Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade villkor för lån från odlingslånefonden.
1914-08-29 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1914 B:243, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade villkor för lån från odlingslånefonden.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 243.
1
Nr 243.
Uppläst och godkänd i första kammaren den 28 augusti 1914.
» » »i andra kammaren den 29 augusti 1914.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående ändrade villkor för lån från odlingslånefonden.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 134.)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 3 juli 1914 avlåten proposition, nr 226,
har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
godkänna följande i statsrådsprotokollet intagna förslag till villkor för
lån från odlingslånefonden, att gälla från och med år 1915:
Mom. 1. Från odlingslånefonden må av Kungl. Maj:t anvisas lån
till utförande av sådana vattenavlednings- och avdikningsföretag, vilka
avse odling av sänka trakter eller förbättring på annat sätt än genom
täckdikning av förut odlad åker eller äng eller vinnande av ny äng.
För varje företag, till vilket lån från odlingslånefonden sökes,
skall fullständig arbetsplan uppgöras av sakkunnig person och underställas
Kungl. Maj:ts prövning. Sådan arbetsplan bör tillika innefatta
dels utredning angående jordens naturliga beskaffenhet och större eller
mindre lämplighet för odling, dels uppskattning av det jordförbättringsvärde,
som beräknas skola vinnas genom vattenavlednings- och avdikningsBihang
till senare riksdagens protokoll 1314. 14 samt. 74 höft. (Nr 243.) 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 243.
arbetet, dels, i händelse odlingsarbete förekommer, särskild uppskattning
.av det jordförbättringsvärde, som beräknas skola härigenom vinnas, dels
och beräkning över kostnaderna såväl för vattenavledningen och avdikningen
som för odlingen, där sådan förekommer. _
Mom. 2. Lån från odlingslånefonden beviljas ej, med mindre
lantbruksstyrelsen vitsordar, att, så vitt styrelsen kan finna, laga hinder
mot företagets utförande ej förefinnes.
Mom. 3. Vederbörande, som erhåller lån från fonden, är underkastad
alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga
och nödiga.
Mom. 4. Lånet kan av Kungl. Maj:t bestämmas till hela det
belopp, vartill enligt den fastställda arbetsplanen kostnaden för vattenavledningen
och avdikningen efter avdrag för det bidrag, som för samma
företag eller samma område inom företag kan varda lämnat från norrländska
eller allmänna avdikningsanslaget, beräknas komma att uppgå,
dock med iakttagande, dels att kostnaden för tegdikning eller täckdikning
härvid ej må inräknas, dels ock att lånet ej må överstiga sjuttio
procent av det genom vattenavlednings- och avdikningsarbetet uppkommande
jordförbättringsvärde, som lantbruksstyrelsen anser sig kunna
vitsorda. Låntagaren skall genom kontant tillskott, materialier eller
annat bidrag bestrida vad till hela företagets fullbordande kan erfordras
utöver lämnat statslån och bidrag från något av nämnda anslag.
Mom. 5. Med den, som mot åtnjutande av lån från odlingslånefondeu
åtager sig ett arbetsföretag, skall skriftligt kontrakt i vederbörlig
ordning avslutas samt av lantbruksstyrelsen godkännas. Kontraktet
skall innefatta förbindelse för låntagare dels att, i noggrann överensstämmelse
med den fastställda arbetsplanen och under skyldighet att
därvid vara underkastad vederbörandes kontroll, påbörja och fullborda
såväl vattenavledningen och avdikningen som även odlingsarbetet inom
viss bestämd tid och dels att genom egna tillskott utgöra vad som kan
erfordras utöver statslånet och bidrag från något av ovannämnda anslag.
Mom. 6. För fullgörande av till företaget hörande odlingsarbete
skall ställas sådan säkerhet, som godkännes av lantbruksstyrelsen; skolande
denna säkerhet upphöra att gälla, så snart odlingsarbetet blivit avsynat
och godkänt.
