Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 6 angående driftkostnader under år 1916 för statens domäner och nr 71 angående avlöningsstat för skog sstatens ordinarie personal m. m.

1915-05-27 · 51 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 47 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1915:194, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 6 angående driftkostnader under år 1916 för statens domäner och nr 71 angående avlöningsstat för skog sstatens ordinarie personal m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 19i.

1

Jir 194.

Godkänd av första kammaren den 27 maj 1915,

Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

propositioner nr 6 angående driftkostnader under år 1916

för statens domäner och nr 71 angående avlöningsstat

för skog sstatens ordinarie personal m. m.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 62 och memorial nr 71.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 14 januari 1915 avlåten proposition, nr 6,

liar Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen att

dels från och med år 1916 i den för domänstyrelsen gällande

avlöningsstat uppföra ytterligare en första gradens tjänsteman med i

statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner samt tillika höja ej mindre

anslagsposten till dylika tjänstemän med 4,000 kronor än även den i

berörda stat uppförda anslagspost till arvoden åt amanuenser och biträden

samt för byggnadsplan™ granskning, flitpenningar åt extra

tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning samt tryckningskostnader

från 43,700 kronor med 2,400 kronor till 46,100 kronor, till

följd varav statens slutsumma kommer att höjas med tillhopa 6,400

kronor och uppgå till 168,600 kronor;

dels från och med år 1916 i den för skogsstaten gällande avBihang

till riksdagens ''protokoll 1915. 14 sand. 78 höft. (Nr 194.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 194.

löningsstat ej mindre uppföra ytterligare trettioen kronojägarbefattningar

med de i statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner, varigenom statens

slutsumma kommer att höjas med 45,850 kronor, ävensom höja respenningarna

för jägmästaren i nuvarande Ombergs, framdeles Linköpings,

revir från 500 till 600 kronor samt nedsätta respenningar^ för jägmästaren

i Kinda revir från 700 till 600 kronor än även, i avbidan på

de propositioner angående tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna

och Sårna socken samt angående tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens

och Norrbottens läns kustland, som Kungl. Magt må komma

att avlåta till riksdagen, i samma stat beräkna en ytterligare ökning

med 255,950 kronor, i följd varav statens slutsumma komme att höjas

med tillhopa 301,800 kronor och uppgå till 1,526,200 kronor;

dels och, beträffande de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar

i fråga om kostnader för domänstyrelsen och för statens jordbruksdomäner,

med godkännande av samma beräkningar samt, beträffande

de i statsrådsprotokollet beräknade kostnaderna för statens skogs domäner,

i avbidan på nyssnämnda propositioner, såsom driftkostnader under år

1916 för statens domäner förslagsvis beräkna ett belopp av 8,870,900

.kronor, att utgå av domänfondens avkastning.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i eu till riksdagen den 12 februari

1915 avlåten proposition, nr 71, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att

dels godkänna det i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till

avlöningsstat för skogsstatens ordinarie personal att tillämpas från och

med år 1916 ävensom förklara, att de villkor och bestämmelser, som

nu gälla för åtnjutande av de i avlöningsstaten för skogsstaten för

ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner, skola vara

gällande även i fråga om avlöningarna å den nya staten, därvid vad

samma villkor och bestämmelser innehålla beträffande jägmästare skall

äga tillämpning jämväl å skogsingenjör och biträdande skogsingenjör

samt vad de innehålla beträffande kronojägare skall tillämpas även i

fråga om tillsyningsman;

dels godkänna de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar i fråga

om kostnader för statens skogsdomäner under år 1916;

dels ock, vid bifall dels till vad som slutligt föreslagits i propositionen

nr 6 angående driftkostnader under år 1916 för statens domäner

dels till vad nu föreslagits, såsom sådana driftkostnader förslagsvis beräkna

ett belopp av 8,870,900 kronor, att utgå av domänfondens avkastning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Såsom driftkostnader under år 1915 för statens domäner har nästlidna

års senare riksdag förslagsvis uppfört ett belopp av 8,000,100

kronor att utgå från domänfondens avkastning.

Till grund för detta beslut lades följande beräkningar rörande

driftkostnaderna under år 1915, nämligen:

!. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen............

kronor

162,200

ålderstillägg åt styrelsens personal

11,000

pensionering av styrelsens personal

»

2,000

anställande av extra amanuenser

och biträden bos styrelsen samt

renskrivning m. m........................

»

12,000

domänstyrelsens expenser.................

»

18,000

rese- och traktamentsersättning åt

styrelsens personal...........................

6,000

tryckning av styrelsens årsberättelse » 5,000 kronor 216,200.

II. Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal...... kronor 1,224,400

ålderstillägg åt skogsstatens personal

................................................ » 114,000

pensionering av skogsstatens personal

................................................ » 65,000

egentliga förvaltningskostnader,

därav minst 150,000 kronor till

avdikningar å kronans skogar i

de norrländska länen ock i Kopparbergs

län ................................... » 6,200,000 > 7,603,400.

III. Kostnader för statens jordöruksdo maner:

avlöning åt domänintendenter kronor 35,500

resekostnader vid domänförvaltningen

............................................ > 45,000

övriga med förvaltningen av iordbruksdomänerna

förenade kostnader.

.................................................. »______100,000 » 180,500.

Summa kronor 8,000,100.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts i nu förevarande propositioner gjorda

framställningar skulle driftkostnaderna för förvaltningen av statens

domäner under år 1916 komma att beräknas på följande sätt:

I. Kostnader för domänstyrelsen:

avlöningsstat för styrelsen...............

kronor

168,600

ålderstillägg åt styrelsens personal

11,000

pensionering av styrelsens personal

anställande av extra amanuenser

och biträden hos styrelsen samt

>

2,000

renskrivning m. m........................

9,600

domänstyrelsens expenser ...............

rese- och traktamentsersättning åt

»

18,000

styrelsens personal ......................

tryckning av styrelsens årsberät-

»

6,000

telse ................................................ »

II. Kostnader för statens skogsdosnäner:

5,000 kronor

skogsstatens ordinarie personal......

ålderstillägg åt skogsstatens per-

kronor

1,543,700

sonal...........................................

pensionering av skogsstatens per-

>

114,000

sonal ...........................................

egentliga förvaltningskostnader,

därav minst 150,000 kronor till

avdikningar å kronans skogar i

de norrländska länen och i Köp-

»

65,000

parbergs län .............................

kronor

7,032,500

8,755,200.

kronor 170.000

Avgår anslag för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna och Sårna

socken med Idre

kapellag .......

Avgår anslag för

tillsyn å enskildas

skogar i Västerbottens

och Norrbottens

läns kustland.

.......................

220,200.

115,000

285,000 kronor 8,470,200.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 194.

III. Kostnader för statens jordbruksdomäner:

35,500

45,000

100,000 kronor 180,500.

Summa kronor 8,870,900.

Av de sålunda meddelade tablåerna framgår, att för år 1916 ifrågasattes

en ökning, utöver vad för innevarande år beräknats, av driftkostnaderna

för statens domäner med tillsammans 870,800 kronor, varav

komma å:

avlöning åt domänintendenter...... kronor

resekostnader vid domänförvaltningen.

..................................................... »

övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna

förenade kostnader

........................................... »

I. Kostnader för domänstyrelsen

å posten: avlöningsstat för styrelsen ......... kronor 6,400

vilket emellertid, då posten: anställande av

extra amanuenser och biträden samt renskrivning

m. m. minskats med ................................................... » g 400

föranleder en ökning av kostnaderna för

styrelsen med allenast ................................................ » 4,000

13. Kostnader för statens skogsdomäner

å posten: skogsstatens ordinarie personal... kronor 319,300

» » egentliga förvaltningskostnader... » 547,500

kronor

870,800.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 194.

I) Kostnader för domänstyrelsen.

1 Eders Kungl. Maj:ts förslag till driftkostnader för statens domäner

för nästkommande år har föreslagits, att kostnaderna för domänstyrelsen

skulle ökas med 4,000 kronor genom inrättandet därstädes av en ny

första gradens tjänstemannabefattning. Denne befattningshavares avlöningsförmåner

skulle i likhet med övriga tjänstemans i styrelsen inom

samma grad utgöra: 2,200 kronor i lön, 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar

samt 300 kronor i ortstillägg eller tillhopa 4,000 kronor

med rätt till tre ålderstillägg å 500 kronor samt rätt till pension enligt

gällande bestämmelser. Förslaget innebär vidare, att den extra amanuens,

till vilken under en följd av år anvisats anslag i sammanhang med

anslaget till extra skrivbiträden, skulle överföras till det antal fast

anställda amanuenser, som blivit bestämt för ämbetsverket. Detta skulle

emellertid allenast föranleda en överflyttning av det till dennes avlönande

erforderliga beloppet, 2,400 kronor, från anslaget till extra

amanuenser och biträden samt renskrivning m. m., nu 12,000 kronor,

till styrelsens avlöningsstat, i vilken anslagsposten till arvoden åt amanuenser

och biträden in. m., nu 43,700 kronor, alltså skulle ökas med

2,400 kronor till 46, L00 kronor. 1 övriga kostnader för domänstvrelsen

har icke föreslagits någon förändring.

II) Kostnader för statens skogsdomäner.

Skogsstatens ordinarie personal.

Nu gällande avlöningsstat för skogsstatens personal enligt riksdagens

beslut 1908 jämte senare ändringar har följande utseende:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Avlöningsstat för skogsstaten.

7

överjägmästare

»

»

»

jägmästare .....

1

3

1

5

1

11

1

12

1

12

1

6

1

9

1

46

(i Norrbottens och Västerbottens

1 kronojägare Ilän, i vissa delar av Jämtlands (

163 » »län samt i Sårna socken medf

11 dre kapellagav Kopparbergs länj

1 » .''inom övriga delar av Norrland.

76 » | och Kopparbergs län samt i Värm-1

.. -tlands län ..............................f

» I) )

i

174

/ i övriga delar av landet..

Summa

Respenningar

3 överjägmästare (å

(ä

(a

(å

(å

(å

(å

(ä

(a

(h

(k

3

4 »

32 jägmästare

3 »

28

25 »

12

2 »

164 kronojägare

42 »

82 »

70

8

1,300 kr.)

1,100 » )

1,000

900

800

700

600

500

400 » j

250 » t

200 » )

150 » )

100 » )

50 »

Tjänst-

Lön

görings-

Summa

penningar

4,000

3,200

7,200

12,000

9,600

21,600

4,000

2,800

6,800

20,000

14,000

34,000

2,300

3,000

5,300

25,300

33,000

58,300

2,300

2,800

5,100

27,600

33,600

61,200

2,300

2,600

4,900

27,600

31,200

58,800

2,300

2,400

4,700

13,800

14,400

28,200

2,300

2,200

4,500

20,700

19,800

40,500

2,300

2,000

4,300

105,800

92,000

197,800

600

700

1,300

97,800

114,100

211,900

600

600

1,200

45,600

45,600

91,200

600

500

1,100

104,400

87,000

191,400

524,200;

517,100

1,041,300

3,900 kr.

3.300 »

4.000 »

28,800 >

2,400 :>

19.600 »

15.000 »

6.000 »

800 »

41.000 »

11.600 »

6.300 »

8,200 »

3,500 »

Hyr esersättning.

! 10 överjägmästare för expeditionslokal (å 400 kr.).

272 kronojägare (å 100 kr.)..................................

4,000 kr.

27,200 »

Summa

154,400

31,200

1,226,900

Efter 5 år kan lö}

nen höjas med

600 kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med

400 kronor, efter

ytterligare 5 år

likaledes med 400

kronor samt efter

än ytterligare 5

år ävenledes med,

400 kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med

100 kronor, efter

ytterligare 5 år

likaledes med 100

kronor samt efter

än ytterligare 5

år ävenledes med

100 kronor. Där

bostadslägenhet

saknas, utgår hyresersättning

med

100 kronor.

, . , , !nneJiar jägmästare eller kronojägare boställe, skall boställeis uppskattade avkomst avgå

, »“““ningshavarens lön. Därest åt jägmästare upplåtes bostadslägenhet, skall han vidkännas avdrag

ä lönen, motsvarande skälig hyra.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Biksdagens skrivelse Nr 194.

Förevarande propositioner innehålla förslag till ändringar i ovan

intagna avlöningsstat, såvitt densamma avser:

1) förvaltande och bevakande personal inom Västerbottens och

Norrbottens läns lappmarker samt Sårna socken med Idre kapellag,

2) förvaltande och bevakande personal inom Västerbottens och

Norrbottens läns kustland,

3) inspekterande personal i Västerbottens och Norrbottens län,

4) bevakande personal inom andra delar av Norrland och Kopparbergs

län, samt

5) respenningarna för jägmästarna i Ombergs (framdeles Linköpings)

och Kinda revir.

A) Vad först angår Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker

samt Sårna socken med Idre, kapellag, så äro lappmarkerna nu uppdelade

1 19 revir, varav 7 tillhöra ett vart av Luleå och Umeå distrikt samt 5

Skellefteå distrikt. Därjämte har dels större delen av Dorotea socken

tilldelats det till Mellersta Norrlands distrikt hörande Tåsjö revir, dels

den inom Västerbottens läns lappmark belägna Malå socken tilldelats

det inom sistnämnda läns kustland belägna, till Skellefteå distrikt hörande

Norsjö revir, dels ock den inom Norrbottens läns lappmark belägna Karesuando

socken tilldelats det i länets kustland belägna, till Luleå distrikt

hörande Pajala revir. Sårna socken med Idre kapellag är delad i 2 till

Gävle-Dala distrikt hörande revir, av vilka det ena omfattar jämväl en

del av Transtrands socken.

