Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1914-08-26 · 35 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 35 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 B:7, Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

1

Nr 7.

Uppläst och godkänd i första kammaren den 26 augusti 1914.

» » »i andra kammaren den 26 augusti 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna

under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande

anslagen till finansdepartementet.

(Slatsutskottets utlåtanden nr 7, 11, 58 och 59

samt särskilda utskottets nr 2 utlåtande nr 3.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde

huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får riksdagen

anföra följande:

Ko) Riksdagen vill till en början erinra därom, att av förra riksdagen

under innevarande år till nedanrkimnda ändamål beviljats följande

anslag:

Bihang till senare riksdagens protokoll 191-1. 14 sand. 7 höft. (Nr 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Departementet.

Provisorisk lönereglering för departementet, förslagsanslag

............................................................................

Extra föredragande i departementet ............................

Extra kanslisekreterare i departementet ....................

Ordinarie

anslag.

Extra anslag.

Kronor.

I

Kronor.

7,865: —

—

7,000: —

—

5,250: —

De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

Kammarkollegium ........................................................|

Anställande av en extra advokatfiskal hos kammarkollegium.

...................................................;.............|

Ordnande av vissa kammarkollegii aktuariekontorj

tillhörande handlingar ...........................................j

i

Kommerskollegium:

Kommerskollegium ..................................... _..........-i

Provisorisk lönereglering för kommerskollegium, förslagsanslag

................................................................

Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii

industribyrå..........................................................

Teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå

Handläggning hos kommerskollegium av ärenden

rörande svenska fartygs registrering m. m.........

Arvode till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium

..............................._......;..............................

Utgivande av en periodisk publikation »Kommersiella

meddelanden» .....................................................;.....

Arvode till en vaktmästare hos kommerskollegium

Statistiska centralbyrån:

Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och

fyra extra ordinarie aktuarier .............................

Provisorisk lönereglering för statistiska centralbyrån,

förslagsanslag ............................................................

Kostnader, som föranledas av överstathallarämbetets

och länsstyrelsernas befattning med vissa slag av

registrering, förslagsanslag ........................................

128,000: —

144,165: —

6,000: — !

1,500: — j

12,440: — I

10,532: - 5,825: —

10,050: — |

3,000: - j

12,000: —

1,175: - !

21,200: - |

10,370: —

4,000: —

Bankinspektionen:

Upprätthållande av bankinspektionens verksamhet,

reservationsanslag, att av bidrag till bankinspek-j

tionen direkt utgå....................................................I 58,000:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

3

Bergsbruket.

Provisorisk lönereglering för bergmästarna, förslagsanslag

............................................................................

Bergsskolorna i Filipstad och Falun ............................

Handel och sjöfart.

Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm

................................................................................

Exportstipendier, reservationsanslag................................

Handelsstudiestipendier, reservationsanslag....................

Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings verksamhet

under år 1914.................................................

Ersättning åt sjömanshusen.........................................

Arvoden till två dispaschörsassistenter ....................

Anordnande av stormvarningar vid rikets kuster.....

Subventioner:

Understöd åt aktiebolaget Svenska Amerika—Mexikolinjen

för uppehållande av regelbunden ångfartygs
förbindelse

mellan Sverige och Nordamerika........

Understöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan för

uppehållande under åren 1911—1915 av regelbunden

ångbåtsförbindelse mellan Sverige samt:

La Plata-länderna och Brasilien .........................

Understöd till Aktiebolaget Svenska Ostasiatiska

kompaniet för fortsatt uppehållande av regelbunden

ångfartygsförbindelse mellan Sverige och

Ostasien, förslagsanslag, högst................................

Understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för

uppehållande av regelbunden ångfartygsförbindelse

mellan Sverige och Australien................................

Industri, hantverk och slöjd.

Bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås ....

Personlig löneförbättring åt föreståndaren och förste

läraren vid vävskolan i Borås A. Krebs samt biträdande

lärarinnan därstädes Hilma Stenwall

j Understöd till Sveriges hantverksorganisation ............

I Understöd åt föreningen för svensk hemslöjd ............

Ordinarie

anslag.

Kronor.

Extra anslag.

Kronor.

11,250: —

25,100: -

30.000

20.000

20,000

16,800

40,000

4,000

28,640

150,000: -

80,000: —

210,000: —

100,000: -

7,100: —

1,050

4,000

15,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 7.

■

Ordinarie

anslag.

Extra anslag.

Kronor.

Kronor.

Skatt (‘omkostnad er.

Tullverket, förslagsanslag................................................

Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrel-

6,797,650: —

—

sen, förslagsanslag, högst ...........................................

Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets lokal-

—

16,000: -

förvaltning, förslagsanslag, högst..............................

—

198,530: —

Kronans publika hus.

Reparation av Riddarholmskyrkan ................................

Införande av värmeledning m. m. i stora tull- och

—

150,000: —

packhuset vid Skeppsbron samt f. d. accishuset vid

Österlånggatan i Stockholm........................................

50,610: —

Utvidgande och förbättrande av Värmlands läns lånt-

mäterikontors lokaler ävensom inredande av brand- fria arkivlokaler för länsstyrelsen i samma län m. m.

—

35,500: —

De kungl. teatrarna.

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad .......................................................

—

40,175: —

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden

förvarad lösegendom ....................................................

Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska

—

3,668: —

teaterns byggnad förvarad lösegendom ....................

—

1,735: —

Diverse.

Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i

landsting ........................................................................

Ersättning till vissa städer och köpingar för till stats-

—

1,550,000: —

verket indragna brännvinsförsäljningsmedel ............

Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i

5,606,928: -

—

landsting, för till statsverket indragna brännvins- försälj ningsmedel............................................................

3,100,000: —

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, för-

slagsanslag ...................................................................

Bestridande av kostnad för Sveriges officiella del-

100,000: —

—

tagande i en internationell utställning i San Francisco

år 1915 m. m............................................................

—

300,000: —

Ersättning för av statskontoret gjorda förskott ........

—

626,112: —

Extra lönetillägg för år 1914, förslagsanslag ............

—

3,500: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

5

De centrala ämbetsverken.

2:o) I den till riksdagen den 18 maj 1914 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungi. Maj:t i punkt

1 under sjunde huvudtiteln föreslagit riksdagen att för anställande av en

extra revisor å statskontorets riksbokslutsbyrå på extra stat för år 1915

anvisa ett belopp av 3,200 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, har för anställande av en extra

revisor å statskontorets riksbokslutsbyrå på extra stat för år 1915 anvisat

ett belopp av 3,200 kronor.

3:o) 1 en till riksdagen avlåten proposition, nr 218, av den 3 juli

1914 har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen

medgiva, att vid mynttillverkningen anställde arbetaren Magnus

Robert Berggren må från och med månaden näst efter den, under vilken

han erhåller entledigande från sin ifrågavarande anställning, under sin

återstående livstid åtnjuta ett årligt understöd av sexhundrafemtio kronor,

att utgå av sjunde huvudtitelns reservationsanslag till bestridande av

de med mynt- och justeringsverkets drift förenade kostnader.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har medgivit, att vid mynttillverkningen

anställde arbetaren Magnus Robert Berggren må från och med månaden

näst efter den, under vilken han erhåller entledigande från sin ifrågavarande

anställning, under sin återstående livstid åtnjuta ett årligt understöd

av sexhundrafemtio kronor, att utgå av sjunde huvudtitelns reservationsanslag

till bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift

förenade kostnader.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 2 av sjunde huvudtiteln

föreslagit riksdagen att å extra stat för år 1915 för anställande å

kammarrättens revisionsavdelning av tre extra revisorer och fyra räknebiträden

bevilja 15,800 kronor, därav högst 800 kronor må avses till

vikariatsersättning under semester.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

har, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, å extra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 7.

stat för år 1915 för anställande å kammarrättens revisionsavdelning av tre

extra revisorer och fyra räknebiträden beviljat 15,800 kronor, därav högst

800 kronor må avses till vikariatsersättning under semester.