Mom. 7. Sedan det i mom. 5 omförmälda kontrakt avslutats,
har lantbruksstyrelsen att därom underrätta statskontoret; varefter det
åligger statskontoret att ofördröjligen låta dels i allmänna tidningarna
dels ock genom Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande i länskungörelserna
införa kungörelse om odlingslånets beviljande, i vilken
3
Riksdagens skrivelse Nr 243.
kungörelse de fastigheter, å vilkas ägor arbetsföretaget kommer att med
understöd av lånet utföras, skola uppgivas.
Mom. 8. Lånet må ej till någon del utbekommas, förrän arbetsföretaget
blivit börjat, men därefter få lånemedlen, efter hand och i mån
av arbetets fortgång, lyftas vid de tider, som finnas utsatta i kontraktet
eller särskilt blivit bestämda av lantbruksstyrelsen; dock med skyldighet
för vederbörande att efter utfående av den del av lånet, som enligt bestämmelse
i varje särskilt fall får lyftas på grund därav, att arbetet blivit
börjat, vid varje av de följande lyftningstiderna, innan ytterligare lånemedel
må utbekommas, hos statskontoret förete intyg av lantbruksstyrelsen,
att, enligt vad därstädes nöjaktigt styrkts, så mycket av arbetet blivit utfört,
som skäligen kan anses motsvara vad i förhållande till det beviljade
låneunderstödet belöper å vad som redan utbekommits av lånet; börande,
så vida icke Kungl. Maj:t med avseende å särskilda förhållanden prövar
skäligt annorlunda förordna, någon del av lånet innestå i statskontoret,
intill dess vattenavlednings- och avdikningsarbetet är avsynat och
godkänt.
Mom. 9. Lånen skola av statskontoret utbetalas antingen omedelbart
eller ock genom Kungl. Maj:ts vederbörande befällningshavande;
börande, innan större eller mindre del av beviljat lån utbetalas, hos
statskontoret företes:
a) om arbetets utförande, i enlighet med mom. 5, avslutat och godkänt
kontrakt;
b) behörigt intyg att arbetet är börjat;
c) till statskontoret eller order ställd, av statskontoret godkänd
skuldförbindelse, som skall innefatta vederbörandes åtagande att, intill
dess lånet, jämlikt kungörelserna den 13 juni 1845 och den 3 november
1848, blivit fördelat på de fastigheter, vilka skola ansvara för återbetalningen,
och fördelningen vunnit laga kraft samt på föreskrivet sätt antecknats
uti jordeboken, ansvara för lånets betalning ävensom för lyftade
statsmedels återbäring, i fall mot kontraktet brytes; och
d) av statskontoret godkänd borgen eller annan säkerhet för den
avgivna skuldförbindelsens uppfyllande.
Mom. JO. De låne- och säkerhetshandlingar, som för odlingslåns
utbekommande avlämnats till statskontoret, förbliva uti statskontorets
vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande ämbotsmyndigheter
kunna bliva i behov att begagna, på behörig rekvisition
utlämnas till dem.
Mom. 11. I händelse avvikelse, utan därtill erhållen vederbörlig
tillåtelse, skett från den fastställda arbetsplanen,
4
Riksdagens skrivelse Nr 243.
eller arbetet icke inom därför bestämd tid fullbordats, titan att
anstånd med detsammas utförande medgivits av lantbruk sstyrelsen,
eller statskontoret skulle finna den säkerhet, som jämlikt mom. 9
d) blivit ställd för den i mom. 9 c) omförmälda skuldförbindelse, icke
vidare nöjaktig, och ny säkerhet, som av statskontoret godkännes, icke
varder inom bestämd tid avlämnad,
eller den bestämda annuiteten icke varder i behörig tid erlagd,
ankommer på Kungl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning
av statslånet samt — därest ''icke lånet redan blivit fördelat på vederbörande
fastigheter och antecknat i jordeboken — återfordra vad av lånet
uppburits, att på en gång eller efter hand inbetalas till statskontoret
inom den tid, som bestämmes av Kungl. Maj:t.
Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig
ordning; och skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och
återburna medel jämväl erlägga fem procent årlig ränta från lyftningsdagen
till dess återbetalning sker.
Mom. 12. När det till ett med lån från odlingslånefonden understött
företag hörande vattenavlednings- och avdikningsarbete blivit slutligen
avsynat och av lantbruksstyrelsen godkänt, åligger det lantbruksstyrelsen
att härom meddela statskontoret underrättelse, varefter statskontoret
har att hos Kungl. Maj:ts vederbörande befallningskavande
göra framställning om lånets fördelning å de fastigheter, vilka skola
ansvara för dess återbetalning.
Mom. 13. Alla med lån från fonden utförda arbeten skola, så
länge någon del av lånet återstår ogulden, vederbörligen underhållas av
den eller dem det åligger.
Mom. 14. Å den av Kungl. Maj:t bestämda lånesumman beräknas
för de första tre åren från första lyftningsdagen icke någon ränta.
För näst därpå följande tre år beräknas å lyftade belopp tre och
sex tiondels procent årlig ränta, vilken vid dessa tre års slut lägges
till den beviljade lånesumman. Å det sålunda uppkommande beloppet
erlägges från och med sjunde året efter första lyftningsdagen, till dess
lånet blivit slutbetalt, en annuitet av sex procent, därav såsom ränta
räknas tre och sex tiondels procent å det oguldna kapitalbeloppet.
Sedan odlingslån blivit fördelat på vederbörande fastigheter och
antecknat i jordeboken, äger jordägare, som sådant önskar, att, oberoende
av det här ovan stadgade återbetalningssätt, när som helst under lånetiden,
sex månader efter hos statskontoret gjord uppsägning, inbetala
hela det på hans fastighet belöpande skuldbelopp, jämte all därå upplupen
ogulden ränta.
5
Riksdagens skrivelse Nr 243.
Mom. 15. I avseende på sättet och ansvarigheten för de i nästförestående
moment omförmälda inbetalningars verkställande böra ovan
åberopade kungörelser den 13 juni 1845 och den 3 november 1848 lända
till efterrättelse.
Mom. 16. Alla kostnader av vad beskaffenhet de vara må, som
i följd av erhållna lån föranletts för statskontoret, skola utan undantag
bestridas eller gottgöras av låntagaren.
Mom. 17. Intressenter i företag, vartill lån från fonden erhållits,
åligger att vid avslutandet av kontrakt om arbetets utförande överlämna
till lantbruksstyrelsen, för att i dess arkiv förvaras, bestyrkt
kopia av de gillade ritningarna för arbetet, ävensom bestyrkta avskrifter
av därtill hörande godkänt betänkande jämto kostnadsförslag.
Dessa ändrade villkor skola gälla från och med år 1915. De
skola därvid tillämpas även i fråga om tidigare beviljade lån, så vitt
angår åtgärder som beträffande sådana lån vidtagas efter 1915 års
ingång.
Gällande villkor för lån från odlingslånefonden finnas fixerade i
kungörelse av den 14 juni 1901, i vilken sedermera, på grund av beslut
av 1912 års riksdag, ändring skett genom kungörelse den 31 december
1912.
De ändringar uti berörda villkor, som av Eders Kungl. Maj:t nu
föreslagits, föranledas dels av Eders Kungl. Maj:ts uti statsverkspropositionen
till innevarande riksdag framlagda förslag om överflyttning till
lantbruksstyrelsen av handläggningen av de s. k. vattenavledningsärendena,
dels av Eders Kungl. ÄJaj:ts i proposition nr 124, till innevarande
riksdag framställda förslag om ändring uti gällande bestämmelser rörande
fördelning av odlingslån och dels slutligen utav vissa av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och lantbruksstyrelsen väckta förslag i fråga om
ändring av nu omförmälda villkor i syfte att vinna förenkling i arbetet
och lättnad för odlingslånesökande.