I lappmarkerna tjänstgöra 19 jägmästare, varjämte, på sätt framgår

av vad nyss sagts, de 3 jägmästarna i Tåsjö, Norsjö och Pajala revir

hava en del av sina tjänstgöringsområden inom lappmarkerna. Till den

bevakande personalen höra 85 krono]ägare (häri inräknade 1 krono]ägare

från Tåsjö revir, 3 kronojägare från Norsjö revir men — på grund av

den ringa förekomsten av skog inom Karesuando socken — icke assistenten

i Pajala revir). I Sårna socken med Idre kapellag tjänstgöra

2 jägmästare och 7 kronoj ägare.

Ovannämnda personals otillräcklighet har med styrka framhållits

såväl av den utav Eders Kungl. Maj:t tillsatta s. k. Norrländska skogsvårdskommittén,

vilken i sitt den 16 mars 1912 avgivna betänkande bland

annat avgivit förslag till nyorganisation av skogspersonalen inom Väster
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 194.

bottens och Norrbottens län samt Sårna socken med Idre kapellag, som

ock i ett flertal utlåtanden över kommitténs betänkande. Emellertid hava

i fråga om genomförandet av personalens utökning meningarna delat sig

i två grupper. Av dessa föreslår den ena uppdelning av skogspersonalen

i skilda kategorier efter arbetets art sålunda, att den ena kategorien

skulle uteslutande handhava förvaltningen av de allmänna skogarna och

den andra besörja tillsynen över de enskilda skogarna, medan åter den

andra gruppen förordar personalens bibehållande såsom en enda tjänstemannakår

med förvaltningsområdena uppdelade efter geografiska synpunkter

och med åliggande att inom varje område besörja alla slag av

•staten tillkommande skogsgöromål.

Inom kommittén har majoriteten förordat uppdelning av skogspersonalens

arbete efter dess art och i anslutning härtill har kommittén föreslagit,

att revirförvaltarnas göromål med avseende å de skogar i lappmarken

och Sårna socken med Idre kapellag, för vilka utsyningsl agen vore avsedd

att gälla, skulle överflyttas å särskilda tjänstemän, skog singenjör er,

vilka skulle — var inom sitt skogsvårdsområde — utföra de arbeten med

uppskattningar, utsyningar och dylikt, som av den enskilde skogsägaren

påfordrades med stöd av utsyningslagen. Därjämte skulle det åligga

skogsingenjörerna att tillhandagå skogsägare med råd och upplysningar

i allt vad med skötseln av skogen hade sammanhang. Såväl under förrättningar

på de enskilda skogarna som ock under särskilda för ändamålet

planlagda resor skulle skogsingenjörerna genom undervisning eller

föredrag sprida kunskap om skogsskötselns olika grenar samt på så sätt

söka främja och höja den enskilda skogsvården och hushållningen. I

fråga om den bevakande personalen har kommittén föreslagit, att för

tillsynen över utsyningslagens efterlevnad skulle tillsättas jämväl lägre

tjänstemän, s. k. tillsyningsman, med uppdrag, i huvudsak motsvarande

nuvarande kronojägarnas.

I avseende å de grunder, efter vilka utökning av personalen borde

genomföras, har kommittén föreslagit, att de skogar i lappmarkerna,

lör vilka utsyningslagen vore avsedd att gälla, skulle uppdelas i 7

skogsvårdsområden med en skogsingenjör i vart område. Dessutom

skulle 5 biträdande skogsingenjörer anställas på ordinarie stat ävensom

27 tillsyningsmän med var sitt tillsyningsområde. Beträffande Sårna

socken med Idre kapellag har kommittén föreslagit, att sagda område skulle

utgöra ett skogsvårdsområde med 1 ordinarie skogsingenjör och 2 ordinarie

tillsyningsmän. Härjämte har kommittén anmärkt, att om dess förslag

i fråga om skogsingenjörerna godkändes av statsmakterna, erfordrades

Bihang till riksdagens ''protokoll 1915. 14 samt. 78 höft. (Nr 194.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 194.

icke någon delning av reviren, samt att den ökning av arbetskrafterna

i reviren, som efter godkännande av sagda förslag kunde visa sig erforderlig,

säkerligen komme att för en tämligen lång tid framåt i stort

sett falla på den del av skogspersonalen, som vore underordnad revirförvaltarna,

således på assistenter och krono]ägare, och att framträda

endast så småningom och i män av möjlighet att med stegrad intensitet

bedriva skogshushållning.

De för lappmarkerna föreslagna skogsvårdsområdenas omfattning

och benämning framgår av följande tablå:

Norrbottens läns lappmarker:

Torneå lappmarks skogsvårdsområde:

Karesuando, Yittangi, Jukkasjärvi och Gällivare socknar.

Luleå lappmarks skogsvårdsområde:

Jokkmokks socken.

Piteå lappmarks skogsvårdsområde:

Arvidsjaurs och Arjeplogs socknar.

Västerbottens läns lappmarker:

Malå skogsvårdsområde:

Malå och Sorsele socknar.

Lycksele skogsvårdsområde:

Lycksele, Stensele, Tärna och Örträsks socknar.

Ångermanälvens skogsvårdsområde:

Fredrika och Åsele socknar.

Dorotea skogsvårdsområde:

Dorotea och Vilhelmina socknar.

Inom kommittén hava tre ledamöter, f. d. byråchefen E. G. Kinberg,

jägmästaren (numera överjägmästaren) P. O. Welander och A. AV ildund

i Brattfors, haft skiljaktiga meningar.

Kinberg och Wiklund äro i huvudsak ense med majoriteten. De

hava framhållit, att revirpersonalens befattning med de enskilda skogarna

i regel borde överlåtas å särskilda tjänstemän, skogsingenjörer samt

tillsyningsmän, men att dylik överflyttning icke borde företagas i sådana

revir, där revirpersonalen nöjaktigt kunde fullgöra sina åligganden med

avseende å de enskilda skogarna utan att vålla olägenheter lör de allmänna

skogarnas vård och förvaltning, och sådana revir voro, enligt reservan
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 194.

ternas mening, Malmesjaurs, Vargiså och Pärlälvens revir, vilka — fjällmarker

ovan Kvikkjokk oräknade — omfattade omkring 100 kvadratmils

sammanhängande ytvidd, varinom endast ett fåtal hemmansskogar vore

belägna och där revirpersonalens nuvarande befattning icke kunde vålla

olägenheter av ovannämnda art.

Welander däremot har förordat förvaltningsområdenas uppdelning

uteslutande efter geografiska synpunkter.

I utlåtanden över kommitténs förslag hava Konungens befallningshavande

i Västerbottens och Norrbottens lån ävensom Konungens befallning

skärande, landstinget, hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen i

Kopparbergs län instämt med kommitténs majoritet, varemot över jägmästarna

i de tre nordligaste distrikten och Gävle-Dala distrikt äro ense

med Welander. Domänstyrelsen har i särskilda utlåtanden yttrat sig i

ämnet. Vad först lappmarken angår, har styrelsen i ett tidigare utlåtande

funnit vad som anförts för revirgöromålens uppdelning efter

arbetets art i flera avseenden tilltalande såväl från statsskogsförvaltningens

som privatskogsskötselns synpunkt samt förklarat sig benägen

förorda kommittémajoritetens förslag, dock med den modifikation, som

förordats av Kinberg och Wiklund, och i överensstämmelse härmed har

styrelsen föreslagit, att i lappmarken skulle inrättas 16 nya revir och

30 nya bevakningsområden. I lappmarken skulle alltså finnas sammanlagt

35 revir (Norsjö och Pajala revir äro häri ej inräknade. Den i

lappmarken inskjutande delen av Tåsjö revir skulle avskiljas och utgöra

ett av de föreslagna nya statsskogsreviren.) Av dessa skulle 18 revir

uteslutande avse statens skogar, 5 revir (= de nuvarande Malmesjaurs,

Vargiså, Pärlälvens och det nya Sikåns revir ävensom delar av Arjeplogs

revir) huvudsakligen statens skogar samt återstående 12 revir uteslutande

enskildas skogar. Skogspersonalen i lappmarken skulle alltså ökas med 16

jägmästare (denna benämning föreslår stvrelseu för alla de nya befattningshavarna)

och 30 bevakare. I fråga om de sålunda föreslagna nya

reviren i lappmarken har domänstyrelsen anfört följande:

»De 4 nya revir, som för närvarande äro oundgängligen behövliga

för statsskogarnas förvaltning inom lappmarkerna, skulle bildas genom

reglering av Malmesjaurs och Vargiså revir i Norrbottens län ävensom

av Norra och Södra Lycksele m. fl. revir i Västerbottens län samt genom

att från Tåsjö revir avskilja den därav till lappmarkerna hörande delen

eller Dorotea socken. Enligt nu gällande revirindelning omfatta

Malmesjaurs revir ................. 255,766.6 2 hektar och

Vargiså revir.............................. 163,624.83 >

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 194.

De till dessa båda revir börande privatskogarna hava relativt

ringa omfattning och är o, förutom Kobdalis och Kittaure bjaskogar

inom Vargiså revir, på alla sidor omgivna av kronoskogar, vårföre de,

såsom vissa reservanter inom kommittén framhållit, ej lämpligen kunna

vid revirregleringen skiljas från de allmänna skogarna utan böra fortfarande

sammanföras med dessa. Under sådan förutsättning skulle,

sedan förenämnda båda byar undantagits, av ovanstående två revir

bildas följande tre, nämligen:

Malmesjaurs revir:

kronoparker ................

kronoöverloppsmarker

hemmansskogar ..........

Vargiså revir:

kronoparker ..............

hemmansskogar .........

Sikåns revir (nytt):

kronoparker ...............

hemmansskogar ..........

............. 174,472.15 hektar

............ 10,472.33 »

............. 9,861.09 »

Summa 194,805.5 7 hektar

............. 110,249.9 2 hektar

............. 3,109.06 »

Summa 113,359.88 hektar

.............. 101,277.38 hektar

.............. 1,271,02__>

Summa 102,548.40 hektar

I de revir inom Västerbottens läns lappmarker, vilka skulle så

regleras, att därvid bildades två nya statsskogsrevir, hava de allmänna

skogarna följande arealer:

Norra Lycksele revir omfattar 129,853.07 hektar

Södra » » » 99,850.6 6 »

Stensele » » 157,611.14 »

Sorsele » » 147,711.60 »

Fredrika » » 81,764.13 »

Vilhelmina » » 114,891.28 »

Åsele » » 103,853.69 >

Dessa arealer skulle vid regleringen

Norra Lycksele revir .......................

Ostra ;> » (nytt) ...........

Blåvikens » » .........

Stensele » .......................

Sorsele » .......................

fördelas på följande sätt:

71,028.41 hektar

67,429.07 »

96,070.26 >

121,137.40 »

139,107.19 >

s. 13 Kontrollera mot PDF

.Riksdagens skrivelse Nr 194. 13

Gräns revir (nuvarande Södra Lycksele) 64,598.3 5 hektar

Fredrika » 84,282.2 2 >

Vilhelmina » 95,782.9 0 »

Åsele » 85,858.0 8 »

Härvid må anmärkas, att Vilhelmina revir även minskats på det sätt

att två av dess kronoparker, nämligen Skorne och Skällmyrkullarna, tillförts

det revir, som skulle bildas genom att från nuvarande Tåsjö revir

avskilja Dorotea socken.--—.

Nuvarande Tåsjö revir omfattar 97,208.21 hektar allmänna skogar.

Dessa äro belägna dels inom Ångermanland, dels inom lappmarkerna.

De förra kunna i allmänhet bliva föremål för en ganska intensiv hushållning,

om skogspersonalens tid kan härpå få koncentreras. Från

reviret skulle fördenskull avskiljas Dorotea socken, som jämte två förutnämnda

kronoparker i Vilhelmina revir skulle utgöra ett särskilt nytt

revir, nämligen Dorotea revir, omfattande 69,604.4 5 hektar. Omfattningen

av det sålunda minskade, inom Västernorrlands län helt belägna

Tåsjö revir skulle utgöra sammanlagt 37,845.4 5 hektar allmänna

skogar samt 10,904.45 hektar skogar under utsyningstvång, tillsammans

48,749.00 hektar.

Revirens föreslagna omfattning växlar från högst 194,805.5 7

hektar till lägst 48,749.9 0 hektar. De största arealerna komma i

regeln på de revir, som ligga närmast fjällen, där skogarna äro glesast

och skogshushållningen av flera orsaker ännu måste bliva ganska

extensiv. Dessa revir äro: Sorsele, Stensele, Vilhelmina och Dorotea,

inom vilka förutom de ovan redovisade skogarna finnas oavvittrade

marker av ännu okänd omfattning. Givetvis måste arealerna för de

revir bliva mindre, där hushållningen kan erhålla större intensitet.

