Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1914-09-18 · 97 sidor, varav 91 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 91 av 97 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1914 B:9, Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

1

Nr 9.

Uppläst och godkänd i första kammaren den 18 september 1914.

» » » i andra kammaren den 18 september 1914.

Biksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 och 126.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel,

innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen

anföra följande:

l:o) Riksdagen vill till en början erinra om, att förra riksdagen

under innevarande år till nedannämnda ändamål beviljat följande anslag,

nämligen:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 9 käft. (Nr 9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 9.

A. Departementet.

Provisorisk lönereglering för befattningshavare i jordbruksdepartementet,

förslagsanslag .....................................................................

Avlönande av en kanslisekreterare inom jordbruksdepartementet

! Arvode åt extra föredragande inom jordbruksdepartementet m. m.

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Kronor.

Kronor.

6,760

5,050

4,000

B. Lantbruksstyrelsen.

I Anställande under år 1914 av ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen

3,500

C. Lanthushållningen.

t Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar............

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar:

Lantbruksinstituten m. m.............................................................

I Undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Hovbeslagsskolan vid Alnarp .....................................................

Ändringsarbeten i sjukstallet vid veterinärinstitutionen vid lantbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp................................................

Anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter ..................i

Anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän .....................|

Bidrag till anställande av jordbrukskonsulenter ..............................

Bidrag till avlöning åt vandringsrättare i Dalarne och Norrland ......

Bidrag till avlöning åt vandringsrättare i södra och mellersta Sverige;

Utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning

Statsbidrag åt Fredrika-Bremerförbundets lanthushållningsskola vid

Rimforsa för utbildande av lärarinnor.......................................

Statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks fackskola för huslig ekonomi

för utbildning av lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård

Brogård ..............................................................................

Hästavelns förbättrande, reservationsanslag .................................

! Ersättning till statens hingstdepåer för minskning i inkomster under

år 1914 till följd av ändrad disposition av vissa till depåerna förut

anslagna kronoegendomar ...................................................

| Extra personal vid Flyinge hingstdepu ..........................................

{ Åtgärder för inhemska häststammar ............................................I

j Understödjande av stamboksföring rörande hästar ...........................|

| Arvode åt en statsinspektör över köttkontrollen..............................

j Avlönande av en karantänsvakt vid karantänsanstalten i Haparanda

för husdjur m. m...................................................................|

! Bidrag till upprätthållande av avelscentra för nötboskap m. m..........

412,450

451,300

369,400

3.000

3.500

3,100

14.800 ;

18.800

62,500

21,000

15,000

1.500

8.000

6.500

20,100

4,630

20,000

10,000

5,600 j

750 j

25,000 [

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

3

Främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens län ...............

Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen

Åtgärder för höjande av landets svinavel .....................................

Fjäderfäavelns befrämjande........................................................

Bidrag till bestridande av kostnaderna för allmänna lantbruksmöten

Prisbelöningar vid allmänna lantbruksmöten.................................

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp...

Bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets o

näringarnas behov...............................................................

Bidrag till underhåll av en kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norr

bottens län ...................................................................

Understöd åt svenska mosskulturföreningen .............................

Understöd åt frökontrollanstalter............................................

Bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen s

utav klöver, gräs och foderrotfrukter ................................

Anställande av en statskonsulent i fröodling .........................

Understöd åt Sveriges utsädesförening ...................................

Åtgärder för höjande av det mindre jordbruket .......................

Anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket • ••■

Bidrag till åtgärder för främjandet av ordnad bokföring vid n

jordbruk, förslagsanslag................................................

Ökat statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m..............

Norrländska avdikningsanslaget ..........................................

Allmänna avdikningsanslaget.................................................

Anställande av en förste torvingenjör, tre torvingenjörer och en

assistent ......................................................................

Upprätthållande av en torvskola ..........................................

Anställande av en andre instruktör i husslöjd och personligt i

tillägg till andre instruktören Jonas Wallander ..:.............

Lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstens''

mjöl och märgel för jordbrukets behov, förslagsanslag...............

D. Fiskeriväsendet.

Bidrag till anordnande av undervisningskurser och hållande av fö

i navigation m. m. för bohuslänska fiskare .....................

Understöd åt södra Sveriges fiskeriförening ...........................

Utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de £

omgivande haven m. ................................................

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Kronor.

Kronor.

_

5,000

-

100,000

40,000

—

20,000

—

7,500

—

17,500

- 1

21,000

_

48,000

_

13,750

—

50,000

—

10,000

5

20,000

—

6,500

—

66,000

—

270,000

—

6,500

e

15,000

—

16,000

—

1,900,000

—

450,000

r-

27,000

—

7,000

s-

3,500

s-

380,000

1,400

—

18,500

30,100

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak

Försäkring av fartyget Skagerak .................................

Underhålls, och driftkostnad för fartyget Eystrasalt

Stationerande under vintern 1914-1915 av ett armerat ångfartyg vid

bedjande” ^ åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets

Bestridande av kostnaderna för utförande av vissa fiskehamnar.........

Byggande av en fiskehamn vid Östra Torp i Malmöhus län

E. Skogsväsendet.

PerSWiifiam Sonson8 ti,lförordnade iektorn vid skogsinstitutet Tor

Skogsodlingens befrämjande .............................

Bidrtfy,“li=™ärvå?t1isi;e^osln‘der“.,BrupFHä''><lil“”d''<iv.“k<>B*var<i3

Bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket.........

F. Lantmäteriväsendet.

Lantmäteriundervisningen ..........................

Bestridande av kostnaderna för vissa av distriktslantmätare företagna

Fortsatt nfeparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren i

Uppläggande .av^nya registratur och arkivens ordnande i lantmäteri
-

Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen....................

Anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior utui

vissa skifteskartor med tillhörande handlingar..................

Beredande av skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen ....................

Försöksanstalt för fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor......

G. Rikets allmänna kartverk.

Namngranskning för rikets allmänna kartverks behov

IÄstrumentinOch inventarier för rikets allmänna kartverks geodetiska

H. Geologiska och hydrografiska undersökningar.

Nyanskaffning och omändring av möbler och montrer m. m. till Sveriges

Frescati ° undersökrdnSs under byggnad varande nya lokaler vid

Transport av Sveriges geologiska undersöknings samlingar och invem

taner från dess nuvarande till de nya lokalerna .......................

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Kronor.

Kronor.

—

36,000

—

5,200

—

8,500

—

33,000

—

620,000

—

100,000

_

500

—

100,000

—

67,500

—

285,000

—

36,300

—

30,000

—

20,000

—

10,000

—*

5,000

—

9,000

—

12,000

—

15,500

—

3,000

—

13,400

_

97,700

- |

8,675

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

5

Ordinarie

Extra

anslag.

anslag.

Kronor.

Kronor.

I. Veterinärväsendet.

Veterinärundervisningen ...............................................................

179,000

—

Statens veterinärbakteriologiska anstalt..........................................

—

38,520

J. Vägunderhållet och skjutsväsendet.

Bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, för•

35,000

—

Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt.....................

—

150,000

K. Fattigvård.

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag .......................................

350,000

-

Understöd åt svenska fattigvårdsförbundet.......................................

—

17,000

L. Diverse.

Anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen...............

—

20,000

Insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar

—

25,000

Befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster av svenska

29,000

lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen ..................

—

Sveriges deltagande uti internationella lantbruksinstitutet i Rom ......

—

7,000

Ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket indragna

2,100,000

brännvinsförsäljningsmedel ......................................................

—

Täckande av vissa av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter......

—

144,244

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..............................

150,000

—

Extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte

vid under jordbruksdepartementet lydande verk och stater, för-

5,000

slagsanslag...........................................................................

—

2:6) I den till innevarande riksdag den 14 maj detta år avlåtna

proposition angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl.

Maj:t under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att

dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för

lantbruksstyrelsen att tillämpas från och med år 1915 ävensom förklara,

att de villkor och bestämmelser, som nu gälla för åtnjutande av de för

ordinarie befattningar å lantbruksstyrelsens stat upptagna avlöningar,

skola vara gällande även i fråga om sådana avlöningar å den nya staten

med tillägg, att för byrådirektörens tillträde till den medgivna andra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 9.

löneförhöjningen skola gälla enahanda villkor, som stadgats för tillträde

till första löneförhöjningen,

dels ock höja anslaget till lantbruksstyrelsen, nu 57,600 kronor,

med 22,300 kronor till 79,900 kronor.

Handläggningen inom den centrala statsförvaltningen av de ärenden,

som med ett gemensamt namn kunna kallas vattenavledniugsärenden i

■vidsträckt bemärkelse, sker för närvarande i regel gemensamt av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen. De förrättningar

ute i orterna, som föranledas av dylika ärenden, verkställas av personal

vid de nämnda ämbetsverk underlydande tjänstemannakårer, nämligen

dels av personal vid väg- och vattenbyggnadsstaten, och dels av personal,

tillhörande lantbruksingenjörkåren.

De nu ifrågavarande vattenavledningsärendena hava samtliga sin

grund i ansökningar om lån eller bidrag av statsmedel. Sådana ansökningar

kunna numera avse antingen lån ur odling slånefonden eller

statsbidrag utan återbetalningsskyldighet vare sig från norrländska avdikning

sanslag et eller från allmänna av dikning sanslag et, dock att ansökning

kan avse att erhålla såväl lån som anslag. Åven sedan lån eller

bidrag beviljats, påkalla emellertid de företag, som sålunda understötts,

pa flerfaldigt sätt åtgärd av nämnda styrelser eller den ena av dem

ävensom av de dem underlydande tjänstemannakårer. Dylik senare åtgärd

föranledes icke blott av företag, som erhållit lån eller bidrag från

ovannämnda, fond och anslag, utan även av företag, som understötts

från de tidigare av riksdagen beviljade anslag, som numera ersatts av

ovannämnda bägge avdikningsanslag, nämligen dels det senast år 1906 beviljade

anslaget till understödjande av sådana myrutdikningar och vattenavtappningar,

vilkas ändamål vore att minska frostländigheten för närliggande

bygd, och dels det under vart och ett av åren 1907—1911

anvisade allmänna frostminskningsanslaget.

.Med odlingslånefonden närbesläktade uppgifter hava norrländska

nyodlingsfonden och täckdiknmgslånefonden. Årenden rörande lån ur

dessa fonder behandlas emellertid endast av lantbruksstyrelsen.

Angående handläggningen av ärenden rörande lån från odlingslånefonden,

såvitt nu är i fråga, må anföras följande. För varje företag, till vilket

lån sökes, skall fullständig, av utredning angående jordens naturliga beskaffenhet

och större eller mindre lämplighet för odling samt uppskattning av

beräknat jordförbättringsvärde åtföljd plan till arbetets utförande jämte

beräkning över de såväl med vattenavledningen och avdikningen som ock

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 9.

med odlingen, där sådan förekommer, förenade kostnader vara av sakkunnig

person uppgjord och underställas Kungl. Maj:ts prövning, sedan planen

och kostnadsförslaget först undergått granskning i. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt lantbruksstyrelsen. Lån beviljas ej, med mindre

dessa styrelser vitsorda, att, såvitt de kunna finna, laga hinder mot

företagets utförande ej förefinnes. Lånet bestämmes av Kungl. Maj:t

enligt vissa angivna regler, men må icke överstiga 70 procent av det

jordförbättringsvärde, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen

anse sig kunna vitsorda. Med den, som mot åtnjutande

av statslån åtager sig ett odlingsföretag, skall kontrakt i vederbörlig

ordning avslutas samt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännas.

För fullgörande av kontraktet ävensom för de lyftade statsmedlens återbäring,

ifall mot kontraktet brytes, skall ställas sådan säkerhet, som av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkännes. Sedan av lånet . utbekommits

vad som får lyftas på grund av att arbetet blivit börjat —

varom intyg skall hava företetts —, skall vid varje av de följande lyftningstiderna

företes intyg av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att,

enligt vad därstädes nöjaktigt styrkts, så mycket av arbetet blivit utfört,

som skäligen kan anses motsvara vad i förhållande till det beviljade

låneunderstödet belöper på vad av lånet redan utbekommits.

Förlängning i arbetstiden kan medgivas av Kungl. Maj:t, naturligtvis

efter styrelsernas hörande.

Beträffande statsbidrag från ovannämnda bägge avdikningsanslag

gäller i huvudsak följande. För varje företag, till vilket bidrag sökes,

måste plan till arbetets utförande jämte beräkning över därmed förenade

kostnader vara uppgjord och hava vunnit Kung], Maj:ts fastställelse.

Dessa planer och förslag granskas av styrelserna. Då arbetets utförande

överlämnas till menighet, bolag eller enskilda, bör kontrakt därom vara

i vederbörlig ordning avslutat samt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

godkänt. För fullgörandet av sådant kontrakt ävensom för de lyftade statsmedlens

återbäring, ifall mot kontraktet brytes, skall, utom av städer och

vissa menigheter, ställas sådan säkerhet, som godkännes av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. Statsbidrag kan i allmänhet ej utbekommas, förrän

arbetsföretaget blivit börjat, varom intyg skall företes. Därefter få de anslagna

medlen i mån av arbetets fortgång lyftas vid de terminer, som

finnas utsatta i kontraktet eller särskilt blivit bestämda av väg- och

vattenbyggnadsstvrelsen. Förlängning i den uti kontraktet bestämda

arbetstiden kan medgivas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Varje företag står under kontroll av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

'' beträffande vattenavledningen och av lantbruksstyrelsen be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Riksdagms skrivelse Nr 9.

träffande odlingen, där sådan förekommer. Vederbörande myndighet

äger besluta om godkännande av den del av arbetet, som står under

dess kontroll.

Enligt den för våg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt de ordinarie

tjänstemännen i väg- och vattenbyggnadsdistrikten gällande instruktion omfattar

styrelsens. ämbetsbefattning handläggning av bland annat sådana

tekniska och administrativa ärenden, som angå arbeten för beredande av större

odlingsföretag, skydd mot översvämning eller minskning av frostländighet.

Förutom de arbeten av dylikt slag, som möjligen kunna utföras av staten

och på dess bekostnad och om vilka nu ej är fråga, utgöras ovan omförmälda,

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens handläggning hörande arbeten

av sådana, som utföras av enskilda personer, bolag eller menigheter, antingen

helt och hållet på egen bekostnad eller med understöd av staten

i form av anslag, lån eller andra förmåner, för såvitt dessa arbeten äro

av den beskaffenhet, att Kungl. Maj:ts tillstånd erfordras för deras

verkställande och arbetena blivit i avseende å såväl utförandet som

vidmakthållandet för det allmännas nytta ställda under styrelsens kontroll.

I avseende å. dessa arbeten åligger det styrelsen, bland annat,

att, utan att ingripa i den särskilda förvaltning och ledning av arbetena,

som tillkomma arbetsdirektionerna, i egenskap av övervakande myndighet

hos Kungl. Maj:t anmäla vad i ett eller annat avseende kan vara anmärkningsvärt;

att, då till styrelsen inkommer eller överlämnas väckt

fråga om företagande av arbete, till vars utförande Kungl. Majrts tillstånd

erfordras, granska och, där sådant finnes behövligt, låta omarbeta

medföljande ritningar och kostnadsförslag eller från vederbörande infordra

felande dylika eller eljest nödiga handlingar; att, där statsbidrag i form

av lån eller anslag äskas, tillse, att de för sådant bidrags erhållande

stadgade villkor äro fullgjorda och att uppgift finnes å de tillgångar,

som för övrigt äro tillgängliga för arbetets utförande; att med utredning

av ärendet och yttrande, bland annat, i fråga om statsbidrag, i händelse

sådant sökts, underställa frågan Kungl. Maj:ts prövning; att därefter,

sedan Kungl. Maj:ts beslut blivit styrelsen delgivet, underrätta vederbörande

därom samt, där plan för arbetet fastställts, vidtaga på styrelsen

ankommande åtgärder för arbetets bringande till verkställighet; att hava

tillsyn över arbetenas utförande i enlighet med de av Kungl. Maj:t

fastställda planer och givna föreskrifter, så att inga mera väsentliga

ändringar må äga rum utan anmälan och vederbörligt tillstånd, styrelsen

medgivet att tillåta eller föreskriva sådana mindre ändringar i fastställda

planer, som leda till förbättring; att med undantag för de fall, då jämlikt

nådig föreskrift sådant icke erfordras, hos Kungl. Maj:t anmäla, om

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 9

arbete icke blivit inom bestämd tid fullbordat eller alldeles icke kommit

till utförande, och i sådant fall föreslå den åtgärd, som kan finnas erforderlig;

samt att övervaka, att redan utförda anläggningar varda

ändamålsenligt och i enlighet med givna föreskriftei underhållna, sa att

icke det med anläggningen åsyftade gagn iörminskas. Gemensamt med

lantbruksstyrelsen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att till Kungl.

Maj:t avgiva utlåtande i frågor, som röra statsunderstöd i form av

lån, anslag eller andra förmåner för vattenavlednings- eller avdikningsoch

odlingsföretag eller arbeten, som avse minskande av frostländighet.

Styrelsen innefattar tre byråer, varav en teknisk byrå under ledning av

en byråchef, och en administrativ byrå, vilken förestås av en byrådirektör.

Å tekniska byrån finnas anställda en förste byråingenjör .och två byråingenjörer.

För kompetens såsom byråchef, förste byråingenjör eller

byråingenjör fordras att hava genomgått tekniska högskolan (fyraårig

kurs i högskolans avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst) och

därjämte förvärvat praktisk duglighet i ingenjörsyrkets utövande. Byrådirektören

skall hava avlagt juridisk examen. Chefen för tekniska byrån

åligger bland annat att bereda och föredraga alla tekniska ärenden

rörande allmänna arbeten utom enskilda järnvägar och ärenden rörande

godkännande av arbetsföretag samt låta granska inkomna planer och

berättelser angående allmänna arbeten, ansvara för uppsättning . och

expediering av styrelsens skrivelser i dylika ärenden m. m. Byrådirektören

åligger bland annat att bereda och föredraga alla pa styrelsen

ankommande administrativa och ekonomiska ärenden; att upprätta förslag

till kontrakt och säkerhetsförbindelser angående med statsmedel understödda

anläggningar och arbeten; att granska inkommande sådana

kontrakts- och säkerhetshandlingar, att ansvara för uppsättning och

expediering av styrelsens skrivelser i mal, som tillhöra hans föredragning

in. m.

I landsorten handhavas närmaste uppsikten över och bestyret med

sådana arbeten, som tillhöra väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsbefattning,

av sex distriktschefer och åtta distriktsingenjörer. Av de

sistnämnda äro två anställda i vartdera av de bägge nordligaste distrikten,

tillsammans omfattande Norrland och Kopparbergs län, samt en i varje

av övriga distrikt. För distriktschef och distriktsingenjör fordras enahanda

kompetens, som för byråchef här ovan nämnts. Distriktschef hai

till åliggande, bland annat, att företaga inspektionsresor inom distriktet,

enligt honom av styrelsen meddelad särskild befallning, och därvid

utan ingripande i den särskilda förvaltningen för enskildas arbeten, som

understödjas med statsbidrag — tillse och kontrollera, att undersökningar

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 9.

verkställas, och dylika arbeten utföras i enlighet med fastställda planer

under ledning av lämplig person; tillhandagå med råd och upplysningar;

söka rätta tekniska misstag och granska under arbetets utförande väckt

förslag om ändring av gillad arbetsplan samt till styrelsen avgiva

yttranden över sådant förslag; förrätta besiktning å redan verkställda

anläggningar och utfärda sådana intyg, som erfordras för bedömande,

huruvida arbetsföretag ma kunna såsom fullbordat av styrelsen godkännas,

samt att till styrelsen insända inspektionsberättelse med anmälan,

om fel eller försummelse blivit begångna i avseende å utförandet eller

underhållet. Distriktsingenjören är anställd till distriktschefens biträde

med skyldighet att på eget ansvar verkställa de inspektioner eller andra

förrättningar, vartill han förordnas.

Enligt den lör lantbruksstyrelsen gällande instruktion har lantbruksstyrelsen

att. gemensamt med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till

Kungl. Maj:t avgiva utlåtande i frågor, som röra statsunderstöd, i form

av lan, anslag eller andra förmaner, för vattenavlednings- eller avdikningsoch

odlingsföretag eller arbeten, som avse minskande av frostländighet.

I avseende å företag, för vilket län från odlingslånefonden beviljats, till—

höi det lantbruksstyrelsen att gemensamt med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bestämma tiden, inom vilken företaget skall vara fullbordat.

Lantbruksstyrelsen skall ock hava tillsyn över själva odlingsarbetets utförande.

i enlighet med fastställd plan och givna föreskrifter, så att inga

väsentliga ändringar må äga rum utan anmälan och vederbörligt tillstånd,

styrelsen dock medgivet att tillåta eller föreskriva sådana mindre

ändringar i den för odlingsarbetet fastställda planen, som leda till dess

förbättring. Styrelsen har ock att meddela slutligt godkännande av

själva odlingsarbetet och bör, så snart dylikt godkännande lämnats, därom

underrätta väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. I styrelsen finnas anställda

fyra byråchefer, varav en för agrikulturtekniska ärenden och en för

kansli- och ekonomiska ärenden. Några andra ordinarie tjänstemän än

överdirektören samt byråcheferna finnas ej. För behörighet till byråchef

för agrikulturtekniska ärenden fordras att hava fullgjort vad som är

föreskrivet för kompetens till lantbruksingenjörstjänst samt att hava

under, minst fem år tjänstgjort såsom lantbruksingenjör. Byråchef för

kansli- och ekonomiska ärenden skall hava avlagt juridisk examen. Till

byråchefens för agrikulturtekniska ärenden handläggning höra ärenden

rörande, vattenavlednings-, avdiknings- och odlingsföretag samt arbeten, som

avse minskande av frostländighet, ävensom ärenden angående lantbruksingenjörkåren.

Byråchefen för kansli- och ekonomiska ärenden åligger,

bland annat, att ansvara för uppsättningen av samt till styrelsens

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 9.

granskning överlämna koncept till expeditioner i alla mål och ärenden,

som föredragits hos styrelsen.

För anställande hos lantbruksstyrelsen av extra ingenjörsbiträden,

vilka biträda byråchefen för agrikulturtekniska ärenden vid granskning

av arbetsplaner m. m. till företag av ifrågavarande slag, hava sedan

länge anvisats särskilda medel, först av Kungl. Maj:t från nionde huvudtitelns

anslag till extra utgifter, men under senare år av riksdagen såsom

anslag å extra stat.

Lantbruksingenjörkåren består för närvarande av 22 lantbruksingenjörer,

3 extra lantbruksingenjörer och 3 lantbruksstipendiater. Varje

ordinarie lantbruksingenjör har sitt distrikt, som i regel utgöres av ett

län, dock att i vissa fall antingen två län sammanförts till ett distrikt

eller del av ett län lagts till distrikt, som omfattar annat län, varjämte

de två nordligaste länen delats i tre distrikt. Lantbruksingenjörerna äro

skyldiga, var inom sitt distrikt, att uppgöra planer till och leda utförande

av företag, som avse avdikning, sjösänkning eller annan vattenavledning,

invallning, ängsvattning, odling och åkeromläggning samt jords indelning

till omloppsbruk m. m. djdikt ävensom att i övrigt tillhandagå

med råd och upplysningar rörande jordbruket. För sistnämnda uppgift

anlitas emellertid lantbruksingenjörerna numera ytterst sällan, enär andra

tjänstemän finnas anställda för detta ändamål. Lantbruksingenjör är

jämväl pliktig att efter förordnande av lantbruksstyrelsen, inom eller

utom sitt distrikt, verkställa inspektion eller avsyning av själva odlingsarbetet

till företag, för vilket lån från odlingslånefonden beviljats. Extra

lantbruksingenjör är skyldig att efter förordnande upprätthålla lantbruksingenjörsbefattning

samt vid behov utföra särskild förrättning. Lantbruksstipendiat

åligger att för erhållande av praktisk utbildning tjänstgöra

hos lantbruksingenjör såsom biträde samt, då han vunnit kompetens

såsom lantbruksingenjör, efter förordnande tjänstgöra såsom sådan eller

såsom extra lantbruksingenjör. För att kunna antagas till lantbruksstipendiat

fordras numera, bland annat, att hava minst ett halvt år allvarligt

deltagit i de vid ett lantbruk förefallande göromål, att minst

ett år med gott vitsord tjänstgjort såsom biträde hos lantbruksingenjör

samt att hava genomgått treårig kurs vid tekniska högskolan, omfattande

i huvudsak samma fyraåriga kurs, som erfordras för att erhålla godkänt

avgångsbetyg från fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst,

allenast med undantag av den del av kursen, som avser järnvägsbyggnader

samt konstruktioner av större järnbroar och dammbyggnader samt

av hamn- och kajbyggnader. För att kunna antagas till lantbruks
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 9.

ingenjör eller extra lantbruksingenjör fordras att minst två år haft anställning

såsom lantbruksstipendiat, att hava genomgått ettårig kurs vid

lantbruksinstitut samt en kurs i rättskunskap, i bägge fallen enligt lantbruksstyrelsens

närmare bestämmelser, att minst ett och ett halvt år varit

anställd vid vattenbyggnads- och torrläggningsarbeten av olika slag, som

av lantbruksstyrelsen prövas lämpliga, samt avgivit godkänd berättelse

däröver, att efter vunnen kompetens för anställning såsom lantbruksstipendiat

minst två år tjänstgjort hos lantbruksingenjör och därvid förvärvat

intyg om praktisk erfarenhet och skicklighet i alla till en lantbruksingenjörsbefattning

hörande verksamhetsgrenar samt att minst ett

halvt år tjänstgjort såsom tekniskt biträde hos byråchefen för agrikulturtekniska

ärenden i lantbruksstyrelsen. Dessa kompetensvillkor för lantbruksingenjörer

äro betydligt skärpta gentemot de bestämmelser i detta

hänseende, som förut varit gällande.

