Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillning ärna för år 1915.
1914-09-23 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1914 B:282, Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillning ärna för år 1915.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 282.
1
Nr 282.
Uppläst och godkänd i första kammaren den 23 september 1914.
» » » i andra kammaren den 23 september 1914.
Biksdagens skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillning
ärna för år 1915.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 35.)
Till Konungen.
Vid behandlingen av Eders Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna
proposition angående statsverkets tillstånd och behov har i avseende
å beräkningen av statsverkets inkomster för den tid, nästa statsreglering
omfattar, eller år 1915 och intill dess ny statsreglering vidtager, riksdagen
funnit de under rubriken A. Egentliga statsinkomster, I. Skatter,
upptagna bevillningarna böra beräknas till 199,025,000 kronor, varjämte
riksdagen beräknat överskottet å de under B. Inkomster av statens
produktiva fonder, I. Statens affärsverksamhet, upptagna postmedlen till
4,000,000 kronor.
Av nämnda proposition angående statsverkets tillstånd och behov
inhämtas, att vid beräkningen av statsverkets tillgångar för de behov,
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 96 höft. (Nr 282). 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 282.
som vid statsregleringen innevarande riksdag borde fyllas, uppskattningen
av den avkastning, som statens nuvarande inkomstkällor kunde antagas
lämna år 1915, i huvudsak byggts på den utredning och de beräkningar,
som legat till grund för den vid årets förra riksdag framlagda statsverkspropositionen.
I sådant hänseende har också, på sätt framgår av statsrådsprotokollet
över finansärenden den 14 maj 1914, varav utdrag åtföljt
statsverkspropositionen, chefen för finansdepartementet åberopat den
motivering, som enligt statsrådsprotokoll över finansärenden den 14
januari 1914 lämnats av dåvarande departementschefen.
Statskontoret har ock i underdånig skrivelse den 9 sistlidna april
meddelat, att, sedan förslag till beräkning av statsverkets inkomster för
1915 lämnats i skrivelser den 11 och den 27 december 1913, vilka
funnos bilagda statsverkspropositionen till förra riksdagen, några förhållanden
icke inträffat av beskaffenhet att föranleda statskontoret att
föreslå vidtagande av ändring i de uppgjorda beräkningarna.
Då i det följande statskontoret citeras, avses, där ej annat särskilt
angives, vad statskontoret i vidkommande hänseende anfört i sina nyssberörda
bägge skrivelser.
Vid behandlingen av detta ärende har riksdagen övervägt, huruvida
icke, med hänsyn till den i följd av krigsutbrottet i Europa inträdda krisperioden,
åtskilliga inkomsttitlar borde upptagas till lägre belopp än de
av Kungl. Maj:t föreslagna. Då beträffande flertalet inkomsttitlar något
vägledande material icke står till buds för ens ett approximativt bedömande
av den eventuella inkomstminskningens belopp, har riksdagen
emellertid saknat en viktig förutsättning för uppgörande av förslag till
en sådan ökning och därför ansett sig kunna vidtaga nedsättning endast
av den beräknade inkomsten av inkomst- och förmögenhetsskatten, där
föreliggande statistik möjliggjort en approximativ beräkning. Nämnda
nedsättning'' kommer icke att nödvändiggöra någon ny eller ökad bevillning.
Beträffande övriga inkomsttitlar måste riksdagen inskränka
sig till en allmän reservation i avseende å hållbarheten av de på normala
förhållanden byggda beräkningarna. De ändringar, riksdagen beslutat
i fråga om beräkningen av brännvinstillverkningsskatten och
brännvinsförsäljningsmedien, sakna samband med nu berörda förhållanden.
Med avseende å de särskilda bevillningarnas belopp får riksdagen
anföra följande:
Inkomst- och förmögenhetsskatten. Om inkomst- och förmögenhetsskatten
har statskontoret anfört, att denna bevillning, som år 1911
influtit med 32,859,588 kronor och år 1912 med 35,261,170 kronor,
enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande inkomna uppgifter för inne
-
3
Riksdagens skrivelse Nr 282.
varande år uttaxerats med 40,766,026 kronor 17 öre. Statskontoret har
vidare yttrat: »Avkortningarna torde, att döma efter erfarenheten från
åren 1911 och 1912, kunna beräknas uppgå till ungefär 500,000 kronor.
Det belopp, som för riksstatsutgifternas bestridande kan påräknas, uppgår
således till omkring 40,200,000 kronor. Med avseende härå anser
statskontoret, att — ehuru man icke för framtiden torde få alltför mycket
räkna med uppåtgående konjunkturer — man utan åsidosättande av
nödig försiktighet kan i riksstaten för år 1915 upptaga inkomst- och
förmögenhetsskatten med ett till 42,000,000 kronor förhöjt belopp.»
Till ovannämnda statsrådsprotokoll den 14 januari 1914 har
dåvarande departementschefen, med godkännande av statskontorets förslag,
yttrat, att han icke hade någon anledning föreslå ändring i statskontorets
beräkning, allra helst som man hade stort skäl att hoppas,
att de av sistlidna riksdag fastställda nya formulären för deklarationernas
avgivande, vilka formulär skulle användas från och med innevarande
år, skulle komma att • effektivt bidraga därtill, att åtskilliga slag
av inkomst bleve riktigare och fullständigare taxerade än hittills, och
att sålunda ifrågavarande skatt skulle giva en bättre avkastning.
Med angivna belopp, 42,000,000 kronor, har ock denna inkomsttitel
upptagits i Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag till riksstat för
år 1915.