Ilemmansskogarna inom lappmarkerna kunna i regel sammanföras

till särskilda revir. Undantag utgöra i detta avseende dels de i det

föregående omnämnda privatskogarna i nuvarande Malmesjaurs och

Vargiså revir, dels ock privatskogarna inom Pärlälvens revir samt inom

de delar av Arjeplogs revir, som tillhöra Pite älvs flodområde. Nu

nämnda privatskogar, vilka dock utgöra allenast en ringa del av lappmarkernas

hemmansskogar, böra fördenskull fortfarande tillhöra de

revir, inom vilka de äro belägna. Likaså böra givetvis samtliga oavvittrade

kronomarker, även sådana, å vilka enskilda hava rätt till

utsyning, hänföras till kronoskogsreviren. Intill dess annorlunda kan

varda bestämt, bör detsamma gälla även i fråga om de inom lappmarkerna

belägna allmänningsskogarna. Av övriga hemmansskogar i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrivelse Nr 194.

lappmarkerna böra bildas 12 revir med förslagsvis nedanstående namn

och omfattning:

Lainio hemmansrevir: omfattande hemmansskogarna i Karesuando

socken samt i Jukkasjärvi och Vittangi socknar med undantag av de

områden, som tillhöra Kalix älvs flodområde, tillsammans omkring

186.000 hektar produktiv mark eller i allt omkring ... 380,000 hektar.

Kattums hemmansrevir: omfattande hemmansskogarna inom ae

delar av Jukkasjärvi och Vittangi socknar, som tillhöra Kalix älvs

flodområde, ävensom till samma flodområde hörande delar av Gällivare

socken, med undantag av Lina älvs övre omkring järnvägen belägna

område, tillsammans omkring 156.000 hektar produktiv mark eller i

allt omkring ...................................................................... 284,000 hektar.

Polcirkelns hemmansrevir: omfattande av Gällivare socken Lina

älvs övre delar omkring och väster om järnvägen ävensom de till Bane

och Lule älvars floddalar hörande områden samt de till Stora Lule

älvs flodområde hörande delar av Jokkmokks socken, tillsammans omkring

104,000 hektar produktiv mark eller i allt

omkring ....................................................................... 160,000 hektar.

Görjeå hemmansrevir: omfattande de delar av Jokkmokks socken,

som dels ej hänförts till Polcirkelns revir, dels ej nu tillhöra Pärlälvens

eller Vargiså revir, dock att de inom det sistnämnda belägna Kobdalis

och Kittaure byar skola tillhöra Görjeå revir, tillsammans omkring

105.000 hektar produktiv mark eller i allt omkring... 161,000 hektar.

Storavans hemmansrevir: omfattande hemmansskogar inom Arvidsjaurs

och Arjeplogs socknar med undantag dels av de områden, som

ligga inom nuvarande Malmesjaurs och Vargiså revir, dels ock av de

till Arjeplogs revir hörande hemman, som äro belägna inom Pite älvs

flodområde, tillsammans omkring 141,000 hektar produktiv mark eller

i allt omkring .................................................................. 282,000 hektar.

Malå hemmansrevir: omfattande privatskogarna i Malå och Sorsele

socknar, tillsammans omkring 150,000 hektar produktiv mark eller i

allt omkring .............................................................................. 250,000 hektar.

Storumans hemmansrevir: omfattande privatskogarna inom Stensele

socken, tillsammans omkring 130,000 hektar produktiv mark eller i

allt omkring...................................................................... 196,000 hektar

Lycksbäckens hemmansrevir: omfattande privatskogarna inom de

delar av Lycksele socken, som tillhöra Urnans och Vindelns flodområden,

tillsammans omkring 125,000 hektar produktiv mark eller i allt

omkring ................................................................................. 180,000 hektar.

Lögde hemmansrevir: omfattande privatskogarna inom Fredrika

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse l\r 194.

och Örträsks socknar ävensom inom de delar av Lycksele socken, som

tillhöra Öre älvs flodområde, tillsammans omkring 137,000 hektar

produktiv mark eller i allt omkring............................... 192,000 hektar.

Gafsele hemmansrevir: omfattande privatskogarna inom Åsele socken,

tillsammans omkring 157,000 hektar produktiv mark eller i allt

omkring ....................................................... 223,000 hektar.

Malgomajs hemmansrevir: omfattande privatskogarna inom Vilhelmina

socken, tillsammans omkring 153,000 hektar produktiv mark eller

i allt omkring ........................................................................... 311,000 hektar.

Bergvattnets hemmansrevir: omfattande privatskogarna inom Dorotea

socken, tillsammans omkring 140,000 hektar produktiv mark eller i

allt omkring ................................................................. 180,000 hektar.

För vissa av dessa revir komma arealerna att ökas, sedan nu

pågående avvittring hunnit avslutas.»

I eu senare skrivelse har domänstyrelsen, på anmodan av föredragande

departementschefen, avgivit förslag till uteslutande geografisk uppdelning

av förvaltningsområdena inom lappmarken, och enligt detta förslag,

som enligt styrelsens åsikt komme att lämna fullt tillfredsställande

resultat, skulle lappmarken — utom Karesuando socken, som fortfarande

borde tillhöra Pajala revir i kustlandet — uppdelas på 34 revir, vilka

samtliga sålunda skulle omfatta såväl statsskogar som enskildas skogar

i växlande proportion. Enligt detta förslag skulle alltså 15 nya jägmästare

tillsättas (samt 30 nya bevakare). De 34 reviren i lappmarken

skulle enligt domänstyrelsens förslag hava följande omfattning och benämning:
»1.

Jukkasjärvi revir: samtliga skogar i Jukkasjärvi socken (med

Vitt angå).

2. Vetasjohi revir: av Gällivare socken dels trakterna vid Kalix

och Kajtums älvar, vilka för närvarande tillhörde Jukkasjärvi revir, dels

till nuvarande Gällivare revir hörande delar omkring Vetasjoki och

Valtiojoki (kronoparkerna Valtio bl. II, III och IV samt Vetasjoki bl.

ill, IV och VI,'' kronoöverloppsmark vid Vetasjoki ävensom hemmansområdena

Markatta, Nilivaara, Kuusikornanen och Kilvokilinen) dels ock

av ''nuvarande Ångeså revir kronoparken Valtio bl. V och kronoparken

Vetasjoki bl. VII.

3. Gällivare revir: av Gällivare socken de områden, som tillhörde

nuvarande Gällivare revir, förutom dem, som här ovan hänförts till Vetasjoki

revir.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 194.

4. Storlanclets revir: av Gällivare socken kronopark en Storlandet

samt inom ock söder om samma kronopark belägna enskilda skogar,

all marin in gar och kronoöverloppsmarker (samtliga belägna inom nuvarande

Ångeså och Råneträsks revir).

5. Ängeså revir: av Gällivare socken de delar av nuvarande

Ångeså revir, som icke hänförts till Yetasjoki eller Storlandets revir.

6. Råneträsks revir: av Gällivare socken de delar av nuvarande

Råneträsks revir, som icke hänförts till Storlandets revir.

7. Porjus revir: av Gällivare socken trakterna vid Stora Lule

älv och Stora Lule vatten samt av Jokkmokks socken dels öster om Stora

Lule älv kronoparken Ananas, dels väster om samma älv kronoparken

Pakko bl. II, III och IV samt kronoöverloppsmarker och enskildas skogar

vid Stora Lule vatten, allt inom nuvarande Storbackens revir.

8. Storbackens revir: av Jokkmokks socken öster om Stora Lule

älv hela området nedom kronoparken Ananas och väster om samma älv

kronoparken Sukksoive samt inom och nedom denna kronopark belägna

kronoöverloppsmarker, allmänningar och enskildas skogar mellan Stora

och Lilla Lule älvar, allt inom nuvarande Storbackens revir.

9. Jokkmokks revir: av Jokkmokks socken den norr om Lilla

Lule älv belägna del utav nuvarande Storbackens revir, som icke hänförts

till Porjus eller Storbackens revir, samt de söder om Lilla Lule älv

belägna, nuvarande Jokkmokks revir tillhörande kronoparkerna Görjeå

bl. I, II, III, IV och V samt Pärlan ävensom samtliga överloppsmarker,

allmänningar och enskildas skogar inom samma kronoparker och väster

om kronoparken Görjeå.

10. Görjeå revir: av Jokkmokks socken de till nuvarande Jokkmokks

revir hörande delar, som ej hänförts till det nu föreslagna reviret

med samma namn, ävensom de områden av nuvarande Storbackens revir,

som läge väster om Lule älv (vid gränsen mot Edefors socken).

11. Pärlälvens revir: av Jokkmokks socken Pärlälvens flodområde

samt Lilla Lule älvs flodområde ovanför Vajkijaure (= nuvarande Pärlälvens

revir).

12. Sikåns revir: av Jokkmokks socken trakterna vid Sikån och

Vitbäcken samt A"argisåns område norr om ån nedom Junka (av nuvarande

Vargiså revir).

13. Vargiså revir: av Jokkmokks socken trakterna vid Vargisån

ovan Junka samt av Arvidsjaurs socken dels Vargisåns vattenområde (av

nuvarande Vargiså revir) dels ock kronoparkerna Storbränna och Ljusträsk

samt hemmanen Åberget, Ljusträsk, Pilträsk och Granberget (av

nuvarande Malmesjaurs revir).

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 194.

14. Malmesjaurs revir: av Arvidsjaurs socken de till nuvarande

Malmesjaurs revir hörande områden, förutom vad som hänförts till Vargiså

revir samt den till Järfolandets revir hänförda kronoparken Långdalen

och därinom belägna hemmansområden, ävensom av Arjeplogs socken

Pite älvs flodområde, som hörde till nuvarande Malmesjaurs revir.

15. Järfolandets revir: av Arvidsjaurs socken dels västra delen

av nuvarande Övre Byske revir med kronoparkerna Järfolandet, Vaksliden

och Björkberget samt enskildas skogar väster om sistnämnda kronoparks

östra gräns, dels av nuvarande Malmesjaurs revir kronoparken Långdalen

med därinom belägna enskildas skogar, dels ock av nuvarande Arvidsjaurs

revir trakterna mellan Långträsket och Långträskälven i norr samt

Avaviken och landsvägen Avaviken-Arvidsjaur i söder (kronoparkerna

Njauklen, Långträskåsen, Ra ven berget och del av Avaviken ävensom

enskildas skogar).

16. Övre Byske revir: av Arvidsjaurs socken återstående delar

av nuvarande Övre Byske revir samt allmänningar och enskildas skogar

norr om Byske älv intill Bokselet utav nuvarande Arvidsjaurs revir.

IL Arvidsjaurs revir: av Arvidsjaurs socken nuvarande Arvidsjaurs

revir förutom de delar, som hänförts till Järfolandets och Övre

Byske revir.

18. Arjeplogs revir: Arjeplogs socken utom de vid Pite älv belägna

delar, som hänförts till Malmesjaurs revir (= nuvarande Arjeplogs revir).

19. Maki revir: Malå socken förutom kronoparken Stenträskheden

i socknens sydvästra hörn, vilken skulle hänföras till Bjurbäckens revir.

20. Norra Sorsele revir: av Sorsele socken avvittrade områden

norr om Vindelälven, Sorsele kyrkoherdeboställe i dess helhet samt

oavvittrade marker till Storvindeln och ALndelälvens övre lopp.

21. Södra Sorsele revir: av Sorsele socken avvittrade områden

söder om Vindelälven (samtliga inom socknen belägna kronoparker utom

Malåberg samt kronoöverloppsmarkerna Bläcken och Dockmyran ävensom

enskildas skogar) samt oavvittrade marker till Juktåns och Olsbäckens

vattendrag.

22. Västra Stensele revir: av Stensele socken samtliga oavvittrade

marker, kronoparkerna Kyrkberget, Rönnliden, Verkanliden, Luspberget

och bl. XVI, XV, XIV, XIII och IX av Gunnarn ävensom enskildas

skogar västerut från och med Norrdal, Sördal, Vallnäs, Luspholm och

Nästvattnet.

23. Östra Stensele revir: av Stensele socken återstående del.

24. Bjurbäckens revir: av Lycksele socken till nuvarande Norra

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 saml. 78 käft. (Nr 194.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Lycksele revir hörande delar från Sorsele sockengräns och österut till

västra gränserna för kronoparken Löparen, hemmanen Stryckfors och

Grundträsk samt kronoparken Grenen med undantag av de till L\cksbäckens

vattenområde hörande delar (innefattande förutom enskildas

skogar kronoparkerna B j urbäckslandet, Matt j o kberget, Rågoberget, Rävliden,

av Metseken bl. III, IV, V och VI, Kittelforsheden, Viterliden, Släppen

och Lidsbrinken) ävensom av Mala socken kronoparken Stenträskheden.

25. Lycksele revir: av Lycksele socken de delar av nuvarande

Norra Lycksele revir, som vore belägna öster om västra gränserna för

kronoparken Löparen, hemmanen Stryckfors och Grundträsk samt kronoparken

Grenen.

26. Blåvikens revir: av Lycksele socken dels till nuvarande Norra

Lycksele revir hörande delar av Lycksbäckens vattenområde ovan kronoparken

Grenen dels ock till nuvarande Södra Lycksele revir hörande

områden av Ume älvs med biflöden vattenområde ovan Lycksbäckens

inflöde i Ume älv och kronoparken Skovellidens östra gräns (omfattande

förutom enskildas skogar krön oparkernå. Metseken bl. I, II och VII,

Sikträskberget, Nordanås, Spänningträskliden, Pauli den, Ramen, Lyckan,

Säter och Skovelliden).

27. Vinlidens revir: av Lycksele socken de delar av nuvarande

Södra Lycksele revir, som vore belägna dels omkring övre loppet av

Öreälven med biflöden från och med Granån dels ock mot Umeälven

nedom kronoparken Skovelliden (omfattande förutom enskildas skogar

följande kronoparker: Alpliden, Svannäset, Rönnliden, Alsen, Nonaliden,

Tallträskliden, Djupliden, Tannberget, Ålgålandet (Umeådelen), Umstrand,

Haraliden, Tuggenliden och Vittanliden ävensom Lycksele kyrkoherdeboställe).

