Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å kalciumnitrat

1914-06-27 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 B:17, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å kalciumnitrat

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 17.

och beträffande vilken rimligtvis kan uppstå tvekan, huruvida densamma

är av beskaffenhet att böra av Eders Kungl. Maj:t ensam bestämmas,

vederbörlig framställning skall till riksdagen avlåtas;

dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att fortfarande intill utgången

av år 1917 besluta beträffande de till den utrikes posttrafiken

hörande avgifter.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har blivit av riksdagen

bifallen, vilket riksdagen härmed får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva.

Stockholm den 27 juni 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 17.

Uppläst och godkänd i första kammaren den 27 juni 1914.

» » » i andra kammaren den 27 juni 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion

om upphävande av tullen å kalciumnitrat (norgesalpeter).

(Bevillningsutskottets betänkande nr 4.)

Till Konungen.

I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att tullfrihet

måtte införas för kalciumnitrat (norgesalpeter).

Kalciumnitrat, även kallad kalksalpeter eller norgesalpeter, kan liksom

andra slag av salpeter användas dels i jordbruket såsom kvävegödselmedel

och dels av industrien, t. ex. för tillverkning av dynamit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 17. «

och röksvagt krut. Norgesalpeter har emellertid, i likhet med det närbesläktade

ämnet chilesalpeter (natriumnitrat), huvudsaklig användning

som gödselmedel. På sätt i motionen erinrats tullbehandlas norgesalpeter

och chilesalpeter enligt skilda rubriker i tulltaxan. Norgesalpeter, som,

innan nu gällande tulltaxa den 1 december 1911 trädde i kraft, var

tullfri, hänföres numera till rubriken nr 1259 »kemiskt-tekniska preparat,

ei särskilt nämnda >, med tull av 15 procent av värdet, under det att

chilesalpeter enligt rubriken nr 1227 åtnjuter tullfrihet. För att råda

bot för det missförhållande, som synts ligga i anmärkta omständighet,

har i motionen föreslagits, att tullen å norgesalpeter måtte upp
hävas.

, . ^ .

Den stora och världsmarknaden fullständigt dominerande artikeln

på detta område är chilesalpeter. Världsförbrukningen därav torde uppgå

för närvarande till över två miljoner ton för år. Då denna artikel

med hänsyn till jordbrukets behov av gödselmedel är tullfri, torde det

finnas föga fog för att ett gödselmedel, som tillverkas i ojämförligt mindre

skala _ de nuvarande norska verkens kapacitet lär motsvara en årlig

produktion av omkring 80,000 ton — och därför i konkurrensavseende

icke bör hava på långt när samma betyeelse som chilesalpeter, skall

draga en tull av 15 procent av varuvärdet. Det torde vidare kunna

förutsättas, att ett upphävande av tullen skulle vara till gagn för vårt

lands jordbruksnäring särskilt i det avseendet, att tillgång till ytteiligare

ett gödelmedel, som i allmänhet visat sig lika förmånligt som chilesalpeter,

bör vara värdefull för jordbruket. Det har därför gällt att

tillse, huruvida eljest skäl kunna anses tala för bibehållande av tullen

å norgesalpeter.

Ur statsfinansiell synpunkt är denna tull utan betydelse, då dess

tillvaro så gott som utestängt all import. Det har emellertid ifrågasatts,

att tullen skulle kunna äga eu viss betydelse såsom skydd för den kväveindustri,

vilken för närvarande håller på att utvecklas i vårt land.

Härom hava upplysningar inhämtats, och enligt vad av dessa framgått

lär icke under förhandenvarande omständigheter något berättigat krav

på sådant skydd kunna uppställas. Det är nämligen världsmarknadens

pris å chilesalpeter, som, alldeles oavsett huruvida tull å norgesalpeter

förefinnes eller icke, reglerar priset jämväl å den inhemska kväveindustriens

produkter. . .

I betraktande av vad sålunda anförts, har riksdagen bitratt det i

motionen framställda förslaget; bestämmelse om den sålunda beslutade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 17.

tullfriheten för norgesalpeter torde böra inflyta i tulltaxerubriken nr

1227, där ehilesalpeter upptages såsom tullfri.

Riksdagen har alltså beslutat, att kalciumnitrat (norgesalpeter) skall

vara tullfri och att till följd därav rubriken nr 1227 i gällande tulltaxa

skall erhålla följande ändrade lydelse:

1227. Chilesalpeter (natriumnitrat); norgesalpeter (kalciumnitrat);

stassfurterkalisalter, ej särskilt nämnda, även raffinerade;

samt tomasfosfat och omalen s. k. tomasslagg fria.

Stockholm den 27 juni 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktieholaget 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.