Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående reglering av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena.

1914-08-29 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 B:184, Skrivelse till Konungen, angående reglering av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 184.

Nr 184.

Uppläst och godkänd i första kammaren den 28 augusti 1914.

» y> »i andra kammaren den 29 augusti 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående reglering av utgifterna

för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 63.)

Till Konungen.

Med anledning av de framställningar, som gjorts rörande utgifterna

för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena, får riksdagen

för Eders Kung!. Maj:t anmäla följande beslut.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

l:o) I den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,

avdelning: utgifter för kapitalökning, punkten 29, har Eders kungi. Maj:t

föreslagit riksdagen att för inköp av skogbärande eller till skogsbörd

tjänlig mark samt till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland

och Dalarna för år 1915 anvisa ett, anslag av 1,000,000 kronor.

Med anledning av väckta motioner anvisade 1911 års riksdag för

inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark ett belopp av

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 51 käft. (Nr 184.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

-"Riksdagens skrivelse Nr 184.

500,000 kronor. För samma ändamål beviljade därefter på av Kungl.

Maj:t gjorda framställningar 1912 års riksdag ett anslag av 800,000 kronor

för år 1913 och sistsagda års riksdag ett anslag av 1,000,000 kronor

för innevarande år. Under en följd av år hava dessutom för skogsinköp

disponerats köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar.

I nu förevarande framställning äskas anvisande av medel för ifrågavarande

ändamål för år 1915 till samma belopp som det för innevarande

år beviljade, varjämte föreslås, att de medel, som sålunda anvisas,

må, i likhet med vad som gäller beträffande ovan omförmälda

köpeskillingar, få användas icke blott till inköp av skogbärande eller

till skogsbörd tjänlig mark utan jämväl för inlösen av ströängar å

kronoparkerna i Norrland och Dalarna.

Då ifrågavarande framställning om anvisande av särskilda medel

för skogförvärv betecknar ett fortgående på den av riksdagen beträffande

statens skogspolitik redan inslagna väg samt riksdagen icke haft

något att erinra mot storleken av det för ändamålet ifrågasatta beloppet,

har riksdagen, som i likhet med departementschefen ansett någon

åtskillnad i fråga om användningssättet för ovanberörda köpeskillingar

och de särskilt anvisade medlen icke böra göras, för inköp av skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark samt till inlösen av ströängar

å kronoparkerna i Norrland och Dalarna för år 1915 anvisat ett anslag;

av 1,000,000 kronor.

Beträffande sättet för ifrågavarande medels anskaffande anmäler riksdagen

i annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

2:o) I punkten 30 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att för inköp och

iståndsättande av lägenheten Hedeberga inom Gällivare municipalsamhälle

till jägmästarbostad m. in. för år 1915 anvisa ett anslag av 25,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga medel

under innevarande år utanordna beloppet.

Förevarande framställning avser inköp och iståndsättande till jägmästarbostad

av en Baltiska trävaruaktiebolaget tillhörig fastighet i

Gällivare, vilken hembjudits kronan till ett pris av 16,500 kronor, vartill,

enligt uppgjorda kostnadsberäkningar, skulle komma ytterligare ett

belopp av 8,400 kronor för bekostande av nödiga reparationer och ombyggnadsarbeten.

Kostnaden för nu ifrågavarande jägmästarbostad

skulle sålunda belöpa sig till samma belopp, omkring 25,000 kronor, som

beräknats åtgå till revirförvaltarbostäder i vart och ett av Arjeplogs,

norra Lycksele och södra Lycksele revir, vartill riksdagen anvisat medel

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 184.

