Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen ävensom i särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar angående utgifter för kapitalökning, i vad dessa avse statens under civildepartementet hörande affärsdrivande verk.

1914-09-22 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 B:272, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen ävensom i särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar angående utgifter för kapitalökning, i vad dessa avse statens under civildepartementet hörande affärsdrivande verk.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 272.

i

Nr 272.

Uppläst och godkänd i första kammaren den 21 september 1914.

» » » i andra kammaren den 22 september 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen ävensom i särskilda till

riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar

angående utgifter för kapitalökning, i vad dessa avse

statens under civildepartementet hörande affärsdrivande

verk.

(Statsutskottets utlåtanden nr 16, 25, 40, 75, 76, 77 och 105.)

• Till Konungen.

Postverket.

l:o) Riksdagen vill till en början erinra därom, att, såsom i skrivelse

den 2 mars 1914 för Eders Kungl. Maj:t blivit anmält, förra riksdagen

innevarande år för år 1915 anvisat följande anslag till utgifter

för kapitalökning under postverket, nämligen

a. för inköp av inventarier för postverkets behov 300,000 kronor;

b. till uppförande å den ännu icke för centralpostkontoret i Stockholm

disponerade delen av postverkets tomt inom kvarteret Riddaren i

Stockholm, efter rivning av därå uppförda byggnader, av en tillbyggnad

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 90 käft. (Nr 272.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 272.

samt för vidtagande i sammanhang därmed av vissa förändringar å den

nuvarande posthusbyggnaden i samma kvarter 60,000 kronor;

c. till inköp av vissa tomter i TJddevalla samt uppförande därå av

posthusbyggnad, inrymmande jämväl lokaler för telegrafverkets behov,

115.000 kronor; samt

d. till uppförande å den postverket tillhöriga tomten i Norrköping

av ny posthusbyggnad, inrymmande jämväl lokaler för riksbankens behov,

200.000 kronor;

2:o) I den till riksdagen den 18 maj 1914 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under

titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet», beträffande postverket

föreslagit riksdagen dels medgiva, att för postverkets räkning

må inköpas ett område om 5,583,1 kvadratmeter av tomten nr 67 A i

Göteborgs stads tolfte rote för en köpeskilling ej överstigande 711,304

kronor 31 öre, dels ock för inköp av sagda område för år 1915 anvisa

ett anslag av 250,000 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t till inköp föreslagna tomten är avsedd för

uppförande av nytt centralposthus i Göteborg. Av den förebragta utredningen

synes otvivelaktigt framgå, att lokalerna för huvudpostkontoret

i Göteborg äro otillräckliga och kräva en avsevärd tillökning. Att

härför erfordras en helt ny byggnad synes ävenledes vara till fullo

ådagalagt. Och då den nuvarande posthustomten icke med fördel lärer

kunna användas för uppförande av nytt posthus, torde ingen annan

lösning stå till buds än att inköpa annan tomt, å vilken ny posthusbyggnad

kan uppföras.

Den nu till inköp föreslagna tomten synes riksdagen vara för det

därmed avsedda ändamålet välbelägen. De fördelar, som äro förenade

med tomtens nära grannskap till huvudbangården, komma visserligen

att minskas vid eu framtida förändring av bangård sförhållandena i Göteborg.

Men då det ej torde vara möjligt att uppskjuta lösningen av postliusfrågan

till dess jämväl bangårdsfrågan blivit avgjord samt i allt fall

den plats, dit centralbangården med största sannolikhet kommer att

flyttas, torde ligga alltför långt från stadens affärscentrum, för att centralpostkontoret

lämpligen skulle kunna förläggas till eller i närheten

av denna plats, anser riksdagen, att hänsynen till frågan om bangårdens

framtida förläggning icke bör få utgöra hinder för den nu föreliggande

frågans avgörande. För det fall att förflyttning av huvudbangården

i Göteborg framdeles kommer att ske och därest — såsom generalpoststyrelsen

ställt i utsikt — på grund därav särskilt bangårdspost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 272. 3 •

kontor kan komma att erfordras, synes det riksdagen böra tagas under

övervägande, huruvida icke dylikt kontor kan inrymmas i den blivande

järnvägsstationsbyggnaden.

Mot den kontrakterade köpeskillingen har riksdagen intet att erinra.

Beträffande grundförhållandena å den ifrågavarande tomten har riksdagen

från generalpostyrelsen erhållit meddelande, att styrelsen låtit verkställa

omfattande undersökningar, vilka givit till resultat, att grunden måste

anses vara medelgod efter förhållandena i Göteborg samt att grundens

beskaffenhet icke lägger hinder i vägen för uppförandet av en byggnad

utav de dimensioner, som i detta fall kunna ifrågakomma.

Ehuruväl något förslag till tomtens bebyggande ännu ej föreligger,

vill riksdagen redan nu, vidkommande disponerandet av det utrymme i

det blivande posthuset, vilket till en början icke kan bliva behövligt för

postverkets eget behov, uttala, att det av flera vägande skäl synes vara

mindre lämpligt att, såsom blivit ifrågasatt, upplåta dessa lokaler för

hotellrörelse. Däremot förefaller det riksdagen lämpligare att, såsom

redan med fördel tillämpats i avseende å centralposthuset i Malmö och

såsom jämväl avsetts i fråga om posthusbyggnaden i Norrköping, uthyra

de tills vidare för poströrelsen obehövliga lokalerna för affär sänd amål.

Då Eders Kungl. Maj:ts framställning i övrigt icke föranlett någon

erinran från riksdagens sida, får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

medgivit, att för postverkets räkning må inköpas ett område om 5,583,1

kvadratmeter av tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolfte rote för en

köpeskilling, ej överstigande 711,304 kronor 31 öre; dels ock för inköp

av sagda område för år 1915 anvisat ett anslag av 250,000 kronor.

Telegrafverket.

3:o) Såsom framgår av riksdagens förutberörda skrivelse den 2

mars 1914, bär förra riksdagen innevarande år för år 1915 anvisat,

a) till inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning

ett anslag av 400,000 kronor;

b) till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsen ett anslag

av 4,650,000 kronor; samt

c) till anordnande av telefonförbindelse mellan Gottland och fastlandet

ett belopp av 150,000 kronor.