Frågan om förenkling och besparing av arbetskrafter vid vattenavledningsär

end enas handläggning väcktes redan år 1907, i det att vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen genom en ämbetsskrivelse

från jordbruksdepartementet den 20 april sistnämnda år anmodades

taga under omprövning, huruvida och i vad män bestämmelserna

i fråga om handläggningen av med statsbidrag understödda odlingsoch

frostminskningsföretag m. fl. ärenden kunde genom överflyttande

av grupper av ärenden från det ena ämbetsverket till det andra eller

annorledes förenklas samt snabbheten i ärendenas avgörande befordras,

utan att prövningens säkerhet äventyrades.

I avgivna utlåtanden har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för

sin del förordat, att vattenavledningsärendena måtte överflyttas till att

behandlas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ensam, i sammanhang

varmed lantbruksingenjörerna, vilkas verksamhet, enligt styrelsens

mening, huvudsakligen vore av teknisk art, borde ställas under vägoch

vattenbyggnad s s ty r els e n, dit även den agrikulturtekniske byråchefen

i lantbruksstyrelsen borde överflyttas såsom ledamot. Lantbruksstyrelsen

däremot har kraftigt framhållit angelägenheten av att ifrågavarande, till

jordbruket hörande ärenden i stället "överflyttas till lantbruksstyrelsen,

dock att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen borde höras, då ett företag

i något avseende berörde det allmännas rätt. Departementalkommitterade

hava i sitt betänkande den 31 december 1912 berört jämväl

förevarande fråga och därvid uttalat sig för ärendenas överflyttande till

kommunikationsdepartementet och dess avdelning för väg- och vattenbyggnader,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 9.

I nu förevarande framställning har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att

den nuvarande dubbelbehandlingen av vattenavledningsärendena skulle

upphöra och ifrågavarande ärenden i stället helt förläggas till lantbruksstyrelsen.

Enär, enligt vad verkställd utredning givit vid handen, den

övervägande mängden av företag av ifrågavarande slag äro i tekniskt

hänseende särdeles enkla, har nämligen departementschefen ansett det vara

naturligast, att jordbruksintresset, som ju vid varje företag är det grundläggande,

även finge vara det avgörande vid bedömandet av fragan om

vilket av ämbetsverken, som borde övertaga ärendena. För att bereda nödig

trygghet för en fullt sakkunnig behandling i sådana fall, då en fråga

förekommer, som kräver granskning av sådan speciell teknisk sakkunskap,

som icke är tillräckligt företrädd inom lantbruksstyrelsen, skulle lantbruksstyrelsen

vara skyldig att inhämta yttrande från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Sålunda skulle väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

yttrande inhämtas, då fråga vore om att sänka eller uttappa sjö, som

vid medelvattenstånd har en ytvidd, överstigande 25 hektar, samt att

förändra vattnets djup eller läge i älv, å eller annat vattendrag, där

farled eller flottled finnes, kungsådra av ålder varit, kanal, slussverk

eller annan sådan vattenbyggnad är anlagd, vatten för allmän vattenledning

begagnas, järnväg över vattendraget framgår eller ock annan

allmän väg framgår över vattendrag av den storlek, att för vattendraget

i fråga genom denna väg erfordras en sammanlagd broöppmng överstigande

6 meter, beräknad med vertikala landfästen mot vattengångsöppningen,

samt dessutom jämväl eljest, när i något ärende förhållandena

gjorde detsamma önskvärt.

Vattenavledningsärendenas förläggning till lantbruksstyrelsen skulle

emellertid i vissa hänseenden medföra ökade utgifter för denna styrelse.

Lantbruksstyrelsens nuvarande stat slutar på 57,600 kronor. För bedömande

av de nuvarande kostnaderna för styrelsens ämbetsförvaltning

böra dock till detta belopp läggas de medel å extra stat, som beviljats

för anställande av extra ingen] örsbiträden hos styrelsen. För

innevarande år är för detta ändamål av de av riksdagen åren 1913 och

1914 beviljade medel beräknat ett belopp av 8,875 kronor, vadan totalkostnaden

för lantbruksstyrelsen för innevarande år bör upptagas till

66,475 kronor.

Det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslag till ny stat för

lantbruksstyrelsen har följande utseende:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 9.

1

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Orts-

tillägg

Summa ,

kronor

kronor

kronor

kronor

Överdirektören och chefen...........

6,200

2,800

1,000

10,000 |

1 byråchef..........................

j 3 byråchefer ....................

5,000

15,000

2.500

7.500

1—»

''bo as

o o

o o

8,100 1 Efter o år kan lönen liöjas

24,300 j med 600 kronor.

1 byrådirektör .................

3,600

1,800

400

(Efter 5 år kan lönen höjas

j med 500 kronor och

5,800 i efter 10 år med ytter- ligare 500 kronor.

1 förste vaktmästare .............

900

450

150

- /Efter 5 år kan lönen liöjas

’ u i\ med 100 kronor.

1 vaktmästare .....................

700

350

ISO

j Efter 5 år kan lönen höjas

1 900 ''i Ine<l 160 kronor och

Till ingenjörsbiträden å den agrikul-

’ ji efter 10 år med ytter-

| j ligare 100 kronor.

turtekniska avdelningen.............

Till andra extra biträden, vikariats-

—

—

10,000

ersättning och expenser...............

—

—

—

19,000 |

Summa — | — j — j 79,900 j

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor

årligen.

Det framlagda statförslaget, slutande på 79,900 kronor, utvisar

alltså en ökning av 13,425 kronor. Denna ökning fördelas med 5,800

kronor på avlöning åt en byrådirektör, med 1,500 kronor på avlöning

åt en förste vaktmästare, med 1,125 kronor på förböjning i de för anställande

av ingenjörsbiträden avsedda medel och med 5,000 kronor på

ökning i expensanslaget. Anställandet såväl av byrådirektören som av

förste vaktmästaren motiveras emellertid icke uteslutande av merberörda

överflyttning, utan till väsentlig del av ett redan i lantbruksstyrelsens

nuvarande ämbetsåligganden grundat behov. Så är även förhållandet

beträffande ökningen av anslaget till extra biträden, vikariatsersättning

och expenser, varav särskilt 2,000 kronor äro avsedda att möjliggöra anställande

av kvinnliga biträden å styrelsens byråer för lantbruks- och

fiskeriärenden.

Slutligen skulle ärendenas övertagande av lantbruksstyrelsen kräva

anställandet ute i orterna av ytterligare en extra lantbruksingenjör och

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 9.

två lantbruksstipendiater. Avlöningarna till dessa nya befattningshavare

skulle uppgå till 6,600 kronor årligen. Från denna kostnadsökning anses

emellertid kunna dragas 2,524 kronor, motsvarande beräknad besparing

i kostnaderna för inspektionsförrättningar i anledning av ärendenas överflyttande

till lantbruksstyrelsen.

För åtnjutande av de i den nya staten för lantbruksstyrelsen

upptagna avlöningar för ordinarie befattningshavare skulle gälla samma

villkor och bestämmelser, som av riksdagen år 1908 godkänts i fråga

om den nu gällande staten med tillägg enligt riksdagens beslut år 1911

om ett andra ålderstillägg till vaktmästaren och år 1912 i fråga om

vaktmästares rätt till semester. Endast en ny föreskrift angående byrådirektörens

andra ålderstillägg skulle erfordras. Några övergångsstadganden

skulle icke behövas, enär ingen annan förändring skulle kunna

genom den nya staten inträda beträffande styrelsens nuvarande ordinarie

personal, än att vaktmästaren möjligen kunde befordras till förste vaktmästare,

och han uppenbarligen icke borde för ålderstillägg i denna befattning

äga tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring såsom vaktmästare.

Olägenheterna av den nuvarande anordningen, enligt vilken de flesta

av de s. k. vattenavledningsärendena eller ärenden rörande lån ur odlingslånefonden

samt statsbidrag från avdikningsanslagen skola handläggas

av såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som lantbruksstyrelsen, varigenom

vållas omgång, tidsutdräkt och kostnad, torde ligga i öppen

dag. För undvikande av denna dubbelbehandling synes det därför

önskvärt, att handläggningen av ifrågavarande ärenden helt övertages

av endast det ena av sagda ämbetsverk. Vid övervägande av frågan,

till vilket av ämbetsverken ärendena lämpligen böra överflyttas, har

riksdagen, i likhet med departementschefen, funnit avgörande skäl tala

för att handläggningen av berörda, till jordbruket speciellt hörande

frågor övertages av lantbruksstyrelsen, som redan för närvarande ensam

handlägger de därmed likartade ärendena rörande lån från norrländska

nyodlingsfonden samt täckdikningslånefonden. Genom att, såsom föreslagits,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens yttrande inhämtas i sådana

frågor, som till ävent}^rs erfordra sagda styrelses särskilda sakkunskap,

torde nödig trygghet under alla förhållanden vinnas för att jämväl rent

tekniska synpunkter komma att bliva behörigen beaktade. 1 fråga om

kontrollen å arbetsföretagen och deras avsyning torde icke heller, med

hänsyn till de numera skärpta kompetensvillkoren för lantbruksingenjörer,

med fog kunna göras någon invändning mot ifrågavarande tjänstemäns

kompetens att verkställa dessa arbeten.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Riksdagen, som sålunda funnit sig böra biträda förslaget, att ifrågavarande

ärenden överflyttas till lantbruksstyrelsen, har icke haft något att

erinra mot den i samband därmed föreslagna ökningen i lantbruksstyrelsens

stat, vilken, enligt vad av utredningen framgår, icke betingats enbart av

ärendenas överflyttning, utan till väsentlig del motiverats av ett redan

för närvarande befintligt behov, vilket i alla händelser måst på ett eller

annat sätt tillgodoses. Icke heller har riksdagen haft något att invända

mot anställande i orterna, i anledning av merberörda överflyttning, av

ytterligare en extra lantbruksingenjör samt två lantbruksstipendiater.

Riksdagen, som icke heller i övrigt funnit anledning till erinran

mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får därför för Eders Kungl.

Maj:t anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för lantbruksstyrelsen att tillämpas från

och med år 1915:

Lön

Tjänst- gö rings- pennin-

Orts-

tillägg

Summa

kronor

gar

kronor

kronor

kronor

Överdirektören och chefen...............

6,200

2,800

1,000

10,000

1 byråchef...................................

5,000

2,500

600

8,100

3 byråchefer ................................

15,000

7,500

1,800

24,300

1 byrådirektör ...........................

3,600

1,800

400

5,800

1 förste vaktmästare .....................

900

450

150

1,500

1 vaktmästare ..............................

700

350

150

1,200

Till ingenjörsbiträden å den agrikul- turtekniska avdelningen.............

10,000

Till andra extra biträden, vikariats- ersättning och expenser ..............

19,000

Summa

.... |

—

79,900

1 Efter 5 år kan lönen höjas

j med 600 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas

j med 500 kronor och

1 efter 10 år med ytter

i ligare 500 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas

| med 100 kronor.

f Ef ter 5 år kan lönen höjas

med 100 kronor och

(efter 10 år med ytterligare

100 kronor.

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas

100 kronor årligen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels förklarat, att de villkor och. bestämmelser, som nu gälla för

åtnjutande av de för ordinarie befattningar å lantbruksstyrelsens stat

upptagna avlöningar, skola vara gällande även i fråga om sådana avlöningar

å den nya staten med tillägg, att för byrådirektörens tillträde

till den medgivna andra löneförhöjningen skola gälla enahanda villkor,

som stadgats för tillträde till första löneförhöjningen,

dels ock höjt anslaget till lantbruksstyrelsen, nu 57,600 kronor, med

22,300 kronor till 79,900 kronor.

3:o) I punkt 2 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för anordnande av elektriska ledningar vid centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet å extra stat för år

1915 anvisa ett anslag av 14,500 kronor ävensom medgiva, att Kungl.

Maj:t må under innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

detta belopp.

På framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1913 års riksdag ett

anslag å 20,800 kronor att jämte övriga för ändamålet tillgängliga

medel utgå till bestridande av kostnaderna för anläggande av huvudkablar

från Stockholms stads elektricitetsverk till dåvarande och beslutade

vetenskapliga institutioner å nordvästra delen av norra Djurgården. Kostnaden

för framdragande av kablar till ifrågakomna område å norra Djurgården

uppskattades till inalles 80,130 kronor. Denna kostnad beräknades

fördelad på de olika ifrågavarande institutionerna i proportion mot installerad

watt, så att experimentalfältet med centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet skulle deltaga i kostnaden med 8 procent

eller 6,400 ‘kronor, vilket belopp ingick i det av riksdagen anvisade

anslaget å 20,800 kronor. I de arbeten, som skulle utföras för den

sålunda beräknade kostnaden, upptogs emellertid icke anbringandet av

nödiga ledningar från huvudkabeln till varje särskild institution, utan

skulle varje institution själv få bestrida kostnaderna därför.

Enligt numera upprättat kostnadsförslag skulle den approximativa

kostnaden för införandet av ledningar från ifrågavarande huvudkabel

till centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet byggnader

utgöra, inklusive montering, 7,000 kronor för huvud- och servisledningar

samt 7,000 kronor för centraler och inomhusledningar med tillbehör.

Till detta belopp skulle läggas 500 kronor för kostnader för kontroll

och oförutsedda händelser m. m. Kostnaden för armatur och uppsättning

skulle däremot kunna bestridas av besparingar å anstaltens utgiftstak
Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 9 käft. (hr 9.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens skrivelse Nr 9.

Då riksdagen genom att anvisa medel för bestridande av kostnaden

för anläggande av huvudkablar för elektrisk ström till ifrågavarande

institutioner givetvis avsett, att institutionerna genom nödiga ledningars

anbringande från huvudkabeln till de särskilda byggnaderna

skulle beredas elektrisk belysning inom sina lokaler, får riksdagen, som

icke haft något att erinra mot den för anläggande av dylika ledningar

till centralanstaltens byggnader beräknade kostnad, anmäla, att riksdagen

för anordnande av elektriska ledningar vid centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet å extra stat för år 1915 anvisat ett

anslag av 14,500 kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må under

innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp.

4:o) I punkt 3 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit

riksdagen att

dels'' godkänna i statsrådsprotokollet föreslagen stat för statens

lantbruksingenjörer, extra lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater

att tillämpas från och med år 1915 ävensom förklara, att nuvarande

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de för lantbruksingenjörer i

gällande stat upptagna avlöningsförmåner skola tillämpas även i fråga

om sådana avlöningar å den nya staten,

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under en tid av fem år från och

med år 1915 i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst i följd av brist

på kompetenta sökande icke kan tillsättas, använda därigenom tillgängliga

avlöningsmedel till anställande i händelse av behov utav lantbruksstipendiater

eller tillfälligt ingenjörsbiträde inom lantbruksingenjörsdistrikt,

dels ock höja anslaget till lantbruksingenjörer och deras biträden,

nu 91,800 kronor, med 10,100 kronor till 101,900 kronor.

I riksstaten finnes för närvarande å ordinarie stat uppfört ett

anslag å 91,800 kronor till lantbruksingenjörer och deras biträden. Från

detta anslag utgå enligt den av 1910 års riksdag godkända staten

avlöningar dels till 22 lantbruksingenjörer med för varje 3,000 kronor

i lön och oOO kronor i tjänstgöringspenningar jämte för lantbruksingenjören

i Stockholms län, därest hans stationsort är Stockholm, 400 kronor

i ortstillägg, dels till envar av 3 extra lantbruksingenjörer med arvode

å 3,000 kronor och dels till 3 lantbruksstipendiater med arvode å 1,800

kronor till var och en. De ordinarie lantbruksingenjörerna åtnjuta därjämte

rätt till två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter 5 och 10 år.

Antalet ordinarie lantbruksingenjörer, som år 1874 utgjorde 12,

har därefter småningom ökats till ovan angivna antal. Senaste gången,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 9.

ökning skedde, var vid 1908 års riksdag, då de bägge nordligaste

distrikten, omfattande Västerbottens och Norrbottens län, delades i tre

distrikt. . ,

I anledning av framställning av lantbruksstyrelsen, varuti vederbörande

ortsmyndigheter och korporationer instämt, har nu föreslagits inrättandet

av ett nytt lantbruksingenjörsdistrikt samt anställande i anledning

därav av ytterligare en ordinarie lantbruksingenjör. Ifrågavarande

ökning påkallas av behovet av en uppdelning av tvenne av de nuvarande

distrikten, omfattande det ena Skaraborgs och Hallands län och det andra

Älvsborgs och Göteborgs och Bohus län, uti tre distrikt, av vilka det

ena skulle omfatta Skaraborgs län, det andra Hallands län och Älvsborgs

läns södra hushållningssällskaps område samt det tredje Älvsboigs läns

norra hushållningssällskaps område jämte Göteborgs och Bohus län. Därjämte

skulle, på sätt förut omförmälts, till följd av vattenavledmngsärendenas

överflyttning tjll lantbruksstyrelsen, lantbruksingenjörskåren

ökas med en extra lantbruksingenjör samt, i normala fall, två lantbruks
-

stipendiater.

Den nuvarande avlöningsstaten för statens lantbruksingenjorer, extra

lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater slutar på ett belopp av 91,800

kronor. Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna nya staten har följande

utseende:

Lön

kronor

Tjänst-i

gö-

rings-

pennin-

gar

kronor

!

Orts-

tillägg

kronor

Arvo-

den

kronor

Summa

kronor

•

1 lantbruksingenjör i Stockholms

3,000

3,000

63,000

500

400

3,900

500

3,500

10,500

73,500

3,000

3,000

9,000

9,000

lantbruksstipendiater med sam- manlagd anställningstid av 60

månader, arvode av 150 kronor

per månad ...........................

9,000

9,000

Summa

—

— “

'' -

101,900

Efter 5 år kan lönen höjas!

med 500 kronor och

'' efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

Anm. Ortslillägget för lantbruksingenjören i Stockholms län utgår endast, för såvitt lantbruksingenjörens

stationsort ur Stockholms stad.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Ökningen, 10,100 kronor, utgöres av avlöning dels till en ny

ordinarie lantbruksingenjör med 3,500 kronor, dels ock till en ny

extra lantbruksingenjör med 3,000 kronor samt till två nya lantbruksstipendiater

med 1,800 kronor till vardera.

I den nya staten har, i stället för visst antal lantbruksstipendiater

med visst årsarvode för varje, upptagits ett avlöningsbelopp å 9,000

kronor, motsvarande årsarvode till fem dylika stipendiater, att utgå till

»lantbruksstipendiater med sammanlagd anställningstid av 60 månader,

arvode av 150 kronor per månad». I sammanhang härmed har

föreslagits, att rätt måtte medgivas Kungl. Maj:t att under en tid av fem

år i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst till följd av brist på

kompetenta sökande icke kan tillsättas, använda därigenom tillgängliga

avlöningsmedel till anställande i händelse av behov utav lantbruksstipendiater

eller tillfälligt ingen]örsbiträde inom lantbruksingenjörsdistrikt.

v

Av utredningen i lörevarande ärende har riksdagen övertygats

om behövligheten av ett nytt lantbruksingenjörsdistrikt samt anställande

av ytterligare en ny ordinarie lantbruksingenjör, icke minst

med hänsyn till de nya och vidgade uppgifter, som alltjämt tillkomma

för dessa tjänstemän. Riksdagen, som, på sätt under punkt 2 härovan anförts,

icke heller haft något att erinra mot anställande, i anledning av

vattenavledningsärendenas överflyttning till lantbruksstyrelsen, av ytterligare

en extra lantbruksingenjör samt två nya lantbruksstipendiater, eller

mot förevarande framställning i övrigt, får därför för Eders Kungl. Maj:t

anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för statens lantbruksingenjörer, extra

lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater att tillämpas från och med

år 1915:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

21

Lön

kronor

Tjänst-

gö-

rings-

aennin-

gar

kronor

Orts-

tillägg

kronor

Arvo-

den

kronor

Summa

kronor

3,000

500

400

3,900

3,000

500

—

—

3,500

63,000

10,500

—

—

73,500

—

—

—

3,000

3,000

—

—

9,000

9,000

9,000

9,000

* —

—

| -

| -

101,900

Stockholms

1 lantbruksingenjör

län.......................................

1 lantbruksingenjör ..................

21 lantbruksingenjörer...............

1 extra lantbruksingenjör..........

| 3 extra lantbruksingenjörer........

lantbruksstipendiater med sam

per månad

Efter 5 år kan lönen böjas!

i med 500 kronor och]

'' efter 10 år med ytter-j

I ligare 500 kronor.

Anm. Ortstillägget för lantbruksingenjören i Stockholms län utgår endast, för såvitt lantbruksingenjörens

stationsort är Stockholms stad.

dels förklarat, att nuvarande villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de för lantbruksingenjörer i gällande stat upptagna avlöningsförmåner

skola tillämpas även i fråga om sådana avlöningar å den nya ^staten,

dels medgivit, att Kungl. Maj:t må under en tid av fem år tran

och med år 1915 i de fall, då extra lantbruksingenjörstjänst i följd av

brist på kompetenta sökande icke kan tillsättas, använda därigenom

tillgängliga avlöningsmedel till anställande i händelse av behov utav lantbruksstipendiater

eller tillfälligt ingen] örsbiträde inom lantbruksingenjörs
dels

ock höjt anslaget till lantbruksingenjörer och deras biträden,

nu 91,800 kronor, med 10,100 kronor till 101,900 kronor.

5:o) Under punkt 4 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.lMaj:t

föreslagit riksdagen att för uppförande av en museibyggnad vid Alnarp

anvisa å extra stat för år 1915 ett anslag av 20,950 kronor ävensom

medgiva, att Kungl. Maj:t må under innevarande år låta av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna detta belopp. ...

Vid jubileumslantbruksmötet i Malmö innevarande sommar har jämväl

anordnats en lantbrukshistorisk avdelning, inrymd i en större kring
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 9.

byggd gård, avsedd att mottaga sådana föremål, som kunde belysa

provinsen Skåne i topografiskt, etnografiskt, ekonomiskt och Scärskilt

agronomiskt avseende. Den del därav, som mera direkt berör lantbruket,

visar, huru jorden fordomdags brukats, husdjuren skötts, lantmannaprodukter

m. m. framställts och förädlats, vid sidan av de moderna

förfaringssätten, och är alltså avsedd att giva en inblick i den utveckling,

som jordbruket under senaste århundrade undergått.

Bestyrelsen för jubileumslantbruksmötet har nu ställt de samlingar

av jordbruksredskap, modeller, husgeråd, tabeller m. m., vilka densamma

med äganderätt förvärvat, till Alnarpsstyrelsens förfogande. Såsom

villkor för överlämnandet har bestyrelsen i främsta rummet uppställt

uppförandet av en lämplig förvaringslokal och vidare, att institutet forbonde

sig att vårda och utveckla de ifrågavarande samlingarna samt

hålla dem tillgängliga ej blott för de studerande vid Alnarp, utan även

för andra intresserade personer.

För inrymmande av såväl ifrågavarande av utställningsbestyrelsen

skänkta föremål som ock de mejeriredskap, som för närvarande förvaras

på för ändamålet olämpliga lokaler vid lantbruksinstitutet, samt föremål,

som framdeles kunna hopbringas, har nu föreslagits byggandet av ett

lantbruksmuseum vid Alnarp. Med användande av härför befintligt

material vid utställningen i Malmö, vilket bestyrelsen förklarat sig villig

avstå till ett pris av 2,300 kronor, skulle ifrågavarande museibyggnad,

enligt avgivet, kostnadsförslag jämte ritningar och med iakttagande av

vissa av överintendentsämbetet påkallade ändringar, kunna komma till

uppförande för det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 20,950 kronor.

.1 likhet med departementschefen anser riksdagen, att, då förvärvandet

till Alnarp av nu ifrågavarande museiföremål, vilka, jämte det att

de äga ett kulturhistoriskt värde, även torde kunna bliva till nytta vid

undervisningen, kan ske utan annan kostnad för statsverket än uppförandet

av en byggnad för deras förvarande, detta tillfälle icke bör

lämnas obegagnat.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot det för denna byggnads

uppförande beräknade beloppet eller i övrigt, får därför för Eders

Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen för uppförande av en museibyggnad

vid Alnarp anvisat å extra stat för år 1915 ett anslag av 20,950 kronor,

ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må under innevarande år låta av

tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 23

6:o) I punkt 5 av huvudtiteln hade Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag för utförande

av hydrografisk-biologiska undersökningar i Atlantiska oceanen, som

kunde komma att avlåtas till riksdagen, för ifrågavarande ändamål å extra

stat för år 1915 beräkna ett anslag av 11,000 kronor.

