Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds dels i vissa punkter under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen dels ock i särskild proposition nr 145 gjorda framställningar.

1914-08-11 · 42 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 39 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 B:135, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds dels i vissa punkter under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen dels ock i särskild proposition nr 145 gjorda framställningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr /.?o.

1

Nr 135.

Uppläst och godkänd i Första kammaren den 11 augusti 1914.

»»si Andra kammaren den 11 augusti 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds

dels i vissa punkter under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen

dels ock i särskild proposition nr 145

gjorda framställningar.

(Statsutskottets utlåtanden nr 8, 17 ocli 57.)

Till Konungen.

l:o) I den till riksdagen den 18 maj 1914 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i punkten

It! under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att av förut till änd
Uihamj

titt senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. .18 höft. (Nr 135). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 135.

ringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden beviljat anslag, 350,000 kronor,

anvisa pa extra stat för ar 1915 ett belopp av 104,000 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att för ändamålet av tillgängliga medel redan

under ar 1914 förskottsvis utanordna vad därav kan under året erfordras.

Riksdagen bär av förut till ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden

beviljat anslag, 350,000 kronor, anvisat på extra stat för år 1915

ett belopp av 104,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att för

ändamalet av tillgängliga medel redan under år 1914 förskottsvis utanordna

vad därav kan under året erfordras.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förstärkande av

ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner bevilja för år 1915 ett

extra anslag av 8,075 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen på extra stat anvisat, för

vart och ett av åren 1904 —1911 ett belopp av 2,970 kronor, för år 1912

4,570 kronor, för år 1913 5,770 kronor och för innevarande år 10,190

kronor.

Riksdagen, som vid prövning av de för de olika domkapitlen gjorda

an slagsäskandena, icke funnit anledning till anmärkning mot de av Éders

Kungl. Maj:t föreslagna beloppen, har förty till förstärkande av ordinarie

anslaget till domkapitlens expeditioner på extra stat för år 1915 beviljat

ett anslag av 8,675 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till reparation av den

av professorn E. G. Muller hittills bebodda boställslägenheten vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet samt införande av elektrisk belysning

i båda boställsvåningarna för professorer vid institutet m. in., allt enligt

uppgjort förslag, på extra stat för år 1915 bevilja ett anslag av 7,165

kronor.

Enligt nådigt brev den 11 juni 1887 skola de två för vissa karolinska

institutets professorer avsedda boställsvåningarna, i tur efter fullmaktsålder,

innehavas av professorerna i anatomi, i patologisk anatomi, i fysiologi

och i kemi. För professor, som innehar boställsvåning, skall enligt

stat å lönen avdragas ett kontant belopp av 900 kronor. Den ena av

dessa bostadsvåningar innehaves för närvarande av professorn i kemi greve

K. A. H. Mörner. Den andra har varit upplåten åt professorn i anatomi

E. G. Möller, vilken därifrån avflyttat den 1 april 1914, och skulle därefter

tillträdas av den i tur därtill varande, nämligen professorn i patologisk

anatomi C. J. G. Sundberg. På grund av sistnämnda vånings ohälsosamma

beskaffenhet har nu Eders Kungl. Maj:t, på därom gjord framställning,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 135.

äskat ett extra anslag av 6,000 kronor för våningens försättande tillfredsställande

skick. I sammanhang härmed har departementschefen framhållit

önskvärdheten av, att de båda professorslägenheterna samt förstugor och

trappuppgångar i den s. k. boställsbyggnaden bliva försedda med elektrisk

belysning, och har för detta ändamål begärts ett belopp av 1,165 kronor.

Riksdagen har av den i ärendet förebragta utredningen blivit övertygad

om behovet av de föreslagna ändringarna i ifrågavarande bostadslägenhet

och har förty till reparation av den av professorn E. G. Muller

hittills bebodda boställslägenheten vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

samt införande av elektrisk belysning i båda bostadsvåningarna för professorer

vid institutet m. m., allt enligt uppgjort förslag, på extra stat

för år 1915 beviljat ett anslag av 7,165 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inköp att elektrokardiograliskt

instrumentarium för medicinska kliniken vid seratimerlasarettet

anvisa för år 1915 ett extra anslag av 3,000. kronor.

Då det synes riksdagen ådagalagt, att den till inköp föreslagna apparaten

bör kunna bliva till gagn ej blott för den rent vetenskapliga forskningen

utan även för undervisningen vid den medicinska kliniken och således

för de blivande läkarnas utbildning, har riksdagen till inköp av ett

elektro-kardiografiskt instrumentarium för medicinska kliniken vid serafimeilasarettet

anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av 5,000 kronor.

5: o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inköp av en

apparat för röntgenfotografering för oftalmiatriska kliniken å serafimerlasarettet

bevilja för år 1915 ett extra anslag av 1,100 kronor.

Då riksdagen av den i ämnet lämnade utredningen blivit övertygad

om behovet för oftalmiatriska kliniken vid serafimerlasarettet av den till

inköp föreslagna apparaten, har riksdagen till inköp av en apparat för

röntgenfotografering för oftalmiatriska kliniken å serafimerlasarettet pa extra

stat för år 1915 beviljat ett anslag av 1,100 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inköp av 10

studentmikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets histologiska

institution anvisa för år 1915 ett extra anslag av 2,800 kronor.

Riksdagen har beträffande detta anslagsäskande ej kunnat underlåta

att hysa samma betänkligheter, som inom riksdagen gjordes gällande, da

anslag år 1913 begärdes till inköp av mikroskop för patologisk-anatomiska

institutionen; med hänsyn likväl till de skal, som föranledde ri s
-

dagen att förorda dåvarande anslagsbegärai

och till vad såsom stöd för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 135.

den nuvarande framställningen anförts, har riksdagen ej velat motsätta sig

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Dock har riksdagen, i likhet

med vad som beträftande mikroskopen vid patologisk-anatomiska institutionen

anfördes, velat framhålla nödvändigheten av att institutet med

största möjliga noggrannhet övervakar, att mikroskopen icke varda genom

olämplig eller vårdslös behandling av de studerande förstörda eller skadade.

Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till

inköp av ILO studentnukroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets

histologiska institution anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av

2,800 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att, med upphävande av

bestämmelsen att chef och ledamöter i läroverksöverstyrelsen skola förordnas

för viss tid, dels godkänna den av föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet den 14 januari 1914 förordade staten för läroverksöverstyrelsen

och de av honom föreslagna villkoren och bestämmelserna

för åtnjutande av i sagda stat upptagna avlöningsförmåner samt för tilllämpning

av staten höja det a ordinarie stat uppförda reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 16,600 kronor; dels bestämma, att en

var, som ined eller efter den nya lönestatens ikraftträdande tillträder

befattning i läroverksöverstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta sig

nyssnämnda villkor och bestämmelser; dels medgiva, att ålderstilläggen

för de å läroverksöverstyrelsens stat upptagna befattningshavarna må utgå

av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels ock föreskriva, att chef eller ledamot i läroverksöverstyrelsen, som

vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas

vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot

av överstyrelsen kvarsta i den av nämnda bada kassor, i vilken han vid

sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare

skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande

. högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter

i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med

vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan.

1 den till 1913 års riksdag gjorda framställningen om inrättande av

eu för hela rikets skolväsen gemensam överstyrelse, en skolöverstyrelse,

hemställde^ Eders Kungl. Maj:t, med hänsyn till den då under utredning

varande frågan om de centrala ämbetsverkens ställning till departementen, om

sagda överstyrelses uppförande på extra stat för år 1914. Riksdagen

avslog Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avsåg upprättande av en för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 135.

rikets skolväsen gemensam skolöverstyrelse, men beslöt, utom nyinrättande av

vissa tjänster å läroverksöverstyrelsens kansli, att anvisa medel å extra

stat för år 1914 till inrättande av eu folkskolöverstyrelse. Såsom under

punkt 10 här nedan omförmäles, har Eders Kungl. Maj:t nu jämväl löreslagit

folkskolöverstyrelsens uppförande å ordinarie stat och beredande av ordinarie

anställning för sagda styrelses ledamöter. Utgående från sistnämnda fråga

hemställer nu Eders Kungl. Maj:t i föreliggande framställning om en liknande

anordning för läroverksöverstyrelsens medlemmar, d. v. s. att chef och

ledamöter i sistberörda styrelse, vilka för närvarande tillsättas av Eders

Kungl. Maj:t medelst förordnande för viss tid, må kunna för framtiden

utnämnas till ordinarie innehavare av sina ämbeten.

Chef och ledamöter i läroverksöverstyrelsen hava ända från överstyrelsens

tillkomst innehaft sina befattningar endast på förordnande. En

sådan anordning hade sin huvudsakliga grund i uppfattningen om önskvärdheten

av att möjlighet till ombyte av medlemmar i överstyrelsen

förefunnes, så att de bästa krafterna på området alltjämt kunde tillföras

ämbetsverket. Det hittills tillämpade sättet för sagda befattningshavares

anställning har emellertid, enligt vad departementschefen framhållit, visat

sig i vissa avseenden vara för arbetet inom överstyrelsen mindre gynnsamt.

I Eders Kungl. Maj:ts under punkt 10 här nedan omförmälda framställning

om liknande anordning för folkskolöverstyrelsens medlemmar,

äro i ett sammanhang anförda skälen för den föreslagna förändringen.

Här framhålles främst nödvändigheten att tillse, att kontinuitet och planmässighet

i överstyrelsens arbete icke komma att bliva lidande genom

de alltför täta personombyten, som visat sig kunna lätt nog uppkomma,

då överstyrelsens medlemmar icke hava fast anställning. Vidare anföres

önskvärdheten att överstyrelsen med avseende å utövandet av sin verksamhet

utrustas med vissa befogenheter, som tillkomma med överstyrelsen

i övrigt jämnställda ämbetsverk, men vilka icke synts kunna anförtros åt

överstyrelsen, så länge dess medlemmar endast tillsättas medelst förordnande.

Härtill anföres slutligen skäl av ekonomisk art. Läroverksöverstyrelsens

medlemmar hava nämligen icke kunnat komma i åtnjutande

av ålderstillägg, motsvarande det, som ledamöterna av andra statens centrala

ämbetsverk eldigt gällande löneregleringar erhålla. Därigenom hava

ifrågavarande ämbetsmän blivit i avlöningshänseende försatta i en jämförelsevis

ogynnsam ställning, en olägenhet, som varit så mycket mera kännbar,

som pensionsförhållandena för överstyrelsens medlemmar icke heller

kunnat regleras.

Då det föreliggande förslaget sålunda avser att bereda chef och ledamöter

möjlighet att erhålla ordinarie anställning inom överstyrelsen, förutsätter det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 185.

emellertid tillika, att sådan anställning icke med nödvändighet skulle under

alla förhållanden beredas sagda befattningshavare utan att, även om densamma

bleve regel, det hittills iakttagna förfaringssättet med tjänsternas

tillsättande av Eders Kungl. Maj:t allenast genom förordnande på viss tid

skulle fortfarande kunna ifrågakomma, då omständigheterna särskilt därtill

föranledde.

Det framlagda förslaget redogör ytterligare för de förändringar i läroverksöverstyrelsens

stat, som nödvändiggöras av detsamma. Staten upptager

för närvarande för överdirektören ett arvode av tillhopa 6,600 kronor,

därav 2,800 kronor lön eller motsvarande, 2,800 kronor tjänstgöringspenningar

eller motsvarande samt 1,000 kronor ortstillägg. För läroverksråden

äro motsvarande siffror 4,800 kronor, 1,700 kronor, 2,500 kronor

och 600 kronor, allt arvode. 1 staten är intagen en anmärkning av

innehåll, att innehavare av tjänst å stat, som förordnas till överdirektör

eller läroverksråd, äger att under tiden för förordnandet behålla av den

med hans innehavande tjänst förenade avlöningen 3,000 kronor. Nu

måste emellertid ersättning beredas för nyssnämnda lönetillskott å 3,000

kronor åt såväl överstyrelsens chef som ledamöterna. Utöver den sammanlagda

ersättningssumman, 15,000 kronor, erfordras vidare i fråga om överdirektören

400 kronor samt beträffande vart och ett av de fyra läroverksråden

300 kronor för att utfylla deras nuvarande avlöningsförmåner,

respektive 9,600 kronor och 7,800 kronor, till normallönerna för motsvarande

tjänstemän i de nyreglerade verken, respektive 10,000 kronor och

8,100 kronor. De erforderliga fyllnadsbeloppen utgöra sålunda tillhopa

1,600 kronor, och läroverksöverstyrelsens stat skulle följaktligen behöva

ökas med i allt 16,600 kronor.

