Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående hästhållningen för officerare vid armén.

1915-05-27 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1915:151, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående hästhållningen för officerare vid armén.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagen* skrivelse Kr 151.

Nr 151.

Godkänd av första kammaren den 27 maj 1915.

Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj ds proposition angående hästhållningen för officerare

vid armén.

(Statsutskottets utlåtande nr 100.)

Till Konungen.

1 en till riksdagen avlåten proposition av den 6 april 1915 (nr 150)

liar Eders Kung]. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över lantförsvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels att, med ändring av vad härutinnan blivit genom 1914 års

härordning bestämt, besluta, att efter genomförd härordning skola

finnas:

vid vart och ett av härens infanteriregementen 1 tjänstehäst

och 28 kronan tillhöriga stamhästar;

vid vart och ett av Livgardet till häst, Livregementets dragoner,

Livregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens

husarregemente och Norrlands dragonremente 27 t jans tehästar

och 649 kronan tillhöriga stamhästar, vid vartdera av

Skånska husar- och dragonregementena 45 tjänstehästar och 1,148

kronan tillhöriga stamhästar samt vid Norrbottens kavallerikår

12 tjänstehästar och 252 kronan tillhöriga stamhästar;

vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands och Smålands

artilleriregementen 6 tjänstehästar och 446 kronan tillhöriga

stamhästar, vid Vendes artilleriregemente 7 tjänstehästar och

543 kronan tilllhöriga stamhästar, vid Norrlands artilleriregemente

6 tjänstehästar och 486 kronan tillhöriga stamhästar, vid

Gottlands artillerikår 1 tjänstehäst och 86 kronan tillhöriga

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 60 käft. (Nr 151—157.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 151.

stamhästar, vid Bodens artilleriregemente 1 tjänstehäst och 71

kronan tillhöriga stamhästar, vid Positionsartilleriregementet 1

tjänstehäst och 184 kronan tillhöriga stamhästar samt vid

Karlsborgs artillerikår 62 kronan tillhöriga stamhästar;

vid artilleriets fabriker och tygstater 1 för fälttygmästaren

avsedd tjänstehäst;

vid fortifikationen och ingenjörtru/pperna 231 stamhästar;

vid träng- och sjukvårdstrupperna för översten 1 tjänstehäst

och 1 kronan tillhörig stamhäst samt vid varje trängkår

55 kronan tillhöriga stamhästar;

vid intendenturkåren och intendenturtrupperna 1 kronan tillhörig

stamhäst vid vart och ett av de fyra förplägnadskompanierna;
vid

generalitetsstaten 12 tjänstehästar och 26 kronan tillhöriga

stamhästar;

vid generalstaben 55 tjänstehästar och 41 kronan tillhöriga

st am hästar;

vid artilleristaben 1 tjänstehäst och 1 kronan tillhörig

stamhäst, båda avsedda för chefen för staben;

vid kommendantsstaten 3 tjänstehästar och 4 kronan tillhöriga

stamhästar;

vid undervisningsverken 4 tjänstehästar och 6 kronan tillhöriga

stamhästar;

vid remontering sstyr elsen 1 tjänstehäst, avsedd för chefen;

samt

vid var och en av härens sex armé för delning sstaber 5

kronan tillhöriga stamhästar;

dels besluta, att staten skall, mot nedsättning av lönetillägget för

tjänstehäst till 250 kronor om året och mot indragning av furageérsättningen,

övertaga anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering

samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten, ljus,

veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörja tjänstehästs

skötsel, under villkor att hästen icke må av ägaren avyttras med

mindre vederbörande myndighet, som har att godkänna densamma,

lämnat sitt medgivande till försäljningen;

dels ock medgiva, att generalstabens stalletablissemang i Stockholm

må, därest överenskommelse därom kan med generalstabens officerare

träffas, för statsverkets räkning inlösas för ett belopp, motsvarande

vad som återstår oguldet å det samma officerare för etablisse
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 151.

3

mangets uppförande beviljade statslån, ävensom att av fjärde huvudtitelns

allmänna besparingar må tagas i anspråk, vad som för ifrågavarande

ändamål kan komma att erfordras.

