Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående vidtagande av vissa åtgärder från statens sida till främjande av landsbygdens förseende med elektrisk kraft.

1915-05-29 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1915:176, Skrivelse till Konungen angående vidtagande av vissa åtgärder från statens sida till främjande av landsbygdens förseende med elektrisk kraft.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 176.

1

Nr 17<>.

Godkänd av första kammaren den 29 maj 1915.

Godkänd av andra kammaren dén 29 maj 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående vidtagande av vissa

åtgärder från statens sida till främjande av landsbygdens

förseende med elektrisk kraft.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)

(Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion liar gjorts framställning i syfte

att utredning måtte verkställas i fråga om de åtgärder, som från statens

sida kunde vara erforderliga och lämpliga för främjandet av landsbygdens

förseende med elektrisk kraft; och har motionären uti motionen

anvisat två olika utvägar för statens ingripande uti ifrågavarande avseenden,

nämligen dels genom att underlätta anskaffandet av kapital för

de elektriska anläggningarnas utförande, dels genom att avlöna konsulenter

med uppgift att lämna landsbygdens befolkning sakkunniga råd

och upplysningar vid mindre kraftstationers anläggning, ledningsnäts

framdragning, kraftens installation, användning till olika ändamål, konsumentföreningars

bildande m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 68 höft. (Nr 176.) I

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘2 Riksdagens skrivelse AV 176.

Att den elektriska kraften kommer till allt vidsträcktare användning

på skilda områden är uppenbarligen av stor nationalekonomisk betydelse

för vårt land. Vad som kan göras för att befordra ett raskare

utbyggande av våra svenska vattenfall ocli en allt vidare fördelning av

deras kraft till underlättande av det produktiva arbetet bör därför äga

anspråk på statsmakternas stöd.

I första hand kunna städerna och stadsliknande samhällen och den

där befintliga industrien med fördel utnyttja den elektriska energien såsom

drivkraft och för belysningsändamål m. m. Men även för den glesare

befolkade landsbygden, för jordbruket och dess binäringar, hantverk

och hemslöjd å landet bör möjlighet beredas att i större omfattning än

hittills kunna få använda elektrisk kraft.

Detta kan, såsom verkställd beräkning visar, ske utan intrång på

städernas och den större industriens behov av energi, enär för landsbygdens

elektrifiering, även om denna skulle bliva mera allmän, endast

erfordras någon procent av tillgänglig krafttillgång. Lämpligast och

billigast kan utgreningen av kraftledningsnät till landsbygden i allmänhet

ske från större samhällen och industricentra, så att i detta avseende

eu för bägge parterna gynnsam samverkan kan åstadkommas mellan

industri och jordbruk.

I mån som jordbrukets produktionskostnader stegras genom arbetskraftens

fördyrande och svårigheten att erhålla tillräcklig sådan, är det

ett livsvillkor för vår modernäring att i allt större omfattning kunna

betjänas av maskin- och motordrift, vartill den elektriska kraften lämpar

sig framför andra kraftkällor. Det må härvid framhållas den betydligt

mindre risken för eldfara vid användning av elektrisk kraft gentemot

användande av ångkraft för tröskning m. m. och den stora fördel i

övrigt elektrisk belysning i boningshus, stall och lador erbjuder. Den

särskilda trevnad, som elektrisk motordrift och belysning föra med sig,

har därjämte utan tvivel, såsom motionären framhållit, sin sociala betydelse

för landsbygdens befolkning. Den mindre industrien, hantverket

och hemslöjden å landsbygden skulle ock med fördel kunna tillgodogöra

sig denna lätthanterliga kraft samt därmed vinna ökad utveckling

och ekonomisk bärighet.

Riksdagen delar sålunda motionärens uppfattning att från statsmakternas

sida intet bör underlåtas för främjandet av att den elektriska

kraften må kunna mera allmänt komma till användning även på lands
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 176. 3

bygden för tillgodoseende av jordbrukets och den smärre industriens

behov.