4:o) I en den 10 juli 1914 till riksdagen avlåten proposition (nr 244)

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av stats
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 272.

rådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta anordnande av direkt telefonförbindelse mellan Sverige och

Tyskland, under förutsättning att tyska staten bestrider hälften av kostnaderna

av den för ändamålet erforderliga undervattenstelefonkabeln,

samt för ändamålet för år 1915 anvisa ett anslag av 325,000 kronor,

att utgå av lånemedel; dels medgiva, att nämnda undervattenskabel må,

i vad den avser Sveriges andel, i riket införas tullfritt; dels ock, under

förutsättning att det äskade anslaget beviljas, besluta, att de i 1915

års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel skola höjas med

325,000 kronor.

Frågan om öppnande av direkt telefonförbindelse mellan Sverige och

Tyskland har stått på dagordningen sedan några år tillbaka, och det

stigande intresset för förbindelsens åstadkommande har tillbakahållits

endast i avvaktan på ytterligare utveckling av tekniken på ifrågavarande

område. Då emellertid erfarenheten numera givit vid handen, att denna

teknik nått en sådan utveckling, att telefonsamtal tydligt kunna framföras

även på det avsevärda avstånd, varom här är fråga, synes tidpunkten

vara kommen att åvägabringa den önskade förbättringen i telefonförbindelsen

mellan de båda länderna.

Även om det skulle visa sig, att den föreslagna kabelanläggningen

icke komme att bliva en fullt så god affär för staten, som de av telegrafstyrelsen

gjorda beräkningarna ställt i utsikt — styrelsen har antagit

en medelavkastning av omkring 8 procent årligen — synes det

likväl riksdagen ur andra synpunkter vara av vikt, att anläggningen

kommer till stånd. Den stora betydelsen av en direkt kabelförbindelse

mellan Sverige och Tyskland för handeln och industrien ligger i öppen

dag. Vidare är det tydligt, att det för den svenska pressen måste innebära

avsevärda fördelar att komma i direkt telefonförbindelse med ett

sådant världscentrum som Berlin, och dessa fördelar komma ju indirekt

även den stora allmänheten till godo. För ett omedelbart beslut om

anvisande av medel för anläggningen i fråga talar slutligen den omständigheten,

att Tyskland för sin del redan beviljat medel för ändamålet.

Riksdagen, som ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning, har alltså dels beslutat

anordnande av direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland, under

förutsättning att tyska staten bestrider hälften av kostnaderna av den

för ändamålet erforderliga undervattenstelefonkabeln, samt för ändamålet

för år 1915 anvisat ett anslag av 325,000 kronor; dels ock medgivit, att

nämnda undervattenskabel må, i vad den avser Sveriges andel, i riket

införas tullfritt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 272.

5

Statens järnvägar.

5:o) I statsverkspropositionen den 18 maj 1914 bar Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att till utförande av nya byggnader och anläggningar

vid statens trafikerade järnvägar anvisa för år 1915 ett

belopp av 4,060,200 kronor, med rätt för "Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1914 av tillgängliga medel utanordna ett belopp

av 650,200 kronor.

Av ifvågavarande utav Eders Kungl. Maj:t äskade anslag äro

1,157,200 kronor avsedda för fullföljande av redan beslutade och påbörjade

arbeten, medan 2,903,000 kronor hänföra sig till förut ej beslutade

anläggningar. Av sistnämnda belopp äro avsedda att användas :

för husbyggnader: boställshus .......................

övriga byggnader .........

» spåranordningar............................................

» övriga anläggningar....................................

» större arbeten ................................................

» växel- och signalsäkerhetsanläggningar.,

» diverse arbeten ..........................................

S

........... 222,900: —

........... 279,400: —

........... 296,900: —

........... 174,800: —

......... 629,000: —

........... 800,000: —

.......... 500,000: —

amma 2,903,000: —

kronor,

))

5>

))

»

»

»

kronor.

Då riksdagen ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts i

förevarande punkt gjorda framställning, har riksdagen till utförande av

nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar anvisat

för år 1915 ett anslag av 4,060,200 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att förskottsvis redan under år 1914 av tillgängliga medel utanordna

ett belopp av 650,200 kronor.

6:o) Sedan 1913 års riksdag i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning för ombyggnad av Malmö statsbangård beviljat

ett anslag av 6,166,000 kronor samt därav för år 1914 anvisat

ett belopp av 200,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit

riksdagen att av det sålunda beviljade anslaget för år 1915 anvisa ett

belopp, att utgå av lånemedel, av 1,000,000 kronor.

Riksdagen har för fortsättande av arbetena med. ombyggnad av Malmö

statsbangård för år 1915 anvisat ett belopp av 1,000,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

jRiksdagens skrivelse Nr 272.

7:o) På grand av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen för inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa

järnvägsstationer, för år 1915 anvisat ett anslag av 300,000 kronor.

8:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen för nya inventarier och ökat förlag vid statens

järnvägar anvisat ett anslag för år 1915 av 2,000,000 kronor.

9: o) Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen

för år 1915 till anskaffande av ny rullande materiel vid statens järnvägar

beviljat ett anslag av 3,900,000 kronor.

10:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har riksdagen för fortsättande av arbetet med utläggning av ytterligare

ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna samt utläggande av bispär

till Södertälje stad och ombyggnad av stationen därstädes av det för ändamålet

beviljade anslaget för år 1915 anvisat återstående beloppet,

574,200 kronor.

11 ro) I anledning av Eders Kungl. Majrts framställning om anslag

för fortsättning av arbetet med utläggning av dubbelspår mellan Göteborg

och Alingsås har riksdagen för fortsättande av arbetet med utläggning

av ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås och därmed

sammanhängande arbeten för år 1915 anvisat ett belopp av 1,750,000

kronor.

12:o) På grund av Eders Kung]. Majrts därom gjorda framställning

liar riksdagen till fortsättning av statsbanan Järna—Norrköping för ar

1915 anvisat återstående anslagsbeloppet 1,612,000 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Majrt att av tillgängliga medel redan under år 1914

förskjuta 500,000 kronor.

