Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslog till förordning angående utsyning å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med flera områden.

1915-05-27 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1915:192, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslog till förordning angående utsyning å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med flera områden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 192.

1

Nr

192.

Godkänd av första kammaren den 27 maj 1915.

Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

''proposition med förslog till förordning angående utsyning

å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker

med flera områden.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 60.)

Till Konungen.

1 en till riksdagen den 12 februari 1915 avlåten proposition, nr 69,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jorclbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning angående

utsyning å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker

med flera områden.

Det författningsförslag, som framlägges i förevarande proposition, är

i fråga om dispositionsrätten över skogen byggt på samma grundprincip

som den, vilken nu gäller för ifrågavarande landsändar, eller att skogsägaren

får tillgodogöra sig skogen allenast efter utsyning och stämpling

av vederbörande skogstjänsteman; dock att avverkning till husbehov får

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt.» 76 höft. (Nr 192.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 192.

försiggå fritt. De regler för utsyning^ verkställande, vilka nu gälla,

återfinnas i 58 § i förordningen angående hushållningen med de allmänna

skogarna i riket den 26 januari 1894. Detta lagrum stadgar,

att skogen ej må hårdare anlitas än med dess bestånd i framtiden är

förenligt samt att utsyningen helst bör så inskränkas, att skogen fortfarande

må lämna enahanda årlig tillgång på träd, som äro användbara

till timmer eller bräder; dock att fullmogen skog ej må så länge sparas,

att den av ålder eller eljest tager skada.

Anda till på senare tiden torde skogsbruket å ifrågavarande trakter

hava bedrivits i nära överensstämmelse med detta stadgande, d. v. s.

mera extensiv!, haft en på avverkning av grövre timmerträd inriktad

karaktär. På senare åren hava emellertid förutsättningarna för intensivare

skogsbruk förbättrats, främst tack vare ökade avsättningsmöjligheter

även för virke av smärre dimensioner, och vid sidan härav balett

vaknande intresse för skogsvård givit sig till känna även hos enskilda

mindre skogsägare, varom de inom Norrbottens och Västerbottens län

arbetande skogsvårdsnämndernas verksamhet bär vittnesbörd.

I förevarande författnings förslag, som är avsett att för nu ifrågavarande

skogars vidkommande ersätta ovan intagna, numera otidsenliga

stadgande ävensom övriga, i skilda författningar förekommande bestämmelser

i ämnet, synes också åstadkommande av en förbättrad skogsvård

vara den ledande tanken. I sådant syfte hava i förslaget först och främst

intagits åtskilliga föreskrifter rörande avverkningsplaners upprättande;

se 3—5 §§. Dylika planer förekomma visserligen redan nu, men de

torde i flera fall vara alltför summariska för att väl fylla sitt ändamål.

Angående planernas innehåll, d. v. s. de regler, efter vilka avverkningarna

skola företagas, hava bestämmelser meddelats i 5 §; och kommer riksdagen

att härutinnan närmare uttala sig, då riksdagen genomgår förslaget i

detalj. Vidare stadgas i 8 §, att vissa träd kunna, efter förrättningsmannens

avgörande, överhållas såsom fröträd samt att dessa ej få avverkas

utan vederbörande jägmästares tillstånd, och slutligen har i 9 §

förrättningsmannen ålagts, bland annat, att i protokollet över förrättningen

angiva de åtgärder för skogsvårdens befrämjande å utsyningsområdet, som

må hava blivit i avverkningsplanen eller eljest föreskrivna såsom villkor

eller angivna såsom behövliga.

Vid granskning av lagförslaget i detalj har riksdagen beträffande

följande punkter funnit anledning till erinran:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 192.

3

2 §•

Riksdagen anser lämpligt, att det i denna paragraf intagna stadgande,

att avverkning för fastighetens oundgängliga husbehov icke behöver

föregås av utsyning och stämpling av vederbörande skogstjänsteman,

utsträckes till att jämväl avse med fastigheten sambrukad fastighet.

Riksdagen håller nämligen före, att då på åtskilliga ställen i de

landsändar, där ifrågavarande författningsförslag är avsett att tillämpas,

ofta händer, att fastigheter ligga i sambruk med varandra, en d}dik

utvidgning av rätten att fritt avverka för husbehov bör medgivas.

Det gjorda tillägget i slutet av paragrafen är uteslutande av redaktionell

art.

3 §.