Vidare föreslås, att läroverksråden skola tillförsäkras mot avlöningsgraden

svarande ålderstillägg, att utgå enligt vanliga bestämmelser av det

under riksstat ens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Därvid föreslås dock, att för erhållande av sådant tillägg vederbörande

bör äga att tillgodoräkna sig innehaft förordnande som chef eller ledamot

i läroverksöverstyrelsen ävensom den tid han kan hava tjänstgjort som

chef eller ledamot i folkskolöverstyrelsen.

I avseende å åtnjutande av de angivna avlöningsförmånerna har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit i huvudsak samma bestämmelser, som gälla för

motsvarande tjänster i nyreglerade ämbetsverk.

Slutligen innehåller Eders Kungl. Maj:ts förslag ett ordnande av reliktpensionsfrågan

för överstyrelsens ledamöter.

Det föreliggande förslaget om beredande av ordinarie anställning åt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 135. 7

läroverksövei''styrelsens ledamöter är grundat på erfarenheter från överstyrelsens

hittillsvarande verksamhet, och synes, så vitt riksdagen av den förebragta

utredningen kunnat finna, goda skäl vara anförda för den föreslagna

anordningen. Riksdagen har sålunda beträffande själva huvudpunkten

i förslaget intet att invända.

Vissa detaljer i Eders Kungl. Majt:s förslag hava emellertid givit riksdagen

anledning till erinringar. Vidkommande den av Eders Kungl. Maj:t

ifrågasatta anordningen att, under det utnämning till befattningar som ledamöter

i läroverksöverstyrelsen bör vara regel, likväl ett förordnande på viss

tid ej bör vara uteslutet, har riksdagen ej kunnat finna annat än att de

av departementschefen härför anförda skälen med lika stort fog kunna

anföras vid tillsättande av vilka andra befattningar som helst inom administrationen.

Riksdagen har icke funnit tillräcklig anledning föreligga

att beträffande läroverksöverstyrelsen i detta avseende tillämpa annan anordning

än den som allmänt gäller i fråga om andra å ordinarie stat uppförda

ämbetsverk, och vill sålunda såsom sin åsikt uttala, att ifrågavarande

befattningshavare inom läroverksöverstyrelsen böra i likhet med andra

ämbetsmän av samma tjänstegrad genom fullmakt utnämnas till sina befattningar.

I avseende å de villkor och bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t

föreslagits för åtnjutande av de i den nya staten uppförda avlöningsförmånerna

har riksdagen — utom vissa smärre ändringar av redaktionell

art — vidtagit några avvikelser från och tillägg till Eders Kungl. Maj:ts

förslag.

Till en början vill riksdagen erinra därom, att i den av Eders Kungl.

Maj:t den 21 november 1913 fastställda instruktionen för läroverksöverstyrelsen

föreskrivits, att för befattningshavare hos överstyrelsen skall, i den mån

ej i instruktionen närmare eller i särskilda instruktioner annorlunda stadgas

och då sagda befattningshavare ej äro upptagna av dem åliggande inspektion,

den dagliga arbetstiden å tjänsterummet varje söckendag utgöra sex

timmar, förlagda till tider, om vilka i arbetsordningen eller eljest av chefen

meddelas närmare bestämmelser. I fråga om de kvinnliga biträdenas arbetstid

torde gälla vad i detta avseende stadgats i kungl. kungörelsen den

10 juni 1912 angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för

å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.

Eders Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsvillkor avser, vilket

också uttryckligen sägs, chefs-, ledamots-, sekreterar-, notarie-, registratorsoch

aktuarie- samt vaktmästareänst inom överstyrelsen, varjämte Eders

Kungl. Maj:t i fråga om de kvinnliga biträdena hänvisar till nyssberörda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 135.

kungörelse den 10 juni 1912. Riksdagen har funnit lämpligare låta ifrågavarande

avlöningsvillkor omfatta lida den inom överstyrelsen anställda

personalen, sålunda även de kvinnliga befattningshavarna samt, beträffande

vad utöver dessa villkor för sistnämnda befattningshavare stadgas eller

kan komma att stadgas, hänvisa till de föreskrifter, som härutinnan äro

eller varda meddelade. 1 fråga om de kvinnliga befattningshavarna bär

riksdagen vidare, i enlighet med av förra riksdagen innevarande år fattat

beslut rörande liknande bestämmelse för å socialstyrelsens stat uppförda

kvinnliga biträden, gjort ett tillägg av innehåll att biträde av första grad,

som efter intjänande av båda ålderstilläggen i denna grad befordras

till biträdesbefattning i andra graden, må omedelbart komma i åtnjutande

av ett ålderstillägg i sistnämnda grad. 1 betraktande av eu möjligen inträdande

förändrad organisation av ej endast läroverksöverstyrelsen utan

även den centrala ledinngen av skolväsendet över huvud bar riksdagen

ansett, att för ett underlättande av eu dylik omreglering de i detta avseende

föreslagna bestämmelserna böra skärpas därhän att befattningshavare

i läroverksöverstyrelsen skall med bibehållande av sina avlöningsförmåner

vara underkastad att, när helst så av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas

till annan befattning inom förvaltningen på undervisningens område.

Riksdagen har därjämte på grund av de inom läroverksöverstyrelsen ofta

förekommande inspektionsresorna ansett sig höra bestämma, att tjänsteman

av lägre grad skall vara skyldig att, därest ledamots bortavaro för sådant

ändamål utsträckes till högst fyra dagar, utan särskild ersättning sköta

denne åliggande löpande göromål, men att för längre tjänstgöring i dylikt

fall skall utgå samma ersättning som vid semesterförordnande. Vidare har

riksdagen beträffande villkoren för uppflyttning i högre lönegrad ansett,

att, med hänsyn till bestämmelsen i kungl. kungörelsen den 4 juli 1913

angående rätt för vissa befattningshavare att för avlöningsförhöjning tillgodoräkna

sig tid, varunder tjänstledighet åtnjutits för fullgörande av värnplikt,

i avlöningsvillkoren bör fastställas, att i och för löneförhöjning vederbörande

icke må föras till last den tid, varunder han åtnjutit ledighet

för värnplikts fullgörande. 1 enlighet med vad riksdagen ovan uttalat

i fråga om tillsättning af ledamöterna inom läroverksöverstyrelsen, hava avlöningsbestämmelserna

också i detta avseende ändrats.

Vad slutligen angår förslaget om ordnande av reliktpensionsfrågan

för läroverksöverstyrelsens ledamöter har riksdagen intet att däremot erinra.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen dels godkänt följande

stat för läroverksöverstyrelsen:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 135.

\

9

Lön

Tjänst-

göringspen-

ningar

Orts-

tillägg

Summa

1 överdirektör..............

6,200

2,800

1,000

10,000

1 läroverksråd...............

5,000

2,500

600

8,100

3 dito .......................

15,000

7,500

1,800

24,300

1 sekreterare ...............

3,600

1,800

400

5,800

1 notarie ...................

2,200

1,500

300

4,000

1 dito .......................

2,200

1,500

300

4,000

1 registrator och aktuarie

2,200

1,500

300

4,000

1 kvinnligt biträde av

andra grad ..............

900

550

150

1,600

1 kvinnligt skrivbiträde

av första grad............

700

350

150

1,200

1 dito, dito ..................

700

350

150

1,200

1 vaktmästare ..............

700

350

150

1,200

För tillfällig adjunktion,

vikariatsersättning, ex-

13,550

penser m. m............

Summa kronor

|

78,950

Efter 5 år kan lönen höi

jas med 600 kronor.

[Efter 5 år kan lönen höj

jas med 500 kronor och

efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter

10 år med ytterligare 500

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 500

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kronor och

efter 10 år med ytterligare

200 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kronor och

efter 10 år med ytterligare

100 kronor.

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall,

så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas

100 kronor årligen.

dels föreskrivit, att för åtnjutande av de i staten för läroverksöverstyrelsen

stadgade avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare

skola gälla följande villkor och bestämmelser:

att ordinarie innehavare av befattning i läroverksöverstyrelsen skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av

nämnda styrelse eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sadant

hänseende, ävensom därest ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen

så förändras, att detsamma ej längre kan anses såsom självständigt

ämbetsverk, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göroBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 38 höft. (År 135.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 135.

mål överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande

av de avlöningsförmåner, han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de göromål, som honom anförtros, eller, efter Eders Kung!

Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;

skolande befattningshavare i läroverksöverstyrelsen slutligen, likaledes

med bibehållande av nyssnämnda förmåner, vara underkastad att,

när helst så av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan

befattning inom förvaltningen på undervisningsväsendets område;

att. med ^ordinarie befattning i läroverksöverstyrelsen icke må förenas

annan tjänst a rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller

blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i

sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som

helst, så framt ej, vad angår chef eller ledamot, Eders Kungl. Maj:t och,

vad angar innehavare av annan befattning, läroverksöverstyrelsen, uppå

därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej ma anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i

ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare

mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid,

han eljest varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit

befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

tipp bära hela lönen jämte ortstillägget men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i

behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver

sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänsteinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke, vad angår chef eller

ledamot, av Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan

befattning, av läroverksöverstyrelsen prövas böra användas till befatt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 135.

ningens uppehållande, skall under tiden innehallas, savida ej, vad angar

chef eller ledamot, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavaren av

annan befattning, läroverksöverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära

något därav; ......

att vid sjukdomförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor

eller för beredande av semester, innehavare av lägre befattning

skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i ämbetsverket,

bestrida densamma mot åtnjutande, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

i det förstnämnda fallet av de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningarna men eljest av däremot svarande belopp, dock

ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår,

att emellertid, därest ledamot till följd av tjänsteresa eller för handläggning

av särskilda ärenden är under allenast några få, högst fyra

dagar, hindrad att sköta sin befattning, tjänsteman av lägre grad skall

vara pliktig att utan särskild ersättning sköta de till ledamotsbefattningen

hörande löpande göromål; . . ,

att i fråga om förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt mnehavanae

av befattning i samma lönegrad tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren under mer än

fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,

med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande,

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnutit semester eller

ledighet för fullgörande av värnplikt, och för andra förhöjningen, om sådan

äger rum, efter ytterligare fem år, pa samma villkor, samt för tredje

förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, ävenledes

på samma villkor, under iakttagande, vad var och en av omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas, torr

än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid,

som före den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans

tillträde till befattningen; „ , , , A „

att, därest ordinarie befattningshavare hos folkskolöverstyrelsen utnåmnes

till motsvarande eller jämförlig befattning hos läroverksöverstyrelsen,

han må för tillgodonjutande av löneförhöjning av ifrågavarande slag a

sistnämnda befattning tillgodoräkna sig den tid, som skolat honom tillgodoräknas

för löneförhöjning å befattningen hos folkskolöverstyrelsen;

att kvinnligt biträde av första graden, som efter intjänande av bada

ålderstilläggen i denna grad befordras till biträdesbefattning.i andra graden,

må omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i sistnämnda grad;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 135.

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att tjänsteman i första lönegraden skall vara skyldig att tjänstgöra å

den särskilda befattning inom graden, där läroverksöverstyrelsen till befordrande

av arbetets oavbrutna gång finner honom lämplig och behövlig;

att semester årligen ma, när sadant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, atnjutas av chefen, ledamöterna och sekreteraren en

var under eu och en halv manad, av notarierna, registratorn och aktuarien

samt de kvinnliga biträdena en var under en månad ävensom av vaktmästaren

under 15 dagar;

att vid avgang från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga _ om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är stadgat vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed; samt

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavarna

skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller varda

meddelade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å

vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar;
dels

för tillämpning av staten höjt det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 16,600 kronor;

dels bestämt, att envar, som med eller efter den nya lönestatens

ikraftträdande tillträder befattning i läroverksöverstyrelsen, skall vara

pliktig att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser;

dels medgivit, att alderstilläggen för de å läroverksöverstyrelsens stat

upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksstatens åttonde

huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels ock föreskrivit, att chef eller ledamot i läroverksöverstyrelsen,

som vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas

vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 135.

av överstyrelsen kvarstå i den av nämnda båda kassor, i vilken han vid

sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare

skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande

högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter

i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med

vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förhyrande av

ämbetslokal åt läroverksöverstyrelsen anvisa för år 1915 extra anslag av

dels 1,400 kronor såsom fyllnad i förut beviljad hyresersättning för tiden

den 1 oktober 1913—den 30 september 1914, dels ock 6,800 kronor till

gäldande av hyra för tiden den 1 oktober 1914 — den 30 september 1915,

tillhopa 8,200 kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för vart och ett av hyresåren

1910—1914 beviljat ett extra anslag för åren 1911 — 1914 av 5,000

kronor.

