Skrivelse till Konungen angående minskning av utgifterna för Sveriges officiella statistik i samband med omläggning av grunderna för densamma.
1915-05-26 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1915:173, Skrivelse till Konungen angående minskning av utgifterna för Sveriges officiella statistik i samband med omläggning av grunderna för densamma.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 173.
i
Nr 173.
Godkänd av första kammaren den 26 maj 1915.
Godkänd av andra kammaren den 26 maj 1915-
Riksdagens skrivelse till Konungen angående minskning av
utgifterna för Sveriges officiella statistik i samband med
omläggning av grunderna för densamma.
(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 14.)
(Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.)
Till Konungen.
Inom riksdagen har gjorts framställning om att utredning måtte verkställas
huruvida och på vad sätt en minskning av utgifterna för Sveriges
officiella statistik kunde komma till stånd i samband med en omläggning
av grunderna för utarbetandet och offentliggörandet av statens statistik.
Åstadkommandet av besparingar i det statistiska trycket har även
förut varit föremål för uppmärksamhet från riksdagens sida. Så omnämndes
i riksdagens skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 11 maj 1884, vilken
skrivelse avsåg att bereda större ordning och likformighet uti expensmedlens
användande ävensom att på detta område åstadkomma besparingar,
hurusom eu åtgärd i detta syfte vore »att det statistiska trycket i möjligaste
mån inskränktes». Med anledning av denna skrivelse anmodade
dåvarande chefen för civildepartementet chefen för statistiska centralbyrån
att till honom inkomma med utredning och förslag om de åtgärder, som
till vinnande av minskning i kostnaderna för nämnda tryck lämpligen
syntes böra vidtagas. I det utlåtande, som chefen för statistiska centralbyrån,
efter hörande av samtliga ämbetsverk, som utgåvo till serien »BiBihang
till riksdagens protokoll 1915. 14 sand. 66 höft. (Nr 173.) 1
2
Riksdagens skrivelse År 173.
drag till Sveriges officiella statistik» hörande berättelser, och med instämmande
av statistiska beredningen, då avgav, angåvos tre utvägar, vilka
kunde tänkas åstadkomma besparingar i kostnaderna för det statistiska
trycket, nämligen minskande av publikationernas volym, minskande av
själva arbets- och materialkostnaderna för publikationernas utgivande och
slutligen minskande av publikationernas upplagor.
Till en början vill riksdagen framhålla, att, för vinnande av nyssnämnda
önskemål, en förändrad organisation av nuvarande ledning av det
statistiska arbetet i vårt land påkallas. Endast genom en dylik förändring
finnes garanti för att ett för framtiden bestående tillfredsställande
resultat uti ifrågavarande avseende skall vinnas.
En sådan förändring har ifrågasatts redan av 1903 års riksdag uti
till Eders Ivungl. Maj:t avlåten skrivelse. Sedermera har Eders Kungl.
Maj:t år 1905 tillsatt en kommitté för utredning av berörda fråga, vilken
kommitté år 1910 avgivit sitt slutliga utlåtande, och har detta kommittéutlåtande
föranlett några mindre ändringar av speciella grenar av statistiken.
Ehuru riksdagen icke vill såsom sin mening uttala, att de av
kommittén föreslagna åtgärderna för åstadkommande av enhet och planmässighet
inom statistiken genom en förändrad organisation av ledningen
av densamma skulle vara de enda riktiga, vill riksdagen framhålla önskvärdheten
av att åtgärder härutinnan snarast möjligt komma till utförande.
I fråga om övriga åtgärder, varigenom ovan omförmälda, av chefen
för statistiska centralbyrån uttalade önskemål skulle kunna nås, får riksdagen
anföra följande.
Av de utav denne anvisade utvägarna är givetvis den förstnämnda,
att minska berättelsernas omfång, den utan jämförelse kraftigast verkande.
Detta kan ske på i hufvudsak två olika sätt, dels genom att man företager
inskränkningar i själva statistiken, dels genom att man bättre tillvaratager
tabellutrymmet i publikationerna. Givetvis möta avsevärda svårigheter
vid försök att åstadkomma en absolut minskning av statistiken, då
för varje år allt större krav ställas på den officiella statistiken i fråga om
fullständighet och detaljrikedom. Att en granskning och sovring av vad
som nu utgör föremål för statistisk undersökning och publikation företages,
anser riksdagen emellertid befogat. Detta i syfte att, om så låter
sig göra, åstadkomma en utgallring, åtminstone ur publikationerna, av en
del statistik, vars förekomst där kan konstateras vara obehövlig. En dylik
inskränkning vore redan ur allmän besparingssynpunkt önskvärd. Men
den påkallar uppmärksamhet även av det skäl, att genom inskränkningar å
vissa av statistikens områden större möjlighet beredes att tillmötesgå från
Riksdagens skrivelse Nr 173.
