Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade villkor för lån från odlingslånefonden.

1914-08-29 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 B:243, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade villkor för lån från odlingslånefonden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 243.

1

Nr 243.

Uppläst och godkänd i första kammaren den 28 augusti 1914.

» » »i andra kammaren den 29 augusti 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående ändrade villkor för lån från odlingslånefonden.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 134.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 3 juli 1914 avlåten proposition, nr 226,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

godkänna följande i statsrådsprotokollet intagna förslag till villkor för

lån från odlingslånefonden, att gälla från och med år 1915:

Mom. 1. Från odlingslånefonden må av Kungl. Maj:t anvisas lån

till utförande av sådana vattenavlednings- och avdikningsföretag, vilka

avse odling av sänka trakter eller förbättring på annat sätt än genom

täckdikning av förut odlad åker eller äng eller vinnande av ny äng.

För varje företag, till vilket lån från odlingslånefonden sökes,

skall fullständig arbetsplan uppgöras av sakkunnig person och underställas

Kungl. Maj:ts prövning. Sådan arbetsplan bör tillika innefatta

dels utredning angående jordens naturliga beskaffenhet och större eller

mindre lämplighet för odling, dels uppskattning av det jordförbättringsvärde,

som beräknas skola vinnas genom vattenavlednings- och avdikningsBihang

till senare riksdagens protokoll 1314. 14 samt. 74 höft. (Nr 243.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 243.

arbetet, dels, i händelse odlingsarbete förekommer, särskild uppskattning

.av det jordförbättringsvärde, som beräknas skola härigenom vinnas, dels

och beräkning över kostnaderna såväl för vattenavledningen och avdikningen

som för odlingen, där sådan förekommer. _

Mom. 2. Lån från odlingslånefonden beviljas ej, med mindre

lantbruksstyrelsen vitsordar, att, så vitt styrelsen kan finna, laga hinder

mot företagets utförande ej förefinnes.

Mom. 3. Vederbörande, som erhåller lån från fonden, är underkastad

alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga

och nödiga.

Mom. 4. Lånet kan av Kungl. Maj:t bestämmas till hela det

belopp, vartill enligt den fastställda arbetsplanen kostnaden för vattenavledningen

och avdikningen efter avdrag för det bidrag, som för samma

företag eller samma område inom företag kan varda lämnat från norrländska

eller allmänna avdikningsanslaget, beräknas komma att uppgå,

dock med iakttagande, dels att kostnaden för tegdikning eller täckdikning

härvid ej må inräknas, dels ock att lånet ej må överstiga sjuttio

procent av det genom vattenavlednings- och avdikningsarbetet uppkommande

jordförbättringsvärde, som lantbruksstyrelsen anser sig kunna

vitsorda. Låntagaren skall genom kontant tillskott, materialier eller

annat bidrag bestrida vad till hela företagets fullbordande kan erfordras

utöver lämnat statslån och bidrag från något av nämnda anslag.

Mom. 5. Med den, som mot åtnjutande av lån från odlingslånefondeu

åtager sig ett arbetsföretag, skall skriftligt kontrakt i vederbörlig

ordning avslutas samt av lantbruksstyrelsen godkännas. Kontraktet

skall innefatta förbindelse för låntagare dels att, i noggrann överensstämmelse

med den fastställda arbetsplanen och under skyldighet att

därvid vara underkastad vederbörandes kontroll, påbörja och fullborda

såväl vattenavledningen och avdikningen som även odlingsarbetet inom

viss bestämd tid och dels att genom egna tillskott utgöra vad som kan

erfordras utöver statslånet och bidrag från något av ovannämnda anslag.

Mom. 6. För fullgörande av till företaget hörande odlingsarbete

skall ställas sådan säkerhet, som godkännes av lantbruksstyrelsen; skolande

denna säkerhet upphöra att gälla, så snart odlingsarbetet blivit avsynat

och godkänt.