I en därefter till riksdagen den 20 juli avlåten proposition, nr

252, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att för utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar i

Atlantiska oceanen å extra stat för år 1915 under nionde huvudtiteln

anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

Förevarande framställning avser anvisande av erforderliga medel

för bestridande av kostnaden för utförande av hydrografisk-biologiska

havsundersökningar ombord a det svenska krigsfartyg, som år 1915

skulle komma att utsändas för att närvara vid Panamakanalens invigning

nämnda år. Kostnaderna ifråga skulle, enligt förslag av hydrografiskbiologiska

kommissionen, komma att fördelas på följande poster:

I. Resekostnader för två vetenskapsmän med två biträden, av

vilka en antoges komma att tillhöra underofficersmässen, tillsammans

3.000 kronor, varuti tillika kostnader för oförutsedda utgifter inginge.

II. Apparater.

En Lucas-lodmaskin.................................................

En Sigsbees »Loth spindel)..................................

En bandwinsch.........................................................

10.000 meter metalltråd .......................................

20.000 meter slagen metall-lina ........................

2 meterhjul................................................................

8 st. Ekmans vattenhämtare ..............................

4 » Kipp-termometrar...........................................

Diverse termometrar .............................................

Planktonhåvar ....................................................

2 vattenhämtare av Petterson-Nansens modell

En Sigsbees lodningsapparat, omkr..............

kronor 1,000

...................... ))

50

.......... ))

150

................ ))

200‘

......... »

600

................. »

300

............... ))

1,200

.......... »

200

................ ))

600

...... »

300

.............. »

500

................ ))

2,900

Summa kronor 8,000.

Då ifrågavarande undersökningar, i vilka ett flertal främmande

stater beräknas komma att deltaga, torde kunna bliva av stor betydelse

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 9.

genom de upplysningar, som genom desamma erhållas rörande vattencirkulationen

och därmed sammanhängande förhållanden i Atlanten, har

riksdagen icke haft något att erinra mot att vid dessa undersökningar

en medverkan från Sveriges sida kommer till stånd. På grund härav

och då riksdagen icke haft något att invända mot beloppet av den för

ändamålet beräknade kostnaden eller i övrigt, har riksdagen för utförande

av hydrografisk-biologiska undersökningar i Atlantiska oceanen å extra

stat för år 1915 anvisat ett anslag av 11,000 kronor.

7:o) Under punkt 6 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt

förslag till stat för skogshögskolan, dock att under år 1915 skall tilllämpas

det i statsrådsprotokollet jämväl framlagda förslaget till stat för

högskolan för nämnda år; dels ock godkänna de villkor och bestämmelser,

som i statsrådsprotokollet föreslagits för åtnjutande av de i staten

för skogshögskolan för ordinarie befattningar upptagna avlöningsförmåner,

med förklarande tillika, att för tiden intill den 1 oktober 1915

det skall åligga rektor vid skogshögskolan att bestrida direktörstjänsten

vid skogsinstitutet samt skogshögskolans professorer att bestrida undervisningen

vid samma institut, envar i sina läroämnen.

På framställning av Kungl. Maj:t medgav 1912 års riksdag, att för

uppförande av nya byggnader för en högre skogsundervisningsanstalt

samt för statens skogsförsöksanstalt ävensom anläggande av erforderlig

undervisningspark samt försöksfält m. m. finge under villkor, som Kungl.

Maj:t närmare bestämde, tagas i anspråk visst angivet område utav

lägenheten Frescati å Norra Djurgården, varjämte riksdagen anvisade

ett belopp av 693,900 kronor för uppförande å berörda område av byggnader

för skogsundervisningsanstalten med därtill hörande yttre anläggningar

och 34,800 kronor för utförande av vissa byggnadsarbeten vid

Malingsbo.

För samma riksdag framlade Kungl. Maj:t jämväl förslag till allmänna

grunder för förändrad organisation av den högre skogsundervisningen

att tillämpas från och med tidpunkten för byggnadsarbetenas

fullbordande. Enligt dessa grunder skulle den högre skogsundervisningen

för närvarande förlagd till skogsinstitutet — försiggå vid eu till de

beslutade nya byggnaderna förlagd högre skogsundervisningsanstalt benämnd

skogshögskola, med bibehållande av den nuvarande anordningen

med en lägre och en högre kurs för utbildande av skogstjänstemän av

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 8.

olika kompetens. Samtidigt med förslag till allmänna grunder för undervisningen

framlade Kungl. Maj:t jämväl förslag till stat för den blivande

skogshögskolan.

De av Kungl. Maj:t sålunda föreslagna nya allmänna grunder för

den högre skogsundervisningen godkändes av riksdagen, dock med uttalande

av att den för den förberedande kursen föreslagna tid av fem

och en halv månader syntes väl kort, varför riksdagen ansåg det böra

tagas under övervägande, huruvida icke densamma utan rubbning av

förslaget lämpligen borde i någon mån utsträckas.

Mot det av Kungl. Maj:t framlagda förslag till stat för skogshögskolan

förklarade sig riksdagen icke heller hava något att erinra. Den

ifrågavarande staten hade följande utseende:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Lön

kr.

| Tjänst- i görings- jpenningai

kr.

Särskilt

arvode

kr.

Summa

kr.

Rektor..........................................

1,000

1,000

7,500

22.500

4,000

4.000

4.500

1,700

1.500

1,500

8,970

600

1.000

500

550

3.000

600

22,170

4.000

23,900

1 professor....................................

5,000

2,500

( Efter 5 år kan lönen höjas med

| 600 kr.

B professorer .................................

15,000

7,500

Anmärkning:

Förestående 4 professurer omfatta

vardera ett av följande ämnesom- råden. 1) skogsskötsel; 2) skogs- 1 uppskattning och skogsindelning;

I 3) skogsteknologi med byggnads-

och avdikningslära; 4) skogsbotanik

med allmän botanik.

1 lektor i skogsskötsel m. m..........

2,600

1,400

1,400

Efter 5 år kan avlöningen höjas

med 500 kr., efter nya 5 år

med 500 kr., efter ytterligare

5 år med 500 kr. och slutligen j

efter ännu 5 år med 500 kr.,

och skola för varje ålders- tillägg 350 kr. räknas som lön

och 150 kr. som tjänstgör ings- penningar.

1 lektor i skogsteknologi m. m.......

1 överassistent........................

2,600

4,500

200

1 trädgårdsmästare och preparator...

1 port- och planteringsvakt ............

900

900

600

600

| Efter 5 år kan lönen höjas med |

]. vaktmästare och maskinist .........

900

600

| 100 kr.

8,970

600

1,000

500

''

1

Till kamrerargöromålens bestridande

Till biblioteksgöromålens bestridande

—

—

Stipendier åt elever vid högre kursen

—

—

—

|

•

Anslag till praktiska övningar vid

höere kursen.............................

Dito vid lägre kursen.....................

Expenser.....................................

—

—

—

Summa:

- |

— |

—

113,490

1

Anmärkningar: a) Därest professor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 900 kronor årligen.

b) Därest lektor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 500 kronor årligen.

c) Därest trädgårdsmästare och preparator, port- och planteringsvakt eller vaktmästare och

maskinist åtnjuter fri bostad och vedbrand, skola å lönen avdragas 250 kronor årligen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Den sålunda förändrade organisationen av den högre skogsundervisningen

är avsedd att träda i tillämpning under loppet av år 1915.

Genom den föreslagna förlängningen av den förberedande kursen

hava emellertid åtskilliga jämkningar måst vidtagas i den förut uppgjorda

planen. Sålunda har det av nämnda anledning befunnits nästan

omöjligt att inom de förefintliga byggnaderna vid Malingsbo erhålla

tillräckliga lokaler för såväl inlogering av lärare, assistenter, elever och

tjänstepersonal som nödiga föreläsnings-, arbets- och matsalar, utan har

i stället föreslagits att till huvudstation för sagda kurs använda den

nyinköpta kronoegendomen Garpenberg, varest befintliga byggnader

kunna för ganska måttlig kostnad göras fullt lämpliga för ändamålet.

Åven beträffande staten föreslås åtskilliga förändringar. Sålunda

har arvodet till överassistenten, vilken skulle hava att leda den föiberedande

kursen, med hänsyn till det långvarigare och mera maktpåliggande

arbete, som komme att åligga honom till följd av kursens förlängning,

höjts från 4,500 kronor till 5,500 kronor, varjämte bestämmelse om 500

kronors bostadsavdrag föreslagits. Avlöningsposten till trädgårdsmästare

och preparator, vilken i 1912 års statförslag upptagits med samma

belopp, som då utgick till motsvarande befattningshavare vid veterinärinstitutet

eller 1,700 kronor, har nu ändrats till enahanda belopp, som

av riksdagen förut innevarande år vid antagning av den nya staten för

veterinärhögskolan bestämts för sistnämnda befattningshavaie eller 1,650

kronor. I likhet med vad skett beträffande veterinärhögskolan har

vidare avlöningen till samtliga till betjäningen hörande befattningshavare

fördelats i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg.

Posten till arvoden åt extra lärare, i 1912 års statförslag upptagen

till 8,970 kronor, har nu höjts till 12,700 kronor. Frånsett en mindre

jämkning beträffande ämnena skogspolitik m. m. och matematik samt

ett nytillkommet arvode av 300 kronor till undervisning i kartskrift, till

följd varav anslaget skulle uppgå till 8,800 kronor, har ökningen^av

denna anslagspost föranletts av nu upptaget arvode av dels 3,500

kronor till extra lärare för undervisning i zoologi m. in. dels ock 400

kronor för undervisning i meteorologi (klimatologi). .

Vidare är anslaget till praktiska övningar vid högre kursen höjt

från 22,170 krolnor till i jämnat tal 24,200 kronor, beroende därpå, att

till följd av den förberedande kursens förlängning arvodena till assistenter

vid denna kurs ansetts böra ökas med 2,020 kronor. För

bestridande av kostnaden för elevernas i den lägre kursen uti studie
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens skrivelse Rr 9.

planen ingående resor har anslaget till praktiska övningar ansetts böra

höjas från 4,000 kronor till 4,500 kronor.

Slutligen har posten till expenser höjts från 23,900 kronor i 1912

års stat till 26,200 kronor, varjämte upptagits en ny anslagspost å 1,500

kronor för bestridande särskilt av rese- och traktamentskostnad för

styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt, ävensom

för sekreterarebiträde samt vissa andra utgifter, som kunna förekomma.

Den i enlighet med nu omförmälda jämkningar av Kungl. Maj:t

föreslagna nya staten för skogshögskolan har följande utseende:

l

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

29

Lön

kr.

Tjänst-

görings-

)eimingar

kr.

Orts-

tillägg

kr.

Sär- I

skilt |

arvode j

kr.

Rektor..........................................

_

1,000

1 professor...................................

5,000

2,500

—

—

3 professorer................................

15,000

7,500

—

—

Anmärkning:

Förestående 4 professurer omfatta

vardera ett av följande ämnesom- råden: 1) skogsskötsel; 2) skogs-

uppskattning och skogsindelning;

3) skogsteknologi med byggnads- och avdikningslära; 4) skogsbotanik

med allmän botanik.

!

1 lektor i skogsskötsel m. m..........

2,600

1,400

! 1 lektor i skogsteknologi m. m.......

2,600

1,400

1

| 1 överassistent ..............................

—

—

—

5,500

j 1 trädgårdsmästare och preparator ...

900

600

150

—

j 1 port- och planteringsvakt ...........

900

450

150

—

1 vaktmästare och maskinist .........

900

450

150

—

t Arvoden åt extra lärare................

-

—

—

12,700

Amanuensarvode ...........................

—

—

—

600

! Till kamrerargöromålens bestridande

—

—

—

1,000

Till biblioteksgöromålens bestridande

''-

—

—

500

Resestipendier åt lärare..................

—

—

—

—

Stipendier åt elever vid högre kursen

--

—

—

—

Dito vid lägre kursen.....................

—

—

—

—

j Anslag till praktiska övningar vid

högre kursen..............................

—

—

—

—

Dito vid lägre kursen.....................

—

—

—

—

Expenser ......... ..........................

—

—

—

—

Styrelsens för skogshögskolan och

statens skogsförsöksanstalt rese- och

traktamentsersättning samt övriga

utgifter för styrelsen....................

—

““

i -

~~

Summa

kr.

1,000

7,500

22,500

\Efter

/ 600 kronor.

4,000

4,000

5,500

1,650

Efter 5 år kan avlöningen höjas

med 500 kr., efter nya 5 år

med 500 kr., efter ytterligare

5 år med 500 kr. och slutligen

efter ännu 5 år med 500 kr.,

och skola av varje ålderstillägg

350 kr. räknas som lön

och 150 kr. som tjänstgöringspenningar.

fEfter 5 år kan lönen höjas med

> 100 kr. och efter ytterligare

v n

100 kr.

år likaledes med 100 kr.

1.500 -i Efter 5 år kan lönen höjas med

1,500/

12,700;

600

1,000;

500;

550

3,000;

6oo:

24,200

4.500

26,200!

1,500

— | 124,500''

Anmärkningar: a) Därest professor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 900 kronor årligen.

b) Därest lektor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 500 kronor årligen.

c) Därest överassistenten åtnjuter fri bostad och vedbrand, skola å arvodet avdragas 500

kronor årligen.

d) Därest trädgårdsmästaren och preparatorri, port- och planteringsvakten eller vaktmästaren

och maskinisten åtnjuter fri bostad och vedbrand, skall ortstillägg ej utgå till honom,

ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 9.

De i denna stat upptagna ålderstillägg skulle utgå från nionde

huvudtitelns anslag till ålderstillägg. Enär bostadsförmån är avsedd

att åtnjutas av överassistenten och de tre till vaktmästarklassen hörande

befattningshavarna, kommer avdrag å avlöningarna att ske med tillhopa

1,250 kronor, vadan för tillämpning av denna stat ett anslag av 123,250

kronor blir erforderligt.

För åtnjutande av de i denna stat för ordinarie befattningar upptagna

avlöningsförmåner hava föreslagits följande allmänna villkor och

bestämmelser:

att innehavare av ordinarie befattning vid skogshögskolan skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändring i högskolans

organisation eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,

samt i sådant hänseende vara pliktig att, med bibehållande av den tjänsteställning

och den avlöning, han innehar, i enlighet med nya eller förändrade

föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;

att lärare vid skogshögskolan skall vara skyldig att uppehålla

undervisning icke blott i de huvudsakliga ämnen, som i staten finnas

angivna såsom tillhörande hans befattning, utan även därutöver i enlighet

med vederbörligen fastställda instruktioner och undervisningsplaner;

att med ordinarie befattning vid skogshögskolan icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid skogshögskolan ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit

såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,

såframt ej, vad angår professor, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare

av annan befattning, högskolans styrelse uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid högskolan, finner

uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att högskolans rektor alldeles icke och annan innehavare av lärarbefattning

vid högskolan endast inom de gränser, högskolans styrelse

bestämmer, äger åtaga sig skogs förrättningar åt enskilda;

att tjänstgöringspenningar eller arvode få uppbäras endast för den

tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester

eller därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest varit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. Öl

befriad från tjänstgöring, utgå till den, soni uppehållit befattningen, däi

ej, vad arvode beträffar, annorlunda varder av Kung].. Maj:t bestämt;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, därest sådant förekommer, men att

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten, utöver tjänstgöringspenningar och i förekommande

fäll arvode, avstå så mycket av lönen eller ortstil]ägget, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit, sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall; ^ _ .

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller i

häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böla användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall för rektor annan professor skall vara skyldig

att, om han därtill förordnas, mot åtnjutande av jämte egna avlöningsförmåner

så stor del av det för rektor bestämda arvode, som i vederbörlig

ordning kan varda honom tilldelad, och med bibehållande av sin

egen undervisningsskyldighet bestrida med rektorsbefattningen förenade

särskilda göromål, dock ej längre än sammanlagt tre månader under

ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning av avlöning efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem ar, under. villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin

egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet, och för

andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på

samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske,

efter ytterligare fem år, på samma villkor, och för fjärde förhöjningen,

i händelse sådan kan äga rum, efter ytterligare fem år, ävenledes på

samma villkor, under iakttagande, vad var och en av omförmälda för
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Kr 9.

höjningar angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid

böljan av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd;

att i fråga om rätt till avlöningsförhöjning av omförm älda slag

lektor må räkna sig till godo ej mindre den tid, varunder han varit

jägmästare eller innehaft befattning såsom lektor vid skogsinstitutet eller

föreståndare eller underlärare vid statens skogsskola, vare sig befattningen

innehafts på grund av fullmakt eller konstitutorial eller på grund av

förordnande i följd av frågan om förändrad organisation av den allmänna

skogsundervisningen m. m. eller i följd av att lektorsbefattning avlönats

medelst a extra stat anvisade medel, än även den tid, varunder han

innehaft enahanda befattning vid enskild skogsskola, som åtnjutit understöd

av statsmedel, i den män Kung!. Maj:t finner sådan skola böra i

förevarande hänseende likställas med statens skogsskola;

att den å skogsinstitutets stat uppförde planteringsvaktaren må

äga att, därest han anställes i jämförlig ordinarie befattning vid skogshögskolan,

för rätt till löneförhöjning tillgodoräkna sig tjänstgöring i

förenämnda befattning vid skogsinstitutet;

att dessutom befattningshavare, som vid statens för skogshögskolan

ikraftträdande är anställd såsom extra vaktmästare eller annan likställd

befattningshavare vid skogsinstitutet och antages till ordinarie dylik

befattning å skogshögskolans stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning

räkna sig till godo den tid, han därförinnan innehaft stadig

anställning i förenämnda egenskap;

att likväl, löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att envar vaktmästare eller likställd befattningshavare vid skogshögskolan

må årligen, i den mån sådant kan ske utan kostnad för det

allmänna och utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under femton dagar;

att emellertid, där det erfordras för beredande av sådan ledighet,

befattningsiiavare av nyssberörda slag skall vara skyldig att, utan särskild

ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen

tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag

vid skogshögskolan;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg utgå till månadens

slut;

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens

ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder avlöningsstaten för skogshögskolan, skall

vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande

av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.

Enär skogshögskolans nya byggnader beräknas bliva färdiga att

tagas i bruk först under hösten 1915, skulle högskolan träda i full

verksamhet först den 1 oktober sagda år. Intill dess högskolan började

sin högre kurs, skulle skogsinstitutets verksamhet upprätthållas. Rektor

och professorerna samt en extra lärare vid högskolan skulle dock tillsättas

redan från årets början och den övriga personalen under årets

lopp. Staten för skogshögskolan för år 1915 skulle få följande utseende:
-

Bihang till senare riksdagens ''protokoll 1914. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Rektor .........................................................

1 professor ...................................................

i 3 professorer...................................................

! Anmärkning:

j Förestående 4 professurer omfatta vardera ett av föl|

jande ämnesområden: 1) skogsskötsel; 2) skogsupp
!

skattning och skogsindelning; 3) skogsteknologi med

hyggnads- och avdikningslära; 4) skogshotanik med

allmän botanik.

1 lektor i skogsskötsel in. m. (*/«—81/i2) ...........

1 lektor i skogsteknologi in. m. (Ve—sl/ls) .........

1 överassistent (’/4—8''/12) .................................

1 trädgårdsmästare och preparator ......

1 port- och planteringsvakt (V.—3l/ia) ...............

1 vaktmästare och maskinist (‘/to—sl/i2) ............

Arvoden åt extra lärare (extra lärare i zoologi

m. m. V*—81/is, övriga extra lärare */»—8l/12) ■

Amanuensarvode..........................................

Till kamrerargöromålens bestridande..................

Till biblioteksgöromålens bestridande ...............

Stipendier åt elever vid högre kursen ...............

Dito vid lägre kursen ........................ ...........

Anslag till praktiska övningar vid högre kursen

Dito vid lägre kursen ....................................

Expenser ......................................................

Styrelsens för skogshögskolan och statens skogstörsöksanstalt

rese- och traktamentsersättningar

samt övriga utgifter för styrelsen ..................

Summa

Lön

kr.

| Tjänst-

görings-

penningar

kr.

Orts-

tillägg

kr.

Sär-

skilt

arvode

kr.

Summa

kr.

1,000

1,000.-

5,000.—

2,500.—

—

—

7,500.-

15,000.—

7,500.—

22,500.-

1,516.67

816.66

2,333.6 3

1,516.6 7

816.66

—

—

2,833.3 3

—

—

—

4,125

4,125—

675.-

450.-

112.50

—

1,237.50

675.—

337.50

112.50

—

1,125—

225.—

112.50

37.50

—

375—

—

—

_

6,600

6,600—

—

—

—

600

600.—

—

—

—

1,000

1,000—

—

--

—

500

500—

—

—

—

—

1,500—

—

—

—

—

300—

—

—

—

—

6,770.-

—

—

—

—

2,000—

—

17,600.—|

—

—

—

—

1,500—

- 1 - i

- 1

—

80,899. ig|

Anmärkningar

a) Därest professor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 900 kronor

årligen.

b) Därest lektor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 500 kronor årligen.

c) Därest överassistenten åtnjuter fri bostad och vedbrand, skola å arvodet av
dragas

500 kronor årligen.

d) Därest trädgårdsmästaren och preparatorn, port- och planteringsvakten eller

vaktmästaren och maskinisten åtnjuter fri bostad och vedbrand, skall ortstillägg

ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

e) 1 fråga om ålderstillägg till ordinarie befattningshavare skola i tillämpliga

delar gälla de i den för framtiden gällande staten för skogshögskolan meddelade

bestämmelser.

Enär överassistenten skulle åtnjuta bostadsförmån från sitt tillträde

till befattningen den 1 april 1915, komme att å hans avlöning under

år 1915 avdragas 375 kronor. För trädgårdsmästaren och preparatorn

samt port- och planteringsvakten skulle icke beräknas, att bostadsförmån

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 9.

kunde beredas förrän den 1 oktober eller samtidigt med att vaktmästaren

och maskinisten tillsattes. Ett kvartals bostadsavdrag för sistnämnda tre

befattningshavare uppgår till 187 kronor 50 öre, vadan bostadsavdragen

för år 1915 skulle kunna upptagas till inalles 562 kronor 50 öre. Anslag

skulle alltså för detta år erfordras till belopp av 80,336 kronor 66 ore.

De föreslagna avlöningsvillkoren skulle gälla även för år 1915.

För rektor skulle föreskrivas skyldighet att bestrida direktörstjänsten

vid skogsinstitutet samt för professorerna att bestrida undervisningen i

var sina ämnen vid detta institut, allt för tiden intill den^l oktober 1915.

Någon förklaring i fråga om villighet att övergå å den nya staten

skulle icke behöva ifrågakomma beträffande de nuvarande innehavarna av

befattningar vid skogsinstitutet, enär alla dessa vore med hänsyn till

institutets omorganisation tillsatta endast på förordnande eller tillsvidare.

För den del av år 1915, som skogsinstitutet fortfarande skulle vara

i verksamhet, har beräknats ett anslag av i jämnat tal 17,100 kronor.

Då riksdagen redan år 1912 antagit allmänna grunder för den

högre skogs undervisningens ordnande samt godkänt av Kungl. Maj :t da

framlagt förslag till stat för skogshögskolan, har riksdagen icke funnit

anledning att i dessa avseenden yttra sig annat än beträffande de avvikelser

från de år 1912 fattade besluten, som av Eders Kungl. Maj:t nu

förGslä (rits.

Vad först beträffar ordnandet av den förberedande kursen, vilken

i anledning av riksdagens år 1912 uttalade önskan förlängts till att

omfatta nio månader, har riksdagen icke haft något att erinra mot vad

i detta hänseende föreslagits, liksom icke heller mot förslaget att till

huvudstation för denna kurs i stället för Malingsbo använda den inköpta

kronoegendomen Garpenberg, vilken i avseende å såväl läge som utrymme

befunnits för ändamålet avsevärt lämpligare än Malingsbo.

Mot den i anledning av den förberedande kursens förlängning

förhöjda avlöningen till överassistenten har riksdagen icke haft något att

anmärka. Riksdagen har även ansett det riktigt, att. avlöningen tu

betjäningen vid högskolan, på sätt föreslagits, ändrats till överensstämmelse

med vad av riksdagen tidigare innevarande år beslutats beträtlande

motsvarande befattningshavare vid veterinärhögskolan.

Riksdagen, som biträder departementschefens förslag i fråga om

ordnandet vid skogshögskolan och skogsförsöksans.talten av undervisningen

i marklära med geologi och klimatologi samt i zoologi, hai icke halt

något att erinra mot den i anledning härav föreslagna ökningen av

anslaget till arvoden åt extra lärare å högskolans stat. Den i anledning

O

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 9.

av den förberedande kursens förlängning påkallade ökningen av anslagsposten

till praktiska övningar vid högre kursen samt ökningen av

motsvarande anslag till lägre kursen har icke givit riksdagen anledning

till erinran. Icke heller har riksdagen haft något att invända mot ökningen

av expensanslaget eller mot uppförande i staten av ett mindre

belopp till rese- och traktamentsersättning åt styrelsen för högskolan.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot den för högskolan

föreslagna särskilda staten under år 1915.