5:o) I punkterna 3 och 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva

att i staten för statistiska centralbyrån må uppföras avlöning för

ej mindre 13 kvinnliga biträden av andra graden med 1,600 kronor till

en var av dem, därav lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor

och ortstillägg 150 kronor, än även 14 kvinnliga biträden av första

graden med 1,200 kronor till en var av sistnämnda biträden, därav

lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor och ortstillägg 150

kronor, samt

att en var av nämnda 27 tjänstinnehavare må äga rätt till två

ålderstillägg å lönen, vartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring;
dels

förklara, att berörda ålderstillägg skola utgå av det under

sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;

dels godkänna de av departementschefen för åtnjutande av dessa

avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser;

dels ock höja det ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt tillfälliga

biträden samt till vikariatsersättningar i statistiska centralbyrån

med ett belopp av 2,350 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag och som i likhet med departementschefen anser lämpligt,

att i avseende å de ordinarie kvinnliga biträdena i verket gives uttrycklig

föreskrift om den dagliga arbetstiden, har sålunda, under förutsättning

att Eders Kungl. Maj:t, såsom villkor för åtnjutande av ovanberörda

avlöningsförmåner för ordinarie kvinnliga biträden i statistiska

centralbyrån, meddelar föreskrift därom, att sådan befattningshavare

skall, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda

fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex

timmar varje söckendag, dock att arbetstiden för kvinnligt biträde icke

må i något fall utsträckas med mera än en timme,

dels medgivit,

att i staten för statistiska centralbyrån må uppföras avlöning för

ej mindre 13 kvinnliga biträden av andra graden med 1,600 kronor till

en var av dem, därav lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor

och ortstillägg 150 kronor, än även 14 kvinnliga biträden av första

graden med 1,200 kronor till en var av sistnämnda biträden, därav lön

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7. 7

700 kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor och ortstillägg 150 kronor,

samt

att en var av nämnda 27 tjänstinnehavare må äga rätt till två

ålderstillägg å lönen, vartdera å 200 kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring;
dels

förklarat, att berörda ålderstillägg skola utgå av det under

sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg;

dels för åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförmåner godkänt

följande villkor och bestämmelser:

att innehavare av ordinarie biträdesbefattning i statistiska centralbyrån

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av ämbetsverket eller dess särskilda avdelningar eller eljest

i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest

ämbetsverkets ställning så förändras, att detsamma ej längre kan anses

såsom självständigt ämbetsverk, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk

tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig

att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning befattningshavaren

innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de göromål,

som anförtros befattningshavaren, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra inom det ämbetsverk, till vilket göromålen överlämnas;

skolande biträde i statistiska centralbyrån slutligen, likaledes med bibehållande

av nyssnämnda förmåner, vara imderkastat att, närhelst så av

Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan befattning inom förvaltningen

med arbetsuppgifter på det statistiska området;

att med biträdesbefattning vid statistiska centralbyrån icke må

förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med sådan befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan

tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej statistiska centralbyrån.

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt

för tjänstgöringen vid ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar fä uppbäras endast för den tid biträde

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid,

biträdet eljest varit befriat från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit

befattningen;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 7.

att, därest biträde av sjukdom hindras att förrätta sin befattning,

biträdet äger uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att, därest

biträde undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest

är lagligen förhindrat att sköta befattningen, biträdet kan förpliktas att

under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av

lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till biträde för tid, varunder det avhållit

sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest biträde varder avstängt från tjänstgöring eller i häkte

taget, den del av biträdets avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta biträdet uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall eller för beredande av semester biträde

av lägre grad skall vara skyldigt att, om det förordnas till sådan befattning

av högre grad i statistiska centralbyrån, bestrida densamma, dock

ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;

ägande biträde därvid att, i stället lör egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta, vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,

men eljest däremot svarande belopp;

att i fråga om medgiven förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt

innehavande av biträdesbefattning i samma lönegrad tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras biträde

till last den tid, biträdet åtnjuter semester, och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början

av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit

uppnådd;

att, därest kvinnligt biträde, som vid ingången av år 1915 är

anställt vid statistiska centralbyrån och befordras till ordinarie biträde

vid ämbetsverket från samma tidpunkt, omedelbart före sin befordran

mot fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 7.

därstädes, biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning räkna

sig till godo den tid biträdet utfört sådant arbete vid ämbetsverket;

att biträde av lägsta graden, som efter intjänande av båda ålderstilläggen

i denna grad befordras till biträdesbefattning i andra graden,

må omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i sistnämnda

grad;

att likväl biträde, som, då det intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänsteålder, som

berättigar biträdet till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av biträde under en månad;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för de nya avlöningsbestämmelsernas

ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder biträdesbefattning, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja befattningen eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed; samt

att beträffande ifrågavarande kvinnliga befattningshavare skola i

övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna varda

utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å

vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar;
dels

ock höjt det ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt

tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar i statistiska centralbyrån

med ett belopp av 2,350 kronor.

I följd härav hava följande ordinarie anslag höjts, nämligen

avlöningsmedel för statistiska centralbyrån, nu utgörande 39,300

kronor, med 37,600 kronor till 76,900 kronor,

och arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariatsersättningar, nu

utgörande 20,440 kronor, med 2,350 kronor till 22,790 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 5 föreslagit riksdagen att till förstärkning

av det till arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska centralbyrån

samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat anvisade

anslag å extra stat för år 1915 anvisa ett belopp av 9,900 kronor.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 7.

För innevarande år är för ifrågavarande ändamål på extra stat

anvisat ett anslag å 45,000 kronor.

Den nu föreslagna minskningen i anslaget är förorsakad av det

under punkt 5:o) här ovan omförmälda, av riksdagen bifallna förslaget

om uppförande å ordinarie stat av 27 biträdesbefattningar. Under uttalande

av sin anslutning till vad löneregleringskommittén anfört om

angelägenheten av att vid bestämmande av de fasta arvodena till extra

biträden sådant arvode i varje fall sättes till lägre belopp än begynnelseavlöningen

till ordinarie biträde, får riksdagen anmäla, att riksdagen till

förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska centralbyrån

samt till vikar iatsersättning ar därstädes å ordinarie stat anvisade

anslag å extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 9,900 kronor.

7:o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till provisorisk lönereglering för befattningshavare i överintendentsämbetet,

med undantag av kassören och bokhållaren, i enlighet med de av departementschefen

tillstyrkta grunder och på de av departementschefen i

övrigt förordade villkor, på extra stat för år 1915 bevilja ett förslagsanslag

av 6,695 kronor, därav högst 145 kronor må användas till höjning

av vikariatsersättning under semester.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,

har till provisorisk lönereglering för befattningshavare i överintendentsämbetet,

med undantag av kassören och bokhållaren, i enlighet

med de av departementschefen tillstyrkta grunder och på de av honom

i övrigt förordade villkor, på extra stat för år 1915 beviljat ett förslagsanslag

av 6,695 kronor, därav högst 145 kronor må användas till höjning

av vikariatsersättning under semester.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 7 föreslagit riksdagen att till

förstärkning av arbetskrafterna hos överintendentsämbetet i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen angivna grunder på extra

stat för år 1915 bevilja ett anslag av 10,000 kronor.

Den ifrågasatta förstärkningen av arbetskrafterna hos överintendentsämbetet

har riksdagen funnit vara av behovet påkallad; och har riksdagen

därvid i synnerhet uppmärksammat nödvändigheten av att det

med allt större styrka framträdande behovet av en särskild föredragande

för stadsplaneärendena varder tillgodosett. Riksdagen har alltså, till

förstärkning av arbetskrafterna hos överintendentsämbetet i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen angivna grunder , på extra

stat för år 1915 beviljat ett anslag av 10,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 7.

9:o) I punkt 8 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels, med iakttagande av viss ändring beträffande benämningarna

å de kvinnliga biträdenas avlöningsgrader, godkänna vid nästlidna riksdag

framlagt förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket, att

tillämpas tillsvidare från och med år 1915, ävensom de av departementschefen

angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i samma

stat upptagna avlöningsförmåner,

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1915 tillträder

ordinarie befattning i patent- och registreringsverket, skall vara pliktig

att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser, samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i patentoch

registreringsverket, vilka icke före den 1 december 1914 anmäla,

att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de

för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som

icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem

enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen

angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till

pension, som dittills tillkommit dem, dock att i stället för sportler, som

i sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå gottgörelse,

beräknad efter medeltalet av den inkomst tjänstinnehavare må anses

hava åtnjutit av sålunda indragna sportler under den senast förflutna tid,

såvitt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kan utrönas,

och dels till upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet å ordinarie stat uppföra ett reservationsanslag av 540,600

kronor att utgå ej mindre av de till patent- och registreringsverket

inflytande avgifter för patent, för registrering av varumärken samt av

mönster och modeller, ävensom för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag

och solidariska bankbolag samt för andra uppgifter till de hos

verket förda bolags- och försäkringsregistren, än även av nettoinkomsten

av ämbetsverkets fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och övriga till