Riksdagen, som visserligen funnit den nu äskade ökningen väl hög, har

likväl, i betraktande av vad till stöd för framställningen anförts, ej velat

motsätta sig bifall till densamma och har förty till förhyrande av ämbetslokal

åt läroverksöverstyrelsen på extra stat för år 1915 anvisat anslag av dels

1,400 kronor såsom fyllnad i förut beviljad hyresersättning för tiden den

1 oktober 1913—den 30 september 1914, dels ock 6,800 kronor till gäldande

av hyra för tiden den 1 oktober 1914—den 30 september 1915,

tillhopa 8,200 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för beredande av

medel att från och med den 1 januari 1915 vid de allmänna läroverken

upprätta 5 lektors- och 3 adjunktsbefattningar, fördelade på de särskilda

läroverken såsom Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma, höja reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 29,000 kronor.

Sedan det av 1904 års riksdag enligt den s. k. normalstaten beräknade

antalet lärartjänster blivit fyllt samt riksdagen under åren 1907 —

1911 beviljat medel till inrättande av 11 lektors- och 77 adjunktstjänster

utöver det antal, i sagda stat beräknats, verkställde läroverksöverstyrelsen

år 1911 utredning angående det vid läroverken då förefintliga behovet av

nya lärartjänster och kom därvid till det resultat, att det erforderliga antalet

lektorstjänster utgjorde 15 och antalet adjunktstjänster 17. Riksdagen

beviljade åren 1912 och 1913 medel för upprättande av sammanlagt 9

lektors- och 11 adjunktstjänster, vadan sålunda enligt överstyrelsens ovanberörda

beräkning för närvarande skulle vara erforderliga 6 lektors- och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 135

6 adjunktstjänster. Emellertid har, huvudsakligen med anledning av den

alltjämt fortgående tillväxten av lärjungeantalet, överstyrelsen under år

1913 verkställt förnyad utredning angående det nuvarande behovet av

lärartjänster och därvid kommit till ett från 1911 års utredning avvikande

resultat i så måtto, att det nu erforderliga antalet lektorstjänster skulle

utgöra 12 i ställtet för enligt 1911 års beräkning 6 och de behövliga nya

adjunktstjänsterna upptagits till 19 i stället för förut beräknade 6, således

en ökning i behovet med 6 lektors- och 13 adjunktsbefattningar. Av de

12 nya lektorstjänsterna skulle 9 förenas med humanistiska och 3 med

matematisk-naturvetenskapliga ämnen samt av de 19 nya adjunktstjänsterna

11 förenas med humanistiska och 8 med matematisk-naturvetenskapliga

ämnen. Deras inrättande borde enligt överstyrelsens beräkning

äga rum under loppet av åren 1915 och 1916, och borde under år 1915

18 nya tjänster upprättas.

Eders Kungi. Maj:t föreslår nu, med beräkning av ifrågavarande behovs

fyllande under 4 år, inrättande av 5 lektorsbefattningar, varav 4 äro beräknade

för humanistiska och 1 för matematisk-naturvetenskapliga ämnen

samt 3 adjunktstjänster, samtliga i matematisk-naturvetenskapliga ämnen.

I fråga om lämpligheten av ett fortsatt upprättande av lärartjänster

vid de allmänna läroverken vill riksdagen erinra därom, att med anledning

av den utav riksdagen 1913 uttalade farhågan att en blivande läroverksrevision

skulle göra ett stort antal lärarbefattningar överflödiga, ett visst

korrektiv häremot numera finnes i de uti kungl. kungörelsen den 4 juli

1913 intagna bestämmelserna angående skyldighet för vissa lärare vid allmänna

läroverk att underkasta sig förflyttning till andra läroanstalter.

Fastän inom riksdagen en viss tvekan gjort sig gällande rörande godtagande

av de beräkningsgrunder, varpå Eders Kungl. Maj:ts förslag är byggt,

har riksdagen, i betraktande av att frågan om en lönereglering för läroverk

slärarkåren för närvarande är under utredning av den utav Eders Kungl.

Maj:t tillsatta lärarlönenämnden, ej velat närmare ingå på dessa frågor.

Först när resultatet av sagda utredning föreligger, kunna alla med lönefrågan

sammanhängande spörsmål i sin helhet upptagas till behandling.

Riksdagen anser sig under sådana förhållanden, utan att vilja uttala sig

om det framtida fyllandet av det i Eders Kungl. Maj:ts framställning påpekade

behovet, böra godtaga förslaget om inrättande av 8 nya tjänster från och

med den 1 januari 1915.

Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande

av medel att från och med den 1 januari 1915 vid de allmänna

läroverken upprätta 5 lektors- och 3 adjunktsbefattningar, fördelade på

de särskilda läroverken såsom Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma,

höjt reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 29.000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 135.

10:o) Eders lvungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels godkänna den

av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet den 14 januari

1914 förordade staten för folkskolöverstyrelsen och de av honom föreslagna

villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av i sagda stat upptagna

avlöningsförmåner samt för tillämpning av samma stat uppföra i riksstaten

under åttonde huvudtiteln ett ordinarie anslag till folkskolöverstyrelsen

å 76,300 kronor;

dels bestämma, att en var, som med eller efter den nya lönestatens

ikraftträdande tillträder befattning i folkskolöverstyrelsen, skall vara pliktig

att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser;

dels medgiva, att ålderstilläggen för de a folkskolöverstyrelsens stat

upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksstatens åttonde

huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels föreskriva, att chef eller ledamot i folkskolöverstyrelsen, som

vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas

vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot

av överstyrelsen kvarstå i den av nämnda bada kassor, i vilken han vid

sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare

skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande

högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter

i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med

vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan;

dels ock på extra stat för år 1915 anvisa

till arvode åt en amanuens hos folkskolöverstyrelsen ...... kronor 1,500: —

» inspektion och sakkunnigt biträde inom folkskolöverstyrelsen

i fråga om fysisk uppfostran, skolhygien

samt undervisning i musik och husligt arbete » 5,000:

» hyra för ämbetslokal åt folkskolöverstyrelsen under

hyresåret 1 oktober 1914—30 september 1915............ » 4,900: —

eller tillhopa kronor 11,400: —

Såsom riksdagen under punkten 7 här ovan angående lönereglering

för chef och ledamöter i läroverksöverstyrelsen erinrat, anvisade 1913

års riksdag medel — närmare bestämt ett belopp av 79,500 kronor —

å extra stat för år 1914 till inrättande av en folkskolöverstyrelse. Det

nu föreliggande förslaget avser, att de medel, som erfordras för fortsatt

uppehållande från och med år 1915 av folkskolöverstyrelsens verksamhet,

uppföras å ordinarie stat samt att i sammanhang härmed folkskolöverstyrelsens

chef och ledamöter ävensom hos överstyrelsen anställda kansli
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 135.

tjänstemän och vaktmästare måtte kunna utnämnas till ordinarie innehavare

av sina befattningar. I förslaget erinras, hurusom anslaget till

läroverksöverstyrelsen alltsedan detta ämbetsverks tillkomst varit uppfört

å ordinarie stat, samt hurusom kanslitjänstemännen och vaktmästare i

sagda ämbetsverk redan nu utnämnas till sina befattningar. I fråga om

förslaget att ledamöterna i folkskolöverstyrelsen skola tillsättas genom utnämning,

har riksdagen under punkten 7 här ovan, där fråga var om en

liknande anordning för läroverksöverstyrelsens medlemmar, angivit de av

Eders Kungi. Maj:t härför anförda skälen, vilka, egentligen hämtade från

läroverksöverstyrelsens erfarenhet, med lika fullt fog kunnat anföras beträffande

folkskolöverstyrelsen. Vidkommande sistnämnda styrelse har

framhållits ytterligare en omständighet, som talar för den föreslagna anordningen,

nämligen hänsynen till vederbörande kommuns intressen i det

fall att till medlem av folkskolöverstyrelsen utses i kommuns tjänst anställd

person, som ej gärna kan lämna denna tjänst utan att tillförsäkras

fast anställning. I likhet med vad som föreslagits beträffande chef och

ledamöter av läroverksöverstyrelsen innebär det föreliggande förslaget, att

utnämning till tjänsten väl skulle bli regel, men att ett förordnande på

viss tid i stället för utnämning under vissa förhållanden icke skulle vara

uteslutet.

I fråga om befattningshavarnas avlöningsförmåner föreslås samma avlöningsbelopp,

som blivit för dem å extra stat för år 1914 uppförda, varvid

dock iakttagits, att vart och ett av sagda belopp utfyllts med så stort

belopp, som å den extra staten avdragits såsom motsvarande den pensionsavgift,

innehavaren skulle haft att erlägga för sin egen pensionering,

därest befattningen varit av ordinarie natur. Därtill föreslås för ledamöterna

och kanslitjänstemännen ävensom vaktmästaren de för motsvarande befattningar

inom andra nyreglerade centrala verk fastställda ålderstilläggen. Förutom

de på extra stat för år 1914 uppförda befattningarna föreslår Eders

Kungl. Maj:t jämväl upptagande i staten av 1 kvinnligt biträde av högre grad

och 2 kvinnliga skrivbiträden av lägre grad med för dylika befattningshavare

fastställda avlöningsförmåner. Några dylika befattningar hava visserligen

icke särskilt uppförts å den för år 1914 godkända staten, men arvoden

för motsvarande befattningar hava medräknats i det å sagda stat uppförda

expensanslaget. Därjämte är i staten upptaget ett belopp av 600

kronor för inspektion av blindundervisningen. Staten slutar på en summa

av 76,300 kronor.

I avseende å åtnjutande av de angivna avlöningsförmånerna har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit motsvarande bestämmelser, som föreslagits beträffande

de under punkten 7 avhandlade befattningshavarna inom läroverksöverstyrelsen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 135.

Dessutom framställes förslag om ordnande av frågan om chefens och

ledamöternas änke- och pupillpensioner.

Av de å extra stat äskade anslagen hava två anslag, nämligen till arvode

åt en amanuens 1,500 kronor och till inspektion och sakkunnigt

biträde i fråga om fysisk uppfostran m. m. 5,000 kronor, beviljats för

innevarande år. Härutöver begäres nu till hyra för ämbetslokal ett belopp

av 4,900 kronor.

Då år 1913 anslag beviljades för upprättande av en folkskolöverstyrelse,

framhöll riksdagen behovet av en genom en särskild styrelse

utövad central ledning av folkskoleväsendet. Otvivelaktigt är, att behovet

av en dylik ledning är av en så varaktig natur, att denna omständighet

fullt berättigar styrelsens uppförande å ordinarie stat. I detta avseende

har riksdagen bifallit det föreliggande förslaget.

I likhet med vad riksdagen uttalat i fråga om sättet för tillsättande

av ledamöterna i läioverksöverstyrelsen, anser riksdagen ej heller beträffande

folkskolöverstyrelsens medlemmar några särskilda skäl föreligga

att här tillämpa en avvikelse från det gängse tillvägagångssättet för tillsättning

av tjänstemän i de centrala ämbetsverken. Riksdagen kan sålunda

ej godtaga förslaget att, därest förhållandena skulle sådant påfordra, förordnande

på viss tid skall kunna av Eders Kungl. Maj:t meddelas.

