Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående åtgärder för beredande av båttre vård i vissa fall åt barnsäng skvinnor jämte nyfödda barn.

1914-08-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 B:207, Skrivelse till Konungen angående åtgärder för beredande av båttre vård i vissa fall åt barnsäng skvinnor jämte nyfödda barn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 207.

1

Nr 207.

Uppläst och godkänd i första kammarenn den 26 augusti 1914.

» s » i andra kammaren den 26 augusti 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående åtgärder för beredande

av båttre vård i vissa fall åt barnsäng skvinnor jämte

nyfödda barn.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtanden nr 1 och 7.)

(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)

Till Konungen.

Inom riksdagen kava väckts motioner i syfte att dels bereda mindre

"bemedlade barnsängskvinnor jämte nyfödda barn tillfälle att vid tiden

omkring förlossningen erhålla tjänlig vård utom hemmet å för ändamålet

anordnad plats, dels i övrigt genom utgivande av ersättning för direkta

omkostnader vid förlossningar i hemmet — för barnmorska m. m. —

tillförsäkra mindre bemedlade barnsängskvinnor jämte nyfödda barn den

vård, som dessa till befordrande av släktets sundhet och hälsa behöva.

Ehuru genom de i lagen om arbetarskydd av den 29 juni 1912

intagna bestämmelser om beredande av ledighet åt i industriellt arbete

anställda kvinnor under viss tid före och efter barnsbörd samt genom

det av 1912 års riksdag på framställning av Eders Kungl. Maj:t beviljade

anslag till sjukkassor, som lämna moderskapsunderstöd i någon

mån hjälp beretts åt barnsängskvinnor i mindre goda ekonomiska omständigheter,

återstår dock enligt riksdagens mening härvidlag ett stort

fält för verksamhet från statens sida, i vars intresse det givetvis måste

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 63 käft. (Nr 207—208.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 207.

ligga att söka åstadkomma en tillfredsställande och snar lösning af hithörande

utan tvivel mycket betydelsefulla frågor. I likhet med motionärerna

har riksdagen trött sig finna, att spörsmålet om tillförsäkrandet

av en god vård åt obemedlade barnsängskvinnor och deras nyfödda barn

i främsta rummet bör vinna beaktande, då detta säkerligen äger stor

betydelse för såväl individen som hela vårt folk. Och då, såsom i motionerna

närmare framhållits, den vård, som under nuvarande förhållanden

ofta kommer de obemedlade barnsängskvinnorna till del, obestridligen

är otillfredsställande, har det, i betraktande av frågans vikt, synts

riksdagen som vore tiden inne för att i sagda avseende söka åvägabringa

mera betryggande förhållanden. Ej heller får i detta sammanhang förbises

den oroande omständigheten, att nativiteten i vårt land för närvarande

är synnerligen låg och väl sannolikt under en följd av år kommer att

så förbliva. Det lärer sålunda även av detta skal ligga särskild makt

uppå, att man på bästa möjliga sätt sörjer för vården av det antal individer,

som födas, för att genom danandet av kraftigare och livsdugligare

medborgare söka i någon mån ersätta vad som brister i avseende på

befolkningsmängden.

Till främjande av den med motionerna åsyftade bättre vården av ifrågavarande

kvinnor och deras späda barn hava motionärerna i första hand ifrågasatt

upprättande av s. k. barnbördshem i städerna och på landsbygden och i

andra hand anordnande av fri barnmorskehjälp och annan vård, då förlossning

sker hemma. Det synes emellertid riksdagen, som vore kravet på sistberörda

slag av vård det, som i främsta rummet borde tillgodoses. Det

torde nämligen i de flesta obemedlade familjer, såväl i städerna som

framför allt på landet, vara fallet, att hustrun före den väntade barnsbörden,

även med utsikt att få komma under sakkunnig behandling i

ett välordnat barnbördshem, likväl helst ser, att hon får tvärstanna i hemmet

och där föda sitt barn, i trots av de mindre gynnsamma förhållanden i

fråga om utrymme, bekvämlighet och lugn, hennes eget hem kan ha att

erbjuda. Hänsyn måste nämligen tagas till en sådan kvinnas vana vid

förhållandena i hemmet, hennes omtanke om man och barn, vilkas nödvändiga

behov under hennes frånvaro kunna bliva försummade, samt den

omständigheten, att för ett flertal kvinnor, särskilt av den jordbrakande

befolkningen, en barnsbörd i regel ej är förenad med större obehag eller

längre tids svaghet.