Mot de föreslagna villkoren för åtnjutande av de å den nya staten

för ordinarie befattningar upptagna avlöningar har riksdagen icke haft

annat att erinra än att riksdagen ansett lämpligt, att här, i likhet med

vad eljest plägar ske, införes uttrycklig bestämmelse om att ledighet

för fullgörande av värnplikt icke bör föras vederbörande till last vid

beräknande av avlöningsförhöjning.

Riksdagen, som i övrigt icke haft anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får därför för Eders Kungl. Maj:t

anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för skogshögskolan, dock att under

år 1915 skall tillämpas här ovan intaget förslag till stat för högskolan

under nämnda år:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

37

Rektor.........

1 professor...

3 professorer

Lön

kr.

T.iän8t- | Ortsgormgs-

t;

penningar

kr. kr

5,000

15,000

2.500

7.500

Sär
skilt
arvode
kr.

1,000

Summa

kr.

1,000

7,500

22,500

"(Efter 5 år kan lönen höjas med

f 600 kronor.

Anmärkning:

Förestående 4 professurer omfatta vardera

ett av följande ämnesområden: 1)

skogsskötsel; 2) skogsuppskattning och

skogsindelning; 3) skogsteknologi med

byggnads- och avdikningslära; 4) skogsbotanik

med allmän botanik.

2,600 1,400

2,600 1,400

1 lektor i skogsskötsel m. m. ..

1 lektor i skogsteknologi m. m.

4,000

4,000

("Efter 5 år kan avlöningen höjas j

med 500 kr., efter nya 5 år med

500 kr., efter ytterligare 5 år

med 500 kr. och slutligen efter

ännu 5 år med 500 kr., och skola

av varje ålderstillägg 350 kr.

räknas som lön och 150 kr. som

■

|

1 överassistent..............................

1 trädgårdsmästare och preparator

1 port- och planteringsvakt ...........

1 vaktmästare och maskinist .........

Arvoden åt extra lärare.................

Amanuensarvode ...........................

Till kamrerargöromålens bestridande

Till biblioteksgöromålens bestridande

Resestipendier åt lärare..................

Stipendier åt elever vid högre kursen

Dito vid lägre kursen.....................

Anslag till praktiska övningar vid

högre kursen ..............................

Dito vid lägre kursen.....................

Expenser ....................................

Styrelsens för skogshögskolan och

statens skogsförsöksanstalt rese- och

traktamentsersältning samt övriga

utgifter för styrelsen .....................

Summa!

900

900

900

600

450

450

150

150

150

5,500

12,700

600

1,000

500

5.500

1,650

1.500

1,500

12,700

600

1,000

5Ö0

550

3,000

600

tjänstgöringspenningar.

{Efter 5 år kan lönen höjas med

100 kr. och efter ytterligare 5

år likaledes med 100 kr.

(Efter 5 år kan lönen höjas med

/ 100 kr.

24.200

4,500

26.200

1,500

124,500

Anmärkningar: a) Därest professor åtnjuter fri bostad, skola å lönen avdragas 900 kronor årligen.

b) Därest lektor åtnjuter fri bostad, skola å lönen^avdragas 500 kronor årligen.

c) Därest överassistenten åtnjuter fri bostad och vedbrand, skola å arvodet avdragas 500

kronor årligen.

d) Därest trädgårdsmästaren och preparatorn, port- och planteringsvakten eller vaktmästaren

och maskinisten åtnjuter fri bostad och vedbrand, skall ortstillägg ej utgå till honom

ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels godkänt följande allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de i staten för skogshögskolan för ordinarie befattningar

upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning vid skogshögskolan skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändring i högskolans

organisation eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda

stadgad, samt i sådant hänseende vara pliktig att, med bibehållande av

den tjänsteställning och den avlöning, han innehar, i enlighet med nya

eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;

att lärare vid skogshögskolan skall vara skyldig att uppehålla

undervisning icke blott i de huvudsakliga ämnen, som i staten finnas

angivna såsom tillhörande hans befattning, utan även därutöver i enlighet

med vederbörligen fastställda instruktioner och undervisningsplaner;

att med ordinarie befattning vid skogshögskolan icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid skogshögskolan ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit

såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,

såframt ej, vad angår professor, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare

av annan befattning, högskolans styrelse uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid högskolan,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas;

att högskolans rektor alldeles icke och annan innehavare av lärarbefattning

vid högskolan endast inom de gränser, högskolans styrelse

bestämmer, äger åtaga sig skogsförrättningar åt enskilda;

att tjänstgöringspenningar eller arvode få uppbäras endast för den

tid, befattnings innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester

eller därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest varit

befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit befattningen, där

ej, vad arvode beträffar, annorlunda varder av Kungl. Maj:t bestämt;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstil]ägg, därest sådant förekommer, men

att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller

andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänst
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 9.

gönng eller eljest ar lagligen förlnndrad att sköta befattningen, kan

förpliktas att under ledigheten, utöver tjänstgöringspenningar och i

förekommande fall arvode, avstå så mycket av lönen, eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall för rektor annan professor skall vara skyldig

att, om han därtill förordnas, mot åtnjutande av jämte egna avlöningsförmåner

så stor del av det för rektor bestämda arvode, som i vederbörlig

ordning kan varda honom tilldelad, och med bibehållande av sin

egen undervisningsskyldighet bestrida med rektorsbefattningen förenade

särskilda göromål, dock ej längre än sammanlagt tre månader under

ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning av avlöning efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år,

under villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den

tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott

vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må

föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig

ledighet eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och för andra

förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år, på samma

villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter ytterligare

fem år, på samma villkor, och för fjärde förhöjningen i händelse

sådan kan äga rum, efter ytterligare fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda förhöjningar angår,

att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

att i fråga om rätt till avlöningsförhöjning av omförmälda slag

lektor må räkna sig till godo ej mindre den tid, varunder han varit

jägmästare eller innehaft befattning såsom lektor vid skogsinstitutet

eller föreståndare eller underlärare vid statens skogsskola, vare sig befattningen

innehafts på grund av fullmakt eller konstitutorial eller pa

grund av förordnande i följd av frågan om förändrad organisation av

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 9.

den allmänna skogsundervisningen in. in. eller i följd av att lektorsbefattning

avlönats medelst ä extra stat anvisade medel, än även den

tid, varunder han innehaft enahanda befattning vid enskild skogsskola,

som åtnjutit understöd av statsmedel, i den mån Kungl. Maj:t finner

sådan skola böra i förevarande hänseende likställas med statens skogsskola;
att

den å skogsinstitutets stat uppförde planteringsvaktaren må

äga att, därest han anställes i jämförlig ordinarie befattning vid skogshögskolan,

för rätt till löneförhöjning tillgodoräkna sig tjänstgöring i

förenämnda befattning vid skogsinstitutet;

att dessutom befattningshavare, som vid statens för skogshögskolan

ikraftträdande är anställd såsom extra vaktmästare eller annan likställd

befattningshavare vid skogsinstitutet och antages till ordinarie dylik

befattning å skogshögskolans stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning.

räkna sig till godo den tid, han därförinnan innehaft stadig

anställning i förenämnda egenskap;

att likväl löntagare, som, då lian intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att envar vaktmästare eller likställd befattningshavare vid skogshögskolan

må årligen, i den mån sådant kan ske utan kostnad för det

allmänna och utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under femton dagar;

att emellertid, där det erfordras för beredande av sådan ledighet,

befattningshavare av nyssberörda slag skall vara skyldig att, utan särskild

ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte

egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda

slag vid skogshögskolan;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens

ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder avlöningsstaten för skogshögskolan, skall

vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande

av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels och förklarat att för tiden intill den 1 oktober 1915 det skall

åligga rektor vid skogshögskolan att bestrida direktörstjänsten vid skogsinstitutet

samt skogsbögskolans professorer att bestrida undervisningen

vid samma institut, en var i sina läroämnen.

8:o) Under punkt 7 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att

dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för

statens skogsförsöksanstalt, att tillämpas från och med år 1915 med det

undantag likväl, att den i staten uppförde vaktmästaren tillsättes först

från och med den 1 juli nämnda år;

dels godkänna de villkor och bestämmelser, som i statsrådsprotokollet

föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningar

upptagna avlöningar;

dels ock förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1915 tillträder

ordinarie befattning vid statens skogsförsöksanstalt, skall vara pliktig

att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid anstalten,

vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja övergå

till den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie

stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom underkastade nuvarande

avlöningsvillkor.

På förslag av Kungl. Maj:t godkände 1912 års riksdag följande

stat för statens skogsförsöksanstalt:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 9 höft. (Ni 9.)

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 9.

''

Lön.

kr.

Tjänst-

görings-

penningar.

kr.

Summa.

kr.

j 1 föreståndare för skogsavdelningen ...............

1 föreståndare för naturvetenskapliga avdel-

5,000

2,500

7,500

j Efter

/ nen

5 år kan lö- höjas med

ningen......................................

5,000

2,500

7,500

600

kronor.

1 assistent, arvode ...................

_

_

3,000

1 Efter

5 år kan ar-

I 1 assistent » ....................

—

—

3,000

[ vodet höjas med

j 400 kronor.

För bestridande av chefsgöromål.....................

—

—

500

Till avlöning åt skogsbiträden och kvinnliga bi-

j träden...................................

_

—

6,300

Till gemensamma expenser ...........

—

—

4,500

Till särskilda expenser för skogsavdelningen ...

—

—

8,900

Till särskilda expenser för naturvetenskapliga

avdelningen ..................

—

5,900

Summa

- 1

47,100

Med anledning av den i nästföregående punkt om förmälda förändrade

organisationen av den högre skogsundervisningen påkallas vissa

ändringar i skogförsöksanstaltens stat. Sålunda skulle å skogsförsöksanstaltens

stat uppföras avlöningar dels för en laborator i skogsentomologi

och dels för en assistent i marklära med geologi, av vilka den

förre skulle vara skyldig att undervisa jämväl vid högskolans högre

kurs i entomologi och den senare vid högskolans såväl högre som lägre

kurs i geologi med mineralogi samt dessutom i den lägre kursen i marklä1^

För laboratorn har föreslagits ett arvode av 4,500 kronor jämte

två ålderstillägg å 500 kronor och för assistenten ett arvode av 3^400

kronor, med arvodesförhöjning efter viss tid med 400 kronor. Dessutom

har föreslagits uppförande å anstaltens stat av en vaktmästarebefattning med

avlöning av 1,500 kronor förutom ålderstillägg, vars innehavare jämväl

skulle tjänstgöra såsom maskinist, port- och planteringsvakt. Anslagsposten

till gemensamma expenser föreslås nu dels minskad med 2,000

kronor, motsvarande hittills utgående hyra, vilken framdeles icke komme

i fråga, dels ock ökad med 3,000 kronor för bekostande av trycksaker,

för vilka kostnaden hittills med ett belopp av 2,500 kronor bestritts

från den till Kungl. Majrts disposition ställda delen av anslaget till

skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet. För att möjliggöra

anlitandet av ytterligare räknehjälp har anslagsposten till skogsavdel
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr 9.

ningens särskilda expenser ökats med 1,500 kronor, varjämte slutligen

den naturvetenskapliga avdelningens särskilda expenser på grund av

tillkomsten av ovannämnda laborator och assistent höjts med 3,200

kronor till 9,100 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t med iakttagande av ovannämnda

ändringar framlagda nya staten för statens skogsförsöksanstalt har

följande utseende:

''

Lön

kronor

Tjänst-

görings-

penningar

kronor

Orts-

tillägg

kronor

Summa i

i

kronor

För bestridande av chefsgöromål.....

—

500

1 föreståndare för skogsavdelningen

1 f » naturvetenskapliga

5,000

2,500

7,500

jEfter 5 år kan lönen

i höjasmed 600 kronor.

avdelningen ..............................

5,000

2,500

7,500

1

Efter 5 år kan arvodet

höjas med 500 kronor

1 laborator i skogsentomologi, arvode

4,500

och efter nya 5 år med

ytterligare 500 kro- nor.

1 assistent i marklära m. m., »

—

-

3,400

i

1 assistent vid skogsavdelningen, »

1 » » naturvetenskapliga av-

_

"

3,000

1 Efter 5 år kan arvodet

| höjas med 400 kronor.

| delningen, arvode ....................

—

—

—

3,000

/Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare..............................

900

450

150

1,500

| höjasmed lOOkronor.

Till avlöning åt skogsbiträden och

kvinnliga biträden .....................

_

—

6,300

Till gemensamma expenser ............

» särskilda expenser för skogsav-

5,500

delningen .................................

Till särskilda expenser för natur-

10,400

vetenskapliga avdelningen............

—

—

9,100

Summa

—

—

—

j 62,200

Anm. Därest vaktmästaren åtnjuter fri bostad och vedbrand, skall ortstillägg ej utgå till

honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

De i denna stat upptagna ålderstillägg samt arvodesförhöjningar

skulle utgå från nionde huvudtitelns anslag till ålderstillägg.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Då vaktmästaren komme att åtnjuta förmån av fri bostad och

vedbrand, skulle det anslagsbelopp, som framdeles erfordras för den nya

statens genomförande, komma att begränsas till 61,950 kronor, varjämte

summan för år 1915 komme att, med hänsyn till att vaktmästaren

skulle tillsättas först från och med den 1 juli, nedbringas till 61,325

kronor.

För åtnjutande av de å staten för ordinarie befattningar upptagna

avlöningar hava föreslagits följande villkor och bestämmelser:

att innehavare av ordinarie befattning vid statens skogsförsöksanstalt

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av anstalten eller dess särskilda avdelningar eller eljest i

allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest

anstaltens ställning så förändras, att densamma ej längre kan anses

såsom självständig institution, eller därest vissa ifrågavarande institution

tillhörande göromål överflyttas till annan institution, vara pliktig att,

med bibehållande av den tjänsteställning och den avlöning han innehar,

efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen förenade

göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra inom den

institution, till vilken göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning vid statens skogs försöksanstalt icke

må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid statens skogsförsöksanstalt ej

heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i

styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett

eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag

som helst, så framt ej, vad angår avdelningsföreståndare, Kungl. Maj:t

och, vad angår innehavare av annan befattning, anstaltens styrelse, uppå

därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare

mottagas och bibehållas;

att avdelningsföreståndare vid statens skogsförsöksanstalt icke äger

mot betalning åtaga sig sådana uppdrag åt enskilda, som falla inom

området för anstaltens verksamhet;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som

uppehållit befattningen;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 45

att den, som av sjukdom kindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, därest sådant förekommer, men

att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, eller

andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänsto-örino-

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan

förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå

så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnGhavare för tid, vaiundei nan

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall; ° .

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas höra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehallas, såvida

ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall för den av avdelningsföreståndarna vid

skogsförsöksanstalten, som förordnats att vara anstaltens chef, eller när

det erfordras för beredande av semester åt denne, den andre avdelningsföreståndaren

skall vara skyldig att, därest ej annorlunda förordnas,

bestrida, jämte sin egen tjänst, chefsgöromålen mot åtnjutande av den

å vikariatstiden belöpande andel av det för chefsgöromålens bestridande

anvisade arvode;

att i fråga om i staten medgiven, förhöjning av lönen efter, viss

tids fortsatt innehavande av befattning tidpunkten för sådan förhöjning

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren under

mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund

av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat.offentligt uppdrag,

dock att härvid icke ma föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester, under iakttagande att den högre avlöningen ej får tillträdas

förr än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade

tjänståldern blivit uppnådd; .

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder,

som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning,

att avdelningsföreståndarna vid anstalten äga årligen, när sådant

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång,, åtnjuta .semester,

en var under eu och en halv månad, dock ej samtidigt och i regel ej

heller under den tid, då fältarbeten pågå;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att vaktmästare vid anstalten må årligen, i den mån sådant kan

ske utan kostnad för det allmänna och utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under femton dagar;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens

ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed.

Riksdagen, som, på sätt i nästföregående punkt omförmälts, biträtt

förslaget till ordnande vid skogshögskolan och skogsförsöksanstalten av

undervisningen i marklära med geologi och klimatologi samt i zoologi

m. m., har icke haft något att erinra mot att å anstaltens stat avlöning

uppföres till en laborator i skogsentomologi samt till en assistent i

marklära med geologi. Mot den föreslagna avlöningen till dessa befattningshavare

har riksdagen icke heller haft något att erinra. Behovet

vid anstalten av en vaktmästare, som tillika skulle vara portvakt,

maskinist och planterings vakt, har riksdagen funnit väl grundat och

har riksdagen icke haft något att invända mot de för denne befattningshavare

föreslagna avlöningsförmåner. Förslaget att till anstaltens anslagspost

till gemensamma expenser lägga den av andra medel hittills bestridda

kostnaden för tryckning av anstaltens meddelanden har icke givit riksdagen

anledning till erinran liksom icke heller den föreslagna ökningen av de

i anstaltens stat uppförda anslagen till särskilda expenser.

Mot de föreslagna villkoren för åtnjutande av de å den nya staten

lör ordinarie befattningar upptagna avlöningar har riksdagen icke haft

annat att erinra än att riksdagen ansett lämpligt, att här, i likhet med vad

eljest plägar ske, införes uttrycklig bestämmelse om att ledighet för

fullgörande av värnplikt icke bör föras vederbörande till last vid beräknande

av avlöningsförhöjning.

Riksdagen, som i övrigt icke haft anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, får härigenom för Eders Kungl.

Maj:t anmäla, att riksdagen

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels godkänt följande stat för statens skogsförsöksanstalt, att,

tillämpas från och med år 1915 med det undantag likväl, att den i

staten uppförde vaktmästaren tillsättes först från och med den 1 juli

nämnda år:

!

1

| 1

Lön

kronor

'' |

Tjänst- görings- ]

penningar

kronor

1

Orts- tillägg

kronor j

Summa

kronor

För bestridande av chefsgöromål......

_

_

_

500 i

1 föreståndare för skogsavdelningen

1 > » naturvetenskapliga

5,000

2,500

7,500 j

(Efter 5 år kan lönen

( höjas med 600 kr.

j avdelningen ..............................

5,000

2,500

7,500

)

Efter 5 år kan arvodet

höjas med 500 kronor

1 laborator i skogsentomologi, arvode

j

_

4,500

och efter nya 5 år

med ytterligare 500

kronor.

j 1 assistent i marklära m. m. »

—

—

3,400

1 t> vid skogsavdelningen, »

1 » » naturvetenskapliga av-

—

-

3,000

Efter 5 år kan arvodet

höjas med 400 kronor.

delningen, arvode........................

—

—

—

3,000

(Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare ..............................

900

450

150

1,500

\ höjas med 100 kronor.

Till avlöning åt skogsbiträden och

kvinnliga biträden .....................

; _

—

6,300

Till gemensamma expenser ............

s> särskilda expenser för skogsav-

"

5,500

delningen .................................

Till särskilda expenser för naturveten-

10,400

skapliga avdelningen ..................

—

—

| 9,100

Summa

—

—

j 62,200

Anm. Därest vaktmästaren åtnjuter fri bostad och vedbrand, skall ortstillägg ej utgå till

honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de i skogsförsöksanstaltens stat för ordinarie befattningar upptagna avlöningar,

nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning vid statens skogsförsöksanstalt

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 9.

organisation av anstalten eller dess särskilda avdelningar eller eljest i

allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest

anstaltens ställning så förändras, att densamma ej längre kan anses

såsom självständig institution, eller därest vissa ifrågavarande institution

tillhörande göromål överflyttas till annan institution, vara pliktig att,

med bibehållande av den tjänsteställning och den avlöning han innehar,

efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen förenade

göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra inom den

institution, till vilken göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning vid statens skogsförsöksanstalt icke

må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid statens skogsförsöksanstalt ej

heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i

styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett

eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag

som helst, såframt ej, vad angår avdelningsföreståndare, Kungl. Maj:t

och, vad angår innehavare av annan befattning, anstaltens styrelse, uppå

därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare

mottagas och bibehållas;

att avdelningsföreståndare vid statens skogsförsöksanstalt icke äger

mot betalning åtaga sig sådana uppdrag åt enskilda, som falla inom

området för anstaltens verksamhet;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, därest sådant förekommer, men

att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller

andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå

så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 9.

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som. icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall för den av avdelningsföreståndarna vid

skogsförsöksanstalten, som förordnats att vara anstaltens chef, eller när

det erfordras för beredande av semester åt denne, den andre avdelningsföreståndaren

skall vara skyldig att, därest ej annorlunda förordnas,

bestrida, jämte sin egen tjänst, chefsgöromålen mot åtnjutande av den

å vikariatstiden belöpande andel av det för chefsgöromålens bestridande

anvisade arvode; _ .

att i fråga om i staten medgiven förhöjning av lönen efter viss

tids fortsatt innehavande av befattning tidpunkten för sådan förhöjning

bestämmes att inträda efter lem år, under villkor att innehavaren undei

mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av

förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt, undei iakttagande

att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke ma tillträda samma förhöjning,

att avdelningsföreståndarna vid anstalten äga årligen, när sådant

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång,. åtnjuta semester,

envar under en och en halv månad, dock ej samtidigt och i regel ej

heller under den tid, då fältarbeten pågå;

att vaktmästare vid anstalten må årligen, i den mån sådant kan

ske utan kostnad för det allmänna och utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under femton dagar;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg utgå till månadens slut,

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens

ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Riksdagens skrivelse Nr 9.

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i

extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr

i sammanhang därmed;

dels förklarat,

att envar, som med eller efter ingången av år 1915 tillträder

ordinarie befattning vid statens skogsförsöksanstalt, skall vara pliktig

att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid anstalten,

vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja övergå till

den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie

stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom underkastade nuvarande

avlöningsvillkor.

9:o) Under punkt 8 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, vid bifall till vad under punkterna 6 och 7 i huvudtiteln

föreslagits, i riksstaten under nionde huvudtiteln uppföra ett

ordinarie anslag till skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt av

141,662 kronor.

Enligt de beräkningar, som i de tvenne nästföregående punkterna

framlagts, skulle för år 1915 behövas anslag för genomförande av de

nu föreslagna staterna för skogshögskolan å 80,336 kronor 66 öre och

för statens skogsförsöksanstalt å 61,325 kronor eller tillhopa å 141,661

kronor och 66 öre, som för undvikande av öretal i riksstaten aviämnats

till 141,662 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot beräkningen av

erforderligt anslagsbelopp för skogshögskolan samt statens skogsförsöksanstalt

under år 1915, vilket år de nya ordinarie staterna för berörda

anstalter icke erfordras till sitt fulla belopp, får därför anmäla, att riksdagen

i riksstaten under nionde huvudtiteln uppfört ett ordinarie anslag

till skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt av 141,662 kronor.

10:o) Under punkt 9 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till uppehållande av skogsinstitutets verksamhet från

1915 års början till den 1 oktober samma år å extra stat för år 1915

anvisa ett anslag av 17,100 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot den beräknade

kostnaden av 17,100 kronor för uppehållande av skogsinstitutets verk
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens skrivelse Nr 9.

samhet från 1915 års början intill dess skogshögskolan den 1 oktober

träder i full verksamhet, bär alltså till uppehållande av skogsinstitutets

verksamhet från 1915 års början till den 1 oktober samma år å extra

stat för år 1915 anvisat ett anslag av 17,100 kronor.

ll:o) Under punkt 10 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t vidare föreslagit riksdagen att till resestipendier åt sådana lärare

vid skogshögskolan, som skola förestå institution, å extra stat för år

1915 anvisa ett anslag av 3,300 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att

låta härav förskottsvis under innevarande år av tillgängliga medel utanordna

1,650 kronor.

Med förevarande framställning avses att bereda de olika institutionsföreståndarne

vid skogshögskolan tillfälle att de år, då högskolan

skall iordninggöras, under sommaren företaga en studieresa för studier

av motsvarande utländska institutioner. För att resorna må kunna fördelas

på två år, har bemyndigande begärts att under innevarande år

få utanordna hälften av beloppet.

Då ändamålet med det föreslagna anslaget synts behjärtansvärt

samt riksdagen icke haft något att erinra mot storleken av det begärda

till fördelning mellan sex institutionsföreståndare avsedda beloppet,

för riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen till resestipendier

åt sådana lärare vid skogshögskolan, som skola förestå institution,

å extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 3,300 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att låta härav förskottsvis under innevarande

år av tillgängliga medel utanordna 1,650 kronor.

12:o) Under punkt 11 av ifrågavarande huvudtitel har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att det av riksdagen år 1912 anvisade belopp av

34,800 kronor för utförande av vissa byggnadsarbeten vid Malingsbo

må användas till sådana arbeten jämte anläggningar för skogshögskolans

behov vid såväl Malingsbo som Garpenberg;

dels därutöver för utförande av byggnadsarbeten jämte anläggningar

vid Garpenberg anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande ställa

ett belopp av 11,200 kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov av

tillgängliga medel förskotteras för att sedermera ersättas av de medel,

som inflyta genom försäljning av de uti riksdagens skrivelse nr 159 år

1905 omförmälda områden, i den mån dessa medel icke skola enligt

berörda skrivelse disponeras för annat ändamål;

dels och för anskaffande av inventarier och utrustning för skogs
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Riksdagens skrivelse Nr 9.

högskolans behov å extra stat för år 1915 anvisa ett anslag av 135,000

kronor.