Riksdagens bevillningsutskott har enligt från statskontoret inhämtade
upplysningar meddelat, att ifrågavarande skatt år 1913 debiterats
med 40,786,536 kronor 24 öre och, efter avdrag för avkortningar och
restitutioner, beräknats till 39,838,755 kronor 66 öre, sålunda 361,244
kronor 34 öre miudre än statskontoret beräknat. Enligt uppgifter från
länsstyrelserna har innevarande år debiterats sådan skatt till belopp av
44,071,568 kronor 12 öre.
Med avseende å förevarande inkomstkälla är med visshet att emotse
en betydande nedgång under år 1915 såsom följd av krigets rubbningar
inom handel och industri. Här torde ock, såsom ovan antytts, en viss
möjlighet finnas för beräkning av minskningen.
Förhållandet är nämligen, att Sveriges industri till vida övervägande
del och dess handel i stor omfattning drivas av aktiebolag;
och beträffande aktiebolagens inkomstbeskattning föreligger statistiskt
material. I sjätte delen av de genom finansdepartementet utgivna finansstatistiska
utredningarna förekomma tabeller, utvisande för år 1912, bland
annat, uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt särskilt för enskilda och
med dem likställda personer och särskilt för inländska aktiebolag och solida
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 282.
riska bankbolag. Summan av uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt för
nämnda år utgjorde i runt tal 35,717,000 krono!'', därav på inländska aktiebolag
och solidariska bankbolag belöpte likaledes i runt tal 10,930,000 kronor
eller omkring n/S6. Såsom nyss nämnts har Eders Kungl. Maj:t beräknat
inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstaten för år 1915 till 42 miljoner
kronor. 11/''36 härav utgör 12,833,326 kronor. Efter en jämn fördelning
härav på årets tolv månader skulle på de fem sista komma omkring
5,350,000 kronor. I den del av sistnämnda belopp, som kan anses
inflyta i. skatt från bankaktiebolag och solidariska bankbolag, har man
säkerligen icke anledning att beräkna någon väsentlig nedsättning. Detta
förhållande torde berättiga till att nedsättningen av hela ifrågavarande
post å 5,350,000 kronor icke beräknas till så högt belopp som eljest varit
påkallat. Riksdagen har tänkt sig en nedsättning med 50 procent och
därmed kommit till siffran 2,675,000 kronor.
Åven skattebidragen från enskilda och med dem likställda skattskyldiga
torde med säkerhet kunna väntas utvisa en icke oväsentlig
minskning. Detta gäller såväl inkomst- som förmögenhetsskatten. Beträffande
den senare förtjänar anmärkas, att, särskilt i den mån aktier
ingå i förmögenheter, de senare komma att i nästa års taxering ingå
med sänkta belopp på grund av aktiernas reducerade värden vid innevarande
års slut. Däremot kunna årets aktieutdelninger, vilka i de flesta
fäll säkerligen varit både bestämda och verkställda vid krisens början,
anses i stort sett icke röna någon påverkan av de rådande förhållandena
och sålunda icke komma att verka till nedgång i inkomstskattens
belopp.
Att åstadkomma en ens tillnärmelsevis riktig uppskattning av den
minskning i bidragen från enskilda och med dem likställda skattskyldiga,
som måste förutses, torde icke låta sig göra. Riksdagen har därför
stannat vid följande beräkning.
Det belopp av över 44,000,000 kronor, varmed enligt vad ovan
nämnts inkomst- och förmögenhetsskatten debiterats för innevarande
år, skulle, med ett till 1,000,000 kronor beräknat avdrag för avkortningar
och restitutioner, kunnat under normala förhållanden åberopas såsom
stöd för en beräkning av inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1915
till 43,000,000 kronor. Efter vad nyss anförts, torde den motsedda
reduktionen av aktiebolagens skattebidrag, avrundat uppåt, kunna sättas
till 2,700,000 kronor. Minskningen i övrigt har riksdagen ansett kunna
upptagas till 1,800,000 kronor. Utgående från ovannämnda belopp av
43,000,000 kronor, har riksdagen sålunda beräknat inkomst- och förmögenhetsskatten
till 38,500,000 kronor.
5
Riksdagens skrivelse Nr 282.
Bevillning av fast egendom samt av inkomst. Statskontoret har
anfört, att denna bevillning — vilken i riksstaten för år 1914 är upptagen
med 1,450,000 kronor — enligt från Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
inkomna uppgifter i taxeringslängderna för år 1913 debiterats
med 1,715,463 kronor 17 öre, av vilket belopp, enligt erfarenheten
från föregående år, omkring 120,000 kronor torde komma att avkortas. Vid
sådant förhållande har statskontoret hemställt, att titeln i 1915 års riksstat
måtte varda upptagen med 1,550,000 kronor, till vilket belopp i sådant
fall även det å sjunde huvudtiteln anvisade extra ordinarie anslaget till
»Bidrag till landsting och städer, som ej deltaga i landsting», finge upptagas.
1 överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel upptagits i
förslaget till riksstat.
Enligt från statskontoret numera meddelad uppgift har för 1913
det debiterade beloppet uppgått till 1,717,528 kronor 21 öre och det
influtna beloppet till 1,637,413 kronor 62 öre. Länsstyrelserna hava
uppgivit, att för innevarande år debiterats bevillning till belopp av
1,799,559 kronor 95 öre, däruti emellertid bevillningen från Stockholms
stad ingår med det år 1913 debiterade beloppet.
Riksdagen har upptagit bevillningen av fast egendom samt av
inkomst för år 1915 till 1,550,000 kronor.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Statskontoret
har härom anfört:
»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt
nådiga förordningen den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande
och handelsexpediter samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom
hit även föras avgifter för rättigheter till skogsfång och kolningsfrihet
på allmänningar.
De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under ovanstående
titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats med:
1910
1911
1912
För rättighet till skogsfång och kol- ningsfrihet på allmänningar .........