13:o) 1 en den 27 juni 1914 till riksdagen avlåten propo
sition

(ur 241) har Eders Kungl. Majrt, under åberopande av vid

propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen dels besluta utförande av anläggningar

i Nyköping för trafikutbyte mellan statsbanan Järna—Nyköping

—Norrköping, å ena, samt Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg, å

andra sidan, för en kostnad, såvitt å staten belöper, ej överstigande

229.000 kronor, samt för ändamålet för år 1915 anvisa ett anslag av

50.000 kronor, att utgå av lånemedel, ävensom medgiva, att av möj
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 272.

7

ligen uppkommande besparingar å de av riksdagen för nämnda statsbana

anvisade anslag må till nu ifrågavarande anläggningars utförande

användas ett belopp av intill 179,000 kronor; dels medgiva, att det område

av omkring 1,34 hektar, vilket å en vid järnvägsstyrelsens i ärendet

ingivna skrivelse den 25 maj 1914 fogad planritning betecknats med

grön streckning och vilket för närvarande tillhör kronoegendomen Stora

kungsladugården nr 1 i S:t Nikolai socken av Södermanlands län, må

mot den ersättning av statsmedel till domänfonden samt under de villkor

i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan bestämma, överlåtas å Oxelösund—

Flen—Västmanlands järnvägsaktiebolag för utvidgning av dess järnvägsstation

i Nyköping ävensom att berörda ersättning må utgå av ovannämnda

besparingar eller, om besparingarna ej därtill lämna tillgång,

av Eders Kungl. Maj:t förskjutas av tillgängliga medel; dels och, under

förutsättning att förstberörda framställning bifalles, besluta, att de i

1915 års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel skola liöjas

med 50,000 kronor.

Då behovet av de föreslagna anordningarna för trafikutbyte i Nyköping

mellan statsbanan Järna—Norrköping och Oxelösund—Flen—

Västmanlands järnväg synes vara genom utredningen i ärendet ådagalagt,

och då större krav å bidrag för anordningarnes genomförande,

än vad i propositionen förutsatts, icke lärer kunna ställas vare sig å

den enskilda järnvägen eller å Nyköpings stad — den i statsrådsprotokollet

omnämnda hållplatsen, vilken staden skolat bekosta, lärer emellertid

redan hava utförts och tagits i bruk —, har riksdagen funnit sig

böra bevilja det begärda beloppet, 229,000 kronor. Mot förslaget att

å 1915 års riksstat för ändamålet anvisa ett belopp av 50,000 kronor

har riksdagen icke haft något att erinra liksom ej heller däremot, att

i övrigt för anläggningarnas utförande erforderliga medel intill ett belopp

av 179,000 kronor må i mån av tillgång utgå av möjligen uppkommande

besparingar å anslagna medel för statsbanan Järna—Norrköping.

Vidkommande den ifrågasatta markupplåtelsen från kronoegendomen

Stora kungsladugården och beredandet av ersättning åt statens

domäners fond för denna upplåtelse, har riksdagen jämväl funnit sig

böra biträda vad Eders Kungl. Maj:t i dylikt avseende föreslagit.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels beslutat utförande av anläggningar i Nyköping för trafikutbyte

mellan statsbanan Järna—Norrköping, å ena, samt Oxelösund—Flen—

Västmanlands järnväg, å andra sidan, för en kostnad, såvitt å staten

belöper, ej överstigande 229,000 kronor, samt för ändamålet för år

1915 anvisat ett anslag av 50,000 kronor ävensom medgivit, att av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 272.

möjligen uppkommande besparingar å de av riksdagen för nämnda

statsbana anvisade anslag må till nu ifrågavarande anläggningars utförande

användas ett belopp av intill 179,000 kronor; dels ock medgivit,

att det område av omkring 1,34 hektar, vilket å en vid järnvägsstyrelsens

i ärendet ingivna skrivelse den 25 maj 1914 fogad planritning

betecknats med grön streckning och vilket för närvarande tillhör kronoegendomen

Stora kungsladugården nr 1 i S:t Nikolai socken av Södermanlauds

län, må mot den ersättning av statsmedel till domänfonden

samt under de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan bestämma,

överlåtas å Oxelösund—Flen—Västmanlands järnvägsaktiebolag för utvidgning

av dess järnvägsstation i Nyköping ävensom att berörda

ersättning må utgå av ovannämnda besparingar eller, om besparingarna

ej därtill lämna tillgång, av Eders Kungl. Maj:t förskjutas av tillgängliga

medel.

14:o) I statsverkspropositionen den 18 maj 1914 har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att besluta anläggande av ytterligare ett järnvägsspår

mellan Norrköping och Mjölby för en beräknad kostnad av

sammanlagt 7,400,000 kronor samt för nämnda anläggning och därmed

sammanhängande arbeten för år 1915 anvisa ett belopp, att utgå av

lånemedel, av 1,000,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

förskottsvis redan under år 1914 av tillgängliga medel utanordna

500.000 kronor.

Behovet av den nu föreslagna dubbelspårsanläggningen synes riksdagen

vara till fullo ådagalagt; och får riksdagen i detta avseende

erinra, att riksdagen i sin skrivelse den 31 maj 1913, angående vissa

utgifter för kapitalökning i vad angår civildepartementsärenden, uttalat,

att riksdagen, med hänsyn till angelägenheten att sådana anordningar

vidtoges, att den starka genomgående trafiken å bandelen Norrköping

—Mjölby måtte kunna framföras med nödig säkerhet och utan alltför

stora rubbningar, ansåge, att dubbelspårsanläggning å denna handel

borde komma till stånd med det. allra snaraste.

Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning beslutat anläggande av ytterligare ett järnvägsspäi

mellan Norrköping och Mjölby för eu beräknad kostnad av sammanlagt

7.400.000 kronor samt för nämnda anläggning och därmed sammanhängande

arbeten för år 1915 anvisat ett belopp av 1,000,000 kronor, med

rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1914 av

tillgängliga medel utanordna 500,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 272.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels till fortsättning

av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön för år 1915 anvisa ett anslag,

att utgå av lånemedel, av 1,300,000 kronor, dels ock medgiva, att därutöver

må för enahanda ändamål användas de besparingar till ett belopp

av 700,000 kronor, som uppkommit å det till anläggning av en statsbana

från Östersund till Ulriksfors anvisade anslaget.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, har dels till fortsättning av statsbanan

Ulriksfors—Volgsjön för år 1915 anvisat ett anslag av 1,300,000 kronor,

dels ock medgivit, att härutöver må för enahanda ändamål användas

besparingar intill ett belopp av 700,000 kronor, som uppkommit å

det till anläggning av en statsbana från Östersund till Ulriksfors anvisade

anslaget.

16:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen för fortsättande av statsbanan Älvsby—Piteå av det

för anläggning av nämnda bana beviljade anslaget för år 1915 anvisat

återstående beloppet, 935,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att redan under år 1914 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

500,000 kronor.

17:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har riksdagen till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1915

anvisat ett anslag av 1,800,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att redan år 1914 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna ett belopp

av 500,000 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för år 1915 anvisa

dels för avslutande av arbetena på en statsbana från Karungi till

Haparanda ett anslag, att utgå av lånemedel, av 1,042,400 kronor, dels

ock för anläggande av utfartsvägar till landsvägen Boden—Lappträsk

från stationer och mötesplatser å statsbanan Boden—Lappträsk ett anslag

av 172,600 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har

1913 års riksdag, under förbehåll att vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse

av mark in. m. iakttoges, dels beslutat anläggning av statsbana från

Karungi till Haparanda för en beräknad kostnad av 1,495,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter, järnvägen

borde genomgå, samt för påbörjande av nämnda anläggning

för år 1914 anvisat ett anslag av 600,000 kronor, dels ock beslutat

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 90 käft. (Nr 272.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 272.

anläggning av utfartsvägar till landsvägen Boden—Lappträsk från stationer

ock mötesplatser å statsbanan Boden—Lappträsk för en kostnad

av 172,600 kronor.

Beträffande sträckningen av den järnväg, varigenom Haparanda

skulle förbindas med det svenska järnvägsnätet, både vid detta ärendes

förberedande handläggning olika meningar gjort sig gällande. Åtskilliga

förslag hade sålunda framkommit, men vid den tid, då Eders Kungl.

Maj:ts proposition i frågan framlades för riksdagen, rådde meningsskiljaktighet

endast mellan två huvudalternativ, det ena, förordat av järnvägsstyrelsen

och Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet, utgående

från Karungi och löpande genom Tornedalen i sydlig riktning till

Haparanda, och det andra, påyrkat av generalstabschefen, med utgångspunkt

i närheten av Lappträsks station och med sträckning i sydlig

eller sydostlig riktning till Säivitsviken samt därifrån österut fram till

Haparanda.

Vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 7 mars 1913 av

frågan om anläggning av omförmälda statsbana utvecklade dåvarande

chefen för civildepartementet, hurusom ur ekonomiska och kulturella synpunkter

sträckningen från Karungi till Haparanda vore att föredraga.

Med hänsyn till de betänkligheter, som av strategiska skäl rests mot

denna sträckning, anförde departementschefen, att banan visserligen

borde framdragas nära själva dalgången, men dock så västligt, att den

folie utanför den egentliga odlade marken och att vissa militära hänsyn

bleve tillgodosedda. Stationen i Haparanda borde förläggas söder

om staden. En framtida anknytning med det finska nätet kunde enligt

departementschefens mening icke ifrågasättas annat än söder om

Haparanda i närheten av Neder Torneå kyrka på finska sidan. Med

iakttagande av vad sålunda uttalats, syntes avgörande strategiska betänkligheter

icke finnas mot en järnväg från Karungi i Torneälvens floddal

till Haparanda, och då mycket starka skäl ur synpunkten av odlingens

och den svenska kulturens befrämjande talade för denna sträckning,

ansåg sig departementschefen böra tillstyrka järnvägsstyrelsens förslag.

Eders Kungl. Maj:ts proposition i frågan grundades ock på den förutsättningen,

att den av järnvägsstyrelsen föreslagna linjen skulle komma

till utförande.

I den skrivelse, varigenom riksdagen anmälde sitt beslut beträffande

ifrågavarande statsbana, uttalade riksdagen sin anslutning till den

av departementschefen framhållna uppfattningen rörande skälen för

förordande av sträckningen Karungi—Haparanda. Riksdagen biträdde

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 272.

11

den av departementschefen uttalade meningen, att, därest man iakttoge

att banan framdroges nära själva dalgången, men något västligare, så

att vissa militära hänsyn i ändamål att taktiskt skydda banan tillgodosåges,

att vidare stationen i Haparanda förlädes söder om staden samt

att slutligen en framtida anknytning med det finska järnvägsnätet skedde

söder om Haparanda i närheten av Neder Torneå kyrka på finska sidan,

avgörande strategiska betänkligheter icke torde finnas mot den av

Eders Kung!. Maj:t föreslagna sträckningen från Karungi till Haparanda.

Då riksdagen sålunda icke funnit de erinringar, som i sådant avseende

gjorts mot denna sträckning, uppväga dess enligt riksdagens förmenande

avgjorda företräde ur synpunkten av odlingens och den svenska kulturens

befrämjande, fann sig riksdagen böra besluta densamma.

Sedan chefen för generalstaben i anledning av riksdagens beslut hos

Eders Kungl. Maj:t gjort vissa framställningar beträffande ifrågavarande

statsbanas blivande sträckning, anbefallde Eders Kungl. Maj: t därefter järnvägsstyrelsen

att, efter det ytterligare undersökningar blivit verkställda,

inkomma med förslag till definitiv plan för den beslutade järnvägsanläggningen

från Karungi till Haparanda, och skulle styrelsen hava att

vid upprättandet av sådant förslag såväl taga under övervägande chefens

för generalstaben berörda framställningar som i övrigt samråda

med chefen för generalstaben.

Vid de undersökningar, som sålunda anbefallts, hava framkommit

två förslag till definitiv sträckning av grenbanan från stambanan Lappträsk—Karungi

till Haparanda, nämligen dels en västligare linje, vilken

skulle utgå från en punkt vid Tossa omkring 4,5 km. väster om Karungi

samt därifrån på ett avstånd av mellan 3 och 7 km. från Torneälv

dragas förbi Pitkäjärvi och Karsikkojärvi till Vuono, varifrån banan

i östlig riktning skulle framgå till Haparanda, och dels en östligare

linje, vilken skulle utgå från Karungi station och därifrån på ett avstånd

av omkring 1—2 kilometer från älven dragas över Kukkola,

Vojakala, Mattila och Nasua fram till Haparanda. Denna senare linje

överensstämmer tämligen nära med den vid 1913 års riksdag i princip

godkända linjen, men har dock den nu ifrågavarande linjen — för

tillmötesgående av militära krav — förlagts något väster om 1913 års

linje, särskilt nedanför Vojakala by och vid Haparanda. Den västligare

linjens utförande påyrkas nu av chefen för generalstaben, medan däremot

den östligare linjen förordas av järnvägsstyrelsen och Eders Kungl.

Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 272.

Kostnaderna för de särskilda förslagen ställa sig sålunda:

Karungi—Kukkola—Haparanda.................................................. 1,495,000 kr.

jämte en militärstation vid Tossa........................................... 147,500 »

tillhopa 1,642,500 »

Tossa—Pitkäjärvi—Vuono—Haparanda............... 2,090,000 »

Den för banan förut beräknade kostnadssumman skulle alltså, oavsett

vilken linje som än valdes, komma att överskridas. Merkostnaden,

som skulle utgöra för den östligare linjen 147,500 kronor och för den

västligare linjen 595,000 kronor, hänför sig vad den förra linjen beträffar

uteslutande till den anläggning av en militärstation vid Tossa,

som från generalstabens sida framhållits vara nödvändig, även om den

östligare sträckningen skulle komma till utförande.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag utgår från den förutsättningen,

att järnvägen erhåller den sträckning, som av järnvägsstyrelsen

förordas.

Riksdagen har väl funnit, att den linje, som av Eders Kungl. Maj:t

anses böra utföras, ehuru den dragits något västligare än den sträckning,

som järnvägsstyrelsen år 1912 ifrågasatte, icke är i önskvärd grad taktiskt

skyddad. Den i ärendet nu förebragta utredningen synes emellertid

giva vid handen, att det icke låter sig göra att bereda fullt taktiskt

skydd åt en bana mellan Karungi och Haparanda, om de med densammas

anläggande avsedda ekonomiska och kulturella syftemålen verkligen

skola kunna uppnås. Då endast den östligare sträckningen tillgodoser

dessa synpunkter, vilka för 1913 års riksdag voro de avgörande,

finner riksdagen sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda

förslag.

Riksdagen har alltså för år 1915 anvisat dels för avslutande av

arbetena på en statsbana från Karungi till Haparanda ett anslag av

1,042,400 kronor; dels ock för anläggande av ut fartsvägar till landsvägen

Boden—Lappträsk frän stationer och mötesplatser å statsbanan Boden—

Lappträsk ett anslag av 172,600 kronor.

19:o) I en den 6 juni 1914 till riksdagen avlåten proposition

(nr 142) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen dels, med godkännande av den i

statsrådsprotokollet omförmälda, av Ljusne-Woxna aktiebolag gjorda utfästelse

om kostnadsfri upplåtelse av mark m. in., besluta anläggning

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 272.

av en normalspårig statsbana mellan Dagarns station å statsbanan Örebro

—Krylbo till Hultebo i Skinnskattebergs socken för en beräknad kostnad

av 435,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att närmare bestämma

järnvägens sträckning; dels för järnvägens anläggning för år 1915

anvisa ett anslag av 435,000 kronor, att utgå av lånemedel, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att härav förskottsvis redan under år 1914 av

tillgängliga medel utanordna ett belopp av 200,000 kronor; dels ock,

under förutsättning att denna framställning bifalles, besluta, att de i

1915 års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel skola höjas

med 435,000 kronor.

Ehuru föreliggande förslag om anläggande av en bibana från Dagarn

till Hultebo icke tillkommit för att tillgodose något ortsbefolkningens

behov av förbättrade kommunikationsmedel utan närmast föranletts

av ett enskilt intresse, synes det riksdagen, att så stora fördelar

för staten stå att vinna genom anläggande av ifrågavarande järnväg,

att densamma bör komma till stånd. På grund av det avtal om malmfraktning

å berörda järnvägslinje, som upprättats mellan järnvägsstyrelsen

och Ljusne—Woxna aktiebolag, skulle omedelbart från det

järnvägen kan tagas i bruk ett så högt driftöverskott kunna påräknas,

att anläggningen otvivelaktigt bör vara en god affär för staten. Enligt

av järnvägsstyrelsen gjord beräkning skulle med antagande av en

normal räntefot av 3,8 % halva anläggningskapitalet vara amorterat vid

utgången av de 15 år, berörda avtal omfattar. En ytterligare omständighet,

som synes riksdagen böra tillmätas en icke ringa betydelse för

frågans bedömande, är, att på grund av det korta avståndet mellan en

blivande järnvägsstation i Hultebo samt de östra delarna av Klotens

kronopark — ej fullt en halv mil — utförsel av skogsprodukter, framför

allt träkol, från kronoparken med fördel skulle kunna ske genom järnvägstransport

från Hultebo. Enligt vad riksdagen inhämtat, lärer ifrågavarande

järnvägsanläggning jämväl bliva av betydelse för tillgodogörandet

av den staten tillhöriga hyttan vid Baggå å Klotens kronopark.

I enlighet med vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels, med godkännande av den i statsrådsprotokollet över civilärenden

den 6 juni 1914 omförmälda, av Ljusne—Woxna aktiebolag gjorda

utfästelse om kostnadsfri upplåtelse av mark m. in., beslutat anläggning

av en normalspårig statsbana frän Dagarns station å statsbanan

Örebro—Krylbo till Hultebo i Skinnskattebergs socken för en beräknad

kostnad av 435,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Magt att närmare

bestämma järnvägens sträckning; dels ock för järnvägens anlägg
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 272.

ning för år 1915 anvisat ett anslag av 435,000 kronor, med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att härav förskottsvis redan under år 1914 av tillgängliga

medel utanordna ett belopp av 200,000 kronor.

20:o) I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till anläggningar å linjen Kiruna—Riksgränsen för ökad

malmtransport för år 1915 bevilja ett anslag av 400,000 kronor.

