1915 upptagna belopp av 600,000 kronor för fortsatt anskaffning av mobiliseringsammunition

för eldhandvapen samt uppförande av behövliga förrådslokaler

därför, av 165,000 kronor för fortsatt anskaffning av nya eld
-

s. 369 Kontrollera mot PDF

369

Riksdagens skrivelse nr 1.

handvnpnen (gevär och karbiner) och av 30,000 kronor för fortsatt anskaffning

av pistoler in. m., till anskaffande av artillerimateriel bevilja ett anslag av

10,832,600 kronor samt härav för år 1915 anvisa ett belopp av 2,705,000

kronor att utgå av värnskattemedel ävensom medgiva att avtal å kronans

vägnar må i föreskriven ordning träffas med leverantörer om leveranser

av artillerimateriel för 11,627,600 kronor, på villkor beträffande betalningstiden

att betalning erlägges år 1915 med högst 3,500,000 kronor eller det

belopp, som i statsverkspropositionen och nu sammanlagt föreslagits till

anvisning för ifrågavarande ändamål under år 1915, år 1916 med högst

3.500.000 kronor, år 1917 med högst 3,5u0,000 kronor och under år 1918

med högst 1,127,600 kronor;

dels till anskaffande av ingenjörmateriel bevilja ett anslag av

2,777,242 kronor samt härav för år 1915 anvisa ett belopp av 925,748

kronor att utgå av värnskattemedel ävensom medgiva att avtal å kronans

vägnar må i föreskriven ordning träffas med leverantörer om leveranser

av ingenjörmateriel för 2,777,242 kronor, på villkor beträffande betalningstiden

att betalning erlägges år 1915 med högst 925,748 kronor eller

det belopp, som nu föreslagits till anvisning för ifrågavarande ändamål

under år 1915, år 1916 med högst 925,747 kronor och under år 1917

med högst 925,747 kronor;

dels till anskaffande av sjukvårds- och veterinärmateriel bevilja ett

anslag av 650,000 kronor samt härav för år 1915 anvisa ett belopp av

325.000 kronor, att utgå av värnskattemedel ävensom medgiva att avtal å

kronans vägnar må i föreskriven ordning träffas med leverantörer om

leveranser av sjukvårds- och veterinärmateriel för 650,000 kronor, på

villkor beträffande betalningstiden att betalning erlägges år 1915 med

högst 325,000 kronor eller det belopp, som nu föreslagits till anvisning

för ifrågavarande ändamål under år 1915, och år 1916 med högst 325,000

kronor;

dels, utöver det å fjärde huvudtiteln i statsverkspropositionen för år

1915 upptagna belopp av 170,000 kronor, till befästningsarbeten m. m.

vid Boden för år 1915 anvisa ett belopp av 1,498,000 kronor att utgå av

värnskattemedel;

dels ock till befästningsarbeten in. m. vid Tingstäde för år 1915

anvisa ett belopp av 774,000 kronor att utgå av värnskattemedel.

Engångskostnaderna för lantförsvarets ordnande stå i nära samband Riksdagen*

med härorganisationen i övrigt. Då, såsom förut framhållits, riksdagen utta an ''

icke ansett sig kunna i allo bifalla det av Eders Kungl. Maj:t framlagda

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 käft. (AV 1). 47

s. 370 Kontrollera mot PDF

370

Riksdagens skrivelse nr 1.

förslaget till ny härordning, torde i allmänna drag böra angivas, huruvida

och i vad mån de ändringar, riksdagen vidtagit beträffande härorganisationen

och värnpliktstjänstgöringen, höra medföra ändringar i de av Eders

Kungl. Maj:t beräknade engångskostnaderna.

Vad då först angår kostnaderna vid armén för de värnpliktiga, vilka

på grund av värnpliktsålderns sänkning samt framflyttande av tidpunkten

för första tjänstgöringens början, äro avsedda att övas samtidigt med yngre

årsklass, komma dessa kostnader att röna inflytande av bestämmelserna

angående övningstid och avlöningsförmåner in. m. Då riksdagens beslut

härutinnan avviker från Eders Kungl. Maj:ts proposition, måste en något

förändrad beräkning läggas till grund för engångskostnadernas bestämmande

i denna del.

Beträffande kostnaderna för utrustningens kompletterande äro dessa

givetvis nära beroende av härens mobiliseringsorganisation av linje- och

reservtrupper samt landstorm. Av riksdagen tillhandahållna handlingar och

i övrigt inhämtade upplysningar framgår, att härens mobiliseringsorganisation,

sådan Eders Kungl. Maj:t beräknat densamma, i huvudsak överensstämmer

med den av riksdagen förutsatta, vadan av denna anledning endast

förhållandevis smärre ändringar i de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

engångskostnaderna för utrustning erfordras.

Vad slutligen beträffar engångskostnaderna för det fasta försvarets

stärkande, röna desamma intet inflytande av de ändringar, riksdagen vidtagit

beträffande den föreslagna härordningen.

Efter denna allmänna granskning av engångskostnadernas samband

med härorganisationen, övergår riksdagen till att behandla de olika utgiftsposterna.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle i avseende å värnpliktstjänstgöringen

följande ändringar vidtagas.

Värnplikten skulle inträda ett år tidigare än nu är fallet.

För flertalet värnpliktiga vid infanteriet, positionsartilleriet, fästningsartilleriet,

fästningsingenjörtrupperna samt trängen och förplägnadstrupperna

skulle första^ tjänstgöringen börja första värnpliktsåret i stället

för det andra. I sammanhang härmed skulle första tjänstgöringen avsevärt

ökas för flertalet av förenämnda truppslag.

Övergången till den föreslagna värnpliktstjänstgöringen skulle ske

enligt följande grunder.

Den i början av innevarande år såsom årsklass 1914 inskrivna årskullen

1893 borde fullgöra tjänstgöringen enligt nu gällande bestämmelser,

endast med förskjutning i vissa fall av den dag, då repetitionsövningarna

s. 371 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

371

loge sin början; med hänsyn till betydelsen av en hastig övergång till

den föreslagna värnpliktstjänstgöringen borde densamma tillämpas i sin fulla

utsträckning från och med årskullen 1895. Denna årskull borde därför såsom

årsklass 1915 inskrivas i början av år 1915 samt fullgöra tjänstgöringen

enligt de slutgiltiga nya bestämmelserna.

övergångsbestämmelserna kunde följaktligen begränsas till att gälla

endast årskullen 1894, vilken lämpligen borde inskrivas instundande höst.

De båda under innevarande år inskrivna årsklasserna syntes, till åtskillnad

sinsemellan, böra benämnas, den, som redan är inskriven, 1914 äldre, och

den, som komme att inskrivas i höst, 1914 yngre.

Beträffande underhåll och förmåner för de värnpliktiga föreslog Eders

Ivungl. Maj:t penningbidrag med 20 öre om dagen under rekrytskola och

tjänstgöring i en följd samt 50 öre om dagen under repetitionsövningar

och reservtruppövning, varjämte penningtillskott skulle tillkomma den,

vilkens sammanlagda tjänstgöring överstege 340 dagar.

Det av riksdagen antagna förslaget till värnpliktslag avviker, såsom

förut framhållits, i vissa avseenden från Eders Kungl. Maj:ts förslag,

övergången till den ändrade värnpliktstjänstgöringen har likväl kunnat

ordnas i enlighet med sistnämnda förslag. Däremot har riksdagen beträffande

de värnpliktigas förmåner bestämt penningbidraget till 50 öre

om dagen under all tjänstgöring i linjen och till 1 krona om dagen under

reservtruppövning. Penningtillskott skall utgå endast till värnpliktiga, som

tjänstgöra såsom underbefäl samt utgöra 25 öre om dagen utom under

tredje repetitionsövningen vid infanteriet, då detsamma skall utgå med 50

öre om dagen till dem, som uttagits enligt § 26 mom. 2 i det av riksdagen

antagna förslaget till värnpliktslag. De av riksdagen sålunda vidtagna

ändringarna föranleda, att engångskostnaderna för övergången till den nya

värnpliktstjänstgöringen bliva något högre än enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag. Närslutna beräkning, Bil. 1, utvisar en kostnadsökning med

285,581 kronor i förhållande till Eders Kungl- Maj:ts förslag.