I sammanhang med framställning till 1912 års riksdag om anvisande

av dels 693,900 kronor för uppförande av byggnader för skogshögskolan

vid Frescati och dels 34,800 kronor för utförande av vissa

byggnadsarbeten vid Malingsbo — vilka belopp också, som förut nämnts,

av riksdagen anvisades — meddelade departementschefen, att utöver

dessa belopp erfordrades anslag för anskaffande av inventarier, vetenskaplig

utrustning m. m. samt tält och dylikt. Härför hade beräknats skola åtgå

79,105 kronor för själva skogshögskolan, därav 69,105 kronor för inventarier,

omfattande möbler och diverse inredning, gardiner, linoleummattor

m. m., samt 10,000 kronor för vetenskapliga instrument, undervisningsmateriel,

montering av samlingar m. m. Härtill komme 10,200 kronor

för den förberedande kursen och 4,200 kronor för tältutrustning, så att

hela den beräknade kostnaden uppginge till 93,505 kronor. Då emellertid

nämnda belopp icke syntes komma att tagas i anspråk, förrän själva

byggnadsföretaget nalkades sin fullbordan, ansågs med äskande av anslag

för ändamålet kunna anstå till ett följande år.

I nu förevarande framställning har framlagts fullständigt förslag

till anskaffande av ifrågavarande inventarier, instrument m. m. Därvid

har för möbler och diverse inredning i själva skogshögskolan beräknats

ett belopp av 84,000 mot 69,105 kronor år 1912. Höjningen är huvudsakligen

beroende på den allmänna prisstegring, som under senare åren

ägt rum. Förutom nyssnämnda 84,000 kronor kommer för skogshögskolan

10,000 kronor för vetenskapliga instrument m. m.. 4,200 kronor

för tältutrustning samt 6,000 kronor för extra armatur eller alltså sammanlagt

104,200 kronor.

Enär till följd av den förberedande kursens förlängning byggnaderna

i Malingsbo befunnits otillräckliga, har i stället, såsom förut

nämnts, Garpenbergs kronoegendom föreslagits till huvudstation för

sagda kurs. För byggnadernas vid Garpenberg iståndsättande erfordras

ett belopp av 26,000 kronor. Däremot skulle för reparation av byggnaderna

vid Malingsbo icke erfordras hela det av 1912 års riksdag för

ändamålet anvisade belopp av 34,800 kronor, utan allenast 20,000 kronor.

Slutligen skulle för inventarier vid Garpenberg erfordras 29,800 kronor

och för inventarier vid Malingsbo 1,000 kronor. Hela kostnaden för

ovanberörda ändamål skulle alltså belöpa till 181,000 kronor.

Härtill skulle i första hand användas det av 1912 års riksdag till

byggnadsarbeten vid Malingsbo beviljade belopp av 34,800 kronor, var
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

53

efter ett belopp av 146,200 kronor återstode. Häri inginge byggnadsoeb

reparationsarbeten till belopp av (46,000-34,800^) 11,200 kronor.

För bestridande av kostnaderna för dessa arbeten skulle samma iorfaringssätt

användas, som år 1912 begagnades beträffande nyssnämnda

belopp av 34,800 kronor, nämligen att låta förskottera dem för att ersättas

av medel, som inflyta vid försäljning av vissa områden av norra

Diurgården. Efter fråndrag av sistnämnda belopp, 11,200 kronor, återstår

ett belopp av 135,000 kronor, vilket nu äskas på extra stat.*.

Mot förslaget att till huvudstation för den förberedande kursen

använda den inköpta kronoegendomen Garpenberg^ har riksdagen, såsom

förut i annat sammanhang anmärkts, icke haft något att erinra, icke

heller har riksdagen något att invända mot de beräknade kostnaderna

för reparation och iståndsättande av byggnaderna vid Garpenberg och

Malingsbo eller däremot att ifrågavarande kostnader, tdl den del de

överskjuta det av 1912 års riksdag för byggnadsarbeten vid Malingsbo

beviljade belopp, i likhet med sistnämnda belopp, av. Kungl. Maj:t torskotteras

för att sedermera ersättas av medel, som inflyta genom försäljning

av vissa områden å norra Djurgården.

Beträffande anskaffningen av inventarier m. m. vid skogshögskolan

samt vid Garpenberg och Malingsbo har riksdagen, ehuru den nu beräknade

kostnaden för inventarier m. m. vid själva högskolan innebär en

ökning av över 20 procent mot vad i sådant hänseende beräknats till

1912 års riksdag, likväl icke ansett sig böra göra någon erinran häremot,

enär enligt vad departementschefen uppvisat, såväl. arbetslöner som

materialpris för arbeten av ifrågavarande slag under tiden utvisat ungefär

motsvarande stegring. I fråga om de särskilda anskaffningarna hai

riksdagen icke heller haft något att erinra.

Riksdagen, som icke heller i övrigt haft anledning till erinran mot

förevarande framställning, får därför för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att

riksdagen .

dels medgivit, att det av riksdagen år 1912 anvisade belopp av

34,800 kronor för utförande av vissa byggnadsarbeten vid Malingsbo ma

användas till sådana arbeten jämte anläggningar för skogshögskolans

behov vid såväl Malingsbo som Garpenberg;

dels därutöver för utförande av byggnadsarbeten jämte anläggningar

vid Garpenberg anvisat och till Kungl. Maj:ts förfogande ställt,

ett belopp av 11,200 kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov av

tillgängliga medel förskotteras för att sedermera ersättas av de medel,

som inflyta genom försäljning av de uti riksdagens skrivelse nr 159 år

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 9.

1905 omförmälda områden, i den mån dessa medel icke skola enligt berörda

skrivelse disponeras för annat ändamål;

dels ock för anskaffande av inventarier och utrustning för skogshögskolans

behov å extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 135,000 kronor.

13:o) Under punkt 12 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att för anskaffande av inventarier och utrustning för

statens skogs försöksanstalts behov samt för hyra av lokal för anstalten

under tiden 1 januari—30 september 1915 anvisa å extra stat för år

1915 ett anslag av 40,100 kronor.

I sammanhang med avlåtandet till 1912 års riksdag av proposition

om anslag för uppförande av nybyggnad m. m. för statens skogsförsöksanstalt

erinrade dåvarande departementschefen, att för inventarier

och instrument för anstalten syntes, enligt uppgjorda beräkningar, komma

att framdeles erfordras 19,081 kronor.

I nu förevarande framställning har för ifrågavarande ändamål äskats

ett belopp av 38,600 kronor. Den högst väsentliga stegringen i förhållande

till vad som beräknades år 1912 har föranletts, förutom av prishöjningar

särskilt å snickerivaror, därutav att, såsom i det föregående

omnämnts, tvenne nya befattningar föreslagits vid den naturvetenskapliga

avdelningen, genom vilken anordning nödvändiggöres en i vissa

avseenden mera fullständig inredning och bättre instrumentell utrustning.

Dessutom ha upptagits vissa nya poster, nämligen till flyttningskostnader

och iordningställande av anstaltens nuvarande, förhyrda lokal,

till kopiering och katalogisering av anstaltens samling av fotografiska

negativ samt till ordnande och delvis bindning av anstaltens boksamling,

tillhopa å 4,465 kronor, vilka icke togos i beräkning år 1912.

Till ovannämnda belopp för anskaffning av inredning m. m. har vidare

lagts ett belopp av 1,500 kronor, utgörande hyra för den nuvarande

lokalen under de tre första kvartalen av år 1915. Sammanlagda anslagsbehovet

utgör sålunda 40,100 kronor.

Av utredningen i ärendet har riksdagen övertygats om behövligheten

av den föreslagna inredningen m. m. för statens skogsförsöksanstalt.

Visserligen innebär det nu framlagda förslaget en högst avsevärd

ökning mot beräkningarna vid 1912 års riksdag, men då denna

ökning föranletts dels av inträdd prisstegring, dels av inrättandet av

nya tjänstebefattningar med speciella arbetsuppgifter samt tillkomsten

av åtskilliga för anstalten nödiga poster, har riksdagen icke funnit anledning

till erinran mot de gjorda beräkningarna. Icke heller har riks
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dagen haft något att erinra mot att förevarande anslag ökats med det

belopp, som erfordras till hyra för anstaltens nuvarande lokal under

1915 års tre första kvartal eller till dess anstalten inflyttar i sina nya lokaler.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen för anskaffande a\

inventarier och utrustning för statens skogsförsöksanstalts behov samt

för hyra av lokal för anstalten under tiden 1 januari—30 september

1915 anvisat å extra stat för år 1915 ett anslag av 40,100 kronor.

14:o) Under punkt 13 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj: t föreslagit riksdagen, att

dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för

statens skogsskolor att tillämpas från och med år 1915, dock beträffande

skogsskolan vid Omberg först från och med den 1 oktober 1915, ävensom

förklara, att nu gällande avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare

vid statens skogsskolor skola tillämpas för åtnjutande av de i

samma stat för ordinarie befattningar upptagna avlöningar;

dels ock, under förutsättning av bifall till vad härovan föreslagits

i fråga om uppförande i riksstaten av ett särskilt ordinarie anslag till

skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt, minska anslaget till

skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet från 212,100 kronor,

med 97,500 kronor till 114,600 kronor.

Det nuvarande ordinarie anslaget till skogsundervisning och skogshushållning

i allmänhet upptager följande poster, nämligen:

skogsinstitutet ..................................................................... kronor

statens skogsskolor ........................................................ »

den enskilda skogsundervisningen ............................. »

kolarskolan vid Hällnäs .................................................. »

statens skogsförsöksanstalt................................................ »

statens skogsingenjörer ................................................... »

diverse ändamål enligt Kungl. Maj:ts disposition...... _»_

Summa kronor 212,100: —.

Genom riksdagens bifall till vad här ovan föreslagits i fråga om

uppförande i riksstaten av ett särskilt ordinarie anslag till skogshögskolan

och statens skogsförsöksanstalt komma ovanstående bägge anslagsposter

till skogsinstitutet och nämnda försöksanstalt att uteslutas Irån nu

ifrågavarande anslag. I sammanhang med skogshögskolans inrättande

skola vidare skogsskolorna vid Omberg och Kloten, vilka varit avsedda

att förbereda elevernas inträde vid skogsinstitutet, nedläggas.

Med anledning av att den av statsmedel med 6,600 kronor årligen

35,900

67.400

7,600

1,000

47,100

14.400

38,700

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 9.

understödda skogsskolan vid Skogshåll, på grund av Södermanlands

läns landstings och hushållningssällskaps beslut, ej kommer att uppehållas

längre än till den 1 oktober 1915, har nu föreslagits, att vid

Omberg måtte inrättas en lägre skogsskola, helt och hållet bekostad av

statsmedel samt avsedd att mottaga samt lämna undervisning och utbildning

åt 20 elever årligen. Den årliga kostnaden för en dylik

lägre skogsskola å Omberg har beräknats till 9,750 kronor, dock att

från detta belopp kan dragas det till Skogshålls skogsskola för närvarande

-utgående beloppet av 6,600 kronor, vilket framdeles ej komme att utgå.

För vidtagandet av vissa ändringar å byggnaderna vid Omberg

för att göra dem lämpliga för den nya större skolan, ävensom till nybyggnad

av smedja och slöjdstuga, inventarieanskaffning och flyttningskostnad

från Skogshåll, har beräknats en kostnad av 7,300 kronor.

Denna kostnad beräknas dock kunna täckas av en vid Skogshåll befintlig

enskild kassa, vilken skulle komma att tillföras statsverket.

I övrigt har beträffande statens skogsskolor icke föreslagits annan

ändring än att ett belopp av 1,450 kronor föreslagits till respenningar

åt föreståndarne vid ifrågavarande skolor. Med anledning av de nu föreslagna

mindre förändringar har emellertid framlagts förslag till ny stat

för statens skogsskolor med följande utseende:

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

Summa

''

kr.

penningar

kr.

kr.

kr.

| Skogsskolan vid Hällnös:

1 föreståndare ........................................................

2,000

1,400

3,400

I

1 skogsrättare .........................................................

700

700

1,400

I

expens- och underhållsmedel.......................................

-

1,400

6,200

| Sex skogsskolor vid Bispgården, Grönsinka, Bjurfors, Omberg,

Hammarsebo och Kolleberga, lika med skolan vid Hällnäs

-

37,200

Respenningar till föreståndarna för skogsskolorna vid Häll- näs, Bjurfors och Kolleberga å 150 kr., vid Bispgården

och Hammarsebo ä 200 kr. samt vid Grönsinka och

Omberg å 300 kr..''.....................................................

1,450

85 stipendier å 250 kr. att fördelas mellan samtliga sju

skolor efter beprövande av Kungl. Maj:t .....................

21,250

Summa kronor

|

66,100

Anm. 1. Föreståndare och skogsråtta^ åtnjuta därjämte fri bostad och vedbrand.

Anm. 2. För föreståndare kan lönen höjas efter 5 år med 400 kronor.

Anm. 3. För skogsråtta^ kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter 10 år med

ytterligare 100 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens skrivelse Nr 9.

För år 1915 komrne emellertid anslag till den nya skolan vid

Omberg att erfordras blott för årets sista kvartal med 2,437 kronor

50 öre, vadan anslaget kan för nämnda år minskas med 7,312 kronor

50 öre till 58,787 kronor 50 öre.

Gällande avlöningsvillkor, av riksdagen fastställda år 1908 med

tillägg år 1913, skulle förbliva gällande oförändrade även enligt den

nya staten.

Med anledning av indragningen av skolan vid Skogshåll skulle

anslaget till understöd av den enskilda skogsundervisningen under år

1915 begränsas till 5,950 kronor. I anslagsposten till Hällnäs kolarskola

har icke föreslagits någon ändring, liksom icke heller i anslaget

till skogsingenjörer. Anslagsposten till diverse ändamål enligt Kungl.

Maj:ts disposition har däremot nedsatts till 34,462 kronor 50 öre.

För år 1915 skulle alltså, i enlighet med vad ovan anförts, ifrågavarande

anslag fördelas i följande anslagsposter:

Statens skogsskolor ............................................................ kronor 58,787: 50

Den enskilda skogsundervisningen................................. » 5,950:

Kolarskolan vid Hällnäs ....................................... ^ 1,000:

Statens skogsingenjörer ................................................. » 14,400:

Diverse ändamål enligt Kungl. Maj:ts disposition ... )> 34,462: 50

Summa kronor 114,600: —.

Förslaget om indragning i samband med skogshögskolans inrättande

av de nuvarande förberedande skogsskolor na vid Omberg och Kloten

betingas av den beslutade ändrade organisationen av den högre^ skogsundervisningen

och föranleder fördenskull icke någon erinran från riksdagens

sida. Att vid Omberg i stället inrätta eu statens skogsskada av

vanlig typ synes riksdagen lämpligt och välbetänkt, helst som till följd

av den omnämnda indragningen av den enskilda skogsskolan vid Skogshåll

utbildningstillfällena för blivande krono]ägare eljest skulle komma

att avsevärt förminskas. Mot de i anledning av en skogsskolas inrättande

vid Omberg föreslagna ändringsarbetena m. m. därstädes har riksdagen

icke haft något att erinra. Icke heller har riksdagen funnit anledning

till erinran mot den för statens skogsskolor föreslagna nya staten eller

mot övriga i nu ifrågavarande anslag ingående anslagsposter eller i övrigt.

Riksdagen får därför för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för statens skogsskolor att tillämpas

från och med år 1915, dock beträffande skogsskolan vid Omberg först

från och med den 1 oktober 1915:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 9.

1

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

Summa

''

kr.

penningar

kr.

kr.

kr.

j Skogsskolan vid Hällnäs:

1 föreståndare ...........................

2,000

1,400

3,400

1

1 skogsrättare ............................

700

700

1,400

| expens- och underhållsmedel.....................

—

_

1,400

6,200

1 Sex skogsskolor vid Bispgården, Grönsinka, Bjurfors, Omberg,

Hammarsebo och Kolleberga, lika med skolan vid Hällnäs

37,200 !

j Respenningar till föreståndarna för skogsskolorna vid Häll- | näs, Bjurfors och Kolleberga å 150 kr., vid Bispgården

| och Hammarsebo å 200 kr. samt vid Grönsinka och

! Omberg å 300 kr.......................................................

1

1,450

1 85 stipendier å 250 kr. att fördelas mellan samtliga sju

skolor efter beprövande av Kungl. Maj:t ....................

21,250

Summa kronor

1

i

66,100 i

Anm. 1. Föreståndare och skogsrättare åtnjuta därjämte fri bostad och vedbrand.

Anm. 2. För föreståndare kan lönen höjas efter 5 år med 400 kronor.

Anm. 3. För skogsrättare kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter 10 år med

ytterligare 100 kronor.

dels förklarat, att nu gällande avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare

vid statens skogsskolor skola tillämpas för åtnjutande

av de i samma stat för ordinarie befattningar upptagna avlöningar;

dels ock, såsom en följd av riksdagens bifall till vad här ovan föreslagits

i fråga om uppförande i riksstaten av ett särskilt ordinarie anslagtill

skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt, minskat anslaget till

skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet från 212,100 kronor

med 97,500 kronor till 114,600 kronor.

15:o) Under punkt 14 av huvudtiteln har Eders Kungl. Magt vidare

föreslagit riksdagen att till uppehållande av verksamheten vid förberedande

skogsskolorna vid Omberg och Kloten från 1915 års början till

den 1 september samma år å extra stat för år 1915 anvisa ett anslå»- av 8,667 kronor.

På sätt under nästföregående punkt omförmälts, skola de nuvarande

förberedande skogsskolorna vid Omberg och Kloten nedläggas samtidigt

med att den nya skogshögskolan träder i verksamhet. Då emellertid

medel behövas för ifrågavarande skolors uppehållande till läsårets slut

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. '' 59

1915 eller alltså till slutet av augusti månad nämnda år, får riksdagen,

som icke haft något att erinra mot det härför beräknade beloppet eller

i övrigt, härigenom anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten

vid förberedande skogsskolorna vid Omberg och Kloten från 1915

års början till den 1 september samma år å extra stat för år 1915

anvisat ett anslag av 8,667 kronor.

16:o) Under punkt 15 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen medgiva, att — förutom det understöd till utflyttningar,

som enligt därom meddelade föreskrifter kan komma att utgå av allmänna

medel — må från förslagsanslaget till skiften och avvittringar till gäldande

av kostnaderna för laga skiftet i Ljungdalens by i Storsjö socken

av Jämtlands län av Kungl. Maj:t anvisas bidrag med 1 krona 33 öre

för varje hektar inrösningsjord och 1 krona för varje hektar annan mark,

som ingått i skiftet, att mellan skiftesdelägarna fördelas efter som de

äro skyldiga att deltaga i skifteskostnaderna, dock att bidrag icke. må

utgå till bolag eller sådan enskild ägare eller innehavare av i skiftet

ingående fastighet, vilken icke blivit mantalsskriven inom socknen.

På framställning av Kungl. Maj:t medgav 1909 års riksdag, att

från anslaget till skiften och avvittringar finge av Kungl. Maj:.t beviljas

bidrag till gäldandet av kostnaderna för sådana laga skiften i Jukkasjärvi

och Karesuando socknar, som därefter kunde varda avslutade och

fastställda, vilka bidrag skulle utgå efter följande grunder:

att bidraget beräknades efter 1 krona för varje hektar inrösningsjord

och 75 öre för varje hektar annan mark, som inginge i skiftet;

att bidragssumman skulle fördelas mellan delägarna efter samma

grund som skifteskostnaderna; samt

att bidrag icke skulle utgå till bolag eller sådan enskild ägare

eller innehavare av i skiftet ingående fastighet, vilken icke vore mantalsskriven

inom socknen.

Inom Jukkasjärvi socken funnos emellertid tre byar, för vilka laga

skiften tidigare fastställts, nämligen Parakkavaara, Junosuando masugnsbv

och Svappavaara. Kostnaderna för dessa tre skiften hade utgått enligt

den äldre, högre lantmäteritaxan och voro alltså även av denna anledning

högre än för dessa socknar i övrigt. Även dessa byar ansågos därför vara i

behov av särskild lindring i skifteskostnaderna och till följd av nyss anförda

omständigheter befanns det fullt befogat, att lindringsbidraget till. dem

bestämdes förhållandevis något större än till övriga, ännu ej skiftade

byar i nämnda socknar. På Kungl. Maj:ts förslag medgav därför riks
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse År 9.

dagen år 1910, att från anslaget till skiften och avvittringar finge

under samma år av Kungl. Maj:t anvisas bidrag till ersättande av kostnaderna

för laga skiftena i nyssnämnda tre byar enligt följande grunder:

1:°) bidraget beräknades efter 1 krona 33 öre för varje hektar

inrösningsjord och 1 krona för varje hektar annan mark, som ingått i

skiftet, med den inskränkning, som föranleddes av bestämmelsen under

3:o) här nedan;

2:o) att bidragssumman fördelades mellan delägarna efter mantal; och

3:o) att bidrag icke utginge till bolag eller sådan enskild ägare

eller innehavare av i skiftet ingående fastighet, vilken icke blivit mantalsskriven

inom socknen.

I nu förevarande framställning har föreslagits, att statsbidrag till

gäldande av kostnaden för laga skifte i Ljungdalens by i Storsjö socken

av Jämtlands län, varest skifteslagets hela område ingått i skiftet samt

en mycket stor del av skifteskostnaderna skall ersättas enligt den äldre

för skiftesdelägarna mera betungande lantmäteritaxan, måtte utgå efter

samma beräkningsgrunder, som år 1910 tillämpades beträffande Parakkavaara,

Junosuando masugnsby och Svappavaara. Med hänsyn till att

vid nu ifrågavarande skifte följts två olika delningsgrunder, nämligen dels

innehavet enligt den godkända hävdeförteckningen, dels skattetalet beträffande

samfällda ägor, skulle statsbidraget fördelas mellan skiftesdelägarna

efter som dessa vore skyldiga att deltaga i skifteskostnaderna.

Av utredningen i ärendet framgår, att ifrågavarande i Ljungdalens

by pågående skifte, på grund av ortens säregna beskaffenhet, den med

skiftet förenade omfattande utflyttningsskyldigheten samt tillämpningen

av den äldre, högre lantmäteritaxan måste komma att för delägarna

bliva särskilt betungande. Med hänsyn till byamännens svnnerligen

svaga ekonomiska ställning anser därför riksdagen skäligt, att staten här,

såsom förut i liknande fall skett, träder hjälpande emellan och att nu

ifrågavarande by, ehuru belägen på en sydligare breddgrad än de byar

i nordligaste Lappland, till vilkas skifteskostnad särskilt statsbidrag förut

beviljats, beredes statsbidrag enligt samma grunder, som år 1910 tillämpades

beträffande byarna Parakkavaara, Junosuando masugnsby och

Svappavaara, med vilka Ljungdalen i förevarande hänseende närmast

kan jämföras. I likhet med departementschefen och på av denne anförda

skäl anser emellertid riksdagen, att statsbidraget i detta fall lämpligen

bör fördelas mellan skiftesdelägarna efter som dessa äro skyldiga

att deltaga i skifteskostnaderna och icke, såsom skedde beträffande nyssnämnda

byar, efter mantalet.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens skrivelse Nr 9.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen för Eders Kungl.

Maj:t anmäla, att riksdagen medgivit, att — förutom det understöd till

utflyttningar, som enligt därom meddelade föreskrifter kan komma att

utgå av allmänna medel — ma från förslagsanslaget till skiften och

avvittringar till gäldande av kostnaderna för laga skiftet i Ljungdalens

by i Storsjö socken av Jämtlands län av Kungl. Maj:t anvisas bidrag

med 1 krona 33 öre för varje hektar inrösningsjord och 1 krona för

varje hektar annan mark, som ingått i skiftet, att mellan skiftesdelägarna

fördelas efter som de äro skyldiga att deltaga i skifteskostnaderna, dock

att bidrag icke må utgå till bolag eller sådan enskild ägare eller innehavare

av i skiftet ingående fastighet, vilken icke blivit mantalsskriven

inom socknen.

17:o) Under punkt 16 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att

dels godkänna i statsrådsprotokollet framlagt förslag till stat för

Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas från och med år 1915,

ävensom de villkor och bestämmelser, som i statsrådsprotokollet föreslagits

för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningar upptagna

avlöningar;

dels förklara,

att envar, som med eller efter ingången av ar 1915 tillträder

ordinarie befattning vid Sveriges geologiska undersökning, skall vara

pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid undersökningen,

vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja

övergå till den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den man ej

annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem;

dels ock höja det å ordinarie stat uppförda anslaget till Sveriges

geologiska undersökning, nu 80,200 kronor, med 21,330 kronor till

101,530 kronor.