Ifrågavarande anslag är betingat av den ökning i malmtransporten

å riksgränsbanan, som föranledes av 1913 års överenskommelse mellan

svenska staten, å ena sidan, samt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag,

aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—

Oxelösund, å andra sidan, angående ökad malmbrytning inom Kiirunavaara

och Gellivare malmfält.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande framställning, har till anläggningar å linjen Kiruna

—Riksgränsen för ökad malmtransport för år 1915 beviljat ett anslag av

400,000 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för

anläggningar å linjen Gellivare—Svartön för ökad malmtransport för

år 1915 bevilja ett anslag av 300,000 kronor.

Jämväl dessa medel äro avsedda för anläggningar, vilka betingas

av 1913 års överenskommelse angående ökad malmbrytning å gruvfälten

i Kiirunavaara och Gellivare.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för anläggningar å linjen

Gellivare—Svartön för ökad malmtransport för år 1915 beviljat ett anslag

av 300,000 kronor.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen till vissa anläggningar vid statsbanorna för militära

ändamål för år 1915 anvisat ett anslag av 150,000 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utförandet

av vissa förändringar av spårsystemet vid Centralstationen i Stockholm

jämte därmed sammanhängande arbeten bevilja ett anslag av 5,480,000

kronor samt därav på extra stat för år 1915 anvisa, att utgå av lånemedel,

2,480,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under

år 1914 av tillgängliga medel utanordna 2,000,000 kronor; att medgiva,

att de å den statsverkspropositionen den 14 januari 1914 bifogade

karta (bil. 7) med högröd färg utmärkta områden dels av kronolägen
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 272.

15

heten Tomteboda, dels ock av Karlbergs kungsgård och den därunder

lydande s. k. Solnaskogen må överlåtas å statens järnvägar; samt

att medgiva, att den ersättning, som i anledning av omförmälda områdens

överlåtelse å statens järnvägar kan finnas böra utgå, må, i den

mån det nu beviljade anslaget ej därtill lämnar tillgång, förskjutas av

statsmedel.

Kostnaderna för de ifrågasatta arbetena för omändrande av bangårdsförhållandena

i Stockholm fördelas på följande sätt:

Utvidgning av spårsystemet å Centralstationen....... kronor 012,000: —

Ombyggnad av Norra stationen................................... » 976,000: —

Omläggning av statens j ärnvägars spår mellan Centralstationen

och södra tunnelmynningen vid Hagalund

jämte Stockholm—Västerås—Bergslagens

järnvägs inledande å Tomteboda person- och

föreningsstation samt anordnandet av denna och

Karlbergs stationer..................................................... 3> 1,466,000: —

Utvidgning av Tomteboda växlingsbangård............... » 684,000: —

Jordområdets anskaffning................................................. » 1,742,000: —

Summa kronor 5,480,000: —

Arbetena äro avsedda att utföras under tre år.

Såväl den i ämnet förebragta utredningen som de upplysningar,

riksdagen i denna fråga inhämtat, hava otvivelaktigt givit vid handen,

att omedelbara åtgärder måste vidtagas för avlägsnande av de största

olägenheter, som äro förbundna med de nuvarande bangårdsförhållandena

i Stockholm. Eiksdagen har särskilt uppmärksammat vikten av, att de

oavvisliga kraven å förbättrade driftsäkerhetsanordningar snarast möjligt

varda tillgodosedda. Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning

innebär emellertid icke något föregripande av den större reglering av

Stockholms bangårdsförhållanden, som inom en sannolikt ej alltför avlägsen

framtid måste komma till stånd, i annat avseende, än att ett

antagande av framställningen, om ej direkt hindrar, så dock i viss mån

skjuter åt sidan det alternativ till slutligt ordnande av bangårdsfrågan,

som åsyftar att förflytta Centralstationen från dess nuvarande läge till

trakten av Norra bantorget, det s. k. Carlsonska förslaget, även benämnt

högbaneförslaget. Denna omständighet har dock ej synts riksdagen vara

av någon mera vägande betydelse, då nämligen ett genomförande av

detta alternativ torde få anses uteslutet på grund av de starka betänk
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 272.

ligheter, som rests mot förslaget, och enär detsamma icke vunnit anslutning

från Stockholms stadsfullmäktiges sida.

Vad kostnaderna för de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anläggningarna

angår, har riksdagen tagit hänsyn därtill, att ombyggnaden

av Norra stationen förväntas medföra en icke ringa minskning av driftkostnaderna

vid denna station ävensom att genom spåromläggningarna

växlingskostnaderna beräknas komma att nedgå med ett högst väsentligt

belopp.

Det förhållandet, att riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts i särskild

proposition framlagda förslag om förflyttning av krigsskolan från

Karlbergs kungsgård, lägger enligt riksdagens förmenande icke något

hinder i vägen, för att frågan om beredande av ersättning åt krigsskolan

för de olägenheter, spårutvidgningen mellan Centralstationen och Tomteboda

station medför för skolan, ordnas i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över civilärenden den 14 maj 1914 angivna grunder.

Då Eders Kungl. Maj:ts förslag ej heller i övrigt givit riksdagen

anledning till erinran, har riksdagen dels för utförandet av vissa förändringar

av sparsystemet vid Centralstationen i Stockholm jämte därmed

sammanhängande arheten beviljat ett anslag av 5,480,000 kronor samt

därav för år 1915 anvisat 2,480,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att redan under år 1914 av tillgängliga medel utanordna 2,000,000

kronor; dels medgivit, att de å den statsverkspropositionen den 14

januari 1914 bifogade karta (bil. 7) med högröd färg utmärkta områden

av kronolägenheten Tomteboda samt av Karlbergs kungsgård och den

därunder lydande s. k. Solnaskogen må överlåtas å statens järnvägar;

dels ock medgivit, att den ersättning, som i anledning av omförmälda

områdens överlåtelse å statens järnvägar kan finnas böra utgå, må,

i den mån det nu beviljade anslaget ej därtill lämnar tillgång och

därest icke enligt i statsrådsprotokollet över civilärenden den 14 maj

1914 angivna grunder särskild framställning till riksdagen bör ske,

förskjutas av statsmedel.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen, att för år 1915 ett

belopp av 5,000,000 kronor avsättes till en särskild fond att användas

till fortsättande, enligt framtida beslut av riksdagen, av inlandsbanan

norr om Ångermanälven (Volgsjön) och andra järnvägsanläggningar i

övre Norrland, vilken fond ställes under statskontorets förvaltning.