Vid beräknandet av kostnaden för fyllandet av de brister i intendentur

mat er iden, som enligt verkställda, i tre alternativ A, B och C utförda,

utredningar förefinnas, har, enligt vad Riksdagen inhämtat, följts dels den

prislista å olika persedlar, som arméförvaltningen fastställt, dels, beträffande

vissa beklädnadspersedlar såsom vapenrockar, byxor, kappor in. in., de av

samma myndighet upprättade materialåtgångsstater för nämnda plagg

ävensom medelkostnaden inom armén för arbetslöner och dylikt i tillverkningen.

s. 372 Kontrollera mot PDF

372

Riksdagens skrivelse nr 1.

I Eders Kungl. Maj:ts proposition har bristen upptagits enligt Alt. A.

Enligt gjord beräkning ställer sig Alt. B. omkring 300,000 kronor och Alt. C.

omkring 4,000,000 kronor dyrare än Alt. A.

Beträffande landstormens intendenturutrustning hava andra beräkningsgrunder

följts, enär denna utrustning är av annan beskaffenhet än

härens i övrigt. Huvudsakligen med ledning av fastställd fältutrustningslista

för landstormen samt de priser, de olika persedlarna kunna anses

draga, ävensom av uppgifter rörande landstormsmännens antal inom samtliga

landstormsområden, således även de hittillsvarande av andra klass,

hava kostnaderna för utrustningens kompletterande beräknats till 1,789,000

kronor.

Riksdagen har för sin del ej funnit anledning till annan erinran

mot de ovan anförda beräkningsgrunderna rörande intendenturmaterielen,

än att det synts riksdagen mera ändamålsenligt att för armén anskaffa ifrågavarande

utrustning enligt Alt. B. 1 så fall komma visserligen kostnaderna

att ökas med 300,000 kronor, men å andra sidan erhålles fullständigare

krigsberedskap i utrustningshänseende.

Vidare har riksdagen ansett, att landstormens intendenturutrustning

bör ökas med bärbara kokkärl och kappor. För anskaffning av bärbara kokkärl

har beräknats ett belopp av 250,000 kronor, varvid hänsyn tagits till,

att i arméns centrala förråd nu befintliga kokkärl av äldre modell ansetts

böra överföras till landstormen. För anskaffning av ett mindre antal

kappor, avsedda huvudsakligen att användas av vakter och poster,

bör beräknas ett belopp av 50,000 kronor.

Kostnaderna för intendenturmaterielen skulle i följd av vad sålunda

föreslagits komma att ökas, utöver Eders Kungl. Maj:ts förslag, med 300,000

kronor för övergång från Alt. A. till Alt. B. och med 300,000 kronor för anskaffning

av kokkärl och kappor för landstormen. Emellertid synes det möjligt

att undgå ifrågavarande ökning genom att dels ur anskaffningsplanen för

armén utbryta vissa persedlar till ett värde av 300,000 kronor, vilkas anskaffning

utan men för krigsberedskapen synes kunna tillsvidare anstå, dels

höja det avdrag å kostnaderna, som på grund av kontinuerliga leveranser

skäligen bör kunna, göras, och varom längre fram kommer att redogöras.

Kostnadsökningen på grund av övergång från Alt. A. till Alt. B. berör

efter verkställd beräkning linjen med 75,000 kronor och reserven med

återstående 225,000 kronor. A andra sidan minskas de av Eders Kungl. Magt

föreslagna kostnaderna för reservformationerna med 300,000 kronor genom

den ovan ifrågasatta utbrytningen av vissa persedlar, varemot kostnaderna

för landstormen ökas med motsvarande belopp.

s. 373 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

373

Mot beräkningsgrunderna i Eders Kungl. Maj:ts proposition för artillevimaterielen,

varom riksdagen inhämtat detaljerade upplysningar, samt densammas

kostnader har riksdagen icke haft någon erinran att göra, med

undantag för det avdrag på grund av kontinuerliga leveranser, som riksdagen

ansett kunna göras, och för vilket längre fram kommer att redogöras.

Beträffande Eders'' Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ingenjörmateriel har

riksdagen ansett, att behovet av gnisttelegrafmateriel för linjeavdelningarna

icke blivit i erforderlig grad tillgodosett. Riksdagen har efter detaljgranskning

av hithörande handlingar funnit, att kostnaderna för ifrågavarande

materiel böra ökas med 273,000 kronor eller från 3,242,142 kronor till

3,515,142 kronor.

Sjukvårds- och veterinärmateriel har av Eders Kungl. Maj:t upptagits

för linje- m. fl. formationer till ett sammanlagt belopp av 600,000

kronor samt för landstormen till ett belopp av 50.000 kronor.

Sedan upplyst blivit, att i förstnämnda belopp även ingår kostnad

för dylik materiel vid reservformationer, har riksdagen icke funnit anledning

till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

I enlighet med av chefen för generalstaben gjord framställning har Eders

Kungl. Maj:t slutligen bland engångskostnaderna upptagit kostnader för

utförande av vissa för det fasta lantförsvarets stärkande erforderliga åtgärder.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit har

riksdagen efter tagen del av hithörande handlingar intet att erinra.

O O O

Enligt Eders Kungl. Maj:ts beräkningar skulle engångskostnaderna för

lantförsvarets ordnande uppgå till följande belopp, nämligen:

för årsklassen 1914 yngre...... 10,812,604 kronor

» intendenturmateriel........ 23,827,310 »

» artillerimateriel......... 19,032,600 »

» ingenjörmateriel......... 3,242,142 »

x sjukvårds- och veterinärmateriel . . 650,000 »

» fasta försvaret.......... 2,272,000 »

Summa 59,836,656 kronor

Från detta beräknade belopp har emellertid avdrag gjorts med 1,800,000

kronor, representerande den besparing, som ansetts kunna åstadkommas

vid anskaffning av intendenturmateriel, därigenom att leveranserna av dy
-

s. 374 Kontrollera mot PDF

374

Riksdagens skrivelse nr 1.

lik materiel skulle komma att under en följd av år få stadigvarande karaktär.

Efter detta avdrag slutar det totala kostnadsbeloppet på 58,036,656

kronor, vilket belopp skulle utgå av värnskattemedel med undantag av

1,020,000 kronor, utgörande kostnaden för materiel, därför anslag äskats i

senast avlämnad statsverksproposition, 5,800,000 kronor, motsvarande vad under

åren 1916—1922 kan beräknas bliva disponibelt för utrustningsändamål

under fjärde huvudtitelns anslag samt omkring 400,000 kronor, utgörande

beräknade ränteinkomster å värnskattefonden. Det belopp, som för härens

räkning enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle utgå av värnskattemedel,

utgör således i runt tal 50,800,000 kronor.

Av de ändringar i beräkningsgrunderna, riksdagen i det föregående

företagit, skulle de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna engångskostnaderna

röna följande inflytande.