De villkor och bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits för

åtnjutande av de i den nya staten uppförda avlöningsförmånerna hava givit

riksdagen anledning till samma anmärkningar, som riksdagen under punkten

7 anfört beträffande enahanda avlöningsvillkor för läroverksöverstyrelsens

personal, och tillåter sig i detta avseende riksdagen hänvisa till

vad under berörda punkt härom uttalats. Riksdagen vill här endast erinra

därom, att i den av Eders Kungl. Maj:t den 21 november 1913 fastställda

instruktionen för folkskolöverstyrelsen bestämmelse meddelats, att samtliga

tjänstinnehavare skola, i den mån ej i instruktionen närmare eller i särskilda

instruktioner annorlunda stadgas och då befattningshavarne ej äro

upptagna av dem åliggande inspektion, vara å tjänsterummet tillstädes

minst sex timmar varje söckendag.

Övriga i Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning ingående förslag

hava icke givit riksdagen anledning till erinran.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen dels godkänt följande

stat för folkskolöverstyrelsen:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 38 höft. (Nr 135.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Biksdagens skrivelse Nr 135.

Lön

Tjänst-

gonngs-

penningar

tillägg

Summa

1 överdirektör...........................

6,200

2,800

1,000

10,000

1 ledamot.................................

5,000

2,500

600

8,100

j Efter 5 år kan lönen böjas

3 ledamöter.............................

15,000

7,500

1,800

24,300

med 600 kronor.

1 Efter 5 år kan lönen höjas

1 sekreterare ...........................

3,600

1,800

400

5,800

j med 500 kronor och

j efter 10 år med ytter- ligare 500 kronor.

1 notarie................................

Efter 5 år kan lönen höjas

2,200

1,500

300

4,000

med 500 kronor, efter

1 registrator och aktuarie...........

10 år med ytterligare

500 kronor och efter

2,200

1,500

300

4,000

15 år med än ytterli- gare 500 kronor.

1 kvinnligt biträde av andra grad

900

550

150

1,600

Efter 5 år kan lönen höjas

1 kvinnligt skrivbiträde av första

700

350

150

1,200

med 200 kronor och

grad .................................

efter 10 år med ytter-

1 dito dito .............................

700

350

150

1,200

ligare 200 kronor.

J Efter 5 år kan lönen höjas

1 vaktmästare ..........................

För inspektion av blindundervis-

700

350

150

1,200

1 med 100 kronor och

j efter 10 år med ytter- | ligare 100 kronor.

ningen .............................

—

—

—

600

För tillfällig adjunktion, vikariats-

ersättning, expenser m. m.......

—

—

—

14,300

Summa kronor

—

—

76,300

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall så länge denna

förman kvarstad ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

dels föreskrivit, att för åtnjutande av de i staten för folkskolöverstyrelsen

stadgade avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare skola

gälla följande villkor och bestämmelser:

att ordinarie innehavare av befattning i folkskolöverstyrelsen skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av

nämnda styrelse eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant

hänseende, ävensom därest ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen

så förändras, att detsamma ej längre kan anses såsom självständigt ämbetsverk,

eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål överflyttas

till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande av de av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 135.

löningsförmåner, han innehar, efter ny eller förändrad^arbetsordning sköta

de göromål, som honom anförtros, eller, efter Eders Kungi. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till vilket göromalen överlämnas, skolande

befattningshavare i folkskolöverstyrelsen slutligen, likaledes med bibehållande

av nyssnämnda förmåner, vara underkastad att, när helst sa a\

Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan befattning inom

förvaltningen på undervisningsväsendets område;

att med ordinarie befattning i folkskolöverstyrelsen icke ma förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller ma förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller

bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sadant ^verk eller

bolao- eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, sa framt ej,

vad °angår chef eller ledamot, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare

av annan befattning, folkskolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket

finner uppdraget eller befattningen kunna fa tillsvidare mottagas och

bibehållas; . .

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

havare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid han

eljest varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit

befattningen; . . . .

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, ager

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i

behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver

sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt,

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt fört all:

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke, vad angår chef eller

ledamot av Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan

befattning, av folkskolöverstyrelsen prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej, vad angar chef

opaginerad Kontrollera mot PDF

-1 Riksdagens skrivelse Nr 135.

eller ledamot, Eders Kungl. Maj:t eller, vad angår innehavare av annan

befattning, folkskolöverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något

därS/Vj

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor

eller för beredande av semester, innehavare av lägre befattning skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i folkskolöverstyrelsen,

bestrida densamma mot åtnjutande, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

. i det förstnämnda fallet av de för befattningen anslagna

tj.änstgöringspenningarna men eljest av däremot svarande belopp, dock

ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, därest ledamot till följd av tjänsteresa eller för handläggning

av särskilda ärenden är under allenast några få, högst fyra dagar,

hindrad att sköta sin. befattning, tjänsteman av lägre grad skall vara

pliktig att utan särskild ersättning sköta de till ledamotsbefattningen

hörande löpande göromål;

att i fråga, om förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning, i samma lönegrad tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren under

mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av

förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

dock att härvid, icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester

eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och för andra förhöjningen,

om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor,

samt för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske efter än ytterligare fem

år, ävenledes pa samma villkor, under iakttagande, vad var och en av

omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas

förr. än vid början av kalenderaret näst efter det, varunder den

stadgade tjänstaldern blivit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit

från hans tillträde till befattningen;

att, därest ordinarie befattningshavare hos läroverksöverstyrelsen utnämnes

till motsvarande eller jämförlig befattning hos folkskolöverstyrelsen,

han må för tillgodonjutande av löneförhöjning av ifrågavarande slag

a sistnämnda befattning tillgodoräkna sig den tid, som skolat honom tillgodoräknas.

för löneförhöjning a befattningen hos läroverksöverstyrelsen;

att kvinnligt biträde av första graden, som efter intjänande av båda

älderstilläggen i denna grad befordras till biträdesbefattning i andra graden,

må omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i sistnämnda

grad;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 135. 2L

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att tjänsteman i första lönegraden skall vara skyldig att tjänstgöra

å den särskilda befattning inom graden, där folkskolöverstyrelsen till befordrande

av arbetets oavbrutna gång finner honom lämplig och behövlig;

att semester årligen må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, åtnjutas av chefen, ledamöterna och sekreteraren en

var under en och en halv månad, av notarien, registratorn och aktuarien

samt de kvinnliga biträdena en var under en månad ävensom av vaktmästaren

under 15 dagar;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är stadgat vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Eders Kungi. Maj:ts bestämmande, upphörande av

eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning

eller utgår för bestyr i sammanhang därmed; samt

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavarna

skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller varda

meddelade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å

vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar;
dels

för tillämpning av samma stat uppfört i riksstaten under åttonde

huvudtiteln ett ordinarie anslag till folkskolöverstyrelsen å 76,300 kronor;

dels bestämt, att envar, som med eller efter den nya lönestatens

ikraftträdande tillträder befattning i folkskolöverstyrelsen, skall vara pliktig

att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser;

dels medgivit, att ålderstilläggen för de å folkskolöverstyrelsens stat

upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksstatens åttonde

huvudtitel uppförda förslagsanslaget: åldcrstillägg;

dels föreskrivit, att chef eller ledamot i folkskolöverstyrelsen, som

vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas vid

elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas änkeoch

pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot i

överstyrelsen kvarstå i den av nämnda båda kassor, i vilken han vid

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 135.

sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare

skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande

högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter

i övrigt, vilka tillkommande delägare, som innehar befattning,

med vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan;

dels ock på extra stat för år 1915 anvisat

till arvode åt en amanuens hos folkskolöverstyrelsen...... kronor 1,500: —

» inspektion och sakkunnigt biträde inom folkskolöverstyrelsen

i fråga om fysisk uppfostran, skolhygien

samt undervisning i musik och husligt arbete » 5,000: —

* hyra för ämbetslokal åt folkskolöverstyrelsen under

h yresåret 1 oktober 1914-30 september 1915 » 4,900: —

eller tillhopa kronor 11,400: —

ll:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen att för år 1915

bevilja till anordnande av parallellklasser vid seminarierna i Strängnäs,

Växjö, Kalmar, Stockholm, Uppsala och Lund ett extra anslag av 70,825

kronor.

Enligt vad föredragande departementschefen beräknat, skulle de för

de särskilda seminarierna behövliga kostnadsbeloppen bliva följande: för

studentavdelningarna: vid seminariet i Strängnäs 10,355 kronor, vid seminariet

i Växjö 8,980 kronor, vid seminariet i Kalmar 8,080 kronor och

vid seminariet i Stockholm 3,927 kronor, samt för parallellklasserna: vid

seminariet i hopsala 20,841 kronor och vid seminariet i Lund 18,642

kronor. Emellertid har departementschefen framhållit, att det, under nuvarande

övergångsskede för ifrågavarande läroanstalter och innan den nya

undervisningsplanen kunnat fastställas, vore förenat med synnerligen stora

vanskligheter att så lång tid i förväg som i vissa fall närmare två år

kunna exakt beräkna, huru undervisningen i parallellklasserna ändamålsenligast

borde ordnas och vilka kostnader kunde bliva erforderliga för

det ena eller andra ändamålet. Och har departementschefen i sammanhang

härmed uttalat, att han funne det oundgängligt, att Eders Kungl. Maj:t

vid dispositionen av de medel, som kunde varda anvisade för ifrågavarande

klasser, icke måtte anses ovillkorligen bunden av de ovan meddelade

kostnadsberäkningar för olika behov och för de särskilda seminarierna till

siffran angivna beloppen.

På extra stat för innevarande år har riksdagen beviljat till anordnande
dels

vid folkskoleseminariet i Strängnäs under år 1914 av en ettårig,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 135. 23

med fjärde seminarieklassen sidoställd avdelning för manliga studenter

7,815 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Växjö under samma tid av en liknande

avdelning 7,694 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Kalmar under samma tid av en ettårig,

med fjärde seminarieklassen sidoställd avdelning för kvinnliga studenter

11,779 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Uppsala av parallellklasser under höstterminen

1913 och vårterminen 1914 till första och andra seminarieklasserna

och under höstterminen 1914 till andra och tredje seminarieklasserna

ett belopp av 23,534 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Falun under höstterminen 1913 och

vårterminen 1914 av en parallellklass till första seminarieklassen ett belopp

av 7,273 kronor,

dels ock vid folkskoleseminariet i Lund under höstterminen 1913 och

vårterminen 1914 av en parallellklass till första seminarieklassen samt

under höstterminen 1914 av parallellklasser till första och andra seminarieklasserna

17,045 kronor,

eller tillhopa 75,140 kronor.

Vad angår redogörelserna för de kostnader, ifrågavarande parallellavdelningar

betinga, har riksdagen fäst sig vid den för seminariet i

Strängnäs upptagna posten å 787 kronor 50 öre till hyresersättning

jämte ersättning för bränsle och lyse samt avgift för bostadstelefon

åt vaktmästaren för tiden 1 juli 1914—31 december 1915. Enligt

vad riksdagen inhämtat, äro kostnaderna för telefon för ifrågavarande

tid beräknade till 37 kronor 50 öre, och återstoden 750 kronor är

alltså avsett till hyresersättning m. m. åt vaktmästaren för sagda^tid.

Riksdagen har visserligen ansett, att da, såsom här är fallet, fragan

gäller en tillfälligt anskaffad bostad för en kortare tid, hyran bör beräknas

något högre än vanligen plägar ske, men har riksdagen likväl

funnit den ifrågasatta årliga ersättningen för hyra jämte bränsle och lyse,

500 kronor, alltför högt beräknad, samt ansett densamma skäligen kunna

nedsättas med 50 kronor för år. Omförmäld a anslagspost skulle sålunda

minskas med 75 kronor eller till 712 kronor 50 öre och det för seminariet

i Strängnäs beräknade anslaget nedsättas från föreslagna 10,355 kronor

till 10,280 kronor.