Vid 1875 års riksdag föreslogs ny lönestat för Sveriges geologiska

undersökning, och framställdes vid detta tillfälle i departements
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 9.

chefens yttrande den jämförelse med lektorerna vid elementarläroverken,

som hittills blivit normgivande för all senare behandling av geologernas

lönefråga. Den föreslagna likställigheten i löneförmåner med nämnda

grupp av tjänstemän motiverades därmed, att för anställning vid Sveriges

geologiska undersökning fordrades fullt ut samma vetenskapliga kompetens,

som i allmänhet innehades av lektorerna, varförutom geologernas

tjänstgöring måste anses både trägnare och mera hälsoförstörande än

lektorernas. ^ Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och

fastställde sålunda för tjänstemännen vid undersökningen en begynnelseavlöning

av 2,500 kronor med fyra ålderstillägg å 500 kronor efter i

varje fäll fem års tjänstgöring, varigenom en slutavlöning av 4,500

kronor skulle uppnås.

Vid 1900 ars riksdag föreslog Kungl. Maj:t — under hänvisning''

till den^ omständigheten, att lektorerna vid rikets elementarläroverk alltsedan

år 1883 åtnjutit i lägsta lönegraden en tillfällig löneförbättring

med 500 kronor — riksdagen, att tjänstemännens vid Sveriges geologiska

undersökning avlöning måtte utgå med 3,000 kronor i begynnelseavlöning

samt tre ålderstillägg å 500 kronor efter i varje fall fem år,

varigenom sålunda slutavlöningen oförändrad skulle förbliva 4,500 kronor.

Detta blev också riksdagens beslut.

Åren 1907 och 1908 beviljade riksdagen undersökningens tjänstemän

för påföljande året tillfällig löneförbättring med 900 kronor till

varje tjänsteman. Kungl. Maj:t hade år 1907 föreslagit 1,000 kronor,

men riksdagen nedsatte det tillfälliga lönetillägget med hänsyn till de

från lektorernas löner avgående pensionsavgifterna till 900 kronor.

Löneregleringskommittén avgav den 14 december 1907 betänkande

rörande . detta ämbetsverk och anslöt sig i fråga om personalens lönevillkor

till den av. riksdagen vid flera tillfällen fastställda likställigheten

med lektorerna vid de allmänna läroverken och andra högre undervisningsanstalter.

I enlighet med detta löneregleringskommitténs betänkande föreslog

Kungl. Maj:t i 1909 års statsverksproposition ny lönestat för

tjänstemännen vid undersökningen, vilket förslag också vann riksdagens

bifall.

Den nu gällande, av riksdagen år 1909 godkända staten för

Sveriges geologiska undersökning är med iakttagande av de vid 1911

års riksdag gjorda tillägg beträffande ålderstillägg till förste vaktmästaren

och vaktmästaren av följande utseende.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

63

1

Tjänst-

.

Lön.

görings- j

penningar.

Summa.

Er.

Kr.

Kr.

1 chef.................................

6,200

2,800

9,000

1 tjänsteman .....................

2,600

1

1,400

4,000

10 tjänstemän .....................

26,000

14,000

40,000

|

| 1 förste vaktmästare ............

■

900

600

1,500

1 1 vaktmästare .....................

j Till extra geologer och andra

1 biträden samt vikariatsersätt-

700

500

1,200

ning ..............................

j För skötande av bibliotekarie-

—

—

13,000

| göromål...........................

1 Till uppmuntran av vetenskap-

—

500

ligt författarskap..............

—

—

1,000

Till expenser ....................

—

—

10,000

Säger

—

80,200

Härtill kunna komma fyra

ålderstillägg, vart och

ett å 500 kronor, det

första efter 5 år, det

andra efter ytterligare

5 år, det tredje efter

nya 5 år och det fjärde

efter än ytterligare 5

år. Av varje ålderstillägg

utgöra 350 kio- |

nor lön och 150 kro- !

nor tjänstgöringspen- j

ningar.

/Efter 5 år kan lönen hö\

jas med 100 kronor.

[Efter 5 år kan lönen höjas

J med 100 kronor och

| efter 10 år med ytter1

ligare 100 kr.

Anm. 1. Pelis i o osund erlaget för chefen utgör 5,700 kronor.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 250 kronor årligen.

Dessutom hava för vart och ett av åren 1910—1914 av riksdagen

anvisats anslag å extra stat till belopp av 36,000 kronor årligen till

bestridande av kostnaderna för undersökningens fältarbeten och för

utgivande av de på nämnda institutions undersökningar grundade kartor,

avhandlingar och uppsatser.

För år 1914 har därjämte på extra stat anvisats ett anslag av 8,000

kronor till avlöning åt en maskinist och tre eldare, till nattlig bevakning

samt till expenser i övrigt. Dessa utgifter betingades av de

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 9.

ändrade förhållanden, som skulle inträda genom imdersökningens inflyttande

i nya lokaler vid Frescati å Djurgården.

I anledning av framställningar från chefen för Sveriges geologiska

undersökning och vissa därstädes anställda tjänstemän om lönereglering

eller provisorisk avlöningsförbättring föreslog Kungl. Maj:t 1913 års

riksdag att för beredande av hyresbidrag åt tjänstemännen vid Sveriges

geologiska undersökning med 700 kronor för varje tjänsteman å extra

stat för år 1914 anvisa ett anslag av 7,700 kronor.

Över denna framställning yttrade jordbruksutskottet år 1913

följande.

På grund av den utav departementschefen framlagda utredningen

rörande tjänstemännens vid Sveriges geologiska undersökning nuvarande

avlöningsförhållanden hade utskottet för sin del blivit övertygat om

behovet för dessa tjänstemän av en förbättring i deras löneförmåner.

Då det emellertid syntes utskottet, som det av Kungl. Maj:t föreslagna

sättet, för den ifrågasatta löneförbättringens genomförande skulle i viss

mån innebära ett avsteg från hittills i allmänhet tillämpade grunder vid

verkställda löneregleringar, funne utskottet sig icke kunna biträda det

löreliggande förslaget. Utskottet, som således ville framhålla önskvärdheten

av .att en lönereglering för ifrågavarande tjänstemän snarast möjligt

komme till stånd, hemställde, att Kungl. Maj:ts förevarande framställning

icke måtte vinna riksdagens bifall.

Vid ifrågavarande punkt av utskottets utlåtande var fogad en av sex

ledamöter av utskottet avgiven reservation, däri reservanterna förklarade

sig anse, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med departementschefen, att en så omfattande

lönereglering, som av geologiska undersökningens tjänstemän

ifrågasatts, icke lämpligen bör vidtagas utan föregående utredning helst

av löneregleringskommittén, men att de uämnda tjänstemännens avlöningsförhållanden

för närvarande äro sådana, att ett tillfälligt avlöningsbidrag

med fog kan ifrågasättas att till dem utgå i avvaktan på den ifrågasatta

utredningens resultat. Däremot anser utskottet det icke lämpligt,

att detta avlöningsbidrag skall utgå i form av hyresbidrag. Det måste

nämligen anses mindre väl motiverat att låta det ifrågasatta avlöningsbidragets

storlek bestämmas av de kommunala hyresbidrag, som Stockholms

stad utbetalar till läroverkslektorerna, liksom det ej heller kan

anses lämpligt att fastställa ett tillfälligt lönebidrag till lika högt eller

möjligen högre belopp än det, till vilket lönebeloppet vid den definitiva

löneregleringen kan komma att fastställas. Försiktigheten torde därföre

bjuda att icke sätta det ifrågasatta tillfälliga lönetillägget högre än till

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens skrivelse Nr 9.

500 kronor för varje tjänsteman. Utskottet får därför hemställa, att

riksdagen må för beredande av tillfälligt lönetillägg åt tjänstemännen

vid Sveriges geologiska undersökning med 500 kronor för varje tjänsteman

å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 5,500 kronor.))

Utskottets förslag bifölls av andra kammaren, varemot första

kammaren biföll den vid förevarande punkt av utlåtandet avgivna reservationen.

Vid företagen gemensam votering segrade andra kammarens

mening, och hade alltså riksdagen beslutit att icke bifalla Kung! Maj:ts

i ämnet gjorda framställning.

I nu förevarande framställning har framlagts förslag till fullständig

lönereglering för tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning.

Den av Eders Kung! Maj:t föreslagna staten är av följande utseende:

Lön 1

1

Tjänst- görings- pen- ;

ningar

Orts-

tillägg

Summa

1

i

kr.

kr.

kr.

kr.

1 överdirektör och chef ..................

5,700

2,500

800

9,000

j 1 andra gradens tjänsteman, sekreterare

3,600

1,800

400

5,800

Efter 5 år kan lönen

1 dito, museiföreståndare..................

3,600

1,800

400

5,800

höjas med 500 kronor

j 1 » kemist................................

3,600

1,800

400

5,800

och efter 10 år med

ytterligare 500 kronor.

8 » statsgeologer........................

28,800

14,400

3,200

46,400

/Efter 5 år kan lönenj

1 förste vaktmästare.......................

900

450

loO

1,500

\ höjas med 100 kronor.

1 Efter 5 år kan lönen

I 1 vaktmästare................................

700

350

i°°

1,200

( höjas med 100 kronor

; 1 dito...........................................

j Bidrag till avlöning åt en maskinist

och två ridare, uppförda på natur-

700

350

150

1,200

j och efter 10 år med

I ytterligare 100 kronor.

historiska riksmuseets stut

—

_

756

Till nattlig bevakning .....................

Till extra geologer och andra biträden

“

324

samt vikariatsersättning ...............

—

—

14,000

Till expenser .................................

—

—

—

10,000

Summa kronoi

—

—

—

101,780

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor

årligen.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 9 höft. (Nr 9.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Enär i undersökningens nya lokaler bostadsförmån är avsedd att

beredas åt förste vaktmästaren, skulle vid bestämmandet av det erforderlio-a

anslaget avdragas 250 kronor från statens slutsumma, varigenom anslaget

komme att uppgå till 101,530 kronor.

I den föreslagna staten har tjänstemännens avlöning upptagits

till samma belopp, som för närvarande utgår till tjänstemän enligt andra

normalgraden eller till 5,800 kronor, i sammanhang varmed tjänstemännen

i staten upptagits under något ändrade benämningar. '' Dessutom

har i staten upptagits avlöning till ytterligare en vaktmästare

med avlöning av 1,200 kronor, varjämte anslagsposten till extra geologer

ökats med 1,000 kronor för bekostande av det ytterligare vaktmästarbiträde,

som kan komma att erfordras. Å undersökningens stat

har vidare uppförts 756 kronor såsom bidrag till avlöning åt på naturhistoriska

riksmuseets stat uppförda en maskinist och två eldare samt

324 kronor såsom bidrag till kostnaden för nattlig bevakning vid de

båda institutionerna. Däremot har ur staten uteslutits de nuvarande

posterna för skötande av bibliotekariegöromål och till uppmuntran av

vetenskapligt författarskap, tillsammans 1,500 kronor. Därjämte har

avsetts, att undersökningar, som av tjänstemännen utföras åt andra

statsinstitutioner, hädanefter skola utföras i tjänsten utan rätt för tjänstemännen

att, såsom hittills plägat ske, därför erhålla särskild gottgörelse.

Såsom övergångsanordning har föreslagits, att nuvarande innehavare

av befattning såsom tjänsteman vid undersökningen skulle för

åtnjutande av ålderstillägg å motsvarande tjänst enligt den nya staten

få tillgodoräkna sig den tid, varmed hans tjänstgöring före den nya

statens ikraftträdande överstigit 10 år.

För åtnjutande av de i staten för ordinarie befattningar upptagna

avlöningar hava föreslagits följande villkor och bestämmelser:

att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda verk skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av

verket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet kan varda

stadgad, samt i sådant hänseende ävensom, därest verkets ställning inom

statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan anses såsom

självständigt verk, eller därest vissa ifrågavarande verk tillhörande göromål

överflyttas till annat verk, vara pliktig att, med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

skötande göromål, som anförtros honom, eller, efter Kungl. Maj:ts

förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att med ordinarie befattning vid Sveriges geologiska undersökning

icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid nämnda verk ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är försett med Kuugl. Maj:ts oktroj eller blivit såsom

aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt

ej, vad angår chefen för Sveriges geologiska undersökning, Kungl. Maj:t

och, vad angår innehavare av annan befattning, verkets chef uppå därom

gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid

Sveriges geologiska undersökning, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att befattningshavare vid Sveriges geologiska undersökning allenast

genom verkets förmedling och under villkor i övrigt, som i verkets

instruktion varda angivna, må åtaga sig praktiskt geologiska undersökningar

åt enskilda;

att tjänsteman av andra lönegraden är skyldig att tjänstgöra å

den särskilda befattning inom verket, där han, till befordrande av arbetets

oavbrutna gång, befinnes vara lämplig och behövlig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som

erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, utförande av praktiskt geologiska undersökningar

åt enskilda, enskilda angelägenheter i övrigt, tjänstgöring hos

riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller

i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att^ därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bilcsdagens skrivelse Nr 9.

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ei

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av

semester, befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att, om han

förordnas till högre befattning inom verket, bestrida densamma, dock ej

längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår; ägande

han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall

de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men

eljest däremot svarande belopp;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

a\ befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin

egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid han åtnjutit, semester, och för andra förhöjningen, om sådan

äger rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor; under iakttagande,

vad var och en av omförmäla löneförhöjningar angår, att den högre

avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst

efter det, varunder den stadgande tjänståldern blivit uppnådd;

att därvid förste vaktmästare och annan vaktmästare bör tillgodoräknas.

den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från

hans tillträde till befattningen vare sig på grund av konstitutorial eller

på grund av förordnande, meddelat innan verket uppfördes å ordinarie stat;

att, därest vid den nya statens trädande i kraft mer än tio år

förflutit efter det andra gradens tjänsteman på grund av förordnande

tillträtt befattningen såsom tjänsteman hos verket, han skall vara berättigad

att för erhållande av löneförhöjning tillgodoräkna sig ifrågavarande

tjänstetid, i vad densamma överstig’er tio år;

att likväl .löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning,, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som

berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromål

ens behöriga gång, åtnjutas av chefen och andra gradens tjänsteman

under en och en halv månad samt av förste vaktmästare och annan

vaktmästare under femton dagar; dock att semester i regel icke må

beviljas statsgeolog under den tid, då fältarbeten pågå;

.att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledi
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 69

gande eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgår till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed.

En lönereglering för tjänstemännen vid Sveriges geologiska undersökning

bar riksdagen funnit vara av behovet väl påkallad. Riksdagen

bar även ansett det rättvist, att avlöningarna till ifrågavarande tjänstemän

fastställas till samma belopp, som gälla för tjänstemän av andra lönegraden

vid de centrala ämbetsverken i allmänhet. Mot de i den nya

staten föreslagna förändrade benämningarna å chefen och tjänstemännen

bär riksdagen icke haft något att erinra.

Behovet av ytterligare en vaktmästare i anledning av utflyttningen

till Frescati har riksdagen funnit väl motiverat, och har riksdagen icke

heller haft något att invända mot den för denna vaktmästare föreslagna

avlöning eller däremot att anslagsposten till extra geologer m. m. ökats

för bekostande av det ytterligare vaktmästarebiträde, som kan erfordras.

Mot de i staten upptagna beloppen såsom bidrag till avlöning åt

på naturhistoriska riksmuseets stat uppförda en maskinist och två eldare

samt såsom bidrag till kostnaden för nattlig bevakning vid de båda

institutionerna har riksdagen icke något att erinra.

Den föreslagna övergångsanordningen, att nuvarande innehavare av

befattning såsom tjänsteman vid undersökningen skulle för åtnjutande

av ålderstillägg å motsvarande tjänst enligt den nya staten få tillgodoräkna

sig den tid, varmed hans tjänstgöring före den nya statens ikraftträdande

överstigit tio år, finner riksdagen välbehövlig, för att även de

äldre tjänstemännen vid undersökningen må komma i åtnjutande av en

verklig avlöningsförbättring.

Mot övriga föreslagna villkor och bestämmelser har riksdagen icke

haft annat att erinra än att riksdagen ansett lämpligt, att här, i likhet

med vad eljest plägar ske, intages uttrycklig bestämmelse om att ledighet

för fullgörande av värnplikt icke bör föras vederbörande till last vid

beräknande av avlöningsförhöjning.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Riksdagen, som icke i övrigt haft anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, får fördenskull för Eders Kungl.

Maj:t anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för Sveriges geologiska undersökning,

att tillämpas från och med år 1915:

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

kr.

pen-

ningar

kr.

tillägg

kr.

kr.

i 1 överdirektör och chef ..................

5,700

2,500

800

9,000

! 1 andra gradens tjänsteman, sekreterare

3,600

1,800

400

5,800

|

1 dito, museiföreståndare..................

3,600

1,800

400

5,800

I Efter 5 år kan lönen

l böjas med 500 kronor

j 1 » kemist.................................

3,600

1,800

400

5,800

[ och efter 10 år med

! 8 » statsgeologer.......................

28,800

14,400

3,200

46,400

I ytterligare 500 kronor.

1 förste vaktmästare........................

900

450

150

1,500

/Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare.................................

700

350

150

1,200

j böjas med 100 kronor.

1 Efter 5 år kan lönen

( böjas med 100 kronor

1 dito ..........................................

700

350

150

1,200

j och efter 10 år med

Bidrag till avlöning åt en maskinist

och två eldare, uppförda på natur- historiska riksmuseets stat............

756

J ytterligare 100 kronor.

j Till nattlig bevakning .....................

—

—

—

324

Till extra geologer och andra biträden

samt vikariatsersältning ..............

_k

-

14,000

Till expenser .........................

—

—

—

10,000

Summa kronor

—

—

101,780

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor

årligen.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de i staten för Sveriges geologiska undersökning för ordinarie befattningar

upptagna avlöningar, nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda verk skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av

verket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet kan varda

stadgad, samt i sådant hänseende ävensom därest verkets ställning inom

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens skrivelse Nr 9.

statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej längre kan anses såsom

självständigt verk, eller därest vissa ifrågavarande verk tillhörande göromål

överflyttas till annat verk, vara pliktig att, med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de göromål, som anförtros honom, eller, efter Kungl.

Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;
att

med ordinarie befattning vid Sveriges geologiska undersökning

icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid nämnda verk ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller

bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit såsom aktiebolag

registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller

bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej, vad

angår chefen för Sveriges geologiska undersökning, Kungl. Maj:t och,

vad angår innehavare av annan befattning, verkets chef uppå därom

gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid

Sveriges geologiska undersökning, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att befattningshavare vid Sveriges geologiska undersökning allenast

genom verkets förmedling och under villkor i övrigt, som i verkets

instruktion varda angivna, må åtaga sig praktiskt geologiska undersökningar

åt enskilda;

att tjänsteman av andra lönegraden är skyldig att tjänstgöra å

den särskilda befattning inom verket där han, till befordrande av arbetets

oavbrutna gång, befinnes vara lämplig och behövlig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den

tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som erhållit

förordnande att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, utförande av praktiskt geologiska undersökningar

åt enskilda, enskilda angelägenheter i övrigt, tjänstgöring hos

riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller

i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver

sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av

semester, befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att, om han

förordnas till högre befattning inom verket, bestrida densamma, dock

ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;

ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta,

vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,

men eljest däremot svarande belopp;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin

egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,

och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem

år, på samma villkor; under iakttagande, vad var och en av omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr

än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade

tjänståldern blivit uppnådd;

att därvid förste vaktmästare och annan vaktmästare bör tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från

hans tillträde till befattningen vare sig på grund av konstitutorial eller

på grund av förordnande, meddelat innan verket uppfördes å ordinarie stat;

att, därest vid den nya statens trädande i kraft mer än tio år förflutit

efter det andra gradens tjänsteman på grund av förordnande tillträtt

befattningen såsom tjänsteman hos verket, han skall vara berättigad

att för erhållande av löneförhöjning tillgodoräkna sig ifrågavarande

tjänstetid, i vad densamma överstiger tio år;

att likväl löntagare, som då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som

berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

opaginerad Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gång, åtnjutas av chefen och andra gradens tjänsteman

under en och en halv månad samt av förste vaktmästare och annan

vaktmästare under femton dagar; dock att semester i regel icke må

• beviljas statsgeolog under den tid, då fältarbeten pågå;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed;

dels förklarat,

att en var, som med eller efter ingången av år 19lo tillträder

ordinarie befattning vid Sveriges geologiska undersökning, skall vara

pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid undersökningen,

vilka icke före den 1 december 1914 anmäla, att de vilja

övergå till den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens

åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som .icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den män ej

annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjanstinnehavares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem; .

dels ock höjt det å ordinarie stat uppförda anslaget till Sveriges

geologiska undersökning, nu 80,200 kronor med 21,330 kronor till

101,530 kronor.

18:o) Under punkt nr 17 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader för Sveriges geologiska

undersöknings fältarbeten samt utgivande av kartor m. in. å extra

stat för år 1915 anvisa ett anslag av 43,500 kronor.

Till bestridande av kostnaderna för Sveriges geologiska undersöknings

fältarbeten och för utgivande av de på nämnda institutions

undersökningar grundade kartor, avhandlingar och uppsatser har riksBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse År 9.

dagen från och med år 1909 årligen å extra stat anvisat ett anslag av

36,000 kronor. Härav äro 21,000 kronor avsedda till fältarbetena för

bestridande av rese- och traktamentsersättningar m. m. samt 15,000

kronor till teckning av kartor, beskrivningar och uppsatser.

Enligt gällande instruktion för Sveriges geologiska undersökning

äro undersökningens tjänstemän numera fördelade i två sektioner, av

vilka den ena är avsedd för mera praktiska uppgifter. Denna anordning

har till följd att ett minskat antal arbetskrafter och minskade anslagsmedel

kunnat disponeras för fullföljandet av det geologiska kartarbetet. För

ett påskyndande av detta arbete föreslås nu en förhöjning av anslaget

till fältarbetena med 6,000 kronor, vilken ökning skulle medgiva anställande

sommartiden av ytterligare sex extra geologer. Dessutom skulle

anslaget ökas med ytterligare 1,500 kronor att utgå till reseersättningåt

tjänstemännen efter 1 krona 50 öre per dag.

Av utredningen i ärendet har riksdagen funnit, att behov av ökade

medel till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten föreligger,

därest det viktiga geologiska kartarbetet skall kunna bedrivas med önskvärd

skyndsamhet. Mot storleken av det för ändamålet äskade belopp

har riksdagen icke haft något att erinra. Då riksdagen icke heller haft

något att invända mot att geologerna, i likhet med geodeterna vid rikets

allmänna kartverk, beredas särskilt tilläggsarvode under förrättningsdag

till av departementschefen föreslaget belopp, får riksdagen för Eders

Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnader för

Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten samt utgivande av kartor

m. m. å extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 43,500 kronor.

19:o) Under punkt 18 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t vidare

föreslagit riksdagen att för beredande av ökade medel till expenser för

Sveriges geologiska undersökning å extra stat för år 1915 anvisa ett

anslag av 8,800 kronor.

I anledning av Sveriges geologiska undersöknings inflyttning i

sina nya byggnader har för innevarande år anvisats ökade expensmedel,

med 8,000 kronor. Åven för år 1915 har nu av enahanda anledning

föreslagits ett extra anslag av 8,800 kronor. Då riksdagen funnit anslagsbehovet

styrkt samt icke haft något att erinra mot det beräknade ''beloppet,

får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande av ökade medel

till expenser för Sveriges geologiska undersökning å extra stat för år

1915 anvisat ett anslag av 8,800 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens skrivelse Nr 9.

20:o) I punkt 19 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att ., ,

dels för uppehållande under år 1915 av verksamheten vid den

hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer

å extra stat för samma år anvisa ett anslag av 60,200

kronor; . , „ .

dels för beredande av arvodesförhöjnmg under innevarande ar åt

hydrografiska byråns föreståndare, byråingenjörer och vaktmästare å

extra stat för år 1915 anvisa ett anslag av 1,700 kronor, ävensom medgiva,

att Kungl. Maj:t må under innevarande år av tillgängliga medel

för ändamålet låta utanordna detta belopp;

dels ock för verkställande under år 1915 av hydrogeologiska specialundersökningar

å extra stat för samma år anvisa ett anslag av 3,000 kronor,

eller tillhopa 64,900 kronor.

Till utförande av hydrografiska undersökningar av Sveriges färskvatten

har riksdagen anvisat medel å extra stat för vart och ett av

åren 1908—1914. Dessa undersökningar bedrivas dels vid den hydrografiska

byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer,

till vilka ändamål riksdagen för innevarande år anvisat under

nionde huvudtiteln ett anslag av 55,000 kronor, dels genom meteorologiska

observationer, utförda genom meteorologiska centralanstaltens

försorg, för vilket ändamål blivit för innevarande år under åttonde

huvudtiteln anvisat ett anslag av 12,100 kronor, och dels genom av

Sveriges geologiska undersökning utförda hydrogeologiska specialundersökningar,

för vilka riksdagen för innevarande år anvisat under nionde

huvudtiteln ett anslag av 3,000 kronor. .