Riksdagen anser, att det i denna paragraf på två ställen förekommande

ordet »jägmästarebör ersättas med ordet »skogstjänsteman»

och vill därvid framhålla, att genom användande av dylikt uttryck undanröjes

den möjlighet, som enligt riksdagens mening kanske eljest skulle

förefinnas, att uppfatta förevarande stadgande såsom hinder för att vid

uppdelning av göromålen inom reviren på deras tjänstemän lägga det

nu omhandlade arbetet på eu revirassistent.

Liknande ändringar hava vidtagits i 0, 8, 10, 11 och 13 §§.

5 §■

Riksdagen anser, att då regler skola givas för avverkningsplanernas

innehåll, bör icke någon viss teoretisk hushållningsprincip komma till

uttryck i förordningen. Att tillämpa en dylik princip å ifrågavarande

skogar torde icke vara lämpligt med hänsyn till skogarnas beskaffenhet.

De äro i regel naturskogar, som hittills ej varit föremål för ordnad hushållning,

och torde till mycket stor del bestå av såväl övermogen och

dåligt växande skog som ock torkande och torra träd. Likaledes håller

riksdagen före, att i förevarande författning allenast de allmänna riktlinjerna

för skogshushållningen böra angivas, under det att, såsom i paragrafens

sista stycke föreslås, de närmare bestämmelserna i ämnet meddelas

av domänstyrelsen genom dess reglementariska föreskrifter. Det sätt, varpå

nyssnämnda riktlinjer blivit i paragrafen angivna, synes riksdagen

kunna godtagas. Slutligen vill riksdagen framhålla, att riksdagen upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 192.

fattar det i denna paragraf förekommande uttrycket »skogsägare» såsom

åsyftande icke blott den för tillfället varande skogsägaren utan även de

efter honom blivande ägarna av skogen, att riksdagen i uttrycket »uthålligt

skogsbruk» icke lägger annat än skogens bevarande i framtiden

samt att med nämnda uttryck, så tolkat, väl låter förena sig en strävan

att med så stor skyndsamhet, som en god skogshushållning medgiver i

dessa trakter med hänsyn till möjligheterna för naturlig återväxt, avverka

överåriga eller skadade träd och på så sätt omföra ifrågavarande skogar

till ordnade bestånd.

6 §•

Då det funnits vara av vikt, att underrättelse om utsyningsförrättningen

meddelas skogsägaren på ett sätt, som innebär största möjliga

säkerhet för att underrättelsen verkligen kommer honom till hända, har

riksdagen ansett det böra föreskrivas, att brevet, varigenom underrättelsen

meddelas, skall rekommenderas, i sammanhang varmed den tid, före vilkens

utgång brevet skall avsändas, föreslagits skola utsträckas till tjugu dagar.

10 §.

Riksdagen anser, att uppodling av skogsmark till åker eller äng

ej bör onödigtvis försvåras. I överensstämmelse härmed har ordet

»skog» i början av paragrafen ersatts med ordet »barrträd», vilken ändring

alltså innebär, att fällandet av lövträd för odlingsändamål skulle

få försiggå fritt. Vidare har näst sista punkten av paragrafen ansetts

böra underkastas ändring av sådan innebörd, att det stode fastighetsägaren

eller åbon fritt att, utan att behöva avvakta trädens stämpling

på rot, genast efter erhållet tillstånd till avverkningen företaga

densamma, d. v. s. att träden skulle kunna stämplas först efter avverkningen,

dock att det skulle ske, innan de avfördes.

Slutligen har riksdagen funnit lämpligt, att i paragrafen tydligt

utsäges, att dess föreskrifter avse allenast det fall, att myckenheten av

det virke, som skall för uppodlingen avverkas, överskrider vad som vid

tillfället i fråga kan anses erforderligt för fastighetens eller därmed sambrukad

fastighets oundgängliga husbehov.

12 §.

Riksdagen har icke velat underlåta att här uttala sin förväntan, att

Kungl. Maj:t vid bestämmande av de grunder, efter vilka den i denna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 192.

paragraf omförmälda gottgörelse skall gäldas, i möjligaste män tager

hänsyn till skogsägarnas berättigade intressen.

15 §.

Riksdagen anser, att åtalsrätt icke bör tillkomma skogspersonalen.

Riksdagen håller nämligen före, att då den skogägande befolkningen

i dessa landsändar med avseende å dispositionsrätten över skogen

ställts i visst beroende av sagda personal, är det av stor vikt, att ett

gott förhållande råder dem emellan, och att följaktligen bestämmelser,

som äro ägnade att rubba detsamma, böra undvikas. Härtill kommer,

att bestyret med utförande av åtal inkräktar på skogspersonalens tid,

vilken bör ägnas åt skogarnas skötsel. Enligt riksdagens mening bör

alltså åtalsrätt tillkomma allenast allmänna åklagaren.