Av vissa handlande och handels-
1,439
3 4 1,439
34
2,389 3 4
expediter....................................
257,250
— 261,200
—
252,800 j—j
För vissa offentliga föreställningar...
76,332
o:t 70,055
90
77,141 15
Summa
335,021
3 7 332,695
2 4
332,330 4»
6
Riksdagens skrivelse Nr 282.
Då skattebeloppet för åren 1911 och 1912 visar någon nedgång,
och då dessutom från och med den 1 januari 1914 kommer att träda i
kraft en viss ändring i förordningen angående bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter (Sv. Förf.-saml. 1913 nr 212), vilken
ändring åtminstone i någon mån kan verka sänkande på denna bevillning,
torde försiktigheten kräva, att inkomsttiteln i 1915 års riksstat icke
upptages till högre belopp än för år 1914 eller 300,000 kronor.»
Med detta belopp har denna inkomsttitel ock ingått i förevarande
förslag till riksstat.
Från statskontoret har inhämtats, att ifrågavarande inkomst under
år 1913 debiterats med 341,766 kronor 77 öre och efter restitutioner
influtit med 341,512 kronor 37 öre.
Riksdagen har beräknat bevillningsavgifterna för särskilda förmåner
och rättigheter för år 1915 till 300,000 kronor.
Stämpelmedel. Debiterade stämpelmedel, inberäknat arvsskatt, utgjorde:
-
år 1908 ............................................
» 1909 .............................................
» 1910 ...........................................
» 1911 ........................................
» 1912 .........................................
eller i medeltal för dessa fem år
samt år 1913 .................................
kronor 13,569,483: —
» 11,696,288: —
» 15,567,026: —
» 17,763,683: —
» 17,431,457: —
» 15,205,587: —
» 18,656,708: —
Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter för åren 1909—
1912 å beloppet av de stämplar, som använts till nedannämnda handlingar,
har detta belopp utgjort:
Riksdagens skrivelse Nr 282.
7
1909
1910
1911
1912
Handlingar till lagfarts-
protokoll ..................
3,414,602
10 3,751,348
—
3,386,545
50
3,491,173
1 0
Handlingar till inteck-
ningsprotokoll............
644,382
05
750,212
50
652,979
60
691,753
so
Handlingar till äkten- skapsförordsprotokoll .
Handlingar till boupp-
7,895
-
8,415
-
8,765
-
9,520
-
teckningsprotokoll:
Bouppteckningar .........
Testamenten, till vilka
3,253,393
35
4,322,384
80
7,053,943
10
5,392,652
40
hänsyn ej tagits vid bo- uppteckningens stäm- pelbeläggning ............
135
1,197
1,520
80
680
60l
Morgongåvobrev............
Avhandlingar om lösöre-
1
50
52
—
47
75
659
7 5 j
köp .......................
16,548
60
13,945
20
13,895
50
13,530
60!
Summa kronor
7,336,957
60
8,847,554
5011,117,697
25
9,599,970^2 si
Stämpelavgiften för spelkort,
har inbragt:
år 1908................................
» 1909...............................
» 1910..................................
)) 1911..................................
» 1912................................
samt år 1913 ....................
som utgör 50 öre för varje kortlek,
kronor 152,063: —
» 159,810: 50
» 169,551: —
» 171,102: —
» 172,078: —
» 182,876: 50
Enligt nådiga förordningen den 15 augusti 1913 (Sv. Förf.-sand.
nr 191) har från och med den 1 september 1913 en ändring i gällande
förordning angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av
fondpapper trätt i kraft, varigenom nämnda avgift vid köp av aktier
och banklotter höjts med 50 procent. Försäljningsbeloppet för ifrågavarande
slag av stämplar har, på sätt statskontoret uppgivit, enligt rikshuvudboken
utgjort:
8
Riksdagens skrivelse Nr 282.
år 1909...........
» 1910...........
» 1911...........
» 1912...........
samt år 1913
kronor 418,512: 7 0
» 580,840: 8 5
» 838,597: 5 5
» 1,518,466:10
» 1,181,282:7 1
Statskontoret, som approximativt beräknat försäljningen under år
1913 till 1,198,339 kronor 60 öre, varav 106,000 kronor ansåges motsvara
den höjning, som inträtt efter den 1 september, framhåller, att
följaktligen 1,092,339 kronor 60 öre utgjorde det belopp, som kunde
vid en approximativ beräkning antagas angiva den inkomst å överlåtelsestämplar,
som under år 1913 skulle hava kommit statsverket till godo,
om ingen ändring skett i förordningen angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper.
Med erinran att sedan år 1909 denna inkomst således kunde
beräknas hava vuxit med 673,826 kronor 90 öre eller i medeltal per år
ungefär 168,000 kronor, har dock statskontoret funnit, att, på grund av
den matta stämning, som för det dåvarande vore rådande å fondmarknaden,
det vore försiktigast att vid framtidsberäkningar avrunda nyssnämnda
sifferbelopp nedåt till ungefär 150,000 kronor och antaga för
år 1915 en inkomst å överlåtelsestämplar:
enligt äldre bestämmelser ............................................ kronor 1,400,000: —
enligt 1913 vidtagen ändring i gällande förordning
............................................................................... » 700,000: —
Summa kronor 2,100,000: —.
Vidare har statskontoret i fråga om förevarande inkomsttitel uttalat,
att den i stämpelmedelsinkomsten ingående arvsskatten kunde anses i
ovanberörda, inom finansdepartementet upprättade statistik representeras
av de för bouppteckningar och testamenten angivna belopp eller
för år 1909 ....................................... kronor 3,253,528: —
» » 1910 ..................................... » 4,323,582: —
» » 1911 ....................................... » 7,055,464: —
» » 1912 ....................................... » 5,393,333: —.
