Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1914-08-26 · 189 sidor, varav 182 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 182 av 189 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 B:8, Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

1

Nr 8.

Uppläst och godkänd i forsta kammaren den 26 augusti 1914.

d d »i andra kammaren den 26 augusti 1914.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 8, 17, 31, 33, 57, 70, 72, 88,

89 och 91 samt memorial nr 13 och 85.)

Till KONUNGEN.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, får riksdagen för

Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

A. Departementet.

*

l:o) I den till riksdagen den 18 maj 1914 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i punkt

1 under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att för omläggning av

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 8.

undervisningsstatistiken samt till biträden vid de statistiska arbetena

inom ecklesiastikdepartementet bevilja för år 1915 ett extra anslag av

19,600 kronor.

Personalen å ecklesiastikdepartementets statistiska avdelning utgöres

för närvarande av en kanslisekreterare, två amanuenser och fem kvinnliga

biträden. Frånsett den avlöning, som tillkommer kanslisekreteraren, utgår

för beredande av ersättning åt avdelningens personal för närvarande ett

belopp av sammanlagt 12,700 kronor, därav 2,000 kronor på ordinarie stat

för anställande av ett biträde vid utförande av de inom departementet

förekommande statistiska arbetena och 6,700 kronor på extra stat för år

1914 till biträden vid de statiska arbetena inom departementet. Återstående

4,000 kronor beräknas utgå av ordinarie och extra anslag till

amanuenser, vikariatsersättning, renskrivning in. m. Enligt den av departementschefen

gjorda beräkningen skulle, oavsett bemälde kanslisekreterares

avlöning, -på extra stat för år 1915 erfordras till avlöning åt personalen

på den statistiska avdelningen ett belopp av 21,600 kronor. Den härigenom

uppkomna kostnadsökningen för år 1915, 8,900 kronor, betingas,

såsom av utredningen i ärendet framgår, av den föreslagna omläggningen

av den hittills bearbetade undervisningsstatistiken och av upptagande i

samband därmed av nya arbetsområden och utförande av tillfälliga utredningar.

Någon höjning av det ovannämnda ordinarie anslaget å 2,000

kronor har icke ifrågasatts, utan har den erforderliga ökningen äskats på

extra stat. Genom att till berörda ökning, 8,900 kronor, lägga dels det

extra anslaget å 6,700 kronor till biträden vid de statistiska arbetena inom

departementet, dels ock det belopp, i runt tal 4,000 kronor, som från

departementets anslag till amanuenser, vikariatsersättning, renskrivning

in. m. utgått till den biträdande personalen å den statistiska avdelningen,

har erhållits den begärda slutsumman av 19,600 kronor.

Ett avhjälpande av de svåra brister, som vidlåda vår undervisningsstatistik,

synes vara oundgängligen av behovet påkallat. Trots den meningsskiljaktighet,

som råder rörande de lämpligaste formerna för den

officiella statistikens organisation, synes något hinder ej böra möta för

vidtagande av provisoriska åtgärder för undervisningsstatistikens förbättring.

Beträffande de linjer, en omläggning av undervisningsstatistiken

bör följa, har riksdagen intet att erinra mot vad i detta avseende av föredragande

departementschefen anförts och vilket i allt väsentligt överensstämmer

med vad vissa inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga

härutinnan föreslagit. Beloppet av det ifrågavarande anslaget samt

det avsedda sättet för dess användande hava ej heller givit anledning till

någon erinran från riksdagens sida.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8. 3

Riksdagen har alltså för omläggning av undervisning sstatistiken samt

till biträden vid de statistiska arbetena inom ecklesiastikdepartementet på

extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av 19,600 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels till provisorisk

lönereglering för befattningshavare i ecklesiastikdepartementet, i enlighet

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet den 14 januari

1914 angivits, bevilja på extra stat för år 1915 ett förslagsanslag, av

12,090 kronor, varav högst 275 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning

under semester, dels ock godkänna av departementschefen

i statsrådsprotokollet nämnda dag förordade villkor och föreskrifter för

åtnjutande av de provisoriska avlöningstilläggen samt till iakttagande vid

utbetalningen av dessa.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot framställningen, har

dels till provisorisk lönereglering för befattningshavare i ecklesiastikdepartementet,

i enlighet med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 januari 1914 angivits, beviljat på extra

stat för år 1915 ett förslagsanslag av 12,090 kronor, varav högst 275

kronor må användas till höjning av vikariatsersättning under semester,

dels ock godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet nämnda dag

förordade villkor och föreskrifter för åtnjutande av de provisoriska avlöningstilläggen

samt till iakttagande vid utbetalningen av dessa.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har riksdagen i likhet med vad för år 1914 ägt rum, för beredande åt

en extra byråchef inom ecklesiastikdepartementet av arvode å 7,800 kronor,

varav 2,500 kronor må anses motsvara tjänstgöringspenningar, anvisat på

extra stat för år 1915 ett belopp av 7,800 kronor.

4:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen för beredande av arvoden åt extra föredragande i ecklesiastikdepartementet

m. m. beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag a\

10,050 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förhöjning

av de inom ecklesiastikdepartementet anställda amanuensernas arvoden

in. m. anvisa för år 1915 ett extra anslag av 9,950 kronor.

Riksdagen har på extra stat för vart och ett av åren 1910 1912

anvisat 10,950 kronor samt för åren 1913 och 1914 13,950 kronor till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 8.

förhöjning av de inom ecklesiastikdepartementet anställda amanuensernas

arvoden m. m.

Med åberopande av vad riksdagen under punkten 1 här ovan anfört

°C j , jer’ nu utgående anslag å 13,950 kronor bör minskas

med 4,000 kronor, får riksdagen anmäla, att riksdagen till förhöjning av

de inom ecklesiastikdepartementet anställda amanuensernas arvoden rn. m.

på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 9,950 kronor.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i staten för

landsarkivet i Göteborg under rubrik: »Till inköp av arkivalier och tryckta

arbeten» uppföra ett belopp av 150 kronor samt, vid bifall härtill, med

uteslutande av den särskilda anslagsrubriken för detta landsarkiv inflytta

staten för detsamma under en för alla landsarkiven gemensam rubrik

»Landsarkiven», upptagande för vart och ett av landsarkiven i Vadstena,

Sfi Lund och Göteborg en summa av 8,000 kronor eller tillhopa

32.000 kronor. r

Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Mapts

förslag om uppförande i staten för landsarkivet i Göteborg av ett belopp

av 150 kronor till inköp av arkivalier och tryckta arbeten samt inflyttande

av . denna stat under en för alla landsarkiven gemensam rubrik

»Landsarkiven». Då emellertid 1914 års stat för landsarkiven i Vadstena

Uppsala och Lund slutar å ett belopp av 8,045 kronor för dem vardera

och för landsarkivet i Göteborg upptager 7,895 kronor eller tillhopa 32,030

kronor, kommer vid bitall till Eders Kungl. Maj:ts förslag vart och ett av

de fyra landsarkivens stat att sluta å 8,045 kronor eller tillsammans 32,180

cnnnV StäUet fÖr’ sås°m 1 Eders KunS1- MaJ:ts förslag angives, respektive

8.000 kronor och 32,000 kronor. 1

Riksdagen har följaktligen i staten för landsarkivet i Göteborg under

rubrik: »Till inköp av arkivalier och tryckta arbeten» uppfört ett belopp

av lo0 kronor samt, med uteslutande av den särskilda anslagsrubriken för

detta landsarkiv, inflyttat staten för detsamma under en för alla lands
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 8.

arkiven gemensam rubrik »Landsarkiven», upptagande för vart och ett av

landsarkiven i Vadstena, Uppsala, Lund och Göteborg en summa av 8,045

kronor eller tillhopa 32,180 kronor.

I enlighet med detta beslut har det ordinarie anslaget till riks- och

landsarkiven, nu 103,230 kronor, höjts till 103,380 kronor.

7:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för år 1914 ägt rum, dels till fortsatt

utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för

fäderneslandets historia, på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av

4,500 kronor, dels ock medgivit, att för enahanda ändamål må disponeras

vad som icke blivit använt av de för ändamålet av 1913 års riksdag anslagna

medlen.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen dels att på extra

stat för år 1915 anvisa till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i

Uppsala 1,800 kronor, till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Vadstena

1,800 kronor, till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund 1,800

kronor samt till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Göteborg 1,800

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t, vad angår vart och ett av dessa

belopp, att, om särskilda förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma

om medlens användande till ersättning åt derå extra biträden vid landsarkivet

i fråga, dels ock att likaledes på extra stat för år 1915 bevilja

till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Uppsala 800 kronor och

till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Lund 1,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen på extra stat för innevarande

år anvisat medel till enahanda belopp som de nu föreslagna.

Riksdagen har, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra

stat för år 1915 anvisat dels till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i

Uppsala 1,800 kronor; dels till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i

Vadstena 1,800 kronor; dels till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i

Lund 1,800 kronor: dels till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i

Göteborg 1,800 kronor; med rätt för Eders Kungl. Maj:t, vad angår vart

och ett av dessa belopp, att, om särskilda förhållanden skulle därtill föranleda,

bestämma om medlens användande till ersättning åt flera extra

biträden vid landsarkivet i fråga; dels till ersättning åt extra biträden vid

landsarkivet i Uppsala 800 kronor; dels ock till ersättning åt extra biträden

vid landsarkivet i Lund 1,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 8.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen, att förste arkivarien

i riksarkivet Johan Axel Almquist må för erhållande av ålderstillägg å

sin tjänst tillgodoräkna sig den tid, under vilken han uppehållit en å extra

stat uppförd arkivarie^ änst i riksarkivet.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

har följaktligen medgivit, att förste arkivarien i riksarkivet Johan

Axel Almquist må för erhållande av ålderstillägg å sin tjänst tillgodoräkna

sig den tid, under vilken han uppehållit en å extra stat uppförd arkivarietjänst

i riksarkivet.

Bibliotek.

10:o) 1 anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställ
ning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

29:e årgång, omfattande år 1914, på extra stat för år 1915 anvisat

ett belopp av 1,500 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för redigering

av ett tioårsregister till den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma

accessionskatalogens 21:a—30:e årgångar, omfattande åren 1906—15, bevilja

7,000 kronor och därav på extra stat för år 1915 anvisa 1,500 kr.

För utgivande av det sista tioårsregistret till ifrågavarande accessionskatalog,

omfattande katalogens ll:e—20:e årgångar, åren 1896—1905, hade

riksdagen på extra stat för år 1907 beviljat ett belopp av 3,000 kronor.

Omfånget av detta register hade av dåvarande överbibliotekarien beräknats

till 60 tryckark, och för redaktion och korrekturläsning av detsamma

hade ett belopp av 50 kronor för ark ansetts såsom det minsta möjliga.

Såsom emellertid riksbibliotekarien i den nu föreliggande framställningen

meddelat, uppgingo totalkostnaderna till i runt tal 4,215 kronor.

Det nu begärda anslaget 7,000 kronor synes i förhållande till vad

för ändamålet förut beviljats väl högt tilltaget. Tager man i beräkning,

att för det sista tioårsregistret med dess 60 tryckark åtgått c:a 4,200 kronor,

torde för det nu påtänkta registret med dess beräknade 80 tryckark

ett något lägre belopp än det av Eders Kungl. Maj:t äskade kunna anses

till fyllest. Då dessutom den möjligheten ej får anses utesluten, att, därest

så skulle erfordras, någon del av kostnaden föe det behövliga registreringsarbetet

skulle kunna bestridas av det å kungl. bibliotekets stat uppförda

anslaget till vikariatsersättning, arvoden, flitpenningar åt extra bi
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 8.

träden m. m. och då vidare till hjälp vid arbetets utförande de inom

kungl. biblioteket förhandenvarande arbetskrafterna torde kunna i någon

mån anlitas, har riksdagen funnit en minskning av det äskade beloppet

till 6,000 kronor böra vidtagas, och har följaktligen för redigering av ett

tioårsregister till den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

21:a—30:e årgångar, omfattande åren 1906—1915, beviljat ett

belopp av 6,000 kronor och därav på extra stat för år 1915 anvisat 1,500

kronor.

12:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra stat

för år 1915 anvisat dels till inbindning av böcker i kungl. bibliotekets äldre

samlingar 10,000 kronor, dels ock till utarbetande av katalog över ofullständigt

förtecknade delar av dessa samlingar 11,800 kronor.

13:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande

av arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket

i Linköping på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 1,500 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen såsom bidrag till pedagogiska biblioteket i Stockholm,

under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, på extra

stat för år 1915 beviljat ett anslag av 6,500 kronor.

15:o) I enlighet med Eders! Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom

bidrag till avlöning åt den skandinaviska bibliotekarien vid nordiska avdelningen

av S:te Genevievebiblioteket i Paris anvisat på extra stat för år

1915 ett anslag av 800 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Museer.

16:o) Sedan 1913 års riksdag på Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning för utförande av ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden,

i huvudsaklig enlighet med av sakkunniga framlagt förslag, beviljat

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ett anslag av 350,000 kronor och därav på extra stat för år 1914 anvisat

ett belopp av 112,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att av förenämnda anslag, 350,000 kronor, anvisa på extra stat för år

1915 ett belopp av 164,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

för ändamålet av tillgängliga medel redan under år 1914 förskottsvis utanordna

vad därav kan under året erfordras.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen av förut

till ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden beviljat anslag, 350,000

kronor, anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 164,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att för ändamålet av tillgängliga medel

redan under år 1914 förskottsvis utanordna vad därav kan under året

erfordras.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till iståndsättande

av nationalmuseibyggnadens fasader bevilja ett extra anslag av

150,000 kronor och därav för år 1915 anvisa 50,000 kronor.

Då, på sätt av departementschefen framhållits, det underhållsarbete,

varom här är fråga, uppenbarligen är av beskaffenhet att icke kunna

länge undanskjutas, samt praktiska skäl tala för att detsamma kommer

till utförande i sammanhang med de ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden,

vartill 1913 års riksdag anslagit medel, har riksdagen ansett

sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen har följaktligen till iståndsättande av nationalmuseibyggnadens

fasader beviljat ett anslag av 150,000 kronor och därav på extra

stat för år 1915 anvisat 50,000 kronor.

18:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra

stat för år 1915 anvisat dels för tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens

samlingar ett belopp av 6,200 kronor, och dels för iståndsättande

av vissa föremål i nämnda samlingar ett belopp av 300 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

att dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

den 14 maj 1914 framlagda förslaget till stat för naturhistoriska riksmuseet,

att tillämpas från och med år 1915, jämte av departementschefen

omförmälda, för åtnjutande av däri upptagna avlöningsförmåner av departementschefen

föreslagna villkor och bestämmelser,

dels föreskriva, att en var, som med eller efter ingången av år 1915

tillträder ordinarie befattning vid naturhistoriska riksmuseet, skall vara

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

9

pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser ävensom

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid museet, vilka

icke före viss angiven tidpunkt anmäla, att de vilja övergå till den nya

staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola

varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande

avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,

vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,

dels förklara, att de i staten för museet upptagna ålderstillägg skola

utgå av det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till

ålderstillägg,

dels ock i riksstaten för år 1915 upptaga det ordinarie anslaget till

naturhistoriska riksmuseet med ett till 218,110 kronor förhöjt belopp och

därav uppföra 173,310 kronor såsom bestämt anslag till avlöningar och

expenser m. m. samt 44,800 kronor såsom reservationsanslag till samlingarna

för museets avdelningar vid Frescati.

Det nuvarande ordinarie anslaget för naturhistoriska riksmuseet utgör

118,450 kronor. Därjämte hava för museet på extra stat för år 1914 anvisats

åtskilliga anslag, av vilka några, i allt väsentligt hänförliga till

museets drift och underhåll och uppgående till ett belopp av sammanlagt

55,859 kronor, beröras av den nu föreslagna nya staten för museet.

Eders Ivungl. Maj:ts föreliggande framställning är närmast föranledd

av den omständigheten, att de avdelningar av museet, för vilka nya lokaler

anordnats vid Frescati, inom kort komma att taga dessa lokaler i besittning.

De sålunda ändrade förhållandena påkalla vissa förändringar i

museets stat.

Vad först beträffar avdelningarna vid Frescati, föreslår Eders Kungl.

Maj:t uppförande å museets stat av sju vetenskapligt bildade biträden,

assistenter, en för varje avdelning, med ett arvode av 3,000 kronor för

dem vardera. Till avlöning åt envar av de båda konservatorerna, av vilka

den ene för närvarande åtnjuter 3,000 kronor och den andre 2,000 kronor,

äskar Eders Kungl. Maj:t 3,000 kronor med tre ålderstillägg, vart och ett

å 300 kronor, varjämte ett arvode av 300 kronor föreslås till den konservator,

som förordnas att undervisa och handleda konservatorselever.

Vidare föreslås anställande vid museets avdelningar av tre kvinnliga biträden

med en avlöning av 1,200 kronor var och fyra preparatorer med

en avlöning av 1,650 kronor var. Beträffande vaktmästarpersonalen föreslår

Eders Kungl. Maj:t uppförande å museets stat av en förste vaktmästare

och 6 vaktmästare med de för dylika befattningshavare sedvanliga

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 höft. (Nr 8.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 8.

avlöningsförmåner. Dessutom föreslås anställande vid museet av en

maskinist med en avlöning av 1,800 kronor och två eldare, envar med ett

arvode av 1,200 kronor. Vidare föreslår Eders Kungl. Maj:t till ersättning

åt den vaktmästare, vilken tillika är portvakt, för hållande av biträde för

portvaktsgöromålens bestridande, ett belopp av 200 kronor, till ersättning

åt extra bevakningsbiträden vid de offentliga förevisningarna ett belopp

av 2,340 kronor, till nattlig bevakning ett belopp av 1,476 kronor, till

bestridande av kostnaden för tjänstedräkter åt vaktmästare ett belopp av

200 kronor samt till vikariatsersättningar ett belopp av 3,600 kronor.

I fråga om den etnografiska avdelningen, vilken fortfarande tills vidare

skall hava sina lokaler i Stockholm, föreslår Eders Kungl. Maj:t anslag

till avlöningar och vikariatsersättningar, vilka anslag på det närmaste

ansluta sig till motsvarande framställningar beträffande museets övriga

avdelningar.

I staten för museet är vidare upptaget till expenser för avdelningarna

vid Frescati ett belopp av 43,000 kronor och till expenser samt till vård,

underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen ett belopp av 8,200

kronor. Slutligen är i staten under rubrik: »anslag till samlingarna för

avdelningarna vid Frescati» såsom reservationsanslag uppfört ett belopp

av sammanlagt 44,800 kronor.

I avseende å villkoren för åtnjutande av de angivna avlöningsförmånerna

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit i huvudsak samma bestämmelser,

som gälla för motsvarande tjänster i nyreglerade ämbetsverk. Beträffande

rätt att för avlöningsförhöjning genom ålderstillägg få räkna sig till godo

viss tjänstgöringstid före den nya statens ikraftträdande har föreslagits, att

innehavaren av den nuvarande äldre (förste) konservatorsbefattningen tillgodoräknas

den tid, som förflutit från hans tillträde till denna befattning.

Vad däremot beträffar innehavaren av den nuvarande andre konservatorsbefattningen,

har — med hänsyn till den avsevärda avlöningsförbättring, som

skulle tillkomma honom genom den nya staten — sådan rätt ej ansetts

böra tillerkännas honom.

Det framlagda förslaget till ordinarie stat för naturhistoriska riksmuseet

slutar på en summa av 218,110 kronor. För innevarande år utgår

för ändamålet, såsom ovan nämnts, dels det ordinarie anslaget å 118,450

kronor och dels vissa extra anslag å sammanlagt 55,859 kronor, tillhopa

alltså 174,309 kronor. Den kostnadsökning, som föranledes av den nya

statens antagande, uppgår sålunda till 43,801 kronor.

Vad beträffar de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna olika posterna å den

nya avlöningsstaten för såväl avdelningarna vid Frescati som etnografiska

avdelningen, har riksdagen vid prövning av desamma ej funnit anledning

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 8.

till erinran mot vad härutinnan föreslagits. I fråga om de äskade vaktmästarbefattningarna

har riksdagen, som funnit innehavarna av sådana befattningar

komma att i det hela bliva jämförliga med institutionsvaktmästarna

vid universiteten, endast velat, i likhet med löneregleringskommittén,

framhålla angelägenheten därav, att, även om i blivande ny instruktion för

riksmuseet eller eljest vaktmästarnes åligganden mer eller mindre detaljerat

angivas, det föreskrives skyldighet för vaktmästarna att utföra även

andra uppdrag och arbeten, exempelvis vården av de yttre anläggningarna

vid museet, som skäligen kunna åläggas dem för museets räkning.

Vidkommande de äskade olika expensanslagen, 43,000 kronor för

avdelningarna vid Frescati och 8,200 kronor för etnografiska avdelningen,

har riksdagen i fråga om det förstnämnda anslaget funnit detsamma,

som för närvarande utgår med 18,222 kronor, vara väl högt beräknat, och

synes riksdagen den föreslagna summan 43,000 kronor kunna utan olägenhet

minskas med 3,000 kronor till 40,000 kronor. Den sålunda gjorda

minskningen med 3,000 kronor, vilken närmast synes kunna göras å posterna

för värme, frakter och transporter samt underhåll av vägar, planteringar

och inhägnader, har riksdagen ansett med fullt fog kunna företagas,

åtminstone till dess någon erfarenhet vunnits rörande de verkliga

kostnaderna för berörda expenser. Beträffande den under ifrågavarande

expensanslag upptagna posten: brandförsäkring 2,430 kronor, har riksdagen

ansett det kunna ifrågasättas, huruvida, med avseende på museibyggnadernas

avlägsna läge, den till skydd mot eldsolyckor vid museet

anställda nattliga bevakningen och övriga säkerhetsåtgärder, någon brandförsäkring

kan anses av behovet påkallad och huruvida icke med hänsyn

därtill denna post borde utgå från expensanslaget, men har riksdagen, i

betraktande därav att frågan om brandförsäkring av statens byggnader

och statens däri inrymda lösegendom för närvarande är föremål för statsmakternas

uppmärksamhet, icke velat vidtaga någon lindring i vad härutinnan

föreslagits. Det föreslagna expensanslaget till den etnografiska

avdelningen har ej givit riksdagen anledning till erinran.

Vad angår de äskade reservationsanslagen till samlingarna för avdelningarna

vid Frescati, äro anslagen till honorar åt yngre naturforskare in. in.

å 6,000 kronor och till konservatorselever å 2,000 kronor upptagna till

oförändrade belopp, varemot anslaget till ritningar och fotografier höjts

från nuvarande 3,200 kronor till 7,000 kronor. Mot sistnämnda ökning

har riksdagen intet att erinra. Till ordnande, vård och förökande av samlingarna

samt till instrument, materiell och inventarier, skrivmaterialier

in. in. har föreslagits ett belopp av 29,800 kronor. För åskådliggörande

av huru sagda belopp skulle fördela sig på museets olika avdelningar får

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 8.

riksdagen hänvisa till följande, av vetenskapsakademiens sekreterare lämnade

tablå, utvisande nu utgående och föreslagna kostnader för de olika

avdelningarna:

Riksmuseets avdelningar.

lvu utgående

anslag.

Intendenternas

förslag.

Akademiens

förslag.

Kronor. Kronor. Kronor.

Avdelningen

för

mineralogi ...........

3,600

— 5,100

— 4,100

—

arkegoniater .........

2,000

— 2,500

— 2,500

—

2>

botanik ..................

3,000

— 7,500

— 4,500

—

»

fossila djur............

2,800

— 6,000

— 4,000

—

2>

lägre evertebrater

4,650

— 4,980

— 5,000

—

entomologi ...........

2,200

— 5,500

— 3,700

—

vertebrater............

4,500

— 6,300

— 6,000

—

Summa kronor

22,750

— 37,880

— 29,800

—

Mot beloppet av ifrågavarande anslag har riksdagen icke ansett några

befogade anmärkningar kunna göras.

Beträffande de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna villkoren och bestämmelserna

för åtnjutande av de i den nya staten uppförda avlöningsförmånerna

har riksdagen intet att erinra. Riksdagen förutsätter härvid, att i

blivande instruktion för naturhistoriska riksmuseet gives föreskrift om viss

daglig arbetstid å tjänsterummet, och i sådant hänseende meddelas bestämmelse

därom, att ordinarie befattningshavare skola, i den mån ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas,

vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar varje söckendag, dock

att arbetstiden för kvinnligt biträde icke må i något fall utsträckas med

mer än en timme. Härvid synes emellertid böra iakttagas, på sätt löneregleringskommittén

framhållit, att, därest riksmuseet, såsom avsett är,

kommer att hållas öppet för allmänheten även vissa tider å söndagarna,

vaktmästarna böra åläggas regelbunden söndagstjänstgöring under förevisningstiden,

varemot under måndagarna, då någon förevisning icke äger rum,

någon kortare tjänstgöringstid, än som annars plägar föreskrivas för vaktmästare,

må kunna medgivas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Vad slutligen beträffar ordningen för tillsättning av intendent vid

naturhistoriska riksmuseet, har löneregleringskommittén ansett böra så förfaras,

att, sedan befattningen anslagits ledig, vetenskapsakademien till Eders

Kungl. Maj:t överlämnar de inkomna ansökningshandlingarna och därvid

förordar till tjänstens erhållande den bland de sökande, som anses företrädesvis

böra ifrågakomma, samt att Eders Kungl. Maj:t sedermera utnämner

intendent. Departementschefen har, utan att i förevarande ärende

taga ståndpunkt till detta förslag, framhållit, att i sammanhang med frågan

om meteorologiska centralanstaltens sammanförande med vissa andra vetenskapliga

institutioner till en gemensam anstalt även frågan om sättet för

intendentsbefattningarnas tillsättande lämpligen borde komma under omprövning.

Då emellertid numera kostnaderna för naturhistoriska riksmuseet

äro i allt väsentligt överflyttade på statsverket och museet sålunda

äger karaktären av en statsinstitution, ansluter sig riksdagen till den av

löneregleringskommittén uttalade meningen rörande tillsättningen av ifrågavarande

intendentsbefattningar, varvid riksdagen dock förutsätter, att över

de sökandes kompetens yttranden komma att avgivas av sakkunniga, utsedda

av vetenskapsakademien.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen dels godkänt följande

stat för naturhistoriska riksmuseet, att tillämpas från och med år 1915:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Tjänst-

Bestämt anslag-.

Lön.

gorings-

pennin-

Orts-

tillägg.

Summa.

I. Avdelningarna vid Frescati.

gar.

A. Avlöningsstat.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 intendent ....................................

5,000

2,500

—

7,500

{Efter 5 är kan lönen höjas

6 intendenter....................................

30,000

15,000

—

45,000

1 med 600 kronor.

1 assistent, arvode ..........................

—

—

—

3,000

6 assistenter, arvoden ........................

—

—

_

18,000

1 konservator .................................

1,700

1,050

250

3,000

\ Efter 5 år kan lönen höjas

I med 300 kronor, efter ytter-

1 d:o .................................

Till arvode åt konservator, som förord-

1,700

1,050

250

3,000

[ ligare 5 är likaledes med

j 300 kronor och efter än yt- I terligare 5 år ävenledes

'' med 300 kronor.

nas att undervisa och handleda kon- servatorselever ..............................

_

_

300

1 kvinnligt biträde ...........................

700

350

150

1,200

^ Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 200 kronor och efter

2 kvinnliga biträden ........................

1,400

700

300

2,400

[ ytterligare 5 är likaledes

f med 200 kronor.

1 preparator ...................................

900

6C0

150

1,650

1Efter 5 år kan lönen höjas

l med 100 kronor och efter

3 preparatorer ...............................

2,700

1,800

450

4,950

j ytterligare 5 år likaledes

) med 100 kronor.

1 förste vaktmästare...........................

900

450

150

1,500

/Efter 5 år kan lönen höjas

V med 100 kronor.

1 vaktmästare ..............................

700

350

150

1,200

1 Efter 5 år kan lönen höjas

3,500

1,750

750

1 med 100 kronor och efter

0 d:o .................................

6,000

J ytterligare 5 år likaledes

J mod 100 kronor,

fEfter 5 år kan lönen höjas

1 maskinist, jämte fri bostad med bränsle

1,000

650

150

1,800

1 med 150 kronor och etter

j ytterligare 5 år likaledes

1 eldare, arvode ..............................

—

—

—

1,200

l. med 150 kronor.

1 d:o d:o ..............................

Till ersättning åt den vaktmästare, vilken

—

—

—

1,200

tilbka är portvakt, för hållande av

biträde för portvaktsgöromålens bestri-

dande ..........................................

—

—

—

200

Till ersättning åt extra bevakningsbiträ-

den vid de offentliga förevisningarna

—

—

—

2,340

Till nattlig bevakning........................

Till bestridande av kostnaden för tjänste-

—

—

—

1,476

dräkter åt vaktmästare.....................

—

—

—

200

Till vikariatsersättningar....................

—

—

3,600

Tillhopa

—

—

—

110,716

Av den kontanta begynnelseavlöningen

till maskinisten samt av arvodena till

eldarna avgå 18 procent, vilka skola

påföras Sveriges geologiska undersök-

ning, eller ....................................

—

—

—

756

Säger

_

_

_

109,960

B. Expenser.

Till expenser....................................

—

—

40,000

Säger för avdelningarna vid Frescati

—

—

—

149,960

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

15

II. Etnografiska avdelningen.

1 intendent .................................

Lön.

Kronor.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Kronor.

Orts-

tillägg.

Kronor.

Summa.

Kronor.

5,000

2,500

7,500

/Efter 5 år kan lönen höjas

1 assistent, arvode .....................

3,000

1,200

V med 600 kronor.

1 kvinnligt biträde .........................

700

350

150

/Efter 5 år kan lönen höjas

) med 200 kronor och efter

| ytterligare 5 år likaledes

Till vikariatsersättningar.....................

—

—

—

450

l med 200 kronor.

Till expenser samt till vård, underhåll

och förkovran av etnografiska avdel- ningen...........................

8,200

Säger för etnografiska avdelningen

—

—

—

20,350

Bestämt anslag tillhopa

—

—

—

170,310

Reservationsanslag:.

Anslag till samlingarna för av- delningarna vid Frescati.

Gemensamt reservationsanslag:

Till honorar åt yngre natur- forskare för vetenskaplig

bearbetning av museets

samlingar m. m............. kr. 6.000

Till konservatorselever ...... » 2,000

Till ritningar och fotografier » 7,000

15,000

Anmärkning: Fördelningen mellan av- delningarna av nämnda anslag äger aka- demien fastställa efter att hava inhämtat

vederbörande intendenters yttranden.

Till ordnande, vård och förökande av

samlingarna samt till instrument, ma- teriell och inventarier, skrivmaterialier

m. m..........................................

29,800

Reservationsanslag, tillhopa

—

—

—

44,800

Summa

—

—

—

215,110

Anmärkningar.

1. Förste vaktmästaren äger att för tillsyn över naturhistoriska riksmuseets byggnader vid Frescati åtnjuta,

utöver den kontanta avlöningen, fri bostad jämte bränsle.

2. Den vaktmästare, åt vilken uppdrages att bestrida portvaktsgöromål, äger, utöver den kontanta avlö
ningen,

åtnjuta fri bostad jämte bränsle.

3. Därest preparator eller annan vaktmästare än förste vaktmästaren och den vaktmästare, som tillika är

portvakt, i sin egenskap av preparator eller vaktmästare åtnjuter fri bostad jämte bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor

årligen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels föreskrivit, att för åtnjutande av de i staten för naturhistoriska

riksmuseet stadgade avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare

skola gälla följande villkor och bestämmelser:

att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda museum skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av museet

eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet kan vara

stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest museets ställning så

förändras, att detsamma ej längre kan anses såsom självständig institution,

eller därest vissa museet tillhörande göromål överflyttas till annan

institution, vara pliktig att med bibehållande av den tjänstegrad och den

avlöning, han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de

göromål, som honom anförtros, eller, efter Eders Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning vid riksmuseet icke må förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid riksmuseet ej heller må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller

bolag, som är med Eders Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom

aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som hälst, såframt

ej, vad angår intendent, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare

av annan befattning vid riksmuseet, den myndighet, varunder det lyder,

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid museet, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills

vidare mottagas och bibehållas;

att konservator ej må åtaga sig konservatorsarbeten åt enskilda;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningsinnehavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för

den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som erhållit

förordnande att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8. 17

lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller

eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall eller för beredande av semester befattningshavare

av lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning vid riksmuseet, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt

tre månader under ett och samma kalenderår; ägande han därvid

att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall

de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest däremot

svarande belopp;

att i fråga om i staten medgiven förhöjning av lönen efter viss tids

fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehavaren under mera än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av

värnplikt,

för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år,

på samma villkor, och

för tredje förhöjningen, där sådan förekommer, efter ytterligare fem

år, på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att därvid innehavaren av den nuvarande äldre konscrvatorsbefattningen

bör tillgodoräknas den tid, som före den nya statens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till denna befattning;

att beträffande kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande

är anställt vid naturhistoriska riksmuseet och antages till ordinarie

biträde å denna stat, det må ankomma på Eders Kungl. Maj:ts prövning,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 käft. (Nr 8.J 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 8.

om och i vad mån biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning

räkna sig till godo den föregående tjänstgöringen vid riksmuseet;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av intendent under en och en halv månad,

av konservator och kvinnligt biträde under en månad samt av preparator,

förste vaktmästare, annan vaktmästare och maskinist under femton dagar;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg, där sådant förekommer,

utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga om

rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid

tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed; samt

att beträffande i staten upptagna kvinnliga befattningshavare skola

i övrigt lända till efterrättelse föreskrifterna uti kungl. kungörelsen den

10 juni 1912 angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för

å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar;
dels

föreskrivit, att en var, som med eller efter ingången av år 1915

tillträder ordinarie befattning vid naturhistoriska riksmuseet, skall vara

pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser ävensom

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid museet, vilka

icke före viss angiven tidpunkt anmäla, att de vilja övergå till den nya

staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola

varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande

avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension,

vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels förklarat, att de i staten för museet upptagna ålderstillägg skola

utgå av det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till

ålderstillägg;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels ock i riksstaten för år 1915 upptagit det ordinarie anslaget till

naturhistoriska riksmuseet med ett till 215,110 kronor förhöjt belopp

och därav uppfört 170,310 kronor såsom bestämt anslag till avlöningar

och expenser m. in. samt 44,800 kronor såsom reservationsanslag till samlingarna

för museets avdelningar vid Frescati.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anskaffande

av en skådesamling för naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning

bevilja för år 1915 ett extra anslag av 8,000 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att för ändamålet av tillgängliga medel redan under år 1914

förskottsvis utanordna hälften av detta belopp.

Vid övervägande av ifrågavarande framställning har riksdagen visserligen

ej kunnat undgå att hysa en viss tvekan, huruvida nyttan av ifrågavarande

skådesamling kan anses motsvara de för densamma beräknade

kostnaderna, men, enär botaniska avdelningen är den enda av riksmuseets

avdelningar, som saknar en samling av föreslagen art, har riksdagen, dels

under förutsättning, att de för en dylik samling lämpade föremål, som

för närvarande finnas inom riksmuseets botaniska avdelning, komma att

användas för en blivande utställning, dels ock vid det förhållandet att det

ställts i utsikt, att föremålen, så långt sig göra läte, skulle insamlas av

museets egen personal, ej velat motsätta sig beviljande av ifrågavarande

anslag.

Riksdagen har alltså för anskaffande av en skådesamling för naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning beviljat på extra stat för år 1915

ett anslag av 8,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att för ändamålet

av tillgängliga medel redan under år 1914 förskottsvis utanordna

hälften av detta belopp.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att på extra stat

för år 1915 till fortsättande och avslutande av inredningen av naturhistoriska

riksmuseets nybyggnader vid Frescati anvisa av redan beviljat anslag

återstående 212,387 kronor.

1913 års riksdag beviljade för fortsättande och avslutande av inredningen

av ifrågavarande nybyggnader, utöver redan anvisade 175,000 kronor,

ytterligare 424,774 kronor samt anvisade därav på extra stat för år

1914 ett belopp av 212,387 kronor.

Riksdagen har nu av förut för fortsättande och avslutande av inredningen

av naturhistoriska riksmuseets nybyggnader vid Frescati beviljat

anslag, 424,774 kronor, anvisat på extra stat för år 1915 återstoden,

212,387 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 8.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har riksdagen, i likhet med vad för år 1914 ägt rum, på extra stat för

år 191o anvisat till nordiska museet ett anslag av 80,000 kronor att, under

villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl. Maj:t

förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t föreskriver,

utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas för museetsändamål.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att på extra stat

för år 1915 till kulturhistoriska museet i Lund anvisa ett belopp av 15,000

kronor att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,

utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för

att användas för museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till

avlöning av två vetenskapligt och fackinässigt utbildade biträden vid

museet.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen på extra stat för vart och

ett av åren 1912, 1913 och 1914 anvisat ett belopp av 15,000 kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts, har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra stat för år 1915

till kulturhistoriska museet i Lund anvisat ett belopp av 15,000 kronor att

under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå till

styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas

för museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till avlöning av

två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

24:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för åren 1908—1914 ägt rum, till musikhistoriska

museet anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 3,000

kronor att på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Maj:t kan

finna skäl föreskriva, utgå till museets styrelse för museets ändamål.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till svenska

skolmuseet anvisa för år 1915 ett extra anslag av 4,500 kronor att på de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Riksdagen har för vart och ett av åren 1912—1914 till ifrågavarande

ändamål anvisat på extra stat ett anslag av 3,000 kronor. Den höjning

i anslaget till museet, som nu begäres, beror huvudsakligen på ökade kostnader

för hyrande av en för museet ändamålsenligare lokal. Enligt vad

riksdagen inhämtat, erlade museet för sin förutvarande lokal en årlig hyra

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 8.

av 1,700 kronor. Hyreskostnaden för den nya lokalen uppgår till 3,000

kronor, vadan sålunda en ökning i museets utgiftsstat uppkommer å 1,300

kronor. Då härtill vidare komma ökade utgifter för tillsyn och vakttjänstgöring

för möjliggörande av museets öppethållande för allmänheten oftare

än förut, har riksdagen, i betraktande tillika av museets betydelse för såväl

det högre som det lägre undervisningsväsendet, ansett sig böra vidtaga

den föreslagna anslagshöjningen.

Riksdagen har alltså till svenska skolmuseet på extra stat för år 1915

anvisat ett anslag av 4,500 kronor att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna

folkskollärarförening för museets ändamål.

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anställande

under åren 1915 —1917 av en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen

Gällivare—Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus bevilja

ett anslag av 12,000 kronor och därav på extra stat för år 1915

anvisa 4,000 kronor.

Under en följd av år har riksdagen anvisat medel för anställande av

en extra ordinarie prästman vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen.

För tiden från och med den 15 augusti 1904 till 1905 års utgång anvisades

för ändamålet på extra stat för år 1905 ett anslag av 4,827 kronor.

Vid äskandet av detta anslag framhölls, att ifrågavarande prästmans verksamhetsområde

skulle omfatta ej blott befolkningen vid järnvägslinjen

Gällivare—Riksgränsen med undantag av Kiruna gruvsamhälle utan även,

i mån som det läte sig med sagda tjänstgöring förena, den nomadiserande

och bofasta befolkningen inom nordvästra delen av Juckasjärvi församling i

övrigt. Dessutom hänvisade domkapitlet i Härnösand i sin till grund för

förslaget liggande framställning till det förhållandet, att det ej torde

dröja särdeles länge, förrän man funne oundgängligt att, såsom ock prästlöneregleringskommittén

föreslagit, för övre delen av Juckasjärvi församling

inrätta en eller flera ordinarie prästerliga befattningar. Därefter har

för vardera treårsperioden 1906—1908, 1909—1911 och 1912—1914 för

samma ändamål beviljats 10,500 kronor, som fördelats i anslag om 3,500

kronor för varje år. Vid äskandet för varje treårsperiod av ifrågavarande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens skrivelse Nr 8.

anslag har av vederbörande domkapitel framhållits, att behovet av ifrågavarande

prästman komme att göra sig gällande, intill dess de kyrkliga

förhållandena inom Gällivare och Juckasjärvi församlingar blivit i sin helhet

någorlunda nöjaktigt ordnade. För sista treårsperioden 1911—1914

utsträcktes bemälde prästmans verksamhetsområde att omfatta även järnvägsbyggnaden

Gällivare—Porjus.

Det var för att avhjälpa ett trängande behov av förstärkning av de

prästerliga arbetskrafterna inom Gällivare och Juckasjärvi församlingar,

som medel till avlönande av ifrågavarande prästman av riksdagen först

beviljades. Enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen förefinnes

detta behov allt fortfarande och torde detsamma komma att göra sig gällande

under hela den nuvarande löneregleringsperioden för bemälda prästerskap.

Denna period tilländagår under år 1919. Vid sådant förhållande

och då efter sistnämnda tidpunkt ifrågavarande befattning icke

vidare torde bliva behövlig, har riksdagen intet att erinra mot att medel

anvisas för dess uppehållande under ytterligare en treårsperiod omfattande

åren 1915—1917. Vad beträffar den föreslagna ökningen av arvodet åt

•omförmälde prästman från 8,500 till 4,000 kronor, har riksdagen i betraktande

av befattningens provisoriska karaktär, ej-ansett sig kunna bifalla

densamma.

Riksdagen har följaktligen för anställande under åren 1015—1017 av

en extra ordinarie ''prästman vid järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen samt

vid järnvägsbyggnaden Gällivare—Porjus beviljat ett anslag av 10,500

kronor och därav på extra stat för år 1915 anvisat 3,500 kronor.

27:o) Sedan 1913 års riksdag, i enlighet med Eders Ivungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, till anställande av fyra kontraktsadjunkter

inom lappmarken beviljat ett anslag av 24,000 kronor och till resekostnadsersättning

åt dem 3,900 kronor, samt samtidigt på extra stat för år

1914 anvisat av anslaget till dessa adjunkter 8,000 kronor och av anslaget

till resekostnadsättning åt dem 1,300 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Majd att meddela erforderliga närmare bestämmelser rörande anslagens

användande, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen, att på extra

stat för år 1915 anvisa av anslaget till anställande av ovanbemälda kontraktsadjunkter

i lappmarken 8,000 kronor och av anslaget till resekostnadsersättning,

åt dem 1,300 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att meddela erforderliga närmare bestämmelser rörande anslagens användande.

Riksdagen har av förut beviljade anslag på extra stat för år 1915

anvisat dels till anställande av fyra kontraktsadjunkter i lappmarken 8,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

23

kronor, dels ock till resekostnad sersättning åt dem 1,300 kronor med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare bestämmelser

rörande anslagens användande.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

att till anställande under åren 1915—1917 av tre kontraktsadjunkter

inom Norrbottens norra kontrakt samt Juckasjärvi och Karesuando församlingar

av lappmarkens tredje kontrakt bevilja 18,000 kronor, därav på

extra stat för år 1915 6,000 kronor;

att till resekostnadsersättning åt dessa kontraktsadjunkter bevilja

2,400 kronor, därav på extra stat för år 1915 800 kronor;

samt att till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, bevilja 6,750 kronor, därav 2,250 kronor

på extra stat för år 1915, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela

de närmare bestämmelser, som må erfordras rörande anslagens användande.

Riksdagen har dels till anställande under åren 1915—1917 av tvä kontraktsadjunkter

inom Norrbottens norra kontrakt samt Juckasjärvi och Karesuando

församlingar av lappmarkens tredje kontrakt beviljat 12,000 kronor,

därav 4,000 kronor på extra stat för år 1915; dels till resekostnadsersättning

åt dessa kontraktsadjunkter beviljat 1,500 kronor, därav 500 kronor

på extra stat för år 1915; dels ock till tre stipendier för utbildande vid

universitet av präster, förtrogna med finska språket, beviljat 6,750 kronor,

därav 2,250 kronor på extra stat för år 1915, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras rörande

anslagens användande.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för motarbetande

genom offentligt upplysningsarbete av den i Sverige bedrivna mormonvärvningen

anvisa för år 1915 ett extra anslag av 4,000 kronor.

I likhet med hvad riksdagen år 1912 vid behandling av denna fråga

uttalade, anser riksdagen fortfarande, att åtgärder för bekämpande av mormonernas

verksamhet i Sverige äro i hög grad av behovet påkallade. Beträffande

det i sådant hänseende med statsunderstöd bedrivna upplysningsarbetet

torde visserligen icke kunna sägas, att några mera märkbara

resultat av detsamma hittills framkommit, men då å andra sidan anslag

för ändamålet utgått under jämförelsevis så kort tid, att det icke skäligen

lärer kunna begäras, att så skulle vara fallet, har riksdagen icke velat

motsätta sig ett fortsatt försök att på den inslagna vägen vinna det avsedda

målet, inormonpropagandans stävjande. Riksdagen, som ej funnit

anledning till erinran mot det för ändamålet äskade beloppet, 4,000 kronor,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 8.

har alltså för motarbetande genom offentligt upplysningsarbete av den i Sverige

bedrivna mormonvärvningen anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag

av 4,000 kronor.

30:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för religiös

och social verksamhet bland svenskar i utländska hamnstäder på extra stat

för år 1915 anvisat ett anslag av 34,000 kronor.

31:o) Med anledning av vad Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till avlöning åt

pastorn vid svenska Victoria församlingen i Berlin anvisat på extra stat för

år 1915 ett belopp av 6,000 kronor.

32:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier

åt prästmän, under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp

av 8,000 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika boställen bevilja på

extra stat för år 1915 ett förslagsanslag å 10,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande framställning,

har till bestridande av kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika

boställen beviljat på extra stat för år 1915 ett förslagsanslag å

10,000 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att, för fullgörande

av den statsverket åliggande skyldigheten att till kyrkofonden betala ersättning

för avskrivning av prästerskapets tionde, uppföra på ordinarie

stat å åttonde huvudtiteln under avdelningen C. Kyrkliga ändamål, samt

rubriken: kleresistaten, närmast efter förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk

ett förslagsanslag med titel: ersättning för prästerskapets tionde

å 60,000 kronor.

Ifrågavarande anslags uppförande i riksstaten är en tillämpning av

de utav riksdagen år 1910 godtagna bestämmelser, vilka ingå i lagen om

indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt

om ersättning därför den 9 december 1910; och får riksdagen, som i frågan

icke funnit något att erinra, anmäla,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 8.

att riksdagen för fullgörande av den statsverket åliggande skyldigheten

att till kyrkofonden betala ersättning för avskrivning av prästerskapets

tionde, uppfört på ordinarie stat å åttonde huvudtiteln under avdelningen

C. Kyrkliga ändamål, samt rubriken: kleresistaten, närmast efter

förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, ett förslagsanslag å 60,000

kronor med titel: ersättning för prästerskapets tionde.

Domkapitlens expeditioner.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förstärkande

av ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner bevilja för år 1915 ett

extra anslag av 8,675 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till förstärkande

av ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner på extra stat för

år 1915 beviljat ett anslag av 8,675 kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för beredande

av ökat anslag till vikariatsersättning, extra biträde, renskrivning m. m.

vid Stockholms stads konsistorium bevilja för år 1915 ett extra anslag av

600 kronor.

Då riksdagen icke haft något att erinra emot bifall till förevarande

framställning, har riksdagen för beredande av ökat anslag till vikariatsersättning,

extra biträde, renskrivning in. m. vid Stockholms stads konsistorium

beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 600 kronor.

D. Akademier m. m.

V etenskapsaka demien.

37:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad under en följd av år ägt rum, på extra

stat för år 1915 anvisat

dels för inlösen av fullständiga exemplar och enstaka delar av en

internationell fortlöpande katalog över naturvetenskaplig litteratur ett belopp

av 2,000 kronor; dels ock för upprätthållande under samma år av den för

ifrågavarande katalogarbete anordnade regionalbyrån för Sverige ett belopp

av 1,600 kronor.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 8.

38:o) Sedan riksdagen år 1906, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, under förutsättning att Sverige komme att

för åren 1907—1916 deltaga i kostnaderna för den internationella jordmätningen,

till bestridande av den på Sverige belöpande andelen i dessa

kostnader beviljat ett anslag av 14,240 kronor och därav på extra stat

anvisats för vartdera av åren 1907—1914 1,424 kronor, har Eders Kungl.

Maj:t nu föreslagit riksdagen att av förenäinnda redan beviljade anslag

på extra stat för år 1915 anvisa ytterligare 1,424 kronor.

Riksdagen har av det anslag, som redan beviljats till bestridande av

Sveriges andel i kostnaderna för den internationella jordmätning en, anvisat

på extra stat för år 1915 ytterligare 1,424 kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till bestridande

av den för åren 1914—1920 på Sverige belöpande andelen i kostnaderna

för den internationella föreningen för tidssignalering in. m. bevilja ett

anslag av 4,060 kronor samt därav på extra stat för år 1915 anvisa 1,160

kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts har riksdagen

till betridande av den för åren 1914—1920 på Sverige belöpande andelen

i kostnaderna för den internationella föreningen för tidssignalering m. m. beviljat

ett anslag av 4,060 kronor samt därav på extra stat för år 1915

anvisat 1,160 kronor.

Meteorologiska centralanstalten.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att på extra stat

för år 1915 anvisa

a) till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer

samt för räknebiträden, anskaffande och underhåll av instrument, underhåll

av meteorologiska centralanstaltens telegraf och materiell ävensom för andra

behov vid anstalten ett reservationsanslag av 14,800 kronor,

b) till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten

27,360 kronor,

c) till upprätthållande av två meteorologiska stationer, den ena i

Gällivare och den andra i Sårna, 600 kronor,

d) till utförande under meteorologiska centralanstaltens ledning och

kontroll av meteorologiska observationer för den hydrografiska undersökningen

av Sveriges färskvatten 12,100 kronor,

e) av det till fullföljande under två år av professorn Axel Hambergs

vetenskapliga undersökningar av en del av Lule lappmarks fjällområde

beviljade anslag å 17,000 kronor återstående beloppet, 6,000 kronor,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 8.

f) såsom bidrag från Sverige för år 1915 till bekostande av den internationella

kommissionens för vetenskaplig luftsegling publikation av undersökningar

rörande de högre luftlagren av redan beviljade medel ett belopp

av 720 kronor,

g) av det för meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga

meteorologiska telegram från Färöarna och Island beviljade anslag å

144,000 kronor ett belopp av 2,256 kronor, samt

h) till utgivande genom meteorologiska centralanstaltens försorg av

»Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang ett reservationsanslag

av 11,000 kronor;

eller tillhopa 74,836 kronor, därav 25,800 kronor reservationsanslag.