å extra stat för innevarande år. ■ Uti det nu ifrågasatta köpet ingår emellertid,

enligt uppgift, även ett stort tomtområde, varav kronan för närvarande

förhyr en del till vedupplag. Visserligen är manbyggnaden å

lägenheten något för stor såsom bostad och expeditionslokal åt en jägmästare,

men någon svårighet anses icke möta mot att uthyra eller på

annat sätt draga nytta av de rum, som, därest lägenheten upplåtes till

bostad åt endast en jägmästare, icke behöva tagas i anspråk av denne.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot det ifrågasatta inköpet

eller mot det därför och för lägenhetens iståndsättande beräknade

belopp eller i övrigt, har för inköp och iståndsättande av lägenheten

Hedeberga inom Gällivare municipalsamhälle till jägmästarbostad m. m.

för år 1.915 anvisat ett anslag av 25,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att förskottsvis av tillgängliga medel under innevarande år utanordna

beloppet.

3:o) I punkt 31 av ovannämnda avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att för inköp av ett tomtområde

vid Hoting för uppförande av bostad åt jägmästaren i Tåsjö

revir för år 1915 anvisa ett anslag av 2,500 kronor, med rätt för

Kung!. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga medel under innevarande

år utanordna beloppet.

I likhet med myndigheterna kan riksdagen icke finna det annat än

önskvärt och för revirets förvaltning fördelaktigt att ifrågavarande jägmästare

beredes bostad å en mera centralt belägen plats inom reviret

än den, där han nu är bosatt. Den till bostad nu ifrågasatta platsen, vilken

efter inlandsbanans framdragande torde komma att bliva en viktig

centralpunkt, har även synts riksdagen för ändamålet lämplig. På grund

härav har riksdagen, ehuru riksdagen funnit det av bolaget begärda

priset för tomtplatsen väl högt, för inköp av ifrågavarande tomtområde

vid Hoting lör uppförande av bostad åt jägmästaren i Tåsjö revir för

år 1915 anvisat ett anslag av 2,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att förskottsvis av tillgängliga medel under innevarande år utanordna

beloppet.

Statens utlåningsfonder.

Odlingsl&nefonden.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 35 av förenämnda

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att dels med
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 184.

giva, att under år 1915 ett belopp av 1,000,000 kronor må av Kung!.

Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden; dels ock till kapitalökning

för odlingslånefonden för år 1915 anvisa ett anslag av 450,000

kronor.

Del allt sedan odlingslånefondens bildande år 1883 lämnade medgivande,

att ett belopp av 1,000,000 kronor årligen finge såsom lån

disponeras från fonden, synes riksdagen böra lämnas även för nästkommande

år. Vid sådant förhållande och då riksdagen icke haft något att

erinra mot den av Eders Kung!. Maj:t äskade kapitalökningen, har

riksdagen

dels medgivit, att under år 1915 ett belopp av 1,000,000 kronor

må av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden;

dels ock till kapitalökning för odlingslånefonden för år 1915 anvisat

ett anslag av 450,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga anmäler riksdagen

i annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Egnahemslånet onden.

5:o) I punkt 36 av förevarande avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att

för år 1915 ett belopp av 7,500,000 kronor må av Kungl. Maj:t enligt

gällande bestämmelser disponeras såsom lån från egnahemslånefonden;

dels ock till kapitalökning för egnahemslånefonden för år 1915 anvisa

ett anslag av 5,200,000 kronor.

Beträffande den vid 1904 års riksdag bildade egnahemslånefonden

har från och med år 1908 sådan anordning träffats, att fonden — till

vilken från början ett bestämt belopp för viss tidsperiod beviljades —

i stället avvägts i syfte att kunna tillgodose ett visst årligt lånebehov,

som till och med år 1912 utgjorde fem millioner kronor, men från och

med år 1913 varit bestämt till sju och en halv millioner kronor. Utlåning

intill sistnämnda belopp synes riksdagen böra medgivas jämväl för

nästkommande år. Vid sådant förhållande och då riksdagen icke funnit

anledning till erinran emot den äskade kapitalökningen, vilken till följd

av inflytande amorteringar och innestående behållningar kunnat begränsas

till 5,200,000 kronor, har riksdagen

dels medgivit, att för år 1915 ett belopp av 7,500,000 kronor må av

Kungl. Maj:t enligt gällande bestämmelser disponeras såsom lån från

egnahemslånefonden;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 184.

dels ock till kapitalökning för egnahemslånefonden för år 1915

anvisat ett anslag av 5,200,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i annat

sammanhang sitt beslut därutinnan.