3
andra håll framställda till synes berättigade krav på fullständigare statistik,
än den som nu åstadkommes. Sådana krav äro de som omförmälas i en
P. M., som av socialstyrelsen på begäran avgivits till riksdagens vederbörande
utskott och vilka krav avse åstadkommande av en fullständigare
levnadskostnadsstatistik ävensom en statistik över de pris som livsmedelsproducenterna
erhålla för sina varor. Denna senare statistik är avsedd
att komplettera uppgifterna om konsumentpriserna och på så sätt draga
uppmärksamheten till undersökning om de orsaker till prisfördyring å livsmedel,
som kunna ligga i oskälig mellanhandsprofit, illa organiserad distribution,
dåliga kommunikationer o. s. v.
Under de senare åren har man på åtskilliga håll och även inom riksdagen
frågat sig, huruvida den allt rikligare svällande floden av statistiskt
tryck verkligen är erforderlig och motiverad av de skilda uppgifter, som
det åligger den officiella statistiken att fylla. Kostnaderna för hopsamlandet
av de primära uppgifterna, för bearbetningen av detta material, för
tryckningen och för gratisdistributionen äro påtagligt stora, men för mången
har det synts lika uppenbart, att en del av vad som erhålles, icke är av
den allmänna nytta, som kan motivera de därpå nedlagda kostnaderna.
Givetvis bör lekmannen vara utomordentligt försiktig, då han bildar sig
omdömen av detta slag. Prestelsen att underskatta vad som ligger mera
avlägset det egna verksamhetsområdet eller utanför den egna intressesfären,
ligger nära till hands. Svårigheten att sätta sig in i alla de olika
krav, som en tillfredsställande statistik bör fylla, förefinnes även, och ett
förbiseende av något kan föranleda ett orättvist omdöme om den statistik,
som avser att fylla just detta krav. Men med fullt erkännande av den
varsamhet, med vilken man bör gå tillväga vid eventuella inskränkningar
på det statistiska arbetsfältets område, synes riksdagen påtagligt, att de
rådande förhållandena berättiga till en ingående undersökning, huruvida
något är att göra i det syfte, som motionären avser. En starkt biträdande
orsak till den misstänksamhet mot den officiella statistiken, som på sina
håll kan spåras och tagit sig uttryck jämväl inom riksdagen, är den kännedom,
som på samma håll förefinnes om själva grunderna för statistiken
eller åstadkommandet av det statistiska primärmaterialet. Kiksdagen vill
här helt frånse från den animositet, som grundar sig på motviljan mot
det besvär, som lämnandet av uppgifter medför och vilken riksdagen i
de flesta fall anser oberättigad, då den uppoffring av arbetskraft, varpå
i regel anspråk göres, ingalunda kan anses överstiga vad var och en i ett allmännyttigt
intresse bör anses vara skyldig att göra. Kiksdagen har sig emellertid
bekant att anspråk stundom framkommit på statistiskt material, vars
4
Riksdagens skrivelse Nr 173.
avlämnande medfört ett oskäligt betungande av enskilda personer eller
institutioner. Men värre är, att fall nog förekomma, då uppgifter begäras,
vilka det icke står i den tillfrågades förmåga att kunna nöjaktigt besvara,
vilket leder därtill, att svaren komma att bämtas mer ur fantasien än
verkligheten. Det kan ifrågasättas, huruvida icke en dylik anmärkning
även träffar en del uppgifter, som inhämtas även av avlönade samlare av
primärmaterial. Följden av ett dylikt förfarande är påtaglig. Den som
själv nödgats lämna uppgifter, av vilka påtagligen inga slutsatser av värde
kunna dragas, eller som vet att sådana uppgifter lämnas, gripen lätt av
en kanske obefogad misstanke att så även sker på andra områden av
statistiken och en allmän misstro till denna skapas. Detta är naturligtvis
synnerligen skadligt för statistiken själv och bör förebyggas. Det synes
riksdagen, som om man från statistiskt ämbetsmannahåll förbisåge nödvändigheten
av att på ett förberedande stadium samarbeta med representanter
för de tilltänkta uppgiftslämnarna, varigenom klarhet kunde vinnas om
möjligheten för desamma att lämna de äskade upplysningarna. Föreligger
icke en sådan möjlighet och kan icke insamlandet på annat nöjaktigt sätt
ordnas, bör naturligen hellre ingen statistik alls på detta område komma
till stånd än en sådan, som bygges upp på otillförlitliga primäruppgifter.