Med anledning av särskilda framställningar av Eders Kungl. Maj:t

uppförde 1913 års riksdag för år 1914 dels på ordinarie stat för uppehållande

av.meteorologiska centralanstaltens verksamhet ett belopp av 27,200

kronor, dels ock på extra stat för åtskilliga närmare angivna ändamål

inom den verksamhetsgren, som centralanstalten företräder, åtta särskilda

anslag å tillhopa 66,662 kronor. Rörande ett av dessa anslag, avseende

seismologiska undersökningar, har riksdagen, såsom under punkten 62

nedan omförmäles, fattat beslut i samband med frågor om anslag för

Uppsala universitet. Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär

en ökning med 10,174 kronor av de å extra stat för år 1914 anvisade

anslagen till olika under meteorologiska centralanstaltens verksamhetsområde

fallande ändamål. Så äskar Eders Kungl. Maj:t till utvidgad

väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten ett belopp av 27,360

kronor, för vilket ändamål för innevarande år anvisats 21,000 kronor,

och vidare begäres för utgivande genom meteorologiska centralanstaltens

försorg av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang ett nytt

anslag av 11,000 kronor. Två anslag däremot förete minskning i förhållande

till vad för ändamålet för innevarande år anvisats. För undersökningar

av en del av Lule lappmarks fjällområde, varför av 1913 års

riksdag beviljats ett anslag å 17,000 kronor och därav på extra stat för

år 1914 anvisats 11,000 kronor, hemställes nu om anvisande av återstoden

6,000 kronor. Vidare begäres av det för meteorologiska centralanstaltens

förseende med dagliga .meteorologiska telegram från Färöarna

och Island beviljade anslag å 144,000 kronor ett belopp av 2,256 kronor.

För innevarande år anvisade riksdagen för ändamålet 4,442 kronor. Övriga

av Eders Kungl. Maj:t nu äskade anslag äro nu upptagna till de belopp,

varmed de å extra stat för innevarande år av riksdagen uppförts.

Mot den av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsökningen till utvidgad

väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten från 21,000 kronor till

27,360 kronor eller med 6,360 kronor har riksdagen intet att erinra, Det

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 8.

för utgivande av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige» föreslagna beloppet

11,000 kronor avser, såsom av utredningen framgår, åren 1914 och

1915 med ett belopp av 5,500 kronor för vartdera året. Riksdagen har

vid olika tillfällen haft anledning uttala, att de av riksdagen äskade anslag

icke böra, utan trängande skäl, avse det löpande året, och har riksdagen

därför ej ansett sig böra godtaga förslaget om anslag till ifrågavarande

publikation för innevarande år. De övriga av Eders Kungl. Maj:t

äskade anslagen hava ej givit riksdagen anledning tiil anmärkning.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1915 anvisat:

dels till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska

stationer samt för räknebiträden, anskaffande

och underhåll av instrument, underhåll av meteorologiska

centralanstaltens telegraf och materiell ävensom för andra

behov vid anstalten ett reservationsanslag av.

dels till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska

centralanstalten.............................................................................

dels till upprätthållande av två meteorologiska stationer,

den ena i Gällivare och den andra i Sårna.........

dels till utförande under meteorologiska centralanstaltens

ledning och kontroll av meteorologiska observationer

för den hydrografiska undersökningen av Sveriges

färskvatten.............................................

dels av det till fullföljande under två år av professorn

Axel Hambergs vetenskapliga undersökningar

av en del av Lule lappmarks fjällområde beviljade anslag

å 17,000 kronor återstående beloppet

kronor 14,800: —

27,360:

600:

» 12,100:

dels såsom bidrag från Sverige för år 1915 till bekostande

av den internationella kommissionens för vetenskaplig

luftsegling publikation av undersökningar rörande

de högre luftlagren av redan beviljade medel ett belopp

av.............................................................................................

dels av det för meteorologiska centralanstaltens förseende

med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna

och Island beviljade anslag å 144,000 kronor ett

belopp av

dels till

utgivande

från och med år 1915 sjenorn

meteorologiska centralanstaltens försorg av »Meteorologiska

iakttagelser i Sverige» jämte bihang ett reservationsanslag

av..............................................................................

6,000: —

720: —

2,256:

5,500: —

eller tillhopa kronor 69,336: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse JYr 8.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

41:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att kostnaderna för de vid vitterhetsakademien anställda tjänstemännnens

tjänsteresor må bestridas från det å ordinarie stat å åttonde huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget: rese- och traktamentspenningar, dels ock förklara,

att rubriken å det på akademiens stat uppförda anslaget till »reseoch

transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning m. in.» skall ändras

till »fornlämningars vård, transportkostnader, lyshållning in. in.»

Såsom av den i ärendet förebragta utredningen framgår, är det å

akademiens stat uppförda anslaget för rese- och transportkostnader, fornlämningars

vård, lyshållning in. m. å 4,000 kronor otillräckligt för därmed

avsett ändamål, vilket närmast är bekostande av resor för fullgörande av

akademien åliggande administrativa skyldigheter. Den ökning, som skulle

vara erforderlig för att tillgodose det förefintliga behovet, uppgår enligt

av statskontoret gjord beräkning till omkring 3,000 kronor. Genom dessa

kostnaders överförande till åttonde huvudtitelns förslagsanslag: rese- och

traktamentspenningar, skulle visserligen, enligt vad statskontoret anser,

någon höjning av sagda förslagsanslag ej vara erforderlig, men otvivelaktigt

är, att genom en dylik åtgärd dels förslagsanslaget skulle, på grund

av rätten för akademiens tjänstemän till obegränsat fria tjänsteresor, bliva

hårt betungat, dels ock den varsamhet, som självfallet gör sig gällande,

då det är fråga om användande av medel från ett bestämt anslag, skulle

i fråga om ett förslagsanslag vara svår att uppehålla. Därest däremot

det nu såsom otillräckligt erkända anslaget höjes med den erforderliga

summan 3,000 kronor, synes riksdagen en sådan åtgärd erbjuda större

garantier för ett ändamålsenligt användande av anslaget.

Riksdagen har följaktligen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning

höjt det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens stat

uppförda anslag för rese- och transportkostnader, fornlämningars vård,

lyshållning in. m. från dess nuvarande belopp, 4,000 kronor, till 7,000

kronor, eller med 3,000 kronor.

1 enlighet med detta beslut har det ordinarie bestämda anslaget till

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, nu 87,900 kronor, höjts med

3,000 kronor till 90,900 kronor.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsatt undersökning

av en pal byggnad vid Alvastra på extra stat för år 1915 anvisa

ett anslag av 2,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Till ifrågavarande undersökning, vilken tog sin början år 1909 och

som beräknas att taga ännu några är i anspråk, har riksdagen på extra

stat för innevarande år beviljat ett anslag av 2,000 kronor.

På grund av vad till stöd för äskandet av ytterligare anslag för ändamålet

förekommit, har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, för fortsatt undersökning av en påbyggnad vid Alvastra anvisat på

extra stat för år 1915 ett anslag av 2,000 kronor.

43:o) Sedan 1913 års riksdag såsom bidrag till kostnaderna för restaurering

av Vreta klosters kyrka beviljat 54,000 kronor samt därav på extra

stat för år 1914 anvisat 12,000 kronor, under villkor att Vreta klosters

församling bidroge till restaureringsarbetets utförande med minst 35,000

kronor att tagas i anspråk för arbetet före statsbidraget samt under de

villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma, har Eders

Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen att av ovannämnda anslag anvisa på

extra stat för år 1915 återstoden 42,000 kronor.

Riksdagen har av förut såsom bidrag till kostnaderna för restaurering

av Vreta klosters kyrka beviljat anslag, 54,000 kronor, anvisat på extra

stat för år 1915 återstoden, 42,000 kronor.

44:o) I en till riksdagen den 10 juli 1914 avläten proposition, nr 231, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen att för

utförande av nödiga reparationsarbeten å det i närheten av Vreta klosters

kyrka belägna klosterhuset anvisa på extra stat för år 1915 ett belopp av

10,000 kronor.

T sammanhang med det förslag om restaurering av Vreta klosters

kyrka, som av Eders Kungl. Maj:t förelädes 1913 års riksdag, uppkom även

frågan om dispositionen och iståndsättandet av det i Vreta klosters församling

på prästgårdens mark strax utanför kyrkogården belägna s. k.

klosterhuset. Enligt den i ärendet förebragta utredningen synes med

största sannolikhet äganderätten till detsamma tillkomma staten. Huset

användes för närvarande till sädesmagasin. Med anledning av ovanberörda

till 1913 års riksdag avlåtna framställning beviljade riksdagen för utförande

av ifrågavarande restaureringsarbete ett anslag av 54,000 kronor samt

anvisade därav på extra stat för år 1914 ett belopp av 12,000 kronor,

under villkor, att Vreta klosters församling bidroge till restaureringsarbetets

utförande med minst 35,000 kronor att tagas i anspråk för arbetet

före statsbidraget samt under de villkor i övrigt Eders Kungl. Maj:t kunde

finna skäl bestämma. 1 avseende å dessa villkor framhöll riksdagen särskilt,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 8.

bland annat, att föreskrift borde meddelas därom, att klosterhuset icke

finge användas till ändamål, varav detsamma kunde taga skada. Dylik

förbindelse har nu också av vederbörande församlingar avgivits. Alldenstund

ifrågavarande byggnad är i starkt behov av reparation och då vederbörande

församlingar förklarat, att de ej kunde åtaga sig några kostnader

för sådant ändamål, utan hellre avstode från förmånen att begagna klosterhuset,

samt då de i ärendet hörda myndigheterna emellertid ansett byggnaden

bäst skulle bevaras, om den toges i bruk för praktiskt ändamål,

har Eders Kungl. Maj:t nu äskat erforderliga medel för byggnadens istån dsättande.

Såsom av departementschefen framhålles, vore meningen, att nyttjanderätten

till densamma under vissa förutsättningar tills vidare skulle

upplåtas åt församlingarna.

Riksdagen har funnit de skäl, som anförts för nödvändigheten av ifrågavarande

restaureringsarbete, vara övertygande, och anser sig följaktligen

böra i huvudsak biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag. Emellertid vill riksdagen

framhålla, att såsom villkor för statsbidragets utgående torde böra fästas

föreskrift därom, att underhållsskyldigheten av ifrågavarande byggnad för

framtiden skall tillkomma vederbörande församlingar. Såsom av departementschefen

påpekas, skulle nyttjanderätten till byggnaden tills vidare

upplåtas åt församlingarna, och har riksdagen intet att invända mot att

en sådan anordning tills vidare vidtages under de förutsättningar, som av

departementschefen förordats. Riksdagen, som i övrigt icke haft något att

mot framställningen erinra, har följaktligen för utförande av nödiga reparationsarbeten

å det i närheten av Vreta klosters kyrka belägna klosterhuset

anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 10,000 kronor att utgå

under det villkor, att vederbörande församlingar åtaga sig klosterhusets

underhåll.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för inköp av

ett i statsrådsprotokollet den 14 maj 1914 omförmält, till hemmanet Björkö

nr 1, östergården, i Adelsö socken hörande, å nordvästra delen av ön

Björkö i Mälaren beläget jordområde anvisa på extra stat för år 1915 ett

belopp av 4,500 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen för inköp

av ett i statsrådsprotokollet den 14 maj 1914 omförmält, till hemmanet

Björkö nr 1, östergården, i Adelsö socken hörande, å nordvästra delen av

ön Björkö i Mälaren beläget jordområde anvisat på extra stat för år 1915

ett belopp av 4,500 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 8.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

Uppsala universitet.

46:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode

åt en lärare i symbolik vid universitetet i Uppsala med den undervisningsoch

examinationsskyldighet, som i vederbörlig ordning bestämmes, beviljat

på extra stat för år 1915 ett anslag av 1,500 kronor.

47:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till materiell

m. in. för det praktisk-teologiska övningsinstitutet vid universitetet i Uppsala

anvisa för år 1915 ett extra anslag av 300 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot framställningen i fråga,

har alltså till materiell m. m..för det praktisk-teologiska övningsinstitutet vid

universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av

300 kronor.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels för ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala, i

huvudsaklig överensstämmelse med framlagda ritningar och kostnadsförslag,

bevilja ett anslag av 993,000 kronor, att för ändamålet användas jämte av

Uppsala läns landsting och från Uppsala universitets sida till förfogande

ställda medel, med iakttagande att, därest behållning uppkommer å det

belopp, som beräknats för arbetets utförande, denna behållning skall anses

hava uppstått å de från olika håll lämnade tillskotten i förhållande till

deras storlek,

dels av ovannämnda anslag på extra stat för år 1915 anvisa ett belopp

av 150,000 kronor,

dels ock medgiva, att till utvidgning av det akademiska sjukhusets

tomt må från kronoparken Åsen och Uppsala slottsjord till universitetet

utan ersättning upplåtas ett i statsrådsprotokollet den 14 maj 1914 nämnt,

å företedd planritning utmärkt område av tillhopa en hektar 1,2 ar, under

villkor ej mindre att, sedan de delar av sagda område, som nu tillhöra

kronoparken Åsen och slottsjorden, blivit genom universitetets försorg var

för sig i behörig ordning kartlagda och å marken avrösade, vederbörande

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 8.

kartor med tillhörande handlingar överlämnas till domänstyrelsen och

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Uppsala län, än även att den genom

ifrågavarande område nu löpande rid- och gångvägen på universitetets bekostnad

flyttas västerut i gränsen av området.

Till en början torde höra erinras därom, att det akademiska sjukhuset

i Uppsala tillhör Uppsala universitet. Förmedelst egna och av staten

anslagna medel har emellertid universitetet ej mäktat bringa detta sjukhus

till stånd och giva det dess nuvarande omfattning, utan hava såväl Uppsala

stad som Uppsala läns landsting medverkat vid sjukhusets uppförande

och utvidgning.

De behov, som det framlagda förslaget till ny- och ombyggnad vid

akademiska sjukhuset avser att fylla, äro Huvudsakligen följande: ökat utrymme

å de medicinska och kirurgiska avdelningarna; särskild avdelning

för barnsjukdomar; utvidgning av ekonomibyggnaden; den polikliniska

sjukvårdens och undervisningens intima anslutning till övriga sjukvårdsanstalter

och undervisningsanordningar; samt över huvud rikare och bättre

möjligheter för den medicinska forskningens och den medicinska undervisningens

tillfredsställande bedrivande. Det avsedda byggnadsförslaget

omfattar förändring av gamla sjukhusbyggnaden, ny paviljong för polikliniker

och röntgenavdelning samt enskilda rum för medicinska avdelningen,

ny paviljong för pediatriska avdelningen, ny paviljong för kirurgiska avdelningen,

ny badavdelning, till- och ombyggnad av gamla ekonomibyggnaden,

vartill komma vissa uppvärmnings- och ventilationsanordningar, lös

inredning och inventarieutrustning in. in. Kostnadsberäkningarna sluta

på en summa av 1,868,000 kronor. Från denna summa har man att

draga dels ett belopp av 775,000 kronor, vilket belopp Uppsala läns landsting

under vissa villkor beslutat att som räntefritt lån ställa till Uppsala

universitets förfogande för ifrågavarande ändamål, dels ock ett belopp av

100,000 kronor, varmed Regnellska donationsnämnden beslutat bidraga till

kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag. Återstoden, 993,000 kronor,

utgör sålunda det av Eders Kungl. Maj:t nu äskade statsbidraget.

För erforderlig utvidgning av sjukhusets nuvarande tomtområde hemställer

Eders Kungl. Maj:t om riksdagens medgivande, att ett visst område

må från kronoparken Åsen och Uppsala slottsjord under vissa villkor

utan ersättning upplåtas till universitetet för ifrågavarande ändamål.

Det är synnerligen betydande anspråk, som genom det föreliggande

förslaget ställas på statens medverkan för förbättrande av en utav de större

sjukvårdsinrättningarna i vårt land. Av den i ärendet förebragta, omfattande

och noggranna utredningen har riksdagen emellertid blivit övertygad

om behovet av en utvidgning och förbättring av akademiska sjuk
Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 8 höft. (Nr 8.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 8.

husets byggnader i Uppsala, därvid riksdagen särskilt beaktat den omständigheten,

att det här är. fråga om en institution, som avser att tjäna

ej endast den praktiska läkarvården, utan även den medicinska undervisningen

och den vetenskapliga forskningen. Det förslag, som nu föreligger,

har, vad angår ritningar och planläggning av den ifrågasatta omorganisationen,

ej givit riksdagen anledning till erinringar, utan anser sig riksdagen

böra biträda detsamma.

Vad själva kostnaderna beträffar, har riksdagen ej kunnat underlåta

att fästa sin uppmärksamhet vid förhållandet mellan statens och landstingets

bidrag till kostnadssummans fyllande. Då riksdagen år 1899 beviljade

medel för till- och ombyggnad av akademiska sjukhuset, fann riksdagen,

att för då föreliggande förslag staten och landstinget borde i

ungefärligen lika mån bidraga till bestridande av de därför beräknade

kostnaderna, och frågan avgjordes i enlighet med riksdagens mening. Då

den nu föreliggande byggnadsfrågan behandlades av landstinget år 1912,

beslöt landstinget att till de då ifrågasatta byggnadsarbetena, som beräknades

draga en kostnad av 989,000 kronor, deltaga med tre fjärdedelar av

verkliga kostnaden, dock med högst 750,000 kronor samt 25,000 kronor

till utrustning av sjukhuslokalerna, tillhopa högst 775,000 kronor. Emellertid

blev sedermera, på framställning från universitetet, planen för byggnadsarbetena

väsentligen utvidgad och de beräknade kostnaderna stego i

samma mån, men någon höjning av de utav landstinget utfästa bidragen

ansågs då icke böra ifrågasättas. Som synes, skiljer sig sålunda proportionen

mellan statens och landstingets bidrag ej oväsentligt mot vad fallet

var år 1899, och har riksdagen med anledning härav haft under övervägande,

huruvida högre anslag borde söka erhållas från landstinget. År

1899, då staten och landstinget i ungefärligen lika mån bidrogo till kostnadssummornas

fyllande, avsågo emellertid de då beslutade förändringarna

i synnerhet tillgodoseende av sjukvårdens behov, varemot, såsom riksdagen

av den i ärendet förebragta utredningen funnit, den nu föreslagna utvidgningen

av sjukhuset väsentligen är avsedd att tillgodose den medicinska

forskningen och undervisningen, till följd varav särskilda anstalter

föreslagits, vilka ej skulle kommit i fråga vid ett lasarett, avsett endast

för länets sjukvårdsbehov. Då sålunda de särskilda behov, för vilkas tillgodoseende

staten bör ansvara, äro de starkaste, lärer, med fästat avseende

tillika å Uppsala läns landstings mindre starka ekonomiska bärkraft, några

fordringar på ökat bidrag från landstinget icke böra uppställas. Med

hänsyn härtill har riksdagen ej velat motsätta sig den fördelning av kostnaderna,

som av Eders Kungl. Maj:t nu ifrågasättes, detta dock under

uttalande, att den nu tillämpade proportionen mellan statens och länets

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 8.

bidrag ej må på något sätt anses bindande vid fördelning av kostnader

för i en framtid möjligen kommande ytterligare nybyggnadskrav. Riksdagen

vill ock framhålla, att riksdagen till fullo delar den av departementschefen

uttalade förväntan, att, därest det föreslagna byggnadsverket

bliver bragt till stånd, det kommer att dröja en avsevärd tid, innan universitetet

kan behöva framställa nya anslagsäskanden för sin sjukhusbyggnads

räkning.

Vad till sist tomtfrågan beträffar, har riksdagen intet att erinra mot

bifall till vad härutinnan föreslagits.

På grund av det sålunda anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels för ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala, i

huvudsaklig överensstämmelse med framlagda ritningar och kostnadsförslag,

beviljat ett anslag av 993,000 kronor, att för ändamålet användas jämte

de av Uppsala läns landsting och från Uppsala universitets sida till förfogande

ställda medlen, med iakttagande, att, därest behållning uppkommer

å det belopp, som beräknats för arbetets utförande, denna behållning skall

anses hava uppstått å de från olika håll lämnade tillskotten i förhållande

till deras storlek;

dels av ovannämnda anslag på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp

av 150,000 kronor;

dels medgivit, att till utvidgning av det akademiska sjukhusets tomt

må från kronoparken Åsen och Uppsala slottsjord till universitetet utan

ersättning upplåtas ett i statsrådsprotokollet den 14 maj 1914 nämnt, å

företedd planritning utmärkt område av tillhopa en hektar 1,2 ar, under

villkor ej mindre, att, sedan de delar av sagda område, som nu tillhöra

kronoparken Åsen och slottsj orden, blivit genom universitetets försorg var

för sig i behörig ordning kartlagda och å marken avrösade, vederbörande

kartor med tillhörande handlingar överlämnas till domänstyrelsen och

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Uppsala län, än även att den

genom ifrågavarande område nu löpande rid- och gångvägen på universitetets

bekostnad flyttas västerut i gränsen av området.

49:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande ägt ruin, för anordnande

vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet i

Uppsala av den i stadgan för medicinska examina föreskrivna undervisningskursen

i allmän kemi beviljat på extra stat för år 1915 dels till arvode åt

en lärare vid kursen 2,500 kronor, dels ock till höjning av institutionens

anslag till materiell in. in. 1,000 kronor, eller tillhopa 3,500 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 8.

50:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med yad för innevarande år ägt rum, till höjning

av materiellanslaget för anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala

anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 2,000 kronor.

51:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande ägt rum, till arvode åt

en biträdande lärare i medicin vid universitetet i Uppsala beviljat på extra

stat för år 1915 ett anslag av 3,000 kronor.

52:o) På grund av Eders Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för åren 1908 — 1914 ägt rum, till förstärkande

av lär arkrafter na i kirurgi vid universitetet i Uppsala på extra

stat för år 1915 anvisat ett anslag av 2,000 kronor.

53:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för åren 1911 — 1914 ägt rum, anvisat på

extra stat för år 1915 såsom bidrag till arvode åt en assistent å akademiska

sjukhusets i TJppsala röntgenavdelning med den tjänstgöring, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämmes, ett anslag av 1,500 kronor, under villkor

att för ifrågavarande assistents avlöning ett lika stort belopp för samma

år utgår från akademiska sjukhusets stat.

54:o) Sedan 1913 års riksdag dels för anställande under ytterligare

sex år vid universitetet i Uppsala av lektorer i tyska, franska och engelska

språken med den undervisningsskyldighet, som av Eders Kungl. Maj:t bestämdes,

beviljat ett anslag av 54,000 kronor att användas till årliga

arvoden å 3,000 kronor åt envar av nämnda lektorer, dels ock av detta

anslag på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 9,000 kronor, har

Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen att av omförmälda, redan beviljade

anslag anvisa på extra stat för år 1915 ett belopp av 9,000 kronor.

Riksdagen har av det för anställande vid universitetet i Uppsala av

lektorer i tyska, franska och engelska språken utav 1913 års riksdag beviljade

anslaget å 54,000 kronor anvisat på extra stat för år 1915 ett

belopp av 9,000 kronor.

55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till arvode åt

infött lärarbiträde vid praktiska språkövningar i ryska inom seminariet

för slaviska språk vid universitetet i Uppsala bevilja för år 1915 ett extra

anslag av 500 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 8.

På grund av vad i statsrådsprotokollet till stöd för framställningen

anföres, har riksdagen till arvode åt infött lärarbiträde vid praktiska språkövningar

i ryska inom seminariet för slaviska språk vid universitetet i

Uppsala beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 500 kronor.

56:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

arvode åt en lärare vid universitetet i Uppsala med åliggande att biträda

professorn i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande av

undervisnings- och examinationsskyldigheten i hans ämnen enligt de

närmare bestämmelser, som av Eders Kung]. Maj:t meddelas, beviljat på

extra stat för år 1915 ett belopp av 3,500 kronor, med villkor, att, därest

vederbörande lärare är innehavare av docentstipendium, arvodet skall minskas,

så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger 5,000 kronor.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten å psykologiska laboratoriet vid universitetet i

Uppsala anvisa för år 1915 ett extra anslag av 1,000 kronor.

Riksdagen, som på grund av den i ärendet förebragta utredningen

funnit behovet av ifrågavarande anslag ådagalagt, har till upprätthållande

av verksamheten å psykologiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala anvisat

på extra stat för år 1915 ett belopp av 1,000 kronor.

58:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom bidrag

till uppehållande av pedagogiska seminariet vid universitetet i Uppsala och

den därmed förbundna övningsskolan beviljat på extra stat för år 1915

ett anslag av 7,000 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till avlöning åt

ett kvinnligt räknebiträde vid statistiska seminariet vid universitetet i

Uppsala samt till inköp av materiell för seminariet anvisa för år 1915 ett

extra anslag å 1,500 kronor.

Såsom av den i ärendet förebragta utredningen framgår, äro av det

äskade beloppet, 1,500 kronor, 1,000 kronor avsedda till avlöning åt det

kvinnliga räknebiträdet och 500 kronor till anskaffande av en första uppsättning

av materiell. Avsikten med anställande av ifrågavarande skrivbiträde

är närmast att befria de studerande från att vid seminariearbetet

nedlägga alltför mycken tid på rent mekaniskt arbete. Riksdagen, som

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 8.

till fullo insett den stora vikten av en grundlig utbildning för blivande

statistiska tjänstemän och som för sin del är övertygad om den betydelse

för en sådan utbildning, som ligger i behandling och bearbetning av

statistiskt primärmaterial, har väl ansett ett underlättande för de studerande

av det rent mekaniska arbetet vara behövligt, men har å andra

sidan funnit, att denna lättnad icke bör i sådan utsträckning genomföras,

att de studerande därigenom befrias från varje ingående sysslande med

dylikt arbete. Härigenom skulle nämligen otvivelaktigt det mål, den statistiska

undervisningen vid universiteten vill ernå, delvis förfelas. Med

hänsyn härtill har riksdagen ansett, att åtskilligt av det arbete, som vore

avsett för ifrågavarande skrivbiträde, skulle kunna läggas på de studerande

själva, och att sålunda anslaget för ifrågavarande ändamål kan minskas

till 500 kronor.

I fråga om anslag till materiell för statistiska seminariet har riksdagen,

som finner behovet av detta anslag ådagalagt, velat fästa uppmärksamheten

på den av dåvarande departementschefen i statsrådsprotokollet

den 14 januari 1914 framkastade tanken, att en viss garanti mot

slösande med förbrukningsmateriell skulle kunna vinnas, om deltagarna i

seminariearbetet, vilka plägade uppgå till 20—30, ålades att erlägga någon

mindre avgift såsom ersättning för sådan materiell.

På grund av vad ovan anförts har riksdagen till statistiska seminariet

vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp

av 1,000 kronor, därav 500 kronor till anskaffande av undervisningsmateriell.

60:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

uppehållande av övningarna å institutionen för allmän och analytisk kemi

vid universitetet i Uppsala på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag

av 1,500 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till beredande

av medel för uppförande i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen

B) Till materiell m. m., av anslag till växtbiologiska institutionen

höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet med 1,000 kronor.

Riksdagen, som finner goda skäl tala för ett understödjande från statens

sida av en institution, för vars tillkomst universitetet huvudsakligen

har att tacka enskilt mecenatskap, har till beredande av medel för uppförande

i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen B) Till ma
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 8.

teriell m. m., av anslag till växtbiologiska institutionen höjt det ordinarie

anslaget till nämnda universitet med 1,000 kronor.

I enlighet med detta beslut har det ordinarie anslaget till Uppsala

universitet, nu 837,442 kronor, ökats med 1,000 kronor till 838,442 kronor.

62:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad under en följd av år ägt rum, till avlöning

åt en assistent vid meteorologiska observatoriet i Uppsala samt till

bestridande av löpande utgifter för de vid observatoriet anordnade seismologiska

undersökningarna beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av

2,000 kronor.

63:o) Sedan riksdagen år 1913, på därom av Eders Kungl. Maj:t gjord

framställning, till arvode åt en för biträde vid arbetet med den internationella

solarforskningen anställd assistent vid den fysiska institutionen

vid universitetet i Uppsala beviljat ett anslag av 7,500 kronor, därav på

extra stat för år 1914 anvisats ett belopp av 1,500 kronor, har Eders

Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen att av omförmälda, redan beviljade

anslag på extra stat för år 1915 anvisa ett belopp av 1,500 kronor.

Riksdagen har av redan beviljat anslag till arvode åt en för biträde

vid arbetet med den internationella solarforskningen anställd assistent vid

den fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat

för år 1915 ett belopp av 1,500 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att av det år 1912

till uppförande av en ny byggnad för zoologiska institutionen vid universitetet

i Uppsala beviljade anslaget å 532,463 kronor anvisa på extra stat

för år 1915 det återstående beloppet eller 178,463 kronor.

Sedan 1912 års riksdag, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning, för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med

uppgjorda, av överintendentsämbetet gillade ritningar och förslag av en

ny byggnad för zoologiska institutionen vid universitetet i Uppsala beviljat

ett anslag av 532,463 kronor, och samtidigt på extra stat för år

1913 anvisat ett belopp av 90,000 kronor, har riksdagen på extra stat för

år 1914 av berörda anslag anvisat ytterligare 264,000 kronor eller sålunda

tillhopa 354,000 kronor.

Riksdagen har av det för uppförande av en ny byggnad för zoologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala av 1912 års riksdag beviljade an
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Riksdagens! skrivelse Nr 8.

slaget å 532,463 kronor anvisat på extra stat för år 1915 återstoden,

178,463 kronor.

65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för anordnande

vid universitetet i Uppsala av undervisning i bokföring enligt de

närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, beviljat

på extra stat för år 1915 ett anslag av 600 kronor.

66:o) Sedan 1913 års riksdag, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, för tillbyggnad till och ändrad inredning i

universitetets i Uppsala biblioteksbyggnad samt erforderlig utrustning därstädes,

i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda ritningar och förslag,

beviljat ett belopp av 599,000 kronor och därav på extra stat för

år 1914 anvisat ett anslag av 200,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu

föreslagit riksdagen att av det sålunda beviljade anslaget anvisa på extra

stat för år 1915 ett belopp av 200,000 kronor.

Riksdagen har i följd härav av det år 1913 beviljade anslaget för

tillbyggnad till och ändrad inredning i Uppsala universitets biblioteksbyggnad

samt för erforderlig utrustning därstädes anvisat på extra stat för år 1915

ett belopp av 200,000 kronor.

67:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till Uppsala

universitets bibliotek anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 10,000

kronor.

68:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen vidare, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

utgivande av Uppsala universitets årsskrift anvisat på extra stat för år

1915 ett belopp av 5,000 kronor.

69:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, dels medgivit,

att gymnastikläraren och biträdande gymnastikläraren vid universitetet

i Uppsala må för år 1915 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring

med följande belopp: gymnastikläraren 910 kronor, därav 410

kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, samt biträdande gymnastikläraren

250 kronor arvode; dels för bestridande av berörda avlönin^sförbättringar

på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 1,160 kro
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 8.

nor; dels beträffande gymnastikläraren föreskrivit såsom villkor för åtnjutande

av ifrågavarande avlöningsförbättring, att han icke må med med

sin tjänst förena annan tjänstebefattning, allmän eller enskild, så framt ej

kanslern för rikets universitet, uppå därom gjord framställning och efter

prövning, att tjänstebefattningen ej må anses inverka binderligt för tjänstgöringen

vid universitetet, finner befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas.

70:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsatt utgivande

i tryck av Carl von Linnés brev bevilja för år 1915 ett extra

anslag av 5,000 kronor.

På därom av Eders Ivungl. Maj:t gjord framställning beviljade 1906

års riksdag till utgivande i tryck av Carl von Linnés brev 33,848 kronor

och anvisade därav på extra stat för år 1907 ett belopp av 17,000 kronor,

varefter 1907 års riksdag på extra stat för år 1908 anvisade återstoden,

16,848 kronor.

Såsom av utredningen framgår, har sedan 1906 års anslag beviljades,

återfunnits en högst betydande del av Linnés korrespondens, som före

sistnämnda tidpunkt var okänd. För utgivande av dessa nyfunna brev

har det hittills av riksdagen för ändamålet anvisade anslaget visat sig

otillräckligt och avser Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning att

bereda medel härtill. Riksdagen, som icke har något att erinra mot förslaget,

har emellertid velat uttala önskvärdheten av att de ytterligare krav,

som kunna komma att för enahanda ändamål göras gällande, må åtföljas

av en beräkning av de sannolika kostnaderna för brevsamlingens utgivande.

Riksdagen har alltså för fortsatt utgivande i tryck av Carl von Linnés

brev på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av 5,000 kronor.

Lunds universitet.

71:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode

åt en lärare i symbolik vid universitetet i Lund med den undervisningsoch

examinationsskyldighet, som i vederbörlig ordning bestämmes, å extra

stat för år 1915 uppfört ett anslag av 1,500 kronor.

72:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode

åt ledaren av den civilrättsliga delen av den propedeutiska undervisningsBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 käft. (Nr 8.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse N:o 8.

kursen inom juridiska fakulteten vid universitetet i Lund beviljat på extra

stat för år 1915 ett anslag av 750 kronor.

73:o) Eders Ivungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till täckande av kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund av nya byggnader för de medicinska och obstetriskgynekologiska

avdelningarna m. m. bevilja ett anslag av högst 812,000

kronor, att användas i den mån motsvarande belopp av landstingets anslag

å enahanda summa för ändamålet tages i anspråk och under den kontroll,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva, samt att härav på extra

stat för år 1915 anvisa ett belopp av 150,000 kronor.

Till en början vill riksdagen erinra därom, att den sjukvårdsinrättning,

där den kliniska undervisningen i Lund försiggår, tillhör Malmöhus läns

landsting. En förutsättning för denna undervisnings bedrivande därstädes

har emellertid varit det ekonomiska stöd, som universitetet och staten

lämnat landstinget i fråga om sjukvårdsinrättningarna.

De byggnadsföretag, för vilka medel nu äskas, avse lokaler för de

medicinska och obstetrisk-gynekologiska avdelningarna, byggnad för ångcentral

m. m. samt nödiga ändringar i nuvarande köks- och tvättavdelningar.

Kostnaderna för de föreslagna nybyggnaderna uppgå till en

summa av 1,624,000 kronor; härav har Malmöhus läns landsting beslutit

för ändamålet anslå hälften eller 812,000 kronor, och den andra hälften

begäres nu av statsmedel.

De krav, som uppställas på de nuvarande sjukvårdsinrättningarnas

förbättring och ändamålsenligare utrustning, medföra högst betydande utgifter.

Emellertid synes av den i ärendet gjorda utredningen tydligt

framgå, att de ifrågasatta nybyggnaderna äro från såväl den egentliga

sjukvårdens som den kliniska undervisningens synpunkt i hög grad av

behovet påkallade.

Beträffande de uppgjorda ritningarna och de byggnadsförslaget avseende

kostnadsberäkningarna har riksdagen icke funnit något att erinra.

Då 1901 års riksdag anslog medel såsom bidrag till kostnaderna för

vissa nybyggnader och ändringsarbeten m. m. vid ifrågavarande sjukvårdsinrättningar,

fördelades den då erforderliga summan lika på staten och

landstinget. Den då tillämpade proportionen mellan statens och landstingets

kostnader har nu också följts. Riksdagen har visserligen funnit

anledning ifrågasätta, huruvida icke det av statsmedel äskade beloppet

skulle kunna något nedsättas. Emellertid har riksdagen vid granskning

av det föreliggande byggnadsförslaget funnit, att en betydande del av

kostnaderna betingas av utrymmen, som äro direkt avsedda för den medi
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr 8.

cinska undervisningens behov och som ej fylla något särskilt sjukvårdsändamål,

och då vid sådant förhållande universitetet har ett stort intresse

av att den föreslagna tillbyggnaden kommer till stånd, har riksdagen funnit

principen om lika fördelning av kostnaderna mellan staten och länet

även denna gång kunna med fog tillämpas.

Enligt det för sjukvårdsinrättningarna gällande reglementet är medicinska

fakulteten vid universitetet tillförsäkrad för undervisningen behövligt

kliniskt material. På grund av den ekonomiska samverkan, som råder

mellan staten och landstinget i fråga om förevarande länet tillhöriga sjukhus,

har riksdagen velat framhålla önskvärdheten av att någon rubbning

i gällande bestämmelser om sjukvårdsinrättningarnas upplåtande för klinisk

undervisning icke må äga rum, och synes för ernående av fullgod garanti

härför vid anslagets utanordnande av Eders Ivungl. Maj:t höra fästas villkor

av innehåll, att den vid universitet förekommande kliniska undervisningen

skall allt framgent bedrivas vid ifrågavarande sjukvårdsinrättningar.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen såsom bidrag till täckande

av kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund av nya byggnader för de medicinska och obstetrisk-gynekologiska

avdelningarna m. m. beviijat ett anslag av högst 812,000 kronor,

att användas i'' den mån motsvarande belopp av landstingets anslag å enahanda

summa för ändamålet tages i anspråk och under den kontroll, Eders

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva, samt att härav på extra stat

för år 1915 anvisa ett belopp av 150,000 kronor.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja det i utgiftsstaten

för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar in. m.,

under rubriken: medicinska fakulteten, upptagna arvodet åt läraren i

psykiatri från dess nuvarande belopp, 1,500 kronor, till 2,000 kronor eller

med 500 kronor samt för ändamålet öka det ordinarie anslaget till nämnda

universitet med 500 kronor.

Då riksdagen funnit den begärda anslagsökningen vara av behovet

påkallad, har riksdagen för beredande av höjning av det i utgiftsstaten för

universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar in. m., under rubriken:

medicinska fakulteten, upptagna arvodet åt läraren i psykiatri från dess

nuvarande belopp, 1,500 kronor, till 2,000 kronor, ökat det ordinarie anslaget

till nämnda universitet med ett belopp av 500 kronor.

I enlighet med detta beslut har det ordinarie anslaget till Lunds

universitet, nu 719,166 kronor, ökats med 500 kronor till 719,666 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 8.

75:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anordnande

av den i stadgan angående medicinska examina föreskrivna undervisningskursen

i allmän kemi vid universitetet i Lund uppföra på extra stat för

år 1915 dels till avlöning åt en lärare vid kursen 2,500 kronor, dels ock

till materiell för densamma 500 kronor, eller tillhopa 3,000 kronor.

För anordnande av ifrågavarande undervisningskurs i allmän kemi

vid universitetet i Lund har riksdagen beviljat på extra stat för vart och

ett av åren 1909—1914 dels till avlöning åt en lärare vid kursen 2,000

kronor, dels ock till materiell för densamma 500 kronor. Eders Kungl.

Maj:ts föreliggande framställning avser sålunda en ökning av avlöningen

åt ifrågavarande lärare till 2,500 kronor eller med 500 kronor.

Då de för anslagsökningen i utredningen förebragta skälen synas

beaktansvärda och då vidare, enligt vad riksdagen inhämtat, undervisningsskyldigheten

för omförmälde lärare i det närmaste fördubblats, anser sig

riksdagen böra biträda Eders Kungl. Maj:ts framställning och har förty

för anordnande av den i stadgan angående medicinska examina föreskrivna

undervisningskursen i allmän kemi vid universitetet i Lund uppfört på

extra stat för år 1915 dels till avlöning åt en lärare vid kursen 2,500

kronor, dels ock till materiell för densamma 500 kronor, eller tillhopa

3,000 kronor.

76:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit,

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för anordnande

av kostnadsfri propedeutisk undervisning i allmän kirurgi vid universitetet

i Lund beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 2,500

kronor.

77:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för åren 1911—1914 ägt rum, såsom bidrag

till arvode åt en assistent å det vid universitetets i Lund kliniker

inrättade röntgenlaboratoriet med den tjänstgöring, som av Eders Kungl.

Maj:t bestämmes, anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av 1,500

kronor, under villkor, att Malmöhus läns landsting med lika stort belopp

bidrager till ifrågavarande assistents avlöning.

78:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode åt en

biträdande lärare i medicin vid universitetet i Lund anvisat på extra stat

för år 1915 ett anslag av 3,000 kronor, med villkor, att, därest denne

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 8.

lärare är innehavare av fast docentstipendium, arvodet skall minskas, så

att detsamma jämte stipendiet ej överstiger 5,000 kronor.

79:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom bidrag

till arvode åt en föreståndare vid den å Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anordnade polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar

med den undervisningsskyldighet, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes,

beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 1,000 kronor, under förutsättning

att Malmöhus läns landsting bidrager till avlöningen åt föreståndaren

med minst lika stort belopp samt att fullt lämplig person för

undervisningens meddelande finnes att tillgå.

80:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för inköp av

radium åt fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund bevilja för

år 1915 ett extra anslag av 3,000 kronor.

Riksdagen har för'' inköp av radium åt fysiologiska institutionen vid

universitetet i Lund på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av

3,000 kronor.

81:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till arvode åt en föreståndare för en ortopedisk poliklinik vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund med den undervisningsskyldighet, som

av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, anvisa för år 1915 ett extra anslag av

1,500 kronor, under förutsättning att Malmöhus läns landsting bidrager

till avlöningen åt föreståndaren med minst lika stort belopp samt att fullt

lämplig person för undervisningens meddelande finnes att tillgå.

Riksdagen, som ej har något att erinra mot framställningen, har följaktligen

såsom bidrag till arvode åt en föreståndare för en ortopedisk poliklinik

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund med den undervisningsskyldighet,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, på extra stat

för år 1915 beviljat ett anslag av 1,500 kronor, under förutsättning att

Malmöhus läns landsting bidrager till avlöningen åt föreståndaren med

minst lika stort belopp samt att fullt lämplig person för undervisningens

meddelande finnes att tillgå.

82:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Lund, avdelningen A) Avlöningar in. m., Filosofiska

fakulteten, uppföra en professur i statistik med enahanda avlöningsförmåner,

som tillkomma universitetsprofessorer i allmänhet, och med skyl
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dighet för tjänstens innehavare att vara underkastad de för dessa förmåners

åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom att

för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Lund med

7,500 kronor.

Frågan om upprättande av särskilda professurer i statistik vid universiteten

i Uppsala och Lund har av 1906 och 1907 årens riksdagar förehafts

till prövning med anledning av därom väckta motioner. Huvudsakligen

på grund av bristande utredning i ämnet ansåg sig emellertid riksdagen

då ej böra bifalla dessa framställningar. Sedermera beslöt 1909 års

riksdag upprättandet av en professur i ifrågavarande ämne vid Uppsala

universitet. Ehuru riksdagen icke vill bestrida, att även vid Lunds universitet

behov föreligger att få undervisningen i förevarande ämne på ett

mera tillfredsställande sätt tillgodosedd, har riksdagen likväl, såväl i betraktande

av de olika meningar, som gjort sig gällande med avseende på

professurens ämnesomfattning, som med hänsyn till de stora krav som för

närvarande från universitetens sida ställas på statskassan, ansett den begärda

nya professuren icke för närvarande böra inrättas. Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning har sålunda icke av riksdagen bifallits.

83:o) Sedan riksdagen år 1913 dels för anställande under ytterligare

sex år vid universitetet i Lund av lektorer i tyska, franska och engelska språken

med den undervisningsskyldighet, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes,

anvisat ett anslag av 54,000 kronor att användas till årliga arvoden

å 3,000 kronor åt en var av nämnda lektorer, dels ock av detta anslag

på extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 9,000 kronor, har Eders

Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen att av omförmälda, redan beviljade

anslag, på extra stat för år 1915 anvisa ett belopp av 9,000 kronor.

^Riksdagen har av det år 1913 beviljade anslaget till anställande vid

universitetet i Lund ‘av lektorer i tyska, franska och engelska språken anvisat

på extra stat för år 1915 9,000 kronor.

84:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

uppehållande vid universitetet i Lund av undervisning i slaviska sjoråk,

företrädesvis ryska, beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 2,500

kronor.

85:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen vidare, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

arvode åt en lärare vid universitetet i Lund med åliggande att biträda

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

47

professorn i estetik samt litteratur- och konsthistoria vid uppehållande av

undervisnings- och examinationsskyldigheten i hans ämnen enligt de närmare

bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas, beviljat på extra

stat för år 1915 ett anslag av 3,500 kronor, med villkor, att, därest vederbörande

lärare är innehavare av docentstipendium, arvodet för undervisningen

skall minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger 5,000

kronor.

86:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten å det psykologiska laboratoriet vid universitetet i

Lund anvisa för år 1915 ett extra anslag av 750 kronor.

Med erinran, att riksdagen till upprätthållande av verksamheten å

psykologiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala, på sätt under punkt

57 här ovan anmäles, beviljat ett anslag av 1,000 kronor, har riksdagen,

som finner behovet av anslag för enahanda ändamål vid Lunds universitet

ådagalagt, till uppehållande av verksamheten å det psykologiska laboratoriet

vid universitetet i Lund anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av

750 kronor.

87:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen för avlönande av en föreståndare för universitetets

i Lund historiska museum samt mynt- och medaljkabinett med den tjänstgöringsskyldighet,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes, beviljat på extra

stat för år 1915 ett anslag av 4,000 kronor, med villkor, att, därest vederbörande

föreståndare är innehavare av docentstipendium, arvodet skall

minskas, så att detsamma jämte stipendiet ej överstiger 5,000 kronor.

88:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad ägt rum för åren 1906—1914, till arvode

åt en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar beviljat på extra

stat för år 1915 ett belopp av 500 kronor.

89:o) Sedan riksdagen år 1913, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse

med uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar, av en ny byggnad

för zoologiska institutionen vid universitetet i Lund jämte inredning

m. m. beviljat ett anslag av tillhopa 438,160 kronor och därav på extra

stat för år 1914 anvisat ett belopp av 140,000 kronor, har Eders Kungl.

Maj:t nu föreslagit riksdagen att av förenämnda, redan beviljade anslag

anvisa på extra stat för år 1915 ett belopp av 150,000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen har av det år 1913 beviljade anslaget å 438,160 kronor

till ny byggnad för zoologiska institutionen vid universitetet i Lund jämte

inredning m. m. anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 150,000

kronor.

90:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för uppehållande

av undervisning i entomologi och vård av de entomologiska samlingarna

vid universitetet i Lund anvisat på extra stat för år 1915 ett

belopp av 3,000 kronor, att utgå under förutsättning att fullt lämplig

person för tjänstgöringens bestridande tinnes att tillgå.

91:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad under en följd av år ägt rum, för

anordnande vid universitetet i Lund av undervisning i bokföring enligt de

närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, anvisat

på extra stat för år 1915 ett belopp av 600 kronor.

92:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till materiell

m. m. för universitetsbiblioteket i Lund anvisat på extra stat för år 1915

ett belopp av 10,000 kronor.

93:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till utgivande

av Lunds universitets årsskrift beviljat på extra stat för år 1915

ett anslag av 5,000 kronor.

94:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

materiell för inrättningen för gymnastik och fäktkonst vid universitetet i

Lund beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 500 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

95:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra

stat för år 1915 anvisat dels till arvode åt ett skrivbiträde åt rektor vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet ett anslag av 800 kronor, dels ock

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 8.

till gottgörelse åt ett biträde vid institutets bibliotek, utöver därför redan

från anslaget till biblioteket utgående belopp, ett anslag av 700 kronor,

tillhopa 1,500 kronor.

96:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till reparation

av den av professorn E. G. Muller hittills bebodda bostadslägenheten vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet samt införande av elektrisk belysning

i båda boställsvåningarna för professorer vid institutet m. m., allt

enligt uppgjort förslag, på extra stat för år 1915 bevilja ett anslag av

7,165 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till reparation

av den av professorn E. G. Muller hittills bebodda boställslägenheten

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet samt införande av elektrisk

belysning i båda boställsvåningarna för professorer vid institutet

m. in., allt enligt uppgjort förslag, på extra stat för år 1915 beviljat ett

anslag av 7,165 kronor.

97:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för karolinska

mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1915 beviljat dels

till arvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande kursen i allmän kemi

2,500 kronor, dels ock till materiell vid kemiska institutionen 1,500 kronor,

tillhopa 4,000 kronor.

98:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för karolinska

mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1915 anvisat dels

till arvode åt biträdande lärare i medicin 3,000 kronor, dels till arvode

åt biträdande lärare i kirurgi 8,000 kronor, dels ock till uppehållande av

assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset i Stockholm 600 kronor, tillhopa

6,600 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inköp av ett

röntgeninstrumentarium för medicinska kliniken vid serafimerlasarettet anvisa

för år 1915 ett extra anslag å 3,026 kronor.

Såsom av den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen framgår,

är det röntgeninstrumentarium, vartill medel anvisades av 1899 års riksdag

och vilket var avsett till användning vid klinikerna å serafimerlasarettet,

numera förbrukat. För närvarande tillgodoses medicinska klinikens

behov förmedelst röntgeninstitutet vid serafimerlasarettet, ett förhållande,

som från undervisningens synpunkt måste anses otillfredsställande. Kiks
Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 8.

(lagen, som finner behovet av ett särskilt röntgeninstrumentarium för medicinska

kliniken ådagalagt, har följaktligen till inköp av ett röntgeninstrumentarium

för medicinska kliniken vid serajimerlasarettet anvisat på extra

stat för år 1915 ett anslag å 3,026 kronor.

100:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inköp af

ett elektro-kardiografiskt instrumentarium för medicinska kliniken vid serafimerlasarettet

anvisa för år 1915 ett extra anslag av 3,000 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till inköp

av ett elektro-kardiografiskt instrumentarium för medicinska kliniken vid

ser ajimerlasar ettet anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av 3,000

kronor.

101:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inköp av

en apparat för röntgenfotografering för oftalmiatriska kliniken å serafimerlasarettet

bevilja för år 1915 ett extra anslag av 1,100 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till inköp

av en apparat för röntgenfotografering för oftalmiatriska kliniken å serafimerlasarettet

på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av 1,100 kronor.

102:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för år 1914 ägt rum, för beredande av

tillgång till ett belopp av 2,400 kronor att, lika fördelat mellan anatomiska

och histologiska institutionerna vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,

användas till avlönande av nödigt arbetsbiträde vid en var av

nämnda institutioner beviljat, utöver de för ändamålet tillgängliga, å ordinarie

stat uppförda avlöningsmedlen för en preparator, 1,650 kronor,

på extra stat för år 1915 ett anslag av 750 kronor.

103:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inköp av

10 studentmikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets histologiska

institution anvisa för år 1915 ett extra anslag av 2,800 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till inköp

av 10 studentmikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets histologiska

institution anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av 2,800

kronor.

104:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels å ordinarie

stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppföra ett kvinnligt

tekniskt biträde vid patologisk-anatomiska institutionen med en avlöning

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens skrivelse Nr 8.

av 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550 kronor tjänstgö ringspenningar

och 150 kronor ortstillägg, och med rätt till två ålderstillägg till lönen,

vartdera å 200 kronor, efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring.

dels vid bifall härtill bestämma, att det i nämnda stat uppförda anslaget

till bekostande av teckningar i vetenskapliga ändamål, nu 1,500

kronor, nedsättes till 700 kronor,

dels för genomförande av ifrågavarande förändringar i staten höja

det ordinarie anslaget till karolinska institutet med 800 kronor,

dels föreskriva, att beträffande ifrågavarande biträde skola i tillämpliga

delar lända till efterrättelse de allmänna villkor och bestämmelser,

som genom kungl. kungörelse den 10 juni 1912 stadgats att gälla för å

vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar,

ävensom att biträde, som vid den nya befattningens tillkomst

å ordinarie stat har anställning vid karolinska institutet och antages till

biträde å stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till

godo den tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning vid institutet,

dels ock medgiva, att de biträdet i fråga tillkommande ålderstilläggen

må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget

: ålderstillägg.

Behovet av ifrågavarande tekniska biträde synes riksdagen ådagalagt

liksom ock behovet torde få anses vara av permanent natur. På grund av

beskaffenheten av ifrågavarande befattning har riksdagen visserligen funnit

önskvärt, om löneregleringskommittén hade lämnats tillfälle att yttra sig

över tjänsten ifråga, men med anledning av vad i statsrådsprotokollet anföres

till stöd för framställningen som ock med hänsyn till de upplysningar

riksdagen i övrigt förskaffat sig, har riksdagen ej velat motsätta

sig befattningens inrättande. Riksdagen vill dessutom åberopa sitt beslut

år 1912 angående uppförande å karolinska institutets stat av ett kvinnligt

tekniskt biträde vid det kliniska laboratoriet å Serafimerlasarettet.

