Sök i Ratio Lex

Riksdagens skrivelse Rfr 1.89

1914-08-21 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 B:189, Riksdagens skrivelse Rfr 1.89

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Rfr 1.89.

1

Nr 189.

Uppläst och goclkänd i första kammaren den 21 augusti 1914.

» » »i andra kammaren den 21 augusti 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

Maj:ts ''proposition med förslag till lagar om ändrad

lydelse av §§ 3, 10, 57 och 58 i förordningen om

kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1802 och om

ändrad lydelse av § 2 mom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ 40

och 41 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

den 23 maj 1862 och till lag om ändrad lydelse av

§ 2 mom. 6, §§ 16 och 52 samt § 58 mom. 2 i förordningen

om landsting den 21 mars 1862 ävensom

införande i § 2 i sistnämnda förordning av tillagda mom.

7, 8 och 9.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 och memorial nr 23.)

Till Konungen.

Genom en den 12 juni 1914 dagtecknad proposition, nr 160, liar

Eders Kungl. Maj: t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för nämnda dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

a) lag om ändrad lydelse av §§ 3, 10, 57 och 58 i förordningen

om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862;

b) lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ 40

och 41 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj

1862; och

Bihang till senare riksdagms protokoll 1914. 14 sand. 55 käft. (hr 189.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 189.

c) lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 6, §§ 16 och 52 samt §

58 mom. 2 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 ävensom

införande i § 2 i samma förordning av tillagda mom. 7, 8 och 9.

De genom förevarande proposition framlagda lagförslagen har riksdagen

icke kunnat oförändrade godkänna, utan har riksdagen, som till

särskild behandling förehaft propositionen i vad den avser ändringsförslaget

rörande § 52 i förordningen om landsting, för sin del antagit

lagar av den lydelse, här nedan angives.

a) Lag

om ändrad lydelse av §§ 3, 10, 11, 13, 57, 58 och 74 i förordningen om

kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 3, 10, 11, 13, 57, 58 och 74 i

förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 3.

Medlem av stadskommun är en var, som där är mantalsskriven,

ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,

därstädes äger eller brukar fast egendom eller är för inkomst av kapital

eller arbete till allmän bevillning uppförd.

§ io.

För omyndig röstar vid allmän rådstuga förmyndaren eller, där

flera äro förmyndare, den, som dessa bland sig utse.

För jordbruksfastighet, för vilken arrendator enligt § 57 är skattskyldig,

röstar denne.

Ej må för samfälld egendom mer än en person talan vid allmän

rådstuga föra. bör bolag må bolaget eller dess styrelse och för

oskiftat bo delägarna i boet ombud utse.

För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning står,

ävensom i enahanda fall för fast egendom må ej röstas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

''Riksdagens skrivelse Nr 189.

3

§ 11-

Röstvärdet beräknas för en var röstägande i förhållande till den

sammanlagda inkomst, för vilken han enligt § 58 mom. 1 är pliktig

erlägga stadsutskylder, sålunda att honom tillägges:

för dylik — — — — — — fyratio röster.

§ 13-

Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blivit av prövningsnämnden

granskad, skall magistraten med ledning därav och på

grund av bestämmelserna i § 11 och § 58 mom. 1 upprätta en längd

över stadens röstägande medlemmar jämte det på en var av dem belöpande

rösttal. Förrän — — — — — inför magistraten företedda.

§ 57.

Skyldig att till de utgifter, som för kommunens gemensamma behov

böra enligt § 5 mom. 3 uttaxeras, lämna bidrag är eu var, som

inom kommunen, evad han därstädes bosatt är eller ej, äger fast egendom

eller brukar till allmän bevillning för sig taxerad jordbruksfastighet

eller därstädes är taxerad till allmän bevillning för inkomst. För sådan

fastighet, för vilken bevillning ej erlägges, skola stadsutskylder ej

påföras.

Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter bidraga,

som ovan är stadgad, åligger jämväl bolag.

Jordägare, som åt arrendator upplåtit jordbruksfastighet, är från

erläggande av stadsutskylder därför befriad, enär dessa utskylder enligt

mom. 1 i denna paragraf skola av brukaren erläggas.

Vad i denna paragraf stadgas om ägare av fast egendom gälle

jämväl innehavare av sådan egendom, där fastighctsbevillning tör egendomen

påföres denne.

§ 58.