Kostnaderna för övergången till den nya värnpliktstjänstgöringen

ökas från 10,812,604 kronor med 285,582 kronor till 11,098,186 kronor,

fördelade på övergångsåren enligt närslutna beräkning, Bil. 2. Kostnaderna

för intendenturmaterielen ökas med 300,000 kronor genom övergång från

Alt. A. till Alt. B. Av denna ökning faller såsom förut framhållits 75,000

kronor på linjen och landstormen samt 225,000 kronor på reserven. Därjämte

ökas kostnaderna — ävenledes å linjen och landstormen — medo300,000

kronor för anskaffning av kokkärl och kappor för landstormen. Ä andra

sidan minskas kostnaderna med 300,000 kronor å reserven genom vissa

persedlars utbrytande ur anskaffningsplanen. Därjämte har, såsom förut

nämnts, riksdagen ansett sig böra vidtaga ökning i avdraget på grund av

kontinuerliga leveranser. Enligt Eders Kungl. Maj:ts proposition har arméförvaltningen

i avgivet utlåtande ansett sig kunna biträda ett framkommet förslag

om dylikt avdrag med 3,200,000 kronor. Eders Kungl. Maj:t ansåg sig

likväl böra beräkna ifrågavarande besparingar till 1,800,000 kronor. Riksdagen

för sin del har funnit, att avdraget bör kunna höjas med 500,000

kronor eller till 2,300,000 kronor, därest leveranserna ordnas med omsikt

och planmässighet. I slutkostnaden för intendenturmaterielen uppstår i så

fall en minskning med 200,000 kronor sålunda, att kostnaden för linjen

och landstormen ökas med 50,000 kronor, under det att kostnaden för

reserven minskas med 250,000 kronor. Kostnaderna för ingenjörmaterielen

ökas enligt, riksdagens beslut med 273,000 kronor, vilket belopp uteslutande

är att hänföra till linjen. A övriga utgiftstitlar har riksdagen icke

vidtagit några ändringar, och skulle således den för hären belöpande

delen av värnskattemedel uppgå till 51,158,581 kronor. Enligt vad riksdagen

inhämtat, lärer emellertid jämväl i kostnaderna för artilleriinateriel

s. 375 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

375

ett avdrag kunna göras på grund av kontinuerliga leveranser med ett

belopp av 400,000 kronor, fördelade med hälften på linjen och landstormen

samt hälften på reserven. Kostnaden för ifrågavarande materiel nedgår

i så fall till 18,632,600 kronor och hela den för hären belöpande

delen av värnskattemedel till 50,758,581 kronor eller i runt tal 50,800,000

kronor, d. v. s. samma belopp som enligt Eders Kungl. Maj:ts proposition.

Närslutna tablå, Bil. 3, utvisar, huru enligt riksdagens beslut

engångskostnaderna böra fördelas under övergångsåren.

I anslutning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

som antagit förordningar om värnskatt och angående statsverkets

värnskattefond, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 138,

dels till bestridande av kostnaderna för övning vid armén av årsklassen

1914 yngre beviljat ett anslag av 11,098,186 kronor, att utgå av

värnskattemedel, samt härav för år 1915 anvisat ett belopp av 6,643,682

kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp under

år 1914 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 55,000 kronor;

dels, utöver det å fjärde huvudtiteln i statsverkspropositionen för år

1915 upptagna belopp av 225,000 kronor för ordnande av landstormsförråd,

till anskaffande av intendenturmateriel beviljat ett anslag av 12,775,887

kronor, att utgå av värnskattemedel, samt härav för år 1915 anvisat ett

belopp av 3,775,000 kronor ävensom medgivit, att avtal å kronans vägnar

må i föreskriven ordning träffas med leverantörer om leveranser av intendenturmateriel

för 13,000,887 kronor, på villkor beträffande betalningstiden

att betalning erlägges år 1915 med högst 4,000,000 kronor eller det

belopp, som sammanlagt i statsverkspropositionen föreslagits och nu anvisats

för ifrågavarande ändamål under år 1915, år 1916 med högst

4,000,000 kronor, år 1917 med högst 4,000,000 kronor och år 1918 med

högst 1,000,887 kronor;

dels, utöver de å fjärde huvudtiteln i statsverkspropositionen för

år 1915 upptagna belopp av 600,000 kronor för fortsatt anskaffning av

mobiliseringsammunition för eldhandvapen samt uppförande av behövliga

förråds]okaler därför, av 165,000 kronor för fortsatt anskaffning av nya

eldhandvapen (gevär och karbiner) och av 30,000 kronor för fortsatt anskaffning

av pistoler in. m., till anskaffande av artillerimateriel, beviljat ett

anslag av 10,632,600 kronor, att utgå av värnskattemedel, samt härav för

år 1915 anvisat ett belopp av 2,705,000 kronor ävensom medgivit, att avtal

å kronans vägnar må i föreskriven ordning träffas med leverantörer om

leveranser av artillerimateriel för 11,427,600 kronor, på villkor beträffande

s. 376 Kontrollera mot PDF

376

Riksdagens skrivelse nr 1.

betalningstiden att betalning erlägges år 1915 med högst 3,500,000 kronor

eller det belopp, som sammanlagt i statsverkspropositionen föreslagits

och nu anvisats för ifrågavarande ändamål under år 1915, år 1916

med högst 3,500,000 kronor, år 1917 med högst 3,500,000 kronor och

år 1918 med högst 927,600 kronor;

dels till anskaffande av ingenjörmateriel beviljat ett anslag av

3,050,242 kronor, att utgå av värnskattemedel, samt härav för år 1915

anvisat ett belopp av 1,016,748 kronor ävensom medgivit, att avtal å

kronans vägnar må i föreskriven ordning träffas med leverantörer om

leveranser av ingenjörmateriel för 3,050,242 kronor, på villkor beträffande

betalningstiden att betalning erlägges år 1915 med högst 1,016,748 kronor

eller det belopp, som nu anvisats för ifrågavarande ändamål under år

1915, år 1916 med högst 1,016,747 kronor och under år 1917 med högst

1,016,747 kronor;

dels till anskaffande av sjukvårds- och veterinärmateriel beviljat ett

anslags av 650,000 kronor, att utgå av värnskattemedel, samt härav för år

1915 anvisat ett belopp av 325,000 kronor ävensom medgivit, att avtal å

kronan vägnar må i föreskriven ordning träffas med leverantörer om leveranser

av sjukvårds- och veterinärmateriel för 650,000 kronor, på villkor

beträffande betalningstiden att betalning erlägges år 1915 med högst 325,000

kronor eller det belopp, som nu anvisats för ifrågavarande ändamål under

år 1915, och år 1916 med högst 325,000 kronor;

dels, utöver det å fjärde huvudtiteln i statsverkspropositionen för år

1915 upptagna belopp av 170,000 kronor, till befästningsarbeten m. m.

vid Boden för år 1915 anvisat ett belopp av 1,498,000 kronor, att utgå av

värnskattemedel;

dels ock till befästningsarbeten m. m. vid Tingstäde för år 1915

anvisat ett belopp av 774,000 kronor, att utgå av värnskattemedel.

s. 377 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

377

Bil. 1.

Beräkning

av engångskostnaderna yid armén för årsklassen 1914 yngre.

Kronor.

Summa kronor.

250,000

50,000

—

2,121,210

—

107,593

_

200,000

—

2,728,803

300,000

50,000

—

7,635,749

—

7,985,749

_

—

—

23,634

—

—

—

50,000

—

—

—

50,000

—

—

35,000

—

225.000

—

—

11,098,186

—

Yärnpliktsanslaget.

Färdkostnader . . .

Inskrivningskostnader

Penningbidrag 4,528,800 dagar

ä 0: 20 krona ....

905,760

2,026,100 >

> 0: 50 > ....

1,013,050

202,400 >

>1:00 > ....

202,400

Penningtillskott 171,312 >

» 0: 25 > ....

42,828

129,530 »

> 0: 50 > ....

64,765

Familj eunderstöd

Underhållsauslagen.

Ordinarie vapenanslaget...............

» byggnadsanslaget. ............

Övriga underhållsanslag: 6,757,300 dagar å 1: 13 krona

Avlöningsanslaget................

Dagavlöningstillägg till indelt manskap.....

Ovningsmedcl (häri inräknad hästlega för inf. m. il. truppslag).

........................

Mötesbidrag åt vissa officerare och underofficerare ....