ämbetsverket inflytande inkomster, under förutsättning tillika att de å

dessa inkomster uppkommande överskott fortfarande såsom hittills skola

efter vederbörligt tillstånd användas uteslutande för det med anslaget

avsedda ändamål.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom

riksdagen väckt motion, däri hemställts, bland annat, att anställning i

patentverket måtte medföra förpliktelse att icke deltaga i uppfinningars

utarbetande eller exploatering.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 7.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1913 års

riksdag uttalade statsutskottet, hurusom den förebragta utredningen, såvitt

utskottet kunnat finna, gåve vid handen, att en omreglering av ämbetsverket

vore av de rådande förhållandena oundgängligen påkallad. Den

långsamhet, varmed patentärendena för närvarande behandlades, talade

kraftigt därför och manade till förändring av verkets organisation, om

icke stora ekonomiska värden för såväl den enskilde som hela vårt land

allt fortfarande skulle äventyras därför att ärendena icke kunde behandlas

med den skyndsamhet, som vore av nöden; och då långsamheten med

patentärendenas behandling vore att söka huvudsakligen i den orimliga

proportionen mellan ordinarie och extra ordinarie tjänstemän i verket

och de allt för ringa avlöningsförmåner, som tillkomme de vid verket

anställda befattningshavarne i förhållande till de löneförmåner de kunde

betinga sig i enskild tjänst, ansåge utskottet det vara en bjudande plikt

att snarast möjligt vidtaga erforderliga ändringar härutinnan.

Riksdagen har nu av statsrådsprotokollet i ärendet den 14 januari

1914 inhämtat, att antalet oavgjorda patentärenden, som den 1 december

1912 utgjorde 5,839, den 1 december 1913 stigit till 6,423.

De invändningar, som framställts mot att redan nu, d. v. s. innan

beslut fattats beträffande frågorna om en departementalreform, om aktiebolagsregistreringens

överflyttande till kommerskollegium och om eu

ny patentlagstiftning, företaga en omorganisation av patentverket, hava

delvis numera förlorat sin betydelse genom den i jämförelse med 1913

års proposition ändrade organisationen av bolagsavdelningen samt hava

i övrigt, enligt riksdagens mening, genom den härom i statsrådsprotokollet

för den 14 januari 1914 förebragta utredningen blivit till fyllest

bemötta.

Beträffande vidare ämbetsverkets organisation och finansiering

har riksdagen, som även i dessa delar finner utredningen ådagalägga

lämpligheten av Eders Kungl. Maj:ts förslag, funnit sig böra biträda

detsamma.

Vidkommande slutligen villkoren för åtnjutande av de i förslaget

till stat upptagna avlöningsförmåner har riksdagen ansett ändamålsenligt

att, i huvudsaklig enlighet med vad som förut skett beträffande socialstyrelsen,

bestämmelse infördes om befattningshavares skyldighet att —

med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehade —

när helst så av Eders Kungl. Maj: t prövades lämpligt, övergå till annan

lämplig befattning inom den centrala förvaltningen. Beträffande det

motionsvis framställda förslaget, att anställning i patentverket skulle

medföra förpliktelse att icke deltaga i uppfinningars utarbetande eller

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens sknvelse Nr 7.

exploatering, har riksdagen, då det icke kan anses lämpligt, att ordinarie

tjänsteman i patentverket mot ersättning biträder annan person i nämnda

hänseenden, ansett sig böra i så måtto biträda motionen, att riksdagen

beslutat införande i avlöningsvillkoren av en bestämmelse, varigenom

ordinarie tjänsteman förbjudes utöva sådan verksamhet.

Riksdagen bar alltså, under förutsättning att Eders Kungl. Maj:t

före tillämpning av den blivande lönestaten för patent- och registreringsverket

meddelar föreskrift därom, att samtliga ordinarie tjänstemän skola,

i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda

fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex

timmar varje söckendag, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och ifrågavarande motion,

dels godkänt följande utgiftsstat för patent- och registreringsverket

att tillämpas från och med år 1915:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Utgiftsstat för kungl. patent- oeh registreringsverket,

A. Avlöningar.

1 generaldirektör....................................

7,000

3,000

1,000

_

11,000

1 byråchef.............................................

5,000

2,500

600

--

8,100

5 byråchefer..........................................

25,000.

12,500

3,000

—

40,500

1 byrådirektör.......................................

4,200

2,000

600

—

6,800

16 byrådirektörer....................................

67,200

32,000

9,600

—

108,800

1 förste byråingenjör..............................

* 3,600

1,800

400

—

5,800

4 » byråingenjörer ...........................

14,400

7,200

1,600

—

23,200

1 bibliotekarie .......................................

3,600

1,800

400

—

5,800

1 sekreterare..........................................

3,600

1,800

400

—

5,800

1 byråingenjör.......................................

2,200

1,500

300

—

4,000

4 byråingenjörer....................................

8,800

6,000

1,200

—

16,000

1 kassör och räkenskapsförare ...............

2,200

1,500

300

300

4,300

1 registrator..........................................

2,200

1,500

300

—

4,000

1 föreståndare för granskning av varumärken

2,200

1,500

300

—

4,000

1 notarie .............................................

2,200

1,500

300

—

4,000

1 » .............................................

2,200

1,500

300

—

4,000

1 kvinnligt biträde av andra avlöningsgraden

900

550

150

—

1,600

4 kvinnliga biträden av andra »

3,600

2,200

600

—

6,400

1 kvinnligt biträde » första »

700

350

150

—

1,200

10 kvinnliga biträden » » »

7,000

3,5*00

1,500

—

12,000.

1 förste vaktmästare ..............................

900.

450

150

—

1,500

1 vaktmästare .......................................

700

350

150

_

1,200

3 vaktmästare .......................................

2,100

1,050 450

—

3,600

Anslag till ålderstillägg, förslagsvis .......

Lön.

Tjänst
görings
pen
ningar.

Orts
tillägg.

Missräk
nings
pen
-

I Summa

I avlöI

ning.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 600

kr.

| Efter 5 år kan lö

nen höjas med 500

>kr. och efter 10 år

jmed ytterligare 500

kr.

j Efter 5 år kan lö

jnen höjas med 500

(kr., efter 10 år med

j ytterligare 500 kr.

Joch efter 15 år med

än ytterligare 500

kr.

U

(k:

Efter 5 år kan lönen

höjas med 200

kr. och efter 10

[med ytterligare 200

kr.

/ Efter 5 år kan lönen

höjas med 100

(kr.

\ Efter 5 år kan lö(nen

höjas med 100 kr.

Toch efter 10 år med

i ytterligare 100 kr.

B.

Till

Till

särskilt tillkallade tekniska bil råd en

Omkostnader.

Förslagsanslag.

adjungerade ledamöter, biträdande ingenjörer, amanuenser,

vikariatsersättningar, extra biträden, extra vaktmästare in. m.....

renskrivning och skrifmaterialier, postavgifter, hyror, bränsle, lyse, renhållning och städning samt

inventariers anskaffande och underhåll m. m............................................................

j Till böcker och tidskrifter, tryckning och bindningskostnader, kungörelser och publikationer in. in. efter

avdrag av influtna prenumerationsavgifter och dylikt...................................................

Till återställda registreringsavgifter....................................................................................

j Till bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern ..................................................

C. Pensioner åt avskedade tjänstinnehavare.

Förslagsanslag ...............................................................................................

283,600

4,700

64,760

55.000

115,000

15.000

1,600

288,300

251,360

940

Surna a kronor| 540,600

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg

ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 7.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de i samma stat upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

att innehavare av ordinarie tjänst i patent- och registreringsverket

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

av ämbetsverket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i

allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest

ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom självständigt ämbetsverk anses, eller därest vissa

ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk,

vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den

avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de

med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas; skolande befattningshavare

i patent- och registreringsverket slutligen, likaledes med

bibehållande av nyssnämnda förmåner, vara underkastad att, när helst

så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan lämplig befattning

inom den centrala förvaltningen;

att med ordinarie befattning i patent- och registreringsverket icke

må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse förverk

eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit

såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt

ej, vad angår generaldirektören, byråchef eller byrådirektör, Kungl.

Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning, patent- och

registreringsverket, uppå därom gjord framställning och efter prövning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattnjngen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas; •

att ordinarie tjänsteman i ämbetsverket icke må mot ersättning

biträda annan person vid uppfinnings utarbetande eller tillgodogörande;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den

särskilda befattning inom graden, där patent- och registreringsverket,

till befordrande av arbetets oavbrutna gång, finner honom lämplig och

behövlig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens skrivelse Nr 7.

tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, skola utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller

i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller

ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för ämbetsresor

eller för beredande av semester, innehavare av lägre befattning skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i patent- och

registreringsverket, densamma mot åtnjutande, i förstnämnda fall av de

för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest av däremot

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock

ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller,

på grund av förordnande, annan statens tjänst, eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid

han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år,

på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske,

efter än ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor under iakttagande,

vad var" och en av omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre

avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst

efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd; börande

löntagare vid bestämmandet av rätten till löneförhöjning tillgodoräknas

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 7.

ej mindre den tid, som före den nya avlöningsstatens trädande i kraft

förflutit från hans tillträde till befattningen eller annan, samma lönegrad

tillhörande befattning i patent- och registreringsverket, vare sig på grund

av fullmakt eller på grund av förordnande i följd av patent- och registreringsverkets

omorganisation, än även den tid före 1915 års ingång,

varunder han som adjungerad ledamot eller tjänsteman över stat varit

å befattning av samma lönegrad anställd hos patent- och registreringsverket

;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som

berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att befattningshavarna äga årligen, när sådant utan hinder för

göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören,

byråcheferna och byrådirektörerna samt tjänstemännen av andra lönegraden

envar under en och en halv månad, tjänstemännen av första

lönegraden och kvinnliga biträdena envar under en månad samt vaktmästarna

envar under 15 dagar;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av generaldirektören bestämmes,

begagna sig av semester;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är

anställt hos patent- och registreringsverket och antages till biträde å

denna stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg

räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning

hos ämbetsverket; samt

att för kvinnliga biträden å patent- och registreringsverkets stat

skola lända till efterrättelse föreskrifterna uti Kungl. Maj:ts den 10 juni

1912 utfärdade nådiga kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser

att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 7 käft. (Nr 7.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 7.

stater uppförda biträdesbefattningar; dock att biträde av lägre grad, som

efter intjänande av båda ålderstilläggen i denna grad befordras till biträdesbefattning

av högre grad, må omedelbart komma i åtnjutande av

ett ålderstillägg i den högre graden;

dels förklarat,

att envar, som med eller efter ingången av år 1915 tillträder

ordinarie befattning i patent- och registreringsverket, skall vara pliktig

att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser, samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i patentoch

registreringsverket, vilka icke före den 1 december 1914 anmäla,

att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de

för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som

icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem

enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen

angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,

som dittills tillkommit dem, dock att i stället för sportler, som i

sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå gottgörelse, beräknad

efter medeltalet av den inkomst tjänstinnehavare må anses hava

åtnjutit av sålunda indragna sportler under den senast förflutna tid, såvitt

möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kan utrönas;

dels ock till upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet å ordinarie stat uppfört ett reservationsanslag av 540,600

kronor att utgå ej mindre av de till patent- och registreringsverket inflytande

avgifter för patent, för registrering av varumärken samt av

mönster och modeller, ävensom för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag

och solidariska bankbolag samt för andra uppgifter till de hos

verket förda bolags- och försäkringsregistren, än även av nettoinkomsten

av ämbetsverkets fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och övriga till

ämbetsverket inflytande inkomster, under förutsättning tillika att de å

dessa inkomster uppkommande överskott fortfarande såsom hittills skola

efter vederbörligt tillstånd användas uteslutande för det med anslaget

avsedda ändamål.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

19

Handel och sjöfart.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 9 föreslagit riksdagen

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till handelsgymnasier,

nu....................................................................................... högst kronor 85,000

med................................................................................ » » 22,500

till................................................................................. » » 107,500;

dels besluta, att av nämnda anslag skola för kalenderåret 1915

utgå till ett handelsgymnasium i Örebro högst 11,250 kronor och till

ett handelsgymnasium i Norrköping högst 11,250 kronor, med skyldighet

för vardera av nämnda städer att, så länge handelsgymnasiet

därstädes åtnjuter statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer

tillhandahålla erforderliga lokaler för undervisningen samt årligen lämna

ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,

samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt

bestämma.

Riksdagen har med särskild hänsyn till det livliga intresse för den

högre handelsundervisningen, som synes föreligga såväl i Örebro som i

Norrköping, intet att erinra mot att de två nya handelsgymnasier, vilkas

inrättande av 1913 års riksdag ifrågasatts, förläggas till nämnda städer.

Riksdagen vill emellertid framhålla, att riksdagen givetvis icke får anses

härigenom hava tagit ståndpunkt till den av departementschefen berörda

frågan om den tidpunkt, då behov av med statsmedel understött handolsgymnasium

i annan stad än de av departementschefen angivna kan

yppa sig. Riksdagen har ej heller funnit anledning till anmärkning mot

beloppet av det för gymnasierna föreslagna statsunderstödet, högst

11,250 kronor till dem vardera.

Vad villkoren för åtnjutande av statsunderstöden angår, har det,

såsom av utredningen i ärendet framgår, ifrågasatts, att minimiantalet

elever, beträffande för det närvarande statsunderstödda handelsgymnasier

fastställt till 15 i varje årsavdelning, skulle för de tillämnade undervisningsanstalterna

i Örebro och Norrköping bestämmas till 10 i varje

årsavdelning för den första treårsperioden. De skäl, som anförts till

stöd för en sådan minskning av minimiantalet elever, hava icke synts

riksdagen övertygande. Därest intresset för undervisning av ifrågavarande

slag å orten skulle befinnas icke vara så stort, att åtminstone 15 lärjungar

anmäla sig till varje årsklass av gymnasiet, bör, enligt riksdagens

mening, statsunderstöd icke förekomma. Under uttalande härav

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 7.

får riksdagen, som icke käft något att erinra beträffande de av Eders

Kungl. Maj:t i propositionen föreslagna villkoren för sådant understöds åtnjutande,

anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till handelsgymnasier, nu

högst 85,000 kronor, med 22,500 kronor till högst 107,500 kronor;

dels ock beslutat, att av nämnda anslag skola för kalenderåret

1915 utgå till ett handelsgymnasium i Örebro högst 11,250 kronor och

till ett handelsgymnasium i Norrköping högst 11,250 kronor, med

skyldighet för vardera av nämnda städer att, så länge handel sgymnasiet

därstädes'' åtnjuter statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer

tillhandahålla erforderliga lokaler för undervisningen samt årligen lämna

ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,

samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt

bestämma.

ll:o) Under punkt 10 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understöd åt Hälsingborgs handelsgymnasium på extra stat för år

1915 bevilja ett anslag å 10.000 kronor, med skyldighet för Hälsingborgs

kommun att själv eller genom enskilda donatorer till läroanstalten

lämna understöd till minst samma belopp, som hittills utgått från kommunen,

samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäligt bestämma.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, har till understöd åt Hälsingborgs handelsgymnasium

på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag å 10,000 kronor,

med skyldighet för Hälsingborgs kommun att själv eller genom enskilda

donatorer till läroanstalten lämna understöd till minst samma belopp,

som hittills utgått från kommunen, samt på de villkor i övrigt, som

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

12:o) Uti punkt 11 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

under förutsättning av att ett den 31 december 1913 mellan åtskilliga

stater ingånget avtal rörande åstadkommande av en internationell handelsstatistik

bliver av vederbörande stater ratificerat, till täckande av den å

Sverige belöpande delen av kostnaderna för en internationell byrå i

Bryssel för handelsstatistik såsom förslagsanslag på extra stat för år

1915 anvisa ett belopp av 650 kronor.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse den 19 juni 1914 (nr 14)

anmält, har riksdagen under förutsättning av att ett den 31 december

1913 mellan åtskilliga stater ingånget avtal rörande åstadkommande av

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 7.

en internationell handelsstatistik bliver av vederbörande stater ratificerat,

till täckande av den å Sverige belöpande delen av kostnaderna för en

internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik såsom förslagsanslag på

extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 650 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 12 föreslagit riksdagen att till

understöd för byggandet av en flytdocka i Göteborg bevilja ett anslag

å 625,000 kronor att disponeras enligt de av departementschefen angivna

grunder och på de av departementschefen förordade villkor, samt

att till beredande av sådant understöd under år 1915 på extra stat

för samma år anvisa ett belopp av 200,000 kronor.

Enligt departementschefens förslag skulle det ifrågasatta statsbidraget

utgå i tre terminer, nämligen

1) sedan kölplåten lagts,

2) sedan dockan sjösatts, och

3) sedan dockan anmälts färdig och blivit avsynad,

dock att den första utbetalningen i intet fall borde äga rum förr

än år 1915.