I fråga om seminariet i Stockholm har begärts till arvode åt en lärarinna

i hushållsgöromål för höstterminen 1914 och för ar 1915 sammanlagt

660 kronor 51 öre. Ifrågavarande arvode grundas på eu beräkning,

som utgår från 70 kronor för veckotimme, en beräkning, som även är

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 135.

gjord med avseende å motsvarande lärarinna vid seminariet i Kalmar. Då

en reglering, av ifrågavarande ämnes omfattning och ställning ännu ej ägt

rum, har riksdagen visserligen ansett lämpligheten av sagda beräkningsgrund

kunna ifragasättas, men har riksdagen likväl, enär berörda anslagsposter

avse de tillsvidare av en mera provisorisk karaktär varande parallellklasserna

vid seminarierna, ej velat motsätta sig anslagskraven i dessa

punkter, under uttalande därvid, att riksdagen genom bifall härtill icke

ma anses bunden för framtiden i fråga om beräkning av arvodet till

lärarinna i sagda ämne.

Vidkommande fragan om anslagen till de för parallellklasserna behövliga

lärarkrafterna har riksdagen endast velat uttala, att frågan om ämneslärarnes

vid seminarierna tjänstgöringsskyldighet sammanhänger med

frågan om en lönereglering för nämnda kår, vilken sistnämnda fråga för

närvarande är föremål för prövning av den utav Eders Kungl. Maj:t tillsatta

lärarlönenämnden.

Beträffande slutligen det av departementschefen gjorda uttalandet, att

Eders Kung!. Maj:t vid dispositionen av de medel, som kunde varda anvisade

för ifrågavarande klasser, icke måtte anses ovillkorligen bunden av

de i statsrådsprotokollet meddelade kostnadsberäkningar för olika behov

och för de särskilda seminarierna till siffran angivna beloppen, har riksdagen

häremot intet att invända.

Riksdagen, som i övrigt icke haft något mot framställningen att erinra,

har alltså pa extra stat för ar 1915 beviljat till anordnande av parallellklasser

vid seminarierna i Strängnäs, Växjö, Kalmar, Stockholm, Uppsala

och Lund ett anslag av 70,750 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till anordnande

av parallellklasser vid folkskoleseminariet i Falun under höstterminen 1914

och år 1915 samt till seminariets inflyttning och verksamhet i dess nya

lokaler bevilja för år 1915 ett extra anslag av 51,000 kronor.

Enligt vad .föredragande departementschefen beräknat, skulle för folkskoleseminariet

i Falun erfordras för undervisningen i parallellklasser under

hösttermien 1914 och år 1915 en anslagsökning av 31.847 kronor 11

öre, varav för ar 1914 8,083 kronor samt för seminariets inflyttning och

verksamhet uti de nya lokalerna en anslagsökning av 19,042 kronor 54

öre, varav för år 1914 3,847 kronor 54 öre, eller tillhopa en anslagsökning

av 50,889 kronor 65 öre, varav 11,930 kronor 54 öre skulle behövas

redan under år 1914. Då inga medel avsetts för oförutsedda behov,

bär departementschefen ansett anslagsbeloppet böra utjämnas med en post

å 110 kronor 35 öre för berörda ändamål till 51,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 135.

Såsom riksdagen under föregående punkt haft anledning erinra, beviljade

1913 års riksdag för uppehållande vid folkskoleseminariet i Falun

under höstterminen 1913 och vårterminen 1914 av en parallellklass till

första seminarieklassen ett belopp av 7,273 kronor. Enligt vad departementschefen

under punkten 176 i det statsverkspropositionen till 1913 års

riksdag åtföljande statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden framhöll,

skulle på övligt sätt anslag till parallellklass vid seminariet i Falun hava

äskats av 1913 års riksdag jämväl för höstterminen 1914, men fann departementschefen

då lämpligast, att sådant anslag begärdes av 1914 års

riksdag i sammanhang med anslagsäskandena för seminariets inflyttning

i nya lokaler samt dess utvidning med ytterligare en parallellklass.

Riksdagen har intet att erinra mot den äskade anslagsökningen i denna del.

De nya lokaler, som äro under uppförande för seminariet, voro avsedda

att kunna tagas i bruk hösten 1914, men enligt vad av departementschefen

meddelas kunna de ej upplåtas för undervisningsändamål förrän med

början av vårterminen 1915. Då anslag icke kunde begäras av sistnämnda

års riksdag för de kostnader, som stode i samband med överflyttningen

till de nya lokalerna, har nu sådan framställning gjorts till 1914 års riksdag.

I fråga om de av departementschefen beräknade utgiftsposterna för

seminariets överflyttning till och vei’ksamhet i de nya lokalerna, äro desamma

till största delen antingen överensstämmande med de belopp, som

togos i beräknande, då anslag beviljades av 1912 års riksdag till seminariet

i Göteborg för dess inflyttning och verksamhet i nya lokaler eller ock äro

de lika med dem, vilka angåvos i det vid Eders Ivungl. Maj:ts proposition

ang. ökade anslag till folkskoleseminarierna m. m. (nr 205 vid 1913 års

riksdag) fogade utdrag ur statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden och

vilka vunno riksdagens gillande. Riksdagen har icke funnit anledning till

anmärkning mot de i denna del av framställningen gjorda beräkningarna

och har förty beviljat till anordnande av parallellklasser vid folkskoleseminariet

i Falun under höstterminen 1914 och år 1915 samt till seminariets

inflyttning och verksamhet i de nya lokalerna på extra stat för år

1915 ett anslag av 51,000 kronor.

13:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förhyrande

av vissa för folkskoleseminarierna i Linköping och Umeå erforderliga lokaler

samt till inredningsarbeten och anskaffande av skolmöbler för nämnda

seminarier ävensom till avlönande av eu övningsskollärarinna och av lärarinnor

i hushållsgöromål anvisa för år 1915 ett extra anslag av 21,000 kronor.

Föreliggande framställning avser ett provisoriskt avhjälpande av den

svårighet för genomförande vid seminarierna i Linköping och Umeå av

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 38 käft. (Nr 135.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 135.

den nya seminarieorganisationen, som vållats av den vid nämnda seminarier

rådande bristen på erforderliga undervisningslokaler.

För seminariet i Linköping erfordras rum för en avdelning av övningsskolan

och därjämte utrymme för anordnande av skolköksundervisning

för övningsskolans flickor. Seminariet i Umeå är i behov av plats

för en ny avdelning av övningsskolan och en förbättrad lokal för en av

de redan befintliga avdelningarna ävensom utrymme för anordnande

av undervisning i hushållsgöromål för såväl seminariets som övningsskolans

lärjungar. Härjämte erfordras för båda seminarierna anslag

till vissa inrednings- och möbleringskostnader för de förhyrda lokalerna,

vartill skulle komma för seminariet i Umeå arvode till lärarinna för den

nya övningsskolavdelningen samt för båda seminarierna arvoden åt lärarinnor

i hushållsgöromål. Det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet 21,000

kronor fördelar sig på seminarierna så, att för seminariet i Linköping

erfordras för ifrågavarande ändamål ett belopp av 5.100 kronor och

för seminariet i Umeå 15,900 kronor.

Beträffande sistnämnda seminarium har riksdagen tagit i betraktande

frågan, huruvida förslaget om lokalförhyrning för seminariet skulle anses

kunna innebära ett föregripande av planerna på en nybyggnad för seminariet,

men har riksdagen ej funnit ett förverkligande av föreliggande

förslag kunna anses lägga hinder i vägen för lösandet av sistnämnda fråga.

Riksdagen, som ej har något att anmärka mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har alltså till förhyrande av vissa för folkskoleseminarierna

i Linköping och Umeå erforderliga lokaler samt till inredningsarbeten

och anskaffande av skolmöbler för nämnda seminarier ävensom

till avlönande av en övningsskollärarinna och av lärarinnor i hushållsgöromål

på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 21,000 kronor.

14:o) Under punkten 173 av åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på

proposition rörande omorganisation av folkskolinspektionen beräkna för

berörda ändamål en ökning av det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget

till arvoden åt folkskolinspektörer från dess nuvarande belopp,

60,900 kronor, till 157,000 kronor eller med 96,100 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 maj

1914 avlåten proposition, nr 145, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen

dels besluta,

att till folkskolinspektör skall från och med år 1915 utgå lön i tre

lönegrader å 1) 2,700 kronor, 2) 3,050 kronor, 3) 3,400 kronor jämte tjänst
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 135.

göringspenningar å respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och 1,600 kronor

och därjämte till folkskolinspektör, vars inspektionsområde innefattar

Stockholms stad, därest han där är bosatt, samt till folkskolinspektör, vars

inspektionsområde huvudsakligen är förlagt till Jämtlands, \ ästerbottens

eller Norrbottens län och som är där bosatt, ortstillägg å 500 kronor;

skolande därvid iakttagas, att så länge från landsting ersättning utgar

till folkskolinspektör i denna hans egenskap, avlöningen av statsmedel

skall minskas med ett nämnda ersättning motsvarande belopp och i följd

därav såsom pensionsunderlag tjäna lönen i vederbörande lönegrad, samt

att till folkskolinspektör skall utgå ersättning för expenser med

300 kronor;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförmåner;

o ,

dels föreskriva, att envar, som med eller efter ingången av ar.1915

tillträder ordinarie befattning som folkskolinspektör, skall vara pliktig att

underkasta sig sagda villkor och bestämmelser;

dels medgiva, att folkskolinspektörsbefattning må av Eders Kung!. Maj:t

tillsättas medelst konstitutorial eller genom förordnande för viss tid, dock

att i sistnämnda fall lönen skall minskas med 100 kronor;

dels bestämma, att ordinarie folkskolinspektör skall tillhöra folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, varvid som delaktighetsbelopp. skall gälla

lönen i högsta lönegraden; dock med rätt för den, som före tillträdet av

inspektörsbefattningen är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp

än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör, att bibehållas vid

det högre delaktighetsbeloppet, under villkor att han erlägger dels den

mot det högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften, dels därutöver

en årlig tilläggsavgift, motsvarande det statsbidrag, som skulle utgå

för skillnaden mellan folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det högre

belopp, med vilket han är delaktig i kassan;

dels för anställande i 34 inspektionsområden av folkskolinspektörer

med nyss berörda avlöningsförmåner och ersättning för expenser samt förberedande

av ersättning till vikarie för sjuk sådan inspektör, beräknad efter högst

3,000 kronor för år, med uteslutande ur riksstaten av det däri a ordinarie

stat uppförda anslaget till arvoden åt folkskolinspektörer a 00,900

kronor, å samma stat uppföra ett förslagsanslag med titel: Till avlöning

m. m. åt folkskolinspektörer, å 157,000 kronor; o „

dels anvisa under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat lör ar

1915 till förstärkande av det ordinarie anslaget: Bidrag till folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, ett belopp av 2,700 kronor;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 135.

dels och bestämma, att vad i särskilda med riksdagens medverkan

tillkomna författningar stadgas beträffande granskning genom Stockholms

städs konsistorium av rekvisitioner å statsbidrag för folkundervisningsändamal

skall i motsvarande tillämpning gälla om sådan granskning, verkställd

av statens vederbörande folkskolinspektör.

1 anledning ^ av det förslag till omreglering av folkskolinspektionen,

vilket av Eders Kungl. Maj:t förelädes 1913 års riksdag, men då blev av

riksdagen avslaget, uttalade riksdagen, bland annat, följande:

»Riksdagen finner det vara ådagalagt, att en omreglering av folkskolinspektionen

är av behovet påkallad och snarast möjligt bör bringas till

stånd, men anser likväl, att beslut i ämnet icke nu bör fattas av riksdagen.

På grund av mängden och omfattningen av de ärenden, vilka under riksdagens

senare del överlämnats till riksdagen, har det nämligen icke varit

möjligt för riksdagen att ägna den föreliggande propositionen en tillräckhgt

ingående prövning. Då vidare riksdagen fattat beslut om upprättande

från och med 1914 av en folkskolöverstyrelse såsom en central ledning

för rikets folkundervisningsväsen, är det enligt riksdagens mening lämpligt,

att omregleringen av folkskolinspektionen får äga rum under sagda styrelses

medverkan, något som icke bleve möjligt, om riksdagen nu fattade

beslut i ämnet. Slutligen bör under tiden intill nästkommande års riksdag

fullständig utredning kunna åvägabringas rörande den i Eders Kungl.

Maj:ts förevarande proposition undanskjutna frågan om beredande av

änke- och pupillpensioneringen åt inspektörerna. Under förväntan att förslag

rörande^ folkskolinspektionens omreglering kommer att förläggas nästkorm

mande års riksdag, har riksdagen sålunda nu icke bifallit Eders Kungl.

