Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek.

1915-05-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1915:158, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 158.

1

V

*

Nr 158.

Godkänd av första kammaren den 21 maj 1915.

Godkänd av andra kammaren den 21 maj 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek

till centralt förvaltningsbibliotek.

(Bankoutskottets utlåtande nr 36.)

Till Konungen.

I en den 16 april 1915 till riksdagen avlåten proposition, nr 170,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag till riksdagens

prövning framlagt vid propositionen fogade förslag till

1) stadgar för riksdagsbiblioteket;

2) ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i instruktionen för riksdagens

bankoutskott;

3) stat för riksdagsbiblioteket och

4) villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för riksdagsbiblioteket

upptagna avlöningsförmånerna.

Eders Kungl. Maj:t har vidare i samma proposition föreslagit riksdagen

att, under förutsättning av bifall i huvudsak till omförmälda förslag,

dels bestämma, att den nya staten för biblioteket skall träda i

kraft, vad angår styrelse och förste bibliotekarie, den 1 juli 1915 »och i

övrigt den 1 januari 1916;

dels föranstalta därom, att åt riksdagsbiblioteket beredes lokal inom

riksdagshuset i huvudsaklig överensstämmelse med vad i ovanberörda utdrag

av statsrådsprotokollet angives;

dels höja förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader, nu

1,225,000 kronor och i årets statsverksproposition föreslaget till 1,250,000

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 sarnl. 61 käft. {Nr 158—160.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 158.

kronor, med ytterligare 10,000 kronor till 1,260,000 kronor ävensom indraga

reservationsanslaget till kostnader för riksdagens bibliotek å 7,000

kronor och i dess ställe till bestridande av kostnader för riksdagsbibliotekets

komplettering och utvidgning anvisa ett reservationsanslag å 10,000

kronor;

dels ock ställa till vederbörandes förfogande erforderliga medel för

bibliotekets flyttning och ordnande ävensom, därest så skulle befinnas

nödigt, för anskaffande utom riksdagshuset av lämpliga lokaler för justi tieombudsmansexpeditionen.

På sätt av åberopade statsrådsprotokollet framgår, anhöll riksdagen

i skrivelse den .7 maj 1912, att Eders Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida

och i vad mån riksdagens bibliotek borde och kunde utvidgas till ett

centralt förvaltningsbibliotek, ävensom huruvida och i vad mån en sådan

utvidgning borde medföra ökad lånerätt vid biblioteket, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill denna utredning kunde föranleda.

Riksbibliotekarien, till vilken riksdagens skrivelse remitterades, uttalade

i underdånigt utlåtande den 17 juni 1912 sin anslutning till riksdagens

framställning. Därvid ville dock riksbibliotekarien ifrågasätta,

huruvida ej^ en blivande utredning borde omfatta frågan om och i vad

mån ett centralt förvaltningsbiblioteks funktioner skulle kunna övertagas

av kungl. biblioteket. Anskaffande av en särskild lokal bleve

därigenom åtminstone för den närmare framtiden obehövligt, likaså förvärvet

av en stor del litteratur, som redan i kungl. biblioteket förefunnes.

Enligt nådigt bemyndigande den 18 oktober 1912 tillkallade därefter

chefen för finansdepartementet sakkunniga för att inom nämnda

departement verkställa utredning av frågan enligt de i riksdagens skrivelse

angivna grunder. Dessa sakkunniga hava den 8 november 1913 avgivit

betänkande och förslag i ämnet.

I berörda betänkande hava de sakkunniga framhållit, hurusom för

skapande av ett centralt förvaltningsbibliotek två utvägar vore möjliga,

den öna upprättandet av ett helt och hållet nytt bibliotek, den andra

överlämnandet av ett sådant biblioteks funktioner åt en redan befintlig

bibli®teksinstitution, med vars övriga åligganden dessa lämpligen kunde

förenas. Då den första utvägen givetvis skulle förutsätta avsevärda kostnader

såväl för lokal och personal som även för anskaffande av erforderligt

bokbestånd, borde enligt de sakkunnigas mening en lösning sökas på den

andra av de två nämnda vägarna. De institutioner, som därvid kunde

komma i fråga, vore kungl. biblioteket och riksdagens bibliotek. Vid valet

dem emellan hava de sakkunniga föredragit det sistnämnda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 158.

3

Ett avgörande villkor för valet av riksdagens bibliotek hava de sakkunniga

ansett vara, att utrymmesförhållandena inom riksdagshuset läte

sig på ett tillfredsställande sätt ordnas. I sådant avseende innebär förslaget

vidtagande av åtskilliga förändringar inom riksdagshuset bland annat

att den till justitieombudsmannens expedition upplåtna lägenheten skulle

tagas i anspråk för biblioteket.

De sakkunnigas förslag innebär vidare sammanförande till ett bibliotek

av de nu hos olika centrala ämbetsverk och myndigheter spridda boksamlingarna.

Därvid har emellertid förutsatts, att från dylik överflyttning

i varje fall böra undantagas de bibliotek och samlingar, som antingen skapats

för verkens egna behov och i sådan egenskap dagligefi utnyttjas eller

ock äro av den speciella art, att deras ämne icke lämpligen bör bliva representerat

inom ett allmännare förvaltningsbibliotek.

Med anledning av förslaget hava yttranden infordrats från samtliga

de ämbetsmyndigheter, som därav skulle beröras, varjämte utlåtande inhämtats

från riksbibliotekarien. Av de inkomna yttrandena framgår, att

såväl riksbibliotekarien som det övervägande flertalet myndigheter principiellt

anslutit sig till förslaget.

Det förslag, som Eders Kungl. Maj:t framlagt i förevarande proposition,

avviker endast i smärre detaljer från vad de sakkunniga i sitt betänkande

hemställt, och riksdagen finner ifrågavarande förslag att tillvarataga och

biblioteksmässigt ordna den genom statsmyndigheter, kommittéer och

annorledes för statsändamål förvärvade litteraturen vara förtjänt av synnerligt

beaktande.

Beträffande den bär ovan berörda lokalfrågan vill riksdagen omförmäla,

hurusom fullmäktige i riksgäld skontoret till sistlidet års bankoutskott

överlämnat förslag till utförande för en kostnad av omkring 57,000

kronor av åtskilliga förändringar och anordningar inom riksdagshuset.

Med anledning härav uttalade bankoutskottet i skrivelse till fullmäktige den

mening, att de då föreslagna ändringsarbetena, däri till huvudsaklig del

inginge sådana, som ifrågasatts av de sakkunniga, borde utföras i ett

sammanhang med de förändringar, som bleve en följd av ett eventuellt

anordnande av centralt förvaltningsbibliotek inom riksdagshuset, vilken

uppfattning riksdagen delar.

Riksdagen anser sig vidare böra erinra, att genomförande av förslag

i sådant avseende medför en så pass avsevärd engångskostnad, att det

under nu rådande ekonomiskt brydsamma tider kan råda tvekan om lämpligheten

av att tillstyrka en dylik utgift.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 158.

Under sådana förhållanden och då propositionen till riksdagen inkommit

så sent, att det för riksdagen mött svårigheter att erhålla erforderlig

utredning rörande lokalfrågan i dess helhet, har riksdagen, som

för övrigt anser ärendets avgörande kunna utan avsevärd olägenhet uppskjutas

till ett kommande år, funnit sig ej kunna för närvarande bifalla

propositionen; vilket riksdagen härigenom skolat för Eders Kungl. Maj:t

tillkännagiva.

Stockholm den 21 maj 1915.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.