Rörande denna framställning anmäler riksdagen i annat sammanhang

sitt beslut.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 272.

17

V attenfallsverken.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att av det för

anläggning av ny farled mellan Vänersborg och Göteborg av riksdagen

beviljade anslaget å 22,800,000 kronor för år 1915 anvisa ett

belopp, att utgå av lånemedel, av 3,000,000 kronor.

Riksdagen, som icke käft något erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, har av det för anläggning av ny farled

mellan Vänersborg och Göteborg beviljade anslaget å 22,800,000 kronor

för år 1915 anvisat ett belopp av 3,000,000 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande

av vissa arbeten för en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation

för år 1915 anvisa, att utgå av lånemedel, ett anslag av 300,000 kronor

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav förskottsvis under år 1914 av

tillgängliga medel utanordna 200,000 kronor.

Sedan 1906 års riksdag anvisat 750,000 kronor för påbörjande av

den för vattnets framledande till Trollhätte kraftstation erforderliga

kraftkanalen, beslöt 1907 års riksdag på av Eders Kungl. Maj:t därom

gjord framställning anläggande av en kraftstation i enlighet med uppgjort

förslag och beviljade för ändamålet ett anslag av 7,750,000 kronor, utöver

förut anvisade 750,000 kronor. På Eders Kungl. Maj:ts framställning

anslog därefter riksdagen 1908 ett belopp av 2,800,000 kronor

för en s. k. andra utbyggnad av kraftstationen.

Till omförmälda första och andra utbyggnaderna av kraftstationen

anvisade riksdagen sedermera år 1913 på förslag av Eders Kung]. Majrtett

tilläggsanslag av 130,000 kronor samt medgav, att de till kraftverket under

byggnadstiden influtna inkomster å tillhopa 196,170 kronor 66 öre finge

användas till täckande av de återstående utgifter för kraftstationens första

och andra utbyggnad, som ej kunde bestridas med ovannämnda anslag

å 130,000 kronor. Samtidigt beviljade riksdagen 160,000 kronor för

vissa för en tredje utbyggnad av kraftstationen avsedda anläggningar,

vilka utförts i samband med andra utbyggnaden av den anledning, att

kostnaden därigenom blivit väsentligt mindre, än om arbetena uppskjutits

till tredje utbyggnaden. En tredje utbyggnad har nämligen

redan från början förutsatts och anstalter för dess möjliggörande hava

tid efter annan vidtagits.

Under förutsättning att ökningen i avsättning av elektrisk energi

från Trollhätte kraftverk sker i enlighet med de beräkningar, vilka av

Bihang Ull senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 90 käft. (Nr 272). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 272.

departementschefen meddelats och vilka synas vara uppgjorda med

nödig försiktighet, skulle gränsen för den nuvarande kraftstationens

leveransförmåga vara uppnådd redan år 1916. Då den tid, som kräves

för en tredje utbyggnad, anslås till 2 å 272 år, är det nödvändigt

att redan innevarande år påbörja nybyggnaden, därest icke utvecklingen

av kraftdistributionen skall avbrytas.

Omfattningen av den tredje utbyggnaden är i viss mån beroende

av ännu ej avslutade underhandlingar om visst markförvärv, om avlösning

av rätt till vattenuttagning från trafikkanalen med flera frågor. På

grund härav finnas ännu endast preliminära beräkningar rörande kostnaden

för tredje utbyggnaden. Enligt föreliggande alternativa förslag

skulle kostnaden utgöra:

I. 4 maskinenheter installeras.

Kostnad utan ny tilloppskanal

» med » »

II. 3 maskinenheter installeras.

Kostnad utan ny tilloppskanal

)) med » »

kr. 6,040,000: —

» 7,490,000: —

kr. 4,930,000: -- » 6,380,000: —

Räntabiliteten för eu tredje utbyggnad har beräknats till 7,1 respektive

12,8 procent å det därför erforderliga anläggningskapitalet, allteftersom

utbyggnaden sker enligt det ekonomiskt ogynnsammaste eller det

gynnsammaste av de framlagda alternativa byggnadsförslagen.

Ehuru utarbetade förslag icke föreligga beträffande den nu ifrågasatta

utbyggnaden av Trollhättans kraftstation och det således icke

låter sig göra att fullt överblicka kostnaderna för en dylik anläggning,

synes förtänksamheten bjuda, att det av Eders Kung]. Maj:t för ändamålet

äskade anslaget nu beviljas. Ett avbrott i utvecklingen av kraftdistributionen

sjuies nämligen så vitt möjligt böra undvikas; och det är

därför av vikt att snarast möjligt igångsätta de förarbeten för den

tredje utbyggnaden, vilka äro av särskilt tidsödande beskaffenhet.

Det synes riksdagen vara så mycket större skäl för en dylik åtgärd,

som ifrågavarande arbeten kunna bedrivas oberoende av vilket alternativ

för en tredje utbyggnad, som sedermera väljes. Ett bifall till

Eders Kung], Maj:ts nu föreliggande förslag föregriper alltså icke det

beslut rörande den tredje utbyggnaden i dess helhet, som riksdagen

framdeles kan komma att fatta.

Eu ytterligare omständighet, som talar för ett omedelbart påbörjande

av företaget, är, att enligt beräkningar, som gjorts med ledning av

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 272.

gångna tiders erfarenheter, innevarande sommar torde komma att erbjuda

ett jämförelsevis lågt vattenstånd i Göta älv, vilket i hög grad gynnar

utförandet av arbetena i Olidehålan. Genom att företaget redan i sommar

igångsättes, kan också beredas fortsatt arbetstillfälle för åtskilliga

vid vattenfallsstyrelsens andra anläggningar tillsvidare anställda och

för ändamålet lämpliga arbetare, vilka annars måste avskedas.

De anförda räntabilitetsberäkningarna synas giva vid handen, att

en tredje utbyggnad ur affärssynpunkt kan anses vara väl motiverad.

