Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående minskning av utgifterna för Sveriges officiella statistik i samband med omläggning av grunderna för densamma.

1915-05-26 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1915:173, Skrivelse till Konungen angående minskning av utgifterna för Sveriges officiella statistik i samband med omläggning av grunderna för densamma.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 173.

i

Nr 173.

Godkänd av första kammaren den 26 maj 1915.

Godkänd av andra kammaren den 26 maj 1915-

Riksdagens skrivelse till Konungen angående minskning av

utgifterna för Sveriges officiella statistik i samband med

omläggning av grunderna för densamma.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 14.)

(Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.)

Till Konungen.

Inom riksdagen har gjorts framställning om att utredning måtte verkställas

huruvida och på vad sätt en minskning av utgifterna för Sveriges

officiella statistik kunde komma till stånd i samband med en omläggning

av grunderna för utarbetandet och offentliggörandet av statens statistik.

Åstadkommandet av besparingar i det statistiska trycket har även

förut varit föremål för uppmärksamhet från riksdagens sida. Så omnämndes

i riksdagens skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 11 maj 1884, vilken

skrivelse avsåg att bereda större ordning och likformighet uti expensmedlens

användande ävensom att på detta område åstadkomma besparingar,

hurusom eu åtgärd i detta syfte vore »att det statistiska trycket i möjligaste

mån inskränktes». Med anledning av denna skrivelse anmodade

dåvarande chefen för civildepartementet chefen för statistiska centralbyrån

att till honom inkomma med utredning och förslag om de åtgärder, som

till vinnande av minskning i kostnaderna för nämnda tryck lämpligen

syntes böra vidtagas. I det utlåtande, som chefen för statistiska centralbyrån,

efter hörande av samtliga ämbetsverk, som utgåvo till serien »BiBihang

till riksdagens protokoll 1915. 14 sand. 66 höft. (Nr 173.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse År 173.

drag till Sveriges officiella statistik» hörande berättelser, och med instämmande

av statistiska beredningen, då avgav, angåvos tre utvägar, vilka

kunde tänkas åstadkomma besparingar i kostnaderna för det statistiska

trycket, nämligen minskande av publikationernas volym, minskande av

själva arbets- och materialkostnaderna för publikationernas utgivande och

slutligen minskande av publikationernas upplagor.

Till en början vill riksdagen framhålla, att, för vinnande av nyssnämnda

önskemål, en förändrad organisation av nuvarande ledning av det

statistiska arbetet i vårt land påkallas. Endast genom en dylik förändring

finnes garanti för att ett för framtiden bestående tillfredsställande

resultat uti ifrågavarande avseende skall vinnas.

En sådan förändring har ifrågasatts redan av 1903 års riksdag uti

till Eders Ivungl. Maj:t avlåten skrivelse. Sedermera har Eders Kungl.

Maj:t år 1905 tillsatt en kommitté för utredning av berörda fråga, vilken

kommitté år 1910 avgivit sitt slutliga utlåtande, och har detta kommittéutlåtande

föranlett några mindre ändringar av speciella grenar av statistiken.

Ehuru riksdagen icke vill såsom sin mening uttala, att de av

kommittén föreslagna åtgärderna för åstadkommande av enhet och planmässighet

inom statistiken genom en förändrad organisation av ledningen

av densamma skulle vara de enda riktiga, vill riksdagen framhålla önskvärdheten

av att åtgärder härutinnan snarast möjligt komma till utförande.

I fråga om övriga åtgärder, varigenom ovan omförmälda, av chefen

för statistiska centralbyrån uttalade önskemål skulle kunna nås, får riksdagen

anföra följande.

Av de utav denne anvisade utvägarna är givetvis den förstnämnda,

att minska berättelsernas omfång, den utan jämförelse kraftigast verkande.

Detta kan ske på i hufvudsak två olika sätt, dels genom att man företager

inskränkningar i själva statistiken, dels genom att man bättre tillvaratager

tabellutrymmet i publikationerna. Givetvis möta avsevärda svårigheter

vid försök att åstadkomma en absolut minskning av statistiken, då

för varje år allt större krav ställas på den officiella statistiken i fråga om

fullständighet och detaljrikedom. Att en granskning och sovring av vad

som nu utgör föremål för statistisk undersökning och publikation företages,

anser riksdagen emellertid befogat. Detta i syfte att, om så låter

sig göra, åstadkomma en utgallring, åtminstone ur publikationerna, av en

del statistik, vars förekomst där kan konstateras vara obehövlig. En dylik

inskränkning vore redan ur allmän besparingssynpunkt önskvärd. Men

den påkallar uppmärksamhet även av det skäl, att genom inskränkningar å

vissa av statistikens områden större möjlighet beredes att tillmötesgå från

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 173.