Fonden för fiskerinäringens befrämjande.

6:o) I punkt 37 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att under år 1915 ett belopp av 750,000 kronor må av Kungl.

Maj:t disponeras såsom lån från fonden för fiskerinäringens befrämjande;

dels ock till kapitalökning för samma fond under år 1915 anvisa ett anslag

av 100,000 kronor.

Till den år 1891 inrättade fonden för fiskerinäringens befrämjande

hava från och med år 1907 erforderliga medel anvisats av lånemedel

och avpassats så, att ett årligt lånebehov av 750,000. kronor skulle

kunna tillgodoses. Jämväl för år 1915 begäres nu medgivande till.utlåning

intill sistnämnda belopp, varav 550,000 kronor skulle, i likhet

med vad föregående åren skett, ställas till förfogande av Göteborgs

och Bohus län och återstående 200,000 kronor utlånas inom övriga län.

Enär i amorteringar under år 1915 beräknas inflyta omkring 650,000

kronor, skulle till kapitalökning för sagda år erfordras endast 100,000

kronor.

Då den lånerörelse, som bedrives ur ifrågavarande fond, allt framgent.

torde vara för fiskets utveckling behövlig, har riksdagen, som icke

funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning,

dels medgivit, att under år 1915 ett belopp av 750,000 kronor må av

Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från fonden för fiskerinäringens befrämjande;
dels

ock till kapitalökning för samma fond under år 1915 anvisat

ett anslag av 100,000 kronor.

Beträffande sättet för ifrågavarande medels anskaffande anmäler

riksdagen i annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Norrländska nyodlingsfondcn.

7:o) Vidare bär Eders Kungl. Maj:t under punkt 38 i förenämnda

avdelning i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att medgiva, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 184.

från och med år 1915 tillsvidare ett belopp av 300,000 kronor må enligt

gällande bestämmelser årligen disponeras såsom lån från norrländska

nyodlingsfonden.

Från och med år 1909 har ifrågavarande fond avsetts skola tillgodose

ett årligt lånebehov av 300,000 kronor. Enahanda medgivande

äskas nu jämväl för nästkommande år och tills vidare framgent. Enär

fonden vid 1913 års slut hade en odisponerad behållning av 155,000

kronor samt under år 1915 beräknas inflyta kapitalinbetalningar till

belopp av 165,000 kronor, skulle någon kapitalökning för denna fond

för år 1915 icke vara erforderlig.

Då ifrågavarande fond torde vara av stor betydelse för nyodlingens.

befrämjande i Norrland och Dalarne samt allt framgent erforderlig

till oförminskat belopp, har riksdagen medgivit, att från och med år

1915 tillsvidare ett belopp av 300,000 kronor må enligt gällande bestämmelser

årligen disponeras såsom lån från norrländska nyodlingsfonden.

Jordförmcdlingsfonden.

8:o) I punkt 39 av nämnda avdelning i statsverkspropositionen har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till kapitalökning för jordförmedlingsfonden

för år 1915 anvisa ett anslag av 200,000 kronor.

Under erinran att 1912 års riksdag medgivit, att Kungl. Maj:t

finge från och med år 1913 tills vidare, intill dess annorlunda kunde

vara bestämt, disponera jordfönnedlingsfondens samtliga kapitaltillgångar

till iörlagslån åt hushållningssällskap samt under viss förutsättning

åt aktiebolag och föreningar, vilka hade till uppgift att befrämja

förvärvandet av egna hem, har riksdagen, som icke haft något att erinra

mot beloppet av den för år 1915 äskade kapitalökningen, till

kapitalökning för jordförmedlingsfonden för år 1915 anvisat ett anslag

av 200,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga anmäler riksdagen

i annat sammanhang sitt beslut härutinnan.

Täckdikningslånefonden.