Vidare har departementschefen med förmälan, att ett särskilt bolag

stiftats i avsikt att anskaffa den ifrågasatta dockan, föreslagit att såsom

villkor för understödets åtnjutande skall gälla:

att Göteborgs stad i enlighet med sitt åtagande medgiver, att

dockan förlägges i stadens hamn, samt verkställer och underhåller för

ändamålet erforderlig muddring i Göta älv ävensom, under förutsättning

av Eders Kungl. Maj:ts tillstånd, ikläder sig garanti till kapital och

ränta för av omförmälda dockaktiebolag utgivna obligationer till ett

sammanlagt belopp av minst 625,000 kronor;

att dockan uthyres till Göteborgs Nya verkstads aktiebolag på

villkor, som i allt huvudsakligt överensstämma med det handlingarna

i ärendet bilagda förslag till avtal;

att ägaren respektive arr end atorn av dockan visar sig äga obehindrad

och fri spårförbindelse till dockans förläggningsplats;

att dockan bygges vid varv i Sverige;

att dockan icke erhåller mindre dimensioner än att fartyg med

en dockningsvikt av 10,000 tons, en längd av 165 meter, en bredd av

23.5 meter och ett djupgående av 7.5 meter kunna däri intagas;

att ritningarna till dockan med dess pumpsystem ävensom arbetets

utförande skola vara underkastade den granskning och kontroll, som

Eders Kungl. Maj:t bestämmer;

att plåtarbetet för dockan skall vara påbörjat den 1 oktober 1915;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 7.

att avgifterna för dockans begagnande skola utgå enligt av Kungl.

Maj:t fastställd taxa;

att kronans fartyg skola äga företrädesrätt till dockans begagnande

framför enskildas fartyg, även i det fall att dessa blivit tidigare anmälda,

dock att kronans fartyg icke skall hava sådan rätt framför anmäld

haverist eller annat enskilt fartyg, som är i trängande behov av att intagas

i docka, därest ej kronans fartyg ävenledes är haverist;

att för kronans fartyg avgiftsfrihet varje år skall äga rum intill

ett belopp, motsvarande tre procent av det beviljade statsanslaget;

att kronan beträffande dess fartyg, vilka äro av för stora dimensioner

för att kunna intagas i annan i Göteborg befintlig docka, skall

äga rätt att själv eller genom annan verkstad, som vederbörande myndighet

bestämmer, utföra reparationsarbeten i dockan, därvid kronän

eller den verkstad, som utför arbetet, är skyldig att kontant ersätta

arrendatorns av dockan kostnader för dockans arrendering inklusive

assurans, underhåll och avlöning till fasta dockpersonalen under den

tid, dockan för dylik genom kronan eller annan enskild verkstad utförd

reparation är upptagen, efter avdrag av den enligt fastställd taxa utgående

avgiften för dockan under samma tid, vilken avgift skall avgå å

det belopp, för vilket kronan äger rätt att disponera dockan:

att, om vid bestämmandet av storleken av det ersättningsbelopp,

kronan eller annan enskild verkstad sålunda skall betala till arrendatorn,

och vid vars beräknande hänsyn endast skall tagas till de dagar av året,

som dockan varit i bruk för dockning av fartyg, enighet ej kan uppnås,

tvisten skall hänskjutas till avgörande av skiljemän i enlighet med lagen

om skiljemän den 28 oktober 1887, samt

att, därest dockan skulle komma att icke vidare användas för det

avsedda ändamålet, ägaren skall vara skyldig återbära det utbetalade

statsanslaget jämte fyra procent årlig ränta från den dag, dockans begagnande

för det avsedda ändamålet upphör.

I den till 1913 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslog

Eders Kungl. Maj:t riksdagen att till understöd för byggandet av en

flytdocka i Göteborg bevilja ett anslag å 725,000 kronor. Berörda

framställning vann emellertid icke riksdagens bifall. I riksdagens skrivelse

till Eders Kungl. Maj:t den 30 maj 1913 nr 7 förklarade riksdagen

under punkt 36, att för bifall till en dylik framställning torde oundgängligen

erfordras, dels att mera ingående kännedom erhölles om,

i vilken omfattning numera, efter det en med den föreslagna till storleken

likartad docka i Malmö under år 1912 kommit till stånd, be
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 7.

hov av ytterligare en sådan förefimnes, dels ock att tillräckliga garantier

erbjödes för företagets utförande och vidmakthållande i fortsättningen

samt för de allmänna intressenas behöriga tillgodoseende, varvid särskilt

framhölls det betänkliga däri, att det aktiebolag, som vore avsett att företaga

ifrågavarande dockanläggning, ännu icke vore bildat. Vidare syntes

det av Eders Kungl. Magt föreslagna statsbidraget enligt riksdagens förmenande

vara till storleken fixerat utan att tillräckligt fasta hållpunkter

för bedömandet av, huru stort bidrag, som från statens sida skäligen

borde ifrågakomma, kunnat erhållas. Härutinnan framhöll riksdagen,

att man icke ägde säker kännedom om staden Göteborgs ställning till

frågan och således om den uppoffring för dess lösande, vartill staden

kunde vara villig. Jämväl hade riksdagen av handlingarna rörande anvisande

av medel från handels- och sjöfartsfonden såsom bidrag till

byggande av en torrdocka i Malmö inhämtat, hurusom det av stadsfullmäktige

i Malmö från början begärda statsanslaget efter särskilda förhandlingar

befunnits kunna högst avsevärt nedsättas och förmenade

riksdagen, att liknande underhandlingar borde kunna åvägabringas även

vid prövningen av anslagsbehovet för den nu ifrågavarande dockan.

Slutligen ifrågasatte riksdagen, huruvida den för dockan beräknade

bredden vore tillräcklig för att motsvara sådana krav i detta avseende,

som kunde inom en överskådlig framtid uppstå.

Eders Kungl. Maj:t har nu återkommit med framställning i ämnet

och därvid, på sätt ovan nämnts, föreslagit riksdagen att till understöd för

byggandet av en flytdocka i Göteborg bevilja ett anslag å 625,000 kronor.

Beträffande till en början behovet av en ny docka av den föreslagna

storleken i Göteborg synes enligt riksdagens mening detta numera

vara till fullo ådagalagt, vadan i detta hänseende någon berättigad anmärkning

icke längre torde kunna göras.

Det har ifrågasatts, att den tillämnade dockan skulle göras fullt

neutral, d. v. s. för alla lika tillgänglig. En dylik docka skulle åstadkommas

antingen genom att Göteborgs stad själv byggde och dreve

dockan eller såsom huvuddelägare inginge i ett för sådant ändamål bildat

aktiebolag. Den i statsrådsprotokollet förekommande utredningen i

denna del synes emellertid giva vid handen, att utsikt saknas att med

ett statsbidrag av nu föreslagen storlek få till stånd en docka av denna art.

Vad angår typen för en ny docka håller riksdagen i likhet med

Eders Kungl. Maj:t före, att en flytdocka under förhandenvarande förhållande

är lämpligare än en fast docka. Väl kan mot en flytdocka invändas,

att en dylik är mindre varaktig än en fast docka och att en flytdocka

fordrar ett dyrbarare underhåll. Men i stället torde drift
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 7.

kostnaderna för en flytdocka bliva mindre än för en fast docka, varförutom

det icke synes möjligt att under nuvarande förhållanden få till

stånd en fast docka utan att betydligt höja det från staten utgående

understödet utöver vad som synes behövligt för en flytdocka. Härtill

kommer, att en flytdocka ur praktisk synpunkt är i flera avseenden

lämpligare än en fast docka.

Beträffande förefintliga garantier för företagets utförande och vidmakthållande

samt för de allmänna intressenas behöriga tillgodoseende

inhämtas av statsrådsprotokollet, att numera för anskaffande av den tillämnade

dockan bildats ett aktiebolag med ett inbetalt aktiekapital å

500,000 kronor samt att Göteborgs stad genom beslut den 11 december

1913 iklätt sig garanti för ett av nyssnämnda bolag upptaget obligationslån

å högst 625,000 kronor ävensom åtagit sig en del andra förpliktelser.

I förevarande hänseende synes alltså frågan hava kommit i

ett väsentligt bättre läge än föregående år. Dock har riksdagen för

att ytterligare säkerställa staten beslutat ett nytt villkor för statsbidrags

åtnjutande utöver de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna, vartill riksdagen

här nedan återkommer.