Särskild ersättning till personal, tillhörande infanterireregementes

reserv, och till viss övertalig personal vid

infanteriregemente samt tillägg för vicekorpralsbeställning

eller för särskilda bcfälsarvoden till vissa

meniga volontärer Tid infanteriet..........

Summa

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 1 käft. (Nr 1.)

48

s. 378 Kontrollera mot PDF

378

Riksdagens skrivelse nr 1.

av engångskostnaderna vid armén för

Yärnpliktsanslaget.

Färdkostnader ....

Inskrivningskostnader .

(

3.574.400 daear

ä 0*20 krona 1

Penningbidrag <

779,200

>

» 0 50

, \............

1,104,480

1

942,600

>

» 0*20

’ 1

{

633,700

>

> 0*50

* /........... •

>

518,700

>

> 0*50

> ............

—

>

92,300

>

> 0*50

» ............

—

1

10,900

>

j 0 20

’ t

i

2,200

>

> 0*50

> 1............

»

900

>

> 0*20

» ............

—

>

41,200

»

» 1*—

1 ............

—

>

161,200

>

> 1 —

> ............

—

Penningtillskott

102,912

>

> 0*25

> ............

—

>

68,400

>

> 0*26

> ............

—

>

27,900

>

» 0 50

» ............

—

>

65,630

>

> 0*50

—

>

36,000

>

> 0*50

> ............

—

Familjeunderstöd

191$.

Kr.

75.000

50.000

61,000

Underbållsanslagen.

Ordinarie vapenanslaget...........

» byggnadsanslaget.........

Övriga underhållsanslag: 4,353,600 dagar ä 1*13

krona

1,576,300

> » 1*13

>

518,700

» > 1*13

>

92,300

> > 1*13

>

13,100

> > 1*13

>

900

» » 1*13

>

41,200

> . 1*13

»

161,200

> > 1*13

>

Avlöningsanslaget........................

Dagavlöningstillägg till indelt manskap.............

Ovningsinedel (häri även inräknad hästlega för inf. m. fl. trnppslag)

M ti tesbidrag åt vissa officerare och underofficerare..........

Särskild ersättning till personal, tillhörande infanteriregementes

reserv, och till viss övertalig personal vid infanteriregemente

samt tillägg för vicekorpralsbeställning eller för särskilda befälsarvoden

till vissa meniga volontärer vid infanteriet.............

Summa

80,000

10,000

4,919,568

23,634

50.000

10.000

35,000

225,000

6,643,682

Beräk
årsklassen

1914

1916.

Kr.

56,000 —

505,370 -

25,728 —

15.000 —

95.000 -

10.000 —

1,781,219 —

15,000

2,503,317

s. 379 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skriveke nr 1.

379

ning

yngre samt dessa kostnaders fördelning på åren 1915—1923.

Bil. 2.

1917.

1918.

1919.

1921.

1922.

1923.

Summa

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

kronor.

40,000

14,000

_

20,000

_

500

—

500

—

44,000

—

250,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

50,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,104,480

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

505,370

—

259,350

__

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

259,350

—

—

—

46,150

—

—

—

—

—

—

—

—

—

46,150

—

—

—

—

—

—

3,280

—

—

—

—

—

3,280

—

_

_

_

_

—

_

—

—

180

—

—

—

180

—

—

—

—

—

41,200

—

—

—

—

—

—

—

41,200

—

161,200

'' 161,200

_

_

_

_

_

_

_

—

_

—

—

—

25,728

—

17,100

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

17,100

—

13,950

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

13,950

—

—

—

32,815

—

—

—

—

—

—

—

—

—

32,815

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

18,000

—

18,000

—

12,000

—

14,000

—

—

—

—

—

'' —

—

98,000

—

200,000

—

50,000

_

25,000

_

_

_

—

_

—

—

50,000

—

300,000

—

10,000

—

10,000

—

—

—

—

—

—

—

10,000

—

50,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4,919,568

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,781,219

—

586,131

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

586,131

—

—

—

104,299

—

—

—

—

—

—

—

—

—

104,299

—

—

—

—

—

—

—

14,803

—

—

—

—

14,803

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,017

—

—

—

1,017

—

—

—

—

—

46,556

—

—

—

—

—

—

—

46,556

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

182,156

—

182,156

23,634

—

15,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10,000

—

50,000

50.000

35.000

—

1,003,531

—

240,264

—

107,750

—

18,583

—

1,007

—

578,350

—

225 000

11,008,180

—

s. 380 Kontrollera mot PDF

380

Riksdagens skrivelse nr 1.

Bil. 3.

Engångskostnadernas fördelning under övergångsåren.

Kronor.

År 1915.

Övergång till förändrad värnpliktstjänstgöring..............

6,643,682

Intendenturmateriel..........................

4,000,000

Artillerimateriel.............................

3,500,000

Ingenjörmateriel.................................

1,016,748

Sjnkvårds- och veterinärmateriel..........................

325,000

Fasta försvaret.................................

2,272,000

Summa

17,757,430

År 1916.

Övergång till förändrad värnpliktstjänstgöring................

2,503,317

Intendenturmateriel......................

4,000,000

Artillerimateriel........................

3,500,000

Ingenjörmateriel.............................

1,016,747

Sjukvårds- och veterinärmateriel........................

325,000

Summa

11,345,064

År 1917.

Övergång till förändrad värnpliktstjänstgöring..................

1,003,531

Intendenturmateriel........................

4,000,000

Artillerimateriel.......................

3,500,000

Ingenjörmateriel.............................

1,016,747

Summa

9,520,278

s. 381 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

381

År 1918.

Övergång till förändrad värnpliktstjänstgöring .

Intendenturmateriel, linjen och landstormen . .

reserven .........

Artillerimateriel, linjen och landstormen . . . .

reserven...........

Ingenjörmateriel...............

År 1919.

Övergång till förändrad värnpliktstjänstgöring .

Intendenturmateriel..............

Artillerimateriel...............

År 1920 och följande år.

Övergång till förändrad värnpliktstjänstgöring.....

Intendenturmateriel.................

Artillerimateriel...................

Kronor.

1,000,887

1,826,423

927,600

2,205,000

Summa

246,264

2,827,310

3,132,600

464,900

6,671,074

Summa

107,756

3.500.000

2.500.000

6,107,756

Summa

593,636

3.500.000

2.500.000

6.593.636

s. 382 Kontrollera mot PDF

382

Riksdagens skrivelse nr 1.

XIII.

Vissa byggnadsföretag vid armén.

Uti propositionen nr 230, angående anvisande av medel till vissa

byggnadsföretag vid armén, bar Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 10 juli

1914, föreslagit riksdagen, att, under förutsättning att propositionerna om

ny härordning och om ny värnpliktslag, om värnskatt och om värnskattefond

samt om vissa engångskostnader för lantförsvarets ordnande vinna

riksdagens bifall:

dels till uppförande av förråd för andra fordon än vinterfordon

samt för persedlar och materiel bevilja ett anslag av 1,359,000 kronor

samt härav för år 1915 anvisa ett belopp av 350,000 kronor;

dels till uppförande av nya byggnader för Norrbottens regemente

bevilja ett anslag av 850,000 kronor samt härav för år 1915 anvisa

250.000 kronor;

dels till uppförande av byggnader för ett kavalleridetachement i

Boden bevilja ett anslag av 640,000 kronor samt härav för år 1915 anvisa

300.000 kronor;

dels till uppförande i Boden av nya byggnader för Boden-Karlsborgs

artilleriregemente bevilja ett anslag av 600,000 kronor och härav för år

1915 anvisa 150,000 kronor;

dels till beredande av ökat utrymme för manskaps inkvartering vid

Karlskrona grenadjärregemente anvisa för år 1915 ett belopp av 80,000

kronor;

dels till beredande av ökat utrymme för manskaps inkvartering vid

Vaxholms grenadjärregemente anvisa för år 1915 ett belopp av 100,000

kronor;

dels till uppförande av nytt etablissemang å Järvafältet för Svea

ingenjörkår avsätta för år 1915 ett belopp av 600,000 kronor;

dels till uppförande av byggnader för Bodens ingenjörkår avsätta för

år 1915 ett belopp av 150,000 kronor;

s. 383 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

383

dels till uppförande av landstormsförråd avsätta för år 1915 ett belopp

av 75,000 kronor;

dels till uppförande av skidförråd avsätta för år 1915 ett belopp av

55,900 kronor;

dels till ordnande av vissa etablissemang för vinterförläggning anvisa

för år 1915 ett belopp av 567,000 kronor;

dels och förklara att samtliga här omnämnda belopp, som anvisas eller

avsättas för år 1915, skola förskottsvis utgå av värnskattemedel och sedermera

ersättas av lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål

eller annan fond, dit köpeskillingarna för nu till lantförsvaret

anslagna fastigheter, vilka med riksdagens samtycke försäljas, kunna komma

att inflyta;

dels slutligen bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i mån av behov redan

under år 1914 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna högst en femtedel

av det belopp, som för vart och ett av ovannämnda ändamål anvisats.