»Emellertid äro», säger statskontoret, »icke alla dessa sifferbelopp
med varandra jämförliga. Genom nådiga förordningen den 23 april
1910 (Sv. Förf.-saml. nr 33), vilken trätt i kraft den 1 maj samma år,
har en höjning av arvsskatten ägt rum, vilken beräknades medföra en
ökad stämpeluppbörd med omkring 2,700,000 kronor om året. Beräknas
9
Riksdagens skrivelse Nr 282.
med ledning härav de belopp, vartill arvsskatten skulle hava uppgått,
om nämnda höjning icke ägt rum, finner man
för år 1909
» )> 1910
» » 1911
» )) 1912
kronor 3,253,528: —
» 2,523,582: —
» 4,355,464: —
» 2,693,333: —.»
Statskontoret har erinrat, att dessa siffror icke kunde anses antyda
någon stegringstendens, vadan man för år 1915 borde räkna med deras
medeltal, ökat med förenämnda 2,700,000 kronor, eller i runt tal 6,000,000
kronor.
Efter denna särskilda beräkning angående överlåtelsestämplar och
arvsskatt har statskontoret övergått till övriga stämpelmedel. Dessa
utgjorde:
år 1909 ............................................. kronor 8,024,247: —
» 1910............................................. » 10,662,603: —
» 1911............................................. » 9,869,621: —
» 1912............................................. » 10,519,658:—.
För år 1915 anser statskontoret ifrågavarande
stämpeluppbörd kunna beräknas till.................... kronor 10,000,000: —
Läggas härtill för överlåtelsestämplar......... » 2,100,000: —
och för arvsskatt.............................. » 6,000,000: —
erhålles enligt statskontorets beräkning.................. kronor 18,100,000: —
eller i runt tal 18,000,000 kronor.
Statskontoret föreslår således, att i riksstaten för år 1915 må med
18.000. 000 kronor upptagas stämpelmedel (därav beräknad arvsskatt
6.000. 000 kronor).
I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1914 har
dåvarande departementschefen i detta ämne erinrat, att i 1914 års riksstat
stämpelmedlen hade upptagits till 17,550,000 kronor, varav 7,000,000
kronor beräknats utgöra arvsskatt, och har departementschefen vidare yttrat:
»Mot de av statskontoret beräknade beloppen för arvsskatt och
övriga stämpelmedel’ har jag intet att anmärka. Däremot finner jag
uppskattningen för överlåtelsestämplar vara väl hög. Utgår man därifrån,
att, på sätt statskontoret beräknat, avkastningen av sistnämnda
stämpelskatt under år 1913 utgjort omkring 1,100,000 kronor, varvid
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 96 käft. (Nr 282.) 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 282.
den från och med den 1 september 1913 tillämpade förhöjningen av
skattesatsen med 50 procent lämnats ur räkningen, så torde man, då
det synes vara försiktigast att icke räkna med någon starkare ökning
av utbytet av denna skatt under de närmaste åren, icke böra uppskatta
inkomsten för år 1915 av stämpelskatten i fråga till högre belopp än
— skatteförhöjningen oräknad — 1,200,000 kronor och med iakttagande
av denna förhöjning 1,800,000 kronor.
Jag anser sålunda, att stämpelmedlen böra för år 1915 beräknas
till 17,800,000 kronor, därav arvsskatt 6,000,000 kronor.»
Sistnämnda beräkning har ock följts i den nu föreslagna riksstaten.
Utöver ovannämnda siffror har numera inhämtats, att under januari—-
juli månader innevarande år influtit i
stämpel vid köp och byte av fondpapper ............ kronor 449,976: 7 2
stämpelavgift för spelkort .......................................... » 87,711: —
övriga stämpelmedel (inberäknat arvsskatt) ......... » 10,186,932: 9 7
eller således tillhopa..................................................... » 10,724,620:69
Hade man kunnat räkna med att stämpelmedlen under var och
en av årets återstående månader komme att inflyta med samma belopp,
som i medeltal belöper på en var av de gångna månaderna, skulle man
kunnat räkna med en årsinkomst för innevarande år av 18,385,000 kronor.
Genom de av innevarande riksdag beslutade nya grunderna för
beskattning av gåva torde någon inkomstökning vara att påräkna. Ehuru
en så oberäknelig faktor icke synes böra få inverka på beräkningen av
förevarande inkomsttitel, erbjuder den dock i sin mån ett stöd för den
gjorda uppskattningen.
Riksdagen har upptagit stämpelmedlen, därav beräknad arvsskatt
6,000,000 kronor, för år 1915 till 17,800,000 kronor.
Lastpenningar. Lastpenningarna, som för första gången såsom
självständig skattetitel förekomma i 1914 års riksstat, upptagas där till
700,000 kronor.
Enligt rikshuvudboken utgjorde de
år 1908................................................... kronor 689,739:-^
» 1909 ................................................... » 668,977: —
» 1910................................................... » 703,793: —
» 1911.................................................. » 705,975: —
» 1912................................................... » 751,318: —
eller i medeltal för dessa fem år... » 703,960: —
samt år 1913 ...................................... 3> 815,353: —
11
Riksdagens skrivelse Nr 282.
Statskontoret har påpekat den utpräglade stegringstendensen, som
under förstnämnda fem år i medeltal uppginge till 15,395 kronor ''Om
året, men tillika erinrat, att de årliga inkomstbeloppen finge minskas
med beloppet av restitutioner, som beträffande berörda fem år ansåges
uppgå till högst omkring 3,000 kronor årligen.