_

28. Gräns revir: av Lycksele socken de delar av nuvarande b ödla

Lycksele revir, som icke hänförts till Blavikens eller \ mlidens revir

(omfattande förutom enskildas skogar kronoparkerna Boden, Trehörningen,

Grålandet, Pundliden, Söderås och Örådalen av Ålgålandet), ävensom

Örträsks socken i sin helhet.

29. Fredrika revir: Fredrika socken i sin helhet.

SO. Västra Åsele revir: dels av Åsele socken trakterna väster om

Angermanälven och Torvseleån, varjämte kronoparkerna Almselelandet

och Kulterkölen i sin helhet skulle hänföras till detta revir, dels av

Vilhelmina socken kronoparken Småholmarna och dels av Dorotea socken

kronoparkerna Lånsjömon, Simsjön och Stenbittjärn.

31. Östra Åsele revir: av Åsele socken området öster om Anger
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 194.

jnanälven och Torvseleån förutom de härinom belägna delarna av Almselelandets

och Kulterkölens kronoparker.

32. Volgsjö revir: av Vilhelmina socken nedre delen, med undantag

av kronoparken Småholmarna, från Åsele sockengräns och västerut till

och med hemmanen Djupdal, Svannäs, Kristineberg och Lövliden;

kronoparken Aronsjökullarna samt hemmanen Nyliden, Storsele, Grundsjö

och Fianberg (omfattande förutom enskildas skogar kronoparkerna

Aronsjökullarna, Mörtingselberget, Vojmåsen, Södra Volgsjön, Surberget,

Torvsjöån, Gideåkroken, Hörnan och Meselberget ävensom Vilhelmina

kyrkoherdeboställe).

33. Malg omajs revir: av Vilhelmina socken återstående västra delen.

34. Dorotea revir: Dorotea socken förutom kronoparkerna Lånsjömon,

Simsjön och Stenbittjärn, som hänförts till Västra Åsele revir.»

Beträffande Sårna socken med Idre kapellag har domänstyrelsen

föreslagit, att de nuvarande 2 reviren skola uppdelas på 3 samt att

huvudsumman av privatskogarna jämte vissa härför lämpligt belägna

allmänna skogar skola hänföras till ett revir, medan övriga privatskogar

fördelas på två revir av huvudsakligen allmänna skogar. Härjämte har

styrelsen föreslagit inrättande av 2 nya krono] ägartjänster.

Eders Kung! Maj:t har i propositionen nr 71 beträffande lappmarken

föreslagit, att förvaltningsområdena skola uppdelas efter geografiska

synpunkter samt att 15 nya jägmästare''änster och 30 nya bevakartjänster

skola tillsättas, varigenom hela antalet jägmästare i lappmarken

skulle uppgå till 34 och kronojägarna därstädes till 115. I fråga om

Sårna socken med Idre kapellag har Eders Kung!. Maj:t i propositionen

biträtt vad domänstyrelsen i avseende å sagda område föreslagit.

Beträffande kostnadsfrågan har föredragande departementschefen

till statsrådsprotokollet yttrat följande:

a) beträffande lappmarken:

»I skrivelse den 11 december 1914 har domänstyrelsen upptagit

den då föreslagna ordinarie revirpersonalens i lappmarken avlöningar till

följande belopp:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Biksdagens skrivelse Nr 194.

1 jägmästare (Jukkasjärvi revir) .........................

13 d:o (Vetasjoki, Porjus, Pärlälvens, Sikåns,

Vargiså, Malmesjaurs, Arjeplogs, N:a Sorsele, S:dra*

Sorsele, Västra Stensele, Ostra Stensele, Malgomajs

och Volgsjö revir) .................................

1 jägmästare (Storbackens revir)........................

12 (ko (Jokkmokks, Görjeå, Östra Arvidsjaurs,

Västra Arvidsjaurs, Södra Arvidsjaurs, Bjurbäckens,

Lycksele, Blåvikens, Vinlidens, Östra

Åsele, Västra Åsele och Dorotea revir) ..........

1 jägmästare (Gällivare) ................................

6 ’ _ d:o (Råneträsks, Ängeså, Storlandets, Malå,

Öråns och Fredrika revir) ..............................;

1 kronojägare ...................................................

1162) ''ko .................................................

Summa

Lön

Tjänst- i

görings- pen- ningar

Res-

pen-

ningar

Hyres- j

ersätt-|

ning |

Summa

kronor

2,300

3,000

900

— i

6,200

29,900

2,300

39,000

2,800

11,700

900

80,600

6,000

27,600

2,300

33,600

2,800

10,800

800

— i

72,000

5,900

13.800

600

69,600

16,800

700

81,200

4,800

250

29,000

! ||

35.400

1,650

191.400

148,400

179,900

59,150

O

O

t-

399,150

Till kronojägare, vilken är tilldelad bostadslägenhet, utgår icke hyresersättning.

Domänstyrelsen bär såsom förut anmärkts, i detta utlåtande utgått från ett antal av

87 kronojägare i lappmarken, ehuru verkliga antalet endast är 85. Efter ökning med 30 blir därför

hela antalet kronojägare i lappmarken 115.

Härjämte har domänstyrelsen i samma skrivelse anfört följande:

I fråga om sålunda föreslagna avlöningsförmåner linge styrelsen erinra,

att jägmästarna i nuvarande Ängeså och Norsjö revir, av vilket senare

revir det nu föreslagna Malå revir skulle utgöra eu del, icke vore tillerkända

högre avlöningsförmåner än, förutom lön, tjänstgöringspenningar

med 2,600 och respenningar med 900 kronor. Av vilken orsak

dessa två revir, av vilka det förstnämnda helt och hållet och det senare

till större del utgjordes av lappmarksområden. blivit tilldelade tjänstgöringspenningar

med allenast 2,600 kronor, under det att samtliga

övriga revir, som helt eller delvis vore belägna inom lappmarken, erhållit

minst 2,800 kronor i tjänstgöringspenningar, kunde styrelsen icke

uppgiva. Styrelsen ansåge emellertid Ängeså och Malå revir i avseende

på tjänstgöringen böra likställas med Gällivare m. fl. revir och vederbörande

tjänstinnehavare följaktligen böra erhålla 2,800 kronor i tjänstgöringspenningar.

Med hänsyn till samma revirs minskade omfattning

borde respenningarna för jägmästarna i dessa revir sättas till 800 kronor

i likhet med vad som gällde för Gällivare m. H. revir.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•21

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Av dessa 34 revir äro följande 15 att betrakta såsom nya, nämligen:

Vetasjoki, Porjus, Sikån, Södra Sorsele, Västra Stensele, Malgomaj,

Görjeå, Västra Arvidsjaur, Bjurbäcken, Blåviken, Västra Åsele, Dorotea,

Storlandet, Mala och Grän. De för jägmästarna i dessa revir upptagna

avlöningar innebära alltså ökning i avlöningsstaten för skogsstatens

ordinarie personal. Denna stat skulle enligt förslaget även förändras

härutinnan, att tjänstgöringspenningarna för jägmästaren i Ängeså revir

höjdes från 2,600 till 2,800 kronor eller med 200 kronor, varemot

respenningarna för samme jägmästare skulle sänkas från 900 till 800

kronor eller med 100 kronor. Sistnämnda bägge ändringar skulle

alltså medföra en nettoökning av 100 kronor.

Mot de av domänstyrelsen sålunda föreslagna avlöningarna för

de nya jägmästarna har jag ingenting att erinra och jag biträder även

förslaget om nyssnämnda jämkningar beträffande jägmästarens i Ängeså

revir tjänstgöringspenningar och respenningar. De nya kronojägarnas

avlöning är av domänstyrelsen föreslagen i full överensstämmelse med

nuvarande avlöningstyp för kronojägare i lappmarken och torde därför

ej påkalla vidare yttrande.

Den nya ordinarie personalen i lappmarken skulle alltså sammansättas

sålunda:

Lön.

Tjänst,

guriugs- pen- n ingår.

Res-

pen-

ningar.

Hyres-

ersätt-

ning.

1

1

Summa. |

1 jägmästare ...................................................

2,300

•3,000

900

—

6,200

5 » ...................................................

11,500

15,000

4,500

—

31,000 |

i » ...................................................

2,300

2,800

900

—

6,000

5 » .................................................

11,500

14,000

4,500

—

30,000

i » ...................................................

2,300

2,800

800

5,900

2 » ...................................................

-1,600

5,600

1,600

—

11,800

1 kronojägare...................................................

600

700

250

100

1,650

29 » ...................................................

17,400

20,300

7,250

2,900

47,850

Ökning av tjänstgöringspenningar med 200 kr. men

minskning av respenningar med 100 kr. för jäg- 1 mästaren i Ängeså revir, netto ökning...............

—

100

Summa

—

—

—

140,500.»

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 194.

b) beträffande Sårna socken med dåre kapellan:

»Jag instämmer i domänstyrelsens förslag, att avlöningen för den

nye jägmästaren (i det nya Idre revir) bestämmes till: lön 2,300 kronor,

tjänstgöringspenningar 2,800 kronor och respenningar 900 kronor eller

tillhopa 6,000 kronor. I likhet med domänstyrelsen anser jag 2 nya

ordinarie krono)ägare böra anställas i dessa trakter mot åtnjutande

av enahanda avlöning som de övriga kronojägarna därstädes, eller för

vardera tillhopa 1,650 kronor. Inalles uppgår kostnaden för denna

nya personal alltså till 9,300 kronor.»

B) Vidkommande härefter Västerbottens och Norrbottens läns kustland,

så är detta nu uppdelat i 13 revir (Norsjö och Pajala revir häri

inräknade), varav 6 tillhöra Luleå distrikt, 5 Skellefteå distrikt och 2

Umeå distrikt. I kustlandet tjänstgöra 13 jägmästare och 64 kronojägare

(häri inräknade 2 kronojägare från Norsjö revir och alla 5 kronojägarna

i Pajala revir).

Jämväl denna personal har såväl inom Norrländska skogsvårdskommittén

som ock i åtskilliga utlåtanden över kommitténs betänkande

framhållits såsom otillräcklig. I fråga om sättet för genomförandet av

personalens utökning har kommittén enhälligt framställt ett förslag, som

till sin princip överensstämmer med vad kommittémajoriteten föreslagit

beträffande lappmarken, eller sålunda att revirförvaltarnas göromål med

avseende å de enskilda skogarna i kustlandet skulle överflyttas å särskilda

tjänstemän, skogsingenjörer, vilka skulle — var inom sitt skogsvård

sområde — handhava tillsynen över de enskilda skogarna samt

utöva rådgivande och undervisande verksamhet, ävensom tillsyningsman,

vilka skulle — var inom sitt tillsyningsområde — fullgöra bevakningstjänst.

Skogsingenjörerna skulle enligt kommittén vara 6 och

kustlandet alltså indelas i 6 skogsvårdsområden; därjämte skulle 5

biträdande skogsingenjörer anställas på ordinarie stat. Tillsyningsmännens

antal skulle uppgå till 27. Kommittén har anmärkt, att

därest de föreslagna skogsingenjörerna tillkomma, skulle lika litet som

i lappmarken någon delning av de nuvarande reviren i kustlandet vara

erforderlig samt att den ökning av arbetskrafterna i reviren, som kunde

erfordras, även i kustlandet komme att för tämligen lång tid framåt

i stort sett falla på assistenter och kronojägare och framträda allenast

så småningom och i mån av möjlighet att med stegrad intensitet bedriva

skogshushållningen.

De föreslagna skogsvårdsområclenas omfattning och benämning

framgår av följande tablå:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Norrbottens läns kustland:

Haparanda skogsvårdsområde:

Pajala, Tärendö, Korpilombolo, Hietaniemi, Övertorneå, Överkalixr

Karl Gustafs, Nedertorneå och Hederkalix socknar samt Muonionalusta

kapellförsamling.

Luleå skogsvårdsområde:

Råneå, Edefors, Överluleå och Nederluleå socknar.

Piteå skogsvårdsområde:

Piteå och Älvsby socknar.

Västerbottens läns kustland:

Skellefteå skogvårdsområde:

Byske, Skellefteå, Jörns och Norsjö socknar.

Mellersta Västerbottens skogsvårdsområde:

Burträsks, Lövångers, Nysätra och Bygdeå socknar.

Umeå skogsvårdsområde:

Sävars, Degerfors, Vännäs, Umeå, Nordmalings och Bjurholms

socknar ävensom hemman under utsyningstvång inom Anundsjö,

Junsele, Skorpeds och Överlännäs socknar av Västernorrlands län.

Inom kommittén har Welander varit så till vida skiljaktig, att

han ansett, att de enskilda skogar om sammanlagt cirka 250,000 hektar,

som äro underkastade utsyningstvång enligt de för lappmarken gällande

bestämmelser, icke skulle lyda under de föreslagna skogsingenjörerna

och tillsyningsmännen utan såsom hittills under jägmästarna och kronojägarna,

att hela den för kustlandet föreslagna särskilda personalen

borde uppföras å extra stat, samt att det av kommittén föreslagna antalet

skogsingenjörer borde ökas med hälften.

Kommitténs förslag har biträtts av Konungens b ef ältning skavande

i Västerbottens och Norrbottens län samt domänstyrelsen och överjägmästaren

i Skellefteå distrikt; dock att domänstyrelsen gillat AVelanders

skiljaktighet i fråga om tillsynen över enskilda skogar under utsyningstvång.