I fråga om den del av förslaget, som avser, att biträde, som vid den

nya befattningens tillkomst å ordinarie stat har anställning vid karolinska

institutet och antages till biträde å stat, skulle äga att för åtnjutande av

löneförhöjning räkna sig till godo den tid, hon därförinnan innehaft stadig

anställning vid institutet, har riksdagen intet att erinra. Riksdagen

som ej heller i övrigt funnit anledning till anmärkning mot framställningen

har följaktligen dels å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska

institutet uppfört ett kvinnligt tekniskt biträde vid patologisk-anatomiska

institutionen med en avlöning av 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550

kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, och med rätt

till två ålderstillägg till lönen, vartdera å 200 kronor, efter respektive 5

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 8.

och 10 års tjänstgöring; dels bestämt, att det i nämnda stat uppförda anslaget

till bekostande av teckningar i vetenskapliga ändamål, nu 1,500 kronor,

nedsåttes till 700 kronor; dels för genomförande, av ifrågavarande

förändringar i staten höjt det ordinarie anslaget till karolinska institutet

med 800 kronor; dels föreskrivit, att beträffande ifrågavarande biträde

skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse de allmänna villkor och bestämmelser,

som genom kungl. kungörelse den 10 juni 1912 stadgats att

gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks orh myndigheters stater uppförda

biträdesbefattningar, ävensom att biträde, som vid den nya befattningens

tillkomst å ordinarie stat har anställning vid karolinska institutet

och antages till biträde a stat, äger att för tillgodonjutande av löneförhöjning

räkna sig till godo den tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning

vid institutet; dels ock medgivit, att de biträdet i fråga tillkommande

ålderstilläggen må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

105:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels på ordinarie

stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppföra en andra vaktmästarbefattning

vid patologisk-anatomiska institutionen, vilken befattnings

innehavare skall vara skyldig att tillika bestrida vaktmästargöromålen vid

institutets rättsmedicinska institution, dels föreskriva, att bemälde vaktmästare

skall åtnjuta enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma övriga

vaktmästare vid institutet, och vara underkastad de för dessa förmåners

åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, dels ock lör ifrågavarande

vaktmästarbefattnings inrättande höja det ordinarie anslaget till

karolinska mediko-kirurgiska institutet med 1,200 kronor.

Då behovet av den föreslagna vaktmästartjänsten å patologisk-anatomiska

institutionen lärer genom utredningen i ärendet få anses styrkt,

har riksdagen dels å karolinska mediko-kirurgiska institutets stat uppfört en

andra vaktmästarbefattning vid patologisk-anatomiska institutionen, vilken

befattnings innehavare skall vara skyldig att tillika bestrida vaktmästargöromålen

vid institutets rättsmedicinska institution; dels föreskrivit, att

bemälda vaktmästare skall åtnjuta enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma

övriga vaktmästare vid institutet, och vara underkastad de för

dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, dels

ock för ifrågavarande vaktmästarbefattnings inrättande höjt det ordinarie

anslaget till karolinska mediko-kirurgiska institutet med 1,200 kronor,

1 enlighet med riksdagens under punkterna 104 och 105 anmälda

beslut har det ordinarie anslaget till karolinska mediko-kirurgiska instr
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8. 53-

tutet, nu 319,285 kronor, ökats med sammanlagt 2,000 kronor till 321,285

kronor.

106:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anordnande

av en kylanläggning i de inom karolinska mediko-kirurgiska institutets

patologisk-anatomiska institution belägna likbodarna anvisa för år 1915

ett extra anslag av 5,328 kronor.

På grund av den till stöd för framställningen förebragta utredningen;

har riksdagen för anordnande av en kylanläggning i de inom karolinska

mediko-kirurgiska institutets patologisk-anatomiska institution belägna likbodarna

på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 5,328 kronor.

107:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anskaffande

av skåp och skåpbord för patologisk-anatomiska museet vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet anvisa för år 1915 ett extra anslag av 4,981

kronor.

På grund av vad i statsrådsprotokollet den 14 januari 1914 förekommer

till stöd för framställningen, har riksdagen för anskaffande av

skap och skåpbord för patologisk-anatomiska, museet vid karolinska medikokirurgiska

institutet anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av 4,981

kronor.

108:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställninghar

riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för vetenskapliga

arbeten å ett patologiskt-anatorniskt laboratorium vid Sabbatsbergs

sjukhus anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 2,400 kronor.

109:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för

karolinska mediko-kirurgiska institutet beviljat på extra stat för år 1915:

dels till arvoden åt en föreståndare för röntgeninstitutet å serafimerlasarettet

5,000 kronor, åt en biträdande läkare därstädes 3,000 kronor och

åt en amanuens därstädes 1,500 kronor dels ock till materiell m. m. för

röntgeninstitutet 3,000 kronor, således tillhopa 12,500 kronor.

110:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen i likhet med vad för de senare åren ägt rum, för

upprätthållande av den karolinska mediko-kirurgiska institutet åliggande

undervisning och sjukvård vid vissa obstetriska och gynekologiska kliniker

under den tid av år 1915, då de ordinarie lärarna vid institutet icke om
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 8.

besörja nämnda undervisning och sjukvård, anvisat på extra stat för år

1915 ett anslag av 1,500 kronor.

11 l:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode

åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets gynekologiska

klinik å Sabbatsbergs sjukhus anvisat på extra stat för år 1915 ett

belopp av 2,000 kronor.

112:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till arvode åt

en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets obstetriska klinik

vid allmänna barnbördshuset anvisa för år 1915 ett extra anslag av 2,000

kronor.

Den förevarande framställningen är betingad av behovet av en ökning

av läkarkrafterna vid allmänna barnbördshuset. För nämnda sjukhus,

vilket har att fylla en dubbel uppgift av dels sjukvårdsinrättning och dels

undervisningsanstalt, hava genom av riksdagen år 1909 beviljade medel

nya byggnader blivit uppförda, och har i samband därmed anslaget för

bestridande av barnbördshusets driftkostnader blivit höjt. Med hänsyn till

utvidgningen av sjukhuset inrättades år 1912 en ny underläkarbefattning,

motsvarande den förut å sjukhusets obstetriska klinik befintliga amanuensbefattningen.

Emellertid framhölls av vederbörande departementschef redan

vid frågan om inrättande av denna underläkarbefattning, att underläkaren

sannolikt komme att bliva alltför mycket belastad med arbete och att

lättnad i en eller annan form därför måste beredas honom. Denna förmodan

vann också bekräftelse, i det att mycket snart härefter krav gjordes

gällande på förbättring av undervisningen och sjukvården förmedelst

tillökning av läkarkrafterna genom anställande av en ny amanuens. Sedan

ärendet genomgått en noggrann behandling, därvid särskilt löneregleringsko

mmittén ägnat frågan en ingående utredning, har Eders Kungl. Maj:t

i nu förevarande framställning framlagt förslag om anslag till en amanuens

vid sjukhusets obstetriska klinik.

Den i ärendet förebragta grundliga utredningen har, enligt riksdagens

förmenande, ådagalagt önskvärdheten av att en ökning av läkarkrafterna vid

barnbördshuset snart kommer till stånd, varvid främst den å sjukhuset

anställde underläkaren synes böra beredas lindring i det arbete, som för

närvarande åligger honom. Visserligen har under ärendets förberedande

behandling en viss tveksamhet gjort sig gällande, huruvida icke från synpunkten

av de å barnbördshuset intagna kvinnornas behov av den bästa

möjliga omvårdnad anställande av en eller ett par examinerade barn
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens skrivelse Nr 8.

morskor vore att föredraga framför en ökning; av läkarnas antal. Emellertid

har den av löneregleringskommittén förebragta utredningen givit vid

handen, att denna utväg ej borde tillgripas, utan att inrättande av en

amanuensbefattning bäst fyllde det föreliggande behovet av förstärkande

av sjukvården. Riksdagen har vid sådant förhållande funnit sig böra bifalla

Eders Kungl. Maj:ts framställning och har följaktligen till arvode åt

en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets obstetriska klinik

vid allmänna barnbördshuset anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag

av 2,000 kronor.

113:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för karolinska

mediko-kirurgiska institutet på extra stat för år 1915 anvisat dels till eu

pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn

2,900 kronor dels ock till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm

4,175 kronor under villkor, vad sistnämnda anslag beträffar, att Stockholms

stad för polikliniken tillskjuter enahanda belopp för år 1915.

114:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvode

åt en amanuens vid karolinska mediko-kirurgiska institutets klinik för öron-,

näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus anvisat på extra stat för år

1915 ett belopp av 2,000 kronor.

115) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att anvisa för år

1915 på extra stat dels till arvode åt en amanuens vid karolinska medikokirurgiska

institutets syfilidologiska klinik vid sjukhuset S:t Göran 2,000

kronor, dels ock till arvode åt en andra amanuens vid samma klinik 1,000

kronor, tillhopa 3,000 kronor.

Till arvode åt en amanuens vid ifrågavarande klinik har riksdagen

under en följd av år på extra stat anvisat medel. För åren 1913 och

1914 har anslaget utgått med 2,000 kronor. Eders Kungl. Maj:t har nu

äskat anslag till arvode åt ytterligare en amanuens vid samma klinik.

Detta förslag torde vara att betrakta som en följd av de ökade skyldigheter

i avseende å läkarvården vid sjukhuset S:t Göran, vilka karolinska

institutet måst ikläda sig i och med erhållandet av större rättigheter beträffande

undervisnings meddelande vid sjukhuset.

Riksdagen, som icke haft något att anmärka mot framställningen, har

på extra stat för år 1915 anvisat dels till arvode åt en amanuens vid

karolinska mediko-kirurgiska institets syfilidologiska klinik vid sjukhuset S:t

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Göran 2,000 kronor, dels ock till arvode åt en andra amanuens vid samma

klinik 1,000 kronor, tillhopa 3,000 kronor.

116:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen att medgiva, att

för inköp, enligt framlagt förslag, av apparater och instrumenter för tandläkarinstitutets

tandfyllningsavdelning må av de å studie- och examensavgifterna

för år 1914 uppkommande överskottsmedlen användas högst

3,881 kronor 73 öre.

Enligt riksdagens beslut skola kostnaderna för tandläkarinstitutet i

första hand bestridas med elevernas avgifter. Sedan utav dessa elevavgifter

högst 14,000 kronor tagits i anspråk för vissa institutets ändamål, inlevereras

överskottet, därest sådant uppstår, till statsverket, som sålunda kan

sägas få sina kostnader för institutet minskade med motsvarande belopp.

Den föreliggande framställningen avser medgivande av rätt att få använda

ifrågavarande överskottsmedel till inköp av särskild materiell för institutets

tandfjdlningsavdelning, och då, såvitt av utredningen framgår, behovet av

ökad materiellutrustning gjort sig kännbart och förslaget i övrigt synes

vara väl grundat, har riksdagen intet att häremot erinra.

Riksdagen har alltså medgivit, att för inköp, enligt framlagt förslag,

av apparater och instrumenter för tanläkarinstitutets tandfyllningsavdelning

må av de å studie- och examen savgifterna för år 1914 uppkommande

överskottsmedlen användas högst 3,881 kronor 73 öre.

Serafimerlasarettet.

117:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att å åttonde huvudtiteln

under anslagstiteln: serafimerlasarettet, med benämning: inrättningen

för sjukas behandling med elektricitet, uppföra det för närvarande

å sjätte huvudtiteln under anslagstiteln: inrättningen för sjukas behandling

med elektricitet och galvanism, i riksstaten upptagna ordinarie anslaget

å 750 kronor.

Mot bifall till vad sålunda föreslagits har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen har följaktligen medgivit, att å åttonde huvudtiteln under anslagstiteln:

serafimerlasarettet, med benämning: inrättningen för sjukas behandling

med elektricitet, uppföres det för närvarande å sjätte huvudtiteln

under anslagstiteln: inrättningen för sjukas behandling med elektricitet och

galvanism, i riksstaten upptagna ordinarie anslaget å 750 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

57

Gemensamma universitetsändamål.

118:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för anordnande

vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala av

klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater på extra stat för

år 1915 anvisat ett anslag av 6,000 kronor att användas enligt av Eders

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

119:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier

åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid rikets universitet

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för år 1915 på extra stat beviljat

ett anslag av 10,000 kronor.

120:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för utgivande

i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna

inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, på extra stat för år 1915

anvisat ett anslag av 3,000 kronor.

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

121:o) 1913 års riksdag har till anordnande av repetitionskurser för

äldre barnmorskor och till beredande, så vitt ske kunnat, av fri bostad eller

hyresbidrag åt deltagarinnorna däri under den tid, de genomgå dessa

kurser, anvisat på extra stat för år 1914 ett belopp av 2,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagit riksdagen att under förändrad

rubrik »fortbildningskurser för barnmorskor» för ifrågavarande ändamål på

extra stat för 1915 anvisa enahanda belopp.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot framställningen, har till

anordnande av fortbildningskurser för barnmorskor och till beredande, så

vitt ske kan, av fri bostad eller hyresbidrag åt deltagarinnorna däri under

den tid, de genomgå dessa kurser, på extra stat för år 1915 anvisat ett

anslag av 2,000 kronor.

122:) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för uppehållande

av verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm bevilja — utBihang

till senare riksdagens protokoll 19H. 14 samt. 8 käft. (Nr 8.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 8.

över till barnbördshuset nu utgående ordinarie anslag å 24,853 kronor —

ett extra anslag för år 1915 av 70,000 kronor.

För innevarande år är för ifrågavarande ändamål anvisat ett anslag

av 66,221 kronor. Den nu föreslagna förhöjningen har icke givit riksdagen

anledning till erinran, och har riksdagen följaktligen för uppehållande av

verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm beviljat — utöver

till barnbördshuset nu utgående ordinarie anslag å 24,853 kronor -— på

extra stat för år 1915 ett anslag av 70,000 kronor.

F. Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet.

123:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels föreskriva,

att från och med år 1915 må av de vid statens normalskola för flickor

inflytande inskrivnings- och terminsavgifterna, vilkas storlek bestämmes av

Eders Kungl. Maj:t, uttagas till expenser högst 15,000 kronor samt till

hyresersättningar och hyresbidrag högst 11,000 kronor; ävensom att vad

därefter återstår av berörda elevavgifter skall användas till förräntning och

amortering av läroanstaltens skulder, dels ock medgiva, att från och med

sagda år den hyresersättning, som tillkommer rektorn vid högre lärarinneseminariet,

därest fri bostad ej av honom åtnjutes, må utgå med 2,000

kronor årligen.

Vad i avseende å inskrivnings- och terminsavgifternas användning till

expenser, hyresersättningar och hyresbidrag föreslagits, har ej givit riksdagen

anledning till erinran.

Beträffande åter frågan om höjning av rektors hyresersättning från

honom nu tillkommande 1,700 kronor till 2,000 kronor vill riksdagen erinra

därom att, såsom i statsrådsprotokollet framhålles, riksdagen år 1912

då samma äskande förelåg, ansåg tillräckliga skäl ej föreligga för förslaget

om höjningen, vadan framställningen ej heller av riksdagen bifölls. Riksdagen,

som ej finner, att de skäl, som nu förebragts, givit anledning till

ändring av den utav riksdagen år 1912 hävdade uppfattningen, kan således

ej bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning i denna del.

Riksdagen för alltså anmäla, dels att riksdagen föreskrivit att från och

med år 1915 må av de vid statens normalskola för flickor inflytande inskrivnings-

och terminsavgifterna, vilkas storlek bestämmes av Eders Kung].

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Maj:t, uttagas till expenser högst 15,000 kronor samt till hyresersättningar

och hyresbidrag högst 11,000 kronor, ävensom att vad därefter återstår

av berörda elevavgifter skall användas till förräntning och amortering

av läroanstaltens skulder;

dels ock att Eders Kungl. Maj:ts förslag, att från och med år 1915

den hyresersättning, som tillkommer rektorn vid högre lärarinneseminariet,

därest fri bostad ej av honom åtnjutes, må höjas från 1,700 kronor till

2,000 kronor årligen, icke av riksdagen bifallits.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels godkänna

sådan ändring i de för högre lärarinneseminariet gällande avlöningsbestämmelserna,

att vikarie å lektors- och adjunktstjänst skall, därest han avlagt

de examina och prov, som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarebefattning

vid allmänt läroverk, åtnjuta från och med ingången av

år 1914 arvode å 2,700 kronor, eljest arvode å 2,300 kronor,

dels ock för högre lärarinneseminariet på extra stat för år 1915 anvisa:

till uppehållande av hushållsskolans verksamhet............... kronor 11,800: —

» stipendier ........................................................................... * 750: —

» expenser................................................................................. * 1,000:

» arvoden åt extra lärarinnor, timlärare och vikarier » 15,000: —

» förhyrande av lokal för normalskolans lägsta klasser » 3,000: —

» uppehållande av den valfria fjärde årskursen ......... » 3,000: —

» förhyrande av lokaler för undervisning i biologi

och teckning.................................................................... » 3,000:

» undervisning i träslöjd.................................................... >_300:

eller tillhopa kronor 37,850: —

I följd av beslut av 1913 års riksdag utgå arvodena för extra ordinarie

ämneslärare vid de allmänna läroverken från och med år 1914 med

förhöjda belopp så att till extra ordinarie ämneslärare, vilken avlagt akademisk

examen, som medför rätt att söka lärarbefattning vid allmänt läroverk,

och därtill genomgått provårskurs, skall utgå ett årligt arvode av

2,700 kronor samt att till extra ordinarie lärare, som icke fullgjort sålunda

stadgade villkor, skall utgå ett årligt arvode av 2,300 kronor. Då likställighet

i avlöningshänseende bör råda mellan vikarier å ämneslärartjänster

vid allmänna läroverk och vid högre lärarinneseminariet, anser sig riksdagen

böra biträda framställningen i denna del.

I avseende å den äskade ökningen av anslaget till uppehållande av

hushållskolans verksamhet från 8,500 kronor till 11,800 kronor har riksdagen

med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen ansett sig

böra bifalla densamma.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Till arvoden åt extra lärarinnor, timlärare och vikarier har Eders

Kungl. Maj:t begärt en ökning från 11,000 kronor till 15,000 kronor eller

med 4,000 kronor. Denna anslagsökning, som avser fyllnadsarvoden till

vikarierande lärare, vilka vikariera för på grund av sjukdom tjänstlediga ordinarie

lärare, synes riksdagen vara väl högt beräknad. Med hänsyn dels

till att för ändamålet under åren 1910—1913 i medeltal utgått ungefär

1,000 kronor för år dels ock till den jämförelsevis fåtaliga lärarpersonalen

vid högre lärarinneseminariet — uppgående från och med år

1914 till 27 personer — synes, även om i betraktande tages ovanberörda

ökning av vikariatsarvodets storlek, höjningen kunna begränsas till 2,500

kronor, och anslaget till arvoden åt extra lärarinnor, timlärare och vikarier

i dess helhet sålunda sättas till 13,500 kronor.

Riksdagen, som i fråga om övriga anslagsäskanden icke haft något

att erinra, har alltså dels godkänt sådan ändring i de för högre lärarinneseminariet

gällande avlöningsbestämmelserna, att vikarie å lektors- och

adjunktstjänst skall, därest han avlagt de examina och prov, som erfordras

för behörighet till ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk, åtnjuta

från och med ingången av år 1914 arvode å 2,700 kronor, eljest

arvode å 2,300 kronor, dels ock för högre lärarinneseminariet på extra

stat för år 1915 anvisat:

till uppehållande av hushållsskolans verksamhet..........

» stipendier............................................................................

» expenser..................................................................................

» arvoden åt extra lärarinnor, timlärare och vikarier

> förhyrande av lokal för normalskolans lägsta klasser

» uppehållande av den valfria fjärde årskursen............

» förhyrande av lokaler för undervisning i biologi och

kronor 11,800

» 750

► 1,000

• 13,500

> 3,000

- 3,000

teckning..

undervisning i träslöjd

3,000

300

eller tillhopa kronor 36,350: —

Statens läroverk.

125:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att, med upphävande

av bestämmelsen att chef och ledamöter i läroverksöverstyrelsen skola förordnas

för viss tid, dels godkänna den av föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet den 14 januari 1914 förordade staten för läroverksöverstyrelsen

och de av honom föreslagna villkoren och bestämmelserna

för åtnjutande av i sagda stat upptagna avlöningsförmåner samt för till
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens skrivelse Nr 8.

lärapning av staten höja det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 16,600 kronor; dels bestämma, att envar,

som med eller efter den nya lönestatens ikraftträdande tillträder

befattning i läroverksöverstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta sig

nyssnämnda villkor och bestämmelser; dels medgiva, att ålderstilläggen

för de å läroverksöverstyrelsens stat upptagna befattningshavarna må utgå

av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels ock föreskriva, att chef eller ledamot i läroverksöverstyrelsen, som

vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas

vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot

av överstyrelsen kvarstå i den av nämnda båda kassor, i vilken han vid

sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare

skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande

högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter

i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med

vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen

dels godkänt stat för läroverksöverstyrelsen, slutande på 78,950 kronor;

dels föreskrivit, att för åtnjutande av de i staten för läroverksöverstyrelsen

stadgade avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare skola

gälla vissa närmare angivna villkor och bestämmelser;

dels för tillämpning av staten höjt det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 16,600 kronor;

dels bestämt, att envar, som med eller efter den nya lönestatens

ikraftträdande tillträder befattning i läroverksöverstyrelsen, skall vara

pliktig att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser;

dels medgivit, att ålderstilläggen för de å läroverksöverstyrelsens stat

upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksstatens åttonde

huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels ock föreskrivit, att chef eller ledamot i läroverksöverstyrelsen,

som vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas

vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot

av överstyrelsen kvarstå i den av nämnda båda kassor, i vilken han vid

sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare

skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande

högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter

i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med

vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse AV 8.

126:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för åren 1907—1914 ägt rum, till arvode

åt en amanuens hos läroverksöverstyrelsen på extra stat för år 1915 anvisat

ett belopp av 1,500 kronor.

127:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i huvudsaklig överensstämmelse med vad för innevarande

år ägt rum, till inspektion och sakkunnigt biträde inom läroverksöverstyrelsen

i fråga om fysisk uppfostran och skolhygien samt undervisning i

musik och husligt arbete på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av

5,000 kronor.

128:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för

biträde vid utförande av vaktmästargöromålen hos läroverksöverstyrelsen på

extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av 1,000 kronor.

129:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förhyrande

av ämbetslokal åt läroverksöverstyrelsen anvisa för år 1915 extra anslag av

dels 1,400 kronor såsom fyllnad i förut beviljad hyresersättning för tiden

den 1 oktober 1913—den 30 september 1914, dels ock 6,800 kronor till

gäldande av hyra för tiden den 1 oktober 1914 —den 30 september 1915,

tillhopa 8,200 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till förhyrande

av ämbetslokal åt läroverksöverstyrelsen på extra stat för år 1915

anvisat anslag av dels 1,400 kronor såsom fyllnad i förut beviljad hyresersättning

för tiden den 1 oktober 1913—den 30 september 1914, dels

ock 6,800 kronor till gäldande av hyra för tiden den 1 oktober 1914—

den 30 september 1915, tillhopa 8,200 kronor.

130:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för beredande

av medel att från och med den 1 januari 1915 vid de allmänna läroverken

upprätta 5 lektors- och 3 adjunktsbefattningar, fördelade på de

särskilda läroverken såsom Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma, höja

reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 29,000 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen för beredande

av medel att från och med den 1 januari 1915 vid de allmänna

läroverken upprätta 5 lektors- och 3 adjunktsbefattningar, fördelade på

de särskilda läroverken såsom Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma,

höjt reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 29,000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens skrivelse Nr 8.

131:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för upprättande

från och med den 1 juli 1915 av en adjunktstjänst vid högre allmänna

läroverket i Sundsvall höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken

med 3,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag är att betrakta som en följd

av 1913 års riksdags beslut om högre allmänna läroverkets i Sundsvall

utvidgning med ett latingymnasium och den nu föreslagna adjunktstjänsten

ingår i planen för latingymnasiets successiva överflyttande på

statsverket.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen för upprättande från och

med den 1 juli 1915 av en adjunktstjänst vid högre allmänna läroverket

i Sundsvall höjt reservationsanslaget till de allmänna läroverken med

3.000 kronor.

I enlighet med riksdagens under punkterna 125, 130 och 131 anmälda

beslut har det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken,

nu 5,827,328 kronor, ökats med 48,600 kronor till 5,875,928 kronor.

132:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till arvoden åt

extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken bevilja för

år 1915 ett extra anslag av 310,000 kronor.

Det belopp, som till dylika arvoden är uppfört på extra stat för år

1914, uppgår till 285,500 kronor. Det för år 1915 behövliga anslaget för

samma ändamål skulle enligt läroverksöverstyrelsens utredning belöpa sig

till 284,800 kronor; emellertid är denna överstyrelsens beräkning gjord

under förutsättning av bifall till av överstyrelsen äskade 18 nya ordinarie

lärartjänsters inrättande från och med ingången av år 1915. Då nu Eders

Kungl. Maj:ts förslag, såsom av punkten 130 här ovan framgår, går ut på

upprättande under sistnämnda år av endast 8 nya ordinarie befattningar,

erfordras en ökning i antalet extra lärare med 10. Med anledning härav

föreslår nu Eders Kungl. Maj:t en ökning av ifrågavarande anslag till

310.000 kronor.

Riksdagen, som icke har något mot Eders Kungl. Maj:ts framställning

att erinra, har i följd härav till arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken på extra stat för år 1915 beviljat

ett anslag av 310,000 kronor.

133:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, dels medgivit,

att utöver de ordinarie första lärarinnor och lärarinnor vid statens

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 8.

samskolor å stat tillkommande löneförmånerna må för år 1915 till följande

av nämnda befattningshavare såsom tillfällig löneförbättring utgå

ett belopp av: för första lärarinnan i första lönegraden 50 kronor, för

lärarinna i första lönegraden 350 kronor och för lärarinna i andra lönegraden

50 kronor, av vilka belopp 2/3 skola anses utgöra lön och 1/3 tjänstgöringspenningar,

ävensom att till extra ordinarie ämneslärarinnor må

utöver redan stadgade arvoden för samma år utgå tilläggsarvoden till ett

belopp av 200 kronor för var och en sådan med full formell kompetens

samt 400 kronor för varje dylik lärarinna utan berörda kompetens, dels

ock för bestridande av statsverkets andel i kostnaden för tillfällig löneförbättring

åt ifrågavarande ordinarie lärarpersonal anvisat å extra stat för

år 1915 ett belopp av 10,665 kronor.

134:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till undervisning

i slöjd vid de allmänna läroverken från 18,000 kronor till 24,000

kronor eller med 6,000 kronor.

135:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till extra arvoden

åt teckningslärare vid de allmänna läroverken bevilja på extra stat

för år 1915 ett anslag av 20,000 kronor.

Till nämnda ändamål har riksdagen för innevarande år beviljat på

extra stat ett belopp av 15,500 kronor.

Av den lämnade utredningen har riksdagen funnit behovet av den

begärda ökningen av förevarande anslag ådagalagt; och får riksdagen förty

anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 20,000 kronor.

136:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till extra

arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken på extra stat för år

1915 beviljat ett anslag av 4,900 kronor.

137:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen medgiva, att till

skolläkare vid allmänt läroverk må såsom ersättning för honom i nämnda

egenskap åliggande göromål, förutom det redan förut av statsmedel och

av läroverkets ljus- och vedkassa utgående arvodet, utgå ytterligare ett

belopp, motsvarande 1 krona för varje under höstterminen vid läroverket

närvarande lärjunge, samt att för detta ändamål anvisa på extra stat för

år 1915 ett belopp av 25,000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens skrivelse Nr 8.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för innevarande år anvisat

ett belopp av 24,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra emot den begärda ökningen

i anslaget, har alltså medgivit, att till skolläkare vid allmänt läroverk må

såsom ersättning för honom i nämnda egenskap åliggande göromål, förutom

det redan förut av statsmedel och av läroverkets ljus- och vedkassa

utgående arvodet, utgå ytterligare ett belopp, motsvarande 1 krona för

varje under höstterminen vid läroverket närvarande lärjunge, samt för

detta ändamål anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 25,000 kronor.

138:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för upprätthållande

under år 1915 vid högre realläroverket i Göteborg och vid högre

latinläroverket därstädes av provårskurser för blivande lärare vid de allmänna

läroverken beviljat, utöver de å det ordinarie anslaget till praktisk

utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken tillgängliga medlen,

på extra stat för år 1915 ett belopp av 8,950 kronor.

139:o) Riksdagen har för vartdera av åren 1913 och 1914 anvisat ett

extra anslag å 2,000 kronor till anställande genom läroverksöverstyrelsens

försorg och enligt de närmare bestämmelser, som av densamma meddelades,

av undersökningar rörande munhygien vid de allmänna läroverken.

Enligt den plan för dessa undersökningar, som framlades av överstyrelsen,

skulle undersökningarna fördelas på förslagsvis 3 år och draga

en sammanlagd kostnad av 6,000 kronor.

Nu har emellertid Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att för

slutförande genom läroverksöverstyrelsens försorg och enligt de närmare

bestämmelser, som av densamma meddelas, av undersökningar rörande

munhygien vid de allmänna läroverken bevilja för år 1915 ett extra anslag

av 2,700 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot framställningen, har

följaktligen för slutförande genom läroverksöverstyrelsens försorg och enligt

de närmare bestämmelser, som av densamma meddelas, av undersökningar

rörande munhygien vid de allmänna läroverken på extra stat för

år 1915 anvisat ett anslag av 2,700 kronor.

140:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anordnande

av en svensk kurs i klassisk fornkunskap i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen i statsrådsprotokollet den 14

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 käft. (Nr 8.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 8.

maj 1914 framlagda grunderna på extra stat för år 1915 bevilja ett belopp

av högst 6,700 kronor.

Eders Kungl.i Maj:ts förevarande framställning avser anvisande av

medel till anordnande av en studiekurs, förlagd huvudsakligen till Rom,

vars syftemål skulle vara att bereda tillfälle åt dem, som vid universiteten

studera klassiska språk, att i sin ordinarie studiekurs inrymma en tid,

under vilken de, handledda av fackmän, kunde förlägga sina studier i

ämnets reala delar till några av den klassiska fornforskningens viktigaste

platser. Den föreslagna kursen, vilken är avsedd att omfatta omkring 4

månader skulle ingå som ett led i universitetsundervisningen, och deltagarnas

arbete skulle alltså till stor del behålla sin karaktär av universitetsstudier.

Utom åhörande av föreläsningar och deltagande i seminarieövningar,

skulle de studerande närvara vid demonstrationer av inskrifter,

konstföremål och andra fornlämningar samt deltaga i exkursioner till vissa

i forskningshänseende viktiga orter. Kontroll över att deltagarna verkligen

sökt tillgodogöra sig den lämnade undervisningen skulle övas genom de

mot slutet av kursen utav dess ledare hållna förhör. Ledningen av ifrågavarande

kurs skulle handhavas av en utav universitetskanslern utsedd

kompetent person, vilken vid sitt arbete skulle hava tillgång till en såsom

assistent anställd docent eller annan lämplig person.

Till kursens ledare skulle utgå ett belopp av 1,000 kronor, till biträde

åt ledaren 920 kronor; understöd till de deltagande studenterna

skulle fördelas på högst 8 personer med 500 kronor till varje, eller tillhopa

högst 4,000 kronor. Återstoden av de för ändamålet beräknade

kostnaderna å 6,698 kronor 60 öre utgör sålunda 778 kronor 60 öre, och

skulle detta belopp användas på följande sätt: till förhyrande av lokal för

föreläsningar, seminarieövningar och dylikt under uppehållet i Rom 453

kronor 60 öre, inköp av böcker 350 kronor samt frakt från och till

Sverige av böcker 75 kronor.

Om en universitetsprofessor skulle utses till ledare för kursen, angives

professor i klassisk arkeologi närmast vara lämpad att komma i

fråga. I så fall skulle någon vikarie för honom ej behöva förordnas. Åtskilliga

av denna professors lärjungar antagas nämligen komma att medfölja

kursen, och för övriga hans lärjungar skulle möjlighet att avlägga

tentamen kunna beredas antingen omedelbart före kursledarens avresa till

utlandet eller också efter hans återkomst därifrån. Undervisningen i ämnet

vid universitetet skulle komma att under tiden för kursens anordnande

inställas. Därest universitetsprofessor utsåges till kursledare, skulle hans

tjänstgöringsskyldighet under den tid, kursen varar, anses vara fullgjord

genom hans i samband med kursen utförda arbete. Han skulle följakt
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ligen vara berättigad att för ifrågavarande tid uppbära sina avlöningsförmåner

oavkortade. Likaledes skulle docentstipendiat, som förordnades till

ledare eller assistent, äga rätt att under kurstiden uppbära sitt docentstipendium.

Skulle annan professor än den i klassisk arkeologi eller annan statens

tjänsteman, t. ex. lärare vid allmänt läroverk, utses till kursledare, behövde

däremot vikarie för honom förordnas. Vore kursledaren icke universitetsprofessor

måste ersättning till honom utgå för förlorade avlöningsförmåner,

vilken ersättning kunde utgå av medel, över vilka Eders Kungl. Maj:t i

annan ordning disponerade.

Eders Kungl. Maj:ts här föreliggande förslag är enligt riksdagens

uppfattning av betydande principiell räckvidd. Det ändamål, som genom

förslaget skulle tillgodoses, nämligen beredande av tillfälle för nuvarande

eller blivande lärare inom de klassiska ämnesgrupperna att fördjupa sina

studier genom direkta iakttagelser å några av de orter, där den antika

kulturen nådde sin högsta blomstring och där spåren av densamma äro

rikast och lättast tillgängliga, har hittills blivit i annan ordning tillgodosett.

Genom de resestipendier, som årligen utdelas bland läroverkslärare,

har möjlighet beretts för åtskilliga av de nuvarande lärarne i de klassiska

ämnena att bedriva mera ingående studier å området i fråga. Ett annat

värdefullt led i detta arbete synes ock, enligt vad av utredningen framgår,

de av lektorn J. Bergman, delvis med understöd av statsmedel, under en

följd av år anordnade feriekurserna hava varit. För de blivande lärarne

inom detta ämnesområde finnas ock vissa för universitetens lärjungar tillgängliga

resestipendier, som kunna tjäna ifrågavarande ändamål. För undervisningen

i de klassiska ämnena år sålunda sörjt på samma sätt som

för de Övriga ämnen eller ämnesgrupper, i vilka undervisning vid våra

statsuniversitet eller högre undervisningsanstalter meddelas.

Den nu föreliggande framställningen avser införandet av en väsentligt

förändrad form för undervisningens bedrivande inom den klassiska ämnesgruppen.

Utöver hittillsvarande anordningar skulle här särskilda till den

klassiska marken förlagda kurser komma till stånd, vilka skulle ingå såsom

ett direkt led i den akademiska undervisningen. Vederbörande professor

i klassisk arkeologi förutsättes komma att för en vårtermin nedlägga undervisningen

i sitt ämne vid universitetet samt, åtföljd av en assistent och

högst åtta stipendiater, förlägga sin huvudsakliga verksamhet till Rom,

där den akademiska undervisningen för terminen skulle bedrivas. Att en

så anordnad undervisning för det fåtal, som beredes tillfälle att deltaga i

densamma, kan komma att bliva både instruktiv och uppslagsgivande,

lärer visserligen få antagas. Men å andra sidan är det uppenbart, att ett

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 8.

inslående på denna väg öppnar möjligheter till förryckande av undervisningen

vid våra statsuniversitet.

Betänkligheter mot de föreslagna kurserna hava ock ur dessa synpunkter

framkommit från såväl ledaren för de hittillsvarande feriekurserna

som ock från åtminstone en av medlemmarna i ett av våra statsuniversitets

humanistiska sektioner. Enligt vad som framgår av handlingarna i

ärendet avstyrkte professorn vid Uppsala universitet E. Hj. Psilander vid

humanistiska sektionens sammanträde den 12 november 1913 den föreliggande

framställningen och yttrade därvid bland annat följande: »Förslaget

innebär en desorganisation av den akademiska undervisningen, som icke

bör kunna tillåtas, ett fåtals ingrepp i den rättighet till undervisning, som

varje vid universitetet närvarande student äger att få av vid universitetet

anställd lärare.» Och vid sammanträde den 2 mars 1914, då sektionen

hade att avgiva yttrande över en av lektorn Bergman till Eders Kungl.

Maj:t gjord framställning angående samma kursers anordnande, formulerade

Psilander sin uppfattning i bland annat följande ordalag: »Lektor Berg
man

har enligt min mening tydligt ådagalagt, att anordningen av djdika

kurser under pågående läsetermin är förbunden med ofrånkomliga svårigheter

och att ett under det ordinarie arbetsåret kringvandrande universitet

innebär ett försök till desorganisation av universitetsundervisningen — —

—. Vad de klassiska studierna kunna vinna på dylika resor synes mig

vara väsentligen uppfyllt genom en kortare feriekurs, som även medgiver

kompetenta läroverkslärare möjlighet att deltaga; speciellare och djupare

studier torde bättre tillgodoses genom deltagande i den vetenskapliga

undervisning, som utländska institut med större resurser redan anordnat

i Rom. Medel till deltagande i denna finnas redan i de icke få allmänna

resestipendier för studerande, till vilka studerande av de klassiska språken

i tävlan med andra må göra sig kompetenta. Sådana framtidsmål som

upprättandet av ett svenskt arkeologiskt institut i Rom bör, om det innebär

något önskvärt, realiseras genom enskilt mecenatskap, icke genom

kostnader för den svenska staten.»

Redan de här framförda uppfattningarna synas riksdagen böra mana

till synnerlig varsamhet vid prövandet av det nu framställda anslagskravet.

Men ännu bestämdare betänkligheter måste resas mot detsamma med hänsyn

till de konsekvenser, i fråga om kostnader för det akademiska undervisningsväsendet,

vartill ett beviljande av anslaget i fråga kan komma att

leda. Föredragande departementschefen förklarar sig visserligen ej kunna

tillägga denna invändning någon större betydelse. De klassiska ämnenas

natur skulle vara sådan, att studierna av desamma äro långt mer än beträffande

andra ämnen beroende av att kunna bedrivas fullt systematiskt

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens skrivelse Nr 8.

och under sakkunnig ledning. Riksdagen känner sig emellertid ej övertygad

därom, att icke målsmännen för åtskilliga andra undervisningsämnen

med lika goda skäl kunna framställa liknande anspråk med hänsyn till

sina ämnesområden. Riksdagen hänvisar i sådant avseende på uttalanden

från två av medlemmarna av humanistiska sektionen vid Lunds universitet.

Professorn i estetik samt litteratur- och konsthistoria E. H. G. Wrangel

tillstyrkte vid sektionens sammanträde den 9 januari 1914 här avhandlade

framställning bland annat »under den förhoppning att även andra likställda

ämnen, särskilt konsthistorien, även skola framdeles komma i åtnjutande

av liknande förmåner». Och professorn i historia S. Clason tillstyrkte

det framlagda förslaget, under framhållande av »att idkare även

av andra vetenskapsgrenar inom sektionen för sin utbildning äro oavvisligt

i behov av studieresor och i följd därav även förtjänta av liknande understöd.

För historikerns utbildning äro till och med arkivresor oundgängliga».

För flere andra ämnen torde med samma rätt anspråk på förmåner

av nu nämnd beskaffenhet kunna framställas.

Med hänsyn sålunda dels till de betänkligheter med avseende på den

akademiska undervisningens förryckande, vilka framställts mot förslaget i

fråga, dels ock till de konsekvenser i kostnadshänseende, vartill ett inslående

på denna väg kan komma att föra, har riksdagen funnit sig icke

kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag.

Privatläroverk.

141:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja anslaget

till högre goss- och samskolor från dess nuvarande belopp, 170,000 kronor,

till 190,000 kronor eller med 20,000 kronor.

Då äskandet om förhöjt anslag till ifrågavarande skolor är att betrakta

som en följd av den utav 1913 års riksdag beslutade höjningen av

arvodena åt extra och vikarierande lärare, har riksdagen höjt anslaget till

högre goss- och samskolor från dess nuvarande belopp, 170,000 kronor,

till 190,000 kronor eller med 20,000 kronor.

I enlighet med detta beslut har det gemensamma reservationsanslaget

till privatläroverken, nu 670,000 kronor, höjts med 20,000 kronor till

690,000 kronor.

142:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till understöd

under de villkor Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma, till anordnande

av utbildningskurser för lärarinnor i huslig ekonomi anvisat på

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr S.

extra stat för år 1915 åt styrelsen för Uppsala enskilda läroverk 21,600

kronor, åt styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm 4,000

kronor och åt Göteborgs allmänna folkskolestyrelse 2,500 kronor, tillhopa

28,100 kronor.

143:o) Sedan riksdagen såsom bidrag till uppehållande av läroanstalten

vid August Abrahamsons stiftelse beviljat ett anslag av 38,500 kronor,

att i mån av tillgång av stiftelsen framdeles räntefritt återgäldas, och

därav anvisat å extra stat för år 1913 ett belopp av 17,500 kronor samt

å extra stat för år 1914 ett belopp av 10,500 kronor, har Eders Kungl.

Maj:t nu föreslagit riksdagen att av ifrågavarande anslag anvisa på extra

stat för år 1915 återstoden, 10,500 kronor.

Riksdagen har av det till uppehållande av läroanstalten vid August

Abrahamsons stiftelse beviljade anslaget å 38,500 kronor anvisat på extra

stat för år 1915 återstoden, 10,500 kronor.

144:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till understöd

för högre handarbetslärarinneseminariet vid Maria Nordenfelts kvinnliga

yrkesskola i Göteborg enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t må finna

gott meddela, anvisa för år 1915 ett extra anslag av 3,700 kronor.

Såsom av punkt 145 här nedan inhämtas, har Eders Kungl. Maj:t

gjort framställning om anslag till ytterligare två handarbetslärarinneseminarier,

nämligen Andrea Eneroths handarbetsskola och seminarium i Stockholm

samt föreningen Handarbetets vänner och Hulda Lundins högre slöjdseminarium

i Stockholm, och vill riksdagen här i ett sammanhang yttra

sig över frågan om anslag till samtliga nu omnämnda läroanstalter.

Liksom statsbidrag för närvarande utgår till läroanstalter, som hava

till uppgift utbildning i huslig ekonomi, finner riksdagen, att utbildningsanstalter

för lärarinnor i ett annat, med huslig ekonomi i visst avseende

besläktat ämne, nämligen handarbete, med lika fullt fog kunna göra anspråk

på ekonomiskt stöd från statens sida. Då nu emellertid framställningar

föreligga om beviljande av anslag till understöd åt icke mindre än

tre läroanstalter för utbildande av handarbetslärarinnor, synes nödvändigt,

att man med största varsamhet prövai’, i vad mån anstalter av ifrågavarange

art kunna anses vara förtjänta av understöd från det allmännas sida.

Givetvis måste nämligen göra sig gällande en viss farhåga att en överproduktion

av handarbetslärarinnor skulle följa av en åtgärd, som komme

att samtidigt bereda tre läroanstalter av förevarande slag den fastare ställning,

som understöd från statens sida är ägnat att medföra. Då emellertid,

såsom av utredningen framgår, detta icke synes vara att befara, och

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens skrivelse Nr 8.

då de ifrågavarande anstalterna i övrigt själas vara förtjänta av offentligt

understöd i sin verksamhet, har riksdagen ej velat motsätta sig bifall till

Eders Kungl. Maj:ts härutinnan gjorda framställningar.

De föreslagna beloppen hava ej givit riksdagen anledning till erinran.

Beträffande de bestämmelser för statsbidragens utgående, som Eders Kungl.

Maj:t skulle hava att meddela, förutsätter riksdagen, att, därest de äskade

anslagen beviljas, Eders Kungl. Maj:t vid medlens utanordnande fäster det

villkor, att ett av Eders Kungl. Maj:t prövat, lämpligt antal friplatser upprättas

vid en var av ifrågavarande läroanstalter.

Riksdagen har alltså till understöd för högre handarbetslärarinneseminariet

vid Maria Norden/elts kvinnliga yrkesskola i Göteborg enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela, anvisat på extra

stat för år 1915 ett belopp av 3,700 kronor.

145:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till understöd

för dels Andrea Eneroths handarbetsskola och seminarium i Stockholm

samt dels föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium

i Stockholm enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t må

finna gott meddela, anvisa för år 1915 för en var av nämnda läroanstalter

ett extra anslag av 3,700 kronor eller tillhopa 7,400 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen under näst föregående punkt anfört,

får riksdagen anmäla att riksdagen till understöd för dels Andrea

Eneroths handarbetsskola och seminarium i Stockholm samt dels föreningen

Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm

enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela, på

extra stat för år 1915 anvisat för en var av nämnda läroanstalter ett

anslag av 3,700 kronor eller tillhopa 7,400 kronor.

146:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

resestipendier åt lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter under de villkor

och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, på extra

stat för år 1915 beviljat ett anslag av 9,000 kronor.

147:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen till resestipendier och till studieunderstöd åt föreståndarinnor

och lärarinnor vid lärarinneutbildningsanstalter i huslig ekonomi

ävensom åt skolkökslärarinnor vid andra läroanstalter under de villkor och

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anvisat på

extra stat för år 1915 ett belopp av 2,000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Kommunala mellanskof.

148:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja det å

ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till kommunala mellanskolor från

dess nuvarande belopp, 200,000 kronor, till 300,000 kronor eller med

100,000 kronor.

Då behovet av den begärda anslagsökningen synes riksdagen av den

lämnade utredningen ådagalagt har riksdagen höjt det å ordinarie stat

uppförda förslagsanslaget till kommunala mellanskolor från dess nuvarande

belopp, 200,000 kronor, till 300,000 kronor eller med 100,000 kronor.

149:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor under de

villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 1,200 kronor.

Folkundervisningen.

Folkskolöverstyrelsen.

150:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels godkänna den

av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet den 14 januari

1914 förordade staten för folkskolöverstyrelsen och de av honom föreslagna

villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av i sagda stat upptagna

avlöningsförmåner samt för tillämpning av samma stat uppföra i riksstaten

under åttonde huvudtiteln ett ordinarie anslag till folkskolöverstyrelsen

å 76,300 kronor;

dels bestämma, att en var, som med eller efter den nya lönestatens

ikraftträdande tillträder befattning i folkskolöverstyrelsen, skall vara pliktig

att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser;

dels medgiva, att ålderstilläggen för de å folkskolöverstyrelsens stat

upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksstatens åttonde

huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels föreskriva, att chef eller ledamot i folkskolöverstyrelsen, som

vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas

vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot

av överstyrelsen kvarstå i den av nämnda båda kassor, i vilken han vid

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

73

sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare

skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande

högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter

i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning, med

vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan;

dels ock på extra stat för år 1915 anvisa

till arvode åt en amanuens hos folkskolöverstyrelsen ...... kronor 1,500: —

» inspektion och sakkunnigt biträde inom folkskolöverstyrelsen

i fråga om fysisk uppfostran, skolhygien

samt undervisning i musik och husligt arbete » 5,000: —

» hyra för ämbetslokal åt folkskolöverstyrelsen under

hyresåret 1 oktober 1914—30 september 1915............ » 4,900:-

eller tillhopa kronor 11,400: —

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen

dels godkänt stat för folkskolöverstyrelsen, slutande på 76,300 kronor;

dels föreskrivit, att för åtnjutande av de i staten för folkskolöverstyrelsen

stadgade avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare skola

gälla vissa närmare angivna villkor och bestämmelser;

dels för tillämpning av samma stat uppfört i riksstaten under åttonde

huvudtiteln ett ordinarie anslag till folkskolöverstyrelsen å 76,300 kronor;

dels bestämt, att envar, som med eller efter den nya lönestatens

ikraftträdande tillträder befattning i folk skolöverstyrelsen, skall vara pliktig

att underkasta sig nyssnämnda villkor och bestämmelser;

dels medgivit, att ålderstilläggen för de å folkskolöverstyrelsens stat

upptagna befattningshavarna må utgå av det under riksstatens åttonde

huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels föreskrivit, att chef eller ledamot i folkskolöverstyrelsen, som

vid tillträdet till befattningen tillhör såsom delägare endera av lärarnas vid

elementarläroverken nya änke- och pupillkassa och folkskollärarnas änkeoch

pupillkassa, skall vara skyldig att även såsom chef eller ledamot i

överstyrelsen kvarstå i den av nämnda båda kassor, i vilken han vid

sagda tidpunkt är delägare, med iakttagande därvid att sådan befattningshavare

skall tillhöra vederbörande kassa med det inom densamma förekommande

högsta delaktighetsbeloppet samt med de rättigheter och skyldigheter

i övrigt, vilka tillkomma delägare, som innehar befattning,

med vilken är förenad skyldighet att tillhöra kassan;

dels och på extra stat för år 1915 anvisat

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 käft. (Nr 8.)

10

opaginerad Kontrollera mot PDF

''4 Riksdagens skrivelse AV 8.

till arvode åt en amanuens hos folkskolöverstyrelsen...... kronor 1,500: —

» inspektion och sakkunnigt biträde inom folkskolöverstyrelsen

i fråga om fysisk uppfostran, skolhygien

samt undervisning i musik och husligt arbete » 5,000: —

» hyra för ämbetslokal åt folkskolöverstyrelsen under

hyresåret 1 oktober 1914-30 september 1915 » 4,900: —

eller tillhopa kronor 11,400: —

Lärarutbildning.

F olkskoleseminarier.

151:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förstärkande

av folkskoleseminariernas lärarkrafter med ämneslärare och övningsskollärare,

på sätt av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet

den 14 januari 1914 angivits, till arvoden åt timlärare, till ersättning enligt

stadgade grunder åt övningslärare för utsträckt tjänstgöring ävensom

till ökning av de särskilda seminariernas årsanslag till materiell samt ved

och ljus m. m. höja det å ordinarie stat uppförda anslaget till folkskoleseminarierna

från dess nuvarande belopp, 729,980 kronor, med 119,615

kronor till 849,595 kronor.

Med anledning av ett utav Eders Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt

1913 års riksdag, bland annat, att till förstärkande av folkskoleseminariernas

lärarkrafter med 13 ämneslärare samt 12 lärare vid övningsskolorna,

till bestridande av ersättning enligt stadgade grunder till övnin^slärare

vid seminarierna för utsträckt tjänstgöring ävensom till beredande

av tillgång till ökning av de till materiell samt ved och ljus m. m. för

de olika seminarierna utgående årliga anslagen höja det under rubriken:

seminarier för folkskollärares bildande, i riksstaten å ordinarie stat uppförda

anslaget å 617,165 kronor, utöver vissa för folkskoleseminarierna i

Göteborg och Luleå särskilt beviljade belopp om tillhopa 46,750 kronor,

med 66,06o kronor samt i riksstaten uppföra detsamma under förändrad

benämning: folkskoleseminarierna, med 729,980 kronor.