Maj:ts förslag om sådan omreglering.»

Med anledning av riksdagens sålunda uttalade önskan har Eders Kungl.

Maj:t i ämnet låtit höra folkskolöverstyrelsen, varjämte genom direktionen

över folkskollärarnas änke- och pupillkassa erforderlig utredning åvägabragts

rörande frågan om beredande av änke- och pupillpensionering åt folkskolinspektörerna,

och har Eders Kungl. Maj:t nu för riksdagen framlast förnyat

förslag i ämnet.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser i huvudsak en sådan omregreglering

av folkskolinspektionen, att befattningen som folkskolinspektör,

vilken nu i de flesta fall utövas såsom bisyssla vid sidan av annan befattn*nra>

_ ^r framtiden i regel skulle anordnas såsom en huvudsyssla, åt vilken

inspektören hade att med odelad kraft ägna sig. Lämpligheten av

en sådan anordning synes uppenbar. Det torde nämligen få anses obestridligt,

att en folkskolinspektörs arbete är både så omfattande och av

så betydelsefull och personligt krävande beskaffenhet, att det bör taga sin

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 135.

utövares hela kraft och intresse i anspråk. Riksdagen delar alltså till fullo

den uppfattning, som härutinnan av departementschefen uttalats, och ansluter

sig sig sålunda till förslaget, att inspektionen för framtiden anordnas

såsom en huvudsyssla.

Från grundsatsen om folkskolinspektionen såsom huvudsyssla hade

inom folkundervisningskommittén vid dess förberedande behandling av

denna fråga, bland annat, ifrågasatts det undantaget, att för varje folkskoleseminarium

ett mindre inspektionsområde borde avsättas, vilket skulle

tilldelas seminariets rektor eller någon bland dess övriga lärare samt innehavas

såsom bisyssla till lärarbefattningen vid seminariet. Kommittén

hade dock icke ansett sig kunna förorda en dylik anordning, och ej heller

departementschefen har funnit sig kunna framlägga eller tillstyrka

något förslag i nämnda riktning. Riksdagen behjärtar till fullo behovet

för seminariernas lärare att på lämpligt sätt bringas i personlig beröring

med arbetet inom olika slag av folkundervisningsanstalter, men anser,

att detta önskemål bör på annat sätt än genom den ifrågasatta anordningen

tillgodoses, och finner sig följaktligen ej böra av nu ifrågakommen anledning

frångå principen om inspektionen som huvudsyssla.

I fråga om inspektörernas ställning inom skolförvaltningen hade folkundervisningskommittén

icke föreslagit någon förändring i nu gällande

ordning. De skulle allt framgent utgöra kontrollerande och rådgivande,

ej styrande organ på ifrågavarande område. I de utlåtanden, som av

vederbörande myndigheter avgivits över kommitténs förslag, hade från

några håll uttalats önskvärdheten av att inspektörernas befogenhet i ena

eller andra riktningen något vidgades. Så hade exempelvis yrkats på en

utsträckning av inspektörernas befogenhet gentemot de lokala skolstyrelserna,

ävensom framhållits önskvärdheten av, att inspektörerna finge lagstadgad

besvärsrätt över Eders Ivungl. Maj:ts befallningshavandes och domkapitfens

beslut. 1 fråga om inspektörernas ställning till folkskolöverstyrelsen

hade av kommittén föreslagits skyldighet för inspektörerna att för granskning

och godkännande till överstyrelsen insända resplaner, en anordning,

som varit föremål för olika omdömen från åtskilliga myndigheters sida.

överstyrelsen hade i sitt utlåtande över förslaget påpekat, att inspektionerna

kunde sägas vara av två slag, de mer ordnade, regelbundet återkommande

inspektionsresorna och de mer tillfälliga, av någon oförutsett

påkommen anledning föranledda resorna, och beträffande det förstnämnda

slaget av resor i likhet med kommittén framhållit önskvärdheten av, att

inspektörerna på förhand till överstyrelsen insände planer för de resor,

de under en viss period ämnade företaga.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 135.

Beträffande frågan om inspektörernas ställning gentemot de lokala

skolstyrelserna och ortsmyndigheterna borde enligt departementschefens

mening någon förändring av väsentlig betydelse icke ske, och

instämmer departementschefen härvid i ett av folkskolöverstyrelsen

gjort uttalande, att inspektörerna icke borde utrustas med någon befogenhet,

som skulle kunna komma att göra intrång på den rätt till självstyrelse

i fråga om skolväsendets anordning, som av gammalt tillkommer kommunerna.

Till vad departementschefen härutinnan anfört vill riksdagen

uttala sin anslutning.

Vad angår den ovan berörda frågan om skyldighet för inspektörerna

att för granskning och godkännande till överstyrelsen insända resplaner,

biträder riksdagen vad överstyrelsen därom anfört, och förutsätter, att närmare

bestämmelser angående denna skyldighet givas i blivande förnyad

instruktion för inspektörerna.

Beträffande den i vissa städer anordnade kommunala folkskolinspektionens

förhållande till statens inspektion av folkskoleväsendet hade denna

fråga redan under ärendets förberedande behandling varit föremål för olika

uttalanden. Så hade från visst håll, bland annat från riksdagens revisorers

sida, betonats önskvärdheten av att undvika dubbelinspektion. Folkundervisningskommittén

hade såsom sin mening uttalat, att befattning såsom

kommunal folkskolinspektör inom ett skoldistrikt icke borde förenas med

befattning såsom statens folkskolinspektör i samma skoldistrikt, att statens

folkskolinspektör borde hava samma åligganden gentemot ett skoldistrikt med

kommunal folkskolinspektör som gentemot andra skoldistrikt inom inspektionsområdet,

samt att en begränsning av statsinspektörens verksamhet

inom skoldistrikt med egen inspektör måtte äga rum i de avseenden och i

de fall, där så lämpligen kunde ske. I det vid Eders Ivungl. Maj:ts proposition

till 1913 års riksdag (nr 206) angående omorganisation av folkskolinspektionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet framkastade dåvarande

departementschefen tanken på en uppdelning av inspektionsverksamheten

med hänsyn till de båda uppgifterna att utöva pedagogisk uppsikt och

ledning, av skolväsendet och att kontrollera detsamma i huvudsakligen

ekonomiskt avseende, varvid den förra uppgiften under vissa villkor skulle

kunna fullständigt överlåtas åt de kommunala inspektörerna, den senare

fortfarande skulle tillhöra statens inspektörer. I denna fråga framhöll

vidare folkskolöverstyrelsen lämpligheten av att i vissa av de städer, som

anställt egna inspektörer, sådan inspektör finge i uppdrag att även å statens

vägnar utöva den rent pedagogiska uppsikten inom sitt skoldistrikt, samt

ifrågasatte, att rätten att få kommunal inspektör erkänd såsom statens inspektör

skulle tillkomma stadsskoldistrikt med en folkmängd av över 20,000

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 135.

invånare. Föredragande departementschefen har nu såsom sin mening

uttalat, att staten beträffande de största städerna borde avstå från att

genom sina folkskolinspektörer öva annan inspektion än den rent ekonomiska

kontrollen. Denna frihet från inspektion i pedagogiskt avseende

skulle emellertid icke utsträckas längre än till de städer, som icke deltoge

i landsting. Departementschefen har alltså föreslagit i huvudsak följande

ordning beträffande folkskolinspektionen i de största städerna:.

»Stad, som ej deltager i landsting och som anställt särskild folkskolinspektör

för ledningen av sitt folkskoleväsende, ma pa ansökan av stadens

skolstyrelse och efter folkskolöverstyrelsens hörande kunna av Kungl.

Maj:t och på av Kungl. Maj:t fastställda villkor tills vidare befrias från

inspektion av sitt folkskoleväsen genom statens folkskolinspektör utom i

vad angår granskningen och vitsordandet av skolstyrelsens ansökningar

om statsbidrag.»

I fråga om den kommunala inspektionens förhållande till statsinspektionen

ansluter sig riksdagen i allo till vad departementschefen i sådant avseende

uttalat och föreslagit. Visserligen torde kunna ifrågasättas, om icke även

andra städer än ovan nämnda borde komma i åtnjutande av samma frihet

från statsinspektion i pedagogiskt avseende, men har riksdagen ansett sig

böra stanna vid vad av departementschefen föreslagits, under framhållande av

att bestämmelser torde böra utfärdas, åsyftande att i mån som de kommunala

inspektörerna på ett tillfredsställande sätt ordna och leda sina

städers skolväsen, statsinspektörernas befattning därmed kan och bör inskränkas

till en kontrollerande verksamhet och deras arbetskraft .sålunda

frigöras och koncentreras på de områden, där behovet av ledning och

tillsyn är större.

I sammanhang med denna fråga har även förslag framlagts om sådan

jämkning av nu gällande föreskrifter angående granskningen av ansökningarna

om statsbidrag till Stockholms stads folkskoleväsen, att densamma

överflyttades från Stockholms stads konsistorium, vilket den nu åligger,

till en statens inspektör, vilkens område borde avpassas med hänsyn även

till det arbete, nämnda granskning skulle medföra.

Mot den sålunda föreslagna anordningen har riksdagen intet att

erinra.

Vad angår rikets indelning i inspektionsområden upptager Eders Kungl.

Maj:ts föreliggande förslag 34 inspektionsområden, och är framställningen i

denna punkt grundad på det förslag till indelning i inspektionsområden, som

folkundervisningskommittén med tillämpning av vissa i dess betänkande

närmare angivna grunder uppgjort. Emot kommitténs förslag hava av

vederbörande myndigheter vissa erinringar gjorts, och särskilt hava menings
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 135.

skiljaktigheter yppat sig i två punkter, nämligen i fråga om indelningen

av Luleå stift samt rörande anordnande av inspektionen på Gottland. °

Beträffande Luleå stift hade kommittén här föreslagit 6 inspektörer.

Antalet hade av folkskolöverstyrelsen begränsats till 5, och departementschefen

anser, att man borde göra ett försök med en uppdelning av stiftet

på 5 inspektörer, varvid de finsktalande församlingarna borde sammanföras

till ett inspektionsområde. Skulle det emellertid visa sig, att inspaktionsarbetet

inom detta område icke kunde nöjaktigt utföras av en inspektör,

anser departementschefen, att man till en början och till dess stadgad

erfarenhet givit vid handen, att ytterligare en inspektör inom stiftet

vore behövlig, kunde på ett eller annat sätt bereda inspektören erforderligt

biträde. Vad angår själva fördelningen i inspektionsområden, hade

kommittén tagit två olika indelningsgrunder i övervägande: enligt den

ena, alternativ A, skulle stiftet delas så, att vissa områden komme att

bestå endast av lappmarker och andra områden endast av kustland; enligt

den andra, alternativ B, skulle indelningen göras på sådant sätt, att vart

och ett av samtliga områden komme att omfatta ett område lappmark och

ett område kustland. Kommittén hade för sin del ej velat uttala någon

bestämd mening i ämnet, utan föredragit att till övervägande framlägga

båda de nämnda alternativen. Departementschefen har, utan att vilja göra

något bindande uttalande i denna fråga, förklarat sig vara böjd att ansluta

sig till alternativ B.

Beträffande Gottland hade kommittén föreslagit, att inspektionen där

skulle tills vidare uppehållas på samma sått som hittills, och att ett visst

belopp, förslagsvis 2,000 kronor, skulle ställas till Eders Ivungl. Maj:ts disposition

att, på sätt förhållandena medgåve, användas till arvode för inspektionen

därsammastädes. Emellertid hade folkskolöverstyrelsen förordat, att

Gottland i inspektionshänseende skulle förenas med Södertörn och att

dessa områden tillsammans skulle bilda ett inspektionsområde av samma

art som de övriga. Till detta sistnämnda förslag ansluter sig nu departementschefen

under erinran, att härigenom föranletts en omläggning av

distrikten i mälarlandskapen och i östra delarna av Götaland.

Riksdagen vill för sin del icke underlåta att framhålla, att vissa inspektionsområden

synas tilltagna väl stora, och ett flertal utlåtanden av de

i ärendet hörda myndigheterna hava också gått i denna riktning. Då emellertid

folkskolöverstyrelsen förklarat, att även med det nu framlagda förslaget

en verksam inspektion kan åstadkommas, finner sig riksdagen, med

hänsyn till de ökade kostnader, som den nu ifrågasatta omregleringen i

allt fall kommer att medföra, ej kunna nu förorda större antal inspektörer

än det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna, eller 34 för hela riket.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 135.