De ändringar, som ytterligare vidtagits i paragrafen, hava betingats

dels av vad riksdagen beslutat ifråga om handhavandet av ifrågavarande

författning och dels av numera vedertaget bruk att använda uttrycken

allmän åklagare samt förvaltande och bevakande personal vid skogsstaten

i stället för motsvarande uttryck i det kung!, förslaget.

17 §■

De ändringar, som här vidtagits, sammanhänga med ändringar i

15 §.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört, får riksdagen tillkännagiva,

att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick antaga

det i propositionen innefattade förslaget till förordning angående utsyning

å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker m. fl.

områden, för sin del antagit följande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 192.

Förordning

angående utsyning ä viss skog inom Västerbottens och Norrbottens läns

lappmarker med flera områden.

Med ändring av vad lag eller författning innehåller häremot

stridande förordnas som följer:

1 §•

t

A följande fastigheter, nämligen:

1) skatte- och frälsehemman samt lägenheter av skatte- eller frälsenatur

inom av vittrade delar av Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker

samt inom Sårna socken med Idre kapellag av Kopparbergs

län, allmännings- och husbehovsskogar dock undantagna;

2) utom lappmarkerna belägna skattehemman, som avses i förordningen

den 29 juni 1866 angående dispositionsrätten över skogen å

vissa skattehemman i Norrland och Kopparbergs län;

3) till enskilda sålda kronoöverloppsrnarker, vilka omförmälas i

skrivelsen till kammarkollegium den 29 juni 1866 angående dispositionen

av sådana överloppsmarker, som icke lämpligen kunna användas vare

sig till kronopark^'' eller anläggning av nya hemman, m. m. och kungörelsen

den 26 maj 1899 angående förändring i gällande föreskrifter

om åsättande av grundskatt m. m.; samt

4) inom avvittrade delar av de sex norra länen belägna kronohemman

och krononybyggen under åborätt,

skola vederbörande rättsägare med avseende å dispositionsrätten

över skogen vara underkastade de inskränkningar, som i denna förordning

stadgas.

Avverkning av barrträd för annat ändamål än fastighetens eller

därmed sambrukad fastighets oundgängliga husbehov må bedrivas allenast

efter utsvning och stämpling av vederbörande skogstjänsteman.

Vad nu är stadgat gälle jämväl lövträd ovan odlingsgränsen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 192.

Om tillstånd i vissa fall till fällande av träd för skogsmarks uppodling

till åker eller äng stadgas i 10 §.

3 §•

Utsyning verkställes enligt avverkningsplan. Denna skall upprättas

av vederbörande skogstjänsteman på fastighetsägarens eller åbons

begäran eller ock, där den genom fastighetsägarens eller åbons egen

försorg upprättats av annan sakkunnig person, efter granskning av

överjägmästaren godkännas av domänstyrelsen.

Av skogstjänsteman upprättad plan skall, så snart ske kan, tillställas

sökanden.

4 §•

Avverkningsplan skall upprättas särskilt för varje fastighet, där ej

domänstyrelsen, efter framställning av den, som äger eller med åborätt

innehar närbelägna fastigheter, förordnat, att skogen därå tills vidare

skall utgöra en skogshushållningsenhet under gemensam avverkningsplan.

5 §•

Avverkningsplan skall avse viss tid och grundas på undersökningav

skogen. Planen skall så upprättas, att skogsägarens ekonomiska

intresse tillgodoses genom uthålligt skogsbruk med iakttagande av skogsvårdens

krav särskilt i fråga om borttagande av överårig eller skadad

skog samt höjande i övrigt av skogens alstringsförmåga.

Område, där i följd av markens försumpning, brist på fröträd

eller andra omständigheter naturlig återväxt är väsentligt försvårad,

skall i avverkningsplanen behandlas för sig.

Närmare föreskrifter för skogstjänstemännen rörande avverkningsplanen

och dess tillämpning meddelas av domänstyrelsen.

6 §•

Utsyning sökes före den 1 april hos vederbörande skogstjänsteman;

och åligger det denne att före den 1 påföljande oktober verkställa utsyningen

och stämpla det utsynade virket.

Tiden, då förrättningen beräknas skola äga rum, skall genom för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 192.

rättningsmannens försorg meddelas sökanden genom rekommenderat brev,

som skall med posten avsändas senast tjugu dagar före förrättningen.

7 §•

Utsyning verkställes för en tid av tre år; dock må på domänstyrelsens

prövning ankomma att, när särskilda skäl därtill äro, medgiva,

att utsyning må därutöver ske för eu tid framåt av högst tre år.

