Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående lånefond till understöd åt kommuner för inköp av skogsmark för varaktigt skogsbruk.

1914-08-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 B:185, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående lånefond till understöd åt kommuner för inköp av skogsmark för varaktigt skogsbruk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 185.

1

Nr 185.

Upplyst och godkänd i första kammaren den 28 augusti 1914.

» » » i andra kammaren den 29 augusti 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion

angående lånefond till understöd åt kommuner för inköp

av skogsmark för varaktigt skogsbruk.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 63.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen

måtte bevilja ett anslag av 5,000,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts

förfogande för att på de grunder och villkor, som Kungl. Magt katt

finna gott bestämma, utlämnas som lån till kommuner i och för inköp

av skogsmarker för varaktigt skogsbruk.

Till stöd för denna framställning har motionären åberopat följande:

»Då skogarna i allmänhet mer och mer förminskas i vårt land på

grund av den stora avverkning, som pågått och pågår, har man kommit

till insikt om att något bör göras, för att någon del av landets skogsmarker

måtte tillvaratagas för uthålligt skogsbruk. En del kommuner

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 52 höft. (Nr 185.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 185.

hava på allvar tagit denna fråga om hand och börjat ordna sin ekonomi

så, att om möjligt de i framtiden kunde förvärva skogsmark i syfte

att bedriva skogsodling och för detta ändamål åstadkomma sockenallmänningar

eller kommunalskogar.

Det skulle vara av mycket stort värde för vårt land, om genom

lämpliga åtgärder dylika allmänningsskogar i så stor omfattning som

möjligt kunde komma till stånd, och kommunerna där äga tillgång på

skog både för egna behov och till avsalu för beredande av inkomster

till bestridande av kommunala utgifter. De skulle lämna en säker

garanti för tillgodoseende av landets framtida virkesbehov och även

lämna ett betydande överskott för export och tillika utgöra ett manande

exempel för den enskilde skogsmarksägaren att väl vårda och sköta

sin skogsmark. En sådan åtgärd är väl värd de uppoffringar, som nu

kunna göras för dess förverkligande.

Skogarna hava den sista tiden anlitats mycket hårt. Det är endast

några få enskilda, som i någon män sparat på skogen. Det vore därför

mycket välbetänkt och fosterländskt handlat, om kommunerna litet

var sörjde för att komma i besittning av mark för skogsodling. Våra

förfäder hava lämnat ett stort arv efter sig i de stora skogar, som

funnits, men av oss avverkats. Det är vår plikt att göra något för våra

efterkommande släkten. Likasom vi på många områden skördat stora

fördelar av föregående släktens uppoffringar, så skulle våra efterkommande

få stora fördelar, om vi droge försorg om att en del av landets

skogsmark komme i det allmännas ägo under uthålligt skogsbruk. Vi

kunde på detta sätt i någon mån gottgöra, vad vi brutit, då vi anlitat

skogen för hårt på våra efterkommandes bekostnad.

I sina skogar har vårt land haft en rikedom, som de flesta andra

länder saknat, och som tillfört landet betydande inkomster. Och bevarandet

av skogens framtida bestånd är för oss av allra största vikt.

Om våra enskilda skogar hädanefter väl vårdas och så mycket av landets

skogsmarker som möjligt komme i det allmännas ägo för uthålligt

skogsbruk, skulle vårt land i skogarna få en säker och god inkomstkälla,

som skulle tillföra landet stora inkomster även för framtiden. Vårt

lands ekonomiska framtid kan till stor del komma att vila på dess

skogar.

Det är icke blott den i och för sig tillräckligt störa ekonomiska

delen av denna fråga, som bär bör tagas i betraktande, det är även

skogens inverkan på vårt lands klimat, varav vi alla hava fördel.

Så, som skogsavverkningen har bedrivits och fortfarande bedrives i

vårt land, gå ej avverkningen och tillväxten i jämna steg med varandra,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 185.

utan överavverkning pågår och vart land blir med varje år, som går,

mer och mer skogsfattigt. Naturen är dock en gång så danad i vårt

land, att detsamma alltjämt skall vara ävenledes ett skogbärande land.