Härjämte har i eu inom riksdagen väckt motion hemställts,

a) att riksdagen, med ändring av vad härutinnan blivit vid 1914

års härordning bestämt, måtte bifalla, att den till officerare med vederlikar

utgående tjänstehästersättningen indrages, samt att varje officer

med vederlike, som för sin tjänst skall vara beriden, av kronan erhåller

tjänstehäst;

b) att generaler och överstar göras beridna å vardera två tjänstehästar

samt övriga befattningshavare vardera å en tjänstehäst;

c) att efter härordningens genomförande skall finnas vid vart och

ett av härens infanteriregementen 29 kronan tillhöriga hästar;

vid vart och ett av Livgardet till häst, Livregementets dragoner,

Livregementets husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente

och Norrlands dragonregemente 663 kronan tillhöriga hästar,

vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena 1,180 kronan tillhöriga

hästar samt vid Norrbottens kavallerikår 258 kronan tillhöriga hästar;

vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands och Smålands artilleriregementen

447 kronan tillhöriga hästar, vid Yendes artilleriregemente

544 kronan tillhöriga hästar, vid Norrlands artilleriregemente 487

kronan tillhöriga hästar, vid Gottlands artillerikår 86 kronan tillhöriga

hästar, vid Bodens artilleriregemente 72 kronan tillhöriga hästar, vid

Positionsartilleriregementet 185 kronan tillhöriga hästar samt vid Karlsborgs

artillerikår 62 kronan tillhöriga hästar; vid artilleriets fabriker och

tygstater 1 kronan tillhörig för fälttygmästare avsedd tjänstehäst;

vid fortifikationen och ingenjörtrupperna 231 kronan tillhöriga hästar;

vid träng- och sjukvårdstrupperna för översten 2 kronan tillhöriga

hästar samt vid varje trämgkår 55 kronan tillhöriga hästar;

vid generalitetsstaten 38 kronan tillhöriga hästar; vid generalstaben

83 kronan tillhöriga hästar; vid artilleristaben 1 kronan tillhörig häst,

avsedd för chefen för staben;

vid kommendantstaten 7 kronan tillhöriga hästar; vid undervisningsverken

6 kronan tillhöriga hästar; vid remonteringsstjmelsen 1 kronan

tillhörig häst, avsedd för chefen; vid var och en av härens sex arméförd

elningsstaber 5 kronan tillhöriga hästar; samt

d) medgiva, att generalstabens stalletablissemang i Stockholm må,

därest överenskommelse därom kan med generalstabens officerare träffas,

för statsverkets räkning inlösas för ett belopp, motsvarande vad som

återstår oguldet å det samma officerare för etablissemangets uppförande

beviljade statslån, ävensom att av fjärde huvudtitelns allmänna bespa
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 151.

ringar må tagas i anspråk, vad som för ifrågavarande ändamål kan

komma att erfordras.

För närvarande äro ett stort antal officerare och civilmilitära personer

vid armén, som i tjänsten skola vara beridna, skyldiga att hålka

egna Ijåns tehästar. Ersättning’ för fullgörandet av denna skyldighet

lämnas i form av lönetillägg för tjänstehästar och furageersättning. Lönetillägget,

vilket är avsett att utgöra ersättning för officerns skyldighet

att remontera, anskaffa sadelmundering och hästutredningspersedlar samt

hålla stall och hästskötare m. m., utgår med 400 kronor om året och

furageersättningen med eu krona om dagen, allt för varje häst.

Emellertid har fråga uppkommit, att de enligt stat på egna tjänstehästar

beridna officerare och civilmilitära personer skola göras beridna

å kronans hästar samt till följd därav till dem nu utgående lönetillägg

för tjänstehästar och furageersättning indragas.

Vid härordningspropositionens framläggande för 1914 års senare riksdag

ansågs tidpunkten för fattande av definitivt beslut i denna fråga ännu

icke vara inne. Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet för

den 14 maj 1914 anförde chefen för lantförsvarsdepartementet, att de hittillsvarande

egna tjänstehästarnas ersättande med stamhästar vore en åtgärd

av genomgripande betydelse. Utom vad anginge regementskvartermästare

och regementsadjutanter vid infanteriet och fästom gsartilleriet

kunde frågan icke anses vara i erforderlig grad utredd, särskilt

beträffande stallutrymme. På grund härav ifrågasattes för det dåvarande

ingen annan ändring i angiven riktning, än att regementskvartermästares

och regementsadjutantors vid infanteriet och fästningsartilleriet egna

tjänstehästar ersattes med stamhästar.

Riksdagen anmälde i sin skrivelse den 14 september 1914 i fråga

om ordnandet av rikets försvarsväsende, att den vid övervägande av

frågan om officerarnas egna tjänstehästar kommit till den uppfattningen,

att det skulle vara för såväl staten som officerarna fördelaktigt, om

kronan i större utsträckning än för närvarande vore fallet övertoge

remonterings- och underhållsskyldigheten. Riksdagen hade alltså intet

att erinra mot, att, som Eders Kung!. Maj:t föreslagit, infanteriets regementskvartermästare

och regementsadjutanter gjordes beridna ä kronan

tillhöriga stamhästar. Därjämte ansåge riksdagen, att såväl infanteriets

som artilleriets och fortifikationens regementsofficerare med undantag

av regemente- och. kårchefer, för vilka hästgottgörelse fortfarande

syntes böra beräknas, borde göras beridna genom kronans försorg.