9:o) Eders Kung], Maj:t har i punkt 40 av ifrågavarande avdelning

av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 184. 7

till täckdikningslånefonden för år 1915 anvisa ett anslag av 200,000

kronor.

Med anledning av framställning av Kungl. Maj:t beslöt nästlidna

års riksdag, att en särskild fond benämnd täckdikningslånefonden skulle

inrättas, från vilken fond statslån Ange i mån av tillgång och intill

ett belopp av högst 200,000 kronor årligen tilldelas hushållningssällskap,

som förklarat sig villigt att utlämna täckdikningslån till mindre

jordbrukare. Under erinran att såsom kapitalökning till ifrågavarande

fond för innevarande år anvisats ett belopp av 200,000 kronor, och då

enahanda belopp torde erfordras såsom kapitalökning för nästkommande

år, har riksdagen såsom kapitalökning till täckdikningslånefonden för

år 1915 anvisat ett anslag av 200,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Lånefonden för inköp av ädla avelsston.

10:o) Under punkt 41 av nu ifrågavarande avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att såsom

kapitalökning för lånefonden för inköp av ädla avelsston för år 1915

anvisa ett anslag av 100,000 kronor.

Nästlidet års riksdag beslöt, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning

i ämnet, att en särskild fond skulle inrättas, benämnd lånefonden

för inköp av ädla avelsston, från vilken fond statslån finge

i mån av tillgång och intill ett belopp av högst 100,000 kronor årligen

tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att till jordbrukare

inom sällskapets område utlämna hästavelslån för inköp av dylika avelsston

och inom vars område ädel hästavel bedreves samt goda förutsättningar

för densamma funnes. Såsom kapitalökning till denna fond för

år 1914 anvisade riksdagen 100,000 kronor, vilket belopp nu äskas

jämväl för nästkommande år.

Då ifrågavarande fond behöver den begärda kapitalökningen för att

kunna tillgodose den av riksdagen medgivna högsta utlåningen, har

riksdagen såsom kapitalökning för lånefonden för inköp av ädla avelsston

för år 1915 anvisat ett anslag av 100,000 kronor att utgå av

andra statsinkomster än lånemedel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 184.

Allmän nyodlingsfond.

ll:o) I särskilda inom riksdagen väckta likalydande motioner

har hemställts, att riksdagen måtte för sin del besluta,

att en särskild fond å 300,000 kronor skall inrättas för befrämjande

av uppodling av jord i andra delar av landet än Norrland och

Dalarna, för vilken fond i mån av tillgång lån må tilldelas landsting

eller hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd

till mindre jordbrukare för uppodling av till åker lämplig

mark;

att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till

fonden för att tillsammans med fondens övriga tillgångar användas för

det med fonden avsedda ändamålet;

att fonden skall förvaltas av statskontoret;

att under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet

för år 1915 anvisa ett anslag av 100,000 kronor, att under benämning

»allmänna nyodlingsfonden», utgå av lånemedel;

samt att i fråga om erhållande och tillgodonjutande av lån ur fonden

skola gälla de allmänna villkor och bestämmelser, som äro fastställda

för norrländska nyodlingsfonden.

Till stöd för framställningen har anförts följande:

»I en samtidigt härmed avgiven motion hava undertecknade framhållit

den stora betydelsen av åtgärder till det svenska jordbrukets extensiva

utveckling. Vi hava hänvisat till, att under senare år den odlade

jordens tillväxt vore ytterst obetydlig och att, enligt prof. Sundbärgs

uttalande i »emigrationsutredningen», jordbrukets produkter från att

under 1870-talet hava fullt motsvarat landets behov, numera ge en brist

i förhållande till detta behov av i medeltal omkring 50 millioner kronor

årligen. I följd härav och då i Norrland finnas ofantliga odlingsmarker,

som ej ännu lagts under plog, hava vi i nämnda motion väckt förslag

om vissa ytterligare åtgärder till främjande av kolonisationen och uppodlingen

i Norrland.