Åtgärder i motionens syfte hava visserligen redan kommit till stånd,

i det att, sedan 1907 års riksdag uti skrivelse till Eders Kungl. Maj:t

anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta föranstalta om utredning, på

vilket sätt betryggande garantier för kontraktsenligt åtnjutande av elektrisk

energi skulle kunna genom lagstiftning eller eljest beredas avnämare

av sådan energi, Eders Kungl. Maj:t i anledning av denna riksdagens

hemställan den 22 juni 1911 tillsatt en kommitté med uppdrag att

verkställa vissa utredningar och framlägga förslag till åtgärder uti nyss

berörda avseenden, varjämte samma kommitté den 19 oktober 1911 anmodats

att jämväl verkställa utredning, huruvida och i vilken omfattning

samt under vilka villkor eu koncessionslagstiftning utöver vad för närvarande

gällde och av kommitténs tidigare uppdrag tilläventyrs föranleddes,

borde införas med avseende å kraftkällor, kraftstationer eller

kraftledningar, avsedda för distribution till allmänheten av elektrisk

energi.

På grund av nämnda uppdrag har kommittén nyligen till Eders

Kungl. Maj:t inkommit med åtskilliga lagförslag i ämnet ävensom utlåtande

och utredning i fråga om reglering av priset på elektrisk kraft,

som distribueras till allmänheten.

Genom det utredningsarbete, berörda kommitté sålunda åstadkommit,

torde flertalet av de önskemål, vilka av motionären framställts, hava

bragts närmare sitt förverkligande.

Genom kommittéförslagets stadgande, att kraftledningarna bliva tillbehör

till kraftstationerna samt att jämväl ledningsnäten, såvitt de tillhöra

samme ägare som kraftstationen, betraktas såsom fast egendom,

skulle ifrågavarande kraftanläggningar erbjudas möjlighet att genom inteckning

anskaffa billigare kapital, varigenom avgifterna för den elektriska

kraften skulle kunna nedbringas till fördel för abonnenterna. Likaledes

har kommittén, genom det framlagda förslagets bestämmelser

angående rätt till inteckning för avtal i kraftanläggningar, sökt trygga

avnämares rätt till kontraktsenligt åtnjutande av kraft.

I sin utredning rörande prisreglering av elektrisk kraft har kommitténs

majoritet trott sig finna, att varken i hittills vunnen erfarenhet

eller med hänsyn till den sannolika utvecklingen några vägande skäl

tala för åtgärder i syfte att genom lag- eller koncessionsbestämmelser

åstadkomma ett ingripande i eller kontroll av de elektriska kraft

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 176.

distributionsföretagens ekonomiska förhållanden. Gentemot denna uppfattning

hava tre reservanter gjort gällande, att vissa inskränkningar

böra åläggas nämnda företag för reglering av kraftprisen, och hava för

den skull föreslagit bestämmelser om koncession för elektriska anläggningar,

om taxor för mindre förbrukare, likasom stadganden om bestämmande

i vissa fall av pris å elektrisk kraft.

Riksdagen, som saknat anledning att inlåta sig på principfrågan om

reglering genom offentlig myndighet av priset på elektrisk kraft, har inhämtat,

att priset på den elektriska kraft, som för närvarande av staten

tillhandakålles till förbrukning i mindre omfattning för belysning eller

uppvärmning eller för drivkraft till småindustri, hantverk eller lantbruk,

med nuvarande anslutning till distributionsledningarna, snarare understiger

än överstiger självkostnadspriset, och lärer staten även framdeles

komma att till nämnda konsumenter leverera kraft till sådant pris. De

enskilda kraftbolagen torde också i allmänhet hittills hava lämnat kraft

för dessa ändamål till låga priser.

Ett ingalunda oviktigt arbete för främjande av i motionen angivna

syftemål har, enligt vad riksdagen har sig bekant, vattenfallsstyrelsen

utfört. I enlighet med sin instruktion att verka för tillgodogörandet av

vattenkraften inom landet, har nämligen vattenfallsstyrelsen sedan ett

flertal år föranstaltat om åtgärder för att leverera kraft icke endast för

storindustrien utan jämväl till det större lantbruket samt medelstora och

mindre kraftkonsumenter å landsbygden inom Trollkätte kraftverks avsättningsområde.