Däremot hava över jägmästarna i TJmeå och Luleå distrikt, i likhet

med vad de förordat i fråga om lappmarken, föreslagit, att förvaltningsområdena

skulle uppdelas efter geografiska synpunkter.

Eders Kungl. Maj:ts förslag överensstämmer med kommitténs med

den modifikation, som Welanders skiljaktighet beträffande tillsynen över

enskilda skogar under utsyningstvång innebär.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Beträffande kostnadsfrågan har föredragande departementschefen

till statsrådsprotokollet yttrat följande:

»För skogarna under dimensionslagen i Västerbottens och Norrbottens

läns kustland har jag ovan tillstyrkt anställande av särskild personal

av skogsingenjörer och tillsyningsman. Beträffande denna personal

möter först frågan om den ställning, som bör anvisas densamma i förvaltningsorganisationen.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 2 oktober 1914

angående anslag för år 1916 till skogsundervisning och skogshushållning

i allmänhet föreslagit, att sagda personal skulle avlönas från sistnämnda

under nionde huvudtiteln i riksstaten uppförda anslag. Härav skulle påtagligen

bliva följden, att denna personal skulle utgöra eu särskild kår,

skild från den egentliga skogsstatens personal, vilkens avlöning utgår

såsom en domänernas driftkostnad. För en dylik anordning kan visserligen

anföras det principiella skälet, att denna personals uppgift är så

till vida artskild från skogsstatens personals, som den uteslutande avser

privatskogar, vilka ju icke ingå i domänfonden. Häremot kan dock först

invändas, att även skogsstatspersonalen redan är, delvis i ganska hög

grad, upptagen av göromål å skogar, som icke höra till domänfonden,

såsom exempelvis ecklesiastika boställsskogar, allmänningar, skyddsskogar

m. fl. samt isynnerhet enskildas skogar i lappmarken och Sårna

socken, vilket sistnämnda förhållande skulle fortfara, därest mitt förslag

beträffande indelningsgrund för förvaltningsområdena i dessa landsdelar

bifalles. Vidare bör framhållas, att ett fullständigt inordnande

av denna personal i skogsstaten medför beaktansvärda praktiska fördelar

såväl i förvaltningshänseende som i synnerhet för denna jämförelsevis

fåtaliga personal själv, då det gäller befordringar och förflyttningar.

Förvaltningsorganisationen i sin helhet blir också därigenom mera systematisk

och enhetlig. Naturligtvis bör emellertid icke domänfonden

belastas ens med någon del av kostnaden för denna personal, av vars

arbete ju icke någon inkomst tillföres samma fond, utan bör domänfonden

genom särskilt anslag beredas full ersättning härför. Ett sådant

anslag har Kungl. Maj:t också under nionde huvudtiteln redan föreslagit

riksdagen att beräkna. Jag vill erinra, att även till gottgörelse av

kostnad för statsskogspersonalens i lappmarken arbete å de enskilda

skogarna ett liknande anslag förberedelsevis begärts. Det torde också

inom den närmaste tiden böra bliva föremål för vederbörlig prövning,

huruvida icke nu gällande bestämmelser om ersättning till statsskogspersonalen

för arbete med andra, till domänfonden icke hörande skogar,

höra undergå ändring, sedan domänstyrelsen med tillhörande skogspersonal

numera förändrats till ett affärsdrivande verk. Förslag i sådant

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 194. 25

syfte hava redan inkommit till jordbruksdepartementet. Jag har med

dessa erinringar endast velat antyda, att ett inordnande av denna

personal i den egentliga skogsstaten icke skulle vara en enstaka företeelse

utan väl förena sig med ett system, som redan finnes och som

blott synes behöva närmare ordnas. Jag finner mig därför böra tillstyrka

ett dylikt inordnande.

Welanders betänkligheter mot att nu uppföra denna personal på

ordinarie stat kan jag icke dela. Någon sannolikhet för att sådana

anordningar träffas rörande den för tillsyn av de enskilda skogarna i

kustlandet erforderliga personalen, att denna icke avlönas av statsmedel,

torde näppeligen förefinnas. Och personalen bör uppenbarligen icke

bliva större, än vad som kan anses vara under alla förhållanden behövligt.

Kommitténs majoritet och domänstyrelsen äro ense om, att den

ordinarie personalen bör utgöras av 6 skogsingenjörer, 5 biträdande

skogsingenjörer och 27 tillsyningsman. Mot de sålunda föreslagna

benämningarna för dessa befattningshavare har jag icke någon erinran

att göra. Yad personalens storlek beträffar, synes mig densamma icke

större än som oundgängligen erfordras. Skogsingenjörernas avlöning

har av såväl kommittén som domänstyrelsen föreslagits efter mönstret

av jägmästarnas avlöning. Bägge hava föreslagit lönen till 2,300 kronor,

men beträffande tjänstgöringspenningarna har kommittén föreslagit

3,000 kronor för skogsingenjören i Haparanda skogsvårdsområde och

2,600 kronor för de övriga under det att domänstyrelsen för dem alla

beräknat 2,600 kronor. Vidare har kommittén, som framlagt särskilt

förslag i fråga om ersättning för tjänsteresor, icke föreslagit några respenningar,

men domänstyrelsen förordat för alla skogsingenjörerna respenningar

å 900 kronor. Ålderstillägg böra enligt såväl kommitténs

som domänstyrelsens förslag tillkomma dessa skogsingenjörer med

samma belopp och på samma sätt som jägmästare.

Även jag anser skogsingenjörernas avlöning böra bestämmas

till likhet med vad som gäller för jägmästare. I betraktande av

meddelade uppgifter å medeltalet förrättningsdagar under åren 1906

—1910 samt med hänsyn till att viss jämkning i fråga om omfattningen

av Haparanda skogsvårdsområde torde böra ske i samband

med den förut omförmälda förläggningen av två skogsvårdsområden till

Övre Norrbottens distrikt, synes mig icke tillräcklig anledning föreligga

att bestämma tjänstgöringspenningarna för skogsingenjören i nämnda

skogsvårdsområde till högre belopp än för övriga skogsingenjörer. Då

den av domänstyrelsen föreslagna avlöningen för skogsingenjörerna är

densamma, som nu utgår till jägmästare i kustlandet — med undantag

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 sand. 78 käft. (Nr 194.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 194.

av att tjänstgöringspenningarna för dessa bestämts till 3,000 kronor i

de två nordligaste reviren och till blott 2,400 kronor i det sydligaste

anser jag mig böra biträda detta förslag.

Det av såväl kommittén som domänstyrelsen omfattade förslaget

att uppföra de biträdande skogsingenjörerna i staten såsom ordinarie

tjänstemän anser jag mig böra understödja. Dessa befattningshavare

äro otvivelaktigt städse behövliga, intill dess de möjligen må finnas

böra ersättas av verkliga skogsingenjörer. De torde böra placeras å

de särskilda skogsvårdsområdena enligt Kungl. Maj:ts bestämmande samt

få sig anvisade särskilda förvaltningsområden. Såväl kommittén som

domänstyrelsen hava föreslagit deras lön till 1,800 kronor, varemot,

beträffande tjänstgöringspenningarna, dessa föreslagits av kommittén till

1,400 kronor för den biträdande skogshagenjören i Haparanda skogsvårdsområde

och till 1,200 kronor för de övriga, under det att domänstyrelsen

förordat 1,200 kronor för alla. Kommittén har av förut

anförd anledning icke föreslagit några särskilda respenningar, varemot

domänstyrelsen föreslagit dylika å 600 kronor och därjämte i sitt förslag

upptagit eu post å 15,600 kronor för traktamente åt biträdande och

extra skogsingenjörer efter 6 kronor för varje rese- och förrättningsdag.

Det torde få antagas, att sistnämnda post beräknats att ungefär

jämnt fördelas mellan de av styrelsen föreslagna 5 biträdande och 8

extra skogsingenjörerna med 1,200 kronor för varje, motsvarande

traktamente för 200 dagar. Inalles skulle alltså till en biträdande

skogsingenjör enligt styrelsens förslag kunna beräknas utgå ungefär

4,800 kronor om året.

Beträffande dessa förslag vill jag först uttala, att jag icke anser

tillräckliga skäl föreligga att för en biträdande skogsingenjör i Haparanda

skogsvårdsområde höja tjänstgöringspenningarna utöver vad som

bestämmes för de övriga.

Själva det sammanlagda årliga avlöningsbeloppet av 4,800 kronor

synes mig lämpligt avvägt. Det understiger med 1,000 kronor skogsingenjörs

avlöning — ålderstilläggen lämnade å sido — men överstiger

med omkring 600 kronor de tjänsteinkomster i arvode, reseersättning och

dagtraktamente, som torde kunna beräknas utgå till extra skogsingenjör.

Då dessa biträdande skogsingenjörer nu skulle bliva ordinarie

tjänstemän, synes det mig emellertid knappast lämpligt att, såsom

domänstyrelsen ifrågasatt, låta en del av deras avlöningsförmåner utgå

i form av dagtraktamenten, liksom fallet är i fråga om extra jägmästare,

när dessa förordnas till biträdande. Det synes mig lämpligare,

att ovannämnda beräknade medeltalsbelopp av dessa dagtraktamenten,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 194.

27

1,200 kronor, tillägges tjänstgöringspenningarna, vilka härigenom skulle

höjas till 2,400 kronor.

Mot förslaget att tillerkänna de biträdande skogsingenjörerna ett

ålderstillägg å 300 kronor efter 5 år har jag icke någon erinran.

Behovet av de föreslagna 27 ordinarie tillsyningsmännen synes

mig påtagligt och mot deras av domänstyrelsen föreslagna avlöningar,

som motsvara kronojägares i samma trakter avlöning, har jag ej något

att invända. Det bör anmärkas, att, för den händelse bostadslägenhet

skulle kunna beredas tillsyningsman, hyresersättningen icke bör utgå.

Ålderstilläggen till ifrågavarande personal böra utgå från den

till dylika tillägg upptagna post bland domänernas driftkostnader. När

så framdeles må visa sig erforderligt, bör det anslag, som skall gottgöra

domänfondens kostnader för denna personal, höjas med ett belopp,

som kan antagas motsvara eu genomsnittsutgift för detta ändamål.

I avseende å pensionsrätt torde skogsingenjörer böra likställas

med jägmästare och tillsyningsman med kronojägare. Därest förevarande

förslag bifalles, torde chefen för finansdepartementet komma

att hemställa om erforderliga tillägg till gällande pensionsbestämmelser.

Även för bestridande av statsverkets andel i kostnaden för denna pensionering

torde framdeles nyssberörda anslag behöva erhålla förhöjning.

Enligt mina nu framställda förslag skulle den ordinarie personalen

för dimensionslagsskogarnas tillsyn sammansättas sålunda:

Lön.

Tjänst-

görings*

pen-

ningar.

Respen-

ningar.

Hyres-

ersätt-

ning.

Summa

kronor.

2,300

2,600

900

5,800

11,500

13,000

4,500

—

29,000

1,600

2,400

600

—

4,800

7,200

9,600

2,400

—

19,200

600

700

250

100

1,650

15,600

18,200

6,500

2,600

42,900

_

—

_

103,350.»

1 skogsingenjör .

5 skogsingenjörer

4 » skogsingenjörer ..................

1 tillsyningsman ....................................

26 tillsyningsman..........................................J 15,600 j

Summa

C) Yad angår den inspekterande personalen inom Västerbottens och

Norrbottens län, så äro dessa län nu indelade i 3 distrikt: Luleå, Skellefteå

och Umeå distrikt. (Större delen av Dorotea socken i Västerbottens

läns lappmark tillhör Tåsjö revir i Mellersta Norrlands distrikt.

Umeå distrikt omfattar även Anundsjö revir i Yästernorrlands län.)

1 varje distrikt finnes eu överjägmästare.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens skrivelse Nr 194.

Även i fråga om denna personal hava krav framställts på ökade

arbetskrafter och jämväl härvid hava olika system föreslagits:

uppdelning av arbetet efter dess art, vilket skulle innebära, att

inspektionen beträffande enskilda skogarna skulle skötas av en nybildad

kår, skog sinspektör er, medan åter inspektionen i fråga om statens

skogar fortfarande skulle handhavas av överjägmästarna, eller

uppdelning av arbetet efter geografiska synpunkter, vilket skulle

innebära, att överjägmästarna fortfarande skulle inspektera såväl statens

som enskildas skogar och att behovet av ökade arbetskrafter skulle

tillgodoses genom ökning av antalet överjägmästare.

Norrländska skogsvårdskommitténs majoritet har förordat, att 1 skogsinspektör

tillsättes för ett vart av Norrbottens och Västerbottens län. I

reservationer häremot hava Kinberg och Wiklund föreslagit: Överjägmästarnas

antal skulle ökas från 3 till 4. De skulle inspektera statens

skogar inom länen ävensom enskildas skogar inom lappmarkerna. För

inspektionen av enskildas skogar inom kustlandet skulle tillsättas 1

skogsinspektör. I denna reservation har Welander instämt, dock att

han förordat, att enskildas skogar under utsyningstvång inom kustlandet

skulle lyda under överjägmästarna i stället för, såsom Kinberg

och Wiklund föreslagit, under en skogsinspektör.

