Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i förordningen angående utvidgad näringsfrihet.

1914-08-11 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 B:141, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i förordningen angående utvidgad näringsfrihet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 141.

1

Nr 141.

Uppläst och godkänd i första kammaren den 11 augusti 1914- j » »i andra kammaren den 11 augusti 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungi.

Maj:ts proposition angående vissa ändringar i förordningen

angående utvidgad näringsfrihet.

(Lagutskottets utlåtande nr 18.)

Till Konungen.

Genom en den 23 maj 1914 dagtecknad proposition, nr 56, liar

Eders Kung! Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet, begärt riksdagens yttrande över följande förslag

till förändrad lydelse av §§ 26 och 31 i förordningen angående utvidgad

näringsfrihet:

§ 26.

Mom. 1. På särskild prövning av Kungl. Maj:t eller, i fall som

avses i mom. 3 av denna §, av överståthållarämbetet eller Kungl. Maj :ts

befallniugshavande skall bero, om utländsk man eller kvinna må bär i

riket idka handels- eller fabriksrörelse, hantverk eller annan hantering.

Utlännings ansökning om Kungl. Maj:ts tillstånd till utövande av

näring skall, innefattande uppgift på den stad eller ort å landet, dar

rörelsen eller lianteringen må idkas, göras i Stockholm hos överståthållarämbetet

och i andra orter hos Kungl. Maj:ts befallnmgshavande med

bifogande av , „ ., ,

a) betyg att den sökande är myndig och ägor god Irejd samt

b) vederhäftig borgen eller annan säkerhet för utskylder till staten

och kommunen under tre år.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 11 sand. 12 käft. (Nr 1-11 — 144.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 141.

Sedan ytterligare upplysningar om den sökande, där sådana finnas

nömga, ävensom vederbörandes förklaringar blivit infordrade, har överståthållarämbetet

eller Kungl. Maj:ts befallningshavande att med eget

utlåtande insända samtliga handlingarna till finansdepartementet.

Mom. 2. Ej må utlänning, även om han undfått tillstånd till utövande

här i riket av handel eller annan näring, idka gårdfarihandel,

som i § 9 mom. 4 avses, eller användas såsom biträde vid dylik handel,

vare sig den sker för svensk eller utländsk mans räkning.

Ej heller må utlänning, även om han undfått tillstånd som nyss är

sagt, verkställa realisation, som avses i § 9 mom. 3, eller användas som

biträde vid dylik försäljning, vare sig den sker för svensk eller utländsk

“ana räkning, utan^ att Kungl. Maj:t på grund av ingången traktat

därtill giv it lov. Sådant lov sökes av utlänning i enahanda ordning,

som i inom. 1 av denna § sägs; och gälle i övrigt härom i tillämpliga

delar de föreskrifter, som i § 9 äro meddelade.

Mom. 3. Utlänning, som vill här i riket under kringresande eller

kringvandrande idka hantverk eller annan hantering, skall därtill söka

tillstånd, i. Stockholm hos överståthållarämbetet och i övriga orter hos

vungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där hanteringen är avsedd

att utövas; och böra de legitimationshandlingar, sökanden vill åberopa,

vid ansökningen fogas. r

Den ämbetsmyndighet, hos vilken ansökningen göres, pröve, huruvida

för den eller de orter, som ansökningen avser, behov av dylik hantenng

föreligger, så ock legitimationshandlingarnas innehåll samt i övrigt

. „ njmande omständigheter. Därest vid sådan prövning det sökta

tillståndet beviljas, skall i beviset därom intagas föreskrift om den tid,

tillståndet gäller, vilken tid ej må utsträckas utöver ett kalenderår, ävensom

fullständig beskrivning på sökandens utseende jämte uppgift om

sökandens ålder, födelseort, nationalitet samt senaste utländska boningsort;

och bör till polis- och kommunalmyndigheternas efterrättelse i länskungörelserna

införas tillkännagivande om det meddelade tillståndet.

•r om tillsänd, som enligt detta mom. meddelats, skall i huvudskrift

eller styrkt avskrift vid hanteringens utövande ständigt medföras

för att på anfordran uppvisas.

•u Ti!lstånd enHgt detta inom. kan av den myndighet, som meddelat

i Istandet, återkallas när helst skälig anledning därtill förekommer; dock

att återkallelse^ som bör införas i länskungörelserna, ej må träda i

kraft förr än den, som undfått tillståndet, av återkallelsen erhållit del.

År sökande missnöjd med överståthållarämbetets eller Kungl. Mai:ts

e a lmngshavandes beslut i ärende, som i detta mom. avses, må besvär

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 18. ®

över beslutet anföras hos kommerskollegium; och skola besvären, vid

talans förlust, till kommerskollegium ingivas före klockan tolv å trettionde

dagen efter det sökanden av beslutet erhållit del.

Över kommerskollegii beslut må ej klagan föras.

§ 81.

Idkar utan i vederbörlig ordning erhållet tillstånd utlänning handel

eller annat näringsyrke, eller överskrider han det tillstånd, honom meddelats

eller i övrigt felar mot de i denna förordning givna föreskrifter,

är han förfallen till böter enligt § 18; och må allmän åklagare av olovligen

till salu hållna varor eller, i fall varom i § 26 mom. 3 sags, av

redskap och verktyg, som användas vid olovlig hanterings utövande, till

säkerhet för gäldande av högsta bötesbeloppet, femhundra kronor, och

för ersättningar, som kunna den brottslige intill ett belopp av tvåhundra

kronor ådömas, anhålla, därest annan säkerhet därför icke ställes, sa

mycket som skäligen kan anses i värde motsvara högst sjuhundra kronor;

dock att, om sådant beslag må äga bestånd, åtal mot vederbörande

ofördröjligen skall anställas. . ..

Böter enligt denna § fördelas på enahanda sätt, som i § 2o ar sagt,

och gäller jämväl om böternas förvandling vad där stadgats.

Riksdagen får härmed anmäla, att riksdagen vid granskning av

propositionen icke funnit anledning till anmärkning eller erinran.

Stockholm den 11 augusti 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.