— Styrelsen har därjämte sedan någon tid tillbaka, för

att mera allmänt kunna förse det mindre lantbruket med kraft, verkat

för bildande av andelsföreningar å landsbygden inom nämnda kraftverks

avsättningsområde för ernående av lämpliga mellanhänder för ombesörjande

av detalj distribution bland mindre förbrukare. Enligt vad av årets

statsverksproposition framgår, har vattenfallsstyrelsen begärt betydande

anslag för utförande av distributionsanläggningar jämväl vid Porjus och

Älvkarleby, vilka anslag också av riksdagen beviljats; och har styrelsen

därjämte utarbetat en fullständig plan till fördelningsanläggningar för

jordbruk samt småindustri och hantverk å landsbygden inom Älvkarlebyverkets

avsättningsområde, omfattande avsevärda delar av landskapen

Uppland, Gästrikland, Västmanland och Södermanland.

Genom nämnda vattenfallsstyrelsens initiativ torde inom de områden,

till vilka styrelsens verksamhet sträckt sig, åtgärder hava vidtagits,

ägnade att förverkliga önskemål, som i motionen framställts,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 176. 5

Andra av motionären framställda önskemål torde därjämte redan

vara föremål för utredning genom de sakkunnige, som chefen för Eders

Kungl. Maj:ts civildepartement med Eders Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 8 sistlidne januari tillkallat för att biträda med utredning och utarbetande

av förslag, dels angående erforderliga ändringar av nu gällande

grunder för förvaltningen av vissa, kronan tillhöriga vattenfall,

dels ock beträffande uppläggande av en statens lånefond för finansiering

av företag, vilka avse utbyggande av statens vattenfall eller tillgodogörande

av enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet är av mera

allmänt intresse.

Vid verkställande av den i sistnämnda avseende anbefallda utredningen

torde böra tagas hänsyn till att en landsbygds elektrifiering i

regel utföres på två olika sätt. Antingen utbygges mindre vattenfall

med omedelbart syfte att fylla det lokala kraftbehovet — vilket särskilt

i stor utsträckning är fallet i Norrland — eller också anslutes distributionsnät

till större kraftledningar, matade från statens eller de stora

kraftdistributionsbolagens anläggningar.

I fråga om sådana mindre företag, som endast äro avsedda för det

lokala kraftbehovet, torde den av Eders Kungl. Maj:t igångsatta utredningen,

enligt vad riksdagen inhämtat, komma att omfatta, bland annat,

undersökning, huruvida tillkomsten av dylika företag bör underlättas

genom eventuellt beviljande av statslån till vattenfallens utbyggande.

Yad åter angår kapitalanskaffningen till distributionsnät från de stora

kraftföretagens understationer vill riksdagen framhålla, att för dessa

distributionsnäts tillkomst det givetvis är av stor betydelse, om de kunna

intecknas och belånas i överensstämmelse med elektriska kraftkommitténs

förut omnämnda lagförslag. Detta torde emellertid knappast kunna

bliva förhållandet, om matarstationen (transformatorsstation o. d.), exempelvis

i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag till distributionsanläggningar

från Älvkarlebyverket, skall ägas av staten och distributionsnätet

av konsumentföreningen. Enligt riksdagens uppfattning bör denna sida

av saken noggrant uppmärksammas vid det slutliga ordnandet av dessa

förhållanden. Om möjlighet kan beredas de tilltänkta konsumentföreningarna

att belåna sina ledningsnät, ökas givetvis möjligheten för

desamma att på privat väg kunna finansiera sina företag, vilket icke

minst under nuvarande tidsförhållanden med dess svårigheter för staten

att upplägga nya lånefonder för olika ändamål är önskvärt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 176.