Vi behöva skogen bland annat även därför, att vårt klimat genom den

måtte hållas mera sunt, milt och jämnt. Klimatet har en mycket stor

betydelse och inverkan på allt levande både å tillväxten, utvecklingen

och trevnaden såväl bland människorna som djuren och växterna. _ Därför

böra vi även taga hänsyn till skogens inverkan att bidraga till att

vi få ett gott, stärkande och hälsosamt klimat, och bör det även i sm

mån bidraga att mana staten till att understödja kommunernas intresse

och göra det möjligt för dem att förvärva sig skogsmarker för skogsodling.

För trävaruindustrien vore det även av stort värde, om man genom

bildande av allmänningsskogar bidroge att hålla vid makt tillgången av

lämplig skog för industrien. Under den senaste tiden har en mängd

snickerier och möbelfabriker uppstått i vårt land. Industriidkare hava

vid anläggandet av sina fabriker gjort upp sina beräkningar att hava

god tillgång på skog här i landet lör sina behov. För trävaruindustrien

är det ett livsvillkor att hava god tillgång på skog.

Det bör vara både i statens och det allmännas intresse, att så

många allmänningsskogar som möjligt komma att bildas, och att en

stor del av landets skogsmarker komme att läggas under uthålligt

skogsbruk. Jag behöver nog icke erinra om de mycket betydande. störa

penningsummor, skogarna under de senaste åren årligen ha\ a tillfört

och tillföra vårt land och den goda arbetsförtjänst, som uppkommit

genom skogarna. _

Den enskilde skogsmarksägaren med mindre areal skogsmark kan

nog icke åläggas att driva uthålligt skogsbruk. Det bör ligga i det

allmännas intresse. Statsmakterna hava genom antagande av lagen om

enskilda skogar bevakat det allmännas intresse hos den enskilde skogsmarksägaren,

så att denne icke får förfoga över sina skogsmarker som

han själv behagar. Skogsavverkningen får icke så bedrivas, att återväxten

äventyras, det måste sörjas för återväxten. Över honom vakai

en stark kontroll, om han icke ställer sig lagens föreskrift till efterrättelse.

Genast vidtagas lagliga åtgärder. Och skogsmarksägaren ar

ovillkorligen skyldig ställa sig denna lag till efterrättelse, som för honom

i många fall är mycket betungande.

Bildandet av stats- och allmänningsskogar är nog den bästa och

säkraste åtgärden att ordna skogshushållningen för ernående av ett

större och varaktigare skogskapital i vårt land. Man kan icke räkna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 185.

på några fullt tillfredsställande resultat av den privata skogshushållningen

på de mindre och medelstora jordbrukarnas skogsmarker, som

i allmänhet icke hava så stora områden. Dessa jordbrukare äro för

sina hemdjur mycket beroende av betet i sina skogsmarker, som de

icke kunna undvara utan stor saknad och förlust.

Fastän det finnes ett ganska stort intresse för bildandet av allmänningsskogar

i ett avsevärt antal kommuner, och en del kommuner redan

i handling visat sitt intresse för saken genom att avsätta medel för

bildande av en fond för detta ändamål, torde dock i alla fall under den

närmaste framtiden icke bliva några vidare inköp gjorda i brist på

medel, om icke staten träder hjälpande emellan och lämnar understöd

genom lån för inköp av skogsmarker.

Då staten bör hava intresse av att skogsallmänningar komma till

stånd och att så mycket skogsmark som möjligt blir lagd under uthålligt

skogsbruk, bör staten även visa sitt intresse genom att anslå

medel till en fond att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande, ur vilken

kommunerna kunde erhålla lån till inköp av skogsmark för kommunalskogar

i enlighet med av vederbörande närmare uppgjorda grunder och

villkor. Det bör icke bliva någon vidare uppoffring för staten, om den

lämnar lån till kommunerna för detta ändamål.