Beträffande uppförande av nya byggnader för Norrbottens regemente, Riksdagens

för Bodens artilleriregemente samt för Bodens ingenjörhår, för vilket ändamål

medel nu äskats, hava i förenämnda statsrådsprotokoll uppgifter angående

beräkningsgrunderna intagits.

Ö o Ö O

Enär dessa grunder överensstämma med hittills vid uppförande av

kaserner tillämpade principer, har från riksdagens sida någon erinran mot

dem ej varit att göra, vadan riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts förslag i förevarande hänseende.

Riksdagen har icke heller haft någon erinran att framställa mot, att

O O 7

de i statsrådsprotokollet omförmälda befälsbyggnader vid Vaxholms grenadjärregemente

samt nya byggnader för Göta och Norrlands ingenjör härer,

hustingenjördetachementen och Fälttelegrafhåren, för vilka medel dock icke

nu äskas, uppföras för i samma protokoll beräknade kostnader.

ökning av stallutrymmena har vid infanteriet och kavalleriet upptagits

bland byggnadsarbetena sålunda: vid varje infanteriregemente ett vinterstall

för 30 hästar och ett sommarstall för 40 hästar, vid varje fördelningskavalleriregemente

samt Skånska husarregementet i Hälsingborg ett vinterstall

för 40 hästar, samt Skånska husarregementet i Landskrona ett vinterstall för

116 hästar, och vid Skånska dragonregementet två vinterstallar för 140 hästar.

De ökade stallutrymineri, Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, överstiga

det av hästantalet vid respektive truppförband betingade verkliga behovet.

Eders Kungl. Maj:t har härvid utgått från, att reserv av utrymme

måste finnas i och för uppställande av lägerhästar, sjuka hästar, truppförbandet

s. 384 Kontrollera mot PDF

384

Riksdagens skrivelse nr 1.

ej tillhörande hästar vid inspektioner och dylikt. Mot vad Eders Kungl. Maj:t

i sådant avseende föreslagit har riksdagen icke något att ur principiell synpunkt

invända. Emellertid har det kommit till riksdagens kännedom, att

nu befintliga stallbyggnader vid vissa infanteriregementen omfatta, förutom

själva stallet, en vagnbod, vilken icke synes vara oundgängligen erforderlig

utan torde kunna inredas med spiltor. De ekonomifordon, vilka närmast

äro avsedda att uppställas i denna vagnbod, kunna i så fall inrymmas i

regementets sommarstall, som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag även innefattar

reservutrymmen. Likaså anser riksdagen, att reservutrymmen i vinterstallarna

icke nödvändigtvis erfordras i den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

omfattningen. Därjämte nödvändiggör den av riksdagen beslutade något

ändrade organisationen av Skånska husar- och dragonregementena eu förändring

i kostnadsberäkningarna för stallutrymmen vid kavalleriet. Nu

angivna omständigheter medföra, att kostnaderna, vilka av Eders Kungl. Maj:t

beräknats till 1,008,000 kronor för infanteriet och 540,000 kronor för

kavalleriet, enligt riksdagens beslut, såsom närmare framgår av bil. 1,

minskas med 352,100 kronor respektive 98,400 kronor till 655,900 kronor

respektive 441,600 kronor.

Vad artilleriet beträffar, har Eders Kungl. Maj:t för Boden-Karlsborgs

artilleriregemente å Karlsborg (Karlsborgs artillerikår) föreslagit ett vinterstall

för 60 stamhästar och ett sommarstall för 40 lejda hästar, dragande

en sammanlagd kostnad av 56,000 kronor. Även härvid har erforderlig

reserv av stallutrymme beräknats.

Mot grunderna för beräknande av detta stallutrymme samt kostnaderna

härför har riksdagen icke funnit något att erinra.

Till förråd för vinterfordon för infanteri-, kavalleri- och trängtrupperna

har av 1913 års riksdag beviljats 237,000 kronor, varav för år 1914 anvisats

75,000 kronor. Således återstå att anvisa 162,000 kronor. Enligt

förslaget till anskaffning av vinterfordon skulle ett ytterligare antal dylika

fordon anskaffas. Det återstår alltså att bereda ytterligare förrådsutrymmen

för ifrågavarande fordon, enligt av 1913 års riksdag godkända beräkningsgrunder

dragande en kostnad av 60,000 kronor. För artilleriet

erfordas liknande förråd, dragande en sammanlagd kostnad av 30,000

kronor. För ingenjörtrupperna upptagas kostnaderna för förråd för vinterfordon

bland kostnaderna för nybyggnader vid nämnda truppslag. Sammanlagda

kostnaden för förråd för vinterfordon uppgår således till (162,000 +

60,000 -j- 30,000 =) 252,000 kronor.

Mot grunderna för beräkning av förråd för vinterfordon har från

riksdagens sida intet varit att erinra.

s. 385 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

385

Vid varje infanteriregemente erfordras ettförråd för övriga fordon in. in.

om 13 X 24 m. = 312 kvm. .golvyta. Vidare erfordras enligt verkställd

utredning för persedlar och materiel utöver nu befintliga utrymmen 625 kvm.

golvyta och 1,800 kbin. rymd. För ett infanteriregemente erfordras således

ett förråd i tre våningar, 13 X 24 m. med en höjd av 9 in. och med en

kubikmassa av 2,80o kbm. Genomsnittskostnaden härför beräknas till

28.000 kronor. För 28 infanteriregementen blir kostnaden alltså 784,000

kronor.

Vid varje kavalleriregemente erfordras ett förråd om 6 X 8 in. med en

kubikmassa av 150 kbm. Vid 10 regementen blir kostnaden härför 15,000

kronor. För persedlar och materiel erfordras en förrådsbyggnad i två våningar,

9 X 14 m. med en höjd av 6,6 in. och med en kubikmassa av

800 kbm. Kostnaden härför vid 10 regementen beräknas till 80,000 kronor.

För kavalleriet blir kostnaden alltså 95,000 kronor.

För ett artilleriregementes fordon, persedlar m. m. erfordras uppförande

av en förrådsbyggnad i 2 våningar med en storlek av 15 X 120 m.

Förrådet får en golvyta av 1,800 kvm., vilket torde vara tillräckligt för

såväl till fordonen hörande som övriga persedlar och materiel. Kostnaden

för ett dylikt förråd utgör efter 10,000 kronor per 15 löpmeter förråd

80.000 kronor, eller för 6 fältartilleriregementen 480,000 kronor.

För ingenjörtrupperna ytterligare erforderliga förrådsutrymmen äro

inberäknade i de särskilda ingenjörtruppförbandens nya kasernbyggnader.

För trängen och intendenturtrupperna erfordras ej några ytterligare

förrådsutrymmen.