3

andra håll framställda till synes berättigade krav på fullständigare statistik,

än den som nu åstadkommes. Sådana krav äro de som omförmälas i en

P. M., som av socialstyrelsen på begäran avgivits till riksdagens vederbörande

utskott och vilka krav avse åstadkommande av en fullständigare

levnadskostnadsstatistik ävensom en statistik över de pris som livsmedelsproducenterna

erhålla för sina varor. Denna senare statistik är avsedd

att komplettera uppgifterna om konsumentpriserna och på så sätt draga

uppmärksamheten till undersökning om de orsaker till prisfördyring å livsmedel,

som kunna ligga i oskälig mellanhandsprofit, illa organiserad distribution,

dåliga kommunikationer o. s. v.

Under de senare åren har man på åtskilliga håll och även inom riksdagen

frågat sig, huruvida den allt rikligare svällande floden av statistiskt

tryck verkligen är erforderlig och motiverad av de skilda uppgifter, som

det åligger den officiella statistiken att fylla. Kostnaderna för hopsamlandet

av de primära uppgifterna, för bearbetningen av detta material, för

tryckningen och för gratisdistributionen äro påtagligt stora, men för mången

har det synts lika uppenbart, att en del av vad som erhålles, icke är av

den allmänna nytta, som kan motivera de därpå nedlagda kostnaderna.

Givetvis bör lekmannen vara utomordentligt försiktig, då han bildar sig

omdömen av detta slag. Prestelsen att underskatta vad som ligger mera

avlägset det egna verksamhetsområdet eller utanför den egna intressesfären,

ligger nära till hands. Svårigheten att sätta sig in i alla de olika

krav, som en tillfredsställande statistik bör fylla, förefinnes även, och ett

förbiseende av något kan föranleda ett orättvist omdöme om den statistik,

som avser att fylla just detta krav. Men med fullt erkännande av den

varsamhet, med vilken man bör gå tillväga vid eventuella inskränkningar

på det statistiska arbetsfältets område, synes riksdagen påtagligt, att de

rådande förhållandena berättiga till en ingående undersökning, huruvida

något är att göra i det syfte, som motionären avser. En starkt biträdande

orsak till den misstänksamhet mot den officiella statistiken, som på sina

håll kan spåras och tagit sig uttryck jämväl inom riksdagen, är den kännedom,

som på samma håll förefinnes om själva grunderna för statistiken

eller åstadkommandet av det statistiska primärmaterialet. Kiksdagen vill

här helt frånse från den animositet, som grundar sig på motviljan mot

det besvär, som lämnandet av uppgifter medför och vilken riksdagen i

de flesta fall anser oberättigad, då den uppoffring av arbetskraft, varpå

i regel anspråk göres, ingalunda kan anses överstiga vad var och en i ett allmännyttigt

intresse bör anses vara skyldig att göra. Kiksdagen har sig emellertid

bekant att anspråk stundom framkommit på statistiskt material, vars

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 173.

avlämnande medfört ett oskäligt betungande av enskilda personer eller

institutioner. Men värre är, att fall nog förekomma, då uppgifter begäras,

vilka det icke står i den tillfrågades förmåga att kunna nöjaktigt besvara,

vilket leder därtill, att svaren komma att bämtas mer ur fantasien än

verkligheten. Det kan ifrågasättas, huruvida icke en dylik anmärkning

även träffar en del uppgifter, som inhämtas även av avlönade samlare av

primärmaterial. Följden av ett dylikt förfarande är påtaglig. Den som

själv nödgats lämna uppgifter, av vilka påtagligen inga slutsatser av värde

kunna dragas, eller som vet att sådana uppgifter lämnas, gripen lätt av

en kanske obefogad misstanke att så även sker på andra områden av

statistiken och en allmän misstro till denna skapas. Detta är naturligtvis

synnerligen skadligt för statistiken själv och bör förebyggas. Det synes

riksdagen, som om man från statistiskt ämbetsmannahåll förbisåge nödvändigheten

av att på ett förberedande stadium samarbeta med representanter

för de tilltänkta uppgiftslämnarna, varigenom klarhet kunde vinnas om

möjligheten för desamma att lämna de äskade upplysningarna. Föreligger

icke en sådan möjlighet och kan icke insamlandet på annat nöjaktigt sätt

ordnas, bör naturligen hellre ingen statistik alls på detta område komma

till stånd än en sådan, som bygges upp på otillförlitliga primäruppgifter.