Mom. 1. De i nästföregående paragraf omförmälda bidrag skola

såsom stadsutskylder av en var skattskyldig utgöras i förhållande till

hans inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och för

annan fastighet till fem kronor för varje fulla ett hundra kronor av

taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 189.

om inkomst av kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för

vilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd

erläggas.

I fråga om löntagare, som tillika innebar boställe, skall inkomst

av bostället, för vilket enligt ovan stadgade grunder stadsutskylder

utgöras, icke vid dessa utskylders påförande inräknas i lönen.

Personliga tjänstbarlieter, vilka inom en stad utgjorts efter förut

antagna grunder, må fortfarande, till dess annorlunda varder förordnat,

efter samma grunder utgöras.

Mom. 2. Där i lag eller allmän författning stadgat är, att viss

utskyld skall utgå efter annan än den i mom. 1 i denna paragraf bestämda

allmänna grund, eller att vissa från skattskyldighet till staden

eljest befriade invånare skola till fyllande av särskilda behov bidraga,

skall till efterrättelse gälla, vad i ty fall förordnat är. I övrigt må

avvikelse från sagda grund icke i annan mån ske än § 59 medgiver.

§ 74.

För att vinna bindande kraft skola stadsfullmäktiges ävensom

allmänna rådstugans beslut underställas Kungl. Maj:ts nådiga prövning

och fastställelse, då de angå:

a) ------------_-------

b) upptagande av lån; dock att underställning icke erfordras i fråga

om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda beloppet

av kommunens utan underställning skedda upplåning icke överstiger

skillnaden mellan, å ena sidan, eu tiondel av den sammanlagda inkomst,

för vilken enligt § 58 mom. 1 stadsutskylder skolat för sistförflutna

året utgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits

skola i stadskommunen anskaffas genom uttaxering; skolande i sistnämnda

summa icke inräknas de belopp, som avse folkskoleväsendet och uppfostran

åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn.

Kungl. Maj:ts — — — — — överlämna.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1914; dock skall i fråga

om arrende, varom avtal slutits före nämnda dag, vad §§ 10 och 57

innehålla rörande skattskjddigbet och rösträtt för arrendator av jordbruksfastighet

icke äga tillämpning, därest fastighetens ägare eller arrendatorn

genom företeende av arrendekontrakt eller annorledes styrker, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 189.

ägaren är pliktig att helt eller delvis svara för de för fastigheten utgående

stadsutskylder. Yppas mellan ägaren och arrendator^ tvist om vad i

nämnda hänseende gäller, skola stadsutskylderna påföras ägaren och

rösträtt utövas av denne, till dess berörda tvist blivit slutligen avgjor .

b) Lag

om ändrad lydelse av § 2 mom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ O, 30, 10 och 41 i

förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att § 2 mom. 1, § 8. mom. 1 samt §§ 9, SO,

40 och 41 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj

1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 2.

Mom. 1. Medlem av kommunen är eu var, som där är mantalsskriven,

ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,

därstädes äger eller brukar fast egendom eller är för inkomst

av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd.

§ 8.

Mom. 1. För omyndig röstar förmyndaren eller, där flera är o förmyndare,

den, som dessa bland sig utse. .

För jordbruksfastighet, för vilken arrendator enligt § 40 ar skattskyldig,

röstar denne.

Ej må för samfäld egendom mer än eu person rösträtt vid valet

utöva.'' För bolag må bolaget eller dess styrelse och för oskiftat bo

delägarna i detsamma ombud utse.

För näring eller rörelse, som under borgenärers förvaltning star,

ävensom i enahanda fall för last egendom må ej röstas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 189.

§ 9.

Röstvärdet skall för en var till deltagande i valet berättigad medlem

av kommunen beräknas i förhållande till den sammanlagda inkomst,

för vilken lian enligt § 41 mom. 1 är pliktig erlägga stadsutskylder,

sålunda att honom tillägges:

för dylik — — — — — — — — fyratio röster.

§ 30.

För att vinna gällande kraft skola stadsfullmäktiges beslut underställas

Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då de angå:

b) upptagande av lån; dock att underställning icke erfordras i fråga

om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda beloppet

av stadens utan underställning skedda upplåning icke överstiger

skillnaden mellan, å ena sidan, en tiondel av den sammanlagda inkomst

för vilken enligt § 41 mom. 1 stadsutskylder skolat för sistförflutna året

utgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits

skola i stadskommunen anskaffas genom uttaxering; skolande i sistnämnda

summa icke inräknas de belopp, som avse folkskoleväsendet och uppfostran

åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn;

e) förändring i gällande bestämmelser eller åtaganden, enligt vilka

kommunalutskylder skola utgå efter annan än den i § 41 mom. 1 bestämda

allmänna grund, ävensom påläggande av ny kommunalskatt efter

annan än sist omförmälda grund.