Sammanlagda kostnaderna för förråd för fordon (med undantag

av vinterfordon) samt persedlar och materiel uppgå sålunda till (784,000

+ 95,000 + 480,000=) 1,359,000 kronor.

Mot de anförda beräkningsgrunderna för uppförande av förråd för

ifrågavarande fordon samt persedlar och materiel har riksdagen icke haft

anledning framställa någon erinran.

För arméns samtliga truppförband har till förråd för proviant

och furage av riksdagen beviljats 406,000 kronor, därav för 1913 och

1914 anvisats tillhopa 156,000 kronor. Att anvisa återstå således 250,000

kronor.

Ifrågavarande förråd hava visat sig erforderliga för ett rationellt och

ekonomiskt handhavande av magasinsuppbörden vid truppförbanden samt

för erhållande av möjlighet till uppläggande av oundgängligen erforderlig

reserv, särskilt av fura ge. Riksdagen har därför intet att erinra mot

fortsatt anvisande av det beviljade anslaget.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 1 höft. (Nr 1.)

49

s. 386 Kontrollera mot PDF

386

Riksdagens skrivelse nr 1.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle en skvadron kavalleri förläggas

till Boden, och har till byggnader i Boden för kavalleriet beräknats

ett belopp av 640,000 kronor.

Riksdagen har för sin del beslutat uppsättande och förläggande till

Boden av en självständig kavallerikår, Norrbottens kavallerikår, om två

skvadroner. Med anledning härav erfordras större förläggningsutrymme

än vad Eders Kungl. Maj:t beräknat.

Därigenom att en kanondivision om tre batterier av Norrlands artilleriregemente

enligt riksdagens beslut är avsedd att förflyttas från Boden

till Östersund, under det att ett bergsbatteri från Vendes artilleriregemente

skulle förläggas till Boden, uppslår i det etablissemang, som redan

finnes uppfört i Boden för Norrlands artilleriregemente, ett obelagt

utrymme, som dock icke kan anses motsvara behovet för två batterier,

enär dels det inflyttande bergsbatteriet torde komma att bliva något större

än ett vanligt kanonbatteri och dels etablissemanget, vilket uppförts enligt

tidigare principer, icke innehåller tillräckligt antal lektionsrum, underofficerslägenheter

in. in. Detta gör att förevarande etablissemang icke

torde räcka för den nya kavallerikåren, som har avsevärt större manskapsstyrka

och hästnumerär än tvänne batterier, utan måste med säkerhet nybyggnader

uppföras till minst den omfattning som avses med det av

Eders Kungl. Maj:t till anvisning för år 1915 föreslagna beloppet.

På den grund har riksdagen ansett sig nu böra för ifrågavarande

ändamål för år 1915 avsätta ett belopp av 300,000 kronor, och torde genom

Eders Kungl. Maj:ts försorg böra utredas, i vilken omfattning det för

Norrlands artilleriregemente i Boden avsedda etablissemanget vid genomförande

av artilleriets organisation i enlighet med riksdagens beslut kan

användas jämväl för förläggning av Norrbottens kavallerikår.

För förflyttning till Karlskrona av två baracker från Skillingaryd har

beräknats en kostnad av 80,000 kronor samt för flyttning av baracker

till Vaxholm från Sanrnihed en kostnad av 100,000 kronor, allt i enlighet

med i Eders Kungl. Maj:ts proposition specificerade kostnadsberäkningar.

Ifrågavarande flyttningar av baracker äro, enligt vad riksdagen

inhämtat, avsedda såsom provisoriska åtgärder för att snarast möjligt,

d. v. s. redan under år 1915, kunna ordna övningsförhållandena vid sjöfästningsinfanteriregementena

på ett betryggande sätt. Skulle permanenta

kasernbyggnader nu uppföras, skulle de nya bestämmelserna för övningarna

ej kunna träda i kraft förrän år 1917 eller år 1918. Sedan

barackerna en gång flyttats till sina respektive platser, böra de naturligtvis

användas, så länge de äro i fullgott skick, varefter permanenta kasern
-

s. 387 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

387

byggnader böra uppföras. Då emellertid tidpunkten härför torde ligga

bortom den i planen för byggnadsarbetena angivna tidsperioden, hava

några kostnader för kaserner vid ifrågavarande infanteriregementen icke

upptagits bland övriga byggnadskostnader.

Därest de klimatiska förhållandena i Boden sådant möjliggjort skulle,

enligt vad riksdagen inhämtat, liknande åtgärder hava föreslagits beträffande

Norrbottens regemente för att även där snarast möjligt tillgodose

krigsberedskapens krav.

Ehuru det ur vissa synpunkter kan synas ofördelaktigt att vid samma

truppförband hava så olika förläggnirigssätt för manskapet som i kasern

och baracker, har riksdagen likväl, med hänsyn till vikten av att sjöfästningarna

snarast möjligt få krigsberedskapen behörigen tillgodosedd, ansett

sig böra godkänna den föreslagna åtgärden. Mot kostnadsberäkningarna har

riksdagen ej haft något att erinra.

För uppförande i Östersund av en förplägnadsanstalt, omfattande

havremagasin och bageri ävensom en kasern för personalen vid anstalten,

har, i enlighet med förut för riksdagen i samband med äskande av medel

för liknande anstalter i Boden och å Karlsborg framlagda grunder, beräknats

ett belopp av 450,000 kronor samt för uppförande i Stockholm av

ett havremagasin och en mindre bostadsbyggnad för maskinist och eldare

i enlighet med samma grunder ett belopp av 174,000 kronor.

I den plan rörande uppförande av förplägnadsanstalter vid armén,

som år 1908 förelädes riksdagen, upptogs en dylik anstalt inom varje

arméfördelning samt dessutom en i Boden. Riksdagen beslöt emellertid,

att tillsvidare endast anstalten i Boden samt den för tredje arméfördelningen

avsedda anstalten å Karlsborg skulle uppföras och att, först sedan vidare

erfarenhet vunnits, övriga anstalter skulle ifrågakomma till uppförande.

Sedan numera anstalterna i Boden och å Karlsborg varit i verksamhet

under mer än ett år och deras ändamålsenlighet fullt bekräftats, synes

tidpunkten vara inne att fortskrida på den inslagna vägen. Riksdagen har

därvid i likhet med Eders Kungl. Maj:t ansett, att sjätte arméfördelningens

behov av en förplägnadsanstalt i främsta rummet bör tillgodoses, varigenom

underhållsmöjligheterna under ett krigsföretag i Norrland ytterligare tryggas.

Därjämte synes det riksdagen lämpligt, att ett havremagasin för

fjärde arméfördelningen uppföres i Stockholm. Då ett kronobageri med

fullt tillräcklig till verkningsförmåga och moderna maskiner redan tinnes

i huvudstaden samt intendenturkasern är därstädes provisoriskt inredd å

Fredrikshov, kan den för fjärde arméfördelningen avsedda förplägnadsan
-

s. 388 Kontrollera mot PDF

388

Riksdagens skrivelse nr 1.

stalten genom tillkomsten av ett havremagasin anses färdig, även om en

förflyttning framdeles av kronobageriet och kasernen måste verkställas.

För uppförande av ny kasernbyggnad för Svea ingenjörkår har beräknats

ett belopp av 1,795,000 kronor.

Uti kostnadsberäkningen har upptagits ett belopp av 170,000 kronor

för officersbostäder för 6 kaptener och 1 kassör. Då det emellertid icke

är överensstämmande med hittills av riksdagen följda principer att vid

kaserner uppföra officersbostäder å andra orter än fästningar, har riksdagen

funnit, att kostnaderna för dylika bostäder vid Svea ingenjörkår böra utgå.

I övrigt har riksdagen icke haft något att erinra mot de av Eders Kung!.

Maj:t föreslagna kasernbyggnaderna för nämnda kår eller mot de för dessa

byggnader beräknade kostnaderna.