För år 1915 anser statskontoret denna skattetitel kunna i riksstaten
upptagas med ett belopp av 775,000 kronor.
Med detta belopp hava lastpenningarna också fått ingå i föreliggande
statförslag, och bar riksdagen, som jämväl inhämtat, att de
under januari—juli månader innevarande år belöpt sig till 473,390 kronor,
intet att mot förslaget invända, utan har riksdagen beräknat lastpenningarna
för år 1915 till 775,000 kronor.
Tullmedlen. Tullmedlen, för år 1914 beräknade till 63,000,000
kronor, hava enligt räkenskaperna influtit med
år 1908 ........................................... kronor 56,535,182: —
» 1909 ............................................. » 57,826,423: —
» 1910 ............................................ » 60,163,662: —
» 1911 ............................................ » 59,811,290: —
» 1912 ............................................. » 63,575,495: —
eller i medeltal för dessa fem år » 59,588,410: —
samt år 1913.................................... » 68,902,225: —
Ovanstående belopp motsvara nettouppbörden. Avdragna äro ej
blott iastpenningarna, utan ock avkortningar och restitutioner.
Statskontoret har angående tulluppbörden anfört, bland annat,
följande:
»För januari—november innevarande år hava, enligt meddelanden
från generaltullstyrelsen, de debiterade tullmedlen utgjort 65,389,587
kronor 8 öre och skulle, därest uppbörden för innevarande månad bleve
lika med den för december månad nästlidet år eller 5,821,993 kronor
35 öre, för år 1913 uppgå till 71,211,580 kronor 43 öre. Det bör
erinras, att detta belopp, för att bliva jämförbart med de här ovan för
föregående år angivna, måste minskas med det belopp, som kan beräknas
för lastpenningar samt för avkortningar och restitutioner. Efter sådant
avdrag torde tullmedlen, netto, för innevarande år belöpa sig till ungefär
68,400,000 kronor.
12
Riksdagens skrivelse Nr 282.
i Tulluppbörden
utgjorde
År 1912
År 1913
Minskning
Ökning
Under
januari .........
3,793,246
30
4,975,792
16
1,182,545
86
»
februari .........
4,040,133
62
4,851,313
16
—
—
811,179
54
»
mars ............
4,955,309
58
5,491,605
33
—
—
536,295
75
*
april ............
5,006,725
18
6,665,336
28
—
—
1,658,611
10
*
maj ...............
5,559,960
32
5,981,375
56
—
—
421,415
24
juni...............
4,733,782
52
5,142,646
12
—
—
408,863
60
juli ...............
4,852,212
32
5,602,435
68
—
—
750,223
36
,
augusti .........
5,877,425
53
5,777,685
45
99,740
08
—
—
»
september ......
6,606,161
54
6,619,743
92
—
—
13,582
38
»
oktober .........
7,282,419
35
7,409,721
39
—
—
127,302
04:
>
november ......
7,440,126
58
6,871,932
03
568,194
55
—
_
december .....
5,821,993
35
—
—
—
—
—
—:
Såsom synes, har denna skattetitel sedan år 1911 ökats högst betydligt.
Siffrorna för de sista månaderna i ovanstående tabell giva dock
anledning förmoda, att kulmen redan uppnåtts. Vid sådant förhållande
och med hänsyn jämväl till de innevarande år vidtagna ändringar i tulltaxan,
genom vilka tullfrihet för oskalat ris införts och sirapstullen nedsatts
(Sv. Förf.-saml. nr 216), anser sig statskontoret böra hemställa,
att tullmedlen i 1915 års riksstat upptagas till 67,000,000 kronor.»
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den 14 januari 1914
yttrade departementschefen beträffande tullmedlen:
»Statskontoret hemställer, att samma medel i 1915 års riksstat upptagas
till 67,000,000 kronor. Härvid har statskontoret utgått, bland
annat, därifrån, att de debiterade tullmedlen, inklusive lastpenningarna,
skulle för år 1913 uppgå till 71,211,580 kronor 43 öre, vilket belopp
erhållits genom att till den kända uppbörden för månaderna januari—
november lägga en beräknad uppbörd för december månad. Enligt mig
från tullverket tillhandakommen uppgift utgör det numera för hela
år 1913 kända beloppet av debiterade tullmedel jämte lastpenningar
71,360,855 kronor 62 öre. Det torde i detta sammanhang böra anmärkas,
att i sistnämnda summa ingår ett belopp av ungefär 1,000,000 kronor,
utgörande statsverkets inkomst under år 1913 av dels den från och med
år 1914 avskaffade tullen å oskalat ris, dels ock så stor del av tullarna
å risgryn och sirap som den, varmed dessa från och med innevarande
års början nedsatts.
13
Riksdagens skrivelse Nr 282.
För att erhål]a en siffra att lägga till grund för beräkningen av
det belopp, varmed tullmedlen böra i riksstaten uppföras, har statskontoret
vidare minskat beloppet för den debiterade tulluppbörden med
dels däri ingående lastpenningar, dels ock avkortningar och restitutioner.
Bland avkortningarna ingå, bland annat, tullverkets utgifter för
beslagarandelar, tull statens enskilda pensionsinrättnings andelar av böter
samt tulltjänstemans andelar av ersättning för vissa tjänstförrättningar.
Då jag av skäl, som jag kommer att närmare utveckla vid behandlingen
av tullverkets utgiftsstater, anser det vara riktigare, att nyssnämnda
utgiftsposter passera riksstaten, ämnar jag föreslå, att för deras mötande
uppföres ett anslag på tullverkets omkostnadsstat. Utgifterna i fråga
böra alltså enligt min mening icke frånräknas tullmedlen före deras upptagande
som inkomst i rikshuvudboken. Vid sådant förhållande och då
berörda anslag i anslutning till utgifternas kända medeltal för senaste
år torde böra upptagas med 500,000 kronor, bör i mitt förslag till
beräkning av inkomst av tullmedlen för år 1915 ingå motsvarande
belopp.