Beträffande det av departementschefen för en av inspektörerna i Luleå

stift ifrågasatta biträdet, har riksdagen ej funnit denna anordning lämplig

och kan följaktligen i denna del ej ansluta sig till departementschefens

framställning.

Vad slutligen angår regleringen av inspektionsområdena hava visserligen

departementschefens uttalanden i detta avseende icke givit riksdagen

anledning till särskilda erinringar. Då emellertid åtskilliga myndigheter

framställt önskemål, som givetvis böra komma under omprövning, innan

den definitiva regleringen fastställes, finner sig riksdagen ej böra genom

några bestämda uttalanden binda Eders Kungl. Maj:ts fria prövning av ifrågavarande

spörsmål, utan anser riksdagen det slutliga avgörandet beträffande

rikets indelning i inspektionsområden böra överlämnas åt Eders Kungl.

Maj:t.

I fråga om folkskolinspektörernas tillsättning och tjänsteanställnmg hava

folkundervisningskommittén och departementschefen uttalat, att några bestämda

formella kompetensvillkor icke borde uppställas för behörighet till

inspektörsbefattning, utan att i främsta rummet borde av inspektörerna

krävas vissa personliga egenskaper, som gjorde dem särskilt skickade att

med hänsynsfullhet och på samma gång fasthet lösa sin betydelsefulla och

grannlaga uppgift. Häremot har riksdagen intet att erinra.

Vidkommande anställningens art har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att

folkskolinspektörsbefattning må av Eders Kungl. Maj:t tillsättas medelst konstitutorial

eller genom förordnande för viss tid. I likhet med folkundervisningskommittén

samt flera av de hörda myndigheterna, däribland folkskolöverstyrelsen,

säger sig departementschefen anse det vara oundgängligt, att inspektörerna

i regel kunde erhålla en fastare anställning, och hade han

funnit den föreslagna formen därför, nämligen konstitutorial, vara den lämpligaste.

Emellertid kunde, enligt departementschefens förmenande, det

understundom vara lämpligare, att en nytillsatt inspektör till en början

under någon tid uppehölle tjänsten pa förordnande, och syntes, pa grund

av svårigheten att i detta hänseende fastslå nagra bestämda regler, frågan

om anställningens art böra avgöras för varje särskilt fall efter vederbörande

myndigheters och i sista hand Kungl. Maj:ts prövning. Vad Eders

Kungl. Maj:t i denna punkt föreslagit har icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Vad beträffar inspektörernas löneförhållanden har ifråga om fast avlöning

föreslagits att för folkskolinspektör måtte bestämmas lön i tre lönegrader

å 1) 2,700 kronor, 2) 3,050 kronor och 3)^3,400 kronor jämte

tjänstgöringspenningar å respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och 1,600

kronor. Därjämte har Eders Kungl. Maj:t för berörda löneförmåners åt
Dihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 38 käft. (Nr 135.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 135.

njutande föreslagit i huvudsak samma villkor, som i allmänhet gälla för civila

tjänstinnehavare. Vad särskilt angår villkoren för uppflyttning i högre

lönegrad, har i ett par punkter föreslagits särskilda bestämmelser för reglering

av förhållanden vid övergången till den nya ordningen. Så har

departementschefen såsom sin mening uttalat, att i tjänst varande statens

folkskolinspektör, vilken vid övergången till den nya ordningen uteslutande

ägnade sig åt inspektionen, för lönetur skulle få tillgodoräkna sig

de år, under vilka han på grund av förordnande innehaft sin befattning

som huvudsyssla. Då emellertid skillnaden mellan de inspektörer, som

plägade räknas till sistnämnda grupp och vilka uppbure de högsta arvodesbeloppen,

samt några bland de övriga inspektörerna torde kunna anses

tämligen godtycklig, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att det må överlämnas

till Eders Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån i tjänst varande statens

folkskolinspektör vid övergång till den nya lönestaten må för åtnjutande

av ålderstillägg å sin avlöning äga att räkna sig till godo sin föregående

tjänstgöring såsom statens inspektör. Beträffande inspektörernas rätt till

uppflyttning, i högre lönegrad har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit, att

ordinarie adjunkt vid folkskoleseminarium eller allmänt läroverk, som befordras

till folkskolinspektör, skall, därest han såsom adjunkt redan intjänat

högre avlöning än folkskolinspektörs begynnelseavlöning, äga tillgodoräkna

sig så många ålderstillägg såsom folkskolinspektör, att hans avlöning

i sistnämnda befattning blir lika hög som den avlöning, han senast

åtnjöt som adjunkt, samt att, där adjunkt vid befordran till folkskolinspektör

icke erhåller högre avlöning än den, han som adjunkt uppburit,

skall för uppflyttning till närmast högre lönegrad såsom folkskolinspektör

tillgodoräknas honom den tid, varunder han innehaft adjunktsbefattningen,

efter det han i denna befattning senast uppflyttades i högre

lönegrad.

De för inspektörerna upptagna avlöningsbeloppen har riksdagen funnit

lämpligt avvägda, De av Eders Kungl. Maj:t för åtnjutande av de nya löneförmånerna

föreslagna villkor och bestämmelser hava däremot givit riksdagen

anledning till vissa erinringar. Berörda villkor och bestämmelser böra givetvis

gälla samtliga inspektörer, såväl de som tillsättas medelst konstitutorial

som de, vilka förordnas för viss tid, och har riksdagen vidtagit de ändringar

och tillägg, som med anledning härav äro av nöden. I enlighet med denna

uppfattning vill riksdagen beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag, att en

var, som med eller efter utgången av år 1915 tillträder ordinarie befattning

som _ folkskolinspektör, skall vara pliktig att underkasta sig ifrågavarande

villkor och bestämmelser, framhålla, att denna bestämmelse bör

omfatta samtliga inspektörsbefattningar, vare sig de tillsättas med konstitu
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 135.

torial eller genom förordnande på viss tid, vadan ordet »ordinarie» i Eders

Kungl. Maj:ts förslag av riksdagen uteslutits. Med hänsyn till en eventuell

omreglering av inspektörsdistrikten torde böra stadgas bestämmelse därom,

att inspektör skall vara underkastad utom vidsträcktare tjänstgöring eller

jämkning i åligganden även förflyttning till annat distrikt. Dessutom anser

riksdagen, att till avlöningsvillkoren bör fogas den i dylika villkor sedvanliga

bestämmelsen, att den, som tillträder de nya avlöningsförmånerna,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande,

upphörande av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed. I fråga om bestämmelserna

beträffande uppflyttning i högre lönegrad har riksdagen ej

kunnat helt godtaga den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anordningen, att det

skulle överlämnas till Eders Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån i tjänst

varande statens folkskolinspektör vid övergång till den nya lönestaten må

för åtnjutande av ålderstillägg å sin avlöning äga att räkna sig till godo

sin föregående tjänstgöring som statens inspektör, utan har riksdagen ansett

sagda bestämmelse endast böra gälla de inspektörer, vilka innehaft sin befattning

som huvudsyssla. För tydlighetens skull torde detta även böra

angivas i avlöningsvillkoren. Förslaget att folkskolinspektör må för uppflyttning

i högre lönegrad i viss mån tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom

adjunkt vid folkskoleseminarium eller allmänt läroverk, har riksdagen funnit

välbetänkt, och har sålunda intet att däremot erinra.

Förutom de under titel lön och tjänstgöringspenningar upptagna avlöningsbelopp,

har Eders Kungl. Maj:t ansett ortstillägg böra i vissa fall utgå,

och har Eders Kungl. Maj:t i detta avseende föreslagit, att ortstillägg å

500 kronor skulle tillkomma den inspektör, som får utöva den ekonomiska

kontrollen över Stockholms stads folkskoleväsen — därest han blir bosatt

i huvudstaden — samt inspektörerna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län. Eders Kungl. Maj:ts härutinnan gjorda förslag anser sig riksdagen

böra godkänna.

Utöver ovan berörda avlöningsförmåner har Eders Kungl. Maj:t jämväl

hemställt om ett expensanslag å 300 kronor till varje inspektör, och har

riksdagen biträtt förslaget i denna del.

Vidare har framställning gjorts om avlöning åt vikarie under inspektörs

sjukdom och därvid föreslagits, att vikarie för tjänstledig folkskolmspektör

skall åtnjuta ett arvode av 3,000 kronor för år. Anslaget till

arvoden åt folkskolinspektörer, vilket för närvarande utgår under form av

reservationsanslag, skulle enligt liders Kungl. Maj:ts förslag förändras till förslagsanslag,

vadan de bidrag till utfyllande av vikariatsarvoden, som kunna

bliva erforderliga, skulle kunna utgå från detta anslag och något särskilt

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 135.

anslag till vikariatsarvoden sålunda icke behövde upptagas i riksstaten.

Det föreslagna vikariatsarvodet finner riksdagen lämpligt avvägt och har i

övrigt intet att erinra mot förslaget.

Beträffande rese- och traktamentsersättning hade under ärendets förberedande

behandling på vissa håll framhållits önskvärdheten av att folkskolinspektörerna

måtte uppflyttas från 4:e till 3:e klassen i gällande resereglemente.

Emellertid hade varken folkundervisningskommittén eller folkskolöverstyrelsen

ansett sig böra framställa förslag i sådan riktning, och

har ej heller departementschefen ansett sig kunna förorda en uppflyttning

av inspektörerna till högre klass.

Om än vissa skäl kunna anföras för en uppflyttning av inspektörerna

till högre klass i resereglemente^ har riksdagen, med hänsyn till

vad departementschefen i likhet med folkundervisningskommittén och

folkskolöverstyreljsen i ämnet anfört, dock icke velat uttala sig för en

sådan åtgärd. Åtminstone torde, därest den föreslagna väsentliga förbättringen

av inspektörernas avlöningsförhållanden varder genomförd, någon

tids erfarenhet böra avvaktas, innan någon rubbning i sagda avseende

sker.

I fråga om inspektörernas pensionsförhållanden har för dem föreslagits

rätt till pension i likhet med andra fast anställda statstjänare. I en punkt,

nämligen rörande pensionsåldern, hade olika meningar gjort sig gällande,

i det att i fråga om levnadsåldern vid avgång med pension folkundervisningskommittén

föreslagit en ålder av 63 år, vartill även folkskolöverstyrelsen

anslutit sig, varemot statskontoret förordat en ålder av 65 år. Det

sista alternativet har av departementschefen biträtts. Vad angår tjänståldern

hade av kommittén föreslagits, att 25 tjänstår skulle erfordras för

rätt till pension, vilket antal år statskontoret velat höja till 30. Till kommitténs

åsikt ansluter sig departementschefen. Mot vad i nu berörda

avseenden av departementschefen uttalats har riksdagen intet att erinra.

Beträffande frågan om beredande av reliktpensioner för inspektörerna har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att ordinarie folkskolinspektör skall vara skyldig.

att vara delägare i folkskollärarnes änke- och pupillkassa med ett delaktig]!

etsbel opp motsvarande lönen i högsta lönegraden eller 3,400 kronor.

Härvid har .dock föreslagits ett undantag i det fall, att inspektör, som redan

före tillträdet till sin befattning är delägare i nämnda kassa med

högre delaktighetsbelopp än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör,

måtte få bibehållas vid det högre delaktighetsbeloppet under villkor, att

han dels betalar den mot det högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften,

dels därutöver erlägger en årlig tilläggsavgift, motsvarande

det statsbidrag, som skulle erfordras för skillnaden mellan delaktighets
o
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 135. 37

beloppet 3,400 kronor och det högre belopp, med vilket han är delaktig i kassan.

Vad angår den höjning av statens bidrag till folkskollärarnas änke- och

pupillkassa, som skulle bliva erforderlig för inspektörernas upptagande

däri, har densamma beräknats till 2,700 kronor årligen att utgå från och

med 1915, och äskas sagda summa å extra stat. Riksdagen har intet att

erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t i denna del föreslagit.