Syftet med riksdagens beslut var huvudsakligen att möjliggöra den

förstärkning av seminariernas lärarkrafter samt att bereda den förbättring

i hjälpmedlen för studiearbetet, som voro behövliga för tillämpning av ny

undervisningsplan för ifrågavarande läroanstalter. Den nya undervisningsplanen

ä.r avsedd att träda i kraft från och med höstterminen 1914. Då

till följd härav flertalet av de nya anslagsbehoven komma att göra sig

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens skrivelse Nr 8.

gällande först från och med nämnda termin, voro i allmänhet de förutberörda

anslagshöjningarna såväl i Eders Kungl. Maj:ts proposition som i

riksdagens beslut, beräknade blott för senare delen av år 1914. Från och

med år 1915 komma emellertid nämnda anslagshöjningar att bliva behövliga

för helt år, till följd varav en motsvarande höjning av vederbörande

anslag från och med sistnämnda år är erforderlig.

Utom de anslagshöjningar, vilka äro att betrakta som en omedelbar

följd av 1913 års riksdags beslut i fråga om folkskoleseminarierna, äro

även i föreliggande framställning upptagna några mindre anslagskrav, vilka

ej voro angivna i Eders Kungl. Maj:ts proposition till sistnämnda års riksdag.

Mot dessa äskanden har riksdagen ej funnit anledning till erinran.

Riksdagen har följaktligen till förstärkande av folkskoleseminariernas

lärarkrafter med ämneslärare och övningsskollärare, på sätt av föredragande

departementschefen i statsrådsprotokollet den 14 januari 1914 angivits,

till arvoden åt timlärare, till ersättning enligt stadgade grunder åt övningslärare

för utsträckt tjänstgöring ävensom till ökning av de särskilda

seminariernas årsanslag till materiell samt ved och ljus m. m. höjt det å

ordinarie stat uppförda anslaget till folkskoleseminarierna från dess nuvarande

belopp, 729,980 kronor, med 119,615 kronor till 849,595 kronor.

I enlighet med detta beslut har det gemensamma ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna, nu 880,205 kronor, ökats med 119,615

kronor till 999,820 kronor.

152:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för år 1915

bevilja till anordnande av parallellklasser vid seminarierna i Strängnäs,

Växjö, Kalmar, Stockholm, Uppsala och Lund ett extra anslag av 70,825

kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen, på extra

stat för år 1915 beviljat till anordnande av parallellklasser vid seminarierna

i Strängnäs, Växjö, Kalmar, Stockholm, Uppsala och Lund ett anslag av

70,750 kronor.

153:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till anordnande

av parallellklasser vid folkskoleseminariet i Falun under höstterminen 1914

och år 1915 samt till seminariets inflyttning och verksamhet i dess nya

lokaler bevilja för år 1915 ett extra anslag av 51,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till anordnande

av parallellklasser vid folkskoleseminariet i Falun under höstterminen

1914 och år 1915 samt till seminariets inflyttning och verksam
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 8.

het i de nya lokalerna på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av

51,000 kronor.

154m) Eders Kung). Maj:t har föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att tillfällig löneförbättring må för år 1915 utgå till de ordinarie lärarna

och lärarinnorna vid folkskoleseminariernas övningsskolor, i Stockholm och

Göteborg med 400 kronor för lärare och 300 kronor för lärarinna och i

övriga städer. med 300 kronor för lärare och 200 kronor för lärarinna,

dels ock för bestridande av berörda löneförbättring anvisa för år 1915 ett

extra anslag av 14,400 kronor.

Till ifrågavarande ändamål anvisade 1913 års riksdag på extra stat för

år 1914 ett belopp av 11,300 kronor att utgå enligt ovan angiva grunder.

Den nu ifrågasatta ökningen är orsakad av att, på sätt av utredningen i

det under punkten 151 här ovan omförmälda ärende angående omorganisationen

av folkskoleseminarierna framgår, tolv nya lärartjänster, 7 avsedda

för manliga och 5 för kvinnliga lärarkrafter, äro ämnade att inrättas

vid de med vissa seminarier förenade övningsskolor. Under erinran, att

riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts i nämnda ärende framlagda förslag,

får riksdagen anmäla att riksdagen dels medgivit att tillfällig löneförbättring

må för år 1915 utgå till de ordinarie lärarne och lärarinnorna vid

folkskoleseminariernas övningsskolor, i Stockholm och Göteborg med 400

kronor för lärare och 300 kronor för lärarinna och i övriga städer med

300 kronor för lärare och 200 kronor för lärarinna; dels ock för bestridande

av berörda löneförbättring anvisat på extra stat för år 1915 ett

anslag av 14,400 kronor.

155:o) Sedan 1912 års riksdag till inköpande av ett område om 41,650

kvadratmeter av en under Uppsala domkyrka lydande, norr om Uppsala

stad belägen jord beviljat ett belopp av 52,063 kronor samt till uppförande

å sagda område av nya byggnader för folkskoleseminariet i Uppsala i huvudsaklig

överensstämmelse med för ändamålet av arkitekten Axel Lindegren

uppgjorda och av överintendentsämbetet förordade ritningar och förslag

beviljat ytterligare ett belopp av 635,000 kronor eller sålunda tillhopa

687,063 kronor och därav på extra stat för år 1913 anvisat ett belopp

av 200,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att, därest tomtköpet

skulle komma till stånd och arbetet för den blivande anläggningen påbörjas

redan under ar 1912, av förhandenvarande tillgångar förskottera

för ändamålet nödiga medel, samt riksdagen därefter för ändamålet på

extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 300,000 kronor, har Eders

Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen att av ifrågavarande beviljade anslag

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8. 77

å 687,063 kronor anvisa på extra stat för år 1915 återstoden 187,063

kronor.

Riksdagen har av det till inköp av tomt samt till uppförande av nya

byggnader för folkskoleseminariet i Uppsala beviljade anslaget å 687,063

kronor anvisat på extra stat för år 1915 återstoden, 187,063 kronor.

156:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till inredning

och möblering av de nya byggnaderna för folkskoleseminariet i Uppsala

ävensom till seminariets utrustning med undervisningsmateriell och böcker

anvisa för år 1915 ett extra anslag av 75,900 kronor.

Riksdagen, som vid granskning av det i berörda statsrådsprotokoll

framlagda detaljerade kostnadsförslag funnit samma principer tillämpade,

vilka godtagits i fråga om inredning och möblering av seminarierna i

Växjö och Göteborg, har icke haft något att erinra mot framställningen

och har följaktligen till inredning och möblering av de nya byggnaderna

för folkskoleseminariet i Uppsala ävensom till seminariets utrustning med

undervisningsmateriell och böcker anvisat för år 1915 ett extra anslag av

75,900 kronor.

157:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till uppförande

av gymnastikbyggnad samt tillbyggnad av lärohuset för folkskoleseminariet

i Strängnäs, ålit i huvudsaklig överensstämmelse med för ändamålet av

arkitekten B. Almqvist uppgjorda ritningar och förslag, bevilja ett anslag

av 206,895 kronor och därav anvisa på extra stat för år 1915 ett belopp

av 70,000 kronor.

Sedan riksdagen år 1900 anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte, efter

verkställd utredning, till riksdagen inkomma med förslag angående inrättande

inom Strängnäs stift av ett seminarium för utbildande av folkskollärare,

framlade Eders Kungl. Maj:t för 1901 års riksdag förslag, att riksdagen

måtte till uppförande av erforderliga byggnader för ett folkskollärarseminarium

i Strängnäs bevilja ett anslag av 218,000 kronor. Riksdagen

anförde, att en ej oväsentlig minskning av de beräknade byggnadskostnaderna

syntes kunna äga rum, då nämligen, enligt vad riksdagen

erfarit, undervisningen i gymnastik vid seminariet skulle utan avsevärd

olägenhet kunna förläggas till allmänna läroverkets i Strängnäs gymnastikbyggnad,

och nedsatte riksdagen på grund härav byggnadsanslaget med

39,500 kronor eller till 178,500 kronor. Frånsett emellertid den snart

uppkomna olägenheten för seminariet att hava en med allmänna läroverket

gemensam gymnastiklokal, hava svårigheterna för seminariet i avseende på

undervisningen i gymnastik numera ökats därigenom, att den omläggning

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 8.

av gymnastikundervisningen, som är en följd av den av förra årets riksdag

beslutade seminariereformen, medför en väsentlig ökning av timantalet,

vartill kommer att behovet av gymnastiktimmar dessutom ökats genom

den år 1912 inrättade studentklassen. Det föreliggande byggnadsförslaget

avser nu att fylla seminariets behov av gymnastiklokal, och har riksdagen,

som funnit en förbättring i förevarande hänseende av behovet påkallad, ej

haft något att erinra mot bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Det ifrågasatta byggnadsförslaget åsyftar emellertid huvudsakligen,

att, samtidigt därmed att gymnastikbyggnad anskaffas, en utvidgning och

förbättring av seminariets lokaler i övrigt skulle komma till stånd. Det

härutinnan uppgjorda utvidgningsprogrammet omfattar ny ritsal med modell-

och skuggrum, rum för metallslöjd, slöjdrum för övningsskolans

flickor, rum för den naturvetenskapliga undervisningen, bibliotek och läsrum

för eleverna, ett mindre lärarinnerum, ny toalettavdelning för eleverna

och övningsskolans lärjungar samt förvaringsrum för trädgårdsprodukter

ävensom ny vaktmästarebostad. Av den i ärendet förebragta utredningen

har riksdagen funnit behovet av de föreslagna utvidgningarna

ådagalagt och finner sig böra godtaga Eders Kungl. Maj:ts förslag även i

denna del.

Riksdagen, som i fråga om det föreliggande byggnadsförslaget icke

har något att erinra och som icke funnit kostnaderna för förslagets genomförande

giva anledning till anmärkning, har följaktligen till uppförande

av gymnastikbyggnad samt tillbyggnad av läroliuset för folkskoleseminariet i

Strängnäs, allt i huvudsaklig överensstämmelse med för ändamålet av arkitekten

B. Almqvist uppgjorda ritningar och förslag, beviljat ett anslag av

206,895 kronor och därav på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av

70,000 kronor.

158:o) Sedan riksdagen år 1913 beviljat ett anslag av 657,000 kronor

till uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med för ändamålet av

arkitekten G. Améen uppgjorda ritningar och förslag, av erforderliga byggnader

för folkskoleseminariet i Lund samt därav på extra stat för år 1914

anvisat ett belopp av 200,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit

riksdagen att av förenämnda anslag på extra stat för år 1915 anvisa

ett belopp av likaledes 200,000 kronor.

Riksdagen har av det till uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet

i Lund beviljade anslaget å 657,000 kronor anvisat på extra

stat för år 1915 ett belopp av 200,000 kronor.

159:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avbidan på

proposition om anslag till uppförande av byggnader för ett nytt folk
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8. 79

skoleseminarium i Norrland beräkna för sådant ändamål för år 1915 ett

extra anslag av 150,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse till riksdagen meddelat,

att proposition i förevarande ärende ej kom me att avlåtas till den nu

samlade riksdagen och att i följd därav medel för berörda ändamål icke

behövde beräknas å 1915 års stat.

Med anledning härav påkallar Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning icke något riksdagens vidare yttrande.

160:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på

extra stat för år 1915 anvisat dels till underhåll och skötsel av trädgården

vid folkskoleseminanet i Luleå 1,000 kronor, dels ock till undervisning i

hygien i seminariet 100 kronor.

161:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till bestridande

av hyresbidrag till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,

Kalmar, Karlstad och Umeå bevilja för år 1915 ett extra anslag av 6,000

kronor.

För innevarande år har riksdagen beviljat till bestridande av hyresbidrag

till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Umeå

och Kalmar ett anslag av 4,600 kronor, därav 1,200 kronor voro avsedda

för en var av rektorerna vid seminarierna i Linköping, Umeå och Kalmar

samt 1,000 kronor för rektor vid seminariet i Skara. Eders Kungl. Maj:t

har nu hemställt om hyresbidrag även för rektorn vid folkskoleseminariet

i Karlstad till ett belopp av 1,400 kronor.

Till en var av rektorerna vid seminarierna i Uppsala och Lund utgå

för närvarande, innan ännu de nya rektorsbostäderna därstädes bliva färdiga,

bidragen till hyreskostnader med 1,400 kronor. Under erinran härom

får riksdagen anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresbidrag till

rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad

och Umeå beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 6,000 kronor.

162:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till förhyrande

av vissa för folkskoleseminarierna i Linköping och Umeå erforderliga lokaler

samt till inredningsarbeten och anskaffande av skolmöbler för nämnda

seminarier ävensom till avlönande av en övningsskollärarinna och av

lärarinnor i hushållsgöromål anvisa för år 1915 ett extra anslag av 21,000

kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till för
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 8.

hyrande av vissa för folkskoleseminarierna i Linköping och Umeå erforderliga

lokaler samt till inredningsarbeten och anskaffande av skolmöbler för

nämnda seminarier ävensom till avlönande av en övningsskollärarinna och

av lärarinnor i hushållsgöromål på extra stat för år 1915 anvisat ett

anslag av 21,000 kronor.

163:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

Stockholms privata folkskollärarinneseminarium under år 1915 beviljat på

extra stat för samma år ett anslag av 6,300 kronor att utgå på de villkor,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

164:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till Göteborgs

kvinnliga folkskoleseminarium under år 1915 beviljat på extra stat för

samma år ett anslag av 6,300 kronor att utgå på de villkor, som av Eders

Kungl. Maj:t bestämmas.

Småskoleseminarier.

165:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen beslutat öka det nu å ordinarie stat i riksstaten under

rubriken: bidrag till avlönande av lärare och lärarinnor vid seminarier för

småskollärares och småskollärarinnors bildande, uppförda förslagsanslaget

från 26,000 kronor till 36,000 kronor eller med 10,000 kronor samt i

riksstaten uppföra detsamma under förändrad benämning: avlöningsbidrag

till lärare vid småskoleseminarier.

Anordningar för lärares fortbildning.

166:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att bevilja för år

1915 ett extra anslag av 15,000 kronor att användas enligt Eders Kungl.

Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

fastställa, till understödjande av fortbildningskurser för lärare och lärarinnor

vid folk- och småskolor.

På därom av Eders Kungl. Maj:t gjord framställning beviljades första

gången av 1913 års riksdag på extra stat för år 1914 för ifrågavarande

ändamål ett belopp av 15,000 kronor. Riksdagen uttalade därvid såsom

sin åsikt, att de föreslagna kurserna syntes komma att väl fylla det behov

av ytterligare utbildning för undervisningens bedrivande i praktisk rikt
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Riksdagens skrivelse Nr S.

ning, som otvivelaktigt för större delen av folkskollärarkåren för närvarande

förefunnes. Då, enligt vad erfarenheten visat, dessa kurser vunnit

en stor anslutning och behovet av anslag härtill fortfarande föreligger,

har riksdagen, som icke funnit något att mot framställningen erinra, på

extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av 15,000 kronor att användas

enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Ivungl.

Maj:t kan finna gott fastställa, till understödjande av fortbildningskurser

för lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor.

167:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till anordnande,

i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt föreskriva, av fortbildningskurser i gymnastik för folkskollärare

och folkskollärarinnor anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av

12,900 kronor.

168:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till understöd

för anordnande under år 19iö i enlighet med de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva, av fortbildningskurser

i trädgårdsskötsel för folkskollärare ävensom för lärare i ämnet vid folkskoleseminarierna

anvisa för år 1915 dels för dylika kurser vid Adelsnäs

trädgårdsskola ett extra anslag av 1,980 kronor, dels ock för liknande

kurser vid Norrlands trädgårdsskola ett extra anslag av 1,250 kronor, eller

tillhopa 3,230 kronor.

Med bifall till därom av Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningar

beviljade 1913 års riksdag dels till understöd för anordnande i enlighet

med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt

föreskriva, av fortbildningskurser i trädgårdsskötsel vid Adelsnäs trädgårdsskola

för folkskollärare ävensom för lärare i nämnda ämne vid rikets

folkskoleseminarier under år 1914 ett extra anslag av 1,300 kronor, dels

ock till understöd för anordnande under år 1914 vid Norrlands trädgårdsskola

i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kunde

finna lämpligt föreskriva, av kurser i trädgårdsskötsel för folkskollärare

ävensom för lärare i nämnda ämne vid rikets folkskoleseminarier ett extra

anslag av 1,100 kronor.

Den nu av Eders Kungl. Maj:t begärda anslagsökningen avser, vad

Adelsnäs trädgårdsskola beträffar, dels en ökning av elevstipendiernas antal

från 10 till 16 med ett belopp av 80 kronor för varje stipendium

dels en förhöjning med 200 kronor av det till kursernas anordnande an
Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8j. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 8.

visade beloppet, samt ifråga om Norrlands trädgårdsskola en ökning av

stipendiebeloppen från 60 kronor till 80 kronor.

Riksdagen, som finner goda skäl tala för de föreslagna höjningarna

och i övrigt icke har något att erinra mot framställningen, har till understöd

för anordnande under år 1915 i enlighet med de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva, av fortbildningskurser

i trädgårdsskötsel för folkskollärare ävensom för lärare i ämnet vid

folkskoleseminarierna anvisat på extra stat för år 1915 dels för dylika

kurser vid Adelsnäs trädgårdsskola ett anslag av 1,980 kronor, dels ock

för liknande kurser vid Norrlands trädgårdsskola ett anslag av 1,250 kronor,

eller tillhopa 3,230 kronor.

169:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom

bidrag till instruktör skur ser i simning och livräddning huvudsakligen avsedda

för folkskollärare och elever vid folkskoleseminarierna, anvisat å

extra stat tör år 1915 ett belopp av 1,200 kronor att utgå på de villkor

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

170:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier

åt rektorer samt övriga lärare och lärarinnor vid folkskoleseminarierna

under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott • föreskriva, anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 2,000

kronor.

171:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till resestipendier åt lärarpersonalen vid högre folkskolor under de villkor

och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, beviljat

på extra stat för år 1915 ett anslag av 1,200 kronor.

. 172:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resestipendier

åt folkskollärare och folkskollärarinnor enligt de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, beviljat på extra

stat för år 1915 ett anslag av 8,000 kronor.

173:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till resesti
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

83

pendier åt lärare och lärarinnor vid småskoleseminarier samt mindre folkskolor

och småskolor ävensom biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor

enligt de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva, anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av 3,000

kronor.

Folkskoleinspektionen.

174:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i avbidan på

proposition rörande omorganisation av folkskolinspektionen beräkna för

berörda ändamål en ökning av det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget

till arvoden åt folkskolinspek,törer från dess nuvarande belopp,

60,900 kronor, till 157,000 kronor eller med 96,100 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 maj

1914 avlåten proposition, nr 145, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen

dels besluta,

att till folkskolinspektör skall från och med år 1915 utgå lön i tre

lönegrader å 1) 2,700 kronor, 2) 3,050 kronor, 3) 3,400 kronor jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och 1,600 kronor

och därjämte till folkskolinspektör, vars inspektionsområde innefattar

Stockholms stad, därest han där är bosatt, samt till folkskolinspektör, vars

inspektionsområde huvudsakligen är förlagt till Jämtlands, Västerbottens

eller Norrbottens län och som är där bosatt, ortstillägg å 500 kronor;

skolande därvid iakttagas, att så länge från landsting ersättning utgår

till folkskolinspektör i denna hans egenskap, avlöningen av statsmedel

skall minskas med ett nämnda ersättning motsvarande belopp och i följd

därav såsom pensionsunderlag tjäna lönen i vederbörande lönegrad, samt

att till folkskolinspektör skall utgå ersättning för expenser med

300 kronor;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförmåner

;

dels föreskriva, att envar, som med eller efter ingången av år 1915

tillträder ordinarie befattning som folkskolinspektör, skall vara pliktig att

underkasta sig sagda villkor och bestämmelser;

dels medgiva, att folkskolinspektörsbefattning må av Eders Kungl. Maj:t

tillsättas medelst konstitutorial eller genom förordnande för viss tid, dock

att i sistnämnda fall lönen skall minskas med 100 kronor;

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr S.

dels bestämma, att ordinarie folkskolinspektör skall tillhöra folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, varvid som delaktighetsbelopp skall gälla

lönen i högsta lönegraden; dock med rätt för den, som före tillträdet av

inspektörsbefattningen är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp

än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör, att bibehållas vid

det högre delaktighetsbeloppet, under villkor att han erlägger dels den

mot det högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften, dels därutöver

en årlig tilläggsavgift, motsvarande det statsbidrag, som skulle utgå

för skillnaden mellan folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det högre

belopp, med vilket han är delaktig i kassan;

dels för anställande i 34 inspektionsområden av folkskolinspektörer

med nyssberörda avlöningsförmåner och ersättning för expenser samt förberedande

av ersättning till vikarie för sjuk sådan inspektör, beräknad efter högst

3,000 kronor för år, med uteslutande ur riksstaten av det däri å ordinarie

stat uppförda anslaget till arvoden åt folkskolinspektörer å 60,900

kronor, å samma stat uppföra ett förslagsanslag med titel: Till avlöning

m. m. åt folkskolinspektörer, å 157,000 kronor;

dels anvisa under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat för år

1915 till förstärkande av det ordinarie anslaget: Bidrag till folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, ett belopp av 2,700 kronor;

dels ock bestämma, att vad i särskilda med riksdagens medverkan

tillkomna författningar stadgas beträffande granskning genom Stockholms

stads konsistorium av rekvisitioner å statsbidrag för folkundervisningsändamål

skall i motsvarande tillämpning gälla om sådan granskning, verkställd

av statens vederbörande folkskolinspektör.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen

dels beslutat, att till folkskolinspektör skall från och med år 1915 utgå lön

i tre lönegrader å 1) 2,700 kronor, 2) 3,050 kronor, 3) 3,400 kronor jämte

tjänstgöringspenningar å respektive 1,300 kronor 1,450 kronor och 1,600

kronor och därjämte till folkskolinspektör, vars inspektionsområde innefattar

Stockholms stad, därest han är där bosatt, samt till folkskolinspektör,

vars inspektionsområde huvudsakligen är förlagt till Jämtlands, Västerbottens

eller Norrbottens län och som är där bosatt, ortstillägg å 500

kronor; skolande därvid iakttagas, att, så länge från landsting ersättning

utgår till folkskolinspektör i denna hans egenskap, avlöningen av statsmedel

skall minskas med ett nämnda ersättning motsvarande belopp och

i följd därav såsom pensionsunderlag tjäna lönen i vederbörande lönegrad,

samt att till folkskolinspektör skall utgå ersättning för expenser med

300 kronor;

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels medgivit, att folkskolinspektörsbefattning ma av Edeis Kungl.

Maj:t tillsättas medelst konstitutorial eller genom förordnande för viss tid,

dock att i sistnämnda fall den del av avlöningen, som motsvarar lönen,

skall minskas med 100 kronor;

dels godkänt villkor och bestämmelser för åtnjutande av ifrågavarande

avlöningsförmåner; o „

dels föreskrivit, att en var, som med eller efter ingången av ar 1915

tillträder befattning som folkskolinspektör, skall vara pliktig att underkasta

sig sagda villkor och bestämmelser;

dels bestämt, att ordinarie folkskolinspektör skall tillhöra folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, varvid som delaktighetsbelopp skall gälla lönen ,

i högsta lönegraden: dock med rätt för den, som före tillträdet av inspektörsbefattningen

är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp

än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör, att bibehållas vid det

högre delaktighetsbeloppet, under villkor att han erlägger dels den mot det

högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften, dels därutöver en

årlig tilläggsavgift, motsvarande det statsbidrag, som skulle utgå för

skillnaden mellan folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det högre belopp,

med vilket han är delaktig i kassan;

dels för anställande i 34 inspektionsområden av folkskolinspektörer

med nyssberörda avlöningsförmåner och ersättning för expenser samt för

beredande av ersättning till vikarie för sjuk sådan inspektör, beiäknad efter

högst 3,000 kronor för år, med uteslutande ur riksstaten av det däri å ordinarie

stat uppförda anslaget till arvoden åt folkskolinspektörer å 60,900

kronor, å samma stat uppfört ett förslagsanslag med titel: Till avlöning

m. in. åt folkskolinspektörer, å 157,000 kronor;

dels anvisat under riksstatens tionde huvudtitel a extra ^ stat för

år 1915 till förstärkande av det ordinarie anslaget: Bidrag till folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, ett belopp av 2,100 kronor;

dels ock bestämt, att vad i särskilda med riksdagens medverkan tillkomna

författningar stadgas beträffande granskning genom Stockholms

stads konsistorium av rekvisitioner a statsbidrag för folkimdervisnlågländ

amål skall i motsvarande tillämpning gälla om sådan granskning,

verkställd av statens vederbörande folkskolinspektör.

175:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels godkänna

de av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet den 14 januari

1914 förordade grunderna för utgående av statsbidrag till avlönande av

lärare vid folkskolor och småskolor, dels ock öka det å ordinarie stat under

riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till lönetillskott

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 8.

åt lärare vid folkskolor och småskolor från dess nuvarande belopp 11,700,000

kronor, till 16,400,000 kronor eller med 4,700,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom

riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

till ovanberörda, av departementschefen förordade grunder för utgående

av statsbidrag till avlönande av lärare vid folkskolor och småskolor, skall

fogas följande tillägg:

»För efter den 1 januari 1915 inrättad sådan lärarbefattning utgår

det stadgade statsbidraget endast försåvitt folkskolinspektören i distriktet,

innan beslut om befattningens inrättande fattats, vitsordat dess behövlighet

med hänsyn till skolväsendets intresse och tillstyrkt densamma».

Till stöd för sagda motion har av motionären anförts följande:

»Den ändring i förut gällande grunder för utgående av dylikt statsbidrag,

som sålunda föreslås, består däri, att skoldistrikten skulle till gäldande

av de i gällande kungörelse angående avlöning åt lärare vid folkskolor

och småskolor fastställda avlöningsförmåner från och med år 1915

av statsmedel erhålla ett från nuvarande 2/3 till 9/io av den kontant utgående

minim ibegynnelselönen jämte ersättning för samtliga minimiålders - tillägg förhöjt årligt bidrag, och motiveras av 1913 års riksdags beslut

om indragning till statsverket av brännvinsförsäljningsmedlen och den

därvid såsom förutsättning för detta förslags genomförande betecknade

anordningen, att ersättning för de s. k. »kommunandelarne» borde beredas

därigenom att skoldistrikten erhölle sådan förhöjning av statsbidraget för

ifrågavarande ändamål.

Då statsbidraget sålunda ökats till 9/10 av nyssnämnda lönebelopp och

den återstående tiondelen, som av kommunerna skall bestridas, i många fall

torde motsvara — ja, i vissa fall t. o. m. understiga — den inkomst,

kommunen i skattehänseende har av befattningens innehavare, uppstår det

förhållandet, att kommunens verkliga utgift till avlöning åt lärare vid

folk- och småskolor utöver tillhandahållande av bostad och vedbrand i

många fall blir ingen och i vissa fall, där höga kommunalutskylder utgå,

t. o. m. kan förbytas i ren inkomst, eller med andra ord att staten i

många fall blir den, som ensam eller till allra huvudsakligaste del bestrider

dessa lärares kontanta avlöning.

På anordnandet av nya skolor eller inrättandet av nya lärarbefattningar

har däremot staten intet som helst inflytande, utan är detta helt

och hållet kommunernas sak, endast att de därvid hava att ställa sig till

efterrättelse vissa av folkskolinspektören givna föreskrifter i avseende å

skolornas anordnande i överensstämmelse med gällande stadgar o. d.

Saken ställer sig alltså på så sätt, att kommunerna äga befogenhet att be
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

87

sluta inrättande av befattningar, vilkas avlönande staten, som på beslutet

ej haft något inflytande, ensam eller till mycket övervägande del får betala;

ett förhållande som tydligen icke är sådant det bör vara. Aven

om man icke vill ifrågasätta, huruvida kommunerna vid sådant förhållande

alltid skulle iakttaga den förtänksamhet vid beslutens fattande eller den

försiktighet i avseende å tillskapandet av nya tjänster, som eljest helt

visst gör sig gällande, och i brist varå staten skulle åsamkas utgifter,

som bort kunna undvikas, så torde ej kunna bestridas, att det påpekade

förhållandet är principiellt oriktigt; och riksdagen har hittills alltid varit

synnerligen angelägen om att behålla bestämmanderätten och kontrollen

över de utgifter, som med statsmedel skola bestridas. Särskilt kan ju

framhållas, huru, då det gäller de allmänna läroverken, icke en enda lärarbefattning

får inrättas, utan att riksdagen efter av läroverksöverstyrelsen

verkställd utredning därom fattar beslut.

Att ifrågasätta någon egentlig inskränkning i kommunernas rätt att

besluta i fråga om sitt skolväsendes lämpliga anordning och därmed sammanhörande

frågor, torde emellertid ej nu vara lämpligt, men däremot

förefaller det mig vara av nöden, att staten genom vissa bestämmelser

beträffande statsbidragets utgående skaffar sig säkerhet för att detsamma

ej tilldelas skoldistrikt för andra lärarbefattningar än sådana, som ur

synpunkten av skolväsendets intresse äro av behovet påkallade.

Man torde kunna utgå från att sådant behov föreligger för alla hittills

inrättade lärarbefattningar, vadan kontrollen egentligen skulle avse

de befattningar, som tillkomma efter den tidpunkt, från vilken det ökade

statsbidraget skall utgå, d. v. s. från och med år 1915.

Den myndighet, åt vilken en sådan kontroll lämpligast bör anförtros,

torde vara vederbörande folkskolinspektör, som enligt gällande instruktion

skall i avseende å åtskilliga angelägenheter stå i intim förbindelse med

skoldistrikten och som bäst av alla torde vara i tillfälle bedöma det eventuella

behov av ökade lärarbefattningar, som på olika orter kan förefinnas.»

År 1913 framlade Eders Kung!. Maj:t för riksdagen förslag till dels

förordning • om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen den 9 juni

1905 angående försäljning av brännvin, dels förordning om ersättning till

städer, vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel, dels ock förordning om statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

Denna Eders Ivungl. Maj:ts framställning gick i huvudsak ut på indragning

till statsverket av brännvinsförsäljningsmedlen, därvid såsom en

av förutsättningarna därför angavs, att ersättning skulle beredas vederbörande

kommuner för de s. k. kommunandelarna av brännvinsförsäljnings
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 8.

medlen genom en höjning av de författningsenligt utgående bidragen av

statsmedel till avlöning åt lärare vid folkskolor och småskolor. Riksdagen,

som i huvudsak biföll framställningen, uttalade därvid sin anslutning till

den som en förutsättning för förslagets genomförande betecknade anordningen,

att ersättning för de s. k. kommunandelarna borde beredas därigenom

att, till gäldande av de i gällande kungörelse angående avlöning

åt lärare vid folkskolor och småskolor fastställda avlöningsförmåner för

de i kungörelsens §§ 1 och 2 omnämnda lärare, skoldistrikten av statsmedel

erhölle ett årligt bidrag, motsvarande nio tiondelar av den kontant

utgående miniinibegynnelselönen jämte ersättning för samtliga minimiålderstilläggen.

Den ändring i grunderna för tillskott av statsmedel till avlönande av

lärare vid folkskolor och småskolor, som sålunda blivit i princip av 1913

års riksdag beslutad, påkallar dels en ändring av §§ 1 och 2 i nyssberörda

kungörelse, dels ock en höjning av det under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och

småskolor.

Beträffande de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för utgående

av statsbidrag har riksdagen mot dessa icke haft annat att erinra

än vad riksdagen här nedan i fråga om ovanberörda motion vill anföra.

Eders Kungl. Maj:ts framställning innebär vidare en anslagsökning

av 4,700,000 kronor, varav den största delen, 4,400,000 kronor, är föranledd

av 1913 års ovanberörda riksdagsbeslut, medan den återstående

delen, 300,000 kronor, motsvarar den höjning av ifrågavarande förslagsanslag,

som skulle blivit nödvändig även oberoende av nämnda beslut.

Mot framställningen i denna del har riksdagen icke haft något att invända.

Vidkommande ovannämnda motion delar riksdagen motionärens uppfattning

om det berättigade i anspråken på ett visst inflytande från statens

sida vid nya lärartjänsters inrättande, och vill utskottet uttala sin anslutning

till de härutinnan av motionären framlagda synpunkterna. Motionären

har föreslagit det tillägget till villkoren för statsbidragets utgående,

att, innan beslut om ny lärarbefattnings inrättande fattats, vederbörande

folkskolinspektör skall hava vitsordat dess behövlighet med hänsyn till

skolväsendets intresse. Riksdagen har däremot funnit av praktiska skäl

mer ändamålsenligt, att villkoret om folkskolinspektörens vitsordande av

platsens behövlighet skall vara fyllt, innan statsbidrag första gången utbetalas

till sådan tjänst.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,

att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

och ovanberörda motion,

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

89

dels godkänt följande bestämmelser angående statsbidrag till avlönande

av lärare vid folkskolor och småskolor:

»Statsbidrag till avlönande av lärare vid folkskola och småskola utgår

enligt här nedan angivna grunder, under villkor, vad beträffar lärartjänst,

inrättad efter den 1 januari 1915, att, innan statsbidrag första

gången utbetalas för sådan tjänst, statens vederbörande folkskoleinspektör

vitsordat tjänstens behövlighet med hänsyn till skolväsendets intresse:

1. Till avlönande av varje ordinarie lärare vid folkskola, som i årlig

lön åtnjuter, utom husrum och vedbrand eller ersättning därför, minst

niohundra kronor, samt varje annan examinerad, vid folkskola antagen lärare,

som i årlig lön erhåller, förutom nämnda naturaförmåner eller ersättning

därför, minst åttahundra kronor, äger skoldistrikt, därest läraren årligen

meddelar undervisning i skolan under minst åtta månader eller

341/2 veckor av året eller under den kortare tid, som Kungl. Maj:t på

grund av särskilda förhållanden kan medgiva, att av statsmedel bekomma

ett årligt bidrag, motsvarande nio tiondelar av den lön, läraren, förutom

husrum och vedbrand eller ersättning därför, åtnjuter, vilket bidrag dock

ej, utom i här nedan angivna fall, må överstiga åttahundratio kronor.

Öuergångsstadgande. Då å innehavande tjänst före den 1 januari 1901

anställd ordinarie lärare erhåller, förutom husrum och vedbrand, minst åttahundra

kronor samt därtill kofoder in natura enligt äldre bestämmelser eller

till mer än etthundra kronor uppgående ersättning därför, äger skoldistrikt

jämväl, därest läraren årligen meddelar undervisning i skolan under minst

åtta månader eller 341/2 veckor av året eller under den kortare tid, som

Kungl. Maj:t på grund av särskilda förhållanden kan medgiva, att av statsmedel

bekomma ett årligt bidrag av åttahundratio kronor.

2. Därest ordinarie lärare vid folkskola i denna egenskap oförvitligt

tjänstgjort under så lång tid, att den årliga lönen för sagda undervisning

skall utgå med, förutom de i lag bestämda naturaförmånerna eller ersättning

därför, minst ettusenfemtio kronor till manlig lärare och minst ettusen

kronor till kvinnlig, äger skoldistrikt att årligen erhålla statsbidrag i förra

fallet med niohundrasextio kronor och i senare fallet med niohundratio

kronor.

3. Har läraren oförvitligt tjänstgjort i folkskola såsom ordinarie ytterligare

så länge, att den årliga lönen för samma undervisning av sådan

anledning skall utgå med, förutom de i lag bestämda naturaförmånerna

eller ersättning därför, minst ettusentvåhundra kronor till manlig lärare

och minst ettusenetthundra kronor till kvinnlig, äger skoldistrikt att årligen

erhålla statsbidrag i förra fallet med ettusenetthundratio kronor och

i senare fallet med ettusentio kronor.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.)

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 8.

4. Om sådan lärare, som nu är i fråga, oförvitligt tjänstgjort såsom

ordinarie så länge, att den årliga lönen för ovannämnda undervisning skall

utgå med, förutom de i lag bestämda naturaförmånerna eller ersättning

därför, minst ettusentrehundrafemtio kronor till manlig lärare och minst

ettusentvåhundra kronor till kvinnlig, äger skoldistrikt att årligen erhålla

statsbidrag i förra fallet med ettusentvåhundrasextio kronor och i senare

fallet med ettusenetthundratio kronor.

5. Till avlönande av lärare, vilken, efter att hava i stadgad ordning

vid vederbörligt seminarium eller, enligt § 6 i kungörelsen angående

lönetillskott av allmänna medel för lärare och lärarinnor vid folkskolor

och småskolor den 5 juni 1885, inför folkskoleinspektör undergått prövning

för anställning vid småskola, vid mindre folkskola eller vid folkskola i

egenskap av biträdande lärare, blivit behörigen antagen till lärare vid någon

av förenämnda skolor och som i årlig lön åtnjuter, utom föreskrivna förmåner

av husrum och vedbrand eller stadgad ersättning därför, minst femhundra

kronor, samt till avlönande av varje annan till dylik befattning

före den 1 januari 1908 behörigen antagen lärare, vilken i årlig lön erhåller,

förutom nämnda naturaförmåner eller ersättning därför, minst

femhundra kronor, äger skoldistriktet att av statsmedel bekomma ett årligt

bidrag av fyrahundrafemtio kronor, dock under villkor

att småskolan motsvarar sådan skolas ändamål att meddela förberedande

undervisning,

att mindre folkskolan är inrättad under sådana förhållanden, som enligt

gällande folkskolestadga göra densamma berättigad,

att folkskolan ej lider men därav, att biträdande lärare i stället för

examinerad folkskollärare därvid är anställd, samt

att läraren meddelar undervisning i skolan minst åtta månader om

året eller den kortare tid, under vilken undervisningen i den skola, vari

han är anställd, på grund av Kungl. Maj:ts särskilda medgivande årligen

meddelas.

6. Därest vid någon av de i föregående mom. omförmälda skolor anställd

lärare, vilken undergått sådan prövning, varom i samma mom.

nämnts, oförvitligt tjänstgjort under sammanlagt fem tjänstår och lönen

till honom således utgår för åtta månaders undervisning med minst femhundrasextio

kronor jämte de i lag bestämda naturaförmånerna eller ersättning

därför, äger skoldistrikt att erhålla statsbidrag med femhundratio

kronor.

7. Har sådan lärare, varom i nästföregående mom. är nämnt, oförvitligt

tjänstgjort under sammanlagt tio tjänstår och lönen till honom

således utgår för åtta månaders undervisning med minst sexhundratjugo
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens skrivelse Nr 8.

kronor jämte de i lag bestämda naturaförmånerna eller ersättning därför,

äger skoldistrikt att erhålla statsbidrag med femhundrasjuttio kronor.

8. Om sådan lärare, varom i mom. 6 och 7 sägs, oförvitligt tjänstgjort

under tillhopa femton tjänstår och lönen till honom således utgår för

åtta månaders undervisning med minst sexhundraåttio kronor jämte de i

lag; bestämda naturaförmånerna eller ersättning därför, äger skoldistrikt

O O ''CD

att erhålla statsbidrag med sexhundratrettio kronor.

9. Utan hinder av bestämmelsen i föregående moment om statsbidrag

endast för sådan oexaminerad lärare, som blivit anställd före den 1

januari 1908, må statsbidrag utbekommas med fyrahundrafem kronor för

år räknat i det fall, att sådan lärartjänst, som omförmäles i mom. 5, vid

förfall för tjänstinnehavaren eller vid inträffad ledighet måst tillfälligtvis

uppehållas av lärare, vilken icke avlagt sådan prövning, som i samma mom.

omnämnes, så vida folkskoleinspektören vitsordar, att vederbörligen examinerad

lärare ej kunnat erhållas, att den antagne befunnits duglig och att

i årlig lön utgått, utom föreskrivna förmåner av husrum och vedbrand

eller stadgad ersättning därför, minst fyrahundrafemtio kronor»;

dels ock ökat det å ordinarie stat under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor

från dess nuvarande belopp, 11,700,000 kronor, till 16,400,000

kronor eller med 4,700,000 kronor.

176:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att öka det nu å

ordinarie stat i riksstaten under rubriken: bidrag till avlönande i vissa fall

av vikarie för lärare eller lärarinna vid folkskola eller småskola, uppförda

förslagsanslaget från 242,000 kronor till 282,000 kronor eller med 40,000

kronor samt i riksstaten uppföra detsamma under förändrad benämning:

avlöningsbidrag till sjukvikarier för lärare vid folk- och småskolor.

Av den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen har riksdagen funnit

behovet av den begärda anslagsökningen ådagalagt; och då riksdagen

icke har något att erinra mot den förändrade benämningen av förevarande

anslag har riksdagen ökat det nu å ordinarie stat i riksstaten under rubriken:

bidrag till avlönande i vissa fall av vikarie för lärare eller lärarinna

vid folkskola eller småskola, uppförda förslagsanslaget från 242,000 kronor

till 282,000 kronor eller med 40,000 kronor samt i riksstaten uppfört detsamma

under förändrad benämning: avlöningsbidrag till sjukvikarier för

lärare vid folk- och småskolor.

177:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 8.

av möjlighet till skolgång för fattiga, på längre avstånd från skola boende

skolpliktiga barn inom Vilhelmina, Risbäcks, Stensele, Tärna, Sorsele, Arjeplogs,

Malå, Fredrika och Jockmocks församlingar beviljat på extra stat

för år 1915 ett anslag av 23,000 kronor att användas enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

178:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande

av möjlighet till skolgång för fattiga, på längre avstånd frän skola boende

skolpliktiga barn inom Hotagens församling i Jämtlands län beviljat på

extra stat för år 1915 ett anslag av 1,000 kronor att användas enligt de

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

179:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att bevilja på extra

stat för år 1915 till upprätthållande under läsåret 1914 —1915 av svensk

undervisning åt svenska barn: i Berlin 1,800 kronor, i London 2,000 kronor,

i Hamburg 1,600 kronor och i Paris 1,700 kronor, samtliga belopp

att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

föreskriva.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen på extra

stat för år 1915 beviljat till upprätthållande under läsåret 1914—1915 av

svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin 1,800 kronor, i London 2,000

kronor, i Hamburg 1,600 kronor och i Paris 1,700 kronor, samtliga belopp

att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

föreskriva.

180:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja det å ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget för anordnande av manlig slöjd i

folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola från 390,000 kronor

till 440,000 kronor eller med 50,000 kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen förekommer, har riksdagen

höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget för anordnande

av manlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola från

390,000 kronor till 440,000 kronor eller med 50,000 kronor.

181:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja det å ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget för anordnande av kvinnlig slöjd i

folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola från 265,000 kronor

till 315,000 kronor eller med 50,000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Biksdagens skrivelse Nr 8.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts, har riksdagen

höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget för anordnande av kvinnlig

slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola från 265,000

kronor till 315,000 kronor eller med 50,000 kronor.

182:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja det a ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget till anordnande av undervisning i

huslig ekonomi i folkskola, högre folkskola och folkhögskola från 95,000

kronor till 140,000 kronor eller med 45,000 kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts, har riksdagen

höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till anordnande av

undervisning i huslig ekonomi i folkskola, högre folkskola och folkhögskola

från 95,000 kronor till 140,000 kronor eller med 45,000 kronor.

183:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anställande

i enlighet med de närmare bestämmelser Eders Kungl. Maj:t kan finna

gatt föreskriva, av pristävlan om normalritningar för folkskolebyggnader

å landsbygden anvisa för år 1915 ett extra anslag av 25,000 kronor.

På grund av den långa tid, som förflutit, sedan nu gällande normalritningar

för folkskolebyggnader å landet fastställts, och de ändrade fordringar

på dylika ritningar, som i synnerhet under de senare åren framträtt,

har otvivelaktigt behovet av mera tidsenliga normalritningar alltmer

gjort sig gällande. Önskvärt hade visserligen varit, om de nya ritningar,

som erfordras, kunnat efter sakkunnig prövning bliva av överintendentsämbetet

fastställda, men enär ett från alla synpunkter fullt tillfredsställande

resultat först efter långvarig och ingående granskning väntas kunna

framläggas och då genom en pristävlan av angivet slag större möjligheter

erbjudas för ett hastigare realiserande av ifrågavarande önskemål, har riksdagen

funnit framställningen vara förtjänt av bifall. Riksdagen förutsätter

härvid, att de av folkundervisningskommittén framställda pedagogiska

och hygieniska kraven bliva genom Eders Kungl. Maj:ts förslag fullt

tillgodosedda.

1 likhet med föredragande departementschefen vill riksdagen betona,

att vid prisbedömningen all den hänsyn till enkelhet, praktisk användbarhet

och prisbillighet bör tagas, som är möjlig utan väsentligt intrång

på befogade konstnärliga krav, ävensom framhålla önskvärdheten av att

inom prisnämnden vid sidan av de konstnärliga och byggnadstekniska intressena

ej blott den pedagogiska sakkunskapen utan även den kommunala

och praktiskt-ekonomiska insikten bliva företrädda.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen har följaktligen för anställande i enlighet med de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, av pristävlan

om normalritningar • för folkskolebyggnader å landsbygden anvisat på extra

stat för år 1915 ett anslag av 25,000 kronor.

184:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i riksstaten

för år 1915 uppföra det nuvarande förslagsanslaget: för understödjande

av dels folkskolebarns resor till landet under sommarferierna, dels ock

folkskolebarns studieresor, under förändrad benämning: för understödjande

av folkskolebarns ferie- och studieresor, med ett från 30,000 kronor med

5,000 kronor till 35,000 kronor förhöjt belopp.

I fråga om förslaget att bestämmelserna för anslaget få en sådan avfattning,

att understöden icke inskränkas endast till ferieresor sommartiden

utan kunna utgå även för dylika resor under annan årstid, har riksdagen

intet att häremot erinra.

Beträffande åter den föreslagna höjningen av anslaget, kan icke av

den hittills vunna erfarenheten hämtas något stöd för en sådan åtgärd

och då det ej heller synes lämpligt att på grund av den av riksdagen medgivna

utvidgade användningen av anslaget och innan de nya bestämmelserna

ännu fått tillfälle att göra sin verkan gällande i avseende å anslagsbehovet,

företaga någon ändring i anslagets belopp, kan riksdagen icke

godtaga Eders Kungl. Maj:ts framställning i denna del.

Riksdagen har alltså, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, beslutat, att i riksstaten för år 1915 det nuvarande ordinarie

förslagsanslaget å 30,000 kronor för understödjande av dels folkskolebarns

resor till landet under sommarferierna, dels ock folkskolebarns studieresor

uppföres under förändrad benämning: för understödjande av folkskolebarns

ferie- och studieresor.

Fortsättningsskolor.

185:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja det å ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare

vid fortsättningsskola från 135,000 kronor till 163,000 kronor eller med

28,000 kronor.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts har riksdagen

höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd för avlönande

av lärare vid fortsättningsskola från 135,000 kronor till 163,000

kronor eller med 28,000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

95

Högre folkskolor.

186:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagi-t riksdagen att höja det å ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor

från 58,000 kronor med 17,000 kronor till 75,000 kronor.

Riksdagen, som funnit den äskade anslagshöjningen erforderlig, har

höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt högre

folkskolor från 58,000 kronor med 17,000 kronor till 75,000 kronor.

Folkhögskolor.

187:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen

ville besluta höja det under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat

uppförda anslaget till stipendier åt medellösa och mindre bemedlade elever

vid landets folkhögskolor med 30,000 kronor eller från 80,000 kronor

till 110,000 kronor.

I föreliggande motion åberopas en under förra riksdagen detta år

väckt motion om höjning av ifrågavarande anslag till 100,000 kronor,

vilken motion ej blev av riksdagen före dess upplösning behandlad. Till

stöd för den då gjorda framställningen hade av motionärerna anförts följande.

»Med anledning av en framställning från Kungl. Maj:t beslöt riksdagen

1912 en höjning av anslaget till stipendier åt elever vid statsunderstödda

folkhögskolor från 35,000 kronor till 80,000 kronor. I motiveringen

för denna ökning framhölls, dels att stipendiebeloppen, efterhand

som elevantalet vid skolorna vuxit, blivit så små, att de ej kunde

anses lämna någon avsevärd hjälp till folkhögskolekursens genomgående,

dels att folkhögskolorna i avseende på stipendier åt sina elever ej borde

vara sämre ställda än lantmannaskolorna och de kvinnliga lanthushållsskolorna.

Genom beslut av riksdagen 1911 hade nämligen fastställts sådana

bestämmelser om stipendier åt elever, att obemedlade elever, som

bevistade kurser av minst 5 månaders längd, skulle kunna erhålla ett

understöd av 125 kronor och mindre bemedlade 75 kronor, medan vid tremånaderskurser,

d. v. s. de kvinnliga lanthushållsskolor^, understöden

skulle utgöra respektive 75 kronor och 45 kronor.

Med beaktande av detta likställighetskrav beslöt riksdagen 1912 ovannämnda

förhöjning i folkhögskolornas stipendieanslag. I den på grundval

av riksdagens skrivelse utfärdade kungl. kungörelsen angående anslag till

stipendier åt folkhögskoleelever den 23 september 1912 äro ock stipendiernas

maximibelopp fastställda enligt nyssnämnda beräkningsgrund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

"96 Riksdagens skrivelse Nr 8.

Det har emellertid visat sig, att denna tillökning i stipendieanslaget

ej varit tillräcklig för att ens under första året medgiva utdelning av

understöd till dessa belopp. .

Enligt uppgifter som lämnats av statens folkhögskoleinspektör, ansökte

under vinterkursen 1912—13 sammanlagt 830 folkhögskoleelever

om stipendium av statsmedel. Dessa utgjorde ungefär hälften av hela

elevantalet, som uppgick till 1,653. Av de stipendiesökande uppgåvos

genom respektive skolstyrelser 521 såsom obemedlade och 309 såsom mindre

bemedlade. Samtliga ansökningar voro bestyrkta av kommunal förtroendeman

i sökandens hemort eller av vederbörande församlingspastor. Det

för alla tillhopa begärda understödsbeloppet uppgick till 84,660 kronor,

således mer än hela det för både vinter- och sommarkurser avsedda anslaget.

I enlighet med folkhögskoleinspektörens förslag blevo av Kungl.

Maj:t 31 av dessa sökande underkända, en del såsom minderåriga, andra

såsom icke behövande. Därjämte nedflyttades 67 från obemedlade till

mindre bemedlade, så att uppdelningen mellan dessa bägge grupper blev

454 och 345. Summan av de stipendieberättigade blev sålunda 799.

Medelbeloppet för varje stipendium kunde dock ej sättas högre än till 90

kronor för obemedlade och 50 kronor för mindre bemedlade i stället för

av de sökande begärda och i de flesta fall även förväntade 125 eller 75

kronor.

Lika ogynnsamt ställde sig förhållandet för de kvinnliga soinmarkurkursernas

räkning. Av 1,097 elever vid dessa sökte 512, alltså inemot

47 procent, statsunderstöd, därav 329 såsom obemedlade och 183 såsom

mindre bemedlade. Sedan 27 uteslutits såsom icke behövande och ett antal

nedflyttats från den första av nyssnämnda grupper till den andra, återstodo

288 obemedlade och 197 mindre bemedlade, alltså summa 485, vilka

av Kungl. Maj:t prövades vara berättigade till stipendium. Åt ett mindre

antal av dessa, vilka bevistade kurser av fyra månades längd, tillerkändes

stipendiebelopp av 70 kronor för obemedlade och 40 kronor för mindre

bemedlade; för det övervägande flertalet sökande — eleverna vid tremånaderskurser

— blevo andelarna respektive 55 kronor och 33 kronor, i

stället för de påräknade 75 eller 45 kronor. Ja, vid trenne skolor, vilkas

kvinnliga kurser pågå under hösten, och för vilkas del ett icke på förhand

beräkneligt belopp måst reserveras, uppgingo stipendierna ej till mer

än 37 kronor för obemedlade och 22 kronor för mindre bemedlade.