Denna fråga om samarbetet mellan den statistiska sakkunskapen och sakkunskapen

på det område, som utgör statistikens föremål, sammanhänger

emellertid med frågan om statistikens allmänna organisation, vilken riksdagen

förut berört.

Yad den gren av statistiken åter beträffar, som erhåller sina primäruppgifter

från lokalförvaltningarne inom vissa av statens verk och mot

vilkas tillförlitlighet således inga anmärkningar kunna göras, är bekant,

att på densamma nedlägges ett mycket stort arbete med åtföljande kostnader.

Att denna statistik, såsom även framhållits av statistiska centralbyrån

i ett av denna myndighet, i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver, avgivet utlåtande till riksdagens vederbörande utskott, i främsta

rummet påkallas till verkens egen ledning för erhållande av en nödvändig

inblick i och kontroll över förvaltningsgrenens alla delar, är uppenbart.

Att man dock även för ett dylikt ändamåls skull kan gå till överdrifter

är självklart. Huruvida så är förhållandet saknar riksdagen möjlighet att

bedöma, men anser, att en undersökning kan vara motiverad.

Riksdagen anser därför, att det icke är uteslutet, att en undersökning

rörande det statistiska primärmaterialet och dess insamlande kan ge

vid handen, dels att en del av materialet, ehuru från sanningssynpunkt

oangripbart, dock ger till resultat en statistik, som icke tillgodoser ett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 173.

ö

ändamål av den betydelse, att de därpå nedlagda kostnaderna kunna anses

berättigade, dels att en del av materialet faktiskt är så otillfredsställande,

att detsamma blir förhållandet med den statistik, som grundar sig på detta

material. Genom att underlåta att insamla material av nu angiven beskaffenhet

och därpå utarbeta statistik skulle möjligen några besparingar

kunna göras.

Motionären har vidare tänkt sig, att besparingar skulle kunna uppnås

genom att inskränka det statistiska arbetet till insamlandet av primäruppgifter,

vilka icke skulle bearbetas i andra fall, än då behovet så kräver.

I anledning av vad motionären sålunda föreslagit vill riksdagen emellertid

framhålla, att, såsom också statistiska centralbyrån påpekar, prim ärm aterialet

i allmänhet icke är användbart, förrän det undergått en sakkunnig granskning

och sovring, som nödvändiggör en ofta ganska omfattande skriftväxling

med uppgiftslämnare och vilken skriftväxling av naturliga skäl icke

kan uppskjutas till framtiden. Beträffande åter möjligheten att låta ett

sovrat material vila tills behov föreligger av den statistik, som på detsamma

kan utarbetas, betvivlar riksdagen, att på denna väg mycket ekonomiskt

kan vara att vinna, utan att samtidigt möjligheten för statistiken

ett fylla sina olika uppgifter äventyras. Behovet av statistiken är mångsidigt

och dess användning som grund vid planerandet av samhällsförbättringar

är endast en av dess uppgifter, om ock en mycket betydelsefull

sådan. Många behov av statistik kunna tänkas, vilka icke skulle komma

att bli tillgodosedda, om den av motionären antydda anordningen skulle

vidtagas. Detta på den grund, att dessa behov antingen icke skulle kunna

gorå sig gällande med den kraft, att de kunna framdriva en önskad bearbetning

av det befintliga materialet, eller om så skulle vara förhållandet,

i varje fäll den av bearbetningen förorsakade tidsutdräkten skulle medföra,

att det slutligen erhållna resultatet bleve värdelöst eller mindrevärdigt.

En annan sak är, om och liur det bearbetade materialet skall publiceras.

I detta avseende synes riksdagen, att motionärens förslag om att

vissa speciella delar av statistiken icke skulle publiceras i Sveriges officiella

statistik utan endast finnas tillgänglig inom respektive verk, varom

upplysning skulle lämnas i den offentliggjorda mera koncentrerade statistiken,

vara värt att taga i övervägande. Ett annat lämpligt sätt att åstadkomma

besparingar vore att, såsom av såväl statistiska centralbyrån som socialstyrelsen

föreslås, icke varje år publicera det bearbetade materialet, utan

endast med vissa mellanrum, exempelvis vart femte år. I så fall borde

givetvis de viktigaste uppgifterna» för varje år publiceras i de månatligen

utkommande statistiska meddelandena. Vidare bör undersökas, huruvida

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 173.