I utlåtanden över kommitténs förslag hava Konungens befallningshavande

i Västerbottens och Norrbottens län förordat kommittémajoritetens

förslag. — Överjägmästarna i Luleå och JJmeå distrikt hava förordat

uppdelning av arbetet efter geografiska synpunkter, varvid den

förstnämnde föreslagit, att Västerbottens och Norrbottens län skulle

uppdelas i 5 distrikt i stället för de nuvarande 3, och den senare förordat,

att 1 nytt överjägmästardistrikt skulle bildas av delar utav

Umeå och Mellersta Norrlands distrikt. — Överjägmästaren i Skellefteå

distrikt har föreslagit, att ifrågavarande två län skulle indelas i 5 distrikt,

av vilka 1 skulle omfatta enskilda skogar i länens kustland. — Domänstyrelsen

har biträtt Welanders förslag, dock att styrelsen föreslagit, att

1 stället för den av Welander förordade skogsinspektören för enskildes

skogar under dimensionsförordningen inom kustlandet skulle tillsättas

2 förste skogsingenjörer, en inom vartdera länets kustland.

Eders Kungl. Maj:t har i propositionen nr 71 föreslagit, att inspektionen

över alla, såväl allmänna som enskilda, skogar inom Västerbottens

och Norrbottens län fortfarande skulle tillkomma överjägmästarna

samt att antalet överjägmästare därstädes skulle ökas till 5.

Detta förslag innebär en sådan reglering av Luleå, Skellefteå, Umeå och

Mellersta Norrlands distrikt, att dessa 4 distrikt med tillägg av Norra

Hälsinglands och Västra Hälsinglands revir av Gävle—Dala distrikt skulle

indelas i (3 distrikt. Deras närmare omfattning framgår av följande tablå:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 194.

29

R e

v i r

Skogs-

Produk- tiv skogs-

Total-

vårds-

områden.

Total-

Summa

totalareal

mark

Hektar

areal

Hektar

areal

Hektar

Hektar

Övre Norrbottens distrikt:

i lappmarksrevir: Jukkasjärvi, Yetasjoki, Gälli-

vare, Storlandet, Angeså, Råneträsk och Porjus

878,000

1,800,600

5 kustlandsrevir: Pajala, Torneå, Tärendö, Kalix

och Råneå................................................

619,400

1,151,600

1 Va skogsvårdsområde: Haparanda och del av Luleå

-

—

1,028,100

—

13 Vs Summa

1,497,400

2,952,200

1,028,100

3,980,300

Nedre Norrbottens distrikt:

9 lappmarksrevir: Storbacken, Jokkmokk, Görjeå,

Pärlälven, Sikån, Vargiså, Malmesjaur, Östra

Arvidsjaur och Västra Arvidsjaur ...............

830,200

1,301,600

3 kustlandsrevir: Boden, Piteå och Alvsby.........

295,900

384,900

—

—

1 Va skogsvårdsområde: Piteå och del av Luleå......

-

—

569,900

—

13 ‘A Summa

1,126,100

1,686,500

569,900

2,256,400

Skellefteå distrikt:

5 lappmarksrevir: Arjeplog, Södra Arvidsjaur,

Mala, Norra Sorsele och Södra Sorsele ......

611,600

1,128,200

3 kustlandsrevir: Jörn, Norsjö och Burträsk ......

138,800

214,200

—

—

2 skogsvårdsområden: Skellefteå och mellersta

Västerbottens .........................................

800,900

10 Summa

750,400

1,342,400

800,900

2,143,300

Umeå distrikt:

7 lappmarksrevir: Västra Stensele, Östra Stensele,

Bjurbäcken, Lycksele, Blåviken, Vinliden och

Örån .....................................................

666,900

866,300

2 kustlandsrevir: Degerfors och Bjurholm, jämte

Ilällnäs skolrevir......................................

90,900

126,600

1 skogsvårdsområde: Umeå ..............................

_

—

703,100

10 Summa

757,800

992,900

703,100

1,696,000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 194.

—

|

K e v i r

Skogs-

vårds-

Summa

totalareal

Produk- tiv skogs- mark

T otal- areal

områden.

Total-

areal

Hektar

Hektar

Hektar

Hektar

Härnösands distrikt:

0

lappmarksrevir: Fredrika, Västra Asele, Ostra

,

Åsele, Volgsjö, Malgomaj och Dorotea.........

707,800

1,066,900

-

-

1 4

revir i Västernorrlands län: Anundsjö, Sollefteå

irra Härnösand), Junsele och Tåsjö...............

162,300

201,800

-

-

10

Summa

870,100

1,267,700

_

1,267,700

Mellersta Norrlands distrikt:

10

revir i Jämtlands, Västernorrlands och Gävle-

;

borgs län: Frostviken, Östersund, Åre, Hallen,

Bräcke, Rätan, Hede, Medelpad, Norra Häl- singland och Västra Hälsingland samt Bisp- gårdens skolrevir.......................................

378,900

1,344,200

j1)!,344,200

x) Dessutom 1,326,300 liektar skyddsskogar.

I motiveringen till Eders Kungl. Maj:ts förslag har departementschefen

yttrat, att för undvikande av att Luleå skogsvårdsområde komme

att till olika delar tillhöra olika distrikt, torde dels skogarna under

dimensionslagen inom Övre Norrbottens distrikts kustland böra delas å

två skogsvårdsområden, vilket syntes fullt motiverat av dessa skogars

stora areal, dels ock alla dylika skogar inom kustlandet i Nedre Norrbottens

distrikt i stället böra sammanföras till ett enda skogsvårdsområde.

Mera betydande ojämnheter i arbetets omfattning inom de olika

skogsvårdsområdena torde kunna avlägsnas eller åtminstone minskas

genom placeringen av de biträdande skogsingenjörerna.

Beträffande kostnadsfrågan har departementschefen till statsrådsprotokollet

yttrat följande:

»Vad beträffar de bägge av mig föreslagna nya överjägmästarna,

vilka torde få anses skola placeras i Övre Norrbottens och Härnösands

blivande distrikt, böra de enligt min mening tillerkännas

enahanda avlöningsförmåner, som nu utgå till överjägmästare, vilkas

distrikt innefatta lappmarksrevir, eller: lön 4,000 kronor, tjänstgöringspenningar

3,200 kronor, respenningar 1,300 kronor och hyresersättning

opaginerad Kontrollera mot PDF

.31

Riksdagens skrivelse Nr 194.

för expeditionslokal 400 kronor, tillhopa 8,900 kronor, varjämte de

naturligtvis i fråga om ålderstillägg böra likställas med övriga överjägmästare.

För 2 överjägmästare blir alltså beloppet 17,800 kronor.»

D) Beträffande den bevakande personalen inom vissa delar av

Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs och Kopparbergs län har domänstyrelsen

i skrivelse den 2 oktober 1914 hemställt om inrättande inom

sagda landsändar av 31 nya kronojägartjänster. Av dessa skulle 6

avse bland annat även skyddsskogar inom Jämtlands län. I propositionen

nr 6 har Eders Kungl. Maj:t biträtt denna hemställan.

I kostnadsfrågan har Eders Kungl. Maj:t förklarat sig biträda

följande av domänstyrelsen gjorda beräkning:

K r o n o

r.

Tjänst-

Lön.

görings-

pen-

ningar.

Respen-

ningar.

Hyreser-

sättning.

Summa.

1 kronojägare..........................................

600

600

250

100

1,550

5 » ..........................................

3,000

3,000

1,250

500

7,750

i » ..........................................

600

600

200

100

1,500

ii » ..........................................

6,600

6,600

2,200

1,100

16,500

i » ..........................................

600

600

150

100

1,450

6 ..........................................

3,600

3,600

900

600

8,700 ''

1 » ..........................................

600

600

100

100

1,400

5 » ..........................................

3,000

3,000

500

500

7,000

Summa kronor

—

—

—

—

45,850».

E) Vad slutligen angår respenning ärna för jägmästarna i Ombergs

(framdeles Linköpings) och Kinda revir, så har domänstyrelsen i nyss här

ovan omförmälda skrivelse, under hänvisning till ett av styrelsen tidigare

framlagt förslag angående ändrad omfattning av sagda revir, hemställt,

att från och med år 1916 respenningarna (för närvarande respektive 500

och 700 kronor) för jägmästarna i reviren eller för de revir, som skulle

träda i dessas ställe, måtte jämkas att utgöra 600 kronor för envar av dem.

Jämväl denna hemställan har Eders Kungl. Maj:t biträtt. Bifall till förslaget

kommer icke att medföra ökad kostnad för statsverket.

Det i propositionen nr 71 framlagda förslaget till avlöningsstat

för skogsstatens ordinarie personal har följande innehåll:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Avlöningsstat för skogsstatens ordinarie personal.

Lön

Tjänst-

görings*

Summa

penningar

1 överjägmästare.........................

4,000

3,200

7,200

5 » ...........................

1 » ...........................

20,000

4,000

16,000

2,800

36,000

6,800

.Efter 5 år kan lönen böjas

med 600 kronor.

5 » ..........................

20,000

14,000

34,000

1 jägmästare.................................

2,300

3,000

5,300

17 » ...............................

39,100

51,000

90,100

1 » ................................

2,300

2,800

5,100

23 » .................................

52,900

64,400

117,300

1 » .................................

11 » .................................

1 » ................................

6 :> ................................

1 » .................................

2,300

25,300

2,300

13,800

2,300

2,600

28,600

2,400

14,400

2,200

4,900

53,900

4,700

28,200

4,500

Efter 5 är kan lönen böjas

med 400 kronor, efter

ytterligare 5 år lika- ledes med 400 kronor

samt efter än ytterligare

| 5 är ävenledes med 400

kronor.

9 » ...............................

20,700

19,800

40,500

i » ................................

2,300

2,000

4,300

46 » ................................

105,800

92,000

197,800

1 skogsingenjör......................... ...

2,300

2,600

4,900

5 skogsingenjörer...........................

11,500

13,000

24,500

1 biträdande skogsingenjör ............

4 » skogsingenjörer .........

1,800

7,200

2,400

9,600

O O

O o

Öl CO

j Efter 5 år kan lönen höjas

j med 300 kronor.

1 kronojägare ..............................

600

700

1,300

t

195 » ..............................

1 » ..............................

107 » ..............................

1 » ..............................

174 » .............................

1 tillsyningsman ...........................

117,000

600

64,200

600

104,400

600

136,500

600

64,200

500

87,000

700

253,500

1,200

128.400

1,100

191.400

1,300

Efter 5 år kan lönen böjas

med 100 kronor, efter

ytterligare 5 år lika- ledes med 100 kronor

samt efter än ytterligare

{ 5 år ävenledes med 100

kronor. Där bostads- lägenhet saknas, utgår

hyresersättning med

100 kronor.

26 tillsyningsman ...........................

15,600

18,200

33,800

Transport

—

—

1,303,000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 194.

33

Summa |

Respenningar.

Transport

1,303,000

i ;

o

överjägmästare (a 1,300 kr.) ........................

0,500 kr.

O

» (ii 1,100 » ) .......................

3,300 »

•i

» (ä 1,000 » ) .......................

4,000 »

■it

jägmästare (å 900 » ) .......................

39,600 »

! |

7

» (u 800 » ) .......................

5,600 »

27

» (å 700 » ) .......................

18,900 »

07

» (ii 600 » ) .......................

16,200 »

1

1 1

> (u. 500 » ) .......................

5,500 »

! i

i)

» (å 400 » ) .......................

800 »

1

0

skogsingenjörer (å 900 » ) .......................

5,400 »

I j

biträdande skogsingenjörer (å 000 kr.)...........

3,000 »

202

kronojägare (å 250 kr.) ..........................

50,500 »

70

» (ä 200 » ) ..........................

14,000 »

|

40

» (å 150 » ) ..........................

7,350 »

;

88

» (il 100 » ) ..........................

8,800 »

1

! 1

70

» (å 50 » ) ..........................

3,500 »

i

27

tillsyningsman (å 250 » ) ..........................

0,750 »

199,700 :

Ilyre ser sättning.

12

överjägmästare för expeditionslokal å 400 kr.

4,800 kr.

085

kronojägare ;u 1.00 kr) ..........................

33,500 »

iil

tillsyningsman (å 100 » ) ..........................

2,700 »

41,000

Summa

1,543,700

Innehar jägmästare eller kronojägare boställe, skall boställets uppskattade avkomst avgå

å indelningshavarens lön. Därest åt jägmästare, skogsingenjör eller biträdande skogsingenjör

npplåtes bostadslägenhet, skall han vidkännas avdrag å lönen, motsvarande skälig hyra.

Departementschefen har vidare anfört:

»Den nu föreslagna staten torde böra fastställas att gälla från

och med år 1916.

Nu gällande avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare vid

skogsstaten äro av riksdagen antagna år 1908 och finnas meddelade i

kungörelse den 17 juni samma år. Dessa villkor torde böra gälla

även beträffande avlöningarna å den föreslagna nya staten, allenast

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 sand. 78 höft. (Nr 194.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 194.

med förklarande att vad i samma villkor stadgas beträffande jägmästare

skall äga tillämpning jämväl å skogsingenjör ock biträdande

skogsingenjör samt att vad villkoren innehålla beträffande krono jägare

skall tillämpas även i fråga om tillsyningsman.»

Ålderstillägg åt och pensionering av skogsstatens personal.

De härför nu utgående två belopp å respektive 114,000 och

65,000 kronor hava av Eders Eungl. Maj:t föreslagits skola oförändrade

utgå jämväl under 1916.

Egentliga förvaltningskostnader.

