Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående i fråga om åtgärder till främjande av vetenskaplig forskning och undervisning i publik och privat internationell rätt.

1914-08-08 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 B:137, Skrivelse till Konungen angående i fråga om åtgärder till främjande av vetenskaplig forskning och undervisning i publik och privat internationell rätt.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagen# skrivelse Nr 137.

ö

Nr 137.

Uppläst och godkänd i första kammaren den 8 augusti 1914.

» » » andra kammaren den 8 augusti 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående i fråga om åtgärder

till främjande av vetenskaplig forskning och undervisning

i publik och privat internationell rätt.

Till Konungen.

Uti inom riksdagen väckta motioner kar framhållits önskvärdheten

därav att utredning verkställdes rörande inrättande av en lärostol i publik

och privat internationell rätt eller vidtagande av annan lämplig åtgärd till

befrämjande av vetenskaplig forskning och undervisning i ifrågavarande

ämnen samt att för riksdagen framlades det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Till stöd för motionerna har uti nu ifrågavarande hänseenden anförts

huvudsakligen följande:

För att befordra folkrättens praktiska tillämpning på allt vidsträcktare

områden av den mellanfolkliga samfärdseln, läge det naturligtvis ofantligt

stor vikt uppå, att en systematisk och vetenskaplig bearbetning av dess

innehåll, så vitt möjligt, över hela världen komme till stånd och att en

grundlig undervisning i detta ämne lämnades främst åt dem, som genom

sitt levnadskall bleve närmast hänvisade till denna praktiska tillämpning,

ju större förtrogenheten med dess normer bleve hos staternas internationellt

representativa organ och ju större enhetlighet i avseende å dess. grundprinciper

vunnes, för vilken enhetlighet eu djupgående vetenskaplig beai
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 137.

betning över hela linjen vore en oundgänglig förutsättning, desto större

bleve förutsättningarna för lagbundenhet och ordning i de mellanfolkliga

förhållandena. Förvisso kunde under denna förutsättning konflikter lättare

helt undvikas och förvisso kunde också konflikter, som väl ändock uppkomme,

bliva tillförsäkrade ett långt mera objektivt och vederhäftigt bedömande,

om de representativa organen från båda sidor vore genomträngda

av en fast tro på den internationella rättstillämpningens höga kulturuppgift,

och om denna övertygelse dessutom vore grundad på ett fast vetenskapligt

underlag av enhetliga rättsprinciper.

Oavsett de skäl, som således i alla stater påkallade åtgärder för den

folkrättsliga forskningens och undervisningens befrämjande och stödjande,

torde man i vårt land hava eu alldeles särskild anledning att behjärta

detta ändamål. Sveriges bidrag till folkrättsprincipernas praktiska förveikligande

hade på sin tid, i den mån man över huvud taget kunde

tala därom, varit mycket betydande, men Sverige hade, till följd av folkrättens

ringa bearbetande i vårt land, saknat möjlighet att göra dessa

bidrag så fruktbärande för det mellanfolkliga arbetet på detta område,

som de eljest skulle kunna blivit. Vår historia vore nämligen i denna

del föga utforskad. I de sista årens verksamhet för folkrättens konventionella

formulering både Sverige visserligen varit utomordentligt lyckligt

lepiesenteiat, men just bristen på en inhemsk vetenskaplig bearbetning

av folkrätten hade säkerligen vid flera tillfällen därunder gjort sig kännbar

och föriingat den insats, som från vår sida eljest skulle kunna hava gjorts.

Ej mindre nödvändig torde emellertid en fördjupad forskning och en

förbättrad undervisning i internationell privaträtt vara. Med den utomordentligt

starka utvecklingen av de moderna staternas inbördes affärsförbindelser

och ekonomiska avhängighet av varandra, framträdde behovet

härav för varje dag allt starkare.

Vid behandlingen av tvister, som föranleddes av den mellanfolkliga

affärstrafiken, gjorde sig givetvis för våra domstolar behovet av grundliga

insikter på den internationella privaträttens område kraftigt påmint. Domstolarna

vore ju visserligen i fråga om det slutliga avgörandet hänvisade

till svensk lag, där sådan i det särskilda fallet funnes att tillämpa, men

föi klarläggandet av en massa sakfrågor, som i väsentlig mån vore grundläggande

för det slutliga avgörandet, kunde kännedom om utländsk rätt

och utländsk sedvänja vara nära nog oeftergivlig. Och ännu starkare

framträdde denna synpunkt, om man betänkte, att många fall gåves, där

positiva lagbud ej direkt vore tillgängliga, utan dömandet uteslutande

skedde efter domarens egen pröfning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 137.

Av den utredning, som i motionerna förebragts samt av vad riksdagen

ytterligare inhämtat, framgår tydligt önskvärdheten av att genom

statens försorg ökade möjligheter beredas för en fördjupad forskning och

förbättrad undervisning i internationell rätt än vad för närvarande är fallet.

För vinnande av detta ändamål synes i främsta rummet böra tillses,

att vi här i landet måtte få tillgång till sådana sakkunniga, som kunna

biträda med upplysningar icke blott åt Eders Kungl. Maj:t och ämbetsverken

utan också åt allmänheten i fråga om de internationella rättsförhållandena.

Såväl de internationella rättsförhållanden, vilka beröra nationerna

såsom sådana — folkrätten — som den internationella privaträtten

hava i våra dagar tillvunnit sig allt större betydelse på grund av folkens

närmande till varandra på mångfaldigt sätt, och under sådana förhållanden

kan det med skäl sägas vara en stor brist här i landet, att vi icke äga

tillgång till verkliga experter på detta område. Beträtfande sättet för

erhållande av sådana experter kan detta mål tänkas nås icke blott genom

inrättande av en professur, utan finnas många andra utvägar härutinnan,

särskilt sådana som anvisas genom exempel från utlandet. Så har man i

vissa länder anställt experter av ovan antytt slag icke blott i utrikesdepartementen,

utan också i andra ministerier och i ämbetsverken. Vidare

finnes det i åtskilliga länder hela institut, som hava till uppgift att bearbeta

ämnen, fallande inom dessa rättsområden. Man skulle kunna tänka

sig, att man även i vårt land upprättade ett institut för gynnande av

studier på detta område, vare sig dess medlemmar slutligen komme att

tillhöra institutet såsom ordinarie medlemmar eller saken ordnades på annat

sätt. Man skulle kunna prisbelöna skrifter och giva stöd åt vissa forskningsuppgifter

o. s. v.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning rörande vidtagande av lämpliga

åtgärder till befrämjande av vetenskaplig forskning och undervisning

i ifrågavarande ämnen samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen må kunna föranleda.

Stockholm den 8 augusti 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.