Enligt folkhögskoleinspektörens beräkning hade, därest de till understöd

berättigade folkhögskoleeleverna skulle erhållit fulla stipendiebelopp,

behövts en anslagssumma av 112,100 kronor, alltså 32,100 kronor mera,

än som nu är för ändamålet beviljat.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Givetvis har det på många håll varit en stor besvikelse, på vilken

man ej var beredd, att stipendierna ej ens under första året efter anslagets

förhöjning kunde utgå med de högsta beloppen. Vid en och annan

skola, dår man gjort sig säker räkning därpå och följaktligen till de

medellösa eleverna utlovat fulla stipendier, har man också nödgats söka

på privat väg anskaffa det felande beloppet för att ej vålla de behövande

alltför stora svårigheter eller svika i annonser eller prospekt givna löften.

Möjligt är, att under det gångna året, det första, då det höjda

stipendieanslaget stod till buds, hoppet om ett jämförelsevis betydligt

understöd lockat ett större antal obemedlade elever till folkhögskolorna,

än eljest varit fallet. Men å andra sidan är det visst, att folkhögskolorna

årligen hämta en mycket stor del av sina lärjungar från sådana befolkningslager:

småbonde- och arbetarfolket, för vilka bekostandet av en folkhögskolekurs

är en uppoffring, som endast möjliggöres genom understöd

från det allmänna. Det må väl anses vara en viktig angelägenhet, att

staten för utbildande av goda och samhällsnyttiga medborgare i görligaste

mån tillmötesgår detta behov av kunskaper hos dem, som eljest skulle

vara utestängda från förvärvande av sådana.

Dessa synpunkter blevo under denna frågas behandling vid 1912 års

riksdag så kraftigt framhållna, att vidare ordande för desamma nu torde

vara överflödigt, helst ingen därunder påstått, att de då fastställa stipendiebeloppen

äro för höga. Denna motion avser också endast ett fullföljande

av vad riksdagen vid ärendets föregående behandling åsyftat.

Till en jämförelse med våra förhållanden i detta hänseende torde

emellertid böra erinras därom, att den danska staten till stipendier åt

folkhögskole- och lantmannaskoleelever under gemensam rubrik beviljar

ett årligt belopp av 350,000 kronor, och att av dessa, enligt uppgift från

den danska folkhögskoleinspektören, 262,064 kronor under sistlidet år tilldelats

behövande elever vid folkhögskolorna.»

De nuvarande motionärerna hava till ytterligare stöd för deras framställning

erinrat därom, att föregående riksdag detta år i anledning av

väckt motion höjt anslaget till understöd åt elever vid lantmannaskolor,

lantbruksskolor och kvinnliga lanthushållsskolor med 30,000 kronor eller

från 70,000 kronor till 100,000 kronor. En motsvarande höjning för folkhögskoleelevernas

räkning måste, enligt motionärernas mening, synas så

mycket mera berättigad, som ej blott antalet i dess helhet av1, sistnämnda

slags elever, utan även antalet understödssökande vore större, än vad förhållandet.

vore beträffande eleverna vid jordbruksundervisningsanstalterna.

På sätt av motionären erinras, beslöt 1912 års riksdag, med anledning

av en utav Eders Kungl. Maj:t gjord framställning, att höja anslaget

Bihang Ull senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.) 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 8.

till stipendier åt elever vid folkhögskolor från 35,000 kronor till 80,000

kronor. Vid frågans behandling inom statsutskottet framhölls, att, om än

vissa stipendiebelopp lades till grund för beräkningen av anslaget, härav

icke torde följa, att vederbörande skolstyrelser vid utdelandet av stipendierna

vore ovillkorligt bundna vid endast detta belopp, utan syntes styrelserna

vara oförhindrade att inom gränsen av det skolan av Eders Kungl.

Maj:t beviljade stipendieanslaget bestämma de olika stipendierna till belopp,

som efter sig i varje fall företeende omständigheter måtte anses

lämpliga. Och betonade utskottet vid samma tillfälle vikten därav att vid

stipendiernas utdelande sorgfällig prövning ägnades den ifrågasatta stipendiatens

egenskap av obemedlad eller mindre bemedlad.

Ehuru riksdagen håller före, att grundade anspråk på att stipendierna

i varje särskilt fall skola utgå med de belopp, enligt vilka anslagsbehovet

beräknats, icke kunna uppställas, måste dock de stipendiebelopp, som enligt

den av motionärerna nu förebragta utredningen hittills kunnat utdelas,

anses alltför knappa. På grund härav och med hänsyn tagen jämväl till

den av motionärerna framhållna omständigheten, att riksdagen detta år

på därom väckt motion höjt det till understöd åt vissa elever vid de med

folkhögskolorna närbesläktade lantmannaskolorna anvisade beloppet 70,000

kronor med 30,000 kronor till 100,000 kronor, har riksdagen funnit en

höjning av det nu ifrågavarande stipendieanslaget av behovet påkallad.

Härjämte vill riksdagen ytterligare framhålla vikten av att vid stipendiernas

utdelande sorgfällig prövning ägnas de ifrågasatta stipendiaternas

ekonomiska förhållanden.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till ovanberörda

motion, höjt anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor från dess

nuvarande belopp, 80,000 kronor, med 30,000 kronor, till 110,000 kronor.

G. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

188:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels godkänna

sådan ändring i de av riksdagen beslutade och genom kungl. kungörelsen

angående understödjande av folkbiblioteksväsendet den 23 september 1912

fastställda bestämmelserna, att stadgandet om 15,000 kronor såsom högsta

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Riksdagens skrivelse Nr 8.

beloppet för årsunderstöd till varje särskilt riksförbund upphäves; dels

ock medgiva, att sagda ändring må äga tillämpning även i fråga om för

år 1914 till riksförbund utgående understöd.

I kungl. kungörelsen angående understödjande av folkbiblioteksväsendet

den 23 september 1912 föreskrives, i enlighet med riksdagens härutinnan

fattade beslut, att understöd av statsmedel må med ett belopp av

lägst 3,000 kronor och högst 15,000 kronor, för år räknat, utgå till riksförbund

(hela landet omfattande förening), som har minst 20,000 medlemmar,

för understödjande av biblioteksverksamhet genom studiecirklar

eller andra sammanslutningar med liknande syfte, med iakttagande därvid,

att sammanlagda summan av till samtliga riksförbund utgående anslag

icke må överstiga 45,000 kronor samt under villkor i övrigt, att vederbörande

riksförbund styrker sig hava under det sistförflutna arbets-, respektive

kalenderåret av egna medel använt till inköp och inbindning av

böcker samt till tryckning av katalog minst dubbelt så stort belopp som

det begärda statsbidraget.

Såsom av den i statsrådsprotokollet förebragta utredningen framgår,

har bestämmelsen om en maximigräns av 15,000 kronor för vart och ett

särskilt riksförbund visat sig hinderlig för folkbiblioteksrörelsens utveckling

På grund härav och då de av föredragande departementschefen i

övrigt till stöd för förslaget i denna del anförda skäl synts riksdagen ådagalägga

lämpligheten av den ifrågasatta förändringen, har riksdagen ansett

sig böra bifalla förslaget härutinnan. Riksdagen, som ej heller haft något

att erinra mot att ändringen tillämpas i fråga om understöd för år 1914,

har förty dels godkänt sådan ändring i de av riksdagen beslutade och

genom kungl. kungörelsen angående understödjande av folkbiblioteksväsendet

den 23 september 1912 fastställda bestämmelserna, att stadgandet

om 15,000 kronor såsom högsta beloppet för årsunderstöd till varje särskilt

riksförbund upphäves, dels ock medgivit, att sagda ändring må äga tillämpning

även i fråga om för år 1914 till riksförbund utgående understöd.

Populärvetenskapliga föreläsningar.

189:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för understöd

under de av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet den 14

januari 1914 angivna villkor åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, bevilja för år 1915 ett extra anslag

av 290,000 kronor, av vilket anslag enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda

villkor må kunna användas dels högst 12,000 kronor till understöd

åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 8.

för förmedling av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor till en hos folkskoleöverstyrelsen

anställd föreläsningskonsulent, dels högst 3,000 kronor

för understöd åt sådana nybildade anstalter, vilkas ortsbidrag ej uppo-år

till 200 kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter

och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare.

Ifrågavarande anslagsäskande innebär en höjning av anslaget till populärvetenskapliga

föreläsningar med 20,000 kronor eller från 270,000 kronor,

vilket belopp riksdagen för vart och ett av åren 1913 och 1914 för ifrågavarande

ändamål beviljat.

På grund av vad till stöd för den föreslagna anslagsökningen av departementschefen

anförts har riksdagen för understöd under i statsrådsprotokollet

den 14 januari 1914 angivna villkor åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, beviljat för år

1915 ett extra anslag av 290,000 kronor, av vilket anslag enligt av Eders

Kungl. Maj:t fastställda villkor må kunna användas dels högst 12,000

kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra

sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar, dels 2,000 kronor

till en hos folkskoleöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels högst

3,000 kronor för understöd åt sådana nybildade anstalter, vilkas ortsbidrag ej

uppgår till 200 kronor, dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa

anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare.

190:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom bidrag

till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten

i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som

ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,

eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under

år 1915 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat för år 1915

ett extra anslag av 7,000 kronor, varav 4,000 kronor till Uppsala universitet

och 3,000 kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor, att

den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens resekostnad

och arvode minst lika mycket som staten.

191:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda

att under sommaren 1915 eller senare rid Göteborgs högskola anordnas

för allmänheten, anvisa för år 1915 ett extra anslag av 4,000 kronor.

Under erinran, att riksdagen till anordnande av dylika sommarkurser

i Stockholm på extra stat för vart och ett av åren 1904, 1907, 1910 och

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Riksdagens skrivelse Nr 8.

1913 beviljat ett anslag av 4,000 kronor, fär riksdagen anmäla, att riksdagen

såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser,

som äro avsedda att under sommaren 1915 eller senare vid Göteborgs

högskola anordnas för allmänheten, på extra stat för år 1915 beviljat

ett anslag av 4,000 kronor.

Musik föreställning av för allmänheten.

192:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till understöd

åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt för

inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa

för år 1915 ett extra anslag av 55,500 kronor att utgå under de villkor

och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen för vart och ett av åren

1912 och 1913 beviljat ett belopp av 28,000 kronor och för år 1914 ett

anslag av 42,000 kronor. Anslagen för åren 1912 och 1913 fördelades

mellan Gävleborgs läns orkesterförening och nordvästra Skånes orkesterförening,

och av anslaget för år 1914 tilldelades understöd utom åt nu

nämnda föreningar även åt Norrköpings orkesterförening. Eders Kungl.

Maj:ts föreliggande förslag avser beredande av understöd till en fjärde

orkesterförening, nämligen i Uppsala.

Då 1911 års riksdag, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning

i ämnet, beviljade anslag första gången för nu ifrågavarande ändamål,

framhöll riksdagen, att detsamma kunde förväntas komma att i framtiden

på statsverket ställa anspråk, som ginge vida utöver det då begärda beloppet,

samt att i denna omständighet, bland annat, legat en maning för

riksdagen att med mycken försiktighet pröva det föreliggande förslaget.

Den förmodan, riksdagen sålunda uttalat angående ökade anslagskrav, bar

visat sig riktig. Med hänsyn härtill har riksdagen ansett sig böra med

den största varsamhet godtaga förslag om beviljande av anslag till nya

orkesterföreningar; och då vidare härtill kommer, att den begärda anslagsökningen

avser en dylik förening i Uppsala, vilken stad genom sina i

övrigt rika resurser i musikaliskt hänseende även utan statsunderstöd

synes kunna verka för det med ifrågavarande statsanslag avsedda ändamål,

har riksdagen ej ansett sig kunna bifalla den av Eders Kungl. Maj:t

äskade anslagshöjningen.

Riksdagen bär alltså, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten,

samt för inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet

anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 42,000 kronor att

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Riksdagens skrivelse Nr 8.

utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

H, Abnormundervisningen,

193:o) Eders Kungl. Magt har föreslagit riksdagen att till understöd

för utgivande av en ordbok för dövstumma bevilja ett anslag av 5,000

kronor att på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

utgå med 1,000 kronor årligen under fem år och därav på extra

stat för år 1915 anvisa ett belopp av 1,000 kronor.

Såsom av utredningen framgår, belöpa sig totalkostnaderna för utgivande

av den tilltänkta ordboken över svenska språket, avsedd för dövstumma,

till 10,000 kronor. Av denna summa skulle hälften eller 5,000

kronor utgå av ränteavkastningen av vissa till dövstu mskolesty relsernas

disposition stående donationsfonder; och har, då ytterligare bidrag av

donationsmedel ej kunnat ifrågasättas, den återstående hälften, 5,000 kronor,

nu äskats av statsmedel.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot framställningen, har

alltså till understöd för utgivande av en ordbok för dövstumma beviljat ett

anslag av 5,000 kronor att på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva, utgå med 1,000 kronor årligen under fem år

och därav på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 1,000 kronor.

194:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen till understöd för utgivande under år 1915 av Tidning för

dövstumma beviljat för år 1915 ett extra anslag av 500 kronor att utgå

enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

195:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att de å staten för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda under

rubrik »övriga utgifter» upptagna titlar »vårdare och tjänstepersonal»

samt »värme och lyshållning» må från och med år 1915 upptagas till

respektive 10,500 kronor och 11,500 kronor; dels i anledning härav höja

det under rubriken: »Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda» i

riksstaten uppförda anslaget från 74,200 kronor till 78,200 kronor eller

med 4,000 kronor; dels ock å extra stat för år 1915 uppföra ett anslag

å 12,225 kronor, till täckande av under åren 1911 och 1912 uppkommen

brist i staten för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Biksdagens skrivelse Nr 8.

Sedan riksdagen dels år 1912 höjt det ordinarie statsanslaget till institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda från 69,500 kronor till

72,500 kronor eller med 3,000 kronor, motsvarande beräknad minskning

i institutets inkomststat å posten »elevavgifter», dels år 1913 ökat anslaget

till institutet med 1,700 kronor till avlöning av en i staten uppförd

ämneslärarinna, utgör det ordinarie statsanslaget till institutet för närvarande

74,200 kronor.

Då direktionen för institutet år 1911 hemställde om höjning av

statsanslaget med ovanberörda 3,000 kronor, gjorde direktionen samtidigt

framställning om ytterligare ökning av statsanslaget med 4,000 kronor,

därav 1,500 kronor såsom ökning å utgiftstiteln: vårdare och tjänstepersonal

och 2,500 kronor såsom höjning å utgiftstiteln: värme och lyshållning.

I anledning av sistberörda framställning uttalade då statskontoret, att det

syntes statskontoret, som om, med hänsyn till vad i handlingarna meddelades

angående utfallet av 1909 och ''1910 årens bokslut, behovet av den

ifrågasatta förhöjningen å 4,000 kronor ej vore mera trängande, än att

densamma, åtminstone för det dåvarande och intill dess någon erfarenhet

vunnits angående den verkan på institutets ekonomi, den förstberörda av

statskontoret då tillstyrkta ökningen å 3,000 kronor komme att utöva,

icke borde ifrågakomma. Framställningen om ökning av statsanslaget med

sagda 4,000 kronor blev då ej heller framlagd för riksdagen. Såsom emellertid

av utredningen i ärendet framgår, har de följande årens erfarenhet

tydligt ådagalagt nödvändigheten att höja vissa av de å utgiftsstaten uppförda

posterna. I fråga om Eders Ivungl. Maj:ts förslag att höja de under

rubriken »Övriga utgifter» i institutets utgiftsstat upptagna titlarna »vårdare

och tjänstepersonal» samt »värme och lyshållning» med resp. 1,500

kronor och 2,500 kronor till resp. 10,500 kronor och 11,500 kronor har

riksdagen sålunda intet att erinra.

Åren 1911 och 1912, då ännu icke förstberörda förhöjning av statsanslaget

inträtt, hava, såsom av utredningen framgår, i likhet med åren

dessförinnan att uppvisa brist i institutets inkomststat. Under vartdera

av dessa år hava också utgifterna överstigit de i staten uppförda beloppen.

Då det ej synes vara någon utsikt för institutet att genom besparingar

å 1914 eller följande års anslag amortera denna brist, anser riksdagen,

att, såsom ock skett i fråga om täckande av de i sagda stat under

åren 1907, 1908 och 1910 uppkomna brister, särskilda medel härtill böra

av riksdagen beviljas. Riksdagen, som alltså vill bifalla Eders Kung].

Maj:ts framställning även i denna del, har sålunda dels medgivit, att de

å staten för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda under rubrik

»övriga utgifter» upptagna titlar »vårdare och tjänstepersonal» samt

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse Nr 8.

»värme och lyshållning» må från och med år 1915 upptagas till respektive

10,500 och 11,500 kronor;

dels i anledning härav höjt det under rubriken »Institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda» i riksstaten uppförda anslaget från 74,200

kronor till 78,200 kronor eller med 4,000 kronor;

dels ock å extra stat för år 1915 uppfört ett anslag å 12,225 kronor

till täckande av under åren 1911 och 1912 uppkommen brist i staten för

institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

196:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda anvisat på extra stat för år 1915 ett

anslag av 20,000 kronor.

197:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för flera föregående år ägt rum,

på extra stat för år 1915 beviljat dels till tryckning av blindskrifter 2,500

kronor, dels ock, till understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt blindlärare

1,200 kronor.

198:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till understöd

åt De blindas förening anvisa för år 1915 ett extra anslag av 35,000

kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kung!, Maj:t kan

finna gott meddela.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen för vart och ett av åren

1911—1914 beviljat ett anslag av 25,000 kronor att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott meddela.

Den äskade anslagsökningen är beroende på en utvidgning av föreningens

verkstad, varigenom skulle beredas möjlighet till verkstadsplatser

åt ytterligare ett antal av 25 blinda hantverkare. Riksdagen behjärtar till

fullo den samhällsgagnande verksamhet, som genom sagda förening utövas,

och har med hänsyn härtill ej velat motsätta sig bifall till den föreslagna

höjningen av anslaget. Visserligen har den ovannämnda beräknade platssiffran

förefallit riksdagen väl lågt tilltagen i förhållande till den begärda

anslagsökningen, men förutsätter riksdagen, att en viss växling å verkstadsplatserna

åstadkommes, så att de, som vunnit ökad färdighet i

sitt yrke, återvända till sina hemorter och sålunda bereda utrymme för

andra. På så sätt skulle en synnerligen nyttig cirkulation komma till

stånd, vilken skulle bereda plats för ett betydligt större antal hantverkare,

än den nu beräknade siffran angiver.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen har sålunda till understöd åt »De blindas förening» på

extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 35,000 kronor att utgå enligt

de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

199:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 197 av åttonde huvudtiteln

föreslagit riksdagen att i avbidan på proposition angående vården

av blinda dövstumma och blinda sinnesslöa med flera beräkna för ändamålet

för år 1915 ett extra anslag av 150,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 20 juni

1914 avlåten proposition, nr 195, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen

att

dels, för anordnande genom statens försorg av nödig anstaltsvård för

blinda med komplicerat lyte, besluta upprättande av en för ändamålet

erforderlig vårdanstalt samt för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Th. Kellgren utarbetade ritningar, av därför behövliga

byggnader med tillhörande anläggningar å det av Lunds stad

erbj lidna, av departementschefen i statsrådsprotokollet närmare angivna

tomtområdet bevilja ett anslag å 521,000 kronor och därav på extra stat

för år 1915 anvisa ett belopp av 150,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att av tillgängliga medel låta redan under år 1914 förskottsvis utanordna

vad av sistnämnda belopp kan under året erfordras,

dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att vid den tid, då den föreslagna

statsanstalten träder i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga Drottning

Sofias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna vårdanstaltens

dåvarande tillgångar under utfästelse å statens vägnar om fullgörande av

de särskilda villkor och förbehåll, som innehållas i stiftelsens reglemente

eller eljest kunna vara fästade vid sagda tillgångar eller särskilda delar

därav.

Här förevarande gren av abnormundervisningen, nämligen vården av

blinda med komplicerat lyte, är den enda, där det allmänna icke i ena

eller andra formen på ett mera direkt sätt ingripit. Den omvårdnad, som

kommit ifrågavarande vanlottade till del, har beretts dem genom den numera

i Vänersborg belägna vårdanstalt, som brukar benämnas Drottning

Sofias stiftelse. Under sagda benämning är att hänföra ej endast omförmälda

enskilda uppfostrings- och vårdanstalt för blinda dövstumma och

blinda sinnesslöa, utan även en särskild stiftelse avsedd allenast att för

insamlade eller annorledes bekomna medel anskaffa och tillhandahålla för

anstalten nödiga lokaler.

Anledningen till Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag är en av stiftel
Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8.) 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 8.

sens styrelse gjord framställning, att staten måtte övertaga stiftelsen med dess

tillgångar. 1 anledning av denna framställning har närmare utredning

rörande förevarande spörsmål åvägabragts av två olika sakkunnignämnder;

på den senare nämndens utlåtande har Eders Kungl. Maj :t grundat sitt nu

framlagda förslag. Framställningen är närmast föranledd av det förhållandet,

att stiftelsen i sin organisation och sina resurser icke har den stadga

och den styrka, att ett behörigt fyllande av dess syftemål kan anses

vara betryggat. Det är framför allt bostadsfrågan, som givit anledning

till oro.

I anledning av nu berörda förhållanden har departementschefen framkastat

den frågan, huruvida det allmänna borde övertaga vården av de

blinda dövstumma och de blinda sinnesslöa, och huru i sådant fall detta

borde ske. På grund av den utredning, som i ärendet förebragts, anser

departementschefen det vara klargjort, att det allmänna icke längre kunde

undandraga sig att på ett verkligen effektivt sätt taga sig an vården av

ifrågavarande abnorma. Enär antalet av dem, vilka behövde vård, vore

jämförelsevis ringa, kunde det enligt departementschefens mening icke bliva

tal om annat än en enda, för hela landet gemensam vårdanstalt. Vidare

avser förslaget att tillgodose också de blinda, som jämte blindheten lida

av ytterligare lyten, andra än dövstumhet eller sinnesslöhet. Jämväl riksdagen

finner det vara tydligt ådagalagt, att sådana åtgärder nu böra vidtagas,

varigenom vården av de blinda dövstumma och de blinda sinnesslöa

samt dem närstående grupper av abnorma kommer att bliva en statens

angelägenhet; och anser sig riksdagen böra förorda, att denna angelägenhet

Ö O 7 O O 7 Ö O

ordnas, på sätt föreslagits, genom statens övertagande av omförmälda

stiftelse.

Vidare har departementschefen berört den under utredning varande

frågan om ornreglering av dövstumskolväsendet, vilken fråga skulle kunna

O <D o 7 Ö

ställas i samband med lösandet av förevarande spörsmål, men har departementschefen

funnit tydligt, att därest den nu föreliggande frågan om vården

av blinda med komplicerat lyte skulle göras beroende av nämnda spörsmål

om dövstumundervisningens omreglering, detta komme att föranleda ytterligare

dröjsmål med tillgodoseendet av det överhängande behov av dylik

vård, som uppenbarligen vore för handen, och har departementschefen därför

ej ansett sig böra ifrågasätta en sammankoppling av de båda spörsmålen.

Riksdagen finner skäl tala för att frågan om beredande av nödig

vård åt de blinda med komplicerat lyte nu löses ensam och oberoende av

frågan om dövstumväsendets omorganisation. I detta sammanhang vill

riksdagen uttala sin anslutning till departementschefens yttrande angående

angelägenheten av att den igångsatta utredningen av frågan om dövstum
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Riksdagens skrivelse Nr 8.

väsendets omorganisation måtte så skyndsamt som möjligt föras till

sitt slut.

Departementschefen har därefter till skärskådande upptagit ett par

frågor av mera principiell innebörd, av vilka den ena rör sig därom, huruvida

i samband med vårdanstaltens inrättande skoltvång borde stadgas för

ifrågavarande abnorma, och den andra avser fördelningen av omkostnaderna

för vårdanstaltens underhåll. Beträffande det första spörsmålet ställer sig

departementschefen avvisande gentemot tanken på införande av obligatorisk

undervisning för sådana abnorma, om vilka här är fråga. I fråga om fördelningen

av kostnaderna ansluter sig departementschefen till det av de

sakkunnige framlagda förslaget, att kostnaderna för vården i den föreslagna

anstalten skulle fördelas mellan staten, landstingen och de enskilde,

en fördelningsprincip, som i ena eller andra formen rader beträffande andra

grupper av abnorma. Mot de förslag, som av departementschefen i berörda

två frågor framlagts, har riksdagen intet att erinra.

Den för byggnadsarbetets utförande erforderliga summan uppgår till

sammanlagt 521^000 kronor, och har riksdagen mot sagda belopp icke

funnit anledning till erinran.

Riksdagen, som icke i övrigt haft något att anmärka mot Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, får följaktligen anmäla, att riksdagen

dels för anordnande genom statens försorg av nödig anstaltsvård för blinda

med komplicerat lyte, beslutat upprättande av eu för ändamålet erforderlig

vårdanstalt samt för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med av

arkitekten Th. Kellgren utarbetade ritningar, av därför behövliga byggnader

med tillhörande anläggningar å det av Lunds stad erbjudna, av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 20 juni 1914

närmare angivna tomtområdet beviljat ett anslag å 521,000 kronor och därav

på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 150,000 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att av .tillgängliga medel låta redan under år 1914

förskottsvis utanordna vad av sistnämnda belopp kan under aret erfordras,

dels ock bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att vid den tid ,då den föreslagna

statsanstalten träder i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga Drottning

Sofias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna vårdanstaltens

dåvarande tillgångar under utfästelse å statens vägnar om fullgörande

av de särskilda villkor och förbehåll, som innehållas i stiftelsens reglemente

eller eljest kunna vara fastade vid sagda tillgångar eller särskilda delar

därav.

200:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för åtskilliga år ägt rum, till rese
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse Nr 8.

stipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor

(dövstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter) på de villkor och under

de bestämmelser Eders Kungl. Maj: t kan finna skäligt föreskriva, på extra

stat för år 1915 anvisat ett belopp av 1,000 kronor.

I. Den tekniska undervisningen.

, 201:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels fastställa

den av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet den 14

januari 1914 framlagda staten för tekniska högskolan för år 1915 och i

sammanhang därmed öka högskolans ordinarie stat från 335,950 kronor

till 354,800 kronor, eller med 18,850 kronor,

dels ock anvisa på extra stat för år 1915 till:

arvode åt en speciallärare i kemi...................................

J s » » » elektroteknik......................

kronor

allmän o-eolosri......

O Ö

» industriell

1,200

2,500

800

ekonomi

och statskunskap

» * » * » bokföring ................................

» » » » » fotografi...................................

förstärkning av lärarkrafterna ................................................

förhöjning av kamrerarens arvode..........................................

stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes studieresor

under tiden för utförande av högskolans nybyggnader

...........................................................................

3,650

750

500

1,800

700

1,800: —

eller tillhopa kronor 13,700: —

Den nu framlagda staten för tekniska högskolan för år 1915 jämte

de äskade extra anslagen ansluta sig i huvudsak till den tablå över sättet

för genomförande av högskolans omorganisation, som av Eders Kungl.

Maj:t förelagts 1911 års riksdag och i sina väsentliga delar av riksdagen

lämnats utan erinran.

Riksdagen, som i det hela ej haft anledning till erinran mot det

framlagda förslaget, har vid granskning av detsamma endast fäst sin uppmärksamhet

vid en punkt. I stället för de å 1914 års stat uppförda speciallärarne

i teknisk hygien och i fabrikshygien har föreslagits för 191.5-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

109

en speciallärare i byggnadshygien och en speciallärare i teknisk hygien.

Vid beviljande av anslag till omorganisation av tekniska högskolan uttalade

riksdagen, bland annat, en önskan att åt ämnesgruppen hygien måtte, på

grund av denna ämnesgrupps stora vikt, inrymmas mera plats å läroplanerna,

särskilt åt den gren därav, som berör fabrikshygien, samt att

en utsträckt undervisning häri snarast möjligt måtte taga sin början.

Med hänsyn härtill och då dessutom fabrikshygien är upptaget såsom ett

i ämnet hygien ingående obligatoriskt ämne, har riksdagen ansett, att

den för undervisningen häri förslagna specialläraren i teknisk hygien bör

benämnas: speciallärare i allmän teknisk och fabrikshygien.

Riksdagen har alltså dels fastställt följande stat för tekniska högskolan

för år 1915:

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Löner

Tjänst-

Orts-

och

görings-

Summa

arvoden

pen-

ningar

tillägg

| Samtliga professorer åt-

1 professor.......................................

5,000

2,500

_

7,500

1 njuta efter fem års väl vits-

30 professorer ................................

150,000

75,000

—

225,000

[ ordad tjänstgöring rätt till

ett ålderstillägg å lönen

Anmärkning: Förestående 30 lärostolar

omfatta vardera ett av följande ämnes- områden: 1) matematik; 2) mekanik;

3) ångmaskinhb-a; 4) läran om vatten- motorer; 5) mekanisk teknologi; 6) elek- trisk anläggningsteknik; 7) oorganisk och

elektrokemi; 8) kemisk teknologi; 9)väg- och brobyggnadslära; 10) arkitektur;

11) teoretisk elektroteknik; 12) järnets

metallurgi; 13) gruvvetenskap; 14) vat-

| av 600 kronor.

tenbyggnadslära; 15) matematik och me- kanik; 16) geodesi; 17 beskrivande geo-

metri; 18) fysik: 19) maskinlära; 20)

skeppsbyggnadslära; 21) mineralogi och

geologi; 22) bergskemi och metallurgi;

23) byggnadsstatik; 24) busbyggnadslära;

25) läran om maskinelement; 26) bergs-

mekanik; 27) byggnadsteknik; 28) orga- nisk och analytisk kemi; 29) elektro- maskinlära; 30) järnbyggnadslära samt

31) läran om förbränningsmotorer.

1 speciallärare i jäsningsteknik, arvode

—

—

—

1,200

1 dito i frihandsteckning, d:o ............

—

—

—

1,800

1 dito i ornamentik, d:o.....................

—

—

—

1,800

1 dito i modellering, d:o ..................

1 dito i industriell ekonomi och stats-

—

—

—

1,500

kunskap, d:o ............................

1 dito i materiallära och materialprov-

—

—

1,350

3,000

ning, d:o ....................................

—

—

—

1 dito i allmän teknisk och fabriks-

hygien, d:o.................................

1 dito i järnets och andra metallers egen-

—

—

—

1,800

skaper samt metallogräfi, d:o .........

—

—

—

2,000

1 dito i maskinkrokiritning, d:o .........

—

—

—

1,500

1 dito i byggnadskrokiritning, d:o ......

—

—

—

900

1 dito i hydromekanik, d:o ...............

—

—

—

1,200

1 dito i stadsanläggningslära, d:o.........

—

-

—

900

1 dito i arkitekturens historia, d:o ......

—

—

—

2,400

1 dito i metallurgi, d:o .....................

1 dito i läran om hiss- och transport-

—

—

—

1,600

anordningar, d:o...........................

—

—

—

2,000

1 dito i gruvvetenskap, d:o ...............

—

—

—

1,500

1 dito i förbränningslära, d:o ............

—

—

—

1,800

Transport

—

—

260,750

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Rr 8.

in

Löner

och

arvoden

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Orts-

tillägg

Summa

Transport

1 speciallärare i läran om uppvärmnings-

—

—

—

260,750

och ventilationsanordningar, arvode

—

—

—

750

1 dito i byggnadshygien, d:o...............

Anslag till tillfälliga lärarbiträden och

—

—

—

2,000

assistenter....................................

Arvode åt en professor såsom högskolans

—

—

—

14,300

rektor .......................................

—

—

—

1,500

Hyresbidrag åt rektor........................

Arvode åt ett biträde för uppehållande

av en del av rektors undervisnings-

1,000

skyldighet såsom professor ............

—

—

—

2,000

Arvode till bergsskolans föreståndare ...

—

—

—

600

d » sekreteraren.....................

—

—

2,000

lEfter fem år kan lönen

1 kvinnligt skrivbiträde.....................

700

350

150

1,200

1 höjas med 200 kronor och

j efter tio år med ytterligare

| 200 kronor.

Arvode till bibliotekarien ..................

—

—

—

2,400

i> ;> biblioteksamanuensen.........

—

—

—

1,200

$ » kamreraren .....................

—

—

—

800

1 förste vaktmästare...........................

900

450

150

1,500

1 vaktmästare ................................

700

350

150

1,200

Efter fem år kan lönen

1 laboratorietjänare ...........................

700

350

150

1,200

höjas med 100 kronor och

efter tio år med ytterligare

3 dito.............................................

2,100

1,050

450

3,600

100 kronor.

1 maskinist ....................................

Anmärkning: Därest förste vakt- mästaren, vaktmästaren, laboratorietjä- narna och maskinisten i sådan egenskap

åtnjuta fri bostad och bränsle, skall, sa

länge denna förmån kvarstår, ortstiUägg

ej utgå ävensom å lönen avdragas 100

kronor årligen.

700

350

150

1,200

1 portvakt, arvode ...........................

—

—

—

150

t—‘

Cl.

Ö

O-

ö

—

—

—

150

Anslag till biblioteket........................

—

—

—

8,000

» » samlingar och laborationer ..

> » diverse utgifter för bränsle,

—

—

—

17,500

lyshållning m. m............

—

—

—

25,000

s » elevstipendier ..................

s » stipendier åt lärare vid hög-

skolan för utrikes studie-

3,000

resor ...........................

—

—

—

1,800

Summa kronor

—

—

-

354,800

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels ökat högskolans ordinarie stat från 335,950 kronor till 354,800

kronor, eller med 18,850 kronor;

dels ock anvisat på extra stat för år 1915 till:

arvode åt en speciallärare

i kemi..............................

» elektroteknik .............

» allmän geologi ...........

» industriell ekonomi

statskunskap ...........

» bokföring ....................

» fotografi.......................

och

förstärkande av lärarkrafterna...............................................

förhöjning av kamrerarens arvode ......................................

stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes studieresor

under tiden för utförande av högskolans

nybyggnader ........................................................................

kronor

»

»

»

»

»

1,200: —

2,500: —

800: —

3,650: —

750: —

500: —

1,800: —

700: —

1,800: —

Summa kronor 13,700: —

202:o) Sedan 1911 års riksdag till bestridande av kostnaderna för

nya byggnader för tekniska högskolan med utrustning och inredning samt

för terrasseringsarbeten m. m. beviljat ett anslag av 4,619,000 kronor och

därav på extra stat anvisats för år 1912 ett belopp av 300,000 kronor

samt för vartdera av åren 1913 och 1914 ett belopp av 750,000 kronor,

har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit riksdagen att på extra stat för år

1915 av omförmälda, redan beviljade anslag å 4,619,000 kronor anvisa ett

belopp av 1,000,000 kronor.

I anledning härav har riksdagen av redan beviljat anslag till nybyggnad

in. m. för tekniska högskolan anvisat på extra stat för år 1915 ett

belopp av 1,000,000 kronor.

203:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 201 av åttonde huvudtiteln

föreslagit riksdagen att i avbidan på proposition angående omorganisation

av Chalmers tekniska läroanstalt beräkna för ändamålet en ökning

i det ordinarie anslaget till nämnda läroanstalt med 52,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 sistlidne

maj avlåten proposition, nr 144, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen

att

dels, med förändrad benämning å Chalmers tekniska läroanstalt, godkänna

den i berörda statsrådsprotokoll av departementschefen förordade

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

113

staten för Chalmers tekniska institut, att tillämpas från och med år 1915,

jämte i protokollet omförmälda, för åtnjutande av i staten för ordinarie

befattningshavare upptagna avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser,

dels föreskriva, att en var, som med eller efter 1915 års ingång

tillträder ordinarie befattning vid Chalmerska institutet, skall vara skyldig

att underkasta sig berörda villkor och bestämmelser,

dels medgiva, att de i staten upptagna ålderstilläggen må utgå av det

under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg,

dels medgiva, att ur de besparingar, som under år 1915 uppkomma

å anslagen till undervisning i svenska och tyska språken samt historia och

geografi, ett belopp av högst 1,000 kronor må av Eders Kungl. Maj:t användas

till resestipendier åt lärare vid institutet,

dels för tillämpning av nyssnämnda stat, vars slutsumma med 40,400

kronor överstiger den nu gällande statens slutsumma, höja anslaget till

■de tekniska läroverken, som vid bifall till vad i statsverkspropositionen

hemställts beträffande tekniska högskolan skulle ökas med 18,850 kronor,

med ytterligare 40,400 kronor, eller från nuvarande belopp av 721,925

kronor till 781,175 kronor,

dels ock å extra stat för år 1915 anvisa:

till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 9,000

kronor för bibliotek, samlingar och laboratorier ett belopp av 6,000

kronor, samt

till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 12,000

kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett belopp av

6,000 kronor,

tillhopa 12,000 kronor.

Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg, som ursprungligen är grundad

på en enskild donation, har ett dubbelt syftemål, i det att den skall

lämna såväl elementär som vetenskaplig undervisning, och härrör därav

dess uppdelning i en lägre och en högre avdelning. Den lägre avdelningen,

som omfattar 3 årskurser, avser att utbilda blivande förmän, verkmästare

och ritare samt att därjämte vara en förberedande skola för den högre

avdelningen. Denna senare åter, som är fördelad i 6 sidoordnade fackskolor,

av vilka 5 omfatta 3 år och den sjätte 4 år, har till ändamål att

bibringa teknisk bildning av vetenskaplig art samt att befordra för de

industriella yrkena betydelsefull forskning. Dessa båda avdelningar äro

från varandra fristående, så att avgångsexamen från den lägre avdelningen

ej berättigar till inträde i den högre avdelningen.

Den Chalmerska läroanstalten har varit föremål för uppmärksamhet

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sarnl. 8 höft. (Nr 8.) 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vid de förslag till omorganisation av det tekniska undervisningsväsendet i

vårt land, som avgivits av de för detta ändamål tillsatta kommittéer. Så

ansåg kommittén för den högre tekniska undervisningens ordnande, 1906

års kommitté, att den Chalmerska läroanstalten, med sina lägre inträdesfordringar

och sina i allmänhet treåriga kurser samt sin i följd härav

mindre specialiserade undervisning, visat sig motsvara ett verkligt behov

för beredande av högre teknisk bildning åt dem, som ej önskat eller haft

tillfälle att genomgå en mera fullständig högskolekurs, och ansåg kommittén

vidare, att det skulle bliva för den svenska industrien kännbart, om icke

den avsevärda mängd ynglingar, som av ett eller annat skäl varit förhindrade

att begagna sig av den ordnade skolundervisning, som erfordrades

för avläggande av fullständig studentexamen, bereddes tillfälle att

komma i åtnjutande av en enligt vetenskaplig metod ordnad teknisk undervisning.

Kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande,

1907 års kommitté, framhöll, att sambandet mellan läroanstaltens båda

avdelningar medförde avsevärda fördelar för den högre avdelningen. Genom

det sätt, varpå matematikundervisningen i den lägre avdelningen vore ordnad,

utgallrades ur ett relativt stort lärjungematerial de mest~arbetssamma

och begåvade för den högre avdelningen. I sammanhang med avlåtande

till 1911 års riksdag av förslag rörande omorganisation av tekniska högskolan

tillkännagav vederbörande departementschef sin anslutning till de

synpunkter, som av 1906 års kommitté uttalats rörande möjliggörandet av

en övergång från lägre till högre teknisk undervisning. Departementschefens

mening härutinnan vann också riksdagens gillande.

Då tekniska högskolans omorganisationsfråga förelädes 1911 års riksdag,

fick motsvarande fråga beträffande Chalmers tekniska läroanstalt stå

tillbaka. Frågan om undervisningens omorganisation ansågs böra anstå i

avvaktan på förslag från kommittén för den lägre tekniska undervisningens

ordnande. Däremot framlades förslag till löneförbättring för anstaltens

lärare samt vaktbetj aning, vilka förslag biföllos av riksdagen. I samband

med förslag till 1913 års riksdag om anslag till Chalmerska läroanstalten

upptog dåvarande departementschefen frågan om anstaltens ställning och

omorganisation och uttalade som sin uppfattning, att anstalten borde

fortfarande bestå av två avdelningar: en undre med karaktär väsentligen

av teknisk yrkesskola och en övre med karaktär av teknisk högskola, samt

att mellan dessa båda avdelningar borde fortfarande finnas ett organisatoriskt

samband av sådan art, att det möjliggjorde och underlättade övergång

från det undre stadiet till det övre. I enlighet med departementschefens

hemställan äskade Eders Kungl. Maj:t och beviljade riksdagen —

förutom vissa anslag för en gång till om- och tillbyggnadsarbeten samt

s. 115 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

115

anskaffande av apparater — på extra stat för år 1914 dels ett belopp av

•3,900 kronor till löneförbättring för vissa lärare vid läroanstalten, dels

6,000 kronor till förstärkning av det i läroanstaltens stat upptagna anslaget

å 9,000 kronor för bibliotek, samlingar och laboratorium, dels ock

6,000 kronor till förstärkning av det i läroanstaltens stat upptagna

anslaget å 12,000 kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter.

För åvägabringande av en särskild undersökning rörande Chalmerska

läroanstaltens förhållanden tillkallades inom ecklesiastikdepartementet i

juni 1913 tre sakkunnige, vilkas förslag till omorganisation av läroanstalten

ligger till grund för Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning.

Den Chalmerska läroanstaltens betydelse ligger däruti, att den bereder

ynglingar utan andra förberedande kunskaper än dem, de kunnat huvudsakligen

förvärva på egen hand, tillfälle till inhämtande av högre teknisk

bildning. Från läroanstalten hava också utgått män, som inlagt stora förtjänster

om vår industri och innehava betydelsefulla anställningar i såväl

enskild som allmän tjänst. Fn indragning av den Chalmerska läroanstalten

eller en sådan omorganisation av densamma, att den väsentligen ändrade

karaktär, skulle enligt riksdagens förmenande innebära en avsevärd

förlust för vår industri och i varje fall utgöra ett steg i motsatt riktning

mot de berättigade strävandena att för fallenheten och begåvningen undanröja

de hinder, som ekonomiska omständigheter lägga i vägen för erhållande

av högre bildning. Riksdagen vill alltså, med instämmande i vad

ovan omförmälda 1906 års kommitté därom anfört, uttala såsom sin

åsikt, att den Chalmerska läroanstalten fortfarande bör bibehållas vid sin

nuvarande ställning och uppgift, med den förbättring i avseende å undervisningens

anordning, lärarkrafter och materiellutrustning, som för fyllande

av denna uppgift numera måste anses nödig.

Vad angår det nu föreliggande förslaget om Chalmerska läroanstaltens

omorganisation, inträdesfordringar i dess båda avdelningar och studieplaner

träder den frågan i förgrunden, huruvida förslaget, med behörigt

tillgodoseende av den högre och den lägre tekniska undervisningens krav,

förmått att ställa dessa båda undervisningsstadier i det önskade sambandet

med varandra. Svårigheten har härvid legat i det dubbla syftet, den lägre

avdelningen har att fylla, nämligen att vara en förberedande skola för den

högre avdelningen, på samma gång den skall meddela en helt avslutad

undervisning för verksamhet i det praktiska livet. Förslaget innebär nu i

första hand ett försök att tillgodose avdelningens uppgift att fylla sitt ursprungliga

och huvudsakliga ändamål, nämligen att meddela en elementär

teknisk bildning åt blivande förmän, verkmästare, ritare och andra, för

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vilkas levnadsmål en sådan bildning är tillräcklig och nödvändig. Därför

har också iakttagits, att dessa elever ej belastats med en sådan undervisning,

som endast avser att bibringa för inträde i den högre avdelningen

erforderliga kunskaper. Genom att undervisningen i den lägre avdelningen

koncentrerats på nämnda huvudsyftemål, har utbildningstiden kunnat

inskränkas till två och ett hälft år. Riksdagen finner frågan om undervisningens

ordnande för den lägre avdelningen vara lyckligt löst och har vid

granskning av de föreslagna förändringarna i läroplanerna och fordringarna

för uppflyttning i avdelningens olika årskurser ej funnit anledning till

anmärkningar; med den föreslagna organisationen synes riksdagen avdelningen

bliva väl lämpad att fylla sin huvudsakliga uppgift. Mot den obetydliga

ökningen av inträdesfordringarna till avdelningens första årskurs

har riksdagen intet att invända.

För ernående av den lägre avdelningens andra uppgift, nämligen att

förbereda till inträde i den högre avdelningen, har föreslagits att till avdelningen

anordna en komplettering skurs varje vårtermin, i vilken komrne

att meddelas undervisning i de ämnen och till det omfång, som, utöver

vad som meddelas i den lägre avdelningen, erfordras för vinnande av inträde

i den högre. Härigenom skulle genomgående av den lägre avdelningen

jämte nämnda kurs erfordra en tid av sammanlagt sex terminer.

Endast de, som genomgått den egentliga lägre avdelningen, skulle äga tillträde

till denna kurs. Kursens genomgående skulle enligt de sakkunniges

förslag icke i och för sig medföra behörighet till inträde i den högre avdelningen,

vadan någon avgångsexamen ej skulle anställas; däremot har departementschefen

ansett det kunna ifrågasättas, huruvida ej kursens behöriga

genomgående borde medföra rätt till inträde i den högre avdelningen,

varför kursen skulle avslutas med en särskild prövning. Riksdagen

har funnit förslaget om nämnda kompletteringskurs innebära en god lösning

av frågan om de båda avdelningarnas inbördes samband. I fråga om

behörighet för dem, som genomgått ifrågavarande kurs, att vinna inträde

i den högre avdelningen finner riksdagen departementschefens uppfattning

synnerligen beaktansvärd och vill i följd häraf uttala sin förväntan, att

föreskrifter i den riktning departementschefen ifrågasatt varda i samband

med anstaltens omorganisation utfärdade.

I fråga om den högre avdelningen skulle denna fortfarande hava till

uppgift att lämna en ur kvalitativ synpunkt högskolemässig utbildning,

ehuru av mindre omfattning än den vid tekniska högskolan meddelade.

För de nuvarande fackskolorna, vilka skulle bibehållas oförändrade, har

föreslagits andra benämningar, som något mer än de hittillsvarande sammanfalla

med motsvarande fackskolors namn vid tekniska höeskolan. T av
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Riksdagens skrivelse Nr 8.

seende å inträdesfordringarna i den högre avdelningen hava åtskilliga höjningar

föreslagits. Beträffande det framlagda förslaget till läroplaner har

framhållits, att dessa planer ingalunda äro definitiva utan kunna av anstaltens

styrelse underkastas nödiga jämkningar. Vad i förslaget framlagts

rörande den högre avdelningen har icke givit riksdagen anledning till

erinran.

Vad beträffar ändrade benämningar å Chalmerska. läroanstaltens två

avdelningar hade de sakkunnige föreslagit för den lägre avdelningen:

Chalmers tekniska elementarskola och för den högre: Chalmers tekniska

högskola. Förslaget hade från en del håll mötts av gensagor, och Eders

Kungl. Maj:t har för läroanstalten i dess helhet föreslagit: Chalmers tekniska

institut, med bibehållande av de nuvarande benämningarna: den lägre avdelningen

och den högre avdelningen. Riksdagen finner sig böra biträda

Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Den föreslagna omorganisationen av Chalmerska läroanstalten kräver

en del ändringar med avseende ä lär arkrafterna vid anstalten, och samtidigt

har en lönereglering beträffande vissa lärarplatser föreslagits.

Till en början vill riksdagen erinra om den lönereglering, som år

1911 gjordes för de dåvarande lektorerna, samtidigt med att deras befattningar

förändrades till professurer. Även vaktbetjäntes avlöning omreglerades

vid samma tillfälle.

Det föreliggande förslaget innebär först en ökning av antalet professurer

från nuvarande 10 till 12. Den ena av de föreslagna nya professurerna

skulle tillföras den matematiska ämnesgruppen, den andra

den kemiska. Beträffande den förstnämnda har föreslagits, att, jämte

det de nuvarande professurerna i matematik och beskrivande geometri

samt i mekanik och matematik skulle förändras till professurer enbart i

matematik och i mekanik, densamma skulle omfatta ämnena beskrivande

geometri med matematik. Riksdagen har emellertid icke funnit behovet

av sagda nya professur vara ådagalagt. Att utbrytningen av ämnet beskrivande

geometri från den nuvarande professuren i matematik och beskrivande

geometri är av behovet påkallad, torde visserligen få anses vara

genom utredningen i ämnet påvisat, men detta lärer ej behöva medföra

inrättandet av en ny professur, utan torde denna angelägenhet lämpligen

kunna ordnas genom inrättandet av en speciallärare!attning i ämnet

beskrivande geometri. Den undervisning i matematik, som föreslagits tillhöra

den ifrågasatta nya professuren, synes riksdagen kunna fördelas på

de övriga lärarne inom den matematiska ämnesgruppen och följaktligen

ej påfordra anställandet av en särskild lärarkraft. Tekniska högskolans

lärarkollegium har också i sitt över förslaget avgivna utlåtande förklarat

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Riksdagens skrivelse Nr 8.

sig vara av den meningen, att det kornme att möta svårigheter att få en

befattning med den föreslagna ämneskombinationen på ett tillfredsställande

sätt besatt och att det därför vore fördelaktigare att fördela dessa

ämnen på två lärarbefattningar. Riksdagen, som funnit den gjorda anmärkningen

värd beaktande, har följaktligen ej kunnat bifalla förslaget

om inrättande av den föreslagna professuren i beskrivande geometri med

matematik, men vill i stället föreslå, att, jämte det den nuvarande professuren

i matematik och beskrivande geometri förändras till en professur

i matematik, en speciallärarbefattning inrättas i beskrivande geometri.

Arvodet för denna tjänst torde böra bestämmas till 2,000 kronor. Vad

så den andra av de föreslagna nya professurerna beträffar, skulle densamma

omfatta ämnena oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi, och

har riksdagen icke funnit sig böra göra någon erinran häremot. Löneförmånerna

vid den nya professuren, vilka föreslagits till samma belopp som

vid de hittillsvarande professurerna, hava ej heller givit riksdagen anledning

till anmärkning.