§ 40.

Skyldig att till de utgifter, som för kommunens gemensamma behov

böra uttaxeras, lämna bidrag är en var, som inom kommunen, evad

han därstädes bosatt är eller ej, äger fast egendom eller brukar till

allmän bevillning för sig taxerad jordbruksfastighet eller därstädes är

taxerad till allmän bevillning för inkomst. För sådan fastighet, för

vilken bevillning ej erlägges, skola stadsutskylder ej påföras.

Enahanda skyldighet att till kommunens gemensamma utgifter bidraga,

som ovan är stadgad, åligger jämväl bolag.

Jordägare, som åt arrendator upplåtit jordbruksfastighet, är från

erläggande av stadsutskylder därför befriad, enär dessa utskylder enligt

mom. 1 i denna paragraf skola av brukaren erläggas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 189.

Vad i denna paragraf stadgas om ägare av fast egendom galle

jämväl innehavare av sådan egendom, där fastighetsbevillning för egendomen

påföres denne.

Ämbets- eller tjänsteman, som vid svensk beskickning hos utländsk

makt är tjänstgörande, ävensom svensk konsul eller annan å utländsk

ort anställd tjänsteman skall, fastän mantalsskriven i Stockholm och

enligt bevillningsförordningen uppförd till allmän bevillning, vara fri

från skyldighet att för sina löneinkomster erlägga sådana kommunalutskylder,

om vilkas utgörande stadsfullmäktige besluta.

§ 41.

Mom. 1. De i nästföregående paragraf omförmälda bidrag skola

såsom stadsutskylder av en var skattskyldig utgöras i förhållande till

hans inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och för

annan fastighet till fem kronor för varje fulla ett hundra kronor av

taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga

om inkomst av kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för

vilket bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd

erläggas.

I fråga om löntagare, som tillika innehar boställe, skall inkomst av

bostället, för vilket enligt ovan stadgade grunder kommunalutskylder

utgöras, icke vid dessa utskylders påförande inräknas i lönen.

Mom. 2. Skall enligt lag eller författning eller enligt i laga ordning

fattat beslut, som dock icke i annan eller vidsträcktare mån, än

särskild författning sådant medgiver, må innebära påläggande av personlig

eller efter matlag utgående avgift, viss utskyld till staden utgöras

efter annan än den i mom. 1 i denna paragraf bestämda allmänna

grund, skall till efterrättelse gälla vad i ty fall förordnat eller beslutat är.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1914; dock skall i fråga

om arrende, varom avtal slutits före nämnda dag, vad §§ 8 och 40

innehålla rörande skattskyldighet och rösträtt för arrendator av jordbruksfastighet

icke äga tillämpning, därest fastighetens ägare eller

arrendator!! genom företeende av arrendekontrakt eller annorledes styrker,

att ägaren är pliktig att helt eller delvis svara för de för fastigheten

utgående stadsutskylder. Yppas mellan ägaren och arrendator!!

tvist om vad i nämnda hänseende gäller, skola stadsutskylderna påföras

ägaren och rösträtt för fastigheten utövas av denne, till dess

berörda tvist blivit slutligen avgjord.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 189.

c) Lag

om ändrad lydelse av § 2 mom. (i, § 16 samt § 58 mom. 2 i förordningen

om landsting den 21 mars 1862 ävensom om införande i § 2 i nämnda

förordning av tillagda mom. 7, 8 och 9.

Härigenom förordnas, att § 2 mom. 6, § 16 samt § 58 mom. 2

i förordningen om landsting den 21 mars 1862 skola erhålla följande

ändrade lydelse, ävensom att i § 2 i nämnda förordning skola införas

följande tillagda mom. 7, 8 och 9:

§ 2.

6. Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsman, som

skall för varje valkrets utses, så ock valkretsarnas fördelning i grupper

fastställes efter ovan angivna grunder av landstinget. Förslag till omförmälda

indelning skall till landstinget avgivas av Konungens befallningshavande.

7. Varda de förhållanden, vilka legat till grund för den fastställda

ordningen, så ändrade, att jämkning däri till följd av stadgandena i

mom. 1—4 här ovan påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig,

äge landstinget på Konungens befallningsliavandes förslag eller efter

inhämtande av dess yttrande, verkställa jämkningen; och skall, där ej

sådant fall är för handen som i mom. 8 första stycket eller mom. 9

andra stycket avses, jämkningen ske året innan val av landstingsmän

nästa gång äger rum inom endera av de i mom. 5 omförmälda valkretsgrupper.