Men även i andra delar av vårt land finnas betydande arealer, som

icke ännu blivit uppodlade. Med hänsyn härtill gäller det att tillse,

huruvida icke ytterligare åtgärder från det allmännas sida kunna vidtagas

för att stödja odlingsföretag, särskilt mindre sådana, i de mellersta

och södra delarna av landet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 184.

I förevarande hänseende tillåta vi oss till en början erinra om följande

åtgärder från statsmakternas sida, förutom bildande av odlingslånefonder,

till underlättande av avdikningar och frostminskningsföretag.

Från 1883 utgick statsmedel till »understödjande medelst anslag utan

återbetalningsskyldighet av sådana myrutdikningar och vattenavtappningar,

vilkas ändamål vore att minska frostländigheten för närliggande

bygd». Härefter anvisade riksdagen från och med år 1906 för nu berörda

ändamål två särskilda anslag, det ena under benämning »norrländska

avdikningsanslaget» och det andra under namn av »allmänna

frostminskningsanslaget». Det förra av dessa anslag avsåg understödjande

‘ medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar

och vattenavtappningar inom de 4 nordligaste länen, vare sig

ändamålet med företaget är uppodling av till åker eller äng lämplig

jord eller minskning av frostländighet. Det senare anslaget avsåg däremot

understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av sådana myrutdikningar och vattenavtappningar inom övriga delar av

riket, vilkas ändamål är att minska frostländigheten.

I en inom andra kammaren vid 1911 års riksdag väckt motion

(nr 22) hemställdes, att riksdagen måtte för år 1912 ställa till Kungl.

Maj:ts förfogande ett anslag av 300,000 kronor under benämning »allmänna

avdikningsanslaget» till understödjande medelst statsbidrag utan

återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar inom

övriga delar av riket med undantag av de fyra norrländska länen, vare

sig ändamålet med företaget vore uppodling av till åker eller äng lämplig

jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd; och

borde för bidrags erhållande samma villkor uppställas som då gällde

för norrländska avdikningsanslaget. Motionen avstyrktes av vederbörande

utskott, men bifölls, i enlighet med avgiveu reservation, av

andra kammaren, medan första kammaren följde utskottets förslag. Vid

gemensam votering blev emellertid det föreslagna anslaget för år 1912

av riksdagen anvisat. Efter förslag av Kungl. Maj:t till 1912 års riksdag

ersattes förut omförmälda »allmänna frostminskningsanslaget» med

»allmänna avdikningsanslaget». Etter successiva höjningar hava för ar

1915 anvisats under »norrländska avdikningsanslaget» ett belopp av

1,900,000 kronor och under »allmänna avdikningsanslaget» ett belopp

av 450,000 kronor.

Vidare må erinras, att efter Kungl. Maj:ts förslag till 1906 ars

riksdag eu särskild fond, under benämning »norrländska nyodlingsfonden»,

inrättats för befrämjande av uppodling av jord i Norrland och

Dalarna, från vilken fond i mån av tillgång lån må tilldelas lands
Bihang

Ull senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 5/ hiijl. (Br 184.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr ISA.

ring- eller hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna

låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling av till åker lämplig

mark. Fondens storlek bestämdes till 300,000 kronor, och fastställde

riksdagen följande allmänna villkor och bestämmelser för lån från fonden:

))l:o) Hushållningssällskap eller landsting, som önskar från ifrågavarande

fond erhålla lån för att därav utlämna låneunderstöd för ovannämnda

ändamål, ma därom före den 1 januari det år, då lånet är avsett

att erhållas, till landtbruksstyrelsen ingiva skriftlig framställning,

innehållande jämväl uppgift å ae odlingsföretag, för vilka låneunderstöd

blivit hos hushållningssällskapet eller landstinget sökta, samt belopp och

lånetid för varje särskilt låneunderstöd.

2:o) Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjorda framställningar

bevilja hushållningssällskap eller landsting lån från fonden;

åliggande det lantbruksstyrelsen att om beviljade lån meddela uppgift

till statskontoret.