De ändringar, som betingats av Eders Kungl. Majt:s förstnämnda av
riksdagen redan godkända förslag om överflyttning till lantbruksstyrelsen
ensam av den förut på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen
gemensamt ankommande handläggningen av vattenavledningsärendena,
äro uteslutande av formell natur och föranleda icke någon
erinran från riksdagens sida. Riksdagen, som enligt skrivelse denna dag,
nr 236, godkänt det av Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 124 fram
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 243.
lagda förslaget angående ändring i gällande bestämmelser rörande fördelning
av odlingslån, bär följaktligen icke heller haft något att erinra
mot den i anledning av berörda förslag påkallade ändrade formuleringen
i vissa moment av gällande villkor för lån från odlingslånefonden.
Vad därefter beträffar de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt lantbruksstyrelseu gemensamt väckta ändringsförslag, avse dessa
åvägabringande av ändringar i två olika riktningar, nämligen dels ändring
i sådant syfte, att åt berörda ämbetsverk — eller, sedan till lantbruksstyrelsen
ensam överflyttats handläggningen av nu ifrågavarande
ärenden, åt sagda styrelse — skulle överlämnas befogenhet att medgiva
förlängning i arbetstiden för ett med odlingslån understött arbetsföretag,
dels ock viss ändring av bestämmelserna i fråga om den säkerhet, som
skall ställas för fullgörande av det med Kronan avslutade kontrakt om
odlingsföretag av nu ifrågavarande slag samt för de lyftade lånemedlens
återbäring, i händelse mot kontraktet brytes/-
Förslaget att till lantbruksstyrelsen skulle överlämnas den befogenhet
att medgiva förlängning i arbetstiden, som för närvarande är Kungl.
Maj:t förbehållen, har riksdagen funnit välbetänkt och lämpligt, enär en
sådan förändring skulle bidraga till ett snabbare avgörande av ärendena
samt en önskvärd förenkling av arbetet. Riksdagen har så mycket mindre
funnit betänkligheter böra möta mot deuna anordning, som dylik befogenhet
redan tillagts vederbörande ämbetsverk i fråga om arbeten, vartill understöd
utgår från de med odlingslånefonden likartade avdikningsanslagen,
samt några olägenheter av detta medgivande icke förmärkts.
Vidkommande den säkerhet, som skall ställas för det behöriga
fullgörandet av arbeten av nu ifrågavarande slag, hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt lantbruksstyrelsen föreslagit, att säkerheten för
kontraktets fullgörande samt för de lyftade statsmedlens återbäring, i
fall mot kontraktet brutits — vilken säkerhet enligt nuvarande bestämmelser
upphör att gälla först när arbetet i sin helhet och således ej
mindre vattenavlednings- och avdikningsarbetet än även odlingsarbetet
blivit avsynat och godkänt — i stället skulle upphöra att gälla, beträffande
vattenavlednings- och avdikningsarbetet — liksom för närvarande
— då detta arbete blivit avsynat och godkänt, men beträffande
odlingsarbetet så snart lånet genom laga kraftägande utslag fördelats
på den eller de fastigheter, som skola hava att svara för lånets återbetalning.
Med erinran, att det kunde anses ovisst, huruvida ansvar
att återbära lyftade statsmedel i händelse mot kontraktet brutits,
lagligen förelåge efter det medlen blivit genom vederbörligt fördelningsutslag
fördelade på respektive fastigheter, har emellertid departe
-
Riksdagens skrivelse Nr 243. 7
mentschefen framhållit, att den enda pålitliga utvägen att vinna rättelse
beträffande ett icke behörigen fullgjort odlingsarbete syntes vara att
vid domstol föra talan om vederbörandes förpliktande att fullgöra
arbetet enligt kontraktet. Vid sådant förhållande har departementschefen
icke ansett det tillrådligt att ifråga om själva odlingsarbetet eftergiva
den fordran på ställande av säkerhet för kontraktets fullgörande, som
för närvarande är föreskriven. Däremot har departementschefen ansett,
att säkerheten för kontraktets fullgörande, i vad avser fullbordande av
vatten avlednings- och avdikningsarbetet, borde utan tvekan kunna eftergivas,
alldenstund fördelningsutslag icke meddelas, förrän detta arbete
blivit fullbordat, avsynat och godkänt samt återfordringsmöjlighet i
detta fall sålunda alltid stode öppen så länge kontraktsbrott över huvud
kunde äga rum. Vidare har departementschefen funnit det önskvärt,
att den nyssnämnda ovissheten, huruvida återbäringsskyldighet förefinnes
jämvä1 efter fördelningsutslaget, måtte helt avlägsnas samt för den skull
föreslagit, att ifrågavarande betalningsansvar måtte bestämmas att upphöra
i och med att fördelningsutslaget vunnit laga kraft och fördelningen
antecknats i jordeboken.