Har vid jämkning i valkretsindelning område överförts från den

ena valkretsgruppen till den andra, och skola de näst därefter inträffande

val förrättas i den grupp, från vilken överföringen skett, skola vid

samma tid, som dessa val företagas, val förrättas jämväl i den eller de

till den andra årsgruppen hörande valkretsar, som må hava vid jämkningen

dit överförts eller där nybildats av det överförda området eller

del därav eller ock eljest berörts av områdets överföring, dock i sistnämnda

fall allenast såvida folkmängden i det överförda området uppgår

minst till tal, som enligt mom. 1 eller 4 berättigar till utseende av en

landstingsman, eller det antal landstingsmän, som skall för valkretsen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 189.

eller valkretsarna utses, är högre än det antal landstingsmän, som

före jämkningen utsetts för den eller de äldre valkretsar inom samma

årsgrupp, vilka berörts av områdets överföring. De landstingsmän och

suppleanter, som före jämkningen utsetts för nyssnämnda äldre valkrets

eller valkretsar, äga icke med sina befattningar fortfara längre än till

början av tjänstgöringstiden för de vid här stadgade val utsedda landstingsmän

och suppleanter.

Skola de näst efter sådan jämkning, som i föregående stycke sägs,

inträffande val förrättas i den valkretsgrupp, till vilken området överförts,

skola samtidigt val företagas jämväl i den eller de till den andra årsgruppen

hörande valkretsar, som av områdets överföring berörts, såvida

folkmängden i det överförda området uppgår minst till tal, som enligt

mom. 1 eller 4 berättigar till utseende av en landstingsman, eller ock

det antal landstingsmän, som skall för valkretsen eller valkretsarna

utses, är lägre än det antal landstingsmän, som före jämkningen utsetts

för den eller de äldre valkretsar inom samma årsgrupp, vilka berörts

av områdets överföring. De landstingsmän och suppleanter, som före

jämkningen utsetts för överförd valkrets eller för nyssnämnda äldre valkrets

eller valkretsar, äga icke med sina befattningar fortfara längre än

till början av tjänstgöringstiden för de landstingsmän och suppleanter,

som valts för den överförda valkretsen eller för valkrets eller valkretsar,

däri densamma uppgått, eller vid de i detta stycke stadgade val.

Förslag till jämkning i valkretsindelning, som av Konungens befallningskavande

avgives, skall, därest enligt den föreslagna jämkningen

område överföres från den ena årsgruppen till den andra, tillika innehålla

uppgift å de val, som med anledning därav skola enligt andra

eller tredje styckena av detta moment företagas, ävensom å de landstingsmän

och suppleanter, för vilka enligt samma stycken tjänstgöringstiden

inskränkes.

8. Har förordnande om stads inträde i landsting givits eller ock

beslut om utvidgning av stads område meddelats eller annat beslut

fattats, som föranleder att område överföres från ett landstingsområde

till ett annat, äge nästa lagtima landsting inom det landstingsområde,

dit överföringen skett, på Konungens befallningshavandes förslag eller

efter inhämtande av dess yttrande, verkställa den jämkning i valkretsindelningen,

som därav må föranledas.

Om folkmängden i det överförda området uppgår minst till tal, som

enligt mom. 1 eller 4 berättigar till utseende av en landstingsman, eller

om det antal landstingsmän, som efter sådan jämkning, som i nästföregående

stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen berörda

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 55 höft. (Nr 189.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Biksdagens skrivelse Nr 189.

valkretsar, är högre än det antal landstingsmän, som före jämkningen

utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall å

den för landstingsmannaval stadgade tid året efter det jämkningen verkställts

val företagas inom den eller de valkretsar, som må hava vid

jämkningen nybildats av det överförda området eller del därav eller

ock eljest berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsmän därstädes

i annat fall icke det året skulle äga rum.

Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke

företages, äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen

utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med

sina befattningar fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden för

de vid berörda val utsedda landstingsmän och suppleanter.

I fall, som i första stycket av detta moment avses, skall det förslag

till jämkning i valkretsindelning, som av Konungens befallningshavande

avgives, tillika innehålla uppgift å de val, som med anledning

av jämkningen skola enligt andra stycket företagas, ävensom å de

landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt tredje stycket tjänstgöringstiden

inskränkes.