Enär jag anser den av statskontoret gjorda beräkningen av tullmedlen
för nästkommande år riktig i enlighet med det av statskontoret
använda beräkningssättet, hemställer jag, att det av statskontoret förordade
beloppet, 67,000,000 kronor, ökat med av mig angivna 500,000
kronor, måtte uppföras i 1915 års riksstat, i vilken tullmedlen sålunda
skulle ingå med 67,500,000 kronor.»
Med sistnämnda belopp hava tullmedlen också uppförts i förevarande
förslag till riksstat.
Det har numera upplysts, att i tullmedel under januari—juli
månader innevarande år influtit 39,525,737 kronor 49 öre.
Med anledning därav att den i förslaget till riksstat beräknade
inkomsten av statens tobaksmonopol 6,000,000 kronor icke med säkerhet
kunde väntas ens till någon del inflyta under år 1915, har riksdagen
numera beslutat höjningar i tullsatserna å tobak, vilka höjningar enligt
importsiffrorna för åren 1909—1913 skulle bereda en ökad statsinkomst
av 6,346,200 kronor. Då de höjda tobakspriserna kunna tänkas i någon
mån minska konsumtionen, torde beloppet vid inkomstberäkningen försiktigtvis
icke böra sättas högre än till 6,000,000 kronor. Med sistnämnda
summa böra således de av Eders Kungl. Maj:t beräknade tullinkomsterna
ökas.
Riksdagen har sålunda beräknat tullmedlen för år 1915 till 73,500,000
kronor.
14
Riksdagens skrivelse Nr 282.
Sockerskatten. Statskontoret har angående sockerskatten, med erinran
att den i budgeten ingår med det debiterade beloppet efter avdrag för
avkortningar, anfört följande:
»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna beskattning av
socker skulle för allt socker, som efter den 1 september 1906 inom riket
tillverkades eller dit infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk
erläggas en skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som till riket
infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt tulltaxan. 1908 års riksdag
höjde emellertid skattesatsen för åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912
till 15 Vs öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.
Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga sockerkonsumtionen
i riket:
år
1901—1902
råsocker ..............
............... 106,004
ton
»
1902—1903
» ...............
.............. 107,681
»
»
1903-
-1904
» ...............
.............. 110,824
»
»
1904—1905
» ...............
............... 108,530
»
»
1905-
-1906
» ..............
.............. 118,494
»
»
1907
raffinad ...............
............... 117,525
»
»
1908
» ..............
............... 116,686
»
»
1909
» ..............
.............. 99,726
»
»
1910
» ...............
.............. 116,826
»
»
1911
» ...............
............... 124,592
»
»
1912
» ..............
............... 126,504
»
eller för 6-års-perioden 1907—1912 i medeltal 116,976 ton med en årlig
medelökning av 1,795.8 ton.
Skatten, som i 1911 och 1912 års riksstater uppfördes med ett
belopp av 19,000,000 kronor, upptogs, efter beräkning av samma sockerkonsumtion
som under år 1911, på grund av den höjda skattesatsen i
1913 och 1914 årens riksstater, till 20,000,000 kronor.
Under januari—november innevarande år hava till fritt bruk utlämnats
120,993,984.5 kilogram. Om under innevarande månad utlämnas
lika mycket som under december månad nästlidet år eller 10,330,901.8
kilogram, skulle sammanlagda kvantiteten av till fritt bruk under år 1913
utlämnat socker uppgå till 131,324,886.3 kilogram.
Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande från kontrollstyrelsen,
intill nästlidne månads slut utgjort 19,090,704 kronor 80 öre.
Förutsatt att under innevarande månad skatten skulle debiteras med lika
stort belopp som under samma månad nästlidet år eller 1,582,404 kronor
30 öre, skulle årets uppbörd kunna beräknas till 20,673,109 kronor 10 öre.
15
Riksdagens skrivelse Nr 282.
Genom tullverket har enligt meddelande från generaltullstyrelsen
under januari—november månader innevarande år debiterats sockerskatt
med 328,901 kronor 93 öre. Om motsvarande uppbörd under innevarande
månad blir lika stor som under december 1912 eller 41,588
kronor 37 öre, kommer den genom tullverket debiterade sockerskatten
för hela året att uppgå till 370,490 kronor 30 öre. Lägges detta belopp
till det ovan anförda, finner man, att totaluppbörden å ifrågavarande
skattetitel kan för innevarande år beräknas till 21,043,599 kronor
40 öre.
På grund av den stegring i konsumtionen, som ännu synes fortgå
och i sin mån torde främjas av den genom nådiga kungörelsen den 12
sistlidne september (Sv. Förf.-sand. nr 216) gjorda nedsättning i tullen
för socker, torde sockerskatten kunna i 1915 års riksstat upptagas med
ett till 21,500,000 kronor förhöjt belopp.»
Förslaget till riksstat upptager jämväl det sålunda förhöjda beloppet.
Riksdagen har erhållit kännedom om, att sockerskatt under år
1913 debiterats med 20,893,901 kronor 90 öre och influtit med 20,891,057
kronor 59 öre samt under januari—juli månader innevarande år debiterats
med 11,994,741 kronor. Det kan här förtjäna anmärkas, att sockerskatten
åtminstone åren 1911—1913 influtit med icke oväsentligt högre
belopp under det senare halvåret än under det förra.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen beräknat
sockerskatten för år 1915 till 21,500,000 kronor.