En viktig del av arbetet för tillgodoseende av jordbrukets och den

mindre industriens å landsbygden behov av elektrisk kraft beröres dock

icke av redan slutförda eller pågående utredningar, nämligen ordnande

av upplysningsverksamhet rörande anläggningar- av ifrågavarande slag.

Denna fråga synes riksdagen förtjänt av särskild uppmärksamhet.

För eu rationell och vidsträcktare utbredning av elektrisk kraft till

angivna ändamål anser riksdagen i likhet med motionären erforderligt,

att ett praktiskt upplysningsarbete igångsattes på landsbygden. Från

enskilt håll hava visserligen, enligt vad riksdagen har sig bekant, åtgärder

företagits för anordnande av upplysningsverksamhet på landsbygden

rörande den elektriska kraftens användning. Så har motokulturföreningen

sedan 1914 anställt en nu i Skåne stationerad konsulent för

kraftdistribution på landsbygden. Vidare komma svenska vattenkraftföreningen,

svenska elektricitetsverksföreningen och svenska motokulturföreningen

att under året gemensamt utgiva en populär handbok rörande

landsbygdsdistributionen med upplysningar om tekniska anordningar och

kostnader, kraftbehov m. m. såväl vid lokala självständiga anläggningar

som vid anslutning till större kraftnät. Dessa i och för sig tillfredsställande

åtgärder utesluta emellertid enligt riksdagens mening ingalunda

behovet för landsbygdens befolkning att genom statens försorg i större

utsträckning beredas tillgång till fullt opartiska sakkunniga. För detta

ändamål är det önskvärt, att av staten anställas sakkunniga konsulenter,

som kunna lämna allmänheten råd och upplysningar, vare sig det gäller

att sluta sig tillsammans för anläggning av en mindre lokal kraftstation

eller att åstadkomma ett distributionsnät till ett större kraftnäts matarstation.

Enligt vad riksdagen inhämtat, finnas i ett flertal tyska stater av

statsmyndigheterna inrättade eller understödda konsultationsbyråer, i vilkas

verksamhet ingår att tillhandagå kommuner och enskilda, särskilt mindre

förbrukare av elektrisk kraft, med råd och upplysningar av nu nämnd

art. Kiksdagen tillåter sig i fråga om förhållandena i detta avseende i

Tyskland hänvisa till en P. M., som införskaffats av ett av de riksdagens

utskott, som handlagt ifrågavarande ärende och vilken P. M. upprättats

av ledamoten av den elektriska inspektionen, ingeniören E. C. Ericson.

Tanken på en dylik konsulentverksamhet för landsbygdens behov

är ej heller för Sverige ny, utan har svenska motokulturföreningen redan

år 1912 hos Eders Kungl. Maj:t gjort en framställning i sådant syfte.

Av en blivande utredning i ämnet torde framgå, hur den tilltänkta

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 176.

konsulentverksamheten skall organiseras och vilken ämbetsmyndighet densamma

bör underordnas. Biksdagen vill emellertid i fråga om den planerade

konsulentverksamheten uttala den förvissningen, att, huru än

organisationsfrågan därav löses, samma verksamhet skall komma att stå

i nära kontakt såväl med den främsta tillgängliga sakkunskapen på den

elektriska kraftens område som ock med det praktiska behov å landsbygden,

vilket avsikten är att främja. Beträffande den myndighet, under vilken

samma konsulentverksamhet bör sortera, vill riksdagen i frågans nuvarande

outredda skick endast framhålla att den myndighet bör väljas,

som har den mest ingående kännedom om de behov, som skola tillgodoses,

och då av landsbygdens behov jordbrukets givetvis komma i främsta

rummet, synes det riksdagen sannolikt, att lantbruksstyrelsen härutinnan

skulle vara den lämpligaste myndigheten.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kung!. Maj:t låta verkställa utredning i fråga om anordnande av

upplysningsverksamhet för främjande -av landsbygdens förseende med

elektrisk kraft samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kan föranleda.

Stockholm den 29 maj 1915.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.