Vad vidare angår den föreslagna dockans storlek vill riksdagen

först framhålla, att dockan enligt nu förevarande framställning skulle

göras så bred, att i densamma kunde torrsättas fartyg, vilkas bredd

med 2V2 meter överstege bredden på det bredaste fartyg, som kunnat

intagas i en docka av nästföregående år föreslagna dimensioner. I detta

hänseende torde numera intet vara att erinra. Uteslutet är emellertid

icke, att dockan i framtiden kan komma att behöva användas för fartyg,

vilkas dockningsvikt överstiger dockans bärkraft, men då den föreslagna

bredden under nu sannolika förhållanden synes bliva tillräcklig, kan

bärkraften väsentligt ökas genom att dockan, som nu är avsedd att

bestå av tre sektioner, utvidgas med ytterligare eu sektion, en åtgärd,

som synes kunna vidtagas utan alltför stora kostnader.

Med hänsyn till vad sålunda anförts samt till det direkta gagn,

som staten, särskilt i händelse av krig, synes kunna komma att få av

den tillämnade dockan, finner riksdagen numera goda skäl föreligga för

att statsbidrag lämnas till byggandet av en flytdocka i Göteborg av nu

föreslagna dimensioner.

Vidkommande åter storleken av detta bidrag kan riksdagen icke

finna, att detsamma bör utgå med så högt belopp som Eders Kungl. Maj:t

föreslagit. Till byggande av en docka i Malmö har från handels- och

sjöfartsfonden utgått ett bidrag å 300,000 kronor, under det att Malmö

stad bidragit med över 1,100,000 kronor. I nu förevarande fall begäres

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 7.

statsbidrag med 625,000 kronor, medan Göteborgs stads egentliga bidrag

inskränker sig till den åtagna garantien för ett obligationslån å 625,000

kronor, för vilket lån dockan skulle pantsättas, samt verkställande av muddring

för en beräknad kostnad av 40,000 kronor jämte underhåll av det

erforderliga djupet i Göta älv å dockans förläggningsplats. Vid sådant

förhållande har ett statsanslag å 500,000 kronor synts riksdagen, även

med skyldig hänsyn därtill, att den praktiska nyttan för staten av den

nu föreslagna dockan sannolikt blir större än av Malmödockan, uppfylla

de anspråk, som rimligen kunna ställas å staten. I det såsom erforderligt

beräknade kapitalet, 1,750,000 kronor, skulle genom sänkning av

statsbidraget till 500,000 kronor uppkomma en brist å 125,000 kronor.

Därest berörda brist — trots de i jämförelse med vid tiden för den

verkställda kostnadsberäkningen nu rådande billigare priserna å till

dockan nödigt material — skulle behöva fyllas, exempelvis genom ökning

av dockaktiebolagets aktiekapital, så borde Göteborgs stad kunna påräknas

vara villig att träda emellan.

Vad slutligen angår villkoren för understödets åtnjutande har riksdagen

beslutat en förändring i bestämmelsen om skyldighet för ägaren

av dockan att, därest denna skulle komma att icke vidare användas för

det avsedda ändamålet, återbära det utbetalade statsanslaget jämte ränta.

Berörda bestämmelse skulle, såsom av utredningen i ämnet torde framgå,

vara avsedd att tolkas så, att återbäringsskyldighet icke skulle inträda

på grund därav, att dockan, oaktat den på ett omsorgsfullt sätt underhållits,

som följd av tidens förstörande inverkan blivit obrukbar för sitt

ändamål. Då riksdagen ansett, att bestämmelsen, om den erhölle den av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen, lätt skulle kunna giva anledning till

tvist, har det synts riksdagen ändamålsenligt och rättvist, att ifrågavarande

bestämmelse på det sätt fullständigades, att storleken av det belopp,

som borde återbäras, gjordes beroende av det antal år, dockan använts

för sitt ändamål. För att det skall ligga i ägarens intresse att väl

underhålla dockan, bör den tid, efter vilken all återbäringsskyldighet skall

upphöra, icke tillmätas alltför kort. På grund härav och med hänsyn

även därtill, att dockan i förslitet skick likväl har ett visst realisationsvärde,

torde berörda tidrymd böra bestämmas till 60 år. Återbäringsskyldigheten

skulle alltså efter 60 år från det dockan tagits i bruk helt

upphöra och, därest den stadgade förutsättningen för återbäringsskyldighetens

inträdande dessförinnan inträffade, omfatta så stor del av det erhållna

statsbidraget, som, efter beräkning av Voo därav för varje helt år, •

belöper sig å vad av de 60 åren återstår.

Såsom villkor för statsbidrags åtnjutande skulle enligt Eders Kungl.

Bihang Ull senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Maj:ts förslag gälla, att Göteborgs stad i enlighet med sitt åtagande medgiver,

att dockan förlägges i stadens hamn. Då staden jämlikt sitt ovannämnda

beslut den 11 december 1913 tillåtit, att dockan finge å anvisad

plats i stadens hamn utan avgift kvarligga under en tidrymd av 40 år,

men riksdagen beräknat, att dockan jämväl utöver denna tid skall kunna

brukas för sitt ändamål, har riksdagen beslutat en sådan ändring av

berörda villkor, att staden, jämväl för det fall att dockan skulle komma

att användas längre tid än 40 år, vore bunden i förevarande avseende.

Vidare har riksdagen, såsom ovan nämnts, för att ytterligare säkerställa

staten, beslutat ett nytt villkor för statsbidrags åtnjutande utöver

de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna. Det har nämligen synts riksdagen

önskvärt, att staten erhölle en fast garanti för att, därest det nu bildade

dockaktiebolaget skulle komma att av en eller annan orsak upplösas,

de till statens förmån föreskrivna villkoren komme att uppfyllas.

Redan förut har antytts, hurusom Göteborgs stad, i jämförelse med de

uppoffringar Malmö stad i ett liknande fall underkastat sig, icke åtagit

sig särdeles betungande förpliktelser. Trots möjligheten av att, då nu

riksdagen anvisar statsbidrag till lägre belopp än av Eders Kungl.

Maj:t föreslagits, Göteborgs stad skulle träda emellan, har det, med

hänsyn till det intresse av dockans tillkomst, som staden måste äga, icke

synts riksdagen annat än rimligt, att staden iklädde sig den av riksdagen

nu åsyftade garantien. En bestämmelse i enlighet härmed torde

alltså böra inflyta bland villkoren för statsbidragets åtnjutande.

Beträffande de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna betalningsterminerna

har riksdagen icke haft något att erinra, och har riksdagen i likhet med

Eders Kungl. Maj:t ansett lämpligt, att å extra stat för år 1915 för

ändamålet anvisades ett belopp av 200,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen, i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

dels till understöd för byggandet av en flytdocka i Göteborg beviljat

ett anslag å 500,000 kronor att disponeras enligt de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över finansärenden den 14 maj 1914 angivna

grunder och på följande villkor, nämligen:

att Göteborgs stad i enlighet med sitt åtagande, dock utan inskränkning

till angiven tid av 40 år, medgiver, att dockan förlägges i

stadens hamn, ävensom att staden, jämväl enligt åtagande, verkställer

och underhåller för ändamålet erforderlig muddring i Göta älv samt under

förutsättning av Kungl. Maj:ts tillstånd, ikläder sig garanti till kapital

och ränta för av ett för dockans anskaffande bildat dockaktiebolag utgivna

obligationer till ett sammaulagt belopp av minst 625,000 kronor;

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 7.

att dockan uthyres till Göteborgs Nya verkstads aktiebolag på

villkor, som i allt huvudsakligt överensstämma med det handlingarna i

ärendet bilagda förslag till avtal;

att ägaren respektive arrendatorn av dockan visar sig äga obehindrad

och fri spårförbindelse till dockans förläggningsplats;

att dockan bygges vid varv i Sverige;

att dockan icke erhåller mindre dimensioner än att fartyg med en

dockningsvikt av 10,000 tons, eu längd av 165 meter, eu bredd av 23.5

meter och ett djupgående av 7.5 meter kunna däri intagas;

att ritningarna till dockan med dess pumpsystem ävensom arbetets

utförande skola vara underkastade den granskning och kontroll, som

Kungl. Maj:t bestämmer;

att plåtarbetet för dockan skall vara påbörjat den 1 oktober 1915;

att avgifterna för dockans begagnande skola utgå enligt av Kungl.