Vad anginge generalitetets officerare ävensom kavalleriets regementsoch

kårchefer, borde desamma fortfarande äga skyldighet att mot gott
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

PdJcsdagens skrivelse Nr 151.

Rörelse göra sig beridna å egna tjänstehästar. Samma förhållande borde

ock äga rum i fråga om trängens överste och kårchefer, cheferna för

vissa skolor, chefen för remonteringsstyrelsen m. fl. Beträffande det

sätt, varpå övriga kavalleriofficerare samt officerarna vid generalstaben

m. fl. staber borde för framtiden göras beridna, hade riksdagen funnit

tillräcklig utredning för frågans slutgiltiga lösning icke för närvarande

föreligga. Riksdagen ansåge sig därför böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla

om utredning, i vad män och enligt vilka grunder bemälda

officerare matte kunna göras beridna, förutom på en egen tjänstehäst,

på kronan tillhöriga stamhästar, jämte de förslag, som av nämnda

utredning föranleddes.

_ Sedan härefter frågan om hästhållningen för officerare vid armén

blivit i hela sin vidd föremål för behandling av inom lantförsvarsdepartementet

tillkallade sakkunniga, har Eders Kungl. Maj:t nu framlagt förslag

i ämnet.

Eders Kung!. Maj:t har därvid ansett det icke vara tillrådligt att helt

och hållet övergiva systemet med egna tjänstehästar. Såsom huvudprinciper

för frågans ordnande har angivits, att officerare och vederlikar, som

höra vara beridna å tva hästar, skola själva anskaffa en tjänstehäst och

av staten tillhand ahallas en stamhäst, samt att officerare och vederlikar

som böra vara beridna å allenast en häst, skola utom i särskilda undantagsfall

få denna häst ställd till sitt förfogande av staten.

Vidare har den grundsatsen uppställts, att för varje beriden officer

och vederlike skall redan i fredstid finnas att tillgå det antal hästar,

som kräves på grund av hans krigstjänstgöring.

1 fråga om dessa grundsatser överensstämmer Eders Kungl. Maj:ts

proposition med de sakkunnigas förslag, men förefinnes beträffande hästantalet

för de olika officersgrupperna samt i fråga om tjänstehästarnas ersättande

av stamhästar åtskilliga skiljaktigheter emellan de båda förslagen

enligt vad närmare framgår av en vid propositionen fogad tablå (sid. 63

66). Slutsummorna i denna tablå, som även upptager hästantalet

enligt 1914 års härordning, ställa sig sålunda:

Antal tjänste- hästar.

Antal stam- hästar.

Summa.

Enligt 1914 års härordning ..........................................

814

10,703

11,517

» Kungl. Maj:ts proposition .................................

410

11,116

11,526

” do sakkunnigas förslag ..

354

11,144 *)

11,498 *)

*) Des.sa b5ra minskas med 31, enär de sakkunniga, i olikhet mot vad i tablån angivits, avsett

allenast cn häst för överstelöjtnanter och majorer vid fältartilleriregementena.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 151.

Ski 1 jaktigheterna mellan Eders Kung!. Maj:ts proposition och de

sakkunnigas förslag i fråga om hästantalet äro, närmare angivet, följande.

Vid kavalleriet skulle enligt propositionen samtliga officerare göras

beridna en var å två hästar, därav en egen tjänstehäst. T de sakkunnigas

förslag har undantag gjorts för fänrikar, för vilka endast beräknats en

stamhäst per man. De sakkunniga hava i följd härav upptagit 21

tjänstehästar mindre vid kavalleriet än Eders Kungl. Maj: t.

Vad artilleriet beträffar, har Eders Kungl. Maj :t upptagit 2 hästar för

chefen för Bodens artilleriregemente, men de sakkunniga endast 1. Eders

Kungl. Maj:t har vidare ansett, att fältartilleriets samtliga regementsofficerare

enligt de ovan omnämnda huvudprinciperna för hästhållningen

böra vara beridna å en egen tjänstehäst och en stamhäst. De sakkunniga

hava däremot avsett, att fält artilleriets överstelöjtnanter och majorer skulle

vara beridna på allenast en häst var.