Mom. 7. Sedan det i mom. 5 omförmälda kontrakt avslutats,

har lantbruksstyrelsen att därom underrätta statskontoret; varefter det

åligger statskontoret att ofördröjligen låta dels i allmänna tidningarna

dels ock genom Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande i länskungörelserna

införa kungörelse om odlingslånets beviljande, i vilken

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 243.

kungörelse de fastigheter, å vilkas ägor arbetsföretaget kommer att med

understöd av lånet utföras, skola uppgivas.

Mom. 8. Lånet må ej till någon del utbekommas, förrän arbetsföretaget

blivit börjat, men därefter få lånemedlen, efter hand och i mån

av arbetets fortgång, lyftas vid de tider, som finnas utsatta i kontraktet

eller särskilt blivit bestämda av lantbruksstyrelsen; dock med skyldighet

för vederbörande att efter utfående av den del av lånet, som enligt bestämmelse

i varje särskilt fall får lyftas på grund därav, att arbetet blivit

börjat, vid varje av de följande lyftningstiderna, innan ytterligare lånemedel

må utbekommas, hos statskontoret förete intyg av lantbruksstyrelsen,

att, enligt vad därstädes nöjaktigt styrkts, så mycket av arbetet blivit utfört,

som skäligen kan anses motsvara vad i förhållande till det beviljade

låneunderstödet belöper å vad som redan utbekommits av lånet; börande,

så vida icke Kungl. Maj:t med avseende å särskilda förhållanden prövar

skäligt annorlunda förordna, någon del av lånet innestå i statskontoret,

intill dess vattenavlednings- och avdikningsarbetet är avsynat och

godkänt.

Mom. 9. Lånen skola av statskontoret utbetalas antingen omedelbart

eller ock genom Kungl. Maj:ts vederbörande befällningshavande;

börande, innan större eller mindre del av beviljat lån utbetalas, hos

statskontoret företes:

a) om arbetets utförande, i enlighet med mom. 5, avslutat och godkänt

kontrakt;

b) behörigt intyg att arbetet är börjat;

c) till statskontoret eller order ställd, av statskontoret godkänd

skuldförbindelse, som skall innefatta vederbörandes åtagande att, intill

dess lånet, jämlikt kungörelserna den 13 juni 1845 och den 3 november

1848, blivit fördelat på de fastigheter, vilka skola ansvara för återbetalningen,

och fördelningen vunnit laga kraft samt på föreskrivet sätt antecknats

uti jordeboken, ansvara för lånets betalning ävensom för lyftade

statsmedels återbäring, i fall mot kontraktet brytes; och

d) av statskontoret godkänd borgen eller annan säkerhet för den

avgivna skuldförbindelsens uppfyllande.

Mom. JO. De låne- och säkerhetshandlingar, som för odlingslåns

utbekommande avlämnats till statskontoret, förbliva uti statskontorets

vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande ämbotsmyndigheter

kunna bliva i behov att begagna, på behörig rekvisition

utlämnas till dem.

Mom. 11. I händelse avvikelse, utan därtill erhållen vederbörlig

tillåtelse, skett från den fastställda arbetsplanen,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 243.

eller arbetet icke inom därför bestämd tid fullbordats, titan att

anstånd med detsammas utförande medgivits av lantbruk sstyrelsen,

eller statskontoret skulle finna den säkerhet, som jämlikt mom. 9

d) blivit ställd för den i mom. 9 c) omförmälda skuldförbindelse, icke

vidare nöjaktig, och ny säkerhet, som av statskontoret godkännes, icke

varder inom bestämd tid avlämnad,

eller den bestämda annuiteten icke varder i behörig tid erlagd,

ankommer på Kungl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning

av statslånet samt — därest ''icke lånet redan blivit fördelat på vederbörande

fastigheter och antecknat i jordeboken — återfordra vad av lånet

uppburits, att på en gång eller efter hand inbetalas till statskontoret

inom den tid, som bestämmes av Kungl. Maj:t.

Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig

ordning; och skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och

återburna medel jämväl erlägga fem procent årlig ränta från lyftningsdagen

till dess återbetalning sker.

Mom. 12. När det till ett med lån från odlingslånefonden understött

företag hörande vattenavlednings- och avdikningsarbete blivit slutligen

avsynat och av lantbruksstyrelsen godkänt, åligger det lantbruksstyrelsen

att härom meddela statskontoret underrättelse, varefter statskontoret

har att hos Kungl. Maj:ts vederbörande befallningskavande

göra framställning om lånets fördelning å de fastigheter, vilka skola

ansvara för dess återbetalning.

Mom. 13. Alla med lån från fonden utförda arbeten skola, så

länge någon del av lånet återstår ogulden, vederbörligen underhållas av

den eller dem det åligger.

Mom. 14. Å den av Kungl. Maj:t bestämda lånesumman beräknas

för de första tre åren från första lyftningsdagen icke någon ränta.

För näst därpå följande tre år beräknas å lyftade belopp tre och

sex tiondels procent årlig ränta, vilken vid dessa tre års slut lägges

till den beviljade lånesumman. Å det sålunda uppkommande beloppet

erlägges från och med sjunde året efter första lyftningsdagen, till dess

lånet blivit slutbetalt, en annuitet av sex procent, därav såsom ränta

räknas tre och sex tiondels procent å det oguldna kapitalbeloppet.

Sedan odlingslån blivit fördelat på vederbörande fastigheter och

antecknat i jordeboken, äger jordägare, som sådant önskar, att, oberoende

av det här ovan stadgade återbetalningssätt, när som helst under lånetiden,

sex månader efter hos statskontoret gjord uppsägning, inbetala

hela det på hans fastighet belöpande skuldbelopp, jämte all därå upplupen

ogulden ränta.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 243.

Mom. 15. I avseende på sättet och ansvarigheten för de i nästförestående

moment omförmälda inbetalningars verkställande böra ovan

åberopade kungörelser den 13 juni 1845 och den 3 november 1848 lända

till efterrättelse.

Mom. 16. Alla kostnader av vad beskaffenhet de vara må, som

i följd av erhållna lån föranletts för statskontoret, skola utan undantag

bestridas eller gottgöras av låntagaren.

Mom. 17. Intressenter i företag, vartill lån från fonden erhållits,

åligger att vid avslutandet av kontrakt om arbetets utförande överlämna

till lantbruksstyrelsen, för att i dess arkiv förvaras, bestyrkt

kopia av de gillade ritningarna för arbetet, ävensom bestyrkta avskrifter

av därtill hörande godkänt betänkande jämto kostnadsförslag.

Dessa ändrade villkor skola gälla från och med år 1915. De

skola därvid tillämpas även i fråga om tidigare beviljade lån, så vitt

angår åtgärder som beträffande sådana lån vidtagas efter 1915 års

ingång.

Gällande villkor för lån från odlingslånefonden finnas fixerade i

kungörelse av den 14 juni 1901, i vilken sedermera, på grund av beslut

av 1912 års riksdag, ändring skett genom kungörelse den 31 december

1912.

De ändringar uti berörda villkor, som av Eders Kungl. Maj:t nu

föreslagits, föranledas dels av Eders Kungl. Maj:ts uti statsverkspropositionen

till innevarande riksdag framlagda förslag om överflyttning till

lantbruksstyrelsen av handläggningen av de s. k. vattenavledningsärendena,

dels av Eders Kungl. ÄJaj:ts i proposition nr 124, till innevarande

riksdag framställda förslag om ändring uti gällande bestämmelser rörande

fördelning av odlingslån och dels slutligen utav vissa av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och lantbruksstyrelsen väckta förslag i fråga om

ändring av nu omförmälda villkor i syfte att vinna förenkling i arbetet

och lättnad för odlingslånesökande.