Maj:t fastställd taxa;

att kronans fartyg skola äga företrädesrätt till dockans begagnande

framför enskildas fartyg, även i det fall att dessa blivit tidigare anmälda,

dock att kronans fartyg icke skall hava sådan rätt framför

anmäld haverist eller annat enskilt fartyg, som är i trängande behov

av att intagas i docka, därest ej kronans fartyg ävenledes är haverist;

att för kronans fartyg avgiftsfrihet varje år skall äga rum intill

ett belopp, motsvarande tre procent av det beviljade statsanslaget;

att kronan beträffande dess fartyg, vilka äro av för stora dimensioner

för att kunna intagas i annan i Göteborg befintlig docka, skall

äga rätt att själv eller genom annan verkstad, som vederbörande myndighet

bestämmer, utföra reparationsarbeten i dockan, därvid kronan

eller den verkstad, som utför arbetet, är skyldig att kontant ersätta

arrendatorns av dockan kostnader för dockans arrendering inklusive

assurans, underhåll och avlöning till fasta dockpersonalen under den tid,

dockan för dylik genom kronan eller annan enskild verkstad utförd

reparation är upptagen, efter avdrag av den enligt fastställd taxa utgående

avgiften för dockan under samma tid, vilken avgift skall avgå

å det belopp, för vilket kronan äger rätt att disponera dockan;

att, om vid bestämmandet av storleken av det ersättningsbelopp,

kronan eller annan enskild verkstad sålunda skall betala till arrendatorn,

och vid vars beräknande hänsyn endast skall tagas till de dagar av

året, som dockan varit i bruk för dockning av fartyg, enighet ej kan

uppnås, tvisten skall hänskjutas till avgörande av skiljemän i enlighet

med lagen om skiljemän den 28 oktober 1887;

att, därest dockan skulle komma att förr än 60 år efter det den
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 7.

samma tagits i bruk icke vidare användas för sitt ändamål, ägaren skall

vara skyldig att av det utbetalade statsanslaget återbära så stor del,

som efter beräkning av ^ därav för varje helt år belöper sig å vad av

de nämnda sextio åren återstår, jämte 4 procent ränta från den dag,

dockans begagnande för det avsedda ändamålet upphör; samt

att Göteborgs stad förbinder sig att, för den händelse det nu

bildade dockaktiebolaget skulle upplösas, svara för uppfyllandet av de

till statens förmån föreskrivna villkoren för understödets åtnjutande;

dels ock till beredande av sådant understöd under år 1915 på extra

stat för samma år anvisat ett belopp av 200,000 kronor.

14:o) I punkt 13 under sjunde huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att i avbidan å proposition i ämnet för anordnande

av utvidgad statskontroll å fartygs sjövärdighet m. m. bland de extra

anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1915 beräkna ett belopp av

170,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 maj

1914 avlåten proposition (nr 122) med åberopande av ett vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden föreslagit

riksdagen att för anordnande av utvidgad statskontroll å fartygs sjövärdighet

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen

i nämnda protokoll angivna grunder å extra stat under

sjunde huvudtiteln för år 1915 bevilja ett anslag å kronor 171,400,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav redan under år 1914 förskottsvis

av tillgängliga medel anvisa kronor 3,275, samt att besluta

att från och med år 1915 det i riksstaten under sjunde huvudtiteln

upptagna ordinarie anslaget å 11,500 kronor till befrämjande av handel

och sjöfart skall ur riksstaten utgå.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse anmäler, har riksdagen för

anordnande av utvidgad statskontroll å fartygs sjövärdighet m. m. i huvudsaklig

överensstämmelse med de av Eders Kungl. Maj:t angivna grunder

å extra stat för år 1915 beviljat ett anslag å kronor 171,400 med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att därav redan under år 1914 förskottsvis av

tillgängliga medel anvisa kronor 3,275, samt beslutat, att, från och med

år 1915 det i riksstaten under sjunde huvudtiteln upptagna ordinarie

anslaget å 11,500 kronor till befrämjande av handel och sjöfart skall

ur riksstaten utgå.

15:o) I punkt 14 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan å den proposition i ämnet, som kunde bliva förelagd riksdagen,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 7.

såsom bidrag från Sveriges sida till viss internationell patrulleringstjänst

i Norra Atlanten bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för

år 1915 beräkna ett belopp av 28,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 10 juli 1914

avlåten proposition (nr 251) under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att såsom bidrag från Sverige till uppehållande av internationell patrulleringstjänst

i Norra Atlanten m. m. under åren 1914 och 1915 å extra

stat under sjunde huvudtiteln för år 1915 bevilja ett förslagsanslag å

högst 27,375 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav under år

1914 använda högst 12,775 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning,

har riksdagen såsom bidrag från Sverige till uppehållande av internationell

patrulleringstjänst i Norra Atlanten m. m. under åren 1914 och

1915 å extra stat för år 1915 beviljat ett förslagsanslag å högst 27,375

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav under år 1914 använda

högst 12,775 kronor.

Kronans publika hus.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 15 föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer nu

300,000 kronor med 70,000 kronor till 370,000 kronor.

Då den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen av ifrågavarande

anslag synes vara av behovet påkallad, har riksdagen icke

vnlat motsätta sig densamma.

Av vad departementschefen anfört till statsrådsprotokollet, har

riksdagen inhämtat, dels att Eders Kungl. Maj:t icke ämnar, såsom avsikten

vid nästlidna riksdag varit, under innevarande riksdag äska särskilt

anslag till anordnande av värmeledning i åtskilliga länsresidens, dels

ock att för anordnande av värmeledning i länsresidenset i Umeå, varest

behovet därav varit särdeles trängande, medel anvisats från anslaget

till byggnader och reparationer för år 1914. Då nu detta anslag vid

bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag kommer att från och

med år 1915 utgå med betydligt förhöjt belopp, har riksdagen velat ifrågasätta,

huruvida icke även kostnaderna för övriga erforderliga värmeledningsanordningar

i länsresidensen skulle, åtminstone delvis, kunna

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 7.

bestridas av berörda anslag. Under uttalande härav får riksdagen anmäla,

att riksdagen höjt det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och

reparationer nu 300,000 kronor med 70,000 kronor till 370,000 kronor.

Övriga ordinarie anslag.

17:o) Beträffande de ordinarie anslag å denna huvudtitel, vilka icke

blivit här ovan särskilt omförmälda, har Eders Kungl. Maj:t icke ifrågasatt

annan ändring, än att Eders Kungl. Maj:t för utjämning av huvudtitelns

slutsumma föreslagit riksdagen att höja det å sjunde huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslaget för bestridande av tryckningskostnader nu

133,040 kronor, med 5 kronor till 133,045 kronor.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under

sjunde huvudtiteln, som här ovan icke blivit särskilt omförmälda, i

riksstaten för år 1915 fastställts till samma belopp som i innevarande

års riksstat; dock att förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader

för jämnande av huvudtitelns slutsumma ökats från 133,040

kronor med 30 kronor till 133,070 kronor.

Stockholm den 26 augusti 1914.

Med undersåtlig vördnad.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

31

Tabell över anslagen under riksstatens sjunde huvudtitel.

Finansdepartementet.

Ordinarie

Extra

t Ordinarie

Extra

anslag

anslag

| anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

A. Departementet.

1

Departementschefen .................................

17,000

—

2

Departementets avdelning av Kung!. Maj:ts

kansli ................................................

58,000

_

3

Provisorisk lönereglering för departementet,

förslagsanslag ....................................

7,865

—

4

Extra föredragande i departementet............

7,000

—

5

Extra kanslisekreterare i departementet......

5,250

—

6

Biträde inom departementet vid beredning av

ärenden rörande bankväsendet m. m., för-

slagsanslag, högst.................................

4,300

Säger för departementet

79,300

-

20,115

—

B. De centrala ämbetsverken.

-

Kammarkollegium:

1

Kammarkollegium .................................

128,000

—

2

Anställande av en extra advokatfiskal hos

kammarkollegium ..............................

6,000

—

3

Ordnande av vissa kammarkollegii aktuarie-

kontor tillhörande handlingar...............

1,500

—

128,000

_

7,500

_

Statskontoret:

4

Statskontoret .......................................

173,500

—

5

Anställande av en extra revisor å stats-

kontorets riksbokslutsbyrå ..................

3,200

—

Mynt- och justeringsverket.:

6

Bestridande av de med mynt- och justerings-

verkets drift förenade kostnader, reserva-

tionsanslag, att av inkomst av myntning

och justering direkt utgå.....................

915,000

—

Kommerskollegium:

7

Kommerskollegium.................................

144,165

—

8

Provisorisk lönereglering för kommers-

kollegium, förslagsanslag ..................