? I likhet med departementschefen har riksdagen funnit betänkligneter
möta mot ett eftergivande av den säkerhet för odlingsarbetets
fullgörande, som enligt, nu gällande bestämmelser skall förefinnas, intill
dess detta arbete blivit fullbordat, avsynat och godkänt. Enligt riksdagens
förmenande ligger det stor vikt uppå, att kontraktet behörigen
fullgöres samt att det däri utfästa odlingsarbetet verkligen utföres. Dels
torde nämligen det allmännas intresse kräva, att den ifrågavarande
jorden, för vars odlande Kronan lämnat lån, verkligen blir uppodlad
och dels synes det med fog böra åligga staten att tillse, att icke
eventuella mteckningshavare, vilkas säkerhet minskats därigenom att
staten såsom odlingslånegivare . erhållit tyst förmånsrätt till betalning
framför inteckningshavarna, bliva lidande därigenom att odlingsarbetet
och därmed egendomens beräknade förhöjning i värde uteblir. Då någon
återbetalningsskyldighet icke efter fördelningsutslaget torde kunna utkrävas,
utan enda medlet att förmå vederbörande att fullgöra odlingsarbetet
synes vara vitesföreläggande eller arbetets utförande på jordägarens
bekostnad, torde säkerheten för detta arbetes utförande icke
böra eftergivas. Denna uppfattning har ock av riksdagen uttalats vid
flera föregående tillfällen.
Däremot synes icke något vara att erinra mot eftergivandet av
nu ifrågavarande säkerhet för kontraktets fullgörande, i vad avser fullbordandet
av vattenavlednings- och dikningsarbetet. Enär fördelnings
-
8 Riksdagens skrivelse Nr 243.
utslag icke meddelas, förr än detta arbete blivit avsynat och godkänt,
står, såsom departementschefen ock anmärkt, återfordringsmöjligheten
här öppen så länge kontraktsbrott kan äga rum och för dylik återbetalning
skall, enligt gällande bestämmelser, särskild säkerhet ställas. Härtill
kommer, att någon omsorg om vederbörande inteckningshavares rätt,
för det fall lånet återfordras, på detta stadium icke är av nöden, enär
någon fördelning på jorden då icke ägt rum och någon med tyst förmånsrätt
jorden graverande förpliktelse följaktligen icke heller uppkommit.
På av departementschefen anförda skäl anser riksdagen vidare, att
den omtvistade återbäringsskyldigheten efter fördelningsutslaget bör,
såsom obehövlig, helt upphävas, och i sammanhang därmed ock nyss
nämnda särskilda säkerhet för lyftade statsmedels återbetalning begränsas
till denna tidpunkt.
Slutligen har riksdagen icke haft något att erinra mot de i Eders
Kungl. Maj:ts förevarande förslag i vissa andra avseenden vidtagna förtydliganden
och jämkningar uti nu omförmälda villkor, för vilka ändringars
innebörd departementschefen i statsrådsprotokollet närmare redogjort.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förevarande proposition antagit ovan intagna förslag till
villkor för lån från odlingslånefonden, att gälla från och med år 1915.
Stockholm den 29 augusti 1914.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1914.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.