Beträffande denna post har departementschefen yttrat till statsrådsprotokollet

i fråga om propositionen nr 6 följande:

»I skrivelse den 2 oktober 1914 har domänstyrelsen beträffande

de egentliga förvaltningskostnaderna för statens skogsdomäner anfört

huvudsakligen följande:

Under en följd av år hade de egentliga förvaltningskostnaderna

för kronoskogarna varit i en jämn stegring, liksom förhållandet ock

varit med inkomsterna från dessa skogar. Skälen till denna utgiftsstegring

hade upprepade gånger framhållits av styrelsen, varför det

syntes vara tillfyllest att allenast påpeka den ökade möjligheten att

till följd av nya flottleders anordnande och tillkomsten av nya järnvägsförbindelser

å allt vidsträcktare områden vinna avsättning för

smärre virkessortiment, vilka till stor del kunde försäljas upphuggna

och framdrivna till flottled eller till och med framflottade till kusten,

ävensom för träkol, vars tillverkning och framforsling till närmaste

järnvägsstation ombesörjdes av skogsförvaltningarna. Statsverkets alltjämt

fortsatta förvärv av nya egendomsområden ökade givetvis även

utgiftssummorna genom de skogsvårdsåtgärder, byggnadsföretag, skattskyldighet

och bevakningsanordningar, som följde med dessa. Skogshushållningens

och skogsvårdens ökade intensitet i olika delar av landet

hade samma påföljd. Skatteutgifterna för statsskogarna visade också

stor benägenhet att stiga genom de väsentligt höjda taxeringsvärdena.

Såsom exempel på huru utgifterna årligen ökats ville styrelsen lämna

följande jämförande uppställning för under de senaste fem åren bestridda

utgifterna för avverkning och virkestransport:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 194.

35

år 1909

» 1910

> 1911

» 1912

» 1913

785,542 kronor

880,810 »

1,054,902 >

1,349,862 »

1,933,833

För år 1914 hade motsvarande kostnader beräknats till 2,221,324

kronor.

På grund av de nu rådande osäkra förhållandena å den utländska

trävarumarknaden vore det icke möjligt att tillförlitligt bedöma behovet

av rörelsekapital för statsverkets skogsdrift under år 1916. Efter de nu

pågående krigen syntes dock under ett eller annat år kunna påräknas

en stegrad efterfrågan på sågade trävaror med därav föranledda höjda pris.

För att i någon mån kunna bedöma medelbehovet för den egentliga

statsskogsförvaltningen under år 1916 hade styrelsen gjort en

sammanställning av liknande behov under år 1915, sådant detta blivit

beräknat av vederbörande revirförvaltare i deras till överjägmästarna

ingångna förvaltningsförslag. Med erinran, att dessa krav på förvaltningsmedel

för år 1915 kunde komma att vid den slutliga granskningen

hos domänstyrelsen av förenämnda förvaltningsförslag bliva i

viss mån begränsade, har styrelsen meddelat, att till förvaltningsmedel

för år 1915 begärts 5,450,518 kronor, varav 4,669,098 kronor ansetts

oundgängligen nödvändiga. Det syntes styrelsen knappast kunna ifrågasättas,

att de direkta förvaltningsutgifterna för år 1915 skulle kunna

hållas inom det sistnämnda beloppet, och icke heller syntes det styrelsen

tillrådligt att genom ett alltför knappt tillmätt anslag äventyra utförandet

av jämväl synnerligen önskvärda och av behovet påkallade

skogsvårdsåtgärder. Betydelsen av, att den stora arbetarstam, som

hade sin huvudsakliga utkomst av arbetena å statens skogar, icke

genom eu alltför stark begränsning av dessa arbeten råkade i bekymmer

för det dagliga brödet, vore också en faktor, med vilken styrelsen i

detta avseende hade att räkna. Styrelsen ansåge därför, att åtminstone

5,100,000 kronor borde beräknas erforderliga till förvaltningsutgifter

under år 1915. Med detta belopp såsom utgångspunkt syntes omkostnaderna

för skogsdomänernas förvaltning under år 1915 komma att

ungefärligen bliva följande:

1. De direkta förvaltningsutgifterna ........................... kronor 5,100,000.

2. För skogsindelnig, dagarvoden, resekostnader,

vissa byggnadsarbeten m. in., lika med anslaget

härtill i generalförslaget för år 1914........................ > 647,782.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 194.

3. För avlöning åt extra tjänstemän in. in. med

undantag av extra bevakare, vilkas arvoden inginge

i beloppet direkta förvaltningsntgifter bär

ovan, lika som i generalförslaget för år 1914 ...... kronor 429,300.

4. Till överjägmästares expenser in. in., lika som

för år 1914 ..........................................................................>> __ 18,550.

Summa kronor 6,195,632.

Till täckande av dessa utgifter funnes anvisade 6,200,000 kronor.

Domänstyrelsen tilltrodde sig icke att för år 1916 såsom direkta

förvaltningsutgifter kunna beräkna lägre belopp än vad revirförvaltarna

ansett helst böra anvisas för år 1915 eller 5,450,518 kronor.

Från detta belopp borde dock, därest de föreslagna nya ordinarie

tjänsterna konnne att inrättas, kunna göras ett avdrag å 65,000 kronor,

motsvarande årsarvoden å ungefär 1,350 kronor åt 20 extra kronojägare

och å ungefär 1,225 kronor åt 31 dylika befattningshavare.

Under denna förutsättning skulle sålunda de direkta förvaltningsutgifterna

för år 1916 kunna beräknas till lägst (5,450,518 — 65.000)

5,385,518 kronor, eller i runt tal 5,400,000 kronor.

Å andra sidan måste hänsyn tagas jämväl till det förhållandet,

att därest trävarumarknaden efter krigets avslutande komme att, såsom

förut vore antytt, bliva ännu livligare, detta måste hava till följd

ökad avverkning och framforsling av virke genom skogsstatens försorg,

varigenom jämväl kostnaderna härför skulle komma att i högst väsentlig

grad stiga. Med ledning av de senare årens stegring i detta avseende

syntes ökningen för år 1916 kunna beräknas till omkring 300,000 kronor,

vadan de under 1 här ovan upptagna direkta förvaltningsutgifterna

under år 1916 måste beräknas till minst 5,700,000 kronor.

Beräknades ingen stegring vara erforderlig i utgifterna för de

ändamål, som omförmäldes under 2 och 4 här ovan (666,332 kronor),

och beaktades i övrigt att vid ifrågasatt inrättande av föreslagna 17

nya jägmästarbefattningar det under 3 angivna anslaget till den extra

skogspersonalen skulle kunna minskas med arvode och respenningar

åt 2 biträdande jägmästare å 3,600 kronor och 5 årsanställda revirassistenter

å 3,200 kronor eller med 23,200 kronor till 406,100 kronor,

skulle behovet av medel för statsskogarnas förvaltning år 1916 uppgå

till (5,700,000 + 666,332 + 406,100 =) 6,772,432 kronor eller i avrundat

tal till 6,800,000 kronor.

Om de ifrågasatta nya skogsstatstjänsterna icke ansåges böra upp
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

• Riksdagens skrivelse Nr 194. 37

föras på ordinarie stat, skulle däremot icke allenast behovet av 2 biträdande

jägmästare, 5 årsanställda revirassistenter och 51 extra kronojägare,

med beräknade arvoden av tillhopa 88,200 kronor kvarstå, utan

syntes ytterligare omkring 10 revirassistenter och ungefär 15 extra

kronojägare, samtliga med årsarvoden till sammanlagt 51,500 kronor

behöva anställas för att provisoriskt kunna möta det ständigt ökade

behovet av arbetskrafter. Under sådant antagande borde anslaget till

skogsdomänernas förvaltningskostnader, förenämnda 6,800,000 kronor,

ökas med 140,000 kronor.

A andra sidan syntes, därest ett av styrelsen i särskild skrivelse

samma dag framlagt förslag till anställande av särskilda tjänstemän,

skogsingenjörer, för kandhavande av kontrollen och skogsskötsel!! å

enskildas skogar inom Norrbottens och Västerbottens kustland komme

att vinna Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, en ytterligare besparing

på omkring 70,000 kronor kunna göras i anslaget till direkta

förvaltningsutgifter.

Domänstyrelsen har på grund härav hemställt, att för år 1916

måtte av riksdagen äskas ett anslag till förvaltningsutgifter för kronoskogarna

av i runt tal 6,800,000 kronor, varav fortfarande minst

150.000 kronor skulle användas till avdikning av sumpmarker å kronans

skogar i de norrländska länen och Kopparbergs län.

Med anledning av uppkommen fråga, huruvida icke för år 1916

ökade inkomster från statens skogar skulle kunna tillföras statsverket,

har domänstyrelsen i skrivelse den 8 december 1914 anfört, att detta

syntes kunna äga rum genom ytterligare ökade avverkningar, varigenom

större virkesmängder bleve tillgängliga för försäljning. Emellertid

krävde detta ökade arbetskostnader, av domänstyrelsen beräknade till

300.000 kronor, med vilket belopp alltså i detta fall den av styrelsen

i skrivelsen den 2 oktober beräknade summan för egentliga förvaltningskostnader

för skogsdomänerna borde ökas.

Till belysande av statsskogarnas brutto- och nettoavkastning under

de sist förflutna åren vill jag till en början framlägga några siffror.

Härvid torde emellertid bemärkas, att bruttoavkastningen för år 1914

naturligen endast kunnat beräknas approximativt. Nettoavkastningen

för sistnämnda år kan ej nu ens tillnärmelsevis angivas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 194.

År

Brutto avkastning

kronor

X ettoavkastning

kronor

1909 ............

............ 8,899,769: 2 8

4,447,129: Sfi

1910 ............

............ 10,965,150: 73

6*365,024: 06

1911 ............

............ 12,744,871: —

7;513,423: Öl

1912 ............

............ 13,829,192:0i;

7,829.192: 96

1913 ............

............ 14.961,786: 04

8,911,012: 22

1914 ............

............ 17,771.500: 14

—

Sedan generalförslag angående driftkostnader under år 1915 för

statens domäner numera blivit fastställt, bar jag med ledning av detta

förslag ävensom generalförslaget för år 1914 låtit för jämförelse uppgöra

följande tabell, upptagande de förvaltningskostnader för skogsdomänerna

under berörda två år, som utgöras av jägmästarnas förvaltningsmedel

jämte kostnader för extra skogsbevakning, och vilka

för år 1915 motsvaras av domänstyrelsens omförmälda, preliminära

summa av 5,100.000 kronor.

i 914.

1915.

Ökning.

Minskning.

Extra skogsbevakning ..............................

317,135

346,110

28,975

—

Arvoden...................................................

1,775

—

—

1,775

Avverkning och virkestransport..................

2,221,324

2,702,287

480,963

Skogsodling och beståndsvård ..................

356,644

344,946

—

11,698

Vägar......................................................

179,146

106,796

—

72,350

Hägnad m. m...........................................

37,482

34,466

—

3,016

Dikning...................................................

293,905

200,192

_

93,713

Byggnader .............................................

409,157

268,012

—

141,145

Inventarier .............................................

30,942

15,252

—

15,690

Skatter ...................................................

594,179

666,628

72,449

—

Diverse utgifter .......................................

193,179

183,495

-

9,684

Summa kronor

4,634,868

4,868,184

582,387

349,071

Det av domänstyrelsen i skrivelsen den 2 oktober 1914 förslagsvis

till 5,100,000 kronor beräknade beloppet har alltså i generalförslaget

nedsatts med något över 230.000 kronor. Ökningen i kostnaderna för

extra skogsbevakning visar behovet av anställande av ytterligare

bevakningspersonal, varom jag förut yttrat mig, vad den ordinarie

personalen angår. Kostnaderna för avverkning och virkestransport

förete en högst betydlig ökning, vilket ju sammanhänger med att en

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 194.

större mängd produkter torde komma att uttagas ur skogen. Skatternas

ökning är jämväl betydlig. Minskningar hava ägt rum å samtliga

övriga poster, isynnerhet å posterna för byggnader, dikning och

vägar, vilka arbeten synts på grund av de rådande förhållandena kunna

för tillfället väsentligt inskränkas.

Vad beträffar domänstyrelsens beräkning angående förvaltningskostnaderna

för år 1916, i skrivelsen den 2 oktober 1914 upptagna

till 6,800,000 kronor, vill jag först erinra att, då jag dels nu tillstyrker

inrättandet av 31 ordinarie kronojägartjänster i södra Norrland och

Dalarna samt förmält mig hava för avsikt att framdeles föreslå anställande

av ökat antal dylika befattningshavare i lappmarkerna och

Sårna socken, jag anser den av domänstyrelsen under förutsättning av

bifall till styrelsens förslag i dessa hänseenden angivna besparing å

omkring 65,000 kronor å kostnaden för den extra bevakningspersonalen

kunna göras. Denna besparing har av styrelsen redan iakttagits vid

beräkningen. Av motsvarande anledningar synes den av domänstyrelsen

jämväl beräknade besparingen å 23,200 kronor för biträdande jägmästare

och assistenter befogad. Däremot har domänstyrelsen icke

verkställt avdrag för det belopp, angivet till 70,000 kronor, varmed

styrelsen ansett förvaltningskostnaderna kunna minskas i händelse av

anställande av skogsingenjörer för tillsyn över enskildas skogar i Västerbottens

och Norrbottens läns kustland. Då jag, såsom ovan framhållits,

har för avsikt att framlägga förslag om anställande av sådan personal,

anser jag avdrag böra här göras för kostnaden för den nuvarande

extra personal, som vid bifall till förslaget kommer att ersättas av

dylik särskild personal, och torde samma kostnad böra enligt domänstyrelsens

beräkning upptagas till 70,000 kronor. Då jag icke i övrigt

har någon erinran mot domänstyrelsens beräkningar, skulle alltså slutsumman

för de egentliga förvaltningskostnaderna, därest blott de av

domänstyrelsen i skrivelsen den 2 oktober 1914 angivna utgifterna

skulle här inräknas, upptagas till 6,730,000 kronor.