12,440

—i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Krono r

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

10,532

—

5,825

—

10,050

—

3,000

—

12,000

—

1,175

—

144,165

_

55,022

—

258,300

—

15,800

76,900

—

22,790

—

21,200

10,370

—

9,900

—

2,000

—

101,690

—

41,470

—

50,600

—

6,695

10,000

—

50,600

—

16,695

—

540,600

—

4,000

58,000

_

2,369,855|—

| 143,687|—

25

28

Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskoll

egii industribyrå...........................

Teknisk konsulent å kommerskollegii industribyrå.

.........................................

Handläggning hos kommerskollegium av

ärenden rörande svenska fartygs registrering

m. m.....................................

Arvode till ett sjötekniskt biträde hos

kommerskollegium..............................

Utgivande av en periodisk publikation

»Kommersiella meddelanden»...............

Arvode till en vaktmästare hos kommerskollegium

..........................................

Kammarrätten:

Kammarrätten.......................................

Anställande å kammarrättens revisionsavdelning

av tre extra revisorer och fyra

extra räknebiträden ..........................

Statistiska centralbyrån:

Avlöningsmedel ....................................

Arvoden åt tillfälliga biträden sam t vikariats''

ersättningar, reservationsanslag .........

Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie

och fyra extra ordinarie aktuarier...

Provisorisk lönereglering för statistiska

centralbyrån, förslagsanslag .........

Förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga

biträden m. m. anslagna medel............

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag

.............................................

Överintendentsämbetet:

Overintendentsämbetet ...........................

Provisorisk lönereglering för överintendents''

ämbetet, förslagsanslag .....................

Förstärkning av arbetskrafterna hos över''

intendentsämbetet .............................

Patent- och registreringsverket:

Upprätthållande av patent- och registre''

ringsverkets verksamhet, reservalänsanslag,

att av patent- och varumärkessamt

registreringsavgifters medel direkt

utgå ................................................

Kostnader, som föranledas av överståthållarämbetets

och länsstyrelsernas befattning

med vissa slag av registrering, förslagsanslag

.............................................

Bankinspektionen:

Upprätthållande av bankinspektionens verk

samhet, reservationsanslag, att av bidrag

till bankinspektionen direkt utgå

Säger för de centrala ämbetsverken

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

33

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

C. Bergsbruket.

33,000

_

1

Bergsstaten.............................................

2

Provisorisk lönereglering för bergmästarna,

förslagsanslag ....................................

11,250

—

Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:

3a

Bestämt anslag....................................

2,700

—

3b

Reservationsanslag..............................

6,000

—

8,700

_

4

Bergsskolorna i Filipstad och Falun .........

!

25,100

—

Säger för bergsbruket

41,700

—

36,350

-

107,500

1,500

109,000

D. Handel och sjöfart.

Bidrag till underhållande av handelshögskolan

i Stockholm......................................

Handelsundervisningsanstalter:

Handelsgymnasier, förslagsanslag, högst

Handelsundervisningsinspektionen, förslagsanslag,

högst...........................

Understöd ti 11 Hälsingborgs handelsgymnasium

Exportstipendier, reservationsanslag .........

Handelsstudiestipendier, reservationsanslag

Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings

verksamhet under år 1914 .....................

Bidrag till en internationell byrå i Bryssel

för handelsstatistik, förslagsanslag.....

Ersättning åt sjömanshusen .................

Arvoden till två dispaschörsassistenter

Anordnande av stormvarningar vid rikets

kuster ............................................

Bidrag till byggandet av en flytdocka i

Göteborg .............................................

Anordnande av utvidgad statskontroll å fartygs

sjövärdighet m. m.........................

Bidrag till internationell patrulleringstjänst

i Norra Atlanten m. m. under åren 1914

och 1915, förslagsanslag, högst ............

Subventioner:

Understöd åt aktiebolaget svenska AmerikaMexikolinjen

för uppehållande av regelbunden

ångfartygsförbindelse mellan Sverige

och Nordamerika ........................

Understöd till rederiaktiebolaget Nordstjärnan

för uppehållande under åren

1911—1915 av regelbunden ångbåtsförbindelse

mellan Sverige samt La Plata
länderna

och Brasilien...................

Understöd till aktiebolaget svenska ostasiatiska

kompaniet för fortsatt uppehållande

av regelbunden ångfartygsförbindelse

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 5

150,000

80,000

30,000

10,000

20,000

20,000

16,800

650

40,000

4,000

28,640

200,000

171,400

27,375

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 7.

18

mellan Sverige och Ostasien, förslags

anslag, högst.....;........ .................

Understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic

för uppehållande av regelbunden

ångfartygsförmndelse mellan Sverige och

Australien ....................................

Säger för handel och sjöfart

E. Industri, hantverk och slöjd.

Befrämjande i allmänhet av slöjderna, reservationsanslag

..................................

Bidrag till upprätthållande av vävskolan i

Borås................................................

Personlig löneförbättring åt föreståndaren och

förste läraren vid vävskolan i Borås A.

Krebs samt biträdande lärarinnan därstädes

Hilma Stemvall ....................................

Understöd till Sveriges hantverksorganisation

Understöd åt föreningen för svensk hemslöjdi

Säger för industri, hantverk och slöjd

F. Skatteomkostnader.

Ordinarie

anslag

Kronor ö

Tullverket, förslagsanslag........................

Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen,

förslagsanslag, högst.........

Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets

lokalförvaltning, förslagsanslag,

högst................................................

Kontrollstyrelsen ..................................

Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag

..............................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag .........

Kostnader för taxering till skatt å inkomst

och förmögenhet, förslagsanslag ...........

Observations- och uppbördsprocenter m. m.,

förslagsanslag .................................

Säger för skatteomkostnader

G. Kronans publika hus.

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika

hus i Stockholm, förslagsanslag ..........

Byggnader och reparationer, reservations

anslag ...............................................

Reparation av Riddarholmskyrkan ............

Extra

anslag

Kronor ö

210,000

100,000 —

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor ö. Kronor ö

109,000

121,500

121,500

6,797,650

34,200

900.000

420.000

720.000

10,000

540,000

—11,108,865|-

7,100

1,050-

4,0001-

15,000|-

27,150 -

16,000

198,530

8,881,850

50,000 —

370,000 —

214,530

150,000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

35

Införande av värmeledning m. m. i stora tulloch

packhuset .vid Skeppsbron samt f. d.

accishuset vid Österlånggatan i Stockholm

Utvidgande och förbättrande av Värmlands

läns lantmäterikontors lokaler ävensom inredande

av arkivlokaler för länsstyrelsen i

samma län m. m...............................

Ordinarie

anslag

Kronor ö

Extra

anslag

Kronor ö.

Säger för kronans publika hus

H. De kungl. teatrarna.

Kungl. operan..........................................

Brandförsäkring av operabyggnaden och

dramatiska teaterns byggnad..................

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden

förvarad lösegendom ............

Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska

teaterns byggnad förvarad lösegendom

...................................................

Säger för de kungl. teatrarna

I. Diverse.

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................

Ersättning till städerna för mistad tolag,

förslagsanslag ....................................

Städers friheter, förslagsanslag:

Direkt anvisning .................................

Friheter................................................

Restitulioner, förslagsanslag.....................

Bidrag till landsting och städer, som icke

deltaga i landsting .................. ...........

Ersättning till vissa städer och köpingar för

till statsverket indragna brännvinsförsälj
ningsmedel

..........................................

Ersättning till landsting och städer, som ej

deltaga i landsting, för till statsverket indragna

brännvinsförsäljningsmedel ...... ■■

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättig
heter,

förslagsanslag ...........................

Bestridande av kostnad för Sveriges officiella

deltagande i en internationell utställning i

San Francisco år 1915 m. m

Ersättning för av statskontoret gjorda förskott

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

...............................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. in.

förslagsanslag ...................................

Tryckningskostnader, förslagsanslag ........

Extra lönetillägg för år 1914, förslagsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag

44,670

30

Säger för diverse!

Ordinarie

anslag

Kronor

420,000

60,000

Extra

anslag

Kronor

50,610

35,500 —

236,110|-

40,175

3,668

1,735

60,000,

-1

45,578

—

55,000

_

3,000,000

—

44,700

300,000

—

1,550,000

i

5,606,928

-

3,100,000

—

100,000

300,000

626,112

i

_1

50,000

—

100,000

_

133,070

3,500

_

32,000

1

|12,521,698|—12,479,6121—

Summa .

1,604,903| —14,311,9971 -

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.