Vidare äro i staten upptagna o andra-lärarbefattningar, av vilka eu

var skulle omfatta ett av följande ämnesområden: 1) matematik, 2) elementarmekanik,

skeppsbyggeri och linjarritning, 3) byggnadslära med ritning,

4) elektroteknik, samt 5) maskinlära med ritning samt mekanisk

teknologi. Tre av dessa, i matematik, i byggnadslära med ritning samt i

elementarmekanik, skeppsbyggeri och linj arritning motsvaras i den nuvarande

staten nära av där uppförda andra-lärarbefattningar i matematik

och i byggnadslära med avlöning av 2,500 resp. 3,000 kronor samt av en

lärarbefattning i skeppsbyggeri med avlöning av 2,500 kronor. Den föreslagna

andre-lärarbefattningen i elektroteknik är ny, och befattningen i

maskinlära med ritning samt mekanisk teknologi är visserligen likaledes

ny, men kan sägas för närvarande hava en motsvarighet i en lärarbefattning,

som, avlönad från ett anslag å 3,500 kronor till bestridande av undervisning

i mekanisk teknologi, konstruktion av enkla maskindelar och

elementär mekanik, är avsedd för undervisning i mekanisk teknologi samt

delvis i maskinlära och maskinelement; sistnämnde lärares avlöning har

utgjort 2,900 kronor, varefter återstoden av anslaget, 600 kronor, har utgått

till undervisning i elementär mekanik. I fråga om dessa befattningshavares

avlöningsförmåner har föreslagits, att de skola i avlöning åtnjuta

4,000 kronor, därav 2,400 kronor lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte två ålderstillägg å 500 kronor vartdera att utgå efter respektive

fem och tio års tjänstgöring. Riksdagen, som finner den förslagna

avlöningen för nu berörda befattningshavare lämpligt avvägd, får även i

s. 119 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr S.

119

övrigt uttala sin anslutning till förslaget om inrättande av ifrågavarande

fem nämnda andra-lärarbefattningar.

Därefter är i staten uppförd en verkstadsingenjör med enahanda avlöningsförmåner,

som föreslagits för andra-lärarna, nämligen en begynnelselön

av 4,000 kronor och en slutlön av 5,000 kronor. För närvarande

åtnjuter läraren i verkstadsarbete, med inberäknande av tillfällig löneförbättring,

en avlöning av 3,500 kronor med rätt till två ålderstillägg, vartdera

å 500 kronor. Mot den här föreslagna löneförbättringen har riksdagen

intet att invända, liksom ej heller mot den ändrade benämningen

av ifrågavarande lärare.

För läraren i frihandsteckning, som för närvarande åtnjuter som begynnelselön

2,850 kronor, tillfällig löneförbättning däri inbegripen, samt

som slutlön 3,350 kronor, har föreslagits en avlöning av 3,000 kronor,

därav 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar jämte

rätt till två ålderstillägg å 400 kronor vartdera. Ej heller den föreslagna

löneförhöjningen till denne lärare har givit riksdagen anledning till anmärkning.

Vad vidare beträffar de i staten upptagna speciallärarna äga några

sin motsvarighet i nuvarande lärarbefattningar, medan flertalet äro nyinrättade.

Riksdagen vill först beröra den förstnämnda kategorien. Specialläraren

i vattenbyggnadslära, som motsvarar den nuvarande läraren i vägoch

vattenbyggnadskonst med en avlöning av 1,750 kronor, skulle erhålla

ett arvode å 3,000 kronor. Specialläraren i modellering skulle uppbära

samma arvode som den nuvarande läraren i samma ämne eller 1,100 kronor;

liknande är förhållandet med specialläraren i geodesi, som skulle åtnjuta

ett arvode å 2,500 kronor, och specialläraren i bokföring, som skulle

åtnjuta 500 kronor i avlöning. Mot nu berörda speciallärares avlöningsförmåner

har riksdagen intet att invända. För specialläraren i elektrokemi

har föreslagits ett arvode å 2,000 kronor, under det att den nuvarande

lärarens i ämnet avlöning utgör allenast 800 kronor. Riksdagen har funnit

det föreslagna arvodet väl högt tilltaget och anser detsamma kunna skäligen

nedsättas till 1,600 kronor.

Vad de nyinrättade speciallärarbefattningarna beträffar, har riksdagen

ansett sig böra bifalla förslaget om inrättande av desamma. I avseende

å de föreslagna arvodena till speciallärarna i betongkonstruktioner å 900

kronor, i byggnadshygien å 500 kronor, i stadsanläggningslära å 500 kronor

och i mekanisk teknologi å 1,200 kronor har riksdagen intet att erinra.

Vidkommande åter de föreslagna arvodena till speciallärarna i explosionsmotorer

å 1,500 kronor, i engelska språket å 1,000 kronor och i indu
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Riksdagens skrivelse Nr 8.

striell ekonomi å 1,600 kronor har riksdagen ansett dessa arvoden lämpligen

kunna nedsättas till respektive 1,200, 900 och 1,400 kronor

Vidare har föreslagits till uppehållande av undervisningen i svenska

språket 1,500 kronor och i tyska språket 2,700 kronor, motsvarande nu

utgående arvode till en lärare i sagda två språk å 1,500 kronor, samt i

historia och geografi 500 kronor. Mot dessa anslagsposter har riksdagen

intet att erinra.

De därefter i staten uppförda posterna arvode åt en professor såsom

institutets rektor å 1,500 kronor och arvode åt ett biträde för uppehållande

av en del av rektors undervisningsskyldighet såsom professor å

3,000 kronor äro oförändrade.

Till bestridande av sekreterare bibliotekarie- och kamrerargöromål

har föreslagits ett belopp av 4,500 kronor; för närvarande är för vardera

av sekreteraren och bibliotekarien i staten uppfört arvode å 500 kronor,

vartill kommer ett från elevavgifterna för ändamålet utgående belopp av

1,500 kronor eller sålunda tillsammans 2,500 kronor. 1 betraktande av

att kamreraren ej har ansvaret för läroanstaltens ekonomiska förvaltning,

utan detsamma tillkommer rektor, synes arvodet för denne tjänsteman

kunna begränsas till 1,000 kronor. Beräknar man vidare sekreterarens

arvode till 1,500 kronor och bibliotekariens till 1,200 kronor, synes ifrågavarande

anslagspost kunna nedsättas till 3,700 kronor.

Beträffande vaktbetjänte äro för närvarande i staten uppförda en

förste vaktmästare och tre vaktmästare. Nu föreslås ytterligare en vaktmästare

med för dylik befattningshavare sedvanliga avlöningsförmåner

jämte en maskinist med 1,500 kronor i avlöning, därav 900 kronor lön

och 600 kronor tjänstgöringspenningar, och en gårdskarl med 900 kronor

i avlöning, därav 600 kronor lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar.

För de nya befattningshavarna föreslås dessutom två ålderstillägg, vartdera

å 100 kronor, efter fem och tio års tjänstgöring. Mot inrättande

av sagda tre befattningar ävensom vad i övrigt i berörda hänseende föreslagits

har riksdagen intet att erinra.

I fråga om övriga å staten uppförda anslagsposter, nämligen till arvoden

åt assistenter och repetitörer, till gottgörelse åt arbetsbiträden på

verkstaden, till stipendier och premier åt elever, till bibliotek, samlingar

och laboratorier, till verkstaden samt till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter har någon ändring icke föreslagits.

På sätt riksdagen ovan omförmält, äro å extra stat för år 1914 anvisade

två särskilda anslag å 6,000 kronor vartdera, det ena till förstärkning av

det nyssnämnda ordinarie anslag å 9,000 kronor till bibliotek, samlingar

och laboratorium och det andra till förstärkning av anstaltens ordinarie

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Riksdagens skrivelse Nr 8.

anslag å 12,000 kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter.

Sagda anslag äskas nu också för år 1915, och finner sig riksdagen böra

biträda förslaget härutinnan.

Riksdagen vill slutligen erinra om vissa å stat icke uppförda medel,

vilka användas till bestridande av utgifter, vartill vederbörande statsanslag

icke lämnat tillgång. Dessa medel äro dels donationsräntor, över vilka

läroanstaltens styrelse förfogat jämlikt donationsurkundernas föreskrifter,

dels ock inträdes- och terminsavgifter av elever. Enligt vad departementschefen

meddelat, kan från donationsräntorna ett årligt belopp av omkring

1,000 kronor under den närmaste tiden påräknas såsom bidrag till kostnaderna

för uppvärmning, belysning in. in. I fråga om elevavgifterna

har departementschefen framhållit, att, frånsett medel till ränta och amortering''

å byggnadslån, dessa hädanefter torde i främsta rummet böra avses

till arvoden åt assistenter och repetitörer ävensom arbetsbiträden å verkstaden.

Till arvoden åt dylika finnas för närvarande å staten uppförda

två anslag å tillhopa 13,000 kronor. Med hänsyn till de ökade tillgångar

till dessa arvoden, som elevavgifterna borde komma att bereda, har

departementschefen framkastat tanken på möjligheten, att nämnda båda

anslag eller ettdera av dem skulle något minskas. Med hänsyn emellertid

till vad i berörda avseende från läroanstaltens lärarråd anförts, har departementschefen

ej velat påyrka nedsättning av ifrågavarande anslag. Dock

torde enligt departementschefens förmenande frågan om möjligheten av

en sådan åtgärd böra upptagas, sedan omorganisationen blivit fullt genomförd

och någon erfarenhet hunnit förvärvas beträffande läroanstaltens

behov av medel till gottgörelse åt assistenter. Riksdagen delar denna

departementschefens uppfattning. Vidare har departementschefen framhållit,

att sedan nödiga medel beräknats för räntor och amorteringar samt

assistentarvoden, det överskott å ifrågavarande medel, som vore att vänta,

borde få disponeras, bland annat, för särskilda föreläsningar om arbetarskydd.

Till detta departementschefens yttrande vill riksdagen likaledes

uttala sin anslutning.

Såsom av departementschefen påvisats, kan den föreslagna nya staten

icke i sin helhet träda i kraft vid 1915 års ingång. Anslagen till undervisning

i svenska och tyska språken och till undervisning i historia och

geografi behöva nämligen ej i hela sin utsträckning tagas i anspråk

nämnda år, detta beroende därpå, att undervisning i sagda ämnen först

kommer att begynna med höstterminen 1915. Av sålunda uppkommen

besparing har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att för år 1915 skulle bestridas

utgiften för resestipendier under året, vadan något särskilt anslag för detta

Bihang till senare riksdagens protokoll 11)14. 14 sand. 8 höft. (Nr 8.) 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ändamål ej skulle behövas å 1915 års stat. Emot en dylik anordning

har riksdagen intet att erinra.

Den nuvarande staten för Chalmers tekniska läroanstalt slutar på

en summa av 136,900 kronor, varjämte sedan flera år löneförbättring åt

vissa lärare vid anstalten till belopp av 3,900 kronor anvisats å extra stat.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna staten uppgår till 177,300 kronor.

Med de av riksdagen beslutade sänkningarna av vissa anslagsposter skulle

staten sluta på en summa av 171,100 kronor, vilket innebär en höjning

med 34,200 kronor i förhållande till det belopp den nuvarande staten

uppvisar.

Slutligen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmånerna, och äro sagda

villkor och bestämmelser avsedda att gälla samtliga ordinarie befattningshavare

vid läroanstalten. Härvid har, bland annat, föreslagits, att nuvarande

innehavare av andra-lärarbefattning i matematik och lärarbefattningen

i skeppsbyggeri, av en lärarbefattning med undervisningsskyldighet

i mekanisk teknologi m. m., av lärarbefattningen i verkstadsarbete samt

av maskinist- och gårdskarlsbefattningarna, därest de komma att övertaga

motsvarande befattningar å den nya staten, måtte äga att för åtnjutande

av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, de före den nya statens

trädande i kraft innehaft sina nuvarande anställningar. Vad i sistberörda

avseende föreslagits har riksdagen bifallit, liksom riksdagen jämväl i övrigt

icke haft något att anmärka mot ifrågavarande bestämmelser.

Riksdagen, som i fråga om de delar av Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, vilka ej blivit av riksdagen särskilt berörda, icke funnit anledning

till erinran, har alltså, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, dels med förändrad benämning å Chalmers tekniska läroanstalt,

godkänt följande stat för Chalmers tekniska institut, att tillämpas

från och med år 1915:

s. 123 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

123

Löner

och

arvoden.

Kronor.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.-

4,400

44,000

2,000

20,000

6,400

64,000

Efter fem år kan lönen

höjas med 600 kronor.

2,400

9,600

1,600

6,400,

4,000

16,000

[Efter fem år kan lönen

1 höjas med 500 kronor och

j efter ytterligare fem år

( likaledes med 500 kronor.

2,400

1,600

4,000

1

[Efter fem år kan lönen

1 höjas med 500 kronor

| och efter ytterligare fem år

| likaledes med 500 kronor.

1,800

1,200

3,000

[Efter fem år kan lönen

I höjas med 400 kronor och

j efter ytterligare fem år

l likaledes med 400 kronor.

2,000

—

2,000

3,000

—

3,000

1,100

—

1,100

1,600

—

1,600

2,500

—

2,500

900

—

900

500

—

500

500

—

500

1,200

—

1,200

—

—

110,700

1 professor ................................................

10 professorer ..........................................

Anmärkning: Förestående 11 professorsbefattningar

omfatta vardera ett av följande ämnesområden:

1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik

och matematik; 4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära

och ornamentsritning; 6) elektroteknik; 7) kemi

och kemisk teknologi; 8) oorganisk kemi jämte

mineralogi och geologi; 9) maskinlära med undervisningsskyldighet

företrädesvis i läran om vattenmotorer;

10) maskinlära med undervisningsskyldighet

företrädesvis i läran om värmemotorer;

samt 11) väg- och vattenbyggnadslära.

1 andra lärare ...........................................

4 andra lärare ............................................

Anmärkning: Förestående 5 andra-lärarbefattningar

omfatta vardera ett av följande ämnesområden:

1) matematik; 2) elementarmekanik,

skeppsbyggeri och linjarritning; 3) byggnadslära

med ritning; 4) elektroteknik; och 5) maskinlära

med ritning samt mekanisk teknologi.

1 verkstadsingenjör..................................

1 lärare i frihandsteckning

1 speciallärare

1 »

1 »

1 »

1 »

1 »

1 »

1 »

1 »

beskrivande geometri, arvode.

i vattenbyggnadslära, »

i modellering, »

i elektrokemi, »

i betongkonstruktioner,

i byggnadshygien,

i stadsanläggningslära,

i mekanisk teknologi,

Transport

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Löner

Tjänst-

och

gonngs-

Summa.

arvoden.

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

_

_

110,700

1 speciallärare i explosionsmotorer, arvode

1,200

—

1,200

*

1 » i engelska språket, »

900

—

900

1 » i bokföring,

500

—

500

1 » i industriell ekonomi, » ......

Till uppehållande av undervisningen

1,400

—

1,400

i svenska språket................................

1,500

—

1,500

i tyska språket....................................

2,700

—

2,700

i historia och geografi..........................

500

—

500

Arvode åt en professor såsom institutets rektor

1,500

_

1,500

Anmärkning: Därest rektor i sådan egen-

skap åtnjuter fri bostad, skall å rektorsarvodet

avdragas 900 kronor årligen.

Arvode åt ett biträde för uppehållande av en

del av rektorns undervisningsskyldighet såsom

professor................................................

2,000

2,000

Till bestridande av sekreterare bibliotekarie-

och kamrerargöromål .............................

3,700

—

3,700

1 förste vaktmästare ....................................

900

450

1,350

1 vaktmästare ............................................

700

350

1,050

Efter fem år kan lönen

3 vaktmästare

2,100

1,050

600

3,150

1,500

höjas med 100 kronor och

1 maskinist ............................................

900

efter ytterligare fem år

likaledes med 100 kronor.

1 gårdskarl ...............................................

600

300

900

Anmärkning: Därest förste vaktmästaren,

vaktmästare, maskinisten eller gårdskarlen i så- dan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall,

så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas

100 kronor årligen.

Till arvoden åt assistenter och repetitörer.........

11,500

11,500

Till gottgörelse åt arbetsbiträden på verkstaden

1,500

—

1,500

Stipendier och premier åt elever.....................

—

—

550

Bibliotek, samlingar och laboratorier ...............

—

_

9,000

Verkstaden ................................................

—

—

2,000

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter ...

—

—

12,000

Summa kronor

—

-

171,100

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de

i staten för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner, nämligen

:

att innehavare av ordinarie befattning vid Chalmerska institutet skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid eu möjligen inträdande förändring i institutets organisation

eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt

i sådant hänseende vara pliktig att, med bibehållande av den tjänsteställning

och den avlöning, han innehar, i enlighet med nya eller förändrade

föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;

att med ordinarie befattning vid institutet icke må förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid institutet ej heller må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Eders Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag

registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sidan t verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad angår

professor, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning,

institutets styrelse uppå därom gjord framställning och efter prövning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar eller arvode få uppbäras endast för den

tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller

därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest varit befriad

från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit befattningen, där ej, vad

arvode beträffar, annorlunda varder av Eders Kungl. Maj:t bestämt;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller fullgörande av särskilda uppdrag

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver

sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas höra användas

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Riksdagens skrivelse Nr 8.

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att, därest förhöjning av lön efter viss tids fortsatt innehavande av

befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för första

förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren

under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller,

på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han

åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet eller ledighet för fullgörande

av värnplikt, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum,

efter ytterligare fem år, på samma villkor, under iakttagande vad var och

en av omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej

får tillträdas förrän vid början av kalenderåret näst efter det, varunder

den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

att nuvarande innehavare av andra-lärarbefattningen i matematik och

lärarbefattningen i skeppsbyggeri, av en lärarbefattning med undervisningsskyldighet

i mekanisk teknologi m. m., av lärarbefattningen i verkstadsarbete

samt av maskinist- och gårdskarlsbefattningarna, därest de komma

att övertaga motsvarande befattningar å den nya staten, äga att för åtnjutande

av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, de före den nya statens

trädande i kraft innehaft sina nuvarande anställningar;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att en var vaktmästare ävensom maskinisten och gårdskarlen må

årligen, i den mån sådant kan ske utan kostnad för det allmänna och utan

hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under femton dagar;

att emellertid, där det erfordras för beredande av sådan ledighet, en

var av nyssnämnda befattningshavare skall vara skyldig att, utan särskild

ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen

tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av ifrågavarande slag;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen skall utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga om

rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid

tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Riksdagens skrivelse Nr 8.

sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr

i sammanhang darmed;

dels föreskrivit, att en var, som med eller efter 1915 års ingång

tillträder ordinarie befattning vid Chalmerska institutet, skall vara skyldig

att underkasta sig berörda villkor och bestämmelser;

dels medgivit, att de i staten upptagna åld er stilläggen må utgå av det

under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

dels medgivit, att av de besparingar, som under år 1915 uppkomma

å anslagen till undervisning i svenska och tyska språken samt historia

och geografi, ett belopp av högst 1,000 kronor må av Eders Kungl. Maj:t

användas till resestipendier åt lärare vid institutet;

dels för tillämpning av nyssnämnda stat, vars slutsumma med 34,200

kronor överstiger den nu gällande statens slutsumma, höjt anslaget till

de tekniska läroverken, som genom innevarande års riksdags beslut beträffande

tekniska högskolan ökats med 18,850 kronor, med ytterligare

34,200 kronor, eller från nuvarande belopp av 721,925 kronor till 774,975

kronor;

dels ock å extra stat för år 1915 anvisat:

till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 9,000

kronor för bibliotek, samlingar och laboratorier ett belopp av 6,000 kronor,

samt

till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 12,000

kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett belopp av

6,000 kronor,

tillhopa 12,000 kronor.

204:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för uppehållande

av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm på extra stat för

år 1915 anvisat:

för förhöjning av betjäningens avlöning............................ kronor 446: —

» » » underlärarnas » * 9,905: —

» » » anslaget för den extra ordinarie undervisningen.

......................................... » 260:

» » » anslaget till belysning.............................. » 750: —

» » » anslaget till inventariers anskaffande

och underhåll................................... » 1,000: —

» » > anslaget till undervisningsmateriell ... » 1,750: —

» » » anslaget till diverse utgifter ............... » 2,050: —

eller således tillhopa kronor 16,161: —

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Riksdagens skrivelse Nr 8.

under villkor att Stockholms stad för år 1915, utöver förut anslagna

medel å 7,500 kronor, för berörda ändamål bidrager med 16,161 kronor.

205:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för uppehållande

av undervisningen i tekniska elementarskolan i Norrköping anvisa

för år 1915 följande extra anslag: till undervisning i svenska språket

200 kronor, till betjäningens avlöning 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning

m. m. 2,300 kronor, till assistenter och repetitörer 400 kronor,

till undervisning i främmande språk 400 kronor, till höjd avlöning åt

läraren i frihandsteckning 150 kronor, till bibliotek och samlingar 300

kronor samt till undervisning i verkstadsarbete 1.100 kronor, eller tillhopa

5,250 kronor.

Detta förslag innebär en förhöjning i det för ifrågavarande ändamål

för innevarande år beviljade anslaget med 300 kronor å posten lyshållning,

uppvärmning m. m.

Riksdagen, som icke finner skäl till anmärkning mot den sålunda

föreslagna kostnadsökningen, har följaktligen för uppehållande av undervisningen

i tekniska elementarskolan i Norrköping anvisat på extra stat för

år 1915: till undervisning i svenska språket 200 kronor, till betjäningens

avlöning 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning m. m. 2,300 kronor,

till assistenter och repetitörer 400 kronor, till undervisning i främmande

språk 400 kronor, till höjd avlöning åt läraren i frihandsteckning 150

kronor, till bibliotek och samlingar 300 kronor samt till undervisning i

verkstadsarbete 1,100 kronor, eller tillhopa 5,250 kronor.

206:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för uppehållande

av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Malmö anvisa på

extra stat för år 1915: till betjäningens avlöning 1,000 kronor, till lyshållning,

uppvärmning m. m. 6,000 kronor, till en parallellavdelning i

första årskursen 4,500 kronor, till en parallellavdelning i andra årskursen

5,000 kronor, till en parallellavdelning i tredje årskursen 1,000 kronor

samt till inköp av undervisningsmateriell 1,200 kronor, eller tillhopa 18,700

kronor.

För uppehållande av undervisningen vid denna läroanstalt har av riksdagen

för år 1914 beviljats ett belopp av sammanlagt 14,450 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra beträffande den förslagna

anslagshöjningen, avseende posterna lyshållning, uppvärmning in. m. samt

inköp av undervisningsmateriell, har alltså för uppehållande av verksamheten

vid tekniska elementarskolan i Malmö anvisat på extra stat för år

1915: till betjäningens avlöning 1,000 kronor, till lyshållning, uppvärm
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ning in. in. 6,000 kronor, till en parallellavdelning i första årskursen

4,500 kronor, till eu parallellavdelning i andra årskursen 5,000 kronor,

till en parallellavdelning i tredje årskursen 1,000 kronor samt till inköp

av undervisningsmateriell 1,200 kronor, eller tillhopa 18,700 kronor.

207:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för uppehållande

av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro anvisa

på extra stat för år 1915: till höjda avlöningar åt extra lärarna i svenska

språket, främmande språk, frihandsteckning och modellering 825 kronor,

till höjd ersättning för bestridande av sekreterar- och kamrerargöromålen

100 kronor, till arvode åt extra lärare för undervisning i parallellklasser

13,075 kronor, till biträden i lantmäteri in. in. 200 kronor, till

biträden på verkstaden 1,570 kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor

samt till lyshållning, uppvärmning m. m. 3,300 kronor, eller tillhopa

19,920 kronor.

I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom

riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen för sin del ville

utöver vad Eders Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen föreslagit för uppehållandet

av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Örebro anvisa

å extra stat för 1915 ytterligare 2,250 kronor för upprättandet av en

elektroteknisk fackavdelning, att utbetalas sedan styrelsen för nämnda läroverk

hos Eders Kungl. Maj:t styrkt, att den till läroverket givna donationen

å 10,000 kronor använts till inköp av elektrotekniska instrument.

I motionen framhållas samma synpunkter, som föreligga i en under

förra riksdagen detta år i ämnet väckt motion, och hänvisa motionärerna

till den i sistnämnda motion förebragta utredningen. Till stöd för denna

motion hade av motionären anförts följande:

»Den stora och hastiga utveckling, som under de senaste årtiondena

kännetecknat och även kännetecknar den elektrotekniska industrien, har

åstadkommit, att dess betydelse här i Sverige med dess myckna vattenkraft

blivit allt större och större samt att denna industri dragit till sig

allt fler och fler personer, som verka inom densamma.

Frånsett den högre elektrotekniska undervisning och utbildning, som

lämnas i tekniska högskolans fackskola för elektroteknik ävensom vid

Chalmers tekniska läroanstalt, finnes här i landet icke någon särskild läroanstalt,

där den elementära elektrotekniska undervisning och utbildning

meddelas, som måste anses nödvändig för alla dem, som under sitt arbete

i den elektrotekniska industrien icke intaga chefs- eller konstruktörsplatser,

utan ställas på visserligen mera underordnade, men icke desto mindre

viktiga och ansvarsfulla platser.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.) 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Den undervisning, som lämnas lärjungarna i de tekniska elementarskolorna

uti ämnet fysik, i vilket elektricitetsläran ingår, kan möjligen i

någon mån vara tillräcklig för de teknici, som inom sin blivande industrigren

använda sig av elektrotekniska hjälpmedel, men denna undervisning

kan på långt när icke motsvara de krav, som måste ställas på dem, som

arbeta i den egentliga elektrotekniska industrien.

Med hänsyn till de allmänna tekniska kunskaper, som enligt stadgarna

skola meddelas i de nuvarande tekniska elementarskolorna med dess

bestämda fackavdelningar, blir det heller icke möjligt att kunna meddela

en tillfredsställande undervisning i elektroteknik i de tekniska elementarskolorna

sådana de nu äro organiserade och med de hjälpmedel, som nu

stå dem till buds.

Det är därför ett känt faktum, att en stor del ungdom, som ämnar

ägna sig åt den elektrotekniska industriens mera underordnade platser,

nödgas begiva sig till utländska anstalter för lägre elektroteknisk undervisning

för att vid dessa kunna erhålla de kunskaper och den utbildning,

som erfordras för att de sedermera skola kunna bliva kompetenta till de

befattningar i Sverige, som kunna vänta dem. Tyvärr kan icke någon

exakt uppgift lämnas å de många svenskar, som i brist på lämplig undervisningsanstalt

i hemlandet begiva sig utrikes för att erhålla den för dem

behövliga undervisningen i elektroteknik. Säkert är emellertid, att utgifterna

för dessa studier uppgå till högst avsevärda belopp.

Kommittén för ordnandet av den lägre tekniska undervisningen har

ock i sitt under år 1912 framlagda förslag och betänkande med stor

styrka framhållit den förut påpekade bristen i elektroteknisk undervisning

samt därför föreslagit »upprättandet av en elektroteknisk fackskola, i vilken

undervisningen i elektroteknik borde drivas till den omfattning, som fordras

för utbildning av arbetsledare ^samt rit- och konstruktionsbiträden för den

elektrotekniska industrien.» A ett annat ställe i sitt betänkande säger

kommittén, att i den elektrotekniska fackskolan »bör undervisningen i

elektroteknik drivas så långt, att lärjungarna vinna kompetens att biträda

vid konstruktioner av elektrotekniska maskiner och utöva närmaste ledningen

av arbetet i verkstäder och fabriker för elektrotekniska tillverkningar

eller vid elektriska anläggningars utförande och skötsel.»

Kommittén har ock i sitt betänkande framlagt ett förslag till program

för en teknisk fackskola för elektroteknik, i vilket förslag upptagits

de läroämnen och lärokurser, som skulle läsas och genomgås vid nämnda

fackskola.

Ehuru kommittén redan under 1912 framlagt sitt betänkande, hava

ännu icke alla infordrade utlåtanden inkommit. Av de inkomna utlåtan
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dena framgår att, ehuru varma erkännanden lämnats kommittén för dess

förtjänstfulla arbete, skiljaktiga meningar gjort sig gällande angående förslaget

i sin helhet och en del detaljer.

Det torde därför vara att befara, att innan Kungl. Maj:t kan hinna

att pröva värdet av de gjorda anmärkningarna samt utarbeta förslag i

ämnet ävensom riksdagen hinna fatta beslut, flera år måste åtgå, innan

den lägre elektrotekniska undervisningsfrågan blivit löst.

Sedan statsmakterna fattat sitt beslut, torde det dröja flera år, innan

vederbörande kommuner, vilka enligt kommittéförslaget skola tillhandahålla

nödiga lokaler, hinna att uppföra de nya byggnader, som torde erfordras

särskilt för fackskolornas utvidgade laboratorier.

Det torde därför dröja måhända 7—10 år, innan den elektrotekniska

fackskolan kan komma i verksamhet att emottaga lärjungar.

Det måste därför betraktas såsom något mycket nyttigt och gagneligt,

om tidigare, ja redan i början av nästa år, en elementär undervisning i

elektroteknik lian taga sin början, naturligen under sådana omständigheter,

att anordnandet av denna undervisning icke i något avseende lägger hinder

i vägen för lösningen av den stora frågan om att på ett tillfredsställande

sätt "ordna den lägre tekniska undervisningen.

Det synes vara i hög grad viktigt, att innan frågan om den lägre

tekniska undervisningen löses, icke några åtgärder vidtagas, som kunna

bereda svårigheter för att denna fråga löses pa bästa sätt. Mahända

kunde det ock bliva gagneligt för den stora frågans lösning, särskilt beträffande

den föreslagna elektrotekniska fackskolan, om man därvid kunde

tillgodogöra sig den erfarenhet, som kan vinnas vid en provisorisk skola

för den lägre undervisningen i elektroteknik.

Ett förslag till ordnandet redan från och med början av nästa år

utav en elementär undervisning i elektroteknik har uppgjorts av styrelsen

för Örebro tekniska elementarskola och ingivits till Kungl. Maj:t med

begäran om ett årligt anslag till extra lärare å 4,lo0 kronor och ett

anslag å 10,000 kronor till komplettering av läroverkets fysiska laboratorium

med avseende å elektrotekniska instrument.

I årets nådiga statsverksproposition, 8:de huvudtiteln, sid. 426 yttrar

departementschefen, att ifrågavarande framställning, vars tillkomst skulle

äga samband med det av kommittén för den lägre tekniska undervisningens

ordnande väckta förslaget om upprättande av en elektroteknisk fackskola

i Örebro, hade mötts av gensagor. I Västerås ansåge man sig nämligen

med hänsyn till den synnerligen omfattande elektriska industri, som

där förefinnes, äga vida större förutsättningar för ett rätt tillgodoseende

av undervisningen i elektroteknik. Ett bifall till styrelsens framställning

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Riksdagens skrivelse Nr 8.

i denna del skulle, menade man, tilläventyrs föregripa ett fritt avgörande

av frågan om platsen för den elektrotekniska fackskolan. Departementschefen

yttrar vidare, att då sålunda olika meningar uppkommit beträffande

nämnda fackskolas förläggning, ansåg departementschefen såväl på grund

härav som med hänsyn jämväl till vad han förut i punkt 204 i det föregående

anfört, sig icke kunna tillstyrka bifall till styrelsens om förmälda

yrkanden om nya extra anslag.

Under punkten 204 yttrar departementschefen följande:

»Frågan om en omorganisation av den lägre tekniska undervisningen,

vilken under åtskilliga år stått på dagordningen, synes börja närma sig

sin lösning. Den för avgivande av utlåtande och förslag i ämnet tillsatta

kommittén har under år 1912 avgivit sitt betänkande och de infordrade

utlåtandena däröver hava till en del inkommit. Under den tid, då denna

fråga befunnit sig i ett svävande läge, har man ej utan verkligt nödtvång

velat rubba grunderna för läroanstalternas organisation, genomföra löneförbättringar,

inrätta nya tjänster o. d. Av detta skäl finner jag mig för

närvarande förhindrad att understödja förslaget om ökade anslag till assistenter

och repetitörer samt till undervisning i verkstadsarbete, med vilket

allt avses ökade medel till läraravlöningar. Den synpunkt jag nu angivit,

har ock bestämt min ställning till anslagskraven från övriga tekniska

elementarskolor, vilka läroanstalters behov av extra anslag jag i det följande

kommer att anmäla.»

De gensagor, som kommit från Västerås mot skolstyrelsens förslag,

torde numera äga mindre betydelse än förut, då skolstyrelsen från enskild

intresserad person förskaffat det belopp, som erfordrades för att komplettera

läroverkets fysiska laboratorium med nödiga elektrotekniska instrument.

Den statsutgift, som nu erfordras, gäller blott anslag å extra stat åt två

lärare å tillhopa 4,150 kronor. Då det icke, i det läge frågan om anordnandet

av den lägre tekniska undervisningen nu befinner sig, torde vara

lämpligt att framhålla och väga de skäl, som kunna tala för förläggandet

av en elektroteknisk fackskola till Örebro eller Västerås eller någon annan

plats, exempelvis Stockholm, som också ansetts såsom en synnerligen lämplig

förläggningsplats, torde allenast nu behöva framhållas, att inrättandet av

en elektroteknisk fackavdelning vid Örebro tekniska elementarskola icke

kan på något sätt sägas föregripa frågan om den blivande elektrotekniska

fackskolans förläggning.

De två extralärarbefattningarna, som skulle uppföras å extra stat för

Örebro tekniska elementarläroverk, kunna naturligen vid de tekniska elementarläroverkens

omorganisation lätt indragas, och torde innehavarna av

lärarbefattningarna, om de äro dugliga, med lätthet erhålla anställning

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vid de fackskolor, som torde komma att inrättas med ett större antal

ordinarie lärarbefattningar än som nu finnas.

De elektrotekniska instrument, med vilka Örebro tekniska elementarläroverks

fysiska laboratorium skulle utökas, kunna särskilt därigenom, .att

statsverket icke lämnat anslag, icke utgöra något hinder för att förlägga

en elektroteknisk fackskola till annan plats än Örebro.

Kommittén har (del I sid. 358) beträffande de föreslagna tekniska

fackskolorna för maskinindustri, under förutsättning att skolan får övertaga

äldre skolors samlingar och undervisningsmateriell, såsom fallet skulle

bliva för den föreslagna maskinfackskolan i Örebro, beräknat kompletteringen

av skolans fysisk-elektrotekniska laboratorium till 10,000 kronor.

Härav torde framgå, att en blivande maskinfackskola i Örebro, emot vars

inrättande från Västerås ej riktats någon gensaga, behöver de instrument,

som genom donationen kan anskaffas.

I detta sammanhang kan förtjäna nämnas, att kommittén beträffande

den elektrotekniska fackskolan, som kommittén föreslagit skola förenas

med maskinfackskolan i Örebro, beräknat (se del I sid. 366) såsom kostnad

vid dess upprättande för ett elektrotekniskt laboratorium — utöver deri

tekniska fackskolans för maskinindustri elektrotekniska utrustning — 25,000

kronor.

Ifrågavarande förslags förtjänster synas vara, att det ej i någon väsentlig

mån rubbar den nuvarande organisationen av tekniska elementarskolan

i Örebro.

Såsom förut visats, läggas ej heller några som helst hinder i vägen

för att Konung och riksdag skola kunna vid avgörandet av frågan om

den lägre tekniska undervisningens ordnande fritt finna den ändamålsenligaste

och bästa lösningen.

Nämnda förslag har ytterligare en mycket beaktansvärd förtjänst därutinnan,

att dess genomförande icke från statsmedel kräver några större

utgifter, vilka, såsom av kommittéförslaget framgår, annars torde vara

oskiljaktigt förenade med varje förändring eller förbättring i teknisk undervisning.

Lästiden för de elever, som skola genomgå Örebro tekniska elementarläroverk,

är 3 läsår eller 6 lästerminer, av vilka de 3 första lästerminerna

användas för meddelande av undervisning i de grundläggande ämnen, som

anses behövliga för alla lärjungar, oavsett den fackavdelning åt vilken

lärjungen sedermera ägnar sig. Vid 4:de lästerminen börjar fördelningen

av lärjungarna i en av de tre fackavdelningar, som enligt stadgarna finnas

vid läroverket, den mekaniska fackavdelningen, den kemiska fackavdelningen

och fackavdelningen för byggnadskonst. Den undervisning, som

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Riksdagens skrivelse Nr 8.

är avsedd speciellt för de särskilda fackavdelningarna, meddelas sålunda

under de 4, 5 och 6 lästerminerna.

Det av skolstyrelsen i Örebro framlagda förslaget avser således att

utom nu befintliga tre fackavdelningar inom läroverket inrättas en ny fackavdelning,

nämligen den för elektroteknik.

Det framgår härav tydligt, att läroverkets nuvarande organisation ej

rubbas och att förslaget allenast avser inrättandet av en ny fackavdelning,

jämnställd med de tre förut befintliga, i vilken fackavdelning skulle meddelas

undervisning i vad som erfordras för elementär elektroteknisk utbildning.

Skolstyrelsens förslag har därjämte sökt att i största möjliga mån

följa de grundsatser och krav på undervisningen i de elektrotekniska

ämnena, som förutnämnda kommitté uppställt. Särskilt har skolstyrelsen

sökt tillse, att den praktisk-tekniska utbildning, som skall lämnas de

blivande lärjungarna, skall bliva mångsidig och lärorik, vilket mål på

grund av särskilt gynnsamma omständigheter ock kan genomföras framför

allt därigenom, att Örebro stad ställt sitt stora och väl inrättade

elektricitetsverk till lärjungarnas förfogande, så att de där kunna göra

de mätningar och observationer, som bliva av största betydelse för

den blivande elektroteknikern. Svårligen kunna dessa erhålla bättre praktisk

utbildning för sitt blivande yrke än om de kunna bliva i tillfälle att

å ett i gång varande verk utföra laborationsövningar. Detta arrangemang

innebär ju för övrigt ett ur såväl pedagogisk som ekonomisk synpunkt

synnerligen intressant uppslag.

Det stora och välinrättade fysiska laboratorium, som läroverket redan

nu besitter, och ger styrka och grundlighet åt den fysiska undervisningen,

kommer att i höst utökas med de instrument och maskiner, som skola

anskaffas för de 10,000 kronor, som en av läroverkets gynnare, vilken

vill förbliva okänd, skänkt till läroverket för att den elektrotekniska fackavdelningen

skulle kunna inrättas.

Genom den komplettering, som läroverkets fysiska kabinett erhåller

genom nyssnämnda gåva, samt genom Örebro stads villighet att ställa sitt

elektricitetsverk till förfogande, torde en blivande elektroteknisk fackavdelning

bliva synnerligen val utrustad.

Två framstående praktiskt verksamma fackmän på det elektrotekniska

området hava ock i avgivet utlåtande uttalat sig angående den undervisningsmateriel^

som skulle stå eleverna i en blivande elektroteknisk fackavdelning

till buds, och hava de funnit, att allt är planlagt så att eleverna

skola kunna erhålla en möjligast fullständig och praktisk fackutbildning.

Den av kommittén uppgjorda timplanen för undervisning i de elek
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Riksdagens skrieelse Nr 8.

trotekniska ämnena upptager ett timantal för elektroteknik med konstruktionsövningar

av 648 timmar och i elektriska laborationer av 240 timmar

eller tillhopa 888 timmar.

Skolstyrelsen i Örebro har i sin framställning till Kungl. Maj:t påvisat,

att man utan att på något väsentligare sätt rubba läsordningen vid

läroverket eller inkräkta på de andra läroämnena, som skola genomgås i

den tekniska elementarskolan, skulle kunna för den av skolstyrelsen föreslagna

nya elektrotekniska fackavdelningen bereda i stort sett det timantal,

som kommittén föreslagit.

Skolstyrelsen framhåller nämligen, att i andra klassens läroplan äro för

närvarande såväl under höstterminen, innan den egentliga fackundervisningen

tagit sin början, som under vårterminen anslagna 4 veckotimmar till undervisning

i fysik. Genom att i andra klassen under dessa 4 fysikveckotimmar

påbörja undervisningen i elektricitetslära och därmed fortsätta under hela

läsåret, kunna dessa 4 veckotimmar beräknas ingå i den elektrotekniska

fackundervisningen. Då lärjungarna i de övriga fackavdelningarna även

skola undervisas i elektricitetslära samt ett helt läsår behöves för inhämtande

av denna synnerligen viktiga del av fysiken, rubbas ej undervisningen

för lärjungarna i de övriga fackavdelningarna, varför undervisningen

i elektricitetslära kan ske gemensamt i andra klassen även under vårterminen.

Enligt skolstyrelsens beslut meddelas nu under andra läsårets

vårtermin under 3 veckotimmar särskild undervisning för lärjungarna i de

nuvarande 3 fackavdelningarna. Dessa 3 veckotimmar kunna därför också

användas för undervisning i de elektrotekniska läroämnena. Under tredje

läsåret (3:dje klassens höst- och vårtermin) meddelas under 13 veckotimmar

särskild undervisning för eleverna i de olika fackavdelningarna,

varför dessa 13 veckotimmar även äro att hänföra till den tid, som kan

speciellt användas för den elektrotekniska fackutbildningen. Med hänsyn

till den långa tid, som erfordras för elektrotekniska laborationer, torde

de nyss angivna undervisningstimmarna icke vara tillräckliga för att därunder

meddela den undervisning i elektroteknik, som är erforderlig för

den utbildning, soin avses. Emellertid äro under lärjungarnas fjärde

termin (vårterminen i 2: dra klassen) 4 veckotimmar anslagna till verkstadsarbete

för samtliga lärjungar i de olika fackavdelningarna. Då detta

verkstadsarbete icke kan anses oundgängligt nödvändigt för dem, som

skola ägna sig åt elektroteknik, kunna dessa 4 veckotimmar under 2:dra

klassens vårtermin utan olägenhet anslås till undervisning i de elektrotekniska

läroämnena.

Av det anförda framgår, att nedanstående timantal kunna disponeras

för den elektrotekniska undervisningen utan att undervisningen i övriga

ämnen rubbas, nämligen:

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Riksdagens skrivelse Nr 8.

4 veckotimmar

3

13

4

2:ara klassen a 38 veckor ....................

2:dra klassens vårtermin å 21 veckor

3:dje klassen å 38 veckor........................

3:dje klassens vårtermin å 21 veckor

152 tim.

63 »

494 »

84 »

Summa 793 tim.

Visserligen har kommittén beräknat 888 timmar till undervisningen

i de elektrotekniska läroämnena eller 95 timmar mera än skolstyrelsen

anvisat vara tillgängliga, men därvid är att märka, att enligt kommitténs

förslag undervisningstimmarna å lärorummet skulle ökas från nuvarande

36 veckotimmar till 44 veckotimmar eller att lärjungarna skulle över sju

timmar dagligen åtnjuta undervisning å lärorummet. Med en så lång

daglig undervisningstid måste naturligen möjligheten för lärjungarnas

hemarbeten i viss mån inskränkas, varför skolstyrelsen, som icke förutsätter

någon ökning i de nuvarande 36 veckotimmarnas undervisning å

lärorummet, anser, att lärjungarna i den föreslagna elektrotekniska fackavdelningen

skola kunna bedriva en del studier och utföra en del ritarbeten

i hemmen, vilket senare knappast lär kunna påfordras av lärjungarna

i den av kommittén föreslagna elektrotekniska fackskolan. Skolstyrelsen

är därför fullt förvissad om, att de av kommittén föreslagna

kurserna och övningarna i de elektrotekniska ämnena skola särskilt genom

elevernas större tillfälle till hemarbete kunna till fullo genomgås.

Beträffande de nya lärarkrafter, som behövas för den elektrotekniska

fackavdelningen, framgår det av det föregående, att någon ny lärarkraft ej

behövesför undervisningen under de fyra fysikveckotimmarna i andra klassen.

För undervisningens upprätthållande under de 7 veckotimmar (3 + 4)

som under 2: dra klassens vårtermin äro avsedda för elektroteknisk undervisning,

erfordras en ny lärarkraft, vilken styrelsen föreslagit skulle erhålla

ett arvode av 650 kronor.

För den undervisning, som under 13 veckotimmar i 3:dje klassen är

avsedd att .meddelas i elektroteknik, erfordras ytterligare en ny lärarkraft,

vilken i motsats till den nyssnämnde skulle hava tjänstgöring under hela

läsåret. Då emellertid 13 veckotimmars tjänstgöring är väl litet för en

lärare, har skolstyrelsen tänkt sig att genom denne lärares anställande

skulle i viss mån kunna lättas den undervisningsbörda, som nu vilar på

lektorn i matematik och fysik samt den extra lärare i samma ämnen, som

upprätthåller undervisningen i nämnda ämnen å läroverkets parallellavdelningar.

Dessa sistnämnda två lärare hava en undervisning av 24 veckotimmar,

vartill kommer skyldigheten att genomgå och rätta de skriftliga uppsåt
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Riksdagens skrivelse Nr 8.

serna i matematik och fysik från lärjungarna i läroverkets stora avdelningar.

Då lektorerna vid de allmänna läroverken författningsenligt icke

hava större tjänstgöringsskyldighet än högst 22 veckotimmar, samt enligt

nådigt brev den 16 september 1891 lektorer vid tekniska elementarläroverk

icke hava större undervisningsskyldighet än 24 veckotimmar, kan

sistnämnda lärares arbetsbörda icke ökas, ehuru de frivilligt lämnat handledning

vid de fysiska laboratorieövningar, vari en del lärjungar frivilligt

deltagit.

Genom Örebro stads stora offervillighet har läroverkets fysiska laboratorium

blivit i höst utökat med en stor praktiskt inredd sal, som tillåter

laboratorieövningar för 6 till 8 laborantgrupper, var och en bestående av

2 lärjungar.

Då skolstyrelsen funnit, att de förut införda frivilliga fysiska laboratorieövningarna

i mindre skala medfört synnerligen goda resultat i undervisningen,

enär denna därigenom fått en mera praktisk läggning, har skolstyrelsen

varit betänkt på att stadga, att två veckotimmar, d. v. s. för skolans

2 parallellavdelningar fyra veckotimmar skulle användas för fysiska

laboratorieövningar för lärjungarna i skolans tre klasser. Med hänsyn till

det stora antal lärjungar i klasserna, kunna icke alla lärjungarna i en

klass samtidigt utföra laboratorieövningar, utan måste klassen fördelas i

två avdelningar, vadan de två lärarna i fysik skulle av laboratorieövningar

bliva upptagna var och en 4 veckotimmar eller bägge tillhopa 8 veckotimmar.

Med de nuvarande lärarkrafterna torde därför dessa gagnande obligatoriska

laboratorieövningar i fysik icke kunna genomföras, men skulle

en elektroteknisk fackavdelning inrättas, torde den extra lärare, som skulle

sköta undervisningen i elektroteknik uti tredje klassen under 18 veckotimmar

kunna övertaga en del av undervisningen i matematik eller fysik,

så att de nu anställda två lärarna i dessa ämnen avbördades var och en

fyra veckotimmar eller tillhopa åtta veckotimmar, vilket med ifrågavarande

föreslagna extra lärares 13 veckotimmar skulle utgöra 21 veckotimmar

eller ungefär den normala undervisningsskyldighet, som är pålagd lektorer

vid de allmänna läroverken.

För att denna krävande extralärarebefattning skall kunna locka kunniga

och dugliga sökande torde arvodet icke kunna sättas lägre än 3,500

kronor eller det belopp, som utgår till den vid läroverket nu anställde

extra läraren i matematik och fysik.

Genom ett årligt statsanslag å allenast 4,150 kronor kan således redan

nu upprättas den för den elektrotekniska industrien så viktiga och betydelsefulla

anstalten för den lägre elektrotekniska undervisningen.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 käft. (Nr 8.)

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Då den elektrotelmiska fackavdelningen icke kan taga sin början förr

än vårterminen 1915 samt undervisningen i samma fackavdelnings andra

och tredje termin därför ej kan börja förr än hösttermin 1915, erfordras

för år 1915 allenast arvode för extra läraren i elektroteknik för sistnämnda

hösttermin, vilket arvode enligt fastställd beräkningsgrund med ett arvode

å 3,500 kronor för läsår utgör 1,594 kronor 44 öre eller i runt tal 1,600

kronor. Däremot behöves för år 1915 arvode för den extralärare, som skall

tjänstgöra under vårterminerna, med förut angivet belopp, 650 kronor.»

Motionen var åtföljd av ett utav ordföranden i styrelsen för tekniska

elementarskolan i Örebro utfärdat intyg om den till läroverket givna donationen

av 10,000 kronor.

Till den nu föreliggande motionen är fogat ett av professorn Sv.

Arrhenius m. fl. avgivet uttalande, däri, bland annat, framhålles, att det

av styrelsen för Örebro tekniska elementarskola väckta förslaget, att vid

nämnda skola upprätta en elektroteknisk fackavdelning syntes synnerligen

lämpligt, då genom denna fackavdelning behovet av elementärt bildade

elektrotekniker väsentligen skulle kunna fyllas. Ett liknande uttalande

har i en till riksdagens statsutskott överlämnad skrivelse även gjorts av

ett 60-tal industriidkare i landet.

Härjämte har till nämnda utskott inkommit en skrivelse från ordföranden

i Västerås stadsfullmäktiges kommitté för den tekniska undervisningens

ordnande, direktören för allmänna svenska elektriska aktiebolaget

i Västerås J. S. Edström. Skrivelsen är av följande innehåll:

»Örebro tekniska elementarskolas styrelse inkom på sin tid till Kungl.

Maj:t med begäran om årligt anslag till upprättande av en elektroteknisk

fackavdelning vid skolan i fråga. Anslaget skulle utgå en gång för alla

med 10,000 kronor till kompletering av läroverkets fysiska laboratorium

samt årligen med 4,150 kronor till erforderliga lärares avlöning.

Till denna framställning har departementschefen ställt sig avvisande

av den grund, att en dylik fackskolas upprättande skulle föregripa riksdagens

beslut med anledning av kommitténs för den lägre tekniska undervisningens

ordnande utredning. Särskilt berättigande synes dessa farhågor

hava vunnit därigenom, att från en hel del håll framhållits Västerås som

en lämpligare plats än Örebro för den av kungl. komméttén föreslagna

elektrotekniska fackskolans förläggning. Förslag i denna riktning hava

framställts bl. a. såväl av Svenska Teknologföreningens som av Sveriges

samarbetande tekniska föreningars kommittéer för behandling av det kungl.

kommittéförslaget. Att åsikten om Västerås lämplighet framför Örebro är

allmänt utbredd inom elektrotekniska intresserade kretsar i landet framgår

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Riksdagens skrivelse Kr 8.

med all tydlighet av det av representiva elektroteknici undertecknade uttalande

som bifogats de båda förslagsskrivelserna.

Sedan det blivit för Örebrointressenterna bekant, att regeringen ej

skulle ställa sig gynnsamt till deras anhållan, hava de i den Tengdahlska

motionen återkommit med förnyade, men något sänkta anslagskrav. Det

tidigare förslaget om 10,000 kronors anslag till undervisningsmateriell har

nu bortfallit, enär man med hjälp av en enskild donation ansett sig kunna

tillsvidare täcka detta behov. 1 övrigt är förslaget praktiskt taget oförändrat.

Bortsett från anslagssummorna finnes ingen principiell skillnad i de

båda förslagens innebörd. Det är svårt att förstå huru Örebrointressenterna

på allvar kunna söka advocera bort det faktum, att deras förslag innebår

•ett försök att gå den stora organisationsplanen för den lägre tekniska

undervisningen i förväg på ett sätt, som skulle i synnerlig grad försvåra

en senare ändring av den elektrotekniska fackskolans förläggningsort. Ty

det kan knappast antagas, att Örebroskolans gynnare skulle nedlägga ett

energiskt arbete och betydande penningmedel endast för att under några

år få inom sin stad hysa en elektroteknisk fackskola, som sedan skulle

förflyttas till annan ort. Tvärtom får man med säkerhet antaga, att den

nya institution vid Örebroskolan, en gång befästad genom av riksdagen

beviljat anslag, kommer att så kraftigt som möjligt utnyttjas till hämmande

av alla strävanden i denna riktning.