3:o) b rån fonden beviljat lån skall återbetalas inom högst tio år

med lika kapitalbelopp varje år jämte upplupen ränta. Finnes lånebelopp

vara av hushållningssällskap eller landsting disponerat på annat

sätt än förevarande bestämmelser tillåta, skall detsamma, på yrkande av

lantbruksstyrelsen, av hushållningssällskapet eller landstinget omedelbart

återbetalas.

4:o)° För hushållningssällskap eller landsting beviljat lån från

fonden åtnjutes räntefrihet första året, under vilket lånet innehaves,

men därefter erlägges 3 procent årlig ränta å oguldet kapitalbelopp,

dock med skyldighet för hushållningssällskap eller landsting att, därest

förfallet kapitalbelopp icke inom föreskriven tid inbetalas, å det förfalhm

beloppet erlägga sex procent årlig ränta från förfallodagen, till

dess inbetalning sker. De, som av hushållningssällskap eller landsting

erhållit låneunderstöd, skola åtnjuta enahanda räntefrihet, som nyss är

stadgad, och må av dem icke fordras högre ränta än i detta moment

bestämts.

5:o) Låneunderstöd, som av hushållningssällskap eller landsting

meddelas, må utgöra högst 500 kronor och under inga förhållanden

uppgå till mer än hälften av den uppskattade odlingskostnaden.

6:o) Vid beräkningen av denna kostnad upptagas såväl själva

odlingsarbetet som den erforderliga dikningen, för så vitt ej statsbidrag

erhållits till densamma.

7:o) Plan och kostnadsförslag för nyodlingen skola vara uppgjorda

av lantbruksingenjör, länsagronom eller annan person, som hushållningssällskap

eller landsting därtill prövar kompetent, och skall denne även

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 184.

avgiva yttrande om markens lämplighet till åker med avseende på såväl

dess beskaffenhet som läge.

8:o) Hushållningssällskap eller landsting äger bestämma de närmare

villkoren för åtnjutande av dylikt låneunderstöd liksom ock tillse,

att det med beviljat låneunderstöd avsedda ändamål vinnes.

9:o) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap

eller landsting utbetala beviljat lån mot hushållningssällskapets eller

landstingets förskrivning därå.

10:o) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning

icke i rätt tid fullgöres, därom göra anmälan hos Kung!. Maj:t,

som då vill bestämma huruvida oguldet lånebelopp jämte ränta skall

före den fastställda amorteringstidens slut återbetalas.»

Liksom riksdagen år 1911 tog initiativ till bildande, efter mönstret

av norrländska avdikningsanslaget, av ett för andra delar av riket tillgängligt

allmänt avdikningsanslag, synes oss nu nödigt, att riksdagen

skapar en allmän nyodlingsfond för de delar av riket, som ej kunna

komma i åtnjutande av lån från norrländska nyodlingsfonden. Just en

fond av den art och med det användningssätt som norrländska nyodlingsfonden

skulle förvisso bliva av eu avsevärd betydelse för odlingsarbetets

främjande.

Obestridligt finnes även å mindre jordbruk i mellersta och södra

Sverige odlingsmark, som jordinnehavaren av brist på medel icke kan

bringa under plog. Särskilt i vissa trakter av berörda landsdelar behöves

för sådant ändamål stöd i form av lån.

Avdikningsanslagen äro, såsom benämningen anger, avsedda för

avdikningar, men ej för själva odlingen, och krävas, innan bidrag från

dem kunna erhållas, förarbeten och utredningar, som icke kunna verkställas

av vem som helst. De medel, som finnas tillgängliga för premiering

av småbruk och av odlingsföretag, äro icke heller tillräckliga.