I detta sammanhang får riksdagen beträffande avkastningen av de

redan befintliga kraftverksanläggningarna vid Trollhättan ur de av statskontoret

utgivna statistiska tablåerna till belysning av statens affärsverksamhet

in. m. år 1913 anföra följande:

Om man bortser från det uppskattade värdet å den icke genom

köp förvärvade vattenkraften i Trollhätte strömmar, uppgick avkastningen

å de i Trollhätte kraftverks driftfärdiga anläggningar nedlagda

anslagsmedel in. in. under år 1913 till 6,38 procent. Beräknas

värdet av all den vattenkraft, som under samma år tagits i användning,

var avkastningsprocenten 4,76. Överskottet å det under året i

medeltal disponerade kapitalet, innefattande både driftfärdiga och icke

driftfärdiga anläggningar samt jämväl det uppskattade värdet å hela

den före reglering tillgängliga vattenkraften i Trollhätte strömmar, utgjorde

3,41 procent.

Tages hänsyn till å ena sidan att under år 1911 motsvarande procenttal

voro respektive 4,24, 3,33 och 2,22 samt å andra sidan att under

år 1913 blott 60 procent av Trollhätte kraftverks leveransförmåga togs

i anspråk, ävensom att inkomsterna av försäljning av den ytterligare

kraft, som det nuvarande kraftverket kan producera utöver den år 1913

sålda, nästan oavkortade komma statsverket tillgodo, enär utgifterna

endast i ringa mån ökas vid stegrad avsättning, så synes det ekonomiska

utbytet av Trollhätte kraftverk kunna betecknas såsom tillfredsställande.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen med bifall till Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag för påbörjande av vissa arbeten för

en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för år 1915 anvisat ett

anslag av 300,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav

förskottsvis under år 1914 av tillgängliga medel utanordna 200,000

kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för inköp av

inventarier för Porjus kraftverk för år 1915 anvisa ett anslag av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 272.

100,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan

under är 1914 av tillgängliga medel utanordna 50,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har riksdagen

icke haft något att erinra, vadan riksdagen för inköp av inventarier

för Porjus kraftverk för år 1915 anvisat ett anslag av 100,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1914

av tillgängliga medel utanordna 50,000 kronor.

28:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen av det för reglering av Stora Lule älvs vattensystem

ovanför Porjus beviljade anslaget å högst 1,000,000 kronor för år 1915

anvisat återstående beloppet, 500,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att förskottsvis redan under år 1914 av tillgängliga medcd utanordna

beloppet.

29:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har riksdagen av det för anläggande av ett statens kraftverk vid Älvkarleby

beviljade anslaget å 9,210,000 kronor för år 1915 anvisat återstoden

1,110,000 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anläggande

av en ångkraftstation för statens kraftverk vid Älvkarleby bevilja

ett anslag av 1,000,000 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett

belopp av 400,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag åsyftar att bereda möjlighet

till avsättning av en större del av vattenkraften vid Älvkarleby

såsom prima kraft (tillgänglig året om) än vad för närvarande kan ske.

Då den prima kraften visat sig vara begärlig, medan svårighet uppstått

att avsätta den s. k. sekunda kraften (tillgänglig endast en del

av året), har riksdagen visserligen icke haft något att invända mot

syftet med den förevarande framställningen. Den förebragta utredningen

har emellertid särskilt i avseende å kostnadsberäkningarna

icke synts vara av den beskaffenhet, att riksdagen på grundval av densamma

nu bör fatta beslut i ärendet. Någon större olägenhet av ett

uppskov med frågans avgörande torde så mycket mindre föreligga,

som platsen för ångcentralens förläggande ännu icke lärer kunna

bestämmas och ej heller några utarbetade ritningar till byggnadens

utförande ännu föreligga. Med hänsyn till den jämförelsevis korta

tid, som återstår intill dess nästkommande lagtima riksdag skall sam
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 272. 21

manträda, synes fördenskull frågans avgörande kunna framskjutas till

nästföljande år.

I enlighet med vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att Eders

Kung! Maj:ts ifrågavarande förslag icke vunnit riksdagens bilall.

31:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för år 1915

anvisa ett belopp, att utgå av lånemedel, av 2,200,000 kronor att

enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Magt meddelar, användas

för anläggning av ledningar, avsedda att distribuera elektrisk energi

från statens kraftverk, samt för därmed sammanhängande arbeten,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1914

av tillgängliga medel utanordna 1,000,000 kronor.

Hitintills hava anslag för distributionsanläggningar beviljats särskilt

för vart och ett av statens kraftverk. Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu

föreliggande förslag skola samtliga anslag för dylikt ändamål sammanföras

till ett enda anslag, vilket efter av

förslag av Eders Kungl. Maj:t skall fördelas å de till de olika kraftverken

hörande distributionsanläggningarna. Mot införande av en dylik

ordning synes det riksdagen så mycket mindre vara något att erinra,

som därigenom marginalen för oförutsedda behov av ledningar, vilken

hittills måst beräknas för varje särskilt ledningsnät, blir gemensam för

dem alla och på grund därav kan beräknas till ett lägre belopp.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot storleken av det utav

Eders Kungl. Maj:t begärda anslaget, får riksdagen anmäla, att riksdagen

för år 1915 anvisat ett belopp av 2,200,000 kronor att enligt de

närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning

av ledningar, avsedda att distribuera elektrisk energi från statens

kraftverk, samt för därmed sammanhängande arbeten, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1914 av tillgängliga medel

utanordna 1,000,000 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utvidgning

av den mellan Maren och Saltsjön belägna delen av Södertälje kanal

bevilja ett anslag av 550,000 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett

belopp, att utgå av lånemedel, av 300,000 kronor.

I anledning av därom avlåten proposition beslöt 1913 års riksdag,

att Södertälje kanal å sträckan från Maren till Saltsjön finge för en

kostnad, icke överstigande 550,000 kronor, utgrävas för 5,5 meter djupgående

fartyg.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 11 samt. 90 höft. (Nr 272.) 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 272.

Då Eders Kung!. Maj:ts nu förevarande framställning, som grundar

sig på detta riksdagens beslut, ej givit riksdagen anledning till erinran,

bär riksdagen för utvidgning av den mellan Maren och Saltsjön belägna

delen av Södertälje kanal beviljat ett anslag av 550,000 kronor samt

därav för år 1915 anvisat ett belopp av 300,000 kronor.

33:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag,

bär riksdagen för inköp av inventarier och materialier för Södertälje kanalverk

för år 1915 anvisat ett anslag av 5,000 kronor.

Stockbolm den 22 september 1914.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.