Brännvinstillverlmingsskatt. Statskontoret har uppgivit, att brännvinstillverkningen
i riket utgjort:
år 1908 ....................................................... liter 40,519,377
» 1909 ........................................................ » 40,355,244
» 1910......................................................... » 39,221,751
» 1911 ....................................................... » 36,797,482
» 1912....................................................... » 41,744,395
eller i medeltal för dessa fem år 39,727,650 liter.
Medeltalet för femårsperioden 1907 —1911 utgjorde 39,642,011 liter.
Enligt vad från kontrollstyrelsen inhämtats, har tillverkningen
under år 1913 uppgått till 45,244,044 liter och under januari—juli
månader innevarande år till 22,253,616 liter.
Beträffande tillverkningsskatten meddelar statskontoret följande
översikt över femårsperioden 1908— 1912:
16
Riksdagens skrivelse Nr 282.
Bestitution för
Influten
Statsverket
skatt
denaturerat
för högt
behållet
brännvin
erlagd skatt
år 1908 ...............
24,458,555
3,078,698
18,242
21,361,615
» 1909 ...............
22,486,704
3,317,840
5,844
19,163,020
» 1910 ...............
24,413,892
2,770,082
11,307
21,632,503
» 1911 ...............
24,410,473
2,548,402
5,875
21,856,196
» 1912 ...............
24,211,832
1,564,208
1,558
22,646,066
Enligt inhämtade upplysningar belöpte sig år 1913 skatten till
23,791,111 kronor och utgjorde, efter avdrag för restitutioner, det statsverket
behållna beloppet 22,619,357 kronor. Under januari—-juli månader
i år hava influtit 9,8^2,490 kronor.
Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren 1910—1912 uppgått
till 22,044,902 kronor.
Statskontoret, som approximativt beräknat 1913 års inkomst till
24,387,637 kronor 30 öre, har erinrat, att siffrorna för 1912 och 1913
kunde berättiga till att i 1915 års riksstat höja beräkningen av denna
skattetitel från det för 1913 och 1914 beräknade beloppet 21,300,000
kronor till 22,500,000 kronor, men med hänsyn till de i rikets större
städer pågående åtgärder för reglering av brännvinsförsäljningen funne
statskontoret icke skäligt att föreslå någon höjning av det för 1914
beräknade beloppet 21,300,000 kronor.
Sistnämnda belopp har ock ingått i föreliggande förslag till riksstat.
Riksdagen har ansett hänsynen till den av statskontoret omförmälda
regleringen av brännvinsförsäljningen böra, icke minst sedan denna
reglering vunnit stöd i vissa på Eders Kungl. Maj:ts förslag av innevarande
riksdag genomförda ändringar i gällande brännvinsförsäljningsförordning,
föranleda nedsättning av det av statskontoret och Eders
Kungl. Maj:t för förevarande inkomsttitel beräknade beloppet, detta alldeles
oavsett den inverkan, som rubbningarna på det ekonomiska området
kunna antagas utöva. Riksdagen har i sådant hänseende ansett en
nedsättning med 1,300,000 kronor vara påkallad och har sålunda beräknat
brännvinstillverkningsskatten för år 1915 till 20,000,000 kronor.
Punschskatten. Denna skatt, vilken utgår med 60 öre för varje
liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i 1904—1906
årens riksstater med 1,300,000 kronor. Efter det vid 1906 års riksdag
17
Riksdagens skrivelse Nr 282.
en särskild stämpelavgift till enahanda belopp som för punsch stadgats
även för arrak och rom, höjdes beräkningen för år 1907 till 1,500,000
kronor, med vilket belopp titeln sedermera varit i 1909—1912 årens
riksstater uppförd. På grund av inkomsttitelns jämna stegring föreslog
statskontoret i sina den 13 december 1911 och den 13 december 1912
avgivna underdåniga utlåtanden angående inkomstberäkning för åren
respektive 1913 och 1914, att titeln måtte upptagas med förhöjda belopp
respektive 1,700,000 och 1,800,000 kronor, vilka förslag blevo av Edera
Kungl. Maj:t och riksdagen bifallna.
Skatten inflöt
år 1910 med....................................... kronor 1,693,655: —
» 1911 » ...................................... ® 1,743,532:
» 1912 » ....................................... » 1,838,119: —
samt 1913 med................................. » 1,956,992:
Statskontoret, som approximativt beräknat sistnämnda års skatt
till 1,901,443 kronor 3 öre, har, i betraktande av skattens stigande
tendens, ansett densamma utan fara kunna i 1915 års riksstat beräknas
till samma belopp som för 1914 eller 1,800,000 kronor.
Denna beräkning har ock följts i förevarande förslag till riksstat.
Riksdagen, som inhämtat, att under januari—juli månader innevarande
år i punschskatt influtit 1,204,677 kronor, har upptagit stämpelavgiften
för försäljning av punsch, arrak och rom lör år 1915 till
1,800,000 kronor.
Maltskatten. Å denna skattetitel har
influtit
avkortats eller
restituerats
åt statsverket
behållits
,
kronor
kronor
kronor
j år 1910.................
5,369,027
214,899
5,154,128
» 1911..................
5,289,219
229,797
5,059,422
» 1912..................
5,168,853
255,769
4,913,084
» 1913..................
5,510,820
273,953
5,236,866
Statskontoret, som approximativt beräknat 1913 års uppbörd till
5,492,591 kronor 33 öre, har i anslutning härtill framhållit:
»Enligt uppgifter, inkomna från Eders Kungl. Maj:ts befallningsBihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 96 höft. (Nr 282.) 3
18 Riksdagens skrivelse Nr 282.
havande i länen, har emellertid skattebeloppet för den malt, som under
tillverkningsåret 1 oktober 1912—30 september 1913 använts till svagdricka,
för vilken skatt tillverkarna, enligt 8 § 1 mom. i Eders Kungl.