För uppförande av landstormsförråd har beräknats en kostnad av

150,100 kronor.

Ifrågavarande förråd äro avsedda för de 52 landst ormsområden inom

landet, vilka ännu icke erhållit någon organisation, och hava kostnaderna

upptagits i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för generalstaben

gjord beräkning, varöver vederbörande förvaltningsmyndigheter yttrat sig.

Riksdagen, som anser det vara av största betydelse för landstormens

förmåga att lösa de försvarsuppgifter, vilka tillkomma densamma, att samtliga

landstormsområden inom landet bliva organiserade, har icke haft

något att erinra mot Eders Kung]. Maj:ts förslag beträffande uppförande

av landstormsförråd och därmed förenade kostnader.

För uppförande av skidförräd har av Eders Kungl. Maj:t beräknats

en kostnad av 461,000 kronor.

Enligt den för 1913 års riksdag framlagda plan för uppförande av

skidförråd skulle kostnaderna för dylika förrådsbyggnader uppgå till

491,200 kronor, vilket belopp emellertid sedermera genom användande av

äldre baracker samt minskning av antalet verkstadsbyggnader reducerats

till 435,100 kronor. Av detta belopp har riksdagen redan anvisat 75,000

kronor, vadan det skulle återstå att anvisa ytterligare 360,100 kronor.

Enligt planen för anskaffning av intendenturrnateriel skall emellertid ytterligare

skidutrustning anskaffas, för vilkens förvaring kräves förrådsbyggnader

för en kostnad av 101,000 kronor. Sammanlagda kostnaden för

skidförråd skulle sålunda uppgå till 461,100 kronor.

Mot dessa beräkningsgrunder har riksdagen icke funnit något att

erinra.

s. 389 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

389

För ordnande av vinter förläggning har av Eders Kungl. Maj:t upp*

tagits en kostnad av 567,000 kronor.

Mot den utredning beträffande behovet av åtgärder i detta syfte,

som lämnats i förenämnda statsrådsprotokoll, har riksdagen icke haft något

att erinra.

För förflyttning av ammunitions fabrikens avdelning å Marieberg

till Karlsborg har av Eders Kungl. Maj:t upptagits ett belopp av 950,000

kronor.

Mot förflyttningen, som betingas av nödvändigheten att erhålla ett

för fabriken i händelse av krig tryggat läge, har riksdagen icke haft något

att erinra, ej heller mot den i sammanhang därmed uppgjorda kostnadsberäkningen.

>

Enligt den av riksdagen beslutade nya härordningen skall Norrlands

artilleriregemente i Östersund utökas med en kanondivision om tre batterier.

Med anledning härav erfordras tillbyggnader till regementets etablissemang

därstädes, vilka enligt av arméförvaltningens fortifikationsdepartement verkställda

beräkningar skulle draga en kostnad av 1,000,000 kronor, förutom

erforderliga markinköp, för vilka kostnaderna nu icke kunna tillnärmelsevis

uppskattas på grund av de egenartade förläggningsförhållandena i

Östersund. Då emellertid, enligt den i propositionen lämnade utredningen,

inkomsterna för försäljning av lantförsvaret tillhörande fastigheter kunna

förutsättas högst väsentligt överstiga utgifterna för avsedda nybyggnadsarbeten,

har riksdagen ansett, att den omständigheten, att kostnaderna för

här ifrågavarande markinköp ej kunnat nu beräknas, icke bör utgöra

hinder för besluts fattande om nybyggnadsarbetenas utförande samt beviljande

av medel därtill.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle sammanlagda kostnaden för

de byggnadsarbeten, vilka — förutom återstående kasernbyggnader för

infanteriet — erfordras i samband med den nya härordningen, uppgå till

15,044,100 kronor. Den av riksdagen i det föregående gjorda granskningen

upptager en minskning i detta belopp med 352,100 kronor för

stallbyggnader vid infanteriet, 98,400 kronor för stallbyggnader vid kavalleriet,

340,000 kronor för nybyggnader vid Norrbottens kavallerikår samt

170,000 kronor för officersbostäder vid Svea ingenjörkår. Sammanlagda

kostnadsminskningen utgör således (352,100 -j- 98,400 -f- 340,000 -f- 170,000

==) 960,500 kronor. Däremot har av riksdagen vidtagits en ökning med

1,000,000 kronor för Norrlands artilleriregemente i Östersund. Total
-

s. 390 Kontrollera mot PDF

390

Riksdagens skrivelse nr 1.

kostnaden för nybyggnadsarbeten skulle således uppgå till 15,084,100

kronor. Härtill komma, såsom förut nämnts, kostnader för markinköp vid

Norrlands artilleriregemente i Östersund ävensom ökade kostnader för nybyggnader

för Norrbottens kavallerikår.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot grunderna i det förslag

till fördelning av byggnadskostnaderna under åren 1915—1919, som

finnes bifogad Eders Kungl. Maj-.ts proposition å sidan 15, har med anledning

av ovan ifrågasatta kostnadsförändringar upprättat ny tablå, som återfinnes

i Bil. 2.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, att byggnadskostnad erna skulle under

de närmaste åren i mån av behov förskottsvis utgå av värnskattemedel för

att framdeles täckas av inkomsten genom försäljning av nu till lantförsvaret

anslagna fastigheter har riksdagen icke haft något att erinra, liksom

ej heller mot Eders Kungl. Maj:ts förslag om bemyndigande att under år 1914

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna högst en femtedel av det belopp.

som för vart och ett av de föreslagna byggnadsändamålen för år

1915 anvisas. I

I anslutning till vad ovan anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

som antagit, förordningar om värnskatt och angående statsverkets

värnskattefond, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 230,

dels till uppförande av förråd för andra fordon än vinterfordon

samt för persedlar och materiel beviljat ett anslag av 1,359,000 kronor

samt härav för år 1915 anvisat ett belopp av 350,000 kronor;

dels till uppförande av nya byggnader för Norrbottens regemente

beviljat ett anslag av 850,000 kronor samt härav för år 1915 anvisat

250.000 kronor;

dels till uppförande av byggnader för Norrbottens kavallerikår avsatt

för år 1915 ett anslag av 3(''0,000 kronor;

dels till uppförande av nya byggnader för Bodens artilleriregemente

beviljat ett anslag av 600,000 kronor och härav för år 1915 anvisat

150.000 kronor;

dels till beredande av ökat utrymme för manskaps inkvartering vid

Karlskrona grenadjärregemente anvisat för år 1915 ett belopp av 80,000

kronor; ... ...

s. 391 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

391

dels till beredande av ökat utrymme för manskaps inkvartering vid

Vaxholms grenadjärregemente anvisat för år 1915 ett belopp av 100,000

kronor;

dels till uppförande av nytt etablissemang å Järvafältet för Svea

ingenjörkår avsatt för år 1915 ett belopp av 600,000 kronor;

dels till uppförande av • byggnader för Bodens ingenjörkår avsatt

för år 1915 ett belopp av 150,000 kronor;

dels till uppförande av landstormsförråd avsatt för år 1915 ett

belopp av 75,000 kronor;

dels till uppförande av skidförråd avsatt för år 1915 ett belopp av

55,900 kronor;

dels till ordnande av vissa etablissemang för vinterförlaggning anvisat

för år 1915 ett belopp av 567,000 kronor;

dels ock förklarat, att samtliga här omnämnda belopp, som anvisats

eller avsatts för år 1915, skola förskottsvis utgå av värnskattemedel och

sedermera ersättas av lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål

eller annan fond, dit köpeskillingarna för nu till lantförsvaret

anslagna fastigheter, vilka med riksdagens samtycke försäljas, kunna

komma att inflyta;

dels slutligen bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i mån av behov

redan under år 1914 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna högst

en femtedel av det belopp, som för vart och ett av ovannämnda ändamål

anvisats.

s. 392 Kontrollera mot PDF

392

Riksdagens skrivelse nr 1.