Denna fråga om samarbetet mellan den statistiska sakkunskapen och sakkunskapen
på det område, som utgör statistikens föremål, sammanhänger
emellertid med frågan om statistikens allmänna organisation, vilken riksdagen
förut berört.
Yad den gren av statistiken åter beträffar, som erhåller sina primäruppgifter
från lokalförvaltningarne inom vissa av statens verk och mot
vilkas tillförlitlighet således inga anmärkningar kunna göras, är bekant,
att på densamma nedlägges ett mycket stort arbete med åtföljande kostnader.
Att denna statistik, såsom även framhållits av statistiska centralbyrån
i ett av denna myndighet, i den ordning 46 § riksdagsordningen
föreskriver, avgivet utlåtande till riksdagens vederbörande utskott, i främsta
rummet påkallas till verkens egen ledning för erhållande av en nödvändig
inblick i och kontroll över förvaltningsgrenens alla delar, är uppenbart.
Att man dock även för ett dylikt ändamåls skull kan gå till överdrifter
är självklart. Huruvida så är förhållandet saknar riksdagen möjlighet att
bedöma, men anser, att en undersökning kan vara motiverad.
Riksdagen anser därför, att det icke är uteslutet, att en undersökning
rörande det statistiska primärmaterialet och dess insamlande kan ge
vid handen, dels att en del av materialet, ehuru från sanningssynpunkt
oangripbart, dock ger till resultat en statistik, som icke tillgodoser ett
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 173.
ö
ändamål av den betydelse, att de därpå nedlagda kostnaderna kunna anses
berättigade, dels att en del av materialet faktiskt är så otillfredsställande,
att detsamma blir förhållandet med den statistik, som grundar sig på detta
material. Genom att underlåta att insamla material av nu angiven beskaffenhet
och därpå utarbeta statistik skulle möjligen några besparingar
kunna göras.
Motionären har vidare tänkt sig, att besparingar skulle kunna uppnås
genom att inskränka det statistiska arbetet till insamlandet av primäruppgifter,
vilka icke skulle bearbetas i andra fall, än då behovet så kräver.
I anledning av vad motionären sålunda föreslagit vill riksdagen emellertid
framhålla, att, såsom också statistiska centralbyrån påpekar, prim ärm aterialet
i allmänhet icke är användbart, förrän det undergått en sakkunnig granskning
och sovring, som nödvändiggör en ofta ganska omfattande skriftväxling
med uppgiftslämnare och vilken skriftväxling av naturliga skäl icke
kan uppskjutas till framtiden. Beträffande åter möjligheten att låta ett
sovrat material vila tills behov föreligger av den statistik, som på detsamma
kan utarbetas, betvivlar riksdagen, att på denna väg mycket ekonomiskt
kan vara att vinna, utan att samtidigt möjligheten för statistiken
ett fylla sina olika uppgifter äventyras. Behovet av statistiken är mångsidigt
och dess användning som grund vid planerandet av samhällsförbättringar
är endast en av dess uppgifter, om ock en mycket betydelsefull
sådan. Många behov av statistik kunna tänkas, vilka icke skulle komma
att bli tillgodosedda, om den av motionären antydda anordningen skulle
vidtagas. Detta på den grund, att dessa behov antingen icke skulle kunna
gorå sig gällande med den kraft, att de kunna framdriva en önskad bearbetning
av det befintliga materialet, eller om så skulle vara förhållandet,
i varje fäll den av bearbetningen förorsakade tidsutdräkten skulle medföra,
att det slutligen erhållna resultatet bleve värdelöst eller mindrevärdigt.
En annan sak är, om och liur det bearbetade materialet skall publiceras.
I detta avseende synes riksdagen, att motionärens förslag om att
vissa speciella delar av statistiken icke skulle publiceras i Sveriges officiella
statistik utan endast finnas tillgänglig inom respektive verk, varom
upplysning skulle lämnas i den offentliggjorda mera koncentrerade statistiken,
vara värt att taga i övervägande. Ett annat lämpligt sätt att åstadkomma
besparingar vore att, såsom av såväl statistiska centralbyrån som socialstyrelsen
föreslås, icke varje år publicera det bearbetade materialet, utan
endast med vissa mellanrum, exempelvis vart femte år. I så fall borde
givetvis de viktigaste uppgifterna» för varje år publiceras i de månatligen
utkommande statistiska meddelandena. Vidare bör undersökas, huruvida
6
Riksdagens skrivelse Nr 173.