Maj:ts nådiga förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
den 7 augusti 1907, sådan samma paragraf lyder enligt nådiga
förordningen den 20 augusti 1909, äga att erhålla restitution, uppgått
till sammanlagt 265,638 kronor 9 öre. Om från ovannämnda 5,492,591
kronor 33 öre dragés restitutionssumman 265,638 kronor 9 öre, uppkommer
det belopp av 5,226,953 kronor 24 öre, vartill maltskatten kan
beräknas uppgå för år 1913.»
Och har statskontoret hemställt, att ifrågavarande skattetitel må i
riksstaten för år 1915 beräknas till 5,000,000 kronor.
Så har ävenledes skett.
Riksdagen, som inhämtat, att under januari—juli innevarande år
influtit 3,573,085 kronor, har beräknat maltskatten för år 1915 till
5,000,000 kronor.
Brännvinsförsäljning smedel. Sist bland »tullar och acciser» har
statskontoret uppfört brännvinsförsäljningsmedel, som numera tillfalla
statsverket.
Dessa medel uppgingo till
år 1910 ............................................. kronor 16,831,708: 43
» 1911 .......................................... » 19,051,380: 15
» 1912 ............................................ » 19,426,838: 4o
eller i medeltal för dessa tre år » 18,436,642: 3 3
Statskontoret har föreslagit denna titels upptagande till 19,000,000
kronor, med vilket belopp den ock ingått i den föreslagna riksstaten.
Riksdagen har inhämtat, att ifrågavarande medel under år 1913
belöpt sig till 15,610,112 kronor.
Till detta belopp bör emellertid, för att detsamma skall bliva fullt
jämförbart med angivna beloppen för 1910—1912, läggas i runt tal
3,884,000 kronor, motsvarande vad brännvinsförsäljningsbolagen, enligt
från kontrollstyrelsen meddelad upplysning, jämlikt föreskriften i kungörelsen
den 19 december 1913 2 § reserverat för bestridande av
utskylder för tidigare år än 1914.
Av enahanda skäl, som föranlett riksdagen att besluta nedsättning
av brännvinstillverkningsskattens beräknade belopp, har riksdagen funnit
nedsättning även här böra vidtagas. Av ifrågavarande bägge nedsättningar
bör givetvis föranledas en motsvarande minskning av den i
19
Riksdagens skrivelse Nr 282.
förslaget till riksstat under utgifter för kapitalökning uppförda avsättningen
till statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Riksdagen har sålunda upptagit brännvinsförsäljningsmedlen för år
1915 till 18,300,000 kronor.
Med beräknande på angivet sätt av ovan behandlade bevillningar
och sedan inkomsttiteln mantalspenningar i riksstaten uppförts med det
av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 850,000 kronor, uppgår
totalsumman under rubriken A. Egentliga statsinkomster, I. Skatter, i
den av riksdagen beslutade riksstaten till 199,875,000 kronor.
Postmedlen. I Eders Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1915
återfinnas, liksom i riksstaten för innevarande år, postverkets inkomster
under rubriken B. Inkomster av statens produktiva fonder, I. Statens
affärsverksamhet. Under nämnda rubrik bar såsom inkomstsiffra utförts
överskottet mellan postverkets bruttoinkomster och driftkostnad, och postmedlen
upptagas alltså numera i riksstaten till beräknad we^oinkomst
och icke, såsom före år 1912 varit fallet, till beräknad bruttoinkomst.
1914 års inkomststat upptog följande siffror:
inkomster, bevillning........................................................... 27,308,000 kronor
driftkostnader .................................................................. 24,308,000 »
överskott .................................................................................. 3,000,000 kronor.
Statskontoret bar i sin skrivelse den 11 december 1913 på grundval
av utav generalpoststyrelsen i skrivelse den 25 september samma
år verkställda beräkningar och i enlighet med inhämtade upplysningar
gjort följande beräkning rörande postverket för år 1915:
inkomster............................................................................. 28,150,000 kronor
driftkostnader ..................................................................... 24,690,000 )>_
överskott ............................................................................. 3,460,000 kronor.
Sedermera har i underdånig skrivelse den 1 maj 1914 generalpoststyrelsen
på förekommen anledning meddelat, att, såvitt med ledning
av förhållandena under innevarande år hittills kunde bedömas, överskottet
av postverkets rörelse för år 1915, därest oförutsedda händelser icke
inträffade, syntes kunna beräknas till omkring 540,000 kronor mer, än
som upptagits i generalpoststyrelsens förslag till postverkets stat för drift
-
20 Riksdagens skrivelse Nr 282.
kostnaderna för samma år, 3,460,000 kronor, eller således till 4,000,000
kronor.
Sedan statskontoret i yttrande den 11 maj 1914 lämnat generalpoststyrelsens
beräkningar utan erinran, har vid ärendets föredragning i
statsrådet den 14 maj 1914 chefen för finansdepartementet, efter samråd
med chefen för civildepartementet, hemställt, att disponibla medel
från postverket för år 1915 måtte få beräknas till 4,000,000 kronor.
Med detta belopp ingå dessa medel ock i den nu föreslagna
riksstaten.
Enligt från generalpoststyrelsen meddelad upplysning utvisar postverkets
huvudbok för år 1913:
inkomster ........................................................................ 25,707,140: 9 6 kronor
driftkostnader................................................................. 21,474,095: 4 2 »
överskott ...................................................................Z 4,233,045: 54 kronor.
Riksdagen har beräknat för statsverket disponibelt överskott från
postverket för år 1915 till 4,000,000 kronor.
Stockholm den 23 september 1914.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1914.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.