Skiljaktigheter emellan Eders Kungl. Maj:ts och de sakkunnigas förslag

beträffande hästantalet förekomma slutligen i följande avseenden: Eders

Kungl. Maj:t har i motsats mot de sakkunniga ansett, att cheferna för de

fyra intendenturkompanierna ävensom fälttygmästaren borde vara beridna.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle såväl chefen för artilleristaben

som chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan vara beridna pa två hästar,

men enligt de sakkunnigas på en häst. Vidare har Eders Kungl. Maj:t

för chefen för remonteringsstyrelsen upptagit allenast en häst, men de

sakkunniga två.

Eu genomgripande förändring av det nuvarande hästskötaresystemet

föreslås i Eders Kungl. Mapts proposition, då däri avses, att staten skulle

övertaga skötseln av samtliga officershästar. Enligt vad departementschefen-

anfört, skulle detta föranleda en del ökade utgifter för staten,

varom emellertid tillräcklig utredning ännu icke föreligger, och saknar

riksdagen därför anledning att närmare ingå på denna fråga.

I samband därmed att staten övertager officershäståmas skötsel,

skulle enligt propositionen föreskrift meddelas därom, att tjänstehäst

icke får av ägaren avyttras utan medgivande av den myndighet, som

har att godkänna hästen.

Vidare skulle enligt Eders Kungl. Mapts förslag staten övertaga

anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering samt tillhandahållande

in natura av stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård ocn skoning. I

följd härav skulle det för tjänstehäst utgående lönetillägget, som hädanefter

endast skulle utgöra ersättning för remontering, nedsättas till 250

kronor om året och furageersättningen indragas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr loi.

Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande officerarnas hästar har icke

ansetts medföra något ökat behov av stallutrymme vid de särskilda

truppförbanden utöver det enligt 1914 års härordning beräknade. För

beredande av erforderligt stallutrymme i Stockholm åt hästar, vilka tillhörde

eller vore ställda till förfogande för personal, som icke tjänstgjorde

vid truppförband, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att generalstabens

stalletablissemang skulle mot lösen enligt i propositionen angiven beräkning

till statsverket inlösas och därefter utvidgas för en beräknad kostnad av

32,000 kronor. För täckande av denna sistnämnda utgift har Eders Kungl.

Maj:t avsett att framdeles av riksdagen begära särskilt anslag i samband

med äskande av medel till de av den nya härordningen föranledda byggnadsarbetena

vid armén.

Vidare har det för erhållande av stallplats för hästar, tillhörande

officerare utom. huvudstaden, vilka ej vore placerade å truppförband,

ansetts nödvändigt att utvidga dels stallarna vid ettdera av livgrenadjärregementenas

etablissemang i Linköping, dels ock stallutrymmet ''vid

Jämtlands fältjägarregementes etablissemang i Östersund för eu beräknad

kostnad av sammanlagt 20,800 kronor. Denna kostnad är avsedd att

bestridas av do medel, som för beredande av ökat stallutrymme vid infanteriet

äskats uti propositionen nr 117 av den 6 april 1915 angående

anvisande av medel till vissa byggnadsföretag vid armén.

I ovannämnda motion har bland annat i fråga om hästarnas antal

föreslagits vissa reduceringar utöver vad Eders Kungl. Maj:t och de

sakkunniga i sådant hänseende angivit.

Vid granskning av det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna nya systemet

för hästhållningen för officerare vid armén har riksdagen i fråga om de

grundläggande principerna för detsamma icke funnit något att erinra.

För kavalleriets fänrikar har riksdagen ansett att två hästar per

man böra upptagas, dock såsom stamhästar i stället för, såsom i Eders

Kungl. Maj:ts förslag förutsättes, eu tjänstehäst och en stamhäst.

I fråga om artilleriet, som enligt 1914 års härordningsbeslut skulle

bliva jämförelsevis väl tillgodosett med hästar, bär riksdagen ansett sig

höra godkänna de jämkningar i Eders Kungl. Maj:ts proposition, som de

sakkunnigas förslag innebär. Sålunda torde för chefen för Bodens artilleriregemente,

vilken icke synes behöva vara i samma grad beriden som

övriga regementschefer vid artilleriet, upptagas allenast en häst, vilken

riksdagen upptagit såsom egen tjänstehäst; och synes vidare för fältartilleriets

överstelöjtnanter och majorer böra avses eu stamhäst för var

och en i stället för en egen tjänstehäst och en stamhäst enligt propositionen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

.''Riksdagens skrivelse Nr 151.