icke med ekonomisk fördel en utgallring ur den officiella statistiken kan
företagas av vad som icke kan anses falla inom statistikens egentliga område,
nämligen vad som utgör rena förvaltningsredogörelser ävensom huruvida
inskränkningar i textavdelningarna kunna åstadkommas. En ytterligare utväg
att åstadkomma besparing synes riksdagen vara den, att i större utsträckning
använda sig av den grafiska framställningsmetoden. Härigenom åstadkommes
i främsta rummet lättfattlighet och överskådlighet, men huruvida icke även
besparingar skulle kunna åstadkommas genom införande i vissa fall av
grafiska tabeller och uteslutning av motsvarande siffertabeller anser riksdagen
böra undersökas. Slutligen återstår möjligheten att för vinnande
av ifrågavarande syfte söka minska de statistiska publikationernas omfång,
icke genom inskränkningar eller uteslutningar av materialet, utan genom
bättre utnyttjande av befintligt tabellutrymme. Att detta skulle låta sig
göra torde framgå av ovanberörda utlåtande av statistiska centralbyrån.
Även från Sveriges industriförbund har till riksdagens vederbörande utskott
ingivits en promemoria, innehållande dels vissa anmärkningar över
det sätt, varpå tabellutrymmet användes i kommerskollegii handelsstatistik,
dels vissa önskningar rörande uppställningen av denna statistik för att
göra den mera användbar för näringslivets män. Kommerskollegii näringsstatistiska
avdelning, som lämnats tillfälle att yttra sig över vad från
Sveriges Industriförbund sålunda anförts, har i en till riksdagen ingiven
skrivelse kraftigt gendrivit de framställda anmärkningarna. Kiksdagen, som
icke anser sig kunna fälla något omdöme om de framställda anmäkningarnas
berättigande eller icke berättigande, finner dock i desamma vid
sidan av centralbyråns påpekande ett stöd för uppfattningen om lämpligheten
av att även denna sida av det statistiska arbetet, d. v. s. tabellutrymmets
användande, blir föremål för undersökning.
Den andra utvägen, som skulle stå till buds för åstadkommande av
besparingar i kostnaderna för statistiken, var minskande av själva arbetsoch
materialkostnaderna för publikationerna. Vad på detta område möjligen
kan åstadkommas, torde i ej ringa grad främjas vid eventuellt upprättande
av en statens tryckeriexpedition såsom också av statistiska tabellkommissionen
framhållits i ett yttrande som kommisionen avgivit till Eders
Kungl. Maj:t med anledning av uppkommet förslag om inrättande av en
dylik expedition, vilket förslag sedermera framlades i kungl. proposition
till 1913 års riksdag.
Till sist återstår frågan huruvida gratisutdelningen av det statistiska
trycket i någon mån kan inskränkas, varigenom de upplagor, i vilka de
Riksdagens skrivelser Nr 173. 7
statistiska publikationerna utkomma, kunna minskas och därigenom besparing
åstadkommas.
Skall något i detta avseende kunna göras lär det endast kunna ske
genom inskränkning av utdelningen till riksdagens ledamöter. Riksdagen
har efter tillkomsten av de statistiska samlingsverken, vilka givetvis under
alla omständigheter böra utdelas till riksdagens ledamöter, funnit denna
fråga, vilken vid flera tillfällen förut varit uppe, hava kommit i ett nytt
läge.
På begäran har av statistiska centralbyrån utredning verkställts rörande
den ungefärliga besparing, som skulle uppstå för statsverket, om till riksdagens
ledamöter endast utdelades Statistisk årsbok, Femårsberättelsen över
rikets utveckling och redogörelsen för riksdagsmannavalen, och skulle denna
besparing uppgå till omkring 12,000 kronor. Denna summa skulle naturligtvis
minskas i den mån som riksdagens ledamöter använde sig av den
rätt, som naturligtvis borde medgivas dem, att erhålla den eller de delar
av statistiken, som de före tryckningen anmält sig önska erhålla. Tillfälle
till dylik anmälan skulle i varje fall lämnas. Den summa, som centralbyrån
ställer i utsikt att möjligen kunna besparas, synes riksdagen vara
så pass stor, att riksdagen anser, att det kan ifrågasättas, huruvida icke
försök kunde vidtagas med en anordning, sådan som riksdagen nu angivit,
för att få utrönt om någon nämnvärd besparing på så sätt kan uppnås.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande, huruvida och på vad sätt en minskning
av utgifterna för Sveriges officiella statistik kan komma till stånd i
samband med förändringar av statistikens utarbetande, offentliggörande och
distribution.
Stockholm den 26 maj 1915.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.