icke med ekonomisk fördel en utgallring ur den officiella statistiken kan

företagas av vad som icke kan anses falla inom statistikens egentliga område,

nämligen vad som utgör rena förvaltningsredogörelser ävensom huruvida

inskränkningar i textavdelningarna kunna åstadkommas. En ytterligare utväg

att åstadkomma besparing synes riksdagen vara den, att i större utsträckning

använda sig av den grafiska framställningsmetoden. Härigenom åstadkommes

i främsta rummet lättfattlighet och överskådlighet, men huruvida icke även

besparingar skulle kunna åstadkommas genom införande i vissa fall av

grafiska tabeller och uteslutning av motsvarande siffertabeller anser riksdagen

böra undersökas. Slutligen återstår möjligheten att för vinnande

av ifrågavarande syfte söka minska de statistiska publikationernas omfång,

icke genom inskränkningar eller uteslutningar av materialet, utan genom

bättre utnyttjande av befintligt tabellutrymme. Att detta skulle låta sig

göra torde framgå av ovanberörda utlåtande av statistiska centralbyrån.

Även från Sveriges industriförbund har till riksdagens vederbörande utskott

ingivits en promemoria, innehållande dels vissa anmärkningar över

det sätt, varpå tabellutrymmet användes i kommerskollegii handelsstatistik,

dels vissa önskningar rörande uppställningen av denna statistik för att

göra den mera användbar för näringslivets män. Kommerskollegii näringsstatistiska

avdelning, som lämnats tillfälle att yttra sig över vad från

Sveriges Industriförbund sålunda anförts, har i en till riksdagen ingiven

skrivelse kraftigt gendrivit de framställda anmärkningarna. Kiksdagen, som

icke anser sig kunna fälla något omdöme om de framställda anmäkningarnas

berättigande eller icke berättigande, finner dock i desamma vid

sidan av centralbyråns påpekande ett stöd för uppfattningen om lämpligheten

av att även denna sida av det statistiska arbetet, d. v. s. tabellutrymmets

användande, blir föremål för undersökning.

Den andra utvägen, som skulle stå till buds för åstadkommande av

besparingar i kostnaderna för statistiken, var minskande av själva arbetsoch

materialkostnaderna för publikationerna. Vad på detta område möjligen

kan åstadkommas, torde i ej ringa grad främjas vid eventuellt upprättande

av en statens tryckeriexpedition såsom också av statistiska tabellkommissionen

framhållits i ett yttrande som kommisionen avgivit till Eders

Kungl. Maj:t med anledning av uppkommet förslag om inrättande av en

dylik expedition, vilket förslag sedermera framlades i kungl. proposition

till 1913 års riksdag.

Till sist återstår frågan huruvida gratisutdelningen av det statistiska

trycket i någon mån kan inskränkas, varigenom de upplagor, i vilka de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelser Nr 173. 7

statistiska publikationerna utkomma, kunna minskas och därigenom besparing

åstadkommas.

Skall något i detta avseende kunna göras lär det endast kunna ske

genom inskränkning av utdelningen till riksdagens ledamöter. Riksdagen

har efter tillkomsten av de statistiska samlingsverken, vilka givetvis under

alla omständigheter böra utdelas till riksdagens ledamöter, funnit denna

fråga, vilken vid flera tillfällen förut varit uppe, hava kommit i ett nytt

läge.

På begäran har av statistiska centralbyrån utredning verkställts rörande

den ungefärliga besparing, som skulle uppstå för statsverket, om till riksdagens

ledamöter endast utdelades Statistisk årsbok, Femårsberättelsen över

rikets utveckling och redogörelsen för riksdagsmannavalen, och skulle denna

besparing uppgå till omkring 12,000 kronor. Denna summa skulle naturligtvis

minskas i den mån som riksdagens ledamöter använde sig av den

rätt, som naturligtvis borde medgivas dem, att erhålla den eller de delar

av statistiken, som de före tryckningen anmält sig önska erhålla. Tillfälle

till dylik anmälan skulle i varje fall lämnas. Den summa, som centralbyrån

ställer i utsikt att möjligen kunna besparas, synes riksdagen vara

så pass stor, att riksdagen anser, att det kan ifrågasättas, huruvida icke

försök kunde vidtagas med en anordning, sådan som riksdagen nu angivit,

för att få utrönt om någon nämnvärd besparing på så sätt kan uppnås.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande, huruvida och på vad sätt en minskning

av utgifterna för Sveriges officiella statistik kan komma till stånd i

samband med förändringar av statistikens utarbetande, offentliggörande och

distribution.

Stockholm den 26 maj 1915.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.