Bil. 1.

Beräkning

av kostnaderna för ökat stallutrymme vid infanteriet och kavalleriet.

Kronor.

1

Infanteriet.

A. Vinterstall.

i Behov, stallutrymme . . för 34 hästar

; Tillgång, > . . > 24 >

Brist > 10 hästar vid 25 regementen

å 850 kronor ..........................

Behov, stallutrymme . . för 34 hästar

Tillgång, > . . > 8 >

Brist > 26 hästar vid 3 regementen ä 800 kronor

Inredning av 12 spiltor vid 25 infanteriregementen ä 150 kronor . . .

. 212,500: -

. 62,400: —

. 45,000: —

B. Sommarstall.

Sommarstall för 40 hästar ä 300 kronor vid 28 infanteriregementen . .

. 336,000: —

655,900

-

Kavalleriet.

Behov, stallutrymme . . för 682 hästar

Tillgång, > > 660 >

Brist > 22 hästar vid 6 regementen ä 800 kronor

Skånska husarregementet i Landskrona för 184 hästar ä 800 kronor . .

Skånska dragonregementet för 200 hästar å 800 kronor........

. 134,400: - . 147,200: —

. 160,000: —

441.600

Summa

1,097,500

—!

s. 393 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1,

393

Tablå

Bil. 2.

över fördelningen av vissa byggnadskostnader enligt riksdagens beslut.

Arbete.

Att be- vilja eller

avsätta.

Kostnad

år 1915.

Kostnad

år 1916.

Kostnad

år 1917.

Kostnad

år 1918.

Kostnad

år 1919.

Okat stallutrymme vid infanteriet . . .

655,900

_

215,300

215,300

225,300

> » » kavalleriet . .

441,600

—

200,000

241,600

—

—

> > > artilleriet . . .

56,000

—

—

30,000

26,000

—

Förråd för vinterfordon.......

252,000

se nedan

90,000

—

—

—

> > övriga fordon m. m.....

1,359,000

350,000

350,000

350,000

309,000

—

> > proviant och farage ....

250,000

se nedan

se nedan

—

—

—

Nybyggnader för 1.19........

850,000

250,000

250,000

350,000

—

—

> > Norrbottens kavallerikår

300,000

300,000

—

—

—

—

> > A. 8........

600,000

150,000

150,000

300,000

—

—

» > I. 7: baracker ....

80,000

80,000

—

—

—

_

> > I. 26: baracker ....

100,000

100,000

—

—

—

—

> » I. 26: befäl sbyggnader .

395,000

—

—

195,000

200,000

—

» » förplägnadsanstalt . .

450,000

—

—

—

200,000

250,000

» > havremagasin ....

174,000

—

—

—

74,000

100,000

> » A. 4 i Östersund . . .

1,000,000

—

200,000

200,000

300,000

300,000

Nybyggnader för ingenjörtrupperna:

Svea ingenjörkår..........

1,625,000

600,000

600,000

425,000

—

—

Göta > ..........

43,000

—

43,000

—

—

—

Norrlands » ..........

1,838,000

_

400,000

800.000

638.000

_

Bodens » ..........

i 429,000

\ 190,000

j- 150,000

180,000

289,000

—

—

Kustingenjördetachementen......

93,000

—

93,000

—

—

—

Fälttelegrafkåren..........

1,774,000

—

500,000

800,000

474,000

—

Landstomisförråd..........

150,100

75,000

75,100

—

_

_

Skidförråd.............

461,000

55,900

101,275

—

101,275

202,550

Ordnande av vinterförläggning ....

567,000

567,000

—

—

—

—

Ammunitionsfabrikens flyttning ....

950,000

—

—

400,000

550,000

—

Summa

—

2,877,900

3,447,675

4,595,900

8,097,575

852,550

Anslag upptagna i föreslagen riksstat

för 1915 eller förut beviljade:

Förråd för vinterfordon.......

—

162,000

—

—

—

—

> > proviant och furage ....

—

125,000

125,000

—

—

—

Summa

14 788,000

2,604,900

3,572,675

4,506,900

8,097,575

852,550

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 1

käft.

(AV 7.)

50

s. 394 Kontrollera mot PDF

394

Riksdagens skrivelse nr 1.

XIY.

Ersättning till reservpersonal vid armén för

viss tjänstgöring under år 1915.

I propositionen nr 149 har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för lantförsvarsärenden

den 12 juni 1914, föreslagit riksdagen att, under förutsättning att

propositionen angående vissa engångskostnader för lantförsvarets ordnande

vunne riksdagens bifall, medgiva:

dels att subalternofficerare och sergeanter i infanteriregementes reserv

ävensom övertaliga subalternofficerare och sergeanter vid infanteriregemente,

vilka år 1915 vid infanteriet tjänstgöra under första tjänstgöringen

med värnpliktiga, tillhörande årsklassen 1914 yngre, må åtnjuta lön och dagavlöning

samt dagtraktamente, där sådant utgår, med samma belopp, som

fast anställd personal av motsvarande grad i lägre löneklassen inom graden

vid liknande tjänstgöringstillfällen äger åtnjuta, lönen beräknad för

dag med x/365 av årsbeloppet;

dels att underbefäl av manskapet i infanteriregementes reserv, vilka

år 1915 vid infanteriet tjänstgöra under första tjänstgöringen med värnpliktiga,

tillhörande årsklassen 1914 yngre, må åtnjuta, förutom manskap tillkommande

naturaförmåner, lön och dagavlöning med samma belopp, som

fast anställd personal av motsvarande grad och löneklass vid liknande

tjänstgöringstillfällen äger åtnjuta, lönen beräknad för dag med 1/30-del av

månadsbeloppet;

dels att till högst 560 volontärer vid infanteriet må för tjänstgöring

såsom befäl och instruktörer under år 1915 utbetalas tillägg för vicekorpralsbeställning

eller särskilda befälsarvoden enligt i statsrådsprotokollet

angivna grunder;

dels att härav betingade kostnader må bestridas av värnskattemedel

från anslaget för år 1915 till bestridande av kostnaderna för övning vid

armén av årsklassen 1914 yngre.

s. 395 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1.

395

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts Riksdagens

förevarande framställning, får anmäla, att riksdagen medgivit: uttalande.

dels att subalternofficerare och sergeanter i infanteriregementes reserv

ävensom övertaliga subalternofficerare och sergeanter vid infanteriregemente,

vilka år 1915 vid infanteriet tjänstgöra under första tjänstgöringen

med värnpliktiga, tillhörande årsklassen 1914 yngre, må åtnjuta lön och

dagavlöning samt dagtraktamente, där sådant utgår, med samma belopp,

som fast anställd personal av motsvarande grad i lägre löneklassen inom

graden vid liknande tjänstgöringstillfällen äger åtnjuta, lönen beräknad

för dag med V365 av årsbeloppet;

dels att underbefäl av manskapet i infanteriregementes reserv, vilka

år 1915 vid infanteriet tjänstgöra under första tjänstgöringen med värnpliktiga,

tillhörande årsklassen 1914 yngre, må åtnjuta, förutom manskap

tillkommande naturaförmåner, lön och dagavlöning med samma belopp,

som fast anställd personal av motsvarande grad och löneklass vid liknande

tjänstgöringstillfällen äger åtnjuta, lönen beräknad för dag med V30-del av

månadsbeloppet;

dels att till högst 560 volontärer vid infanteriet må för tjänstgöring

såsom befäl och instruktörer under år 1915 utbetalas tillägg för vicekorpralsbeställning

eller särskilda befälsarvoden enligt i statsrådsprotokollet

angivna grunder;

dels att härav betingade kostnader må bestridas av värnskattemedel

från anslaget för år 1915 till bestridande av kostnaderna för övning vid

armén av årsklassen 1914 yngre.

Stockholm den 14 september 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.