Denna sak har ännu en sida. Örebrointressenterna hava ansett sig

med ett fast anslag av endast 10,000 kronor kunna täcka erforderliga utgifter

för clektrotekniskt laboratorium och undervisningsmateriell. Den

kungl. kommittén åter — i vilken dock Örebrointresset är starkt representerat

— har ansett sig böra räkna med 25,000 kronor för samma ändamål

(se kommittéutlåtandet, del 1 sid. 365—366). Vidare utgör av Kungl.

kommittén föreslaget årligt anslag c:a 27,000 kronor mot c:a 4,000 enligt

motionen. Härav torde utan vidare vara tydligt, att den utrustning Örebro

nu avser bjuda den nya skolan, näppeligen fyller det av kungl. kommittén

tänkta måttet, för så vitt ej densamma senare kompletteras — alltså nya

anslag. Det kan knappast ur någon synpunkt vara lämpligt acceptera eu

dylik halvmesyr.

Nu skulle kunna anmärkas, att vårt land i framtiden möjligen kan

hava behov av tvenne fackskolor i nämnda industrigren. Men att förlägga

dessa i två så närbelägna städer som Västerås och Örebro vore helt visst

synnerligen olämpligt. Den andra skolan, därest eu sådan kommer till

stånd, bör förläggas i Syd-Sverige. Emellertid torde man för rätt lång tid

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vara fullt betjänt med en enda skola och ingen anledning föreligger basera

Örebroskolan på ett dylikt avlägset framtidsbehov.

Den Tengdahlska motionen motiveras inledningsvis av det år från år

växande behovet av elektroteknisk elementarundervisning, som är en följd

av vår elektriska industris utveckling och elektricitetens alltmer betydande

roll som kraftförmedlare inom alla grenar av industriell verksamhet.

Förefintligheten av detta behov är obestridligt och har också redan för

åtskilliga år sedan uppmärksammats på den ort, där man helt säkert haft

största känningen av detsamma, i den elektriska industristaden Västerås.

Det utredningsarbete, som redan 1910 av stadsfullmäktige igångsattes,

resulterade i ett i nov. 1913 framlagt förslag om reformering av undervisningen

vid Tekniska skolan i Västerås i huvudsaklig överenstämmelse

med kungl. kommitténs för den lägre tekniska undervisningen förslag i

samband med en betydande nybyggnad för samma skola. Denna nybyggnad

går löst på ett belopp av c:a 430,000 kronor, vilka medel stå till förfogande

i särskild fond, och är avsedd att inrymma såväl lärlings- som yrkesoch

fackskola för elektroteknik sålunda förenande i sig ett fullständigt

elektrotekniskt yrkesinstitut, ordnat efter modernaste principer. Närmare

detaljer rörande den föreslagna skolan äro att finna i bifogade »stadsfullmäktiges

i Västerås handlingar XX».

Med hänsyn till den inom ett flertal intresserade kretsar under senasteåret

bestämt framförda åsikten om Västerås som lämpligaste förläggningsort

för den elektrotekniska fackskolan samt det kraftiga initiativ denna

stad nu själv tagit i frågan, måste det anses olämpligt understödja Örebro

tekniska elementarskola i den riktning hr Tengdahls motion avser, innan

frågan om fackskolans förläggningsort blivit grundligt prövad, och vågar

jag hoppas — häri helt säkert enig med majoriteten av i denna fråga intresserade

— att motionen ej måtte leda till avsedd åtgärd».

I berörda skrivelse åberopas av Edström de uttalanden, som gjorts

såväl av Svenska Teknologföreningens som av Sveriges samarbetande tekniska

föreningars kommittéer för behandling av det utav kommittén för

den lägre tekniska undervisningens ordnande avgivna förslaget. Svenska

Teknologföreningens kommitté har såsom sin uppfattning uttalat, att fackskolan

för elektroteknik borde förläggas till Västerås, där den bättre än

i Örebro komme att stå i kontakt med den elektrotekniska industrien.

Sveriges samarbetande tekniska föreningars delegerade hava likaledes föreslagit,

att fackskolan för elektroteknik förlädes till Västerås. Dess förläggande

till Örebro syntes delegerade ej rätt väl stämma med den fastslagna

grundprincipen, att varje skola om möjligt borde förläggas till centrum

för den industri, skolan vore avsedd att tjäna. Landets förnämsta

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Riksdagens skrivelse Nr 8.

centrum för elektroteknisk industri vore Västerås, medan i Örebro någon

elektrisk industri av betydenhet ej funnes. Genom påräknat tillmötesgående

från i Västerås förlagda verkstäders sida skulle enligt delegerades

förmenande skolans egna laboratorier och samlingar på lyckligt sätt kunna

kompletteras av verkstädernas laboratorier och provrum, varigenom alltså

skolans elever skulle få utmärkta tillfällen till praktiska studier inom den

elektrotekniska industrien. Ävenså skulle en i Västerås förlagd skola

kunna påräkna inom industrien sysselsatta speciallärare, varjämte även

övriga lärare lätt kunde därstädes uppehålla kontakten med den moderna

industrien och följa dess utveckling.

Såväl av Edström i* hans. berörda skrivelse som av sistnämnda föreningars

kommittéer åberopas ett av ett flertal för den elektriska industrien

representativa personer undertecknat uttalande, vilket är av följande lydelse:

3Angående förläggningen av fackskolan för elektroteknik.

Undertecknade, som hysa livligt intresse för den elektrotekniska elementar-

och yrkesundervisningen i vårt land, hava tagit del av den utredning

k. kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande

förebragt rörande förläggande av en elektrisk fackskola till Örebro. Vi

Kava även erfarit, att man inom Västerås stadsfullmäktige hyser planer på

den nämnda fackskolans förläggande till denna stad, och få vi med anledning

härav som vår åsikt anföra, att det senare förslaget synes böra föredragas

framför den k. kommitténs och detta på följande grunder.

Västerås är landets förnämsta centrum för den elektriska industrien

och ligger därjämte nära de elektriska industricentra Ludvika och Stockholm.

Den föreslagna skolan skulle därstädes fullständigare än på något

annat håll fylla sin uppgift till nämnda industris gagn. Skolans laboratorier

och samlingar skulle på ett synnerligen lyckligt sätt kunna kompletteras

av de stora verkstädernas laboratorier och provrum, anlagda efter

en långt större måttstock än skolans egna någonsin kunna tänkas bliva.

Vårt lands elektriska anläggningar kräva en maskinist- och teknikerpersonal,

som vid sin utbildning helt säkert är bäst betjänt av en skola i Västerås,

där utmärkta möjligheter finnas för rent praktiska studier inom den

elektriska industrien. Åvenså skulle skolan i Västerås kunna påräkna lärarkrafter,

vilka stå i ständig beröring med industrien,- varigenom de bästa

garantier skulle vinnas för undervisningens moderna halt och ändamålsenlighet.

Örebro ligger däremot fullständigt isolerat från den industri,

som skolan avser att tjäna, vadan man har anledning befara, att lärarna

därstädes ej kunna upprätthålla den kontakt med praktiken, som är nöd
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Riksdagens skrivelse Nr 8.

vändig för att undervisningen skall kunna följa med den industriella utvecklingen.

Då härtill kommer, att i Västerås redan finnes en lägre teknisk skola,

som lämpligen nu kan utvidgas med en yrkesskola för elektroteknik och

vilken skola skulle kunna ordnas jämte den elektriska fackskolan till ett

helt, synes oss det allmänna intresset av skolans förläggande dit utan större

praktiska eller ekonomiska svårigheter låta förena sig med de lokala intressena

vid den lägre tekniska undervisningens ordnande å denna ort.

Ludvika den 13 mars 1913.

Herman Duse.

Verkst. dir. i Nya Förenade Elektr. A.-B.

Mölndal den 14 mars 1913.

G. Skog.

Verkst. direktör för Yngeredsfors

Kraft A.-B.

Stockholm den 18 mars 1913.

F. M. W. Hansen.

Överste, direktör för Kungl. Vattenfallsstyrelsen.

Ivan Öfverholm.

Byrådirektör i Kungl. Järvägsstyrelsen.

E. C. Ericson.

Statens inspektör över el. anläggningar.

Stockholm den 5 april 1913.

Axel Hultman.

Verkst. direktör i Luth & Koséns

Elektr. A.-B.

Stockholm den 28 mars 1913.

John Fredholm.

Verkst. dir. i A.-B. Skandinaviska

Elektricitetsverk.

Stockholm den 28 mars 1913.

V. Borgquist.

Föreståndare för Kungl. Vattenfallsstyrelsens

Elektrotekniska byrå.

Erl. Nordlund.

Verkst. Direktör i Sveriges Industriförbund.

Charles Hässler.

Ingeniör.

Ked. Tekn. Tidskr. Elektroteknik.

Axel P. Enström.

Delägare i Elektriska prövningsanstalten,

Stockholm.

Carl A. Rossander.

Delägare i Elektriska prövningsanstalten,

Stockholm.

Hugo Marchander.

Verkst.ylirektör i Elektr. A.-B. Siemens-Schuckert.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Undertecknad instämmer i ovanstående så till vida, att jag anser

Västerås av ovannämnda skäl vara att föredraga framför Örebro, varemot

jag anser det kunna ifrågasättas att förlägga den elektrotekniska fackskolan

i Stockholm.

Stockholm den 19 mars 1913.

Rob. Dahlander.»

Vidare har till statsutskottet överlämnats ett uttalande av arbetare vid

Allmänna svenska elektriska aktiebolagets verkstäder i Västerås, samlade

den 25 juni 1914 i ändamål att avgiva en opinionsyttring angående förläggningen

av en fackskola för den elektriska industrien i landet. Detta

uttalande är av följande lydelse:

»Om en sådan fackskola skall upprättas för att utbilda unga män

till förmän och arbetsledare, samt till de ansvarsfullaste platserna även

som arbetare inom den elektriska tillverkningsindustrien, så förefaller det

som om statsmakterna icke borde vara i tvivelsmål om, var en sådan

fackskola skulle förläggas. Inom Västerås sysselsättas för närvarande omkring

2,000 personer inom den elektriska tillverkningsindustrien, och staden

har inom sig landets största och i kraftigaste utveckling stadda företag

inom landet i denna bransch. För skolans egen skull bör det vara en

stor fördel att få ett rikt urval av ynglingar, som från tidigare år sysselsatts

inom denna industri. Men det bör också kunna hävdas ett bestämt

anspråk från denna arbetarebefolknings sida att få en sådan skola hit förlagd

och därmed förmånen av en möjlighet till förkovran för det växande

släktet.»

Beträffande det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget till tekniska

elementarskolan i Örebro, är detta upptaget till samma belopp som under

de senare åren utgått till skolan, och har riksdagen intet att erinra

däremot.

Vidkommande den i ämnet väckta motionen får riksdagen anföra

följande.

Allbekant är, hurusom den elektrotekniska industrien i Sverige under

de senaste årtiondena nått en lika storartad som hastig utveckling. En

synnerligen viktig roll spelar också elektrotekniken numera inom alla industrier

och givetvis måste den vara av alldeles särskild betydelse för vårt

land på grund av de stora möjligheter landet erbjuder, närmast i den rika

tillgången på vattenfall.

Den undervisning och utbildning i elektroteknik, som inom landet

meddelas, är hittills förlagd till de högre tekniska läroanstalterna, tekniska

högskolans fackskola för elektroteknik och Chalmers tekniska läroanstalt.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Någon självståndig plats på de tekniska elementarskolornas eller andra

med dem jämförliga tekniska läroanstalters undervisningsprogram har läroämnet

elektroteknik ännu icke erhållit. Den undervisning i elektroteknik,

som för närvarande meddelas vid de tekniska elementarskolorna, är inrymd

under de timmar, som äro anslagna åt läroämnet fysik. Givetvis måste

en anordning som denna betecknas såsom synnerligen otillfredsställande,

och olägenheterna härav hava också visat sig mer och mer kännbara. Klagomål

häröver hava även försports från industriens målsmän.

Kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande, som i

sitt den 11 juni 1912 avgivna betänkande föreslagit en förändring av de

nuvarande tekniska elementarskolorna till fackskolor, har också med styrka

framhållit bristen på undervisning i elektroteknik och för avhjälpande

härav föreslagit upprättande av en fackskola för denna ämnesgren, vilken

skola enligt kommitténs förslag borde förenas med en fackskola för maskinindustri

i Örebro.

Över kommitténs förslag hava från myndigheter och korporationer

utlåtanden infordrats, vilka ännu icke fullständigt inkommit. Av de hittills

inkomna utlåtandena framgår emellertid, såsom motionärerna framhållit,

att skiljaktiga meningar gjort sig gällande angående förslaget i dess

helhet och en del detaljer. Vissa av dessa olika åsikter gälla just förläggningen

av den föreslagna elektrotekniska fackskolan. Så hava, såsom

riksdagen ovan haft anledning meddela, Svenska teknologföreningen och

Sveriges samarbetande tekniska föreningar förordat Västerås såsom en

lämpligare plats för förläggande av nämnda skola, detta särskilt med hänsyn

till att Västerås vore landets förnämsta centrum för elektroteknisk

tillverkningsindustri.

Då sålunda i utlåtandena över kommittéförslaget skiljaktiga meningar

framförts i fråga om. förläggningen av fackskolorna o. d. och då dessutom

olika åsikter gjorts gällande även beträffande själva principerna för förslaget,

torde, såsom ock motionärerna påpekat, en avsevärd tid kunna

komma att förflyta, innan den lägre tekniska undervisningsfrågan blivit

på ett tillfredsställande sätt löst och innan en elektroteknisk fackskola

kan komma i verksamhet.

Det synes under sådana förhållanden vara synnerligen önskvärt, om

ej alla åtgärder för avhjälpande av nu rådande brister på förevarande

område finge anstå, tills frågan om den lägre tekniska undervisningens

ordnande i sin helhet bleve löst, utan om en eller annan av de mest

trängande olägenheterna kunde genom provisoriska åtgärder bliva avhjälpt.

Å andra sidan bör man emellertid, enligt riksdagens förmenande, med

största noggrannhet undvika att åtgärder vidtagas eller beslut fattas,

s. 145 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8. 145

soin kunna innebära ett föregripande av lösningen av organisationsfrågan

i dess helhet.

Mot den nu föreliggande motionen hava, såsom av förestående redogörelse

framgår, invändningar i sist berörda avseende framkommit från

förespråkarne för den föreslagna elektrotekniska fackskolans förläggande

till Västerås. Dessa invändningar synas emellertid riksdagen vila på en

missuppfattning om den verkliga innebörden av motionen. Motionärernas *

förslag avser — såvitt riksdagen kunnat finna — icke någon som

helst åtgärd, som kan anses lägga hinder i vägen för ett framtida

lösande av frågan om platsen för förläggandet av en självständig

elektroteknisk fackskola. Förslaget innebär allenast, att tekniska elementarskolan

i Örebro till sina nuvarande avdelningar — den mekaniskttekniska,

den kemiskt-tekniska och den byggnadstekniska — får en fjärde,

en elektroteknisk avdelning. Förslaget ansluter sig dessutom direkt till

skolans nuvarande organisation, och lärjungarna vid den elektrotekniska

avdelningen skulle få en undervisning, som under de tre första terminerna

vore gemensam med skolans övriga lärjungars, medan vid fjärde lästerminens

början den elektrotekniska utbildningen för dem, som ville ägna

sig däråt, skulle vidtaga på samma sätt, som andra'' grupper valde den

mekaniskt-tekniska, den kemiskt-tekniska eller den byggnadstekniska vägen.

Vidare avser förslaget icke att för framtiden fastslå en anordning av

angivet slag, utan är densamma endast att betrakta såsom ett försök, av

vilket man, såsom motionärerna antyda, skulle kunna vinna en erfarenhet,

som kunde tillgodogöras vid anordnande av den ifrågasatta elektrotekniska

fackskolan.

Därest förslaget innebure åtgärder, som kunde anses föregripa

den kommande organisationen på här ifrågavarande område, särskilt

frågan om förläggandet av sistnämnda fackskola, skulle riksdagen

ej ansett sig kunna bifalla detsamma, detta icke minst med hänsyn till att

riksdagen ej kunnat undgå att taga intryck av de vägande skäl, som anförts

för att en sådan skolas lämpligaste förläggningsort skulle vara Västerås.

Då emellertid förslaget i detta avseende ej synes kunna framkalla

några grundade farhågor, har riksdagen ansett sig kunna lämna de härutinnan

gjorda invändningarna å sido.

Bortser man sålunda från de synpunkter riksdagen nu berört, innebär

motionen ett beaktansvärt uppslag. För en ringa kostnad — ytterligare

nedbringad genom offervillighet från Örebro stad och en enskild donator

— beredes här tillfälle att, under avbidan på den lägre tekniska undervisningens

definitiva ordnande, vidtaga åtgärder för att tillgodose ett viktigt

och berättigat önskemål från industriens målsmän i vårt land. Då

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 Käft. (Nr 8.) 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Riksdagens skrivelse Nr 8.

därtill kommer, att den uppgjorda planen för undervisningens ordnande

synes vara väl genomtänkt och riksdagen ej i övrigt funnit något att erinra

mot själva grunderna för förslaget, anser sig riksdagen böra i allt

väsentligt bifalla motionen.

Härvid vill riksdagen emellertid med styrka betona, att genom detta

förord på intet sätt någon ståndpunkt intages i fråga om riktlinjerna för

* den blivande organisationen av den lägre tekniska undervisningen, och

att frågan om förläggningen av framtida undervisningsanstalter för densamma

i allo står öppen för att först vid det slutliga ordnandet av denna

angelägenhet prövas och avgöras.

Beträffande det av motionärerna föreslagna villkoret om medlens utbetalande

först, sedan styrelsen för skolan inför Eders Kungl. Maj:t styrkt,

att den till skolan gjorda donationen å 10,000 kronor använts till inköp av

elektrotekniska instrument, har riksdagen funnit detsamma välbetänkt och

förutsätter alltså, att, därest anslaget beviljas, bestämmelse i sådant avseende

varder av Eders Kungl. Maj:t meddelad.

För framhållande av anordningens provisoriska karaktär synes en

ändring i vad motionärerna föreslagit böra vidtagas därhän, att anslaget

angives utgå till en provisorisk utvidgning av skolan med en elektroteknisk

avdelning.

På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen ej har något att

erinra mot de beräknade kostnaderna för ifrågavarande avdelning, har

riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning

samt ovanberörda motion, för uppehållande av verksamheten vid tekniska

elementarskolan i Örebro anvisat på extra stat för år 1915:

dels till höjda avlöningar åt extra lärarna i svenska

språket, främmande språk, frihandsteckning och

modellering.......................................................................... kronor

dels till höjd ersättning för bestridande av sekreterar
och

kamrerargöromålen .............................................. »

dels till arvode åt extra lärare för undervisning i parallellklasser

................................................................................ »

dels till biträden i lantmäteri m. m.................................... »

dels till biträden på verkstaden ............................................ »

dels till betjäningens avlöning .............................................. »

dels till lyshållning, uppvärmning m. m......................... »

dels ock till en provisorisk utvidgning av skolan med

en elektroteknisk avdelning ............................................ »

825: —

100: —

13,075: —

200: —

1,570: —

850: —

3,300: —

2,250: —

tillhopa kronor 22,170: —

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Riksdagens skrivelse Nr 8.

208:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för uppehållande

av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Borås anvisat på

extra stat för år 1915: till undervisning i verkstadsarbete 700 kronor, till

undervisning i svenska och främmande språk 500 kronor, till undervisning

i frihandsteckning 200 kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor

samt till lyshållning, uppvärmning in. m. 2,000 kronor, eller tillhopa

4,250 kronor.

209:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att anvisa på extra

stat för år 1915 dels för uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan

i Härnösand: till undervisning i svenska språket 200 kronor,

till undervisning i främmande språk 400 kronor, till lyshållning, uppvärmning

m. m. 3,400 kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor samt

till förhöjning av arvodet till gymnastiklärare 200 kronor, dels ock för

täckande av brist i skolans räkenskaper vid 1912 års utgång 374 kronor,

tillhopa 5,424 kronor.

För uppehållande av verksamheten vid tekniska elementarskolan i

Härnösand har riksdagen för år 1914 beviljat ett belopp av sammanlagt

4,550 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen på extra

stat för år 1915 anvisat dels för uppehållande av verksamheten vid tekniska

elementarskolan i Härnösand: till undervisning i svenska språket 200

kronor, till undervisning i främmande språk 400 kronor, till lyshållning,

uppvärmning m. m. 3,400 kronor, till betjäningens avlöning 850 kronor

samt till förhöjning av arvodet till. gymnastiklärare 200 kronor, dels ock

för täckande av brist i skolans räkenskaper vid 1912 års utgång 374

kronor, tillhopa 5,424 kronor.

210:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

bär riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande

av tillfällig löneförbättring under år 1915, enligt de av föredragande

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14

januari 1913 angivna grunderna, åt rektor, ordinarie lärare, tjänstemän

och vaktmästare vid tekniska skolan i Eskilstuna anvisat på extra stat för

år 1915 ett anslag av 1,337 kronor, under villkor att Eskilstuna stad för

nämnda ändamål bidrager med 1,336 kronor.

211:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för bere
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dande av provisorisk lönereglering med 20 procent å i stat uppförda avlöningsförmåner

åt befattningshavare vid Tekniska skolan i Stockholm, med

undantag för skolans föreståndare i hans egenskap av sådan samt såsom

föreståndare för högre konstindustriella skolan och överlärare inom

denna avdelning, beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av

4,600 kronor, med beräknande att till denna lönereglering bidrag lämnas

av Sjöstedtska fonden med ett belopp av 480 kronor samt under villkor,

att Stockholms stad för ändamålet särskilt tillskjuter ett belopp av 4,600

kronor.

212:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1907

1914 ägt rum, till understöd för uppehållande av slöjdföreningens i

Göteborg skola beviljat på extra stat för år 1915 ett belopp av 30,000

kronor att, under villkor att Göteborgs stad för skolan tillskjuter minst

lika mycket för ar 1915 ävensom på de övriga villkor, som Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva, ställas till styrelsens för skolan förfogande

för därmed avsett ändamål.

213:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till understöd

åt lägre tekniska yrkesskolor, på det i statsrådsprotokollet över ecklesiaärenden

den 13 januari 1906 angivna villkoret rörande bidrag från vederbörande

kommun, samt till bestridande av kostnaden för inspektion av

dessa skolor bevilja för år 1915 ett extra anslag av 140,000 kronor.

Till understöd åt ifrågavarande läroanstalter har för vart och ett av

aren 1913 och 1914 utgått ett belopp av 115,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att invända emot den ifrågasatta anslagshöjningen,

har följaktligen till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor,

på det i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 13 januari 1906

angivna villkoret rörande bidrag från vederbörande kommun, samt till bestridande

av kostnaden för inspektion av dessa skolor beviljat på extra

stat för år 1915 ett anslag av 140,000 kronor.

214:o)_ På grund av framställning av Eders Kungl. Maj:t har riksdagen,

i likhet med vad som skett för innevarande år, till resestipendier

åt föreståndare och facklärare vid lägre tekniska läroanstalter, under de

villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 3,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

14$

J. Åtgärder för fysisk utbildning.

215:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, dels medgivit,

att tillfällig avlöningsförbättring för år 1915 må kunna tillkomma

följande befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet med nedannämnda

belopp:

överlärare 1,000 kronor, därav 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar,

lärare 1,000 kronor, därav 500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar,

lärarinna 500 kronor, därav 250 kronor lön och 250 kronor tjänst - göringspenningar, samt

vaktmästare och portvakt vardera 200 kronor;

dels för bestridande av berörda avlönings förbättringar på extra stat

för år 1915 anvisat ett förslagsanslag av högst 8,400 kronor;

dels ock godkänt följande villkor för åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförbättringar:
att

tjänstinnehavare, som erhållit tillstånd att med sin tjänst vid

gymnastiska centralinstitutet förena militär beställning, icke må tillgodonjuta

avlöningsförbättring, varom nu är fråga,

att i övrigt, frånsett föreningen av föreståndarbefattningen vid institutet

med överlärartjänst därstädes, tjänstinnehavare icke må med den

tjänst, för vilken avlöningsförbättring utgår, förena annan tjänstebefattning,

allmän eller enskild, såframt ej, vad angår överlärare, Eders Kungl.

Maj:t, och, vad angår annan tjänstinnehavare vid institutet, direktionen,

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid

institutet, finner befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas,

samt

att överlärare eller lärarinna, som i sådan egenskap åtnjuter fri bostad,

skall, utöver det för denna förmån i gällande stat för institutet bestämda

avdraget å lönen, vidkännas ytterligare sådant avdrag med: överlärare

300 kronor och lärarinna 150 kronor.

216:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för åren 1909—1914 ägt rum, för uppehållande

av gymnastiska centralinstitutets verksamhet under år 1915 anvisat

opaginerad Kontrollera mot PDF

•150

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ett anslag på extra stat för samma år av 7,650 kronor, att användas med

nedanstående belopp till följande ändamål

nämligen:

till förhöjning av anslaget till arvoden åt extra lärare ... kronor 5,400: —

* » » » » ved, ljus, materiell, samlingar

m. m................... » 1,450: —

» avlöning åt extra vaktmästarbiträde............................... » 800: —

eller tillhopa kronor 7,650: —

217:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsatt

uppehållande under höstterminen 1914 och år 1915 av undervisning jämte

läkarvård vid en med gymnastiska centralinstitutet förenad kvinnlig poliklinik

anvisa för år 1915 ett extra anslag av 750 kronor, med rätt för

Eders Ivungl. Maj:t att för berörda undervisnings uppehållande höstterminen

1914 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna därför avsett belopp,

250 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen för fortsatt

uppehållande under höstterminen 1914 och år 1915 av undervisningen

jämte läkarvård vid en med gymnastiska centralinstitutet förenad kvinnlig

poliklinik anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag av 750 kronor, med

rätt för Eders Kungl. Maj:t att för berörda undervisnings uppehållande

höstterminen 1914 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna därför avsett

belopp, 250 kronor.

218:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till understödjande

av idrotten bevilja för år 1915 ett extra anslag av 100,000 kronor

att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Riksdagen, som på grund av vad i ärendet anförts, anser sig böra

biträda föreliggande framställning, har följaktligen till understödjande av

idrotten beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av 100,000 kronor

att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

219:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 217 av åttonde huvudtiteln

föreslagit riksdagen att i avbidan på proposition angående anslag till

understödjande av skididrotten bland ungdomen beräkna för ändamålet på

extra stat för år 1915 ett anslag av 50,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 maj

1914 avlåten proposition, nr 151, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen

att för understödjande av skididrotten bland ungdomen på extra stat för

s. 151 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

151

år 1915 anvisa ett belopp av 50,000 kronor att användas på sätt och

under villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Riksdagen vill till en början erinra därom, att 1913 års riksdag, på

Eders Kungl. Maj:ts framställning, till understödjande av idrotten i landet

under år 1914 beviljade på extra stat för samma år ett anslag av 100,000

kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma.

Denna Eders Kungl. Maj:ts framställning möttes inom riksdagen av

stora betänkligheter. Vid den förberedande behandlingen av densamma blev

den också av statsutskottet avstyrkt. Mot utskottets beslut hade emellertid ett

flertal ledamöter inom utskottet anmält reservation under tillstyrkande av

Eders Kungl. Maj:ts framställning. Vid frågans behandling i riksdagen

blev utskottets hemställan bifallen av andra kammaren, medan däremot första

kammaren biföll reservanternas förslag. Vid därefter företagen gemensam

omröstning bifölls Eders Kungl. Maj:ts ovannämnda framställning med 181

röster mot 170, vilka tillföllo utskottets förslag. Åven för år 1915 har

riksdagen för samma ändamål beviljat en liknade summa.

De betänkligheter i ekonomiskt hänseende, vilka vid framläggandet av

det första anslagsäskandet till ifrågavarande ändamål yppade sig, hava

också visat sig äga en viss grad av berättigande. Riksdagen vill i sådant''

hänseende erinra därom, att av det för år 1914 av riksdagen beviljade anslaget,

Eders Kungl. Maj:t har till understödjande av skididrotten bland

skolungdomen anvisat ett belopp av 8,000 kronor; men detta oaktat har

emellertid nu för denna idrottsgren äskats ytterligare 50,000 kronor.

Den föreliggande frågan var upptagen till behandling redan i statsverkspropositionen

till innevarande års förra riksdag, i det att Eders Kungl.

Maj:t då föreslog riksdagen att i avbidan på proposition angående anslag

till understödjande av skididrotten bland ungdomen beräkna för ändamålet för

år 1915 ett extra anslag av 50,000 kronor. I det uttalande till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden, vari föredragande departementschefen

angav skälen till nämnda framställning, meddelade han, att han efter samråd

med statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet kommit till"

den övertygelsen, att man genom framställning till riksdagen borde söka

utverka de medel, som kunde vara erforderliga för lämpliga och kraftiga

åtgärder till skididrottens befrämjande bland ungdomen. Särskilt framhöll

departementschefen, att vid den utredning rörande försvarsfrågans ställning

och behov, som under senaste tiden pågått, med synnerlig styrka

hade framhävts den betydelse för försvarskraftens stärkande, som måste

tillmätas en bland landets manliga ungdom allmänt spridd färdighet i skidlöpning.

I betraktande härav måste det framstå såsom en viktig ange
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Riksdagens skrivelse Nr S.

lägenhet, att åtgärder vidtoges, som kunde vara ägnade att uppmuntra

ungdomen till att redan under skoltiden börja öva sig i skidans bruk och

att sedermera befästa och utveckla den vunna färdigheten.

Särskilda målsmän för skidsporten inom landet hade därefter utarbeta

ett förslag, som närmast ligger till grund för nu föreliggande framställning.

Förslaget avser först lärarutbildning, vilken skulle ske dels

genom anordnande av årliga frivilliga kurser, därav 4 för folkskollärare

och 1 huvudsakligen avsedd för elementarlärare, dels ock genom obligatorisk

undervisning i skidans bruk vid vissa folkskoleseminarier, nämligen

de i Stockholm, Uppsala, Strängnäs, Karlstad, Falun, Härnösand, Umeå och

Luleå belägna. Skolbarnens undervisning i skidlöpning skulle äga rum vid

ett 20-tal elementarläroverk, belägna inom trakter, där tillräckligt med

snö kunde påräknas, samt vid folkskolor av vissa typer inom denna »snögräns».

Undervisningen, som skulle förläggas inom skolschemats ram,

hade tänkts skola bliva obligatorisk i seminarierna och i de högre typerna

av folkskolan. I undervisningen skulle såsom en avslutning ingå utflykter

på skidor. För att underlätta anskaffandet av skidor skulle anordningar

träffas, varigenom dylika kunde tillverkas i förberörda seminarier samt i

de bättre utrustade folkskolor, där träslöjd bedreves. Undervisningen i

skidtillverkning skulle vid vissa läroanstalter vara obligatorisk. Slutligen

skulle till fattiga barn i trakter, där slöjd icke ägde rum i skolorna och

tillgång på lämpligt virke icke funnes, skidor utdelas gratis, enligt vad de

sakkunniga tänkt sig 500 par om året. För att så mycket som möjligt

tjäna syftet med förslaget att stärka landets försvarskraft hade de sakkunniga

ansett, att den kvinnliga ungdomen vid skolorna tills vidare skulle

lämnas utanför. För organisationens genomförande skulle enligt deras förslag

hos läroverksöverstyrelsen och folkskolöverstyrelsen anställas en skidinspektör

med ett årligt arvode av 2,500 kronor, biträdd av 2 assistenter

med arvode av 500 kronor var, varjämte till expeditionsbiträde, hyra av

lokal med ljus, värme och telefon samt till expenser beräknats sammanlagt

1,800 kronor för år. Totalkostnaden belöpte sig enligt förslaget till

62,000 kronor, därav 21,000 kronor engångs utgifter och 41,000 ki’onor

årligen återkommande utgifter.

I sitt över förslaget avgivna utlåtande hade generalstabschefen särskilt

berört de militära synpunkterna i fråga om föreliggande spörsmål och

därvid, bland annat, framhållit, att från militär ståndpunkt betraktat en

allmänt spridd färdighet i skidlöpning bland landets manliga ungdom

kunde tillmätas betydelse i så måtto, att utbildningen i militär skidlöpning

därigenom kunde bliva i viss mån förberedd. Då emellertid en mycket

ringa del av landets manliga ungdom kunde komma i åtnjutande av den

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Riksdagens skrivelse Nr 8.

ifrågasätta direkta undervisningen i skidlöpning, ansåg generalstabschefen,

att de höga förväntningar i fråga om dessa åtgärders militära värde, som

bland annat framkommit i 1914 års ovanberörda statsverksproposition,

-saknade verkligt fog. Generalstabschefen påpekar dock, att åtgärder i

berörda syfte hade sitt stora värde och sitt berättigande, om också ett

understödjande från statens sida av skididrotten bland ungdomen icke på

mycket lång tid kunde få någon militär betydelse och trots de nödvändiga

begränsningarna i fråga om räckvidden av en dylik anordning, vartill de

klimatiska förhållandena skulle föranleda.

Läroverksöverstyrelsen hade i anledning av de sakkunnigas förslag erinrat,

att, under förutsättning av bifall till ett av överstyrelsen uppgjort

förslag till undervisningsplan för gymnastik med tillämpningsövningar,

undervisning och utbildning i skidlöpning skulle vid de allmänna

läroverken kunna äga rum alltifrån första klassen till den sista, och ej

blott, såsom de sakkunniga antagit, i fjärde och femte klasserna. Vidare

liade överstyrelsen påpekat, att tillverkning av skidor kunde försiggå vid sådana

allmänna läroverk och kommunala mellanskolor, där undervisning i

träslöjd redan blivit eller komme att bliva anordnad. I fråga om kostnaderna,

i vad desamma berörde de allmänna läroverken, hade läroverksöverstyrelsen

uttalat, dels att ersättningen till lärare, som undervisade i

skidlöpning, vilken ersättning sammanlagt beräknats till 2,000 kronor,

borde utgå icke efter 100 kronor för lärare, såsom de sakkunniga föreslagit,

utan efter de normer, som läge till grund för fördelningen av extra

arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken, dels ock att det

för skidutflykter beräknade bidraget å 2,000 kronor icke skulle vara behövligt,

utan att kostnaderna i sådant avseende i mån av behov kunde läggas

på reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

Folkskolöverstyrelsen hade föreslagit åtskilliga ändringar och jämkningar

i det framlagda förslaget. Folkskolöverstyrelsens förslag innebär i

huvudsak, dels att antalet skidkurser för lärare skulle inskränkas till 4

i stället för föreslagna 5, dels att undervisning i skidlöpning borde inskränkas

till 7 seminarier, därvid möjligen de i Stockholm och Strängnäs

borde uteslutas och till äventyrs det i Växjö tillkomma, dels att

åtminstone tills vidare undervisningen i skidlöpning vid folkskolorna

icke borde vara obligatorisk, utan frivillig samt försiggå icke allenast vid

skolor inom »snögränsen», utan även vid skolor i andra trakter av landet,

där förutsättningar för ifrågavarande undervisning förefunnes, dels att undervisningen

syntes böra börja tidigare än under det femte skolåret och

även komma flickorna till del, dock att undervisningen i första hand

skulle komma gossarna i de två högsta klasserna till godo, dels att en

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 8 höft. (Nr 8.) 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Riksdagens skrivelse Nr 8.

del av undervisningen borde förläggas utanför den egentliga dagliga

undervisningstiden, dels att förfärdigandet av skidor i folkskolorna icke

till någon del borde göras obligatoriskt, dels ock att, då skidtillverkningen

inom skolorna på grund av förhållandena icke kunde bedrivas förr än mot

slutet av sista skolåret, det för gratisutdelning av skidor avsedda beloppet

borde ökas från 3,000 kronor till 10,000 kronor, därvid emellertid överstyrelsen

tänkt sig, att en del av denna summa skulle användas till mellanavgifter

för åvägabringande av nedsatt pris å skidmateriell.

Folkskolöverstyrelsen och även läroverksöverstyrelsen hade ansett de

sakkunnigas förslag till administrationskostnader alltför rundligt tilltaget,

överstyrelserna förordade ett arvode av 1,500 kronor till en för bägge ämbetsverken

gemensam skidinspektör samt att därjämte ett belopp av inalles

1,000 kronor för år ställdes till de båda överstyrelsernas förfogande till

täckande av de ökade expeditionskostnader med mera, som av förslagets

genomförande kunde förväntas. De kostnadsberäkningar, som framlagts

av folkskolöverstyrelsen, slutade på en summa av 51,345 kronor, däri inberäknat

det belopp av 2,000 kronor, som enligt förslaget, sådant detsamma

förordats av läroverksöverstyrelsen, skulle behövas för behov, som

anginge sagda överstyrelse.

Departementschefen har i nu föreliggande framställning anslutit sig

till de förslag, som framlagts av överstyrelserna. Den av folkskolöverstyrelsen

beräknade slutsumman å 51,345 kronor fann departeinentsschefen

vara att betrakta som approximativ och därför utan olägenhet kunna nedsättas

till 50,000 kronor, vilken summa nu ock för ändamålet äskas.

Riksdagen har ej kunnat underlåta att ställa sig ganska tveksam gentemot

den föreliggande framställningen, detta med hänsyn till de vittgående

konsekvenser, som kunna bliva en följd av att staten utöver redan

beviljade anslag till idrottsrörelsen i alltför stor utsträckning lämnar

understöd till vissa grenar av densamma. De skäl, som närmast föranlett

frågans upptagande, synas hava varit de militära. Av generalstabschefens

yttrande framgår emellertid, att dessa kunna tillmätas så ringa betydelse,

att anslagets beviljande ur denna synpunkt näppeligen torde få anses motiverat.

Frånsett nu berörda förhållande, bör dock den betydelse för ungdomens

fysiska fostran, en rationellt bedriven skidutbildning äger, ingalunda

underskattas. Riksdagen finner fastmera denna idrottsgren äga alldeles

särskilda betingelser i berörda avseende, och anser sig riksdagen

förty böra för skididrottens främjande bevilja ytterligare understöd utöver

redan nu utgående.

Emellertid har riksdagen funnit det av Eders Kungl. Maj:t framlagda

förslaget vara väl omfattande och kostnaderna allför högt beräknade. Med

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Riksdagens skrivelse Nr S.

hänsyn härtill har riksdagen följaktligen ansett sig böra i förslaget göra

väsentliga reduceringar, varvid riksdagen uteslutit vad som för själva huvudändamålets

ernående synes vara av den minsta betydelsen. Till en början

har riksdagen funnit, att de belopp, som avsetts för de allmänna läroverken,

böra utgå, detta med hänsyn dels till den kompetens i fråga om

ledning av en frivillig skidutbildning bland läroverkens lärjungar, som

givetvis måste antagas förefinnas hos läroverkens gymnastiklärare, dels

ock till de i allmänhet gynnsammare förhållanden, som vid de allmänna

läroverken förefinnas i avseende å utövande av frivillig skididrott. Vidare

finner sig riksdagen ej kunna godtaga förslaget om tillverkning av skidor

vid slöjdundervisningen; dels fordrar nämligen dylikt arbete helt andra

resurser än dem, som stå till buds vid vanlig slöjdundervisning, dels torde

detsamma ej kunna lämna det resultat, som de tillkallade sakkunniga föreställt

sig. Antalet frivilliga kurser för folkskollärare böra enligt riksdagens

åsikt inskränkas till 2 i stället för av departementschefen förordade 3.

Vid folkskoleseminarierna bör elevernas skidutbildning förläggas till de

undervisningstimmar för lek och idrott, som äro upptagna å den av Eders

Kungl. Maj:t fastställda undervisningsplanen för seminarierna, vadan

någon särskild ersättning till lärare för skidutbildning här ej behöver

ifrågakomma. Kostnaderna för de i förslaget nämnda skid utflykterna

böra enligt riksdagens förmenande icke bestridas av statsmedel. Anslagen

till utarbetande och tryckning av instruktioner rörande skidlöpning och

skidvård torde kunna uteslutas, liksom administrationskostnaderna böra

nedbringas. Den viktigaste punkten i förslaget synes riksdagen vara åstadkommande

av prisbilliga skidor, vilket lämpligen torde kunna ske därigenom,

att staten uppgör avtal med skidtillverkare och betalar mellanavgift

mellan tillverkarnes pris och det avsevärt billigare pris, för vilket

skoldistrikten efter rekvisition böra kunna erhålla skidmateriell. För detta

ändamål torde något högre anslag böra beräknas, än vad folkskolöverstyrelsen

föreslagit.

Slutligen vill riksdagen betona, att den undervisning i skidlöpning,

som det begärda anslaget vill främja, bör enligt riksdagens förmenande

vara frivillig; endast vid seminarierna torde den kunna erhålla obligatorisk

karaktär, alldenstund utbildningen vid nämnda läroanstalter skulle

förläggas inom den obligatoriska undervisningstiden.

Då riksdagen med iakttagande av vad nu anförts sökt beräkna, till

huru stort belopp det för år 1915 för ifrågavarande ändamål erforderliga

anslaget skulle behöva bestämmas, har riksdagen uppställt följande kostnadsberäkning.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Frivilliga kurser för folkskollärare.

Anskaffning av skidmateriell för 2 kurser...........................

Förvaring och vård, 100 kronor per kurs ...........................

Dagtraktamente för deltagarna i kurserna efter 4 kronor

för deltagare........................................................................

Resekostnad för deltagarna.........................................................

Ersättning till ledare av kurserna ........................................

Biträdande lärare, 2 vid varje kurs .......................................

Ledarnes resor och dagtraktamenten efter 4:e klass i resereglemente!

....................................................................

Expenser, undervisningsmateriell in. m.................................

Kurser vid seminarier.

Anskaffning av skidmateriell .....................................................

Frivilliga kurser vid folkskolor.

Ersättning åt lärare .....................................................................

Kostnader för mellanavgifter för vinnande av nedsatt

pris på skidor.....................................................................

Administration.

Till folkskolöverstyrelsen för anlitande av sakkunniga, för

expenser in. in..................................................................

Summa

Engångs-

kostnad.

Årlig

kostnad.

Kronor.

Kronor.

2,160

200

4.000

1.000

200

300

550

100

8,100

4,000

12,000

1,500

10,260

23,850

Engångskostnaderna för anskaffande av skidmateriell vid seminariekurserna

anser riksdagen kunna fördelas på två år och skulle sålunda för

år 1915 behöva anvisas sammanlagt 30,060 kronor, vilken summa sjmes

kunna avrundas till 30,000 kronor.

Riksdagen vill emellertid framhålla, att de nu angivna beräkningarna

måste anses såsom i hög grad approximativa, varför de ingalunda enligt

riksdagens mening kunna få bliva bindande vid en framtida disposition

av ett eventuellt anslag.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, för understödjande av skididrotten

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Riksdagens skrivelse AV 8.

bland ungdomen på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 30,000

kronor att användas på sätt och under villkor, Eders Kung!. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

K. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m.

220:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för åtskilliga föregående år ägt ruin,

jämväl för år 1915 till svenska fornskriftsällsJcajoet anvisat på extra stat

ett belopp av 2,000. kronor.

221:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för åren 1907—1914 ägt rum,

till understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens

historia på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 1,000

kronor, under villkor att samfundet till .ecklesiastikdepartementet avlämnar

50 exemplar av den för anslagsåret avsedda publikationen.

222:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till understödjande

av Svenska vitterhetssamfundets verksamhet på extra stat för år

1915 anvisat ett anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

223:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit,

har riksdagen, i likhet med vad för åren 1906—1914 ägt rum, anvisat på

extra stat för år 1915 ett belopp av 5,000 kronor till understöd för fortsatt

utgivande av tidskriften »Nordiskt medicinskt arkiv,» under villkor att

av tidskriften för år 1915 kostnadsfritt överlämnas till vartdera av universitetsbiblioteken

i Uppsala och Lund 10 exemplar samt till karolinska

mediko-kirurgiska institutets bibliotek 5 exemplar, av vilka behövligt antal

i främsta rummet tilldelas vederbörande institutioner och kliniker vid de

medicinska undervisningsanstalterna.

224:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för åtskilliga föregående år

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Riksdagens skrivelse År 8.

ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften »Acta mathematica»

anvisat på extra stat för år 1915 ett belopp av 3,000 kronor.

225:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för åren 1903—1914 ägt rum, anvisat

på extra stat för år 1915 ett belopp av 1,200 kronor till understöd

för fortsatt utgivande av tidskriften »Sfinx» med villkor att dess utgivare

kostnadsfritt överlämnar till universitetsbiblioteket i Uppsala 40 exemplar

och till universitetsbiblioteket i Lund 20 exemplar av tidskriften för att

användas för dessa biblioteks bytesverksamhet med utlandet.

226:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på

extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 5,000 kronor att på de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till

understöd för utgivande under år 1915 av tidskriften *Svenska landsmål

och svenskt folkliv».

227:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för fortsatt

systematisk undersökning av svenska folkmål anvisat för år 1915 ett extra

anslag av 7,500 kronor att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

228:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för insamling,

förteckning och undersökning av svenska folkminnen beviljat på extra stat

för år 1915 ett anslag av 4,500 kronor att utgå på de villkor och i

enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

föreskriva.

229:o) I enlighet med Eders Kungl. Majtts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, anvisat

på extra stat för år 1915 ett anslag av 4,000 kronor till arvode åt ortnamnskommitténs

sekreterare under samma år.

230:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att anvisa för år

1915 ett extra anslag av 450 kronor för inlösen hos aktiebolaget Ljus av

150 exemplar av ortnamnkommitténs arbete över ortnamn i Älvsborgs län

del XVII.

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

jRiksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen har intet att erinra mot framställningen och får förty anmäla,

att riksdagen på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 450

kronor för inlösen hos aktiebolaget Ljus av 150 exemplar av ortnamnskommitténs

arbete över ortnamn i Älvsborgs län del XVII.

231:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande »år ägt rum, såsom

bidrag till fortsatt utgivande av det av professor S. Curman och docenten

J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna verket

»Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» anvisat på extra stat för år

1915 ett anslag av 10,000 kronor att utgå på de närmare villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

232:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till främjande

av föreningen Pietas verksamhet under år 1915 bevilja på extra stat för

samma år ett anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen till

statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens

försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade

föremål.

Till främjande av föreningens verksamhet har riksdagen under åren

1911—1914 beviljat sammanlagt 8,000 kronor med 2,000 kronor för

varje år.

På grund av de skäl, som av föredragande departementschefen till

stöd för den äskade anslagsökningen anföras, har riksdagen till främjande

av föreningen »Pietas» verksamhet under år 1915 beviljat på extra stat

för samma år ett anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen till

statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens

försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade

föremål.

233:o) Sedan riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för utgivande av statistiska tabeller över öresundstullen för tiden efter

år 1660 beviljat ett anslag av 15,000 kronor och därav anvisat på extra

stat för år 1914 ett belopp av 1,500 kronor att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kunde finna skäl bestämma, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit

riksdagen att av omförmälda redan beviljade anslag anvisa på extra

stat för år 1915 ett belopp av 1,500 kronor.

I anledning härav har riksdagen av det för utgivande av statistiska

tabeller över Öresundstullen år 1913 beviljade anslaget anvisat på extra stat

för år 1915 ett belopp av 1,500 kronor.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Riksdagens skrivelse Nr 8.

234:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande

av tillfälle för svenska forskare till vetenskapligt arbete vid en eller flera

utländska biologiska stationer anvisat på extra stat för år 1915 ett anslag

av 1,800 kronor.

235:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

resestipendier för år 1915 åt journalister, företrädesvis medarbetare, som

hava redaktionellt arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå till huvudsaklig

sysselsättning, beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag av

4,000 kronor att efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Maj:t fördelas

under de villkor för stipendiernas åtnjutande, som Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

236:o) Sedan 1913 års riksdag till årliga understöd under åren 1914

—1916 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljat

ett anslag av 30,000 kronor att efter grunder och på villkor, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämdes, efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl.

Maj:t fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels

i form av för viss tid givna understöd samt av ifrågavarande anslag på

extra stat för år 1914 anvisat ett belopp av 10,000 kronor, har nu Eders

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av omförmälda redan beviljade anslag

anvisa på extra stat för år 1915 ett belopp av 10,000 kronor.

I anledning härav har riksdagen av det år 1913 till årliga understöd

under åren 1914—1916 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst beviljade anslaget å 30,000 kronor anvisat på extra stat för år

1915 ett belopp av 10,000 kronor.

237:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till bestridande

av ytterligare kostnader för utgivande i tryck av de under de svenska

gradmätningsexpeditionerna till Spetsbergen gjorda vetenskapliga iakttagelserna

anvisa för år 1915 ett extra anslag av 35,000 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till bestridande

av ytterligare kostnader för utgivande i tryck av de under de

svenska gradmätningsexpeditionerna till Spetsbergen gjorda vetenskapliga

iakttagelserna på extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 35,000 kronor.

238:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för en antarktisk expedition åren 1915—

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Riksdagens skrivelse Nr 8.

1919 bevilja ett anslag av 135,000 kronor samt härav på extra stat för

år 1915 anvisa ett belopp av 27,000 kronor att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Ändamålet med den ifrågasatta expeditionen är att medelst upprättande

av en svensk-engelsk vetenskaplig station inom svdpolarområdet

möjliggöra ett fullgörande av vissa vetenskapliga uppslag, framkomna vid

bearbetandet av det material, som insamlats av den svenska sydpolarexpeditionen

åren 1901—1903, vilka uppslag syntes ägnade att föra till en

ny belysning av de biologiska, klimatiska och geologiska problem, som

möta forskningen i dessa trakter. Den ifrågasatta stationen är avsedd att

vara i verksamhet omkring fem år.

De medel, som skulle erfordras för stationens upprättande och förseende

med nödig utrustning, skulle på enskild väg uppbringas. Driftkostnaderna

eller de årligen återkommande utgifterna under den tid, expeditionen

pågår, skulle däremot bestridas till hälften från England och till

hälften genom svenskt statsanslag; och begäres nu för ändamålet förenämnda

anslagsbelopp.

Riksdagen har icke kunnat undgå att hysa en viss tvekan inför ett

anslagskrav av denna storlek. Med hänsyn emellertid till dels de bidrag,

som från enskilt håll inom landet ställts till expeditionens förfogande,

dels till den utfästelse, som från England gjorts, synes dock ett krav på

svenska statens medverkan vid delandet av kostnaderna för ifrågavarande

expedition vara befogat. Då härtill kommer, dels att anslagets användning

faller inom ett område, på vilket vårt land sedan gammalt gjort

värdefulla insatser, och där det nu gäller att fullfölja redan givna vetenskapliga

uppslag, dels ock att utsikt torde förefinn as att medelst ifrågavarande

expedition kunna utvinna för den inhemska forskningen på området

värdefulla samlingar, samt då slutligen företaget synes bliva — om

också under medverkan av engelska vetenskapsmän — ett till namnet

svenskt företag, för vars fullföljande vårt land icke synes böra undandraga

sig att, sin rangplats i polarforskningens hävder likmätigt, träda

understödjande emellan, liar riksdagen ansett sig böra biträda Eders Kungl.