Enligt den i statsrådsprotokollet den 13 januari 1912 intagna beräkning,

vilken låg till grund för bestämmande av de under nionde

huvudtiteln utgående anslagen till deras nuvarande belopp av respektive

55,000 och 3,000 kronor, voro dessa anslagsmedel avsedda att fördelas

sålunda.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande

obserrationsstatloner:

Arvode till föreståndaren .......................................................... kronor 7 000

» » en byråingenjör » 4,V>00

* » * » » 4,500

» » » vaktmästare......................................................... » ^gOO

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren (högst

500 kronor), förslagsvis ........................................................ B 9 qqq

Publikationer, förslagsvis ............................................................ » g Q00

Expenser, förslagsvis ............................................................... » 2 500

Resekostnader och hantlangning vid mätningar, förslagsvis » 8^000

Observatörers arvoden, förslagsvis .......................................... » 8^00

Komplettering och underhåll av peglar samt utrustning,

förslagsvis............................................................. » 2,600

Summa kronor 55,000

) Arvodet är 800 kronor med 100 kronor i ålderstillägg, intjänat efter 5 år.

De hydrogeologiska specialundersökningarna:

Fältarbeten, förslagsvis ............................................................... kronor 2,500

Publikationer, förslagsvis ............................................................ ^qq

Summa kronor 3,000

De bär ovan för hydrografiska byråns föreståndare, byråingenjörer

och vaktmästare upptagna arvodena hava bibehållits oförändrade sådana

de upptogos i ett i statsrådsprotokollet vid den till 1907 års riksdag

avlåtna propositionen i ämnet intaget statförslag, allenast med det

undantag, att vaktmästarens arvode blivit, jämlikt anmärkning vid nämnda

statförslag, sedan denne befattningshavare tjänstgjort under fem år, från

och med år 1913 höjt med 100 kronor.

Sedan år 1911 åtnjuter hydrografiska byrån bidrag från ett särskilt

under sjätte huvudtiteln anvisat anslag å extra stat för åstadkommande

av en schematisk förteckning och beskrivning av Sveriges vattenfall.

För innevarande år är för detta ändamål anvisat ett anslag av 23,000

kronor, varav 17,500 kronor avsetts till den genom hydrografiska byrån

jämte under densamma omedelbart lydande observationsstationer bedrivna

verksamheten för detta ändamål.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens skrivelse Nr 9.

I proposition den 4 april 1913 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att

dels besluta, att hydrografiska byrån skulle från och med år 1914 under

benämning statens hydrografiska byrå uppföras å ordinarie stat; dels

godkänna det i statsrådsprotokollet den 4 april 1913 intagna förslaget

till stat för byrån, att tillämpas från och med år 1914, ävensom de

villkor och bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande av de i samma

stat för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner, samt

vid bifall härtill å ordinarie stat under riksstatens nionde huvudtitel

uppföra ett anslag till statens hydrografiska byrå till belopp av 47,800

kronor; dels till bestridande av kostnaderna under år 1914 för statens

hydrografiska byrås fältarbeten, publikationer och utrustning på extra

stat för samma år anvisa ett anslag av 19,500 kronor; dels ock för verkställande

under år 1914 av hydrogeologiska specialundersökningar på

extra stat för samma år anvisa ett anslag av 3,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t sålunda föreslagna ordinarie staten för

statens hydrografiska byrå var av följande utseende:

1

-

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

Sum-

■

pen-

ningar

tillägg

ma

1

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

| Chefen...............................................

•

5,700

3,600

2,500

1,800

800

400

9,000

5,800

x Efter 5 år kan lönen höjas

i med 500 kronor och efter

i 10 år med ytterligare 500

J kronor.

| Efter 5 år kan lönen höjas

1 J ö

i i > ....................................

3,600

900

1,800

550

400

5,800

1,600

1 kvinnligt biträde av högre lönegrad ...

150

11 > » > » »

900

550

150

1,600

( med 200 kronor och efter

{ 10 år med ytterligare 200

1 » » » lägre »

700

350

150

1,200

J kronor.

{Efter 5 år kan lönen höjas

700

350

150

1,200

1 med 100 kronor och efter

1 10 år med ytterligare 100

! Till ersättningar åt extra biträden, grati-

kronor.

fikationer och vikariatsersättningar......

—

—

—

10,100;

Till arvoden åt observatörer..................

—

—

—

8,000

Till expenser.......................................

—

—

—

3,500

'' Summa

—

—

-

47,800;

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor

årligen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Det å extra stat begärda beloppet av 19,500 kronor till fältarbeten

in. in. motsvarades av de nuvarande anslagsposterna till publikationer,

8,000 kronor, till resekostnader och hantlangning vid mätningar, 8,000

kronor, ävensom till komplettering och underhåll av peglar samt utrustning,

för vilket ändamål beräknades ett från 2,600 kronor till 3,500

kronor höjt belopp.

Propositionen i fråga behandlades av jordbruksutskottet i utlåtande

den 16 maj 1913. Med anledning av att inom riksdagen fråga väckts

om hydrografiska byråns uppgående i en gemensam större institution

samt då utskottet med hänsyn till den långt framskridna tiden icke såg

sig i stånd att ägna Kungl. Maj:ts förslag beträffande hydrografiska

byrån erforderlig granskning, fann sig utskottet icke kunna tillstyrka

samma förslag, utan hemställde utskottet om anvisande av medel å extra

stat för år 1914 till uppehållande av byråns verksamhet. Sistnämnda hemställan

bifölls av riksdagen, dock med uteslutande av utskottets motivering.

De belopp, som riksdagen sålunda anvisade å extra stat för innevarande

år, voro i avseende på storleken desamma, som vid nästföregående

års riksdag beviljats för år 1913 eller respektive 55,000 och 3,000 kronor.

Den 4 juli 1913 beslöt Kungl. Maj:t, i anledning av 1913 års

riksdags uttalade önskan om utredning i fråga om sammanförandet till

en gemensam institution av en del vetenskapliga mindre anstalter, såsom

hydrografiska byrån, nautisk-meteorologiska byrån och meteorologiska

centralanstalten, att uppdraga åt löneregleringskommittén att verkställa

utredning i ämnet.

Enär yttrande i ärendet ännu icke inkommit från löneregleringskommittén

har Eders Kungl. Maj:t nu äskat anslag å extra stat för år 1915

för de hydrografiska undersökningarnas fortsatta bedrivande. Därvid har

departementschefen ansett anslaget till hydrografiska byrån m. m. böra

för år 1915 höjas dels med 1,700 kronor för beredande av arvodesförhöjningar

å 500 kronor till föreståndaren och de bägge byråingenjörerna

samt å 200 kronor till vaktmästaren, dels med 3,000 kronor för ökning

av de för extra biträden m. m. avsedda medel och dels med 500 kronor

för ökning i anslagsposten till expenser eller inalles med 5,200

kronor, varigenom anslagssumman komme att uppgå till 60,200 kronor.

Härtill skulle för beredande av arvodesförhöjningar redan under

innevarande år åt föreståndaren, byråingenjörerna och vaktmästaren

komma ett belopp av ytterligare 1,700 kronor. Då anslag å oförändrat

belopp av 3,000 kronor vore erforderligt för de hydrogeologiska spe
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Riksdagens skrivelse Nr 9.

cialundersökningarna, skulle alltså inalles å extra stat för år 1915 behöva

anvisas 64,900 kronor.

På sätt av det föregående framgår, har lösningen av frågan om

lönereglering för tjänstemännen vid hydrografiska byrån på grund av

flera samverkande omständigheter kommit att avsevärt fördröjas. Då

det icke torde kunna förnekas, att de för närvarande till byråns tjänstemän

utgående arvodena, i jämförelse med vad som numera utgår till

motsvarande befattningshavare vid andra verk, äro alltför låga, vartill

kommer, att tjänstemännen från och med år 1912 gått miste om det

extra lönetillägg de förut uppburit, anser riksdagen det rättvist och billigt,

att ifrågavarande tjänstemän, på sätt departementschefen ifrågasatt, i avvaktan

på lönereglering, beredas någon arvodesförhöjning. Riksdagen

anser också fullgoda skäl hava blivit anförda för att denna arvodesförhöjning

må få utgå redan under innevarande år. Mot beloppet av den

föreslagna förhöjningen, vilken tilltagits så, att densamma icke kan

tänkas föregripa en blivande lönereglering, har riksdagen icke haft

något att erinra. Då riksdagen icke heller i övrigt haft anledning till

erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, får riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen

dels för uppehållande under år 1915 av verksamheten vid den

hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer

å extra stat för samma år anvisat ett anslag av 60,200

kronor;

dels för beredande av arvodesförhöjning under innevarande år åt

hydrografiska byråns föreståndare, byråingenjörer och vaktmästare å

extra stat för år 1915 anvisat ett anslag av 1,700 kronor, ävensom medgivit,

att Kungl. Maj:t må under innevarande år av tillgängliga medel

för ändamålet låta utanordna detta belopp;

dels ock för verkställande under år 1915 av hydrogeologiska specialundersökningar

å extra stat för samma år anvisat ett anslag av 3,000

kronor,

eller tillhopa 64,900 kronor.

21:o) Under punkt 20 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att

dels besluta,

att de föreskrifter, som av riksdagen åren 1909 och 1913 meddelats

att lända till efterrättelse vid upplåtande av odlingslägenheter å

kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen, må, i den

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 9.

män samma föreskrifter återfinnas i 15 och 19 mom. av kungörelsen i

ämnet den 18 juni 1909 med ändringar enligt kungörelsen den 17 oktober

1913, erhålla viss i statsrådsprotokollet föreslagen ändrad lydelse;

att de ändrade föreskrifterna må gälla från tid, som bestämmes

av Kungl. Maj:t och, vad angår föreskriften i 15 mom. om sätt och

villkor för utbetalande av odlingshjälp, tillämpas jämväl beträffande

odlingslägenheter, som upplåtits innan de nya föreskrifterna blivit

gällande; samt

att innehavare av skogstorp, vilken ej erhållit torpet på arrende,

skall äga att, med iakttagande av de i 15 mom. föreslagna regler, av

det honom tillkommande statsbidrag å 500 kronor uppbära, i den mån

detsamma icke redan uppburits, intill två tredjedelar allteftersom föreskrivet

arbete med torpets bebyggande fortgår och återstoden, då torpets

^byggnader äro färdiga och godkända;

dels ock för odlingshjälp till innehavare av skogstorp och odlingslägenheter

å kronomark i de sex nordligaste länen å ordinarie stat under

nionde huvudtiteln uppföra ett förslagsanslag av 20,000 kronor.

Genom beslut vid 1891 års riksdag och nådigt brev till domänstyrelsen

den 29 maj samma år medgavs, att å kronoparker i Norrbottens

län befintliga, till skogstorp tjänliga lägenheter skulle få av domänstyrelsen

på viss bestämd tid, ej överstigande 20 år, upplåtas till odling

och bebyggande av personer, som ägde god frejd samt vore fullt arbetsföra

och i övrigt lämpliga. Under första upplåtelsetiden eller de s. k.

frihetsåren skulle torparen få utan avgäld bruka torpet samt jämväl

åtnjuta frihet från utlagor och onera mot skyldighet, bland annat, att

uppodla och bebygga lägenheten. Sedan av domänstyrelsen föreskrivna

byggnader blivit å torpet uppförda och godkända, skulle torparen få av

statsmedel uppbära ett kontant belopp av 500 kronor mot skyldighet att,

i händelse han bleve skild från lägenheten, avstå densamma utan anspråk

på ersättning för å lägenheten nedlagt byggnads- och odlingsarbete.

Efter frihetsårens slut skulle torpet genom domänstyrelsens försorg åsättas

årlig avgäld. Torpare, som funnes hava väl odlat och bebyggt torpet,

skulle efter frihetsårens sint äga företrädesrätt att mot den fastställda

avgälden erhålla förnyad upplåtelse å torpet. Dessutom meddelades en

del ytterligare föreskrifter.

Vid 1904 års riksdag utsträcktes upplåtelserna av skogstorp till

Västerbottens län, varjämte vissa mindre ändringar i villkoren skedde.

Kungörelse i ämnet utfärdades den 27 maj 1904.

År 1909 beslöt riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag, att upplåtelse

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 81

av lägenheter enligt nyssnämnda kungörelse icke vidare skulle äga ruin.

I stället antogs en ny form av upplåtelser, nämligen enligt de villkor och

bestämmelser, som återfinnas i kungörelsen den 18 juni 1909 angående

upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de

sex nordligaste länen. Enligt denna kungörelse skall lägenhet upplåtas

för en tid av 50 år, under de 15 första åren avgiftsfritt och därefter mot

en årlig avgift, som bestämmes vid upplåtelsen och sättes till 3.6 procent

av lägenhetens värde, på visst sätt beräknat. Lägenhetsinnehavaren skall

enligt mom. 15 i kungörelsen äga rätt att av allmänna medel i odlmgshiälp

erhålla 750 kronor, varav utbetalas tredjedelen, då lägenhetens

uthusbyggnad är färdig och godkänd, tredjedelen då manbyggnaden är

färdi o- och godkänd och tredjedelen då minst en hektar åker är bruten

och ''försvarligt hävdad som sådan. Innehavare av skogstorp äger rätt

att vid frihetsårens utgång, därest han är berättigad till ny upplåtelse,

erhålla torpet på arrende under 50 år enligt bestämmelserna rörande

odlingslägenheter. . .

Genom eu den 14 mars 1913 till riksdagen avlåten proposition,

nr 174, föreslog Kungl. Maj:t vissa ändringar i de sålunda meddelade

bestämmelserna i syfte att bereda skogstorpare och innehavare av odlingslägenheter

något förmånligare villkor. Beträffande odlingslägenhetsinnehavare

föreslogs viss ändring i beräkningssättet för lägenhetens

värde. I fråga om skogstorpare föreslogs sådan ändring i inom. 19 av

ovannämnda kungörelse, att de skulle, om de så önskade, äga rätt att

redan vid utgången av löpande fardagsar och icke såsom förut först vid

frihetsårens utgång övertaga torpet på arrende och därvid tillgodonjuta

möjligen återstående frihetsår, samt vidare att de i händelse av dylik

arrendeupplåtelse skulle såväl i avseende å storleken av det dem tillkommande

statsbidraget som ock beträffande ordningen för bidragets

utgående likställas med innehavare av odlingslägenheter, d. v. s. utom det

enligt de äldre bestämmelserna till dem utgående statsbidraget a 500

kronor erhålla ytterligare 250 kronor eller sålunda tillhopa 750 kronoi,

vilket belopp, i den mån detsamma icke redan uppburits, skulle utbetalas

i tre poster om 250 kronor varje å ovannämnda, i kungörelsen den 18

juni 1909 bestämda tider. Slutligen föreslogs, att sådana skogstorpaie,

vilka icke erhållit torpen på arrende, skulle äga rätt att utfå det dem

tillkommande statsbidrag, 500 kronor, i två lika stora poster, den ena

efter uthusbyggnadens och den andra efter manbyggnadens fullbordande.

Denna proposition bifölls av riksdagen och därefter hava den 17

oktober 1913 utfärdats kungörelser dels angående ändrad lydelse av

8 och 19 mom. i ovannämnda kungörelse den 18 juni 1909 och dels

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 saml. 9 käft. (Rr 9.) It

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 9.

angående ändrade villkor för utbetalande av det innehavare av skogstorp

å kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län tillkommande

statsbidrag.

Med anledning av en inom riksdagen väckt motion gjorde emellertid

riksdagen i den skrivelse, nr 134, vari riksdagen anmälde sitt nyss omförmälda

beslut,^jämväl framställning om förslag till ändring i gällande

föreskrifter angående ordningen för utbetalande av statsbidrag till innehavare

av sådana torp och odlingslägenheter, varom nu är fråga. Härom

anförde riksdagen följande.

»Då riksdagen — — med hänsyn till de svårigheter, med vilka

de ifrågavarande lägenketsinnehavarna och skogstorparna i allmänhet

hava att kämpa, livligt behjärtar önskvärdheten av att från statsmakternas

sida intet underlåtes, som kan vara ägnat att befrämja deras rätt och

bästa, har riksdagen — — — ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke,

på sätt uti den i ämnet väckta motionen i avseende å skogstorparna

hemställts, vissa lättnader, utöver vad av Eders Kungl. Maj it föreslagits,

skulle i fråga om ordningen för statsbidragets utgående kunna beredas

såväl skogstorpare som lägenhetsinnehavare. Såsom i motionen påpekas,

måste det nämligen för personer, vilka såsom merendels ifrågavarande

skogstorpare och lägenhetsinnehavare befinna sig i en synnerligen svag

ekonomisk ställning, mången gång vara förenat med betydande svårigheter

att kunna fullgöra den byggnads- och odlingsskyldighet, som för

närvarande förutsättes, för att de över huvud taget skola komma i åtnjutande

av någon del av det för dem beräknade statsbidraget. I

allmänhet torde det, såsom i motionen anmärkes, förhålla sig så, att

torp- och lägenhetsinnehavarna, sedan uthus- och manbj^ggnad helt

provisoriskt hoptimrats, äro nödsakade att, ehuru byggnaderna ännu

icke befinna sig i det skick, att de kunna vederbörligen avsynas och

godkännas, ägna hela sin arbetskraft åt att bryta och uppodla mark för

att eihålla någon avkastning av jorden och därigenom de nödvändigaste

medlen till sitt livsuppehälle. Följden av att byggnadsarbetena sålunda

avbrytas, medan husen ännu befinna sig i halvfärdigt skick, är givetvis,

att vederbörande icke, kanske på mycket länge, kunna komma i åtnjutande

av någon del av statsbidraget och därigenom mången gång

råka i ett ekonomiskt betryck, som måhända med ändamålsenligare

bestämmelser i . fråga om ordningen för statsbidragets utbetalande icke

behövt komma i fråga. I likhet med motionären håller riksdagen före,

att en avsevärd lättnad skulle beredas vederbörande torp- och lägenhetsinnehavare,

därest nu ifrågavarande bestämmelser ändrades därhän, att

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens skrivelse Nr 9.

statsbidraget, åtminstone till någon del, finge utbetalas i mån av arbetets

fortgång, oavsett huruvida någon av byggnaderna ännu blivit behörigen

godkänd eller huruvida den föreskrivna odlingsskyldigheten helt fullgjorts.

»

»Då emellertid motionärens förslag avser och av formella skål

allenast kunnat avse beredande av dylik förmån åt skogstorparna, men

i sakens natur torde ligga, att innehavare av odlingslägenheter i förevarande

hänseende icke böra bliva sämre ställda än dessa, samt härtill

kommer, att ett stadgande med den av motionären föreslagna innebörden

torde nödvändiggöra närmare bestämmelser rörande ordningen för och

kontrollen över statsbidragens utbetalande, har riksdagen, som efter

vad ovan sagts visserligen till fullo sympatiserar med motionärens tankegång,

likväl icke ansett sig kunna bifalla motionen, sådan densamma

föreligger, utan funnit sig böra inskränka sig till att, med antagande

av Eders Kungl. Maj:ts förslag oförändrat, i anledning av motionen

hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande av sådan ändring i

gällande föreskrifter i fråga om ordningen för utbetalande av statsbidrag

åt skogstorpare och lägenhetsinnehavare, att detsamma må åtminstone

delvis kunna i mån av byggnads- och odlingsarbetets fortgång till

vederbörande utbetalas, oberoende därav att varken uthus- eller manbyggnad

blivit färdig och behörigen godkänd eller föreskrivet odlingsarbete

helt fullgjorts.»

Med anledning av riksdagens ifrågavarande skrivelse har Eders

Kungl. Majrt nu framlagt följande förslag till ändrad lydelse av lo och 19

mom. i gällande bestämmelser angående upplåtande av odlingslägenheter

å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen:

»15. Lägenhetsinnehavaren skall äga rätt att av allmänna medel i

odlingshjälp erhålla 750 kronor. Härav ma lägenhetsinnehavaren undei

arbetets fortgång utbekomma intill två tredjedelar i den mån han vid

av vederbörande jägmästare hållen besiktning befinnes hava å lägenheten

utfört föreskrivna byggnads- och odlingsarbeten, med iakttagande härvid,

att lägenhetsinnehavaren varje gång ej må uppbära större andel av hela

odlingshjälpen, än som med inberäknande av vad förut kan hava lyftats

motsvarar den andel, de fullgjorda arbetenas värde utgör av beräknade

värdet av samtliga föreskrivna arbeten, att dylik besiktning ej må av

lägenhetsinnehavaren påkallas oftare än en gång varje år, samt att sådana

utbetalningar ej må ske i mindre poster än 75 kronor varje gång.

Återstoden av odlingshjälpen skall utbetalas till lägenhetsinnehavaren,

då lägenhetens uthus- och manbyggnader äro färdiga och godkända

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr 9.

samt minst en hektar jord, som vid tiden för lägenhetens upplåtande

varit ouppodlad, är bruten och försvarligt hävdad såsom åker.

År vid upplåtandet lägenheten bebyggd med kronan tillhörigt hus,

som finnes kunna antingen i förefintligt skick eller ock efter reparation

eller tillbyggnad godkännas såsom åbyggnad å lägenheten, må på domänstyrelsen

ankomma att vid upplåtelsen bestämma skälig nedsättning i

odlingshjälpens belopp.

19. Innehavare av skogstorp, som väl hävdat detsamma, skall

äga att vid utgången av löpande fardagsår erhålla torpet på arrende

under femtio år med rätt att tillgodonjuta enligt föregående upplåtelse

möjligen återstående frihetsår.

Har innehavare av skogstorp erhållit torpet på arrende under

femtio år, skall han äga rätt att av allmänna medel erhålla — utöver

honom jämlikt äldre bestämmelser tillkommande statsbidrag å 500 kronor

— ytterligare 250 kronor eller sålunda tillhopa 750 kronor. Av sistnämnda

belopp skall, i den mån detsamma icke redan uppburits, utbetalas

intill två tredjedelar i mån som föreskrivna byggnads- och odlingsarbeten

utföras å lägenheten samt återstoden, då lägenhetens uthus- och manbyggnader

äro färdiga och godkända samt minst en hektar jord, som

vid tiden för innehavarens tillträde varit ouppodlad, är bruten och försvarligt

hävdad såsom åker.

Beträffande arrende, som i detta mom. avses, skola i fråga om

sätt och villkor för odlingshjälpens utbetalande ävensom i övrigt i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse de bestämmelser, som i denna kungörelse

meddelats angående odlingslägenheter; ägande domänstyrelsen

att i fråga om upplåtelsevillkoren föreskriva erforderliga jämkningar.»

Den föreslagna föreskriften i 15 mom. om sätt och villkor för utbetalande

av odlingshjälp skulle tillämpas jämväl beträffande odlingslägenheter,

som upplåtits, innan de nya föreskrifterna blivit gällande,

varjämte innehavare av skogstorp, vilken ej erhållit torpet på arrende,

skulle äga att, med iakttagande av de i 15 mom. föreslagna regler, av

det honom tillkommande statsbidrag å 500 kronor uppbära, i den mån

detsamma icke redan uppburits, intill två tredjedelar allt efter som föreskrivet

arbete med torpets bebyggande fortginge och återstoden, då

torpets åbyggnader vore färdiga och godkända.

Vidare har föreslagits, att bestyret med utbetalande av ifrågavarande

medel, för närvarande åliggande Kungl. Maj:ts befallningshavande, i

stället skulle omhänderhavas av resp. jägmästare. Ävenledes skulle det

nuvarande systemet för medlens beredande, nämligen deras utbetalande

under förskottstitel och därefter skeende anmälan till ersättande av riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dag-en, utbytas mot anvisande av ett särskilt förslagsanslag för ändamålet.

Detta anslag har av Eders Kungl. Maj:t föreslagits till 20,000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft^ en

inom riksdagen väckt motion, i vilken hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att de sålunda föreslagna nya bestämmelserna för utfående av

statsbidraget till lägenhetshavare å kronojord även skola omfatta kolonisterna

vid det genom Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut under åi

1909 till upplåtelse åt mindre bemedlade avsatta området å Alträsk

kronopark m. fl. ställen inom Över-Lulea socken och tingslag.

Till stöd för framställningen har anförts följande:

»I den till innevarande riksdag överlämnade statsverkspropositionen

hemställes under nionde huvudtiteln (sid. 316 329 i bilagan) om vissa

ändringar i de bestämmelser, som nu är o gällande för utbetalande av

statsbidrag till innehavare av torp och lägenheter å kronomark inom

de sex nordligaste länen. Nämnda ändringar skulle avse att åstadkomma,

att statsbidraget, åtminstone delvis (intill 2/3 av beloppet) skulle

kunna utbetalas i mindre poster till vederbörande i män av byggnadsoch

odlingsarbetets fortgång, under det att nuvarande bestämmelser fastslå

tre bestämda utbetalningstider, så att 1/3 av bidraget utbetalas, då

uthusbvggnaden till lägenheten är färdig och godkänd, Vs då manbyggnaden

"är färdig och godkänd samt 1/3 då minst en hektar åker är bruten

och försvarligt hävdad som sådan.

Nämnda nu föreslagna ändringar äro resultatet av en inom törsta

kammaren vid 1913 års riksdag väckt motion. På grund av nämnda

motion avlät nämligen riksdagen en skrivelse, i vilken begärdes en utredning

i frågan, huvudsakligen på den grund, att motionärens förslag avsåg

endast beredande av nämnda förmån åt skogstorpen, men i sakens

natur torde ligga, att innehavare av odlingslägenheter i förevarande

hänseende icke böra bliva sämre ställda än dessa’.