9. Utträder stad ur landsting eller upphör på grund av införlivning

med stad eller av annan orsak område, som bildar egen valkrets,

att deltaga i landsting, äga de för staden eller valkretsen utsedda landstingsmän

och suppleanter icke med sina befattningar fortfara.

Har beslut om utvidgning av stadsområde meddelats eller annat

beslut fattats, som föranleder att område, som utgör del av en eller

flera valkretsar, upphör att deltaga i landsting, äge nästa lagtima landsting,

på Konungens befallningshavandes förslag eller efter inhämtande

av dess yttrande, verkställa den jämkning i valkretsindelningen, som

därav må föranledas.

Om folkmängden i område, som upphört att deltaga i landsting,

uppgår minst till tal, som enligt mom. 1 eller 4 berättigar till utseende

av en landstingsman, eller om det antal landstingsmän, som efter

sådan jämkning, som i nästföregående stycke sägs, skall utses för den

eller de av jämkningen berörda valkretsar, är lägre än det antal landstingsmän,

som före jämkningen utsetts för den eller de äldre valkretsar,

jämkningen omfattat, skall å den för landstingsmannaval stadgade tid

året efter det jämkningen verkställts val företagas inom den eller de

valkretsar, som berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsmän

därstädes eljest icke det året skulle äga rum.

Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke

företages, äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 189.

utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med

sina befattningar fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden

för de vid berörda val utsedda landstingsmän och suppleanter.

I fall, som i andra stycket av detta moment avses, skall det förslag

till jämkning i valkretsindelning, som av Konungens befallningshavande

avgives, tillika innehålla uppgift å de val, som med anledning

av jämkningen skola enligt tredje stycket företagas, ävensom å de

landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt fjärde stycket tjänstgöringstiden

inskränkes.

§ 16-

Tjänstgöringstid för landstingsman och suppleant är, där han icke

utsetts vid val/som ägt rum med anledning av bestämmelserna i § 2

mom. 7 andra och tredje styckena, mom. 8 andra stycket och mom. 9

tredje stycket, fyra år, räknade från och med den 1 september det år,

då valet skett. Av de landstingsmän och suppleanter, vilka väljas

första gången, efter det valkretsarnas indelning i grupper blivit jämlikt

§ 2 mom. 6 bestämd, skola dock, efter lottning, ena gruppens

samtliga landstingsmän och suppleanter utträda den 31 augusti andra

året efter valet. Lottningen anställes å lagtima landsting det år valet

ägt rum.

Landstingsman och suppleant, som utsetts vid val jämlikt nyss

åberopade bestämmelser i § 2 mom. 7, 8 och 9, äga tjänstgöra från

och med den 1 september det år, då valet skett, och till utgången av

tjänstgöringstiden för övriga, till samma valkretsgrupp hörande landstingsmän

och suppleanter.

Rörande landstingsmans- och suppleantbefattnings upphörande . i

vissa fall tidigare än ovan sägs stadgas i § 2 mom. 7 andra och tredje

styckena, mom. 8 tredje stycket och mom. 9 fjärde stycket.

§ 58.

2. Landstingets beslut, som i § 2 mom. 6, 7, 8 och 9 avses,

skall delgivas Konungens befallningshavande, som kungör det till

efterrättelse; dock att, därest beslutet avviker från vad för landstinget

föreslagits och finnes därutinnan icke vara lagligen grundat, befallningshavanden

har att hänskjuta frågan till Kungl. Maj:ts bestämmande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 189.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1914. De landstingsman

och suppleanter, yilka valts år 1912 för Brännkyrka och Nacka

socknars samt Saltsjöbadens köpings valkrets och för Karesuando tingslags

valkrets samt innevarande år för Arvidsjaurs tingslags valkrets,

äga med sina befattningar fortfara, de för förstnämnda två valkretsar

valda till den 1 september 1916 och de för Arvidsjaurs tingslags valkrets

utsedda till den 1 september 1918.

d) Lag

om ändrad lydelse av § 52 i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 52 i förordningen om landsting den

21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 52.

Konungens befallningshavande beslutar om avkortning och avskrivning

av landstingsmedel under de förutsättningar och i den ordning,

som stadgas om avkortning av bevillning för inkomst av kapital eller

arbete ävensom inkomst- och förmögenhetsskatt samt om avskrivning

av restförda utskylder och avgifter till kronan.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1914.

Stockholm den 21 augusti 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans boktr., 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.