De ändringar, som betingats av Eders Kungl. Majt:s förstnämnda av

riksdagen redan godkända förslag om överflyttning till lantbruksstyrelsen

ensam av den förut på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen

gemensamt ankommande handläggningen av vattenavledningsärendena,

äro uteslutande av formell natur och föranleda icke någon

erinran från riksdagens sida. Riksdagen, som enligt skrivelse denna dag,

nr 236, godkänt det av Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 124 fram
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 243.

lagda förslaget angående ändring i gällande bestämmelser rörande fördelning

av odlingslån, bär följaktligen icke heller haft något att erinra

mot den i anledning av berörda förslag påkallade ändrade formuleringen

i vissa moment av gällande villkor för lån från odlingslånefonden.

Vad därefter beträffar de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt lantbruksstyrelseu gemensamt väckta ändringsförslag, avse dessa

åvägabringande av ändringar i två olika riktningar, nämligen dels ändring

i sådant syfte, att åt berörda ämbetsverk — eller, sedan till lantbruksstyrelsen

ensam överflyttats handläggningen av nu ifrågavarande

ärenden, åt sagda styrelse — skulle överlämnas befogenhet att medgiva

förlängning i arbetstiden för ett med odlingslån understött arbetsföretag,

dels ock viss ändring av bestämmelserna i fråga om den säkerhet, som

skall ställas för fullgörande av det med Kronan avslutade kontrakt om

odlingsföretag av nu ifrågavarande slag samt för de lyftade lånemedlens

återbäring, i händelse mot kontraktet brytes/-

Förslaget att till lantbruksstyrelsen skulle överlämnas den befogenhet

att medgiva förlängning i arbetstiden, som för närvarande är Kungl.

Maj:t förbehållen, har riksdagen funnit välbetänkt och lämpligt, enär en

sådan förändring skulle bidraga till ett snabbare avgörande av ärendena

samt en önskvärd förenkling av arbetet. Riksdagen har så mycket mindre

funnit betänkligheter böra möta mot deuna anordning, som dylik befogenhet

redan tillagts vederbörande ämbetsverk i fråga om arbeten, vartill understöd

utgår från de med odlingslånefonden likartade avdikningsanslagen,

samt några olägenheter av detta medgivande icke förmärkts.

Vidkommande den säkerhet, som skall ställas för det behöriga

fullgörandet av arbeten av nu ifrågavarande slag, hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt lantbruksstyrelsen föreslagit, att säkerheten för

kontraktets fullgörande samt för de lyftade statsmedlens återbäring, i

fall mot kontraktet brutits — vilken säkerhet enligt nuvarande bestämmelser

upphör att gälla först när arbetet i sin helhet och således ej

mindre vattenavlednings- och avdikningsarbetet än även odlingsarbetet

blivit avsynat och godkänt — i stället skulle upphöra att gälla, beträffande

vattenavlednings- och avdikningsarbetet — liksom för närvarande

— då detta arbete blivit avsynat och godkänt, men beträffande

odlingsarbetet så snart lånet genom laga kraftägande utslag fördelats

på den eller de fastigheter, som skola hava att svara för lånets återbetalning.

Med erinran, att det kunde anses ovisst, huruvida ansvar

att återbära lyftade statsmedel i händelse mot kontraktet brutits,

lagligen förelåge efter det medlen blivit genom vederbörligt fördelningsutslag

fördelade på respektive fastigheter, har emellertid departe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 243. 7