Vi erinra härförutom, dels att de motioner i nu förevarande syfte,

som väckts vid riksdagarna 1909 och 1911 (nr 54 i l:a kammaren 1909

och nr 56 i samma kammare 1911), men ej lyckats tillvinna sig riksdagens

bifall, dels ock om förslag i ärendet väckta inom olika landsting

och föreningar av jordbrukare. Storleken av den fond, som vi anse böra

inrättas för att främja uppodling av jord i de delar av landet, som ej

erhålla lån från norrländska nyodlingsfonden, torde böra sättas till

300,000 kronor. Härav torde dock för år 1915 icke erfordras större

anslag än 100,000 kronor. Anslaget torde böra anvisas under utgifter

för kapitalökning och utgå av lånemedel. Fonden synes böra, liksom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 184.

den norrländska nyodlingsfonden, förvaltas av statskontoret. Villkoren

för lån nr denna fond torde böra vara desamma, som gälla för norrländska

nyodlingsfonden.»

Att kraftiga åtgärder av staten redan vidtagits för odlingens främjande

torde icke kunna förnekas. I sådant hänseende må först erinras

om den redan år 1883 bildade odlingslånefonden, från vilken årligen,

enligt riksdagens medgivande, ett belopp av 1,000,000 kronor må i

form av lån disponeras till understöd åt odlingsföretag. Jämsides härmed

hava sedan lång tid statsanslag anvisats till understödjande av myrutdikningar

och vattenavtappningar. Ifrågavarande anslag utgöras numera

av norrländska avdikningsanslaget, avsett för Norrland och Dalarna,

samt allmänna avdikningsanslaget, avsett för övriga delar av riket, båda

anslagen för understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar, vare sig ändamålet

med företaget är uppodling av till åker och äng lämplig jord

eller minskning av frostländighet för närliggande bygd. Norrländska

avdikningsanslaget har för år 1915 bestämts till 1,900,000 kronor och allmänna

avdikningsanslaget har för samma år upptagits till 450,000 kronor.

Statsbidrag från avdikningsanslagen kan emellertid erhållas endast

till själva vattenavledningen och avdikningen, men däremot icke till

odlingen. Odlingslånefonden är visserligen avsedd till understödjande

av odlingsföretag, men lån från densamma erhålles i allt fall icke till

större belopp än som motsvarar beräknade kostnaden för vattenavledningen

och avdikningen efter fråndrag av det bidrag, som möjligen

kan hava erhållits från avdikningsanslag. Dessutom är odlingslånefonden

företrädesvis avsedd för mera omfattande odlingsföretag och för

åtnjutande av lån från densamma, liksom ock av bidrag från avdikningsanslagen,

erfordras merendels vidlyftiga förarbeten och utredningar, vilka

icke så lätt kunna åstadkommas.

Dessa förhållanden föranledde inrättandet år 1906 av norrländska

nyodlingsfonden för främjande medelst lån på förmånliga villkor av

nyodling i Norrland och Dalarna. Genom tillkomsten av denna fond

har möjlighet beretts jämväl för mindre jordbrukare inom berörda delar

av riket att under enklare former erhålla bidrag av staten för utförande

av sådana mindre odlingsföretag, som i allmänhet förekomma vid

smärre jordbruk.

Några hjälpkällor för mellersta och södra Sverige, motsvarande

den norrländska nyodlingsfonden, förefinnas icke. Visserligen har

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 184.

13

riksdagen sedan en längre tid tillbaka till åtgärder för höjande av det

mindre jordbruket årligen anvisat medel på extra stat och i sådant

hänseende för år 1915 anvisat ett belopp av 270,000 kronor, men större

delen av detta anslag disponeras till åtgärder för främjande av det

redan befintliga jordbruket och endast 50,000 kronor därav är avsett

till understöd åt odlingsföretag. Då användandet av detta jämförelsevis

ringa odlingsanslag dessutom är begränsat till de allra minsta

jordbruken eller till brukare om högst 6 hektar jord, kan detsamma

givetvis icke tillmätas någon större betydelse.