Maj:ts förslag. Härvid har emellertid riksdagen velat såsom ett önskemål

framhålla, att våra viktigare museer, även vissa provinsmuseer, må i den

mån sig göra låter, komma i åtnjutande av de samlingar, som genom

ifrågavarande expedition skulle komma på Sveriges lott. I fråga om de

villkor, vilka böra uppställas för utgående av det föreslagna statsbidraget,

finner sig riksdagen böra biträda vad i detta avseende av departementschefen

anförts.

Riksdagen har följaktligen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8). 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Riksdagens skrivelse Nr 8.

för en antarktisk expedition åren 1915—1919 beviljat ett anslag av 135,000

kronor samt härav på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av 27,000

kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

239:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen dels att för utarbetande,

i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet den 14 maj

1914 framlagd arbetsplan, av en historisk-statistisk handledning i studiet

av befolkningsförhållandena i Sverige in. m. under äldre tid bevilja docenten

vid universitetet i Uppsala K. A. Edin ett anslag av 12,000 kronor, med

skyldighet för Edin att i statsverkets ägo överlämna de under arbetet gjorda

samlingarna samt att underkasta sig de närmare bestämmelser i övrigt,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt meddela, dels att av detta anslag på

extra stat för år 1915 anvisa ett belopp av 6,000 kronor, dels ock att till

inlösen för statsverkets räkning av Edins under åren 1905—1908 och 1911

—1912 för enahande arbete åvägabragta samlingar på extra stat för år

1915 anvisa ett anslag av 6,000 kronor.

Syftet med här ifrågavarande av docenten Edin planerade undersökningar

är att utarbeta en historisk-statistisk handledning i studiet av befolkningsförhållandena,

delvis också de sociala och ekonomiska förhållandena

i Sverige under 1600-talet samt under 1700-talets förra hälft jämte

mera summariska anvisningar för senare tid. Beträffande planen för arbetet

skulle detsamma omfatta följande huvudavdelningar:

1. En kortfattad skildring av kyrkobokföringens utveckling i främmande

länder sedan reformationstiden samt den svenska kyrkobokföringens

utveckling i varje stift till omkring år 1750, varvid särskild uppmärksamhet

skulle ägnas åt kvrkoboksuppställningen inom ett landsarkivområde, Uppsala.

Även beträffande landsarkivet i Vadstena kunde redogörelsen göras

någorlunda fyllig.

2. En detaljerad förteckning över i Uppsala landsarkiv befintliga

dop-, vigsel- och dödböcker samt andra befolkningsstatistiskt intressanta

handlingar, t. ex. husförhörslängder, före år 1750, till en början för Västmanlands

län, under noggrann undersökning i fråga om materialets fullständighet

och utförlighet, delvis med ingående textkritisk behandling.

3. En hopsummering för varje socken i Västmanlands län av födda,

vigda och döda fram emot 1700-talets mitt. För socknar med mycket

rikhaltiga uppgifter skulle med tillhjälp av annat material utförliga statistiska

beskrivningar utarbetas.

4. En sammanställning för hela Sverige eller åtminstone några län

av man talslängdernas folkmängdsuppgifter för ett par år under 1620- och

1630-talen samt av boskapslängdernas utsädes- och boskapssiffror.

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Riksdagens skrivelse Nr 8.

5. En på dödsorsaks- och skördeuppgifter m. m. grundad undersökning

rörande verkningarna av krig, farsoter, missväxt med flera liknande

företeelser på befolkningsrörelsen och de sociala förhållandena i allmänhet.

6. Specialundersökningar av olika slag för Västmanlands län, ägnade

att sammanknytas med mass-statistiska undersökningar och att läggas till

grund för sammanställningar för större områden.

7. En sammanhängande, minutiös demografisk och social beskrivning

av ett litet antal socknar, ägnad bland annat att närmare åskådliggöra åtskilliga

befolkningsstatistiska förhållanden, att lämna tillgång till demografiska

skolexempel, att giva erfarenhet ur metodikens och materialprovningens

synpunkt samt, ej minst, att framställa en folkräkningsmetod för

korrigering och supplering av mantalslängdernas folkmängdsuppgifter.

8. För tiden efter år 1750 en mera kortfattad redogörelse i nyssnämnda

hänseenden, såsom de viktigaste formulärförändringarna, förtecknande

av tabellverkstabellerna för "V ästmanlands län, uppgift å folkmängdssiffror

och antalet födda, vigda och döda för varje socken till år 1860,

eventuellt en sammanfattning för detta län av farsotsutvecklingen, jämsides

med en granskning av de samtidiga husförhörslängderna.

Det för ifrågavarande undersökningar behövliga understödsbeloppet

hade av Edin beräknats till 20,000 kronor. För en del förstudier och förberedande

undersökningar har Edin emellertid erhållit 2,000 kronor från

vissa till Eders Kungl. Maj:ts disposition stående medel, vadan sålunda

18,000 kronor ytterligare erfordras. Härtill uppgår nu också det anslag,

som Eders Kungl. Maj:t äskar i förevarande framställning. Av de begärda

18,000 kronorna skulle en del, 6,000 kronor, användas för inlösen

till landsarkivet i Uppsala av vissa utav Edin under föregående år sammanbragta

samlingar, och skulle återstoden, 12,000 kronor, fördelas på

två år och utgå med 6,000 kronor under vartdera av åren 1915 och 1916.

Av dessa årsanslag skulle 5,000 kronor användas till arvoden åt dels

amanuenser, dels för mer kvalificerat arbete anställda skrivbiträden; med

återstoden av årsanslaget, 1,000 kronor, skulle bestridas kostnader för

resor till andra arkiv, för enklare renskrivnings- och räkningsarbete samt

för inaterialier m. in.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, är det i förevarande framställning

fråga om undersökningar, vilka synas vara av från flera synpunkter

intresseväckande art. Givet är, att det rika och hittills obearbetade

material, som föreligger i våra äldre kyrkoböcker, måste vara av en ej

ringa betydelse för den rent historiska forskningen, liksom ock de resultat,

som genom undersökningar på ifrågavarande område ernås, kunna tänkas

bidraga till lösningen av åtskilliga utav det moderna samhällslivets spörs
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Riksdagens skrivelse Nr 8.

mål. Det torde också ej lida något tvivel om att de undersökningar, varom

här är fråga, komma ej endast att tillgodose den vetenskapliga forskningens

intressen utan även kunna bliva av avsevärd betydelse för den

akademiska undervisningen, särskilt i ämnet statistik, och genom sin

egenskap av förebilder i fråga om metodisk och kritisk behandling av ämnen

av förevarande slag giva uppslag till efterföljande forskningar på

samma område. r

Visserligen torde ej kunna förnekas, att den angivna planen för undersökningarna

förefaller vara mycket vittomfattande, men såsom av utredningen

framgår, är i förevarande fall endast fråga om utförande av de

viktigaste orienterande förarbetena till mera detaljerade och ingående undersökningar

på detta område. Då riksdagen biträder denna framställning

har riksdagen dock velat särskilt framhålla, såsom ock av departementschefen

uttryckligen angives, att det arbete, för vilket statsanslag nu begäres,

ej äi avsett att fortsättas ar efter år och leda till upprepade anslagskrav

samt att alltså ett bifall till det nu föreliggande äskandet ej i

någon män får anses bindande i avseende å beviljande av fortsatta anslag.

Riksdagen har alltså dels för utarbetande i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet den 14 maj 1914 framlagd arbetsplan av

en historisk-statistisk handledning i studiet av befolkningsförhållandena i

Sverige m. m. under äldre tid beviljat docenten vid universitetet i Uppsala

K. A. Edin ett anslag av 12,000 kronor, med skyldighet för Edin att i

statsverkets ago överlämna de under arbetet gjorda samlingarna samt att

underkasta sig de närmare bestämmelser i övrigt, Eders Kun<d. Makt kan

finna skäligt meddela; °

dels av detta anslag på extra stat för år 1915 anvisat ett belopp av

6,000 kronor;

dels ock till inlösen för statsverkets räkning av Edins under åren 1905

1908 och 1911 1912 för enahanda arbete ävägabragta samlingar på

extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 6,000 kronor.

L. Diverse.

240.o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen att till beredande,

i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansiirenden den 14 maj

1914 angivna grunder, av extra lönetillägg för år 1914 åt en del tjänstemän

och betjänte i vissa till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk

s. 165 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skticelse Nr 8. 165

och kårer på extra stat för år 1915 anvisa, såsom förslagsanslag, ett belopp

av 15,000 kronor.

I anledning härav har riksdagen till beredande av extra lönetillägg

för är 1914 åt en del tjänstemän och betjänte i vissa till ecklesiastikdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer anvisat på extra stat för år 1915,

såsom förslagsanslag, ett belopp av 15,000 kronor att utbetalas med iakttagande,

att för beräknande av extra lönetillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Extra lönetillägg utgår, där ej sådant fall är för handen, som

under 2:o) sägs, till tjänsteman, vilkens tjänstgöring är förlagd till huvudstaden,

med 15 procent å kontant avlöning, dock icke i något fall med

högre belopp än 700 kronor, och

till tjänsteman, vilkens tjänstgöring är förlagd till annan ort, med 12

procent å kontant avlöning, dock icke i något fall till högre belopp än

500 kronor, samt

i vad angår betjänte, med 25 procent å kontant avlöning, om tjänstgöringen

är förlagd till huvudstaden, men eljest med 20 procent å sådan

avlöning.

2:o) Ingår i avlöningen bostads- eller boställsförmån in natura, skall

det enligt nästföregående moment beräknade lönetillägget minskas med ett

belopp, motsvarande 10 procent av de kontanta avlöningsförmåner, varå

tillägget beräknats.

3:o) Från åtnjutande av extra lönetillägg undantagas, förutom häradshövdingarna

och de tjänstemän, åt vilka beretts tillfällig löneförbättring

för år 1914,

a) de tjänstemän, vilkas avlöningsförmåner av statstjänst för innevarande

år uppgå till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring

är förlagd till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande,

ifall nämnda avlöningsförmåner överstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget

i intet fall utgå med högre belopp, än som svarar mot skillnaden

mellan 7,700 kronor eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd

till landsorten, 7,500 kronor, å ena, samt förenämnda avlöningsförmåners

belopp, å andra sidan,

b) de tjänstemän, vilkas inkomst av arbete, det extra lönetillägget

oberäknat, under år 1913 av vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattas

till högre belopp än 7,700 kronor eller, om deras tjänstgöring är förlagd

till annan ort än Stockholm, 7,500 kronor; skolande, i fall nämnda inkomster

överstiga 7,000 kronor, det extra lönetillägget i intet fall utgå

med högre belopp, än som svarar mot skillnaden mellan 7,700 kronor

eller, om tjänstemannen har sin tjänstgöring förlagd till landsorten, 7,500

kronor, å ena, samt förenämnda inkomsters belopp, å andra sidan,

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Riksdagens skrivelse Nr 8.

c) de tjänstinnehavare, vilkas avlöningsförmåner vid 1901, 1902,

1903, 1904, 1905, 1906, 1907, 1908, 1909, 1910, 1911, 1912 och 1913

årens riksdagar ny- eller omreglerats efter andra grunder än dem, som

följts vid de äldre staternas fastställande.

4:o) Extra lönetillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte, vilkas

avlöning blivit av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest

utgår efter av riksdagen prövade grunder.

5:o) Extra lönetillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, vilka

utgå av statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel, dels ock

av andra medel, beräknas extra lönetillägg endast å den del därav, som

utgår av statsmedel, dock att åt lärare eller tjänstemän vid universiteten

extra lönetillägg må beräknas å hela det belopp, vartill avlöning blivit,

på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå, utan

avseende därå att till bestridande av universitetens utgifter användas jämväl

andra medel än statsmedel.

6:o) Extra lönetillägg beräknas å följande slag av avlöningsförmåner:

lön;

tj än stgöringspenningar;

kontant bostads- och inkvarteringsersättning;

arvode;

med lön likställt lönetillägg; samt

dag-avlöning vid flottan.

7:o) Extra lönetillägg till den, som av statens medel åtnjuter lön

eller arvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en av dessa,

nämligen för den som medför högsta avlöningen eller, därest denna på

mer än ett ställe är lika, för den av dem, till vilken han först blivit befordrad;

samt

8:o) Extra lönetillägg anses tillhöra lönen.

241:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att höja det å

ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

från 15,000 kronor till 24,000 kronor eller med 9,000 kronor.

Då riksdagen ej har något att anmärka emot ifrågavarande anslagsökning,

har riksdagen höjt det under riksstatens åttonde huvudtitel å ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

från 15,000 kronor till 24,000 kronor eller med 9,000 kronor.

242:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att till expensmedel för år 1914 vid de ecklesiastiska konsistorierna må

av det under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. utgå, utöver förut an
-

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Riksdagens skrivelse Nr 8.

visade 10,000 kronor, ytterligare 2,500 kronor, dels ock höja samma förslagsanslag

från nuvarande beloppet, 63,000 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 10,000 kronor), till 100,000 kronor (därav till

domkapitlens expeditioner högst 10,000 kronor) eller med 37,000 kronor.

Av 1912 års riksdag höjdes ifrågavarande förslagsanslag från 55,095

kronor till 63,000 kronor. Då nu åter en ökning med 37,000 kronor begäres,

har riksdagen ej kunnat underlåta att fästa uppmärksamheten vid

den hastiga höjningen av omkostnaderna för ifrågavarande ändamål, men

har riksdagen likväl, med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen,

ansett sig böra biträda den gjorda framställningen.

Riksdagen har följaktligen dels medgivit, att till expensmedel för år

1914 vid de ecklesiastiska konsistorierna må av det under åttonde huvudtiteln

å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier och

expenser, ved m. m. utgå, utöver förut anvisade 10,000 kronor, ytterligare

2,500 kronor,

dels ock höjt samma förslagsanslag från nuvarande beloppet, 63,000

kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 10,000 kronor), till

100,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 10,000 kronor)

eller med 37,000 kronor.

243:o) Eders Kungl. Maj:t har för återgäldande av belopp, som av

statskontoret förskottsvis utbetalats, på extra stat äskat 233,557 kronor.

Under hänvisande till vad departementschefen i detta ärende meddelat,

har riksdagen för återgäldande av belopp, som av statskontoret förskottsvis

utbetalats, på extra stat för år 1915 anvisat 233,557 kronor.

244:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att av det under åttonde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till bestridande av tryckningskostnader må från och med år 1915

bestridas utgifter för sådant ändamål för domkapitlens expeditioner intill

ett belopp av högst 1,800 kronor för år, dels ock höja samma förslagsanslag,

nu 14,996 kronor, med 9,982 kronor till 24,978 kronor (därav till

domkapitlens expeditioner högst 1,800 kronor).

Riksdagen som icke haft något mot framställningen att invända, har

alltså ej mindre medgivit, att av det under åttonde huvudtiteln å ordinarie

stat uppförda förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader må

från och med år 1915 bestridas utgifter för sådant ändamål för domkapitlens

expeditioner intill ett belopp av högst 1,800 kronor för år, än

även höjt samma förslagsanslag, nu 14,996 kronor, med dels 9,982 kronor

dels ock för jämnande av huvudtitelns slutsumma 25 kronor eller tillhopa

s. 168 Kontrollera mot PDF

168 Riksdagens skrivelse Nr 8.

10,007 kronor till 25,003 kronor, (därav till domkapitlens expeditioner

högst 1,800 kronor).

245:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år äro uppförda under åttonde huvudtiteln, har Eders Kungl.

Maj:t icke föreslagit någon förändring.

Riksdagen får anmäla att samtliga ordinarie anslag under åttonde

huvudtiteln, som här ovan icke blivit särskilt omförmälda, för år 1915

fastställts till samma belopp som uti innevarande års riksstat.

Stockholm den 26 augusti 1914.

Med undersåtlig vördnad.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

169

Tabell över anslagen under riksstatens åttonde huvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen...................................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ...

Till omläggning av undervisningsstatistiken m. m. ...

Provisorisk lönereglering för departementet, förslagsanslag

...................................................................

Till arvode åt en extra byråchef inom departementet..

Till beredande av arvoden åt extra föredragande i departementet

m. m...................................................

Till förhöjning av de inom departementets avdelning av

Kungl. Maj:ts kansli anställda amanuensers arvoden

m. m...................................................................

Säger för departementet

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

i tryck av sådana skrifter och

av vikt för fäderneslandets hi
-

Riks- och landsarkiven

Till fortsatt utgivande

handlingar, som äro

storia .....................................................

Till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Uppsala

Till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Vadstena

Till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund ...

Till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Göteborg

Till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i

Uppsala ...............................................................

Till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i

Lund.........................................

Ordinarie

Extra

anslag

Kronor ö. Kronor ö.

103,380

4.500

1,800

1,800

1,800

1,800

800

1,000

Ordinarie

anslag

Kronor

17,000

88,900

105,900

103,380

Extra

anslag

Kronor

19,600

12,090

7,800

10,050

9.950

59,490

13,500

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8.)

22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Ordinarie Extra

anslag anslag

9

10

11

12

13

14

15

16

Bibliotek.

Kungl. biblioteket.........................................................

Till redigering av Sveriges offentliga biblioteks gemensamma

accessionskatalogs 29:e årgång, omfattande

år 1914..................................................................

Till redigering av ett tioårsregister till Sveriges offentliga

biblioteks gemensamma accessionskatalog, omfattande

åren 1906—1915 ..........................................

Till inbindning av böcker i kungl. bibliotekets äldre

samlingar..................................................................

Till utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade

delar av kungl. bibliotekets äldre samlingar ...

Till arvodesökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket

i Linköping

Till pedagogiska biblioteket i Stockholm .....................

Bidrag till avlöning åt den skandinaviska bibliotekarien

vid den nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket

i Paris............................................................

Kronor

131,800

Kronor

1,500

1,500

10,000

11,800

1.500

6.500

Ordinarie Extra

anslag anslag

Kronor

Kronor

131,800

33,600

Museer.

Nationalmuseet:

Museet:

17 a

17b

17 c

17 d

17 e

1 7 f

Bestämt anslag ............... 75,300: —

Reservationsanslag:

Till konstsamlingarnas

ökande ...... 15,000: —

Till konstslöjdsamlingens
ökande.

..... 4,000: —

Till samlingarnas

vård och

underhåll... 4,000: —

Till boksamlingen

...... 1,000: —

Till inlösen av

levande svenska

konstnärers

arbeten

............ 15,000: — 39,000: —

s. 171 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

171

18

19

20

21

22a

22b

23

24

25

26

27

28

i a

ib

i c

2

3

164,000: —

50,000: —

Till ändringsarbeten inom

museibyggnaden ............

Till iståndsättande av museibyggnadens

fasader ...

Livrustkammaren:

Till tillsyn, underhåll och vård av liv
rustkammarens

samlingar ............... 6,200:

Till iståndsättande av vissa föremål i

livrustkammarens samlingar ............ 300:

Naturhistoriska riksmuseet:

Museet:

Bestämt anslag............ 170,310: —

Reservationsanslag...... 44,800: —

Till anskaffande av en

skådesamling för museets

botaniska avdelning......

Till inredning av museets

nybyggnader vid Frescati

...........................

Till nordiska museet .........................

Till kulturhistoriska museet i Lund....

Till musikhistoriska museet................

Till svenska skolmuseet......................

8,000: —

212,387: —

Säger för arkiv, bibliotek och museer

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

Kleresistaten:

Bestämt anslag.................................... 29,747: —

Fö rslagsanslag:

Friheter ..................... 2 500: —

Ersättningar............... 337.087: — 339.587: —

Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslagsanslag

.....................................................................

Till anställande av en extra ordinarie prästman vid

järnvägslinjen Gällivare—Riksgränsen samt vid järnvägsbyggnaden

Gällivare—Porjus...........................

Ordinarie

anslag

Kronor ö.

114,300

215,110

Extra

anslag

Kronor ö.

214,000

6,500

220,387

80,000

15,000

3,000

4,500

369,334

40,000

3,500

Ordinarie

anslag

Kronor ö

329,410

564,590

Extra

Kronor ö.

543,387

590,487

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Riksdagens skrivelse Nr 8.

17

18a

18b

19

Till anställande av fyra kontraktsadjnnkter inom lappmarken

.....................................................................

Till resekostnadsersättning åt fyra inom lappmarken

anställda kontraktsadjunkter ....................................

Till anställande av två kontraktsadjunkter inom Norrbottens

norra kontrakt samt Juckasjärvi och Kåre

suando församlingar av lappmarkens tredje kontrakt

Till resekostnadsersättning åt två inom Norrbottens

norra kontrakt samt Juckasjärvi och Karesuando församlingar

av lappmarkens tredje kontrakt anställda

kontraktsadjunkter ................................................

Till tre stipendier för utbildande vid universitet av

präster, förtrogna med finska språket ..................

Till motarbetande genom offentligt upplysningsarbete av

den i Sverige bedrivna mormonvärvningen............

Till* religiös och social verksamhet bland svenskar i

utländska hamnstäder................................................

Till avlöning åt pastorn vid svenska Victoriaförsam
lingen

i Berlin.........................................................

Till resestipendier åt prästmän ....................................

Till utredning rörande ecklesiastika boställen, förslagsanslag

..................................................................

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag...

Domkapitlens expeditioner.

Domkapitlens expeditioner.............................................

Till förstärkande av ordinarie anslaget till domkapitlens

expeditioner ............................................................

Till beredande av ökat anslag till vikariatsersättning,

extra biträde, renskrivning m. m. vid Stockholms

stads konsistorium ................................................

Kyrkors underhåll m. m.

Kyrkors underhåll:

Bestämt anslag.................................... 1,028:

Förslagsanslag:

Ersättningar.................................... 169,400:

Svenska kyrkan i Paris .........................................

Säger för kyrkliga ändamål

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

91,850

170,428

4,119

Kronor ö. Kronor

8,000

1,300

4,000

500

2,250

4.000

34.000

6.000

8,000

10.000

60,000

8,675

600

Ordinarie

anslag

Kronor ö,

469,334

91,350

174,547

735,231 —

Extra

anslag

Kronor ö.

81,550

9,275

90,825

s. 173 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

173

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

8,250

—

14,460

—

2,000

—

1,600

—

1,424

—

1,160

—

14,460

_

6,184

—

27,200

—

14,800

27,360

600

—

12,100

6,000

—

720

—

2,256

-

5,500

—

27,200

69,336

91,900

—

''

1 2

1 3

14

15

D. Akademier m. m.

Svenska akademien.

Akademien

i6a

i6b

Vetenskapsakademien.

Till diverse akademiens behov, räntegottgörelse m. m....

Till inlösen av en internationell, fortlöpande katalog över

naturvetenskaplig litteratur................................

Till upprätthållande av den för en internationell, fortlöpande

katalog över naturvetenskaplig litteratur an

ordnade regionalbyrån för Sverige ..........................

Till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för

den internationella jordmätningen .....................

Till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för den

internationella föreningen för tidssignalering m. m.

Meteorologiska centralanstalten.

Meteorologiska centralanstalten .................................

Till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska

stationer m. m., reservationsanslag..........................

Till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska central

anstalten.............................................................•••

Till upprätthållande av två meteorologiska stationer.....

Till utförande av meteorologiska observationer för den

hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten

Till fullföljande under två år av professorn Axel Hambergs

vetenskapliga undersökningar av en del

Lule lappmarks fjällområde................................

Bidrag från Sverige för åren 1914—1916 till bekosta

av den internationella kommissionens för vetenska

luftsegling publikation av undersökningar rörande de

högre luftlagren ...............................................

Till utgivaude genom meteorologiska centi

försorg av »Meteorologiska iakttagelser

jämte bihang, reservationsanslag ............

Sverige*

Vitterhets

Akademien:

historie- och antikvitetsakademien.

Reservationsanslag ........................... LOPP*

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Riksdagens skrivelse Nr 8.

21 a

21b

22a

22b

i a

i b

Till undersökning av en pålbyggnad vid Alvastra......

Till restaurering av Vreta klosters kyrka..................

Till restaurering av det s. k. klosterhuset i Yreta klosters

församling ............................................................

Till inköp av visst område å ön Björkö i Mälaren...

Akademien för de fria konsterna.

Akademien:

Bestämt anslag......................................................

Reservationsanslag................................................

Musikaliska akademien.

Akademien:

Bestämt anslag......................................................

Reservationsanslag ................................................

Säger för akademier m. m

E. Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

Universitetskanslersexpeditionen.

Expeditionen:

Bestämt anslag........................................................

Förslagsanslag, högst ............................................

Uppsala universitet.

Universitetsstaten........................................................

Akademiska sjukhuset, förslagsanslag.........................

Till arvode åt en lärare i symbolik..............................

Till materiel m. m. för det praktisk-teologiska övnings
institutet.

................................................................

Till ny- och ombyggnad vid akademiska sjukhuset i

Uppsala ...............................................................

Till anordnande vid institutionen för medicinsk och

fysiologisk kemi av undervisningskurs i allmän kemi

för medicine studerande ..........................................

Till höjning av materielanslaget för anatomiska institutionen

............................................................

Ordinarie

Kronor ö,

68,850

33,100

78,635

15,000

Extra

anslag

8,200

1,350

838,442

10,000

Kronor

2,000

42.000

10.000

4.500

1.500

300

150,000

3.500

2,000

Ordinarie

anslag

Kronor

91,900

101,950

93,635

337,395

9,550

Extra

Kronor

58,500

134,020

s. 175 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

175

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

9

Till arvode åt en biträdande lärare i medicin...............

3,000

—

10

Till förstärkande av lärarkrafterna i kirurgi .............

2,000

—

1 1

Till arvode åt en assistent vid akademiska sjukhusets

röntgenavdelning......................................................

1,500

—

12

Till anställande av lektorer i tyska, franska och engelska

språken .................................................................

9,000

—

1 3

Till arvode åt infött lärarbiträde i ryska.....................

500

—

14

Till arvode åt en lärare inom ämnesgruppen estetik

samt litteratur- och konsthistoria.............................

3,500

—

1 5

Till upprätthållande av verksamheten vid psykologiska

laboratoriet............................................................

1,000

—

16

Bidrag till uppehållande av verksamheten vid det peda-

gogiska seminariet ...................................................

7,000

—

1 7

Till statistiska seminariet..........................................

1,000

—

18

Till uppehållande av övningarna å institutionen för all-

män och analytisk kemi ..........................................

1,500

—

19

Till avlöning åt en assistent vid meteorologiska obser-

vatoriet samt till bestridande av löpande utgifter för

de där anordnade seismologiska undersökningarna ...

2,000

—-

20

Till arvode åt en vid den internationella solarforsknin-

gen anställd assistent vid den fysiska institutionen..

1,500

—

21

Till uppförande av en ny byggnad för zoologiska institu-

tionen ...................................................................

178,463

—

22

Till undervisning i bokföring .......................................

600

—

23

Till tillbyggnad till och ändrad inredning i universitets-

biblioteksbyggnaden...................................................

200,000

—

24

Till universitetsbiblioteket............................................

10,000

—

2 5

Till utgivande av universitetets årsskrift ....................

5,000

—

26

Till tilltällig löneförbättring åt gymnastikläraren och bi-

trädande gymnastikläraren .......................................

1,160

—

27

Till fortsatt utgivande i tryck av Carl von Linnés brev

5,000

—

848,442

—

591,023

—

Lunds universitet.

28

Universitetsstaten .........................................................

719,666

_

29

Till arvode åt en lärare i symbolik.............................

1,500

—

30

Till arvode åt ledaren av den civilrättsliga delen av den

propedeutiska undervisningskursen inom juridiska fa-

kulteten ................................................................

750

—

31

Till nybyggnad vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund.....................................................................

150,000

—

32

Till anordnande av undervisningskurs i allmän kemi för

medicine studerande ................................................

3,000

—

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Riksdagens skrivelse Nr 8.

'' '' " - " ■■ .......-

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

33

Till anordnande av kostnadsfri propedeutisk undervisning

i allmän kirurgi ...................................................

2,500

—

34

Till arvode åt en assistent å det vid universitetets kliniker

inrättade röntgenlaboratoriet ....................................

1,500

—

35

Till arvode åt en biträdande lärare i medicin...............

3,000

—

36

Till arvode åt en föreståndare vid polikliniken för öron-,

näs- och halssjukdomar.............................................

1,000

—

37

Till inköp av radium åt fysiologiska institutionen.........

3,000

—

38

Bidrag till arvode åt en föreståndare för en ortopedisk

poliklinik vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund........................................................................

1,500

—

39

Till anställande av lektorer i tyska, franska och engel-

ska språken ............................................................

9,000

—

40

Till uppehållande av undervisning i slaviska språk, före-

trädesvis ryska.........................................................

2,500

—

41

Till arvode åt en lärare inom ämnesgruppen estetik

samt litteratur- och konsthistoria..............................

3,500

—

43

Till uppehållande av verksamheten å psykologiska labo-

ratoriet.....................................................................

750

—

43

Till avlönande av en föreståndare för universitetets histo-

riska museum samt mynt- och medalj kabinett .........

4,000

—

44

Till arvode åt en amanuens vid universitetets konst-

samlingar..................................................................

500

—

45

Till uppförande av en ny byggnad för zoologiska insti-

tutionen m. m..........................................................

150,000

—

46

Till uppehållande av undervisning i entomologi och vård

av de entomologiska samlingarna..............................

3,000

—

47

Till undervisning i bokföring.......................................

600

—

48

Till materiel m. m. för universitetsbiblioteket...............

10,000

—

49

Till utgivande av universitetets årsskrift .....................

5,000

—

50

Till materiel för inrättningen för gymnastik och fäktkonst

500

—

719,666

—

357,100

—

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

51 a

Bestämt anslag.................................... 319,285: —

5 l b

Reservationsanslag.............................. 2,000: —

321,285

—

52

Tandläkarinstitutet, förslagsanslag, högst.....................

31,700

—

53

Till dels arvode åt ett skrivbiträde åt rektor vid insti-

tutet, dels gottgörelse åt ett biträde vid institutets

bibliotek ..................................................................

1,500

—

54

Till reparationsarbeten och belysningsanordningar inom

den s. k. boställsbyggnaden.......................................

7,165

—

s. 177 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

177

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

55

Till arvode åt ett lärarbiträde vid den förberedande

kursen i allmän kemi samt till materiel vid kemiska

institutionen ..........................................................

Kronor

ö.

Kronor

4.000

6,600

3,026

3.000

1,100

750

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

56

Till arvoden åt biträdande lärare i medicin och kirurgi

samt till assistenttjänstgöring vid allmänna barnhuset

i Stockholm ............................................................

57

Till inköp av ett röntgeninstrumentarium för medicinska

kliniken vid serafimerlasarettet.................................

58

59

Till inköp av ett elektro-kardiografiskt instrumenlarium

för medicinska kliniken vid serafimerlasarettet .........

Till inköp av en apparat för röntgenfotografering å

oftalmiatriska kliniken å serafimerlasarettet...............

—

60

Till beredande av tillgång till avlönande av nödigt arbets- biträde vid envar av de anatomiska och histologiska

institutionerna vid institutet ....................................

61

Till inköp av studentmikroskop för institutets histologiska

institution ............................................................

2,800

5,328

4,981

2,400

12,500

1,500

2,000

2,000

2,900

4,175

2,000

3,000

62

Till anordnande av en kylanläggning i de inom patologisk- anatomiska institutionen belägna likbodarna...............

63

Till anskaffande av skåp och skåpbord för patologisk- anatomiska museet...................................................

64

Till vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt

laboratorium å Sabbatsbergs sjukhus ........................

65

Till dels arvoden åt en föreståndare för röntgeninsti- tutet å serafimerlasarettet, åt en biträdande läkare

därstädes samt åt en amanuens därstädes dels ock

materiel m. m. för röntgeninstitutet.....................

66

Till upprätthållande av undervisning och sjukvård vid

vissa obstetriska och gynekologiska kliniker .........

67

Till arvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik å Sabbatsbergs sjukhus ..........................

68

Till arvode åt en amanuens vid obstetriska kliniken

vid allmänna barnbördshuset.................................

69

Till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn ............ ................

70

71

72

Till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm.........

Till arvode åt en amanuens vid institutets klinik för

öron-, näs- och halssjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus

Till arvoden åt amanuenser vid institutets syfiiidologiska

klinik å sjukhuset S:t Göran........................

—

352,985

72,725

73

Serafimerlasarettet.

Understöd och ersättningar............... ... ......

120,000

750

74

Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet......

—

120,750

—

---!------

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8.) 23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Riksdagms skrivelse Nr 8.

Gemensamma universitetsändamål.

Till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göte

borg, Malmö och Uppsala av klinisk undervisning i

epidemiologi åt medicine kandidater ........................

Till resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets

universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet

Till utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska

föreläsningar vid rikets universitet........................

Farmaceutiska institutet.

Institutet

Barnhusen.

Stora barnhuset i Stockholm

Frimurarbarnhuset ...............

Barnhusen i landsorten.........

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

Barnmorskeundervisningen och harnhördshusen ............

Till anordnande av fortbildningskurser för barnmorskor

Till uppehållande av verksamheten vid allmänna barn''

bördshuset i Stockholm............................................

Säger för universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

F. Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet m. m.:

Högre lärarinneseminariet.......................................

Till högre lärarinneseminariet och därmed förenade

läroanstalter......................................................

Statens läroverk:

Allmänna läroverken, reservationsanslag

......... 5,875,928: —

Till arvode åt en amanuens

hos läroverks
överstyrelsen.

.............. 1,500: —

Ordinarie

anslag

Kronor

78,000

2,750

28,380

63,533

Extra

anslag

Kronor

6,000

10,000

3,000

2,000

70,000

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

57,900

109,130

63,533

76,350

36,350

2,281,956

Kronor

19,000

72,000

1,111,848

s. 179 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

179

5 Till inspektion och sak
kunnigt

biträde inom

läroverksöverstyrelsen i

fråga om fysisk uppfostran

och skolhygien

samt undervisning i musik

och husligt arbete 5,000:

6 Till biträde vid utförande

av vaktmästargöromålen

hos läroverksöverstyrelsen.

.................... 1,000:

7 Till hyra för ämbetslokal

åt läroverksöverstyrelsen 8,200:

8 Understöd åt extra ordi
narie

lärare vid de allmännaläroverken

under

förfall på grund av sjukdom,

förslagsanslag ... 5,000: —

9 Till arvoden åt extra och

vikarierande ämneslärare

vid de allmänna

läroverken.................. 310,000:

I o Till bestridande av stats
verkets

andel i kostnaden

för tillfällig löneförbättring

åt vissa lärarinnor

vid statens

samskolor.................. 10,665:

II Undervisning i slöjd vid

de allmänna läroverken,

förslagsanslag ... 24,000: —

12 Till extra arvoden åt

teckningslärare vid de

allmänna läroverken... 20,000:

i s Till extra arvoden åt

musiklärare vid de allmänna

läroverken ...... 4,900:

14 Till ersättning åt skol
kare

........................ 25,000:

15 Till upprätthållande un
der

år 1915 vid högre

realläroverket i Göteborg

och vid högre latin
-

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Riksdagens skrivelse Nr 8.

16

17 a

17b

17 c

17 d

18

19

20

21

22

läroverket därstädes av

provårsknrser för praktisk

utbildning av blivande

lärare vid de

allmänna läroverken ...

Till anställande av undersökningar

rörande munhygien

vid de allmänna

läroverken..................

8,950: —

2,700:

Privatläroverk:

Gemensamt reservationsanslag:

Enskilda

mellan
skolor.

.. 70,000: —

Högre flickskolor.

.. 400,000: —

Högre gossoch

sam
skolor.

.. 190,000: —

Enskilda

lärarinneseminarier

80,000: — 690,000: _

Lönetillägg åt lärarinnor

vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter,

förslagsanslag ............ 280,000: —

Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas

vikariatskassa,

förslagsanslag ... 12,000: —

Till understöd för anordnande

av utbildningskurser

för lärarinnor

i huslig ekonomi...

Bidrag till uppehållande

av läroanstalten vid

August Abrahamsons

stiftelse .....................

Till understöd för högre

bandarbetslärarinneseminariet

vid Maria

Nordenfelts kvinnliga

yrkesskola i Göteborg

28,100: —

10,500: —

3,700: —

Ordinarie

anslag

Kronor ö

5,904,928

Extra

anslag

Kronor ö

397,915

Ordinarie

anslag

Kronor ö.

Extra

anslag

Kronor ö,

s. 181 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

181

23

24

25

26

27

30

31

32 fl

7 400: —

9,000: —

Till understöd för Andrea

Eneroths handarbetsskola

och seminarium i

Stockholm samt föreningen

Handarbetets

vänners och Hulda Lundins

högre slöjdseminarium

i Stockholm

Till resestipendier åt lärarpersonalen

vid enskilda

läroanstalter......

Till resestipendier och

till studieunderstöd åt

föreståndarinnor och lärarinnor

vid lärarinneutbildningsanstalter

i

huslig ekonomi ävensom

åt skolkökslärarinnor

vid andra läroanstalter

.....................

Kommunala mellanskolor:

Kommunala mellanskolor, förslagsanslag

Till resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor......................................

2,000:

Folkundervisningen.

Folkskolöverstyrelsen:

Folkskolöverstyrelsen ... 76,300: —

Till arvode åt en amanuens

........................

Till inspektion och sakkunnigt

biträde i fråga

om fysisk uppfostran,

skolhygien samt undervisning

i musik och husligt

arbete..................

Hyra för ämbetslokal...

Folkskoleseminarier:

Gemensamt reservationsanslag:

Folkskoleseminari
erna.

..... 849,595: —

1,500:

5,000:

4,900:

Ordinarie

anslag

Kronor ö,

982.000

300.000

76,300

Extra

anslag

Kronor

60,700

1,200

11,400

Ordinarie

anslag

Extra

Kronor

7,263,278

Kronor ö.

496,165

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Ordinarie

• Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

32b

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

Stipendier

för semina
rieelever

150,225: —

Till anordnande av parallellklasser

vid vissa

folkskoleseminarier......

Till anordnande av parallellklasser

vid folkskoleseminariet

i Falun

m. m.........................

Till tillfällig löneförbättring

åt lärare och lärarinnor

vid folkskoleseminariernas

övningsskolor

........................

Bidrag till avlönande av

vikarie under övningslärares

vid folkskollärarseminarium

sjukdom,

förslagsanslag ...

Till uppförande av nya

byggnader för folkskoleseminariet

i Uppsala...

Till inredning och möblering

av de nya byggnaderna

för folkskoleseminariet

i Uppsala

m. m.........................

Till uppförande av gymnastikbyggnad

m. m. för

folkskoleseminariet i

Strängnäs ..................

Till uppförande av nya

byggnader för folkskoleseminariet

i Lund......

Till underhåll och skötsel

av trädgården vid folkskoleseminariet

i Luleå

Till undervisning i hygien

vid folkskoleseminariet

i Luleå............

Till hyresbidrag till rektorerna

vid vissa folkskoleseminarier.

...........

999,820: —

70,750:

51,000:

14,400:

4,000: —

187,063:

75,900: —

70,000: —

200,000: —

1,000:

100:

6,000: —

s. 183 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

183

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

44

45

46

Till förhyrande av vissa

lokaler för folkskole- seminarierna i Lin- köping och Umeå m. m.

Till Stockholms privata

folkskollärarinnesemi-

narium......................

Till Göteborgs kvinnliga

folkskoleseminarium ...

21,000: —

6,300: —

6,300: —

1,003,820

709,813

47

48

Småskoleseminarier:

Avlöningsbidrag till lärare vid småsko- leseminarier, förslagsanslag...............

Bidrag till avlönande av vikarie för lä- rare vid småskollärarseminarium, för- slagsanslag .......................................

36,000: —

2,000: —

38,000

49

50

Anordningar för lärares fortbildning:

Till understödjande av fortbildnings- kurser för lärare och lärarinnor vid

folk- och småskolor ........................

Till anordnande av fortbildningskurser i

gymnastik för folkskollärare och folk- skollärarinnor ....................................

15,000: —

12,900: —

51

52

53

54

Till understöd för anordnande av fort- bildningskurser i trädgårdsskötsel för

folkskollärare m. fl............................

Bidrag till instruktörskurser i simning

och livräddning.................................

Resestipendier åt rektorer samt övriga

lärare och lärarinnor vid folkskolese-

minarierna .......................................

Resestipendier åt lärarpersonalen vid

högre folkskolor.................................

3,230: —

1,200: —

2,000: —

1,200: —

8,000: —

3,000: —

55

56

Resestipendier åt folkskollärare och folk- skollärarinnor....................................

Resestipendier åt lärare och lärarinnor

vid småskolor m. fl............................

46,530

57

P 8

Folkskolinspektionen:

Till avlöning m. m. åt folkskolinspek- törer, förslagsanslag ........................

Till resekostnadsersättning åt folkskol- inspektörer, förslagsanslag ...............

157,000: —

93,000: —

250,000

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

59

60

61

62

63

64

65

66

67

Folk- och småskolor:

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och

småskolor, förslagsanslag

..................... 16,400,000: —

Avlöningsbidrag till sjukvikarier

för lärare vid

folk- och småskolor,

förslagsanslag............ 282,000: —

Till befrämjande av folkundervisningen

bland

de i rikets nordligaste

trakter bosatta finnar,

förslagsanslag............ 150,000: —

Lappmarks ecklesiastikverk,

folkbilduingsändamål,

förslagsanslag

..................... 80,000: —

Till beredande av möjlighet

till skolgång för

fattiga, på längre avstånd

från skola boende,

skolpliktiga barn

inom Vilhelmina, Kisbäcks,

Stensele, Tärna,

Sorsele,Arjeplogs,Malå,

Fredrika och Joekmocks

församlingar ...

Till beredande av möjlighet

till skolgång för

fattiga, på längre avstånd

från skola boende,

skolpliktiga barn

inom Hotagens församling

.....................

Svensk undervisning för

svenska barn i utlandet

Till anordnande av manlig

slöjd i folkskola,

mindre folkskola eller

särskild slöjdskola, förslagsanslag

............... 440,000: —

Till anordnande av

kvinnlig slöjd i folk
-

23,000: —

1,000:

7,100:

s. 185 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

185

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

68

69

70

skola, mindre folkskola

eller särskild slöjd- skola, förslagsanslag... 315,000: —

Till anordnande av un- dervisning i huslig eko- nomi i folkskola, högre

folkskola och folkhög- skola, förslagsanslag 140,000: —

Anställande av pristäv- lan om normalritningar

för folkskolebyggnader

å landsbygden ......... 25,000: -

U ndervisningsmateriel

m. m. för folkskolor,

reservationsanslag...... 30,000: —

17,837,000

56,100

71

Till understödjande av folkskolebarns ferie- och studie- resor, förslaqsanslaq .............................................

30,000

163,000

81,500

72

73

74

75

Fortsättningsskolor:

Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings-

skola, förslagsanslag .............................................

Högre folkskolor:

Understöd åt högre folkskolor, förslags- anslag................................................ 75,000: —

Bidrag till avlönande av vikarie för lä- rare vid högre folkskola, förslagsanslag 2,000: —

Sällskapet för folkundervisningens be- främjande .......................................... 4,500: —

—

0

76

77

Folkhögskolor:

Understöd åt folkhögskolor, förslags- anslag............................................... 339,200: —

Stipendier åt elever vid folkhögskolor... 110,000: —

449,200

19,928,820

823,843

Säger för allmänna skolväsendel

27.192,098

—

1,320,008

—

G. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

1

Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag....................

170,000

—

Populärvetenskapliga föreläsningskurser.

2

Till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar..............................

290,000

_

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 8 käft. (Nr 8.)

24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Riksdagens skrivelse Nr 8.

3

4

5

Bidrag till täckande av kostnaderna för de från uni- versiteten i Uppsala och Lund utom universitets- städerna under år 1915 eller senare anordnade före-

läsningskurser .................................

Bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläs- ningskurser, som äro avsedda att under sommaren

1915 eller senare vid Göteborgs högskola anordnas

för allmänheten............................................

Musik föreställning ar för allmänheten.

Till understöd åt föreningar, som anordna god orke- stermusik för allmänheten m. m...................

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

7.000

4.000

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

301,000

42,000

Ö.

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt

170,000

—

343,000

—

H. Abnormundervisningen.

1

Till befrämjande av dövstumundervisningen, förslags-

anslag ...................................................................

200.000

—

2

Kyrklig själavård åt dövstumma, förslagsanslag, högst...

14,000

—

3

Till utgivande av en ordbok över svenska språket, av-

sedd för dövstumma ............................................

1,000

_

4

Till understöd för utgivande under år 1915 av »Tid-

ning för dövstumma»............................................

500

_

e.

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda .

78,200

_

6

Till täckande av under åren 1911 och 1912 uppkom-

men brist i staten för institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda .............................................

12,225

_

7

Till bekostande av elevers vid institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda ävensom åtföljande vårdares

resor å statens järnvägar, förslagsanslag..................

2,000

—

8

Förskolan för blinda i Växjö......................................

14,800

—

9

Till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda ............

20.000

_

10

Bidrag till avlönande i vissa fall av vikarie för lärare

och lärarinnor vid blindundervisningsanstalterna å

Tomteboda och i Växjö, förslagsanslag.....................

1,200

—

11

Till tryckning av blindskrifter.................................

2,500

—

12

Till understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt

blindlärare .............................................................

1.200

_

1 3

Till understöd åt »De blindas förening» .....................

35,000

—

14

Till uppförande av byggnader m. m. för en vårdanstalt

för blinda med komplicerat lyte ..............................

150,000

—

s. 187 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

187

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

15

Till resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor

vid rikets abnormskolor (dövstumskolor, blindskolor

och sinnesslöanstalter).............................................

1,000

16

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt av-

seende försummade barn, förslagsanslag ..................

70,000

Säger för abnormundervisningen

380.200

223,425

I. Den tekniska undervisningen.

1

De tekniska läroverken................................................

774,975

2

Till förstärkning av det i Chalmers tekniska instituts

stat upptagna anslaget till bibliotek, samlingar och

laboratorier..............................................................

6,000

3

Till förstärkning av det i Chalmers tekniska instituts

stat upptagna anslaget till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter.................................................

6,000

4

Till arvoden åt speciallärare m. m. vid tekniska hög-

skolan ....................................................................

13,700

—

5

Till uppförande av nybyggnad m. m. för tekniska högskolan

1,000,000

—

6

Till uppehållande av verksamheten vid tekniska skolan

i Stockholm ............................................................

16,161

—

7

Till uppehållande av verksamheten vid tekniska ele-

mentarskolan i Norrköping.......................................

5,250

—

8

Till uppehållande av verksamheten vid tekniska elemen-

tarskolan i Malmö ..................................................

18,700

__

9

Till uppehållande av verksamheten vid tekniska elemen-

tarskolan i Örebro..................................................

22.170

—

10

Till uppehållande av verksamheten vid tekniska elemen-

tarskolan i Borås...................................................

4,250

_

1 1

Till uppehållande av verksamheten vid tekniska elemen-

tarskolan i Härnösand..............................................

5,424

_

1 2

Till tillfällig löneförbättring åt rektor, ordinarie lärare,

tjänstemän och vaktmästare vid tekniska skolan i

Eskilstuna .............................................................

1,337

13

Till beredande av provisorisk lönereglering åt befatt-

ningshavare vid tekniska skolan i Stockholm............

4,600

—

14

Till slöjdföreningens i Göteborg skola...........................

30,000

—

15

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor samt till be-

stridande af kostnaden för inspektion av dessa skolor

140,000

_

16

Till resestipendier åt föreståndare och facklärare vid

lägre tekniska läroanstalter.......................................

3,000

—

Säger för den tekniska undervisningen

-1..............

774.975

—

1,276.592

—

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Riksdagens skrivelse Nr 8.

'' '' ..... '' ''

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

J. Åtgärder för fysisk utbildning.

1

Gymnastiska centralinstitutet .......................................

39,650

_

2

Till tillfällig avlöningsförbättring åt befattningshavare

vid gymnastiska centralinstitutet, förslagsanslag, högst

8,400

—

3

Till uppehållande av gymnastiska centralinstitutets verk-

samhet under år 1915.............................................

7,650

—

4

Till fortsatt uppehållande av undervisning jämte läkar-

vård vid en med gymnastiska centralinstitutet förenad

kvinnlig poliklinik ...................................................

750

—

5

Till understödjande av idrotten....................................

100,000

6

Till understödjande av skididrotten bland ungdomen ...

30,000

Säger för åtgärder för fysisk utbildning

39,650

—

146,800

—

12

l 3

l 4

K.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

Till svenska fornskriftssällskapet .................................

Till understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter

rörande Skandinaviens historia.....................

Till understödjande av svenska vitterhetssamfundets verksamhet

....................................................................

Till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften »Nordiskt

medicinskt arkiv».............................................

Till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften

»Acta mathematica» ................................................

Till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften »Sfinx»

Till understöd för utgivande av tidskriften »Svenska

landsmålen och svenskt folkliv» ..............................

Till systematisk undersökning av svenska folkmål.........

Till insamling, förteckning och undersökning av svenska

folkminnen............................................................

Till arvode åt ortnamnskommitténs sekreterare .........

Till inlösen av 150 exemplar av del XVII av ortnamnskommitténs

arbete över ortnamn i Älvsborgs län...

Bidrag till fortsatt utgivande av verket »Sveriges kyrkor,

konsthistoriskt inventarium» .................................

Till främjande av föreningen »Pietas» verksamhet under

år 1915 ...............................................................

Till utgivande av statistiska tabeller över Öresundstullen.

....................................................................

2,000

1,000

3.000

5.000

3.000

1,200

5.000

7.500

4.500

4.000

450

10,000

2.500

1.500

s. 189 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

189

1 5

16

17

18

19

20

21

22

Till beredande för svenska forskare av tillfälle till veten- skapligt arbete vid en eller flera utländska biologiska

stationer ..................................................................

Till resestipendier för år 1915 åt journalister ............

Till årliga understöd åt inhemska skönlitterära för- fattare av utmärkt förtjänst ....................................

Till bestridande av ytterligare kostnader för utgivande

i tryck av de under de svenska gradmätningsexpedi- tionerna till Spetsbergen gjorda vetenskapliga iaktta- gelserna ..................................................................

Bidrag till en antarktisk expedition åren 1915—1919

Till utarbetande av en historisk-statistisk handledning

i studiet av befolkningsförhållandena i Sverige m. m.

under äldre tid........................................................

Till inlösen för statsverkets räkning av docenten K. A.

Edins för utarbetande av en historisk-statistisk hand- ledning i studiet av befolkningsförhållandena i Sverige

m. m. under äldre tid åvägabragta samlingar...........

Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda

verks utgivande, reservationsanslag..........................

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

45,000

Ö.

Kronor

1,800

4.000

10,000

35.000

27.000

6.000

6,000

Ö.

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m......................................................................

45,000

—

140,450

—

L. Diverse.

1

0

Alderstiilägg, förslagsanslag..........................................

150,000

—

2

Extra lönetillägg för år 1914, förslagsanslag...............

15,000

—

3

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

24,000

—

4

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-

anslag (därav till domkapitlens expeditioner högst

10,000 kronor).........................................................

100,000

—

5

Extra utgifter, reservationsanslag .................................

28,000

—

6

Till ersättande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter......................................................

233,557

—

7

Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-

kapitlens expeditioner högst 1,800 kronor)...............

25,003

—

Säger för diverse

327,003

—

248,557

—

Summa

32,953,998

| 5,685,502|—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.