mentschefen framhållit, att den enda pålitliga utvägen att vinna rättelse

beträffande ett icke behörigen fullgjort odlingsarbete syntes vara att

vid domstol föra talan om vederbörandes förpliktande att fullgöra

arbetet enligt kontraktet. Vid sådant förhållande har departementschefen

icke ansett det tillrådligt att ifråga om själva odlingsarbetet eftergiva

den fordran på ställande av säkerhet för kontraktets fullgörande, som

för närvarande är föreskriven. Däremot har departementschefen ansett,

att säkerheten för kontraktets fullgörande, i vad avser fullbordande av

vatten avlednings- och avdikningsarbetet, borde utan tvekan kunna eftergivas,

alldenstund fördelningsutslag icke meddelas, förrän detta arbete

blivit fullbordat, avsynat och godkänt samt återfordringsmöjlighet i

detta fall sålunda alltid stode öppen så länge kontraktsbrott över huvud

kunde äga rum. Vidare har departementschefen funnit det önskvärt,

att den nyssnämnda ovissheten, huruvida återbäringsskyldighet förefinnes

jämvä1 efter fördelningsutslaget, måtte helt avlägsnas samt för den skull

föreslagit, att ifrågavarande betalningsansvar måtte bestämmas att upphöra

i och med att fördelningsutslaget vunnit laga kraft och fördelningen

antecknats i jordeboken.

? I likhet med departementschefen har riksdagen funnit betänkligneter

möta mot ett eftergivande av den säkerhet för odlingsarbetets

fullgörande, som enligt, nu gällande bestämmelser skall förefinnas, intill

dess detta arbete blivit fullbordat, avsynat och godkänt. Enligt riksdagens

förmenande ligger det stor vikt uppå, att kontraktet behörigen

fullgöres samt att det däri utfästa odlingsarbetet verkligen utföres. Dels

torde nämligen det allmännas intresse kräva, att den ifrågavarande

jorden, för vars odlande Kronan lämnat lån, verkligen blir uppodlad

och dels synes det med fog böra åligga staten att tillse, att icke

eventuella mteckningshavare, vilkas säkerhet minskats därigenom att

staten såsom odlingslånegivare . erhållit tyst förmånsrätt till betalning

framför inteckningshavarna, bliva lidande därigenom att odlingsarbetet

och därmed egendomens beräknade förhöjning i värde uteblir. Då någon

återbetalningsskyldighet icke efter fördelningsutslaget torde kunna utkrävas,

utan enda medlet att förmå vederbörande att fullgöra odlingsarbetet

synes vara vitesföreläggande eller arbetets utförande på jordägarens

bekostnad, torde säkerheten för detta arbetes utförande icke

böra eftergivas. Denna uppfattning har ock av riksdagen uttalats vid

flera föregående tillfällen.

Däremot synes icke något vara att erinra mot eftergivandet av

nu ifrågavarande säkerhet för kontraktets fullgörande, i vad avser fullbordandet

av vattenavlednings- och dikningsarbetet. Enär fördelnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 243.

utslag icke meddelas, förr än detta arbete blivit avsynat och godkänt,

står, såsom departementschefen ock anmärkt, återfordringsmöjligheten

här öppen så länge kontraktsbrott kan äga rum och för dylik återbetalning

skall, enligt gällande bestämmelser, särskild säkerhet ställas. Härtill

kommer, att någon omsorg om vederbörande inteckningshavares rätt,

för det fall lånet återfordras, på detta stadium icke är av nöden, enär

någon fördelning på jorden då icke ägt rum och någon med tyst förmånsrätt

jorden graverande förpliktelse följaktligen icke heller uppkommit.

På av departementschefen anförda skäl anser riksdagen vidare, att

den omtvistade återbäringsskyldigheten efter fördelningsutslaget bör,

såsom obehövlig, helt upphävas, och i sammanhang därmed ock nyss

nämnda särskilda säkerhet för lyftade statsmedels återbetalning begränsas

till denna tidpunkt.

Slutligen har riksdagen icke haft något att erinra mot de i Eders

Kungl. Maj:ts förevarande förslag i vissa andra avseenden vidtagna förtydliganden

och jämkningar uti nu omförmälda villkor, för vilka ändringars

innebörd departementschefen i statsrådsprotokollet närmare redogjort.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen med bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förevarande proposition antagit ovan intagna förslag till

villkor för lån från odlingslånefonden, att gälla från och med år 1915.

Stockholm den 29 augusti 1914.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.