Ett större belopp torde nog vara behövligt, då det är fråga om en

lånefond, som skall omfatta landets alla kommuner, varur de kunde erhålla

lån. Man måste dock för närvarande begränsa denna begäran till

det minsta möjliga, förslagsvis 5,000,000 kronor. Någon risk att utlämna

dessa lån till kommunerna kan nog icke komma i fråga.

För att dessa lån skola bliva till fördel för kommunerna bör den

årliga räntan icke sättas högre än till exempel tre och en halv eller

högst fyra procent, och det upplånade kapitalet amorteras under en tid

av högst fyrtio eller femtio år. Storleken av den summa, kommunerna

skulle få låna ur denna fond, bör vara beroende av storleken av köpesumman

för den inköpta marken och de medel, kommunerna kunna

förfoga över för detta ändamål. Så att till exempel där fond finnes

till inköp av skogsmark, eller om kommunerna möjligen kunna få medel

från annat håll för samma ändamål, användas dessa först till avbetalning

och böra de sedan erhålla så stort lån ur lånefonden, som

erfordras för att betacka köpesumman, på det att kommunerna må sättas

i tillfälle att kunna skaffa sig skogsmark för skogsbruk.

Den skogsmark, som kommer att för här åsyftade medel inköpas

för kommunernas räkning eller med andra ord blivande kommunalskogar,

bör jämväl stå under kontroll, så att de skötas efter uppgjord

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 185. 5

plan och icke försäljas, utan bibehållas och vårdas av kommunerna själva

som deras egendom.»

Med insikt om den stora nationalekonomiska betydelsen för vårt land

av skogskapitalets bestånd hava statsmakterna särskilt under senare tiden

vidtagit åtgärder i flerahanda riktningar för skogarnas bebehållande och

utvecklande. Jämte det lagföreskrifter utfärdats i syfte att förhindra,

att avverkningen å enskildes skogar bedrives så, att återväxten uppenbart

äventyras, hava åtgärder vidtagits för att åt staten — hos vilken

givetvis den största omsorgen om skogens bestånd måste törutsättas

— förvärva mer och mer utav skogbärande eller till skogsbörd tjänlig

mark. Sålunda hava under eu lång följd av år köpeskillingarna för

försålda mindre kronoegendomar disponerats för skogsinköp, och under

de senare åren har dessutom riksdagen för samma ändamål under utgifterna

för kapitalökning anvisat anslag till avsevärda belopp, för innevarande

år uppgående till icke mindre än 1,000,000 kronor.

Förutom staten och enskilde tillhöriga skogar hava av ålder funnits

s. k. gemensamhetsskogar, nämligen bya-, sockne-, härads- och landsallmänningar,

vilka emellertid efter hand till största delen skiftats och

övergått i enskild ägo. Av de gamla häradsallmänningarna finnas dock

en del i behåll, och beträffande dessa förordnades, när på 1860-talet

nyare tidens åsikter om skogskapitalets värde vann insteg i lagstiftningen,

att de icke längre finge delas, utan skulle framgent antingen

stå under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning eller ock, under

vederbörande skogstjänstemäns uppsikt, förvaltas av delägarne efter

fastställd plan.

Ett ökat intresse för åstadkommande och utvecklande av dylika

gemensamhetsskogar synes på senare tiden hava uppstått. Enligt vad

riksdagen inhämtat hava sålunda ett icke ringa antal häradsallmänningar

väsentligen utvidgats genom inköp av mark för influtna medel av verkställd

vederbörlig avverkning å allmänningen. 1 skrivelse till Kungl.

Maj:t har 1904 års riksdag ock anhållit om utarbetande av bestämmelser

för beredande av möjlighet att få med allmänningen för framtiden

helt införliva mark, som blivit för nu omförmält ändamål inköpt.