Likväl finnes, såsom motionärerna ock påvisat, jämväl i mellersta

och södra Sverige icke obetydligt med odlingsbar jord, vilken ännu

icke blivit upptagen och vilken jordinnehavaren av brist på medel icke

kan bringa under plog. Den inom dessa delar av landet förekommande

oupptagna odlingsmarken torde ock företrädesvis vara att söka vid de

mindre jordbruken. Denna omständighet synes riksdagen utgöra ett

kraftigt skäl för att berörda landsdelar, inom vilka som bekant det övervägande

flertalet av vårt lands småbrukare och egnahemsinnehavare

äro att finna, må beredas samma möjligheter till statsunderstöd åt mindre

och medelstora odlingsföretag, som förefinnas beträffande Norrland och

Dalarna. Det torde nämligen böra betonas, att just dessa mindre och

medelstora odlingsföretag i södra och mellersta Sverige — för vilka

odlingslånefonden, enligt vad nyss sagts, icke kan anlitas — för närvarande

sakna varje möjlighet att komma i åtnjutande av statsunderstöd,

ehuru desamma uppenbarligen, i högre grad än de större företagen,

äro i behov därutav. Åven ur ren nationalekonomisk synpunkt

synes det riksdagen oriktigt, att möjligheterna till nyodling i mellersta

och södra Sverige — där dock jordbruket, tack vare kommunikationer

och avsättningsmöjligheter, har de största förutsättningarna — skola,

såsom för närvarande faktiskt är fallet, vara mindre än inom rikets

nordligare provinser.

Riksdagen finner sig därför böra bifalla motionärernas framställning

om vidtagandet av åtgärder från statens sida för beredande av

understöd åt mindre och medelstora odlingsföretag jämväl inom andra

delar av riket än Norrland och Dalarna. I likhet med motionärerna

anser riksdagen också, att samma former, som anlitats för åvägabringande

av dylikt understöd beträffande Norrland och Dalarna, även böra

här tillämpas och att alltså eu särskild fond bör för ändamålet bildas,

från vilken understöd kan beredas medelst lån på förmånliga villkor.

Storleken av det belopp, som årligen må böra medgivas till utlåning,

synes lämpligen kunna bestämmas till 300,000 kronor — samma belopp,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1911. 14 sand. 51 höft. (Nr 184.) 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 184.

som fastställts beträffande norrländska nyodlingsfonden —; dock att

för det första året icke torde behöva för ändamålet anvisas mer än

100,000 kronor. Enär i sammanhang med budgetreformen år 1911 bestämts,

att avkastningen av statens utlåningsfonder för framtiden skulle

uppföras såsom tillgång å riksstaten samt enahanda tillvägagångssätt

synes böra tillämpas jämväl beträffande den nu ifrågasatta fonden, torde

motionärernas förslag, att räntorna å de från fonden utlämnade lån

skulle ingå till fonden för att, jämte dennas övriga tillgångar, användas

för det med fonden avsedda ändamål, icke lämpligen låta sig genomföra.

Emellertid anser riksdagen någon ökning i anledning härav av ovannämnda

belopp icke vara erforderlig.

I likhet med motionärerna anser riksdagen lämpligt, att de för åtnjutande

av lån ur norrländska nyodlingsfonden stadgade villkor och

bestämmelser — för vilka motionärerna närmare redogjort — fastställas

att gälla även beträffande den nya fonden.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen beslutat,

dels att en särskild fond å 300,000 kronor skall inrättas för befrämjande

av uppodling av jord i andra delar av landet än Norrland

och Dalarna, för vilken fond i mån av tillgång lån må tilldelas landsting

eller hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd

till mindre jordbrukare för uppodling av till åker lämplig mark;

dels att fonden skall förvaltas av statskontoret;

dels att under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet

för år 1915 anvisa ett anslag av 100,000 kronor under

benämning »allmänna nyodlingsfonden»;

dels ock att i fråga om erhållande och tillgodonjutande av lån ur

fonden skola gälla de allmänna villkor och bestämmelser, som äro fastställda

för norrländska nyodlingsfonden, med den skillnad likväl, att

beloppet av den ränta, som skall erläggas å erhållet odlingslån, bestämmes

till fyra procent.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga anmäler riksdagen

i annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Stockholm den 29 augusti 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans boktr., 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.