Beträffande ordningen för inspektionsregleringens genomförande hade

under ärendets föregående behandling olika alternativ framställts, gående

ut på dels ett omedelbart dels ett stegvis genomförande av reformen.

Departementschefen har uttalat sig för lämpligheten av att omregleringen

nu och i ett sammanhang genomföres i landet i dess helhet, och riksdagen

ansluter sig helt till denna uppfattning, enligt vilken sålunda de

erforderliga 34 inspektörstjänsterna skola från och med 1915 uppföras på

ordinarie stat

Yad slutligen angår de kostnader, den föreslagna omregleringen av

folkskolinspektionen skulle medföra, erfordras en ökning av det nu till

arvoden åt folkskolinspektörer utgående anslaget 60,900 kronor med 96,100

kronor eller till 157,000 kronor. Härjämte har föreslagits, att det nu som

reservationsanslag utgående anslaget matte förändras till förslagsanslag

samt erhålla ändrad benämning: Till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer.

Yad Eders Kungl. Maj:t i berörda hänseenden föreslagit har ej givit riksdagen

anledning till erinran.

På grund av vad sålunda anförts, har riksdagen, i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts föreliggande framställning dels beslutat, att till folkskolinspektör

skall från och med år 1915 utgå lön i tre lönegrader å 1) 2,700

kronor, 2) 3,050 kronor, 3) 3,400 kronor jämte tjänstgöringspenmngar å

respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och 1,600 kronor och därjämte

till folkskolinspektör, vars inspektionsområde innefattar Stockholms stad,

därest han är där bosatt, samt till folkskolinspektör, vars inspektionsområde

huvudsakligen är förlagt till Jämtlands, \ ästerbottens eller ^Norrbottens

län och som är där bosatt, ortstillägg å 500 kronor; skolande därvid

iakttagas, att, så länge från landsting ersättning utgår till folkskolinspektör

i denna hans egenskap, avlöningen av statsmedel skall minskas

med ett nämnda ersättning motsvarande belopp och i följd därav såsom

pensionsunderlag tjäna lönen i vederbörande lönegrad,

samt att till folkskolinspektör skall utgå ersättning för expenser med

300 kronor; o .

dels medgivit, att folkskolinspektörsbefattning ma av Ldcrs Kung!.

Maj:t tillsättas medelst konstitutorial eller genom förordnande för viss tid,

dock att i sistnämnda fall den del av avlöningen, som motsvarar lönen,

skall minskas med 100 kronor;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 135.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av ifrågavarande

avlöningsförmåner, nämligen:

. att folkskolinspektör skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden samt reglering av tjänstgöringsområde

eller förflyttning till annat område, som vid en möjligen

inträdande förändring i folkskolinspektionens organisation eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, samt i sadant hänseende vara pliktig att, med

bibehållande av den avlöning, han innehar, i enlighet med nya eller förändrade

föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromålen;

att med ordinarie befattning såsom folkskolinspektör icke må förenas

annan tjänst a rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med folkskolinspektörsbefattning ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med hders Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller

annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej folkskolöverstyrelsen,

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för

tjänstgöringen såsom folkskolinspektör, linner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort, men skola för den tid, han varit från tjänstgöringen

befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen eller den del av avlöningen som anses motsvara lönen

jämte ortstillägg, då sådant utgår, men att den, som undfår ledighet för

svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,

dess . utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig

ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avsta sa mycket av lönen eller den del av avlöningen,

som anses motsvara lönen, eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

o ajt avlöning .ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han

avhallit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller i

häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke av folkskolöverstyrelsen

prövas böra^ användas till befattningens uppehållande, skall under tiden

innehallas, savida ej folkskolöverstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära

något därav;

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Eiksdagens skrivelse Nr 135.

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad må äga rum efter förloppet

av fem år, under villkor att tjänstinnehavaren under mera än fyra

femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda uppflyttning,

med gott vitsord bestritt sin egen befattning, vare sig såsom

ordinarie innehavare eller på grund av förordnande, eller ock, på grund

av förordnande, bestritt annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag, under iakttagande av att vid uppflyttning till högre lönegrad

den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd; skolande

i fråga om tjänstårsberäkning för uppflyttning till högre lönegrad gälla

dels att i tjänst varande statens folkskolinspektör, vilken innehaft sin befattning

såsom huvuds^ ssla, må vid övergång till den nya lönestaten äga

tillgodoräkna sig den tid, under vilken han innehaft förordnande såsom

statens folkskolinspektör, dels ock att, därest ordinarie adjunkt vid folkskoleseminarium

eller allmänt läroverk, vilken befordras till folkskolinspektör,

redan intjänat högre avlöning än folkskolinspektörs begynnelseavlöning,

honom skola omedelbart tillgodoföras så många ålderstillägg som folkskolinspektör,

att hans avlöning i sistnämnda befattning blir lika hög som

den avlöning, han senast åtnjöt som adjunkt, varjämte, där adjunkt vid

befordran till folkskolinspektör icke erhåller högre avlöning än den, han

som adjunkt uppburit, honom tillgodoräknas för uppflyttning till närmast

högre lönegrad såsom folkskolinspektör den tid, varunder han innehaft

adjunktsbefattningen, efter det han i denna befattning senast uppflyttades

i högre lönegrad;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen eller del av avlöningen, som anses motsvara

lönen, ävensom ortstillägg, där sådant tillhör befattningen, skola utgå till

månadens slut;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder de nya avlöningsförmånerna, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 135.

dels föreskrivit, att en var, som med eller efter ingången av år 1915

tillträder befattning som folkskolinspektör, skall vara pliktig att underkasta

sig sagda villkor och bestämmelser;

dels bestämt, att ordinarie folkskolinspektör skall tillhöra folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, varvid som delaktighetsbelopp skall gälla lönen

i högsta lönegraden; dock med rätt för den, som före tillträdet av inspektörsbefattningen

är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp

än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör, att bibehållas vid det

högre delaktighetsbeloppet, under villkor att han erlägger dels den mot det

högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften, dels därutöver en

årlig tilläggsavgift, motsvarande det statsbidrag, som skulle utgå för

skillnaden mellan folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det högre belopp,

med vilket han är delaktig i kassan;

dels för anställande i 34 inspektionsområden av folkskolinspektörer

med nyssberörda avlöningsförmåner och ersättning för expenser samt för

beredande av ersättning till vikarie för sjuk sådan inspektör, beräknad efter

högst 3,000 kronor för år, med uteslutande ur riksstaten av det däri å ordinarie

stat uppförda anslaget till arvoden åt folkskolinspektörer å 60,900

kronor, å samma stat uppfört ett förslagsanslag med titel: Till avlöning

m. m. åt folkskolinspektörer, å 157,000 kronor;

dels anvisat under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat för

år 1915 till förstärkande av det ordinarie anslaget: Bidrag till folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, ett belopp av 2,700 kronor;

dels ock bestämt, att vad i särskilda med riksdagens medverkan tillkomna

författningar stadgas beträffande granskning genom Stockholms

stads konsistorium av rekvisitioner å statsbidrag för folkundervisningsändamål

skall i motsvarande tillämpning gälla om sådan granskning,

verkställd av statens vederbörande folkskolinspektör.

15:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen att bevilja på extra

stat för år 1915 till upprätthållande under läsåret 1914—1915 av svensk

undervisning åt svenska barn: i Berlin 1,800 kronor, i London 2,000 kronor,

i Hamburg 1,600 kronor och i Paris 1,700 kronor, samtliga belopp att utgå

enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har

riksdagen under senare åren beviljat anslag för upprätthållande av svensk

undervisning för svenska barn i Berlin, i London och i Hamburg. För

sådant ändamål anvisades på extra stat för år 1914 respektive 1,800 kronor,

2,000 kronor och 1,600 kronor eller tillhopa 5,400 kronor, samtliga

belopp att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t

kunde finna lämpligt föreskriva.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 135.

Nu hemställer Eders Kung! Maj:t om anslag för enahanda ändamål

för svenska barn i Paris.

Med hänsyn till de vittgående konsekvenser, ett alltför frikostigt beviljande

av medel för ifrågavarande ändamål kan förväntas medföra, anser

riksdagen, att en viss försiktighet bör iakttagas vid bedömandet av anslagsäskanden

av denna art. Riksdagen haller före, att statsunderstöd

för upprätthållande av svensk undervisning för svenska barn utomlands

endast bör avse vissa större kulturcentra, där ett större antal svenskar

antingen en längre tid eller mera tillfälligt äro bosatta, och där de yttre

förhållandena äro sådana, att det är av särskild vikt och betydelse^att det

genom dylik undervisning arbetas för svenskhetens bevarande. Då emellertid

dessa förutsättningar givetvis äro till finnandes i avseende å Paris,

har riksdagen funnit sina ovanberörda betänkligheter icke böra föranleda

ett avslag å den begärda anslagshöjningen.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1915 beviljat till upprätthållande

under läsåret 1914 — 1915 av svensk undervisning åt svenska barn:

i Jlerlin 1,800 kronor, i London 2,000 kronor, i Hamburg 1,600 kronor

och i Paris 1,700 kronor, samtliga belopp att utgå enligt de bestämmelser,

Eders Kung! Maj:t kan finna lämpligt föreskriva.

16:of Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att anvisa på extra

stat för år 1915 dels för uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Härnösand: till undervisning i svenska språket 200 kronor,

till undervisning i främmande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning

in. m. 3,400 kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor samt till

förhöjning av arvodet till gymnastiklärare 200 kronor, dels ock för täckande

av brist i skolans räkenskaper vid 1912 års utgång 374 kronor,

tillhopa 5,424 kronor.

För uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i

Härnösand liar riksdagen för år 1914 beviljat ett belopp av sammanlagt

4,550 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot vare sig den ifrågasätta, förhöjningen

av anslaget till lyshållning, uppvärmning in. m. eller det till täckande

av förenämnda brist i skolans räkenskaper äskade anslaget, och har

följaktligen på extra stat för år 1915 anvisat

dels för uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan. i

Härnösand: till undervisning i svenska språket 200 kronor, till undervisning

i främmande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning in. in.

3,400 kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor samt till förhöjning

av arvodet till gymnastiklärare 200 kronor,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 38 käft. (Nr 135.) G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 135.

dels ock för täckande av brist i skolans räkenskaper vid 1912 års utgång

374 kronor,

tillhopa 5,424 kronor.

17:o) Eders Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsatt uppehållande

under höstterminen 1914 och år 1915 av undervisning jämte läkarvård

vid en^med gymnastiska centralinstitutet förenad kvinnlig poliklinik

anvisa för ar 1915 ett extra anslag av 750 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att för berörda. undervisnings uppehållande höstterminen

1914 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna därför avsett belopp,

250 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot ifrågavarande

framställning, har för fortsatt uppehållande under höstterminen 1914 och

ar 1915 av undervisningen jämte läkarvård vid en med gymnastiska centralinstitutet

förenad kvinnlig poliklinik anvisat på extra stat för år 1915 ett

anslag av 750 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att för berörda

undervisnings uppehållande höstterminen 1914 förskottsvis av tillgängliga

medel utanordna därför avsett belopp, 250 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till bestridande av

ytterligare kostnader för utgivande i tryck av de under de svenska gradmätningsexpeditionerna

till Spetsbergen gjorda vetenskapliga iakttagelserna

anvisa för ar 1915 ett extra anslag av 35,000 kronor.

Till utgivande av de under de svenska gradmätningsexpeditionerna

till Spetsbergen gjorda iakttagelserna beviljade riksdagen på extra stat för

år 1903 tillhopa 49,000 kronor.

Då nu ytterligare anslag till omförmälda ändamål begäres, har riksdagen

visserligen velat uttala ett beklagande av, att de ursprungliga

kostnadsberäkningarna för ifrågavarande publikationer ej visat sig hållbara,

. men har riksdagen, då det nu gäller att slutföra ett för den vetenskapliga

forskningen betydelsefullt arbete, ej velat motsätta sig Eders

Kungl. Maj:ts föreliggande framställning och har följaktligen till bestridande

av ytterligare kostnader för utgivande i tryck av de under de svenska

gradmätningsexpeditionerna till Spetsbergen gjorda vetenskapliga iakttagelserna

på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 35,000 kronor.

Stockholm den 11 augusti 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.