Hörande sättet, varpå en dylik vård i hemmen lämpligen kunde

ordnas, vill riksdagen först och främst i anslutning till vad motionärerna

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 207.

föreslagit framhålla betydelsen av fri barnmorskekjälp för obemedlade,

men även fästa uppmärksamhen på den stora vikten av att barnsängskvinnor

i obemedlade familjer vid barnbördstillfällen erhålla hjälp av

dugliga kvinnliga biträden, som kunna gå till banda ej blott vid vårdandet

av modern och hennes barn, utan även under hennes nedsatta

tillstånd vid hemmets behöriga skötsel i övrigt. Riksdagen vill jämväl

påpeka, hurusom enbart ekonomisk hjälp, enligt vad erfarenheten visat,

vid många tillfällen ej kan lända till åsyftat gagn, enär hustrun, i stället

för att med användande av moderskapsunderstödet sköta sig själv och

barnet samt njuta en nödvändig vila, av familjens bekymmersamma

ekonomi nödgas, så fort hennes krafter medgiva, lämna bädden och deltaga

i arbetet, ofta till obotlig skada för sig själv och hemmet. I sådana

fall torde hjälpen i form av ett dugligt kvinnligt biträde i hemmet

vara ovärderlig, något, varom för övrigt erfarenheten från andra länder

kan upplysa. Då denna form av hjälp jämväl torde vara förhållandevis

ej blott billig, utan även lätt att ordna, synes den förtjäna att framhållas.

Emellertid torde frågan om vården av obemedlade barnsängskvinnor

ej kunna lösas endast genom anordnande av bättre vård i hemmen.

Förhållandena kunna ju vara sådana, att vistelsen i hemmet av en eller

annan anledning är alldeles olämplig. Detta torde oftast blifva fallet i

industrisamhällen, där dels de arbetande kvinnorna på grund av arten

av sitt arbete i fysiskt avseende vanligen äro mindre väl rustade för att

lyckligt och lätt genomgå en förlossnings besvärligheter, och där förlossningen

ofta betecknar en fysiologiskt betänklig kris, dels ock en

del av de uti motionerna avsedda kvinnorna äro ogifta och sakna den

nödvändigaste hjälp och vård. För dessa slag av kvinnor torde vården

helst böra lämnas utom hemmen. Och den farhågan, att man genom

beredandet av bättre vård åt de ogifta mödrarna och deras barn skulle

på ett obehörigt sätt premiera de fria förbindelserna, torde äga lika litet

berättigande som den åsikten, att man genom försummande i detta avseende

av ifrågavarande kvinnor och deras späda barn skulle verka för

moralens höjande. Härom må emellertid råda vilken mening som helst,

med säkerhet kan dock sägas, att samhället är i stort behov av de individer,

som födas, och har förpliktelse att på bästa sätt sörja för vården

av såväl de utom äktenskapet födda späda barnen, som deras mödrar.

Att sålunda även frågan om införande i vårt land av barnbördshem i

någon form med snaraste bör komma under behandling synes riksdagen

uppenbart, i all synnerhet som vi i detta avseende torde stå efter flera

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 207.

av våra grannländer. Utan att kunna närmare ingå på frågan om sättet

för denna sist behandlade frågas lösning, vill riksdagen härvidlag endast

som sin åsikt framhålla, att, om dylika hem skola inrättas, de lämpligen

synas böra omhändertagas av landstingen att ordnas i samband med

dessas verksamhet för sjukvården inom länen. Ty, ehuru det förtjänar

betonas, att barnsbörden till sin natur i allmänhet icke kan räknas såsom

en sjukdom, torde det likväl enligt riksdagens mening ej kunna

bestridas, att vården av barnsängskvinnorna och de späda barnen i mångt

och mycket kräver vidtagandet av samma hygieniska och sanitära anstalter

som de vid sjukvården brukliga, och att dessas ombesörjande

lämpligen kan anförtros åt ett och samma organ, i detta fall landstingen,

med ekonomiskt understöd från såväl staten som kommunerna.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t — antingen i sammanhang med pågående utredning angående

införande av obligatorisk sjukförsäkring eller oberoende därav —

täcktes föranstalta om utredning, huruvida och i så fall vilka åtgärder

böra vidtagas för att i huvudsaklig överensstämmelse med vad här ovan

yttrats dels tillförsäkra mindre bemedlade barnsängskvinnor jämte nyfödda

barn den vård vid förlossningar i hemmet, som dessa till befordrande

av släktets sundhet och hälsa behöva, dels i övrigt bereda mindre

bemedlade barnsängskvinnor jämte nyfödda barn tillfälle att vid tiden

omkring förlossningen i händelse av behov erhålla tjänlig vård utom

hemmet å för ändamålet anordnad plats.

Stockholm den 26 augusti 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.