I avseende å de övriga skilj"aktigheter beträffande liästantalet, som

förefinnas emellan propositionen och de sakkunnigas förslag, bär riksdagen

i likhet med de sakkunniga icke upptagit hästar för intendenturkåren

och intendenturtrupperna samt ansett att såväl chefen för artilleristaben

som chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan höra vara beridna

på allenast eu häst. Däremot har riksdagen i överensstämmelse med vad

Eders Kungl. Maj:t föreslagit beräknat en häst för den å artilleriets

fabriker och tygstater uppförde fälttygmästare!! och upptagit allenast eu

häst för chefen för remonteringsstyrelsen.

Enligt riksdagens ovan gjorda uttalanden skulle hästantalet vid armén

bliva 11,488, därav 356 egna tjänstebästar och 11,132 stamhästar.

Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande proposition föreslagit

bär icke föranlett någon erinran från riksdagens sida.

På grand av det anförda har riksdagen i anledning av Eders Kung!.

Maj:ts proposition nr 150 och ovannämnda motion

dels med ändring av vad härutinnan blivit genom 1914 års härordning

bestämt, beslutat, att efter genomförd härordning skola finnas:

vid vart och ett av härens infanteriregementen 1 tjänstehäst och 28

kronan tillhöriga stamhästar;

vid vart och ett av Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets

husarer, Smalands husarregemente, Kronprinsens husarregemente

och Norrlands dragonregemente 25 tjänstebästar och 651 kronan tillhöriga

stamhästar, vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena

41 tjänstehästar och 1,152 kronan tillhöriga stamhästar samt vid Norrbottens

kavaUerikår 11 tjänstehästar och 253 kronan tillhöriga stamhästar

;

vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands och Smalands artilleriregementen

1 tjänstehäst och 446 kronan tillhöriga stamhästar, vid Vendes

artilleriregemente 1 tjänstehäst och 543 kronan tillhöriga stamhästar, vid

Norrlands artilleriregemente 1 tjänstehäst och 486 kronan tillhöriga stamhästar,

vid Gottian ds artillerikär 1 tjänstehäst och 86 kronan tillhöriga

stamhästar, vid Bodens artilleriregemente 1 tjänstehäst och 70 kronan

tillhöriga stamhästar, vid Positionsartilleriregementet 1 tjänstehäst och 184

kronan tillhöriga stamhästar samt vid Karlsborgs artillerikår 62 kronan

tillhöriga stamhästar;

vid artilleriets fabriker och tygstater 1 för fälttygmästaren avsedd

tjänstehäst;

vid fortifikationen och ingenjör trupp erna 231 stam hästar;

vid träng- och sjukvärdstrupperna för översten 1 tjänstehäst och 1

kronan tillhörig stamhäst samt vid varje trängkår 55 kronan tillhöriga

stamhästar;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 151.

9

vid generalitetsstaten 12 tjällstehästar och 26 kronan tillhöriga stamhästar

;

vid generalstaben 55 tjänstehästar och 41 kronan tillhöriga stamhästar

;

vid artilleristaben 1 kronan tillhörig stamhäst, avsedd för chefen för

staben;

vid kommen! antsst alen 3 tjänstehästar och 4 kronan tillhöriga stamhästar

;

vid undervisningsverken 3 tjänstehästar och 6 kronan tillhöriga stamhästar

;

vid remontering sstyrelsen 1 tjäll stohäst, avsedd för chefen; samt

vid var och en av härens sex arrnéförddningsstaber 5 kronan tillhöriga

stamhästar;

dels ‘beslutat, att staten skall, mot nedsättning av lönetillägget för

tjäna tehäst till 250 kronor om året och mot indragning av furageersättningen,

övertaga anskaffning och underhåll av tjänstehästs mundering

samt tillhandahållande in natura av stallrum, furage, vatten,

ljus, veterinärvård och skoning för dylik häst ävensom ombesörja tjänstehästs

skötsel, under villkor att hästen icke må av ägaren avyttras med

mindre vederbörande myndighet, sena har att godkänna densamma,

lämnat sitt medgivande till försäljningen;

dels ock medgivit, att generalstabens stalletablissemang i Stockholm

må, därest överenskommelse därom kan med generalstabens officerare

träffas, för statsverkets räkning inlösas för ett belopp, motsvarande

vad som återstår oguldet å det samma officerare för etablissemangets

uppförande beviljade statslån, ävensom att av fjärde huvudtitelns

allmänna besparingar må tagas i anspråk, vad som för ifrågavarande

ändamål kan komma att erfordras.

Stockholm den 27 maj 1915.

Med undersåtlig vördnad.

bihang till riksdagens protokoll 191.5. 14 samt. SO käft. (Nr 151—157.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.