Även inom de särskilda kommunerna kan spåras ett tilltagande

intresse för åstadkommande av för kommunerna gemensamma skogar,

s. k. kommunalskogar. Åtskilliga kommuner hava sålunda redan inköpt

skogsmark för detta ändamål och andra hava börjat avsätta medel

därtill. I förevarande motion föreslås nu, att medel skulle av riksdagen

beviljas, för år 1915 till ett belopp av 5,000,000 kronor, för bildande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 185.

av en särskild fond, varifrån statsunderstöd i form av lån på förmånliga

villkor skulle kunna beredas kommuner, som därav vore i behov, för

inköp av skogsmark till bildande av kommunalskogar.

Utvidgning av de redan befintliga och åstadkommande av nya

gemensamhetsskogar synes riksdagen ur skogsvårdssynpunkt av stor

betydelse. Detta anser riksdagen särskilt gälla beträffande kommunalskogar.

Enär kommunerna, i likhet med staten, hava en tillvaro, som

sträcker sig över flera generationer, måste nämligen förutsättning finnas

för att skogen i deras händer skall bliva föremål för en på uthållighet

beräknad hushållning. Men därjämte bör en insiktsfull skogsförvaltning

i kommunens hand, enligt riksdagens förmenande, hava ett fostrande

och välgörande inflytande på den enskilde skogsägaren, som icke

torde böra underskattas. Den kommunala skogsförvaltningen måste

nämligen helt naturligt i vida högre grad än statens skogshushållning

vara ägnad att väcka den enskildes uppmärksamhet och, om den bedrives

med insikt, även mäktigt bidraga till höjande av intresset för

en god skogsvård i allmänhet. På grund härav synes det vara ett

ganska viktigt intresse för staten att befordra uppkomsten av kommunalskogar

och det torde därför ock, enligt riksdagens mening, kunna

tagas under allvarligt övervägande, huruvida icke staten genom beredande

av lånebidrag åt kommunerna till inköp av skogsmark för bildande

av kommunalskogar, även direkt borde understödja skogsvården

på detta område.

Förevarande fråga har också redan tidigare varit föremål för riksdagens

uppmärksamhet. Med anledning av väckt motion i ämnet begärde

nämligen 1904 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t, att Kungl.

Maj:t måtte låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser,

som kunde finnas erforderliga och lämpliga för att bereda

kommuner, korporationer, byalag samt stiftelser och fonder, som avse

allmänt ändamål, möjlighet att genom inköp av skogsmark eller annorledes

bilda, bibehålla och utvidga gemensamhetsskogar. Frågan härom

är för närvarande under utredning av den s. k. skogslagstiftningskommittén.

Då sålunda frågan om kommunalskogarnas organisation på grund

av riksdagens berörda skrivelse för närvarande är föremål för utredning,

har riksdagen icke kunnat bifalla motionärens förslag, att riksdagen

skulle, utan avvaktan på resultatet av denna utredning, omedelbart anvisa

medel till understöd för bildandet av dylika skogar. Däremot har riksdagen

ansett sig böra avlåta en skrivelse till Eders Kungl. Maj:t med begäran om

utredning i motionens syfte. I 1904 års riksdagsskrivelse förutsattes näm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 185.

ligen icke, att statsbidrag skulle kunna ifrågakomma för bildande av

kommunalskogar, icke heller ifrågasattes utredning i sådant syfte. Riksdagen,

som emellertid ansett det böra ifrågasättas, huruvida icke staten,

som av omsorg för skogskapitalets bevarande själv i stor utsträckning

inköper skogsmark, av samma skogspolitiska skäl även borde bereda

kommuner, som därav vore i behov, understöd för åstadkommande av

kommunalskogar, anser under alla förhållanden denna fråga böra närmare

undersökas, vilket lämpligen torde böra ske i samband med ovannämnda,

för närvarande pågående lagstiftningsarbete rörande gemensamhetsskogar.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t måtte, i samband med den nu pågående utredningen för

utarbetande av lagstiftning rörande gemensamhetsskogar, jämväl låta

verkställa utredning i fråga om behövligheten och lämpligheten av

åtgärder från statens sida för beredande av understöd åt kommuner för

bildande av kommunalskogar, samt att för riksdagen framlägga det

förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 29 augusti 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.