Fråga om utsyning för längre tid framåt prövas av Konungen.

8 §•

Anser förrättningsmannen nödigt, att vissa träd tills vidare överhällas

såsom fröträd, skall föreskrift härom lämnas vid förrättningen.

Fröträden skola genom förrättningsmannens försorg förses med tydligt

märke och må sedermera icke avverkas utan tillstånd av vederbörande

s kogstj änsteman.

9 §•

Innan förrättningsmannen avreser från stället, skall han, mot bevis,

utan lösen tillställa sökanden eller hans ombud protokoll över förrättningen.

Detta skall innehålla uppgift på det utsynade virkesbeloppets storlek,

de åtgärder för skogsvårdens befrämjande å utsyningsområdet, som må

hava blivit i avverkningsplanen eller eljest föreskrivna såsom villkor eller

angivna såsom behövliga, den tid, inom vilken föreskrivna åtgärder av

dylikt slag skola vara vidtagna, ävensom beloppet av den ersättning,

som skall utgå för förrättningen. Har föreskrift lämnats om fröträds

överhållande, skola jämväl dessas antal och växtplats angivas i protokollet.

Protokollet skall förses med besvärshänvisning.

10 §.

Vill fastighetsägare eller åbo för skogsmarks uppodling till åker

eller äng fälla barrträd utöver fastighetens eller därmed sambrukad

fastighets oundgängliga husbehov, göre anmälan därom hos vederbörande

skogstjänsteman; och åligge det denne att, så snart det lämpligen kan

ske i sammanhang med annan tjänsteförrättning i orten, verkställa undersökning

å den uppgivna odlingsmarken till utrönande av dess läge, storlek,

beskaffenhet och tjänlighet till odling samt därefter till Konungens befallningshavande

insända instrumentet över undersökningen med uppgift å

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 192.

den tid, som anses erforderlig för odlingens fullbordande, jämte det

yttrande i övrigt, vartill undersökningen kan föranleda. Önskar sökanden

vinna snabbare handläggning av ärendet, äge han på egen bekostnad

antingen för undersökning å marken påkalla skyndsam åtgärd av vederbörande

skogstjänsternan eller kronobetjent, varefter denne med ärendet

vidare förfar i den ordning ovan stadgas, eller ock låta undersökningen

verkställas av lantmätare, lantbruksingenjör, jordbrukskonsulent eller två

andra trovärdiga män samt insända däröver avgivet intyg jämte ansökning

i ärendet till endera av förstnämnda tjänstemän, som bär att med

eget yttrande befordra ansökningen till Konungens befallningshavandes

prövning.

Finner Konungens befallningshavande det tillämnade odlingsföretaget

vara av beskaffenhet, att den sökta avverkningen bör medgivas,

meddele Konungens befallningshavande tillstånd därtill med utsättande

av viss tid, inom vilken vid vite, som Konungens befallningshavande

äger bestämma, odlingen skall vara fullbordad; skolande underrättelse

om Konungens befallningshavandes beslut i ärendet meddelas skogstjänstemannen

för sökandens förständigande. Virket skall, innan det avföres,

genom skogstjänstemannens försorg stämplas. Vad sålunda stämplats

skall avräknas vid utsyning i övrigt å fastigheten.

11 §•

Den, som till annat ändamål än husbehov avverkar virke, vare

pliktig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som för utövande av

kontroll över avverkningen meddelas av vederbörande förrättningsman.

12 §•

För utsyning och stämpling samt jämlikt 10 § verkställd undersökning

skall sökanden till statsverket gälda gottgörelse enligt grunder,

som bestämmas av Konungen.

Vid nu nämnda förrättningar ävensom vid upprättande av awerkningsplan

skall sökanden utgöra nödig hantlangning.

13 §.

Ändring i avverkningsplan, upprättad av skogstjänsteman, må sökas

genom besvär hos vederbörande överjägmästare före klockan tolv å

sextionde dagen från den dag, planen blev fastighetsägaren eller åbon

tillställd.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 76 höft. (Nr 192.)

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 192.

Den med skogstjänstemans beslut i annat ärende missnöjde må

däröver föra klagan genom besvär hos vederbörande över jägmästare före

klockan tolv å trettionde dagen från den dag, klaganden erhöll del av

beslutet.

Klagan över överjägmästarens beslut må föras genom besvär hos

domänstyrelsen före klockan tolv å trettionde dagen från den dag,

klaganden erhöll del av samma beslut.