Emellertid synas de nu föreslagna bestämmelserna för statsbidragets

utlämnande ej ha blivit så formulerade, att de_ inbegripa samtliga innehavare

av odlingslägenheter. Den föreslagna formuleringen torde nämligen

från åtnjutande av ovannämnda förmån utesluta en genom 1909

års riksdagsbeslut (riksdagens skrivelse nr 163) nytillkommen grupp

av innehavare av odlingslägenheter å kronomark, nämligen kolonisterna å

Alträsk m. fl. kronoparker i Norrbottens län. Då emellertid sistnämnda

upplåtande av kronomark tillkommit genom särskilt riksdagsbeslut och

upplåtandet i övrigt sker under andra former (full äganderätt efter 15 år)

än de i kungl. kungörelsen av den 18 juni 1909 och 17 oktober 1913.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse AV 9.

men de i statsverkspropositionen föreslagna förändringarne endast avse

lägenheter, upplåtna enligt ovannämnda bägge förordningar, så synes

tydligt, att de föreslagna ändrade bestämmelserna ej kunna tillämpas på

Alträsk-kolonisterna, såvitt ej den blivande förordningen även upptager

sistnämnda lägenhetsinnehavare. Något skäl att ställa nämnda kolonister

i en sämre ställning i detta hänseende än övriga innehavare av lägenheter

å kronojord torde emellertid ej lörefinnas. Om man undantager

bestämmelsen om . full äganderätt för Alträsk-kolonisterna efter 15°år,

äro nämligen övriga upplåtelsebestämmelser i huvudsak desamma för

kolonisterna i fråga som för övriga lägenhetsinnehavare.

Hänvisande till här ovan anförda skäl få vi alltså, då ovannämnda

kolonister dessutom äro i stort behov av allt det stöd, staten kan giva

hemställa, — —»

Mot förevarande av Eders Kungl. Maj:t på riksdagens anhållan framlagda

förslag till ändring i föreskrifterna om ordningen för utbetalande

av statsbidrag åt skogstorpare och lägenhetsinnehavare har riksdagen,

som funnit de föreslagna bestämmelserna ägnade att medföra avsevärd

lättnad för torp- och lägenhetsinnehavarne, icke haft något att erinra.

Enligt de nya bestämmelserna skall torp- och lägenhetsinnehavare äga

att redan under arbetets fortgång utbekomma intill två tredjedelar av

statsbidraget. Därvid skall dock iakttagas, att vederbörande för varje

gång icke må uppbära mer än som motsvarar den andel, de fullbordade

arbetenas värde utgör av beräknade värdet av samtliga föreskrivna

arbeten eller, med andra ord, att utbetalningen göres beroende av förhållandet

mellan värdet av utfört arbete, å ena, samt värdet av samtliga

föreskrivna arbeten, a andra sidan. Rätt att utfå andel av statsbidraget

inträder först efter det en tiondedel av värdet utav samtliga arbeten

fullgjorts. Genom en dylik avvägning, vilken riksdagen finner välbetänkt

och^ lämplig, vinnes, å ena sidan, att torp- och lägenhetsinnehavarna

eihalla en välbehövlig hjälp under de första och för dem strävsammaste

åren och, å andra sidan, att statsverket icke behöver löpa någon

egentlig risk.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot att den befattning

med beloppens ^anordnande, som hittills ålegat Kungl. Maj:ts befallnmgshavande,

överflyttas till jägmästarne eller däremot att, i stället för

den nuvarande anordningen med förskott, ett särskilt förslagsanslag

uppföres å nionde huvudtiteln för nu ifrågavarande ändamål.

Den i motionen gjorda framställningen, att de nya bestämmelserna

måtte utsträckas till att omfatta jämväl nybyggarna vid det genom

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Biksdagens skrivelse Nr 9.

Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut år 1909 till upplåtelse åt mindre

bemedlade avsatta området å Alträsk kronopark m. m., har riksdagen

funnit val grundad. För ifrågavarande nybyggare gälla nämligen samma

bestämmelser i fråga om statsbidrag och ordningen för detsammas utbetalande

som hittills gällt beträffande torp- och lägenhetsinnehavare.

Visserligen sker upplåtelsen till nybyggarne vid Alträsk under andra

former än dem, som åren 1909 och 1913 föreskrivits beträffande odlingslägenheter,

men de svårigheter, varom nu är fråga, nämligen för vederbörande

att utan medel fullgöra den föreskrivna byggnads- och odlingsskyldigheten,

göra sig i båda fallen i lika hög grad gällande. Riksdagen

anser det därför rättvist, att den lättnad i nu förevarande avseende, som

föreslagits beträffande torp- och lägenhetsinnehavare, även må komma

ifrågavarande nybyggare till godo.

Bestämmelser i nu angivet hänseende torde dock lämpligen böra

utarbetas av Eders Kungl. Maj:t.

I detta sammanhang anser riksdagen sig böra omnämna, att inom

riksdagen väckts motioner, i vilka hemställts, bl. a., att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till ändrade

och förbättrade villkor för upplåtelse av odlingslägenheter å kronoparker

och överloppsmarker i de sex nordligaste länen och särskilt avseende

förhöjning av odlingsbidraget samt gynnsammare lyftnings- och återbetalningsvillkor

för detsamma. Dessa motioner hava av riksdagen behandlats

i annat sammanhang. Då emellertid ifrågavarande motioner

endast åsyfta skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och

förslag i ämnet och icke, såsom förevarande framställning, omedelbart

förslag till förändringar, får riksdagen, som ansett det angeläget, att de

av Eders Kungl. Maj:t på riksdagens begäran nu föreslagna lättnader

för torp- och lägenhetsinnehavare så fort som möjligt komma till utförande,

härigenom för Eders Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen

dels beslutat,

att de föreskrifter, som av riksdagen åren 1909 och 1913 meddelats

att lända till efterrättelse vid upplåtande av odlingslägenheter å

kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen, må, i den

mån samma föreskrifter återfinnas i 15 och 19 mom. av kungörelsen i

ämnet den 18 juni 1909 med ändringar enligt kungörelsen den 17

oktober 1913, erhålla följande ändrade lydelse:

15. Lägenhetsinnehavaren skall äga rätt att av allmänna medel

i odlingshjälp erhålla 750 kronor. Härav må lägenhetsinnehavaren under

arbetets fortgång utbekomma intill två tredjedelar i den mån lian vid

av vederbörande jägmästare hållen besiktning befinnes hava å lägenheten

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 9.

utfört föreskrivna byggnads- och odlingsarbeten med iakttagande härvid

att lägenhetsinnehavaren varje gång ej må uppbära större andel av hela

odlingshjälpen, än som med inberäknande av vad förut kan hava lyftats

motsvarar den andel, de fullgjorda arbetenas värde utgör av beräknade

värdet av samtliga föreskrivna arbeten, att dylik besiktning ej må av

lägenhetsinnehavaren påkallas oftare än en gång varje år, samt att

sådana utbetalningar ej må ske i mindre poster än 75 kronor varje

gång. Återstoden av odlingshjälpen skall utbetalas till lägenhetsinnehavaren,

då lägenhetens uthus- och manbyggnader äro färdiga och godkända

samt minst en hektar jord, som vid tiden för lägenhetens upplåtande

varit ouppodlad, är bruten och försvarligt hävdad såsom åker.

År vid upplåtandet lägenheten bebyggd med kronan tillhörigt hus,

som finnes kunna antingen i förefintligt skick eller ock efter reparation

eller tillbyggnad godkännas såsom åbyggnad å lägenheten, må på domänstyrelsen

ankomma att vid upplåtelsen bestämma skälig nedsättning i

odlingshjälpens belopp.

19. Innehavare av skogstorp, som väl hävdat detsamma, skall

äga att vid utgången av löpande fardagsår erhålla torpet på arrende

under 50 år med rätt att tillgodonjuta enligt föregående upplåtelse möjligen

återstående frihetsår.

Har innehavare av skogstorp erhållit torpet på arrende under

femtio år, skall han äga rätt att av allmänna medel erhålla — utöver

honom jämlikt äldre bestämmelser tillkommande statsbidrag å 500 kronor

— ytterligare 250 kronor eller sålunda tillhopa 750 kronor. Av sistnämnda

belopp skall, i den mån detsamma icke redan uppburits, utbetalas

intill två tredjedelar i mån som föreskrivna byggnads- och odlingsarbeten

utföras å lägenheten samt återstoden, då lägenhetens uthus- och

manbyggnader äro färdiga och godkända samt minst en hektar jord,

som vid tiden för innehavarens tillträde varit ouppodlad, är bruten och

försvarligt hävdad såsom åker.

Beträffande arrende, som i detta mom. avses, skola i fråga om

sätt och villkor för odlingshjälpens utbetalande ävensom i övrigt i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse de bestämmelser, som i denna kungörelse

meddelats angående odlingslägenheter; ägande domänstyrelsen

att i fråga om upplåtelsevillkoren föreskriva erforderliga jämkningar;

att de ändrade föreskrifterna må gälla från tid, som bestämmes

av Kungl. Maj:t och, vad angår föreskriften i 15 mom. om sätt och

villkor för utbetalande av odlingshjälp, tillämpas jämväl beträffande odlingslägenheter,

som upplåtits innan de nya föreskrifterna blivit gällande; samt

att innehavare av skogstorp, vilken ej erhållit torpet på arrende,

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens skrivelse Nr 9.

skall äga att, med iakttagande av de i 15 mom. föreslagna regler, av

det honom tillkommande statsbidrag å 500 kronor uppbära, i den män

detsamma icke redan uppburits, intill två tredjedelar allt efter som föreskrivet

arbete med torpets bebyggande fortgår och återstoden, då torpets

åbyggnad er äro färdiga och godkända;

dels ock för odlingshjälp till innehavare av skogstorp och odlmgslägenheter

å kronomark i de sex nordligaste länen å ordinarie stat under

nionde huvudtiteln uppfört ett förslagsanslag av 20,000 kronor.

Därjämte får riksdagen anhålla om utarbetande av enahanda

ändringar i bestämmelserna rörande ordningen för utbetalande av statsbidrag

till nybyggare å Alträsk och Svanå kronoparker samt f. d. Selets

stockfångstskog som dem, vilka nu antagits beträffande ovannämnda

skogstorpare och lägenhetsinnehavare.

22:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Eders Kungl.

Maj:t icke föreslagit annan förändring, än att till jämnande av huvudtitelns

slutsumma föreslagits en höjning å det ordinarie förslagsanslaget till

bestridande av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 32,103

kronor med 17 kronor till 32,120 kronor.

Riksdagen får härigenom för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att

samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln, som här ovan icke

blivit särskilt omförmälda, för år 1915 fastställts till samma belopp som

uti innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget till bestridande

av tryckningskostnader gjorts den jämkning, som för jämnande av

huvudtitelns slutsumma är erforderlig.

Stockholm den 18 september 1914.

Med undersåtlig vördnad.

é•

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Tabell över anslagen under riksstatens nionde huvudtitel.

Jordbruksdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen ..............................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli..................................................

Till provisorisk löneregleriVig för befattnings^

havare i departementet, förslagsanslag ...

» avlönande av en kanslisekreterare inom

departementet ............................

» arvode åt extra föredragande inom de

partementet in. m... ..........................

Säger för departementet

B. Lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen....................................

Till anställande under år 1914 av ingenjörs

biträden hos lantbruksstyrelsen...............

Säger för lantbruksstyrelsen

C. Lanthushållningen.

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och

lantmannanäringar.................................

Till elektriska ledningar vid centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet..

Lantbruksingenjörer och deras biträden ......

Ordinarie

anslag

Kronor ö

Extra

anslag

Kronor ö

Ordinarie

anslag

Kronor ö.

17,000

59,800

76,300

79,900

Extra

anslag

Kronor ö

412,450

101,900 —

6,760

5,050

4,000

15,810

3,500

79,900j—| 3,500

14,500

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

91

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor ö. Kronor ö. Kronor ö. Kronor ö

Undervisningsanstalter:

Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar:

Bestämt anslag:

Lantbruksinstituten

m. m...................... 451,300:—

Förslagsanslag:

Till understöd åt lantmannaskolor

150,000: —

Till understöd

åt lanthushållsskolor

36,000: — 186,000: —

Till undervisningsmateriel för lantbruks
och

mejeriinstitutet vid Alnarp ............

» hovbeslagsskolan vid Alnarp......•.....

» ändringsarbeten vid Alnarps veterinärinstitution

..................... ...........

» uppförande av en museibyggnad vid

Alnarp ............................................

» anordnande av utbildningskurser för

kontrollassistenter.........................

» anordnande av utbildningskurser för

ladugårdsförmän ............................

Bidrag till anställande av jordbrukskonsu

lenter ........................................

Bidrag till avlöning åt vandringsrättare j

Dalarna och Norrland ......................

Bidrag till avlöning åt vandringsrättare i

södra och mellersta Sverige ...........

Till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel

och mejerihushållning..........• •

» beredande av statsbidrag åt FredrikaBremerförbundets

lanthushållningsskola

vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor

» beredande av statsbidrag åt fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala för utbildning

av lärarinnor i lanthushållning å

skolans lantgård Brogård ..............

H-ic+n vp n *

Hästavelns förbättrande:

Reservationsanslag ......... 369,400: —

Förslagsanslag:

Friheter ....................... 1,070: —

Ersättning till statens hingstdepåer för inkomstminskning

under år 1914 ............

Till bestridande av kostnad för extra per
o

sonal vid Flyinge hingstdepå...............

Åtgärder för inhemska häststammar .....

Understödjande av stumboksföring rörande

hästar ........................................

637,300

370,470

3.000

3.500

3,100

20,950

14.800

18.800

62,500

21,000

15.000

1.500

8,000

5.500

20,100

4,630

20,000

10,000)—

637,300

370,470

177,650

54,730 —

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Ordinarie

anslag

Extra

| anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

| Kronor

i

Ö

Kronor

ö.

Kronor

ö.

50,000

—

1

5,60C

—

75C

—

25,000

—

5,000

—

100,000

_

40,000

_

20,000

50,000

196,350

7,500

_

17,500

—

25,000

_

21,000

1

48,000

—

13,750

61,750

50,000

—

10,000

—

20,000

—

6,500

_

66,000

—

102,500

—

270,000

_

6,500

—

15,000

—|

291,500

1

:

16,000

34

Boskapsskötsel m. ra.:

Till förekommande och hämmande av smitto

samma sjukdomar bland husdjuren, för

slagsanslag.......................................

» arvode åt en statsinspektör över kött

kontrollen ....................................

» kostnader vid karantänsanstalten

Haparanda för husdjur m. m.........

Bidrag till upprätthållande av avelscen

för nötboskap m. m.........................

Till främjande av nötboskapsaveln in<

Norrbottens län ................................

» förekommande och hämmande av tuber

kelsjukdomar hos nötkreaturen...........

» åtgärder för höjande av landets svin

avel ..............................................

» fjäderfäavelns befrämjande ..........

Lantbruksmöten:

Bidrag till bestridande av kostnaderna för

allmänna lantbruksmöten...................

Till prisbelöningar vid allmänna lantbruks

möten .............................................

Till fortsatt uppehållande av maskin- och

redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna

och Alnarp ..........................................

Kemiska stationer m. m.:

Bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas

behov............................. .................

Bidrag till underhåll av en för övre Norrland

avsedd kemisk-växtbiologisk anstalt

inom Norrbottens län .......................

Till understöd åt svenska mosskulturföre

ningen ...............................................

Befrämjande av fröodlingen:

Till understöd åt frökontrollanstalter ......

Bidrag till åtgärder för befordrande av den

inhemska odlingen av frö utav klöver,

gräs och foderrotfrukter .....................

Till anställande av en statskonsulent i fröodling

.............................................

Sveriges utsädesförening ........................

Mindre jordbruket:

Till åtgärder för höjande av det mindre

jordbruket..........................................

» anställande av en statskonsulent för det''

mindre jordbruket..............................

Bidrag till åtgärder för främjande av ordnad

bokföring vid mindre jordbruk, förslagsanslag

.............................................I

Till ökat statsbidrag till fortgående smörprovningar

m. m..................................

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

93

Ordinarie

anslag

Vattenavtappningar m. m.:

Norrländska avdikningsanslaget.

Allmänna avdikningsanslaget

Torvtillgångarnas tillgodogörande:

Till anställande av en förste torvingenjör,

tre torvingenjörer och en torvassistent.

» upprätthållande av en tor vskola ....

Husslöjden:

Befrämjande av husslöjden...................

Till anställande av en andre instruktör

husslöjd och personligt ålderstillägg till

andre instruktören Jonas Wallander ...

Till lindring av fraktkostnader vid transport

å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel

för jordbrukets behov, förslagsanslag

Kronor ö.

Extra

anslag

Kronor ö

1,900,000

450,000

25,000

Säger för lanthushållningen

D. Fiskeriyäsendet.

Fiskerinäringens understöd

Bidrag till anordnande av undervisningskurser

i navigation m. m. för bohuslänska fiskare

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening

Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:

Till utförande av hydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande

haven m. ......................................

» underhålls- och driftkostnad av fartyget

Skagerak................................

» försäkring av fartyget Skagerak

» hydrografisk-biologiska undersökningar i

Atlantiska oceanen .........

Till bestridande av underhålls- och driftkost''

nader för det för fiskeriadministrationens

behov byggda fartyget Eystrasalt

> stationerande under vintern 1914—1915

av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster

för åstadkommande^ av ordning och skydd

vid fiskets bedrivande ...........................

» bestridande av kostnaderna för utförande

av vissa fiskehamnar.................... ......,

» byggande av en fiskehamn vid Ostra

Torp i Malmöhus län ...........................

Säger för fiskeriväsendet|.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

27,000 —

7,000|—

3,500

Kronor j ö. Kronor

I

12,350,000

—! 25,000 —

30,100

36.000

5,200

11.000

1,597,120

111,000

3,778,480]—

34,000

3,500

ö.

380,0001—

1,400

18,500

111,000

82,300

8,500

33,000

620,000

100,000

863,7001 —

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

! 141,662

17,100

—

500

—

3,300

—

135,000

-

40,100

—

114,600

—

8,667

100,000

—

67,500

_

1 1 1

11

E. Skogsväsendet.

Skolundervisning m. m.

Till skogshögskolan och statens skogsför
söksanstalt

.............................

» uppehållande av skogsinstitutets verk''

samhet ......................................

Personligt lönetillägg åt t. f. lektor

skogsinstitutet T. W. Jonsson .....

Till resestipendier åt vissa lärare vid s

högskolan...................................

» anskaffande av inventarier och u

ning för skogshögskolans behov ..

» anskaffande av inventarier och utrustning

för statens skogsförsöksanstalts behov

m. m......................................

Skolundervisning och skogshushållning

allmänhet........................................

Till uppehållande av verksamheten vid föl

beredande skogsskoloma vid Omberg oc

Kloten ..........................................

» skogsodlingens befrämjande ..............

Bidrag till bestridande av kostnaderna fö

uppehållande av skogsvårdsstyrelserna

verksamhet ......................................

Reglering av flottleder.............................

Ordinarie

anslag

Kronor ö

Säger för skogsväsendet

F. Lantmäteriväsendet

Lantmäteristaten:

Lantmäteristaten.................................

Till lantmäteriundervisningen..................

» bestridande aV kostnaderna för vissa av

distriktslantmätare företagna tjänsteresor

m. m., förslagsanslag........................

» fortsatt reparation och renovation av

kartor i lantmäterikontoren i länen......

» uppläggande av nya registratur och

arkivens ordnande i lantmäterikontoren

i länen .............................................

» inbindning av handlingar i lantmäterikontoren

i länen .............................

» anskaffande för lantmäterikontorets i

Umeå räkning av kopior utav vissa skifteskartor

med tillhörande handlingar ......

» beredande av skrivhjälp å lantmäterikontoren

i länen.................................

536,400

36,300

30,000

—

20,000

—

10,000

—

5,000

—

9,000

—

12,000

—

256,262

Extra

anslag

Kronor ö.

372,167

285,000

256,2621—[ 657,167|—

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

95

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

9

Försöksanstalt för fotomekanisk reproduk-

15,500

tion av lantmäterikartor .....................

1

I

536,400

137,800

10

Skiften och avvittringar, förslagsanslag......

|

63,000

11

Utfl vttningshi älp efter skiften, förslagsanslag

50,000

Säger för lantmäteriväsendet

G. Rikets allmänna kartverk.

649,400

—!

137,800

—

Rikets allmänna kartverk:

Bestämt anslag:

167,920

l a

Till avlöningar .................................

Förslagsanslag:

28,580

l b

Till ålderstillägg.................................

Beservationsanslag:

144,300

Till kartarbeten m. m.........................

—

340,800

—

2

Till bestridande av kostnader för namngransk-

3,000

ning för rikets allmänna kartverks behov

» instrument m. m. för rikets allmänna kart-

3

13,400

verks geodetiska avdelning.....................

—

Säger för rikets allmänna kartverk

H. Geologiska och hydrografiska

340,800

-

16,400| —

undersökningar.

1

Sveriges geologiska undersökning:

Sveriges geologiska undersökning .......

101,530

2

Till bestridande av kostnaderna för Sveriges

geologiska undersöknings fältarbeten

samt utgivande av kartor m. m.........

43,500

^-

3

» expenser för Sveriges geologiska under- sökning.......................................

8,800

—

4

Anordningar i Sveriges geologiska under

97,700

söknings nybyggnad ....................

—

5

Kostnader för transport av Sveriges geo

8,675

logiska undersöknings samlingar m. m

—

101,530

—

158,675

''

Hydrografiska undersökningar:

6

Till uppehållande av verksamheten vid

statens hydrografiska byrå samt föri

verkställande av hydrogeologiska special

undersökningar ...............................

1

64,900

—

Säger för geologiska och hydrografiska under- sökningar

101,530

!-

223,575 —

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö

Kronor

ö

Kronor

1 ö

Kronor

ö.

I. Veterinärväsendet.

V eterinärundervisningsanstalter:

1

Veterinärundervisningen ........................

179,000

—

2

Till uppehållande av statens veterinär-

bakteriologiska anstalts verksamhet......

38,520

—

179,000

_

38,520

V eterinärstaten:

Sestämt anslag:

3 a

3b

Länsveterinärer och veterinärstipendiater

Förslagsanslag:

86,500

—

Distriktsveterinärers avlönande ............

146,000

—

232,500

—

Säger för veterinärväsendetl...........

411,500

—

38,520

—

J. Vägunderhållet och skjuts-

väsendet.

Vägunderhållet:

l

Bidrag till vägunderhållet på landet, för-

slagsanslag .............................

1,250,000

—

2

Till bestridande av statsverkets andel i

kostnaden för vägdelningar, förslags- anslag ..........................................

35,000

3

» understöd åt synnerligt betungade väg-

1

hållningsdistrikt................................

150,000

—

1,250,000

_

185,000

_

Färjor och färjekarlar:

4 a

Bestämt anslag...............................

Förslagsanslag:

354

—

4 b

Friheter.............................................

25

—

379

_

5

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsan-

slag ...................................................

Gästgivares friheter:

250,000

—

6 a

Bestämt anslag....................................

Förslagsanslag:

10,830

—

6 b

Friheter .............................. 6,635: —

6 C

Ersättningar ........................ 1,664: —

8,299

—

19,129

—

Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet

1,519,508

—

185,000

—

K. Fattigvård.

1

Fattigvården i Stockholm och landsorten .

9,564

2

Fattigvården i allmänhet, förslaqsanslaq.

350,000

3

Svenska fattigvårdsförhundet.....................

17,000

—

1

Säger för fattigvård

........:......................i

359,564|

—!

17,000

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

97

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor! ö.

Kronor

ö.

Kronor 1

ö.

Kronor j ö.

10

n

12

13

14

15

L. Diverse.

Ålderstillägg, förslagsanslag...............■■■ ■

Odlingshjälp åt krononybyggare, forslags

anslag ...............................................

Till odlingshjälp till innehavare av skogstorp

ocli odlingslägenheter å kronomark i

de sex nordligaste länen, förslagsanslag

» belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag

...........................

» anordnande av jordförmedlingsbyråer iör

egnahemsrörelsen ..........................

» insamlande av jordbruksstatistiska upp

gifter genom lokalundersökningar.........• ■

» befrämjande av avsättningen i främmande

länder av alster av svenska lantbruket och

dess binäringar samt fiskerinäringen ......

Internationella lantbruksinstitutet i Rom . . .

Ersättning till hushållningssällskapen för till

statsverket indragna brännvinsförsäljmngs
medel.

.....................................•

Till täckande av åtskilliga av statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter..................

Rese- och traktamentspenningar, förslagisanslag

............................... ...........

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.

.........................................

Extra utgifter, reservationsanslag ••••••......

Till beredande av extra lönetillägg för år

1914 åt vissa tjänstemän och betjänte vid

under jordbruksdepartementet lydande verk

och stater, förslagsanslag ...........

Tryckningskostnader, förslagsanslag - • ■

100,000

1

4,500

—

!

20,000

—

38,000

—

20,000

_

I

25,000

—

1

29,000

7,000

—

!

2,100,000

144,244

1

150,000

—

60,000

10,000

—

-

32,120

)-

5,000

—

Sä^fliTdi^se!................................|2,514,6201-1 230,244|-

Suinma''.

.|8,017,504j—|6,167,196j—

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.) lo

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.