Den med domänstyrelsens beslut missnöjde må däröver hos Konungen

föra klagan genom besvär, som skola ingivas till jordbruksdepartementet

före klockan tolv å trettionde dagen från den dag, klaganden erhöll del

av samma beslut.

14 §.

Sker avverkning i strid mot de i denna förordning meddelade föreskrifter,

vare straffet böter från och med tjugufem till och med fem hundra

kronor, och skall det avverkade virket, där det ligger kvar å skogen

eller, om det är bortfört, fortfarande är i awerkarens besittning, tagas

i beslag och dömas förbrutet. Undgår dylikt virke beslag, vare den, som

låtit verkställa avverkningen, skyldig att utgiva ersättning med belopp,

motsvarande virkets värde.

Innefattar avverkning, varom här är fråga, förbrytelse mot allmänna

strafflagen, skall vad förut i denna paragraf är stadgat ej vinna

tillämpning; dock skall delägare i samfälld skog, som vid avverkning

i strid mot denna förordnings föreskrifter tillika missbrukat sin rätt i samfälligheten,

hava förverkat vad å honom belöper av det avverkade virket

samt, där hans andel i virket undgår beslag, därför utgiva ersättning

efter ty här förut är sagt.

Förbrvtelse mot 11 S straffes med böter från och med tio till och

%> i?

med ett hundra kronor.

15 §.

Rätt att i beslag taga virke, som skall anses förbrutet, tillkom me

allmän, åklagare samt den förvaltande och bevakande personal vid skogsstaten,

som bär att övervaka tillämpningen av denna förordning, men

rätt att utföra åtal äge endast allmänna åklagaren. Har någon av nämnda

befattningshavare vid skogsstaten gjort beslag, skall han, så snart ske

kan och senast inom fjorton dagar, göra anmälan därom hos allmänna

åklagaren.

Varder ej inom sextio dagar, från det beslaget skedde, åtal i laga

ordning anställt, vare beslaget förfallet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 192.

II

16 §.

..... Virke, som enligt denna förordning dömes förbrutet, skall av åklagaren

försäljas å offentlig auktion, så kungjord som om auktion å utmätt lös

egendom är stadgat. Begär, innan frågan om virkes förverkande slutligen

piövats, virkets ägare, att försäljning skall äga rum, eller finner,

på anmälan av åklagare, överexekutor, att fara är för virkets förstörelse

eller att kostnaden för dess förvarande skulle bliva större än skäligt är,

förordne överexekutor, att virket skall säljas i den ordning nyss sagts;

och skall i ty fall virkets ägare, där han är känd och inom riket boende,

eller, där lian bor utom riket men inom riket bär känt ombud, som

äger att för honom mottaga stämning och avgiva svaromål, ombudet

genom åklagarens försorg bevisligen underrättas om auktionen minst

åtta dagar, innan den hålles. Anmälan av åklagare, varom här ovan

sägs, skall vara åtföljd av fullständig, av två trovärdiga män styrkt

förteckning, utvisande virkets mängd och beskaffenhet.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, ävensom genom försäljning

av förbrutet virke uppkommen behållning eller enligt 14 §

utdömd ersättning för virke, som undgått beslag, fördelas så, att tre

fjärdedelar tillfalla kronan och eu fjärdedel åklagaren; dock att, där

annan behörig person verkställt beslaget, denne skall av åklagarandelen

undfå hälften. ö

Försäljes i beslag taget virke, innan det dömts lorbrutet, skall,

till dess frågan härom blivit slutligen avgjord, försäljningssumman

nedsättas i riksbanken på sätt särskilt är stadgat; och skall om

sådana medels insättning i bankinrättning gälla vad i 160 § utsökningslagen

sägs.

18 §.

Saknas medel till fulla gäldandet av böter eller vite, vartill

någon på grund av denna förordning fållos, skall förvandling ske enligt

allmänna strafflagen.

19 §•

JJtan hinder av bestämmelserna i denna förordning skola lapparna

bibehållas vid dem medgivna rättigheter till skog.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 192.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1916; dock att för

fastighet, som är besvärad av avverkningsrätt, upplåten före förordningens

trädande i kraft, årliga avverkningsbeloppet ej må sättas högre än på

grund av hittills tillämpade regler skolat ske, där ej mellan fastighetsägaren

eller åbon. å ena, och avverkningsrättsinnehavaren, å andra sidan,

annorlunda överenskommits. Ej heller verkar denna förordning rubbning

i bestämmelser om utsyning, vilka av skogsstatens tjänsteman

meddelats enligt förut gällande föreskrifter.

Stockholm den 27 maj 1915.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, XSAAC MABCTJS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.