Under hösten nästlidet är anmodade jag domänstyrelsen att vidtaga

åtgärder i syfte att möjliggöra ökad avverkning under år 1916,

därest förhållandena skulle göra en sådan ökning önskvärd. I överensstämmelse

härmed och på grund av domänstyrelsens skrivelse den

8 december 1914 anser jag en ökning med 300,000 kronor i de direkta

förvaltningsutgifterna för år 1916 nu böra beräknas.

Vidare är att beakta, att de åtgärder för tillsyn å enskildas

skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, vilka jag har

för avsikt att föreslå, torde kräva anställandet icke blott av ordinarie

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

jRiksdagens skrivelse Nr 194.

personal, här ovan omförmäld vid behandlingen av frågan om skogsstatens

ordinarie personal, utan även av viss extra personal. Kostnaden

härför har icke här av domänstyrelsen tagits i beräkning, enär

styrelsen antagit, att denna personal skulle direkt avlönas från anslag

under nionde huvudtiteln. Då jag däremot av skäl, som jag antytt

beträffande den ordinarie personalen, anser, att denna personal bör

upptagas bland skogsstatens personal, ehuruväl domänfonden skulle

genom anslag å riksstaten erhålla full gottgörelse för de härav föranledda

kostnaderna, bör sagda kostnad för denna extra personal här

upptagas. Den synes kunna beräknas till 36,200 kronor.

Genom dessa bägge ökningar höjes beloppet av de egentliga förvaltningsutgifterna

till 7,066,200 kronor, som torde böra avjämnas till

7,070,000 kronor.

Samtliga under rubriken »kostnader för statens skogsdomäner»

upptagna utgifter skulle vid bifall till de nu framställda förslagen

beräknas till 8,775,200 kronor. Då de anslag, Kungl. Maj:t förut denna

dag föreslagit riksdagen att beräkna för tillsyn å enskildas skogar dels

i lappmarkerna och Sårna socken och dels i Västerbottens och Norrbottens

läns kustland, uppgående till respektive 170,000 och 135,000

kronor, böra tillföras domänfonden såsom inkomst och alltså avdragas

från nyssnämnda summa, återstår en nettokostnad av 8,470,200 kronor.»

Till statsrådsprotokollet i fråga om propositionen nr 71 har departementschefen

anfört följ ande:

»Vad den extra personalen angår, skulle den föreslagna ökningen

av den ordinarie personalen i lappmarken samt Sårna socken icke föranleda

anställandet av ökad extra personal utan, på sätt domänstyrelsen

anfört i den i propositionen nr 6 refererade skrivelsen den 2 oktober

1914, tvärtom medföra möjlighet till minskning av denna personal

med dels 2 biträdande jägmästare och 5 årsanställda revirassistenter,

vilka dragit en årskostnad av 23,200 kronor, och dels 20 extra kronojägare,

som efter 1,350 kronor för var och en åtnjutit årsarvoden å

sammanlagt 27,000 kronor. (De 31 extra kronojägarna å 1,225 kronor,

som enligt samma skrivelse ytterligare skulle bliva överflödiga, motsvaras

tydligen av de jämväl begärda 31 nya ordinarie kronojägarna i södra

Norrland och Dalarna.) Jag håller emellertid före, att denna minskning

till stor del endast är tillfällig, och att i mån som skogsskötsel utvecklas

ytterligare extra personal ånyo blir erforderlig i dessa trakter.

Till biträde åt skogsingenjörer och tillsyningsman i kustlandet

fordras däremot särskild extra personal. För detta ändamål beräknades i

propositionen nr 6 ett belopp av 36,200 kronor, vilken summa fram
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 194.

kommit med ledning av ett utav domänstyrelsen avgivet förslag till

stat för personalen för dimensionslagens liandhavande. Beloppet bör

nu minskas med 6.000 kronor på grund av att traktamenten till de

5 biträdande skogsingenjörerna föreslagits skola utbytas mot höjning i

deras tjänstgöringspenningar, och kostnaden för den erforderliga extra

personalen för dimensionslagens liandhavande blir sålunda:

6 extra skogsingenjörer: arvoden å 2,400 kronor jämte

reseersättning å 600 kronor.................................... kronor 18,000: —

Traktamente åt 6 extra skogsingenjörer efter 6 kronor

för varje rese- och förrättningsdag............... » 7,200: —

Arvoden åt extra tillsyningsman .................................... > 5,000: —

Summa kronor 30,200: —.

Någon ökning i den extra statsskogspersonalen i kustlandet är

icke ifrågasatt. Tvärtom har domänstyrelsen i skrivelse den 2 oktober

1914 angående driftkostnaderna beräknat, att tillkomsten av den nya

privatskogspersonalen i kustlandet skulle möjliggöra en minskning med

70.000 kronor i kostnaderna för den extra personalen därstädes. Även

här torde emellertid ökad extra personal framdeles bliva ånyo erforderlig.

Däremot bör nu genom inrättandet av ytterligare en överjägmästarbefattning

tillkomma arvode ä 3,200 kronor åt en assistent

hos denne. Arvode åt assistent hos den andre nye överjägmästaren

har redan av domänstyrelsen tagits i beräkning.

Enligt statsrådsprotokollet vid propositionen nr 6 beräknade jag

de egentliga förvaltningskostnaderna för statens skogsdomäner under

samma år till 7,066,200 kronor, som avjämnades till 7,070,000 kronor.

Sistnämnda belopp bör nu dels minskas med 6,000 kronor och dels

ökas med 3,200 kronor och alltså inalles minskas med 2,800 kronor

till 7,067,200 kronor. För att icke de beräknade driftkostnaderna i

sin helhet nu skola genom ökningen med 17,500 kronor å den ordinarie

personalens avlöningspost överstiga vad som angavs i nyssberörda

proposition, torde posten till egentliga förvaltningsutgifter böra ytterligare

sänkas med 17,500—2,800 = 14,700 kronor till 7,052,500 kronor.

En sådan sänkning är beträffande eu så stor post, vars beräkning för

övrigt är ganska osäker, utan någon som helst betydelse.

Genom de nu föreslagna förändringarna i avseende å skogspersonalen

— med bortseende från de förut föreslagna 31 nya kronojägarna

i södra Norrland och Dalarna, vilka ej äro beroende av nu förevarande

frågor — föranledas alltså följande kostnadsökningar:

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 78 höft. (Nr 194.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Å den ordinarie personalens avlöningsstat ............... kronor 270,950: —

Extra personal för dimensionslagens tillämpning i

kustlandet..................................................................... » 30,200: —

En assistent kos överjägmästare.................................... » 3,200: —

Summa kronor 304,350: —.

Genom förändringarna inbesparas däremot följande belopp:

Biträdande jägmästare ock assistenter i lappmarken,

enligt domänstyrelsens beräkning..................... kronor

Extra kronoj ägare därstädes enligt d:o ..................... »

Extra personal i kustlandet ......................................... »

Tre skogsingenjörer, till vilka arvoden hittills utgått

av anslaget till skogsundervisning och

skogshushållning i allmänhet................................. »

23,200: —

27,000: —

70,000: —

15,200: —

Summa kronor 135,400:—.

Den verkliga ökningen visar sig sålunda uppgå till 168,950 kronor.>

Vidare har departementschefen anfört till sistberörda statsrådsprotokoll:
»Såsom

jag förut framhållit, bör statens domäners fond erhålla

gottgörelse för de kostnader, som åsamkas domänfonden för anställande

av den personal, som erfordras för privatskogarnas tillsyn. Någon

sådan ersättning har hittills icke utgått, beroende på att domänstyrelsen

först under senare år förändrats till ett affärsdrivande verk. Förut

var det utan egentlig betydelse, under vilken form kostnaden för dylikt

arbete å privatskogarna upptogs i riksstaten, och efter förändringens

genomförande har frågan fått anstå i avvaktan på lösningen av personalens

organisationsfråga. Sådan gottgörelse, som nyss nämnts, bör

numera tillföras domänfonden från anslag under nionde huvudtiteln.

Då enligt mitt förslag icke någon särskild personal skall anställas

för privatskogarna i lappmarken och Sårna socken med Idre kapellag,

måste gottgörelsen beräknas till att motsvara så stor del av denna personals

arbete, som kan anses belöpa på privatskogarna. För dylik beräkning

torde icke lämpligare grund stå att finna än den kostnad, som skulle belöpt

på en särskild privatskogspersonal, därest en dylik upprättats. Revirpersonalen

kommer nämligen enligt mitt förslag att verkställa det

arbete, som eljest skulle utförts av dylik särskild personal. Då kom
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr 194.

mitténs förslag om allenast 7 skogsvårdsområden i lappmarken enligt

min bestämda uppfattning innefattar en alldeles för ringa personal

för att ett någorlunda nöjaktigt resultat skulle kunna vinnas, anser jag

icke detsamma ägnat att nu läggas till grund för anslagets beräkning.

Däremot synes mig domänstyrelsens tidigare förslag vara bättre lämpat

härtill. Detta förslag upptog för lappmarkens privatskogar 12 ordinäre

jägmästare och 14 extra jägmästare (assistenter) samt 30 ordinarie

kronojägare samt för Särna socken med Idre kapellag 1 ordinarie jägmästare

och 1 extra jägmästare (assistent) samt 2 ordinarie kronoägare.

Härtill hade emellertid bort komma några extra kronojägare,

vilkas antal synes kunna förslagsvis upptagas till 10. Kostnaden för

denna personal synes kunna i nära överensstämmelse med domänstyrelsens

skrivelse den 10 november 1913 beräknas sålunda:

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar

Res-

penningar

Hyres-

ersiittning

Dag-

trakta-

mente

Arvode

Summa

1 jägmästare...............

2,300

o

o

<o

CO

900

6,200

5 d:o ........................

11,500

2,300

13,800

15,000

2,800

4,500

900

__

31.000

6,000

36.000

1 d-o ........................

ti d:o ........................

16,800

5,400

—

1 assistent (medeltal)...

—

550

—

950

2,800

4,300

14 assistenter..............

—

—

7,700

—

13,300

39,200

60,200

1 kronojägare ............

600

700

250

100

—

—

1,650

31 d:o ........................

18,600

21,700

7,750

3,100

__

—

51,150

1 extra kronojägare ...

—

200

—

—

1,200

1,400

9 d:o ........................

—

1,800

—

10.800

12,600

Summa

—

—

—

— j —

—

210,500

Hela detta belopp behöver emellertid icke upptagas såsom anslagDå

enligt min åsikt utsyningsavgifter fortfarande höra gäldas av privata

skogsägare i lappmarken och Särna socken med Idre kapellag, samt

dessa avgifter tillföras domänfonden såsom inkomst, bör beloppet av

dessa avgifter fråndragas nyssnämnda kostnad för att man må finna

det anslagsbelopp, som därutöver erfordras för att domänfonden skall

få full gottgörelse. Enligt inhämtade upplysningar från domänstyrelsen

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 194.

hava dessa utsyningsavgifter utgjort i medeltal för åi’en 1909—1913

inom Norrbottens, Västerbottens och Kopparbergs län 46,171 kronor

20 öre. Häri ingå dock även utsyningsavgifter från fastigheter i kustlandet.

Ifall dessa beräknas till i runt tal 4,000 kronor, återstå för

lappmarken och Sårna med Idre omkring 42,000 kronor. Om detta

belopp dragés från ovannämnda beräknade kostnad, 210,500 kronor,

återstår ett belopp av 168,500 kronor eller i avrundat tal 170,000

kronor. En dylik obetydlig avrundning uppåt är desto mer befogad,

som icke någon gottgörelse här förut beräknats för överjägmästarnas

befattning med privatskogarna.

Jag anser därför detta ersättningsanslag böra utgå med 170,000

kronor, vartill det också beräknats i förslaget till riksstat för år 1916.

Vad därefter angår tillsynen över dimensionslagens tillämpning i

kustlandet, skall enligt mitt förslag särskild personal anställas för detta

ändamål. Kostnaden för denna personal är här förut upptagen till

103,350 kronor för den ordinarie och 30,200 kronor för den extrapersonalen

eller tillhopa till 133,550 kronor. I förslaget till riksstat för år

1916 är härtill beräknat ett anslag av 135,000 kronor. Emellertid synes,

på sätt jag anfört i motiveringen till förslaget till ny dimensionslag,

den nuvarande ersättningen till skogspersonalen för utsyning av undermålig

skog böra utbytas mot verkliga utsyningsavgifter, byggda på

samma system, som torde komma att tillämpas i lappmarken. Härigenom

kommer domänfonden att erhålla en inkomst, vilken icke förut

tagits i beräkning. Då all erfarenhet saknas om beloppet av denna

inkomst, möter stor svårighet att nu beräkna densamma, men den synes

mig kunna upptagas åtminstone till 20,000 kronor. Efter avdrag av

detta belopp skulle såsom kostnad för dimensionsskogspersonalen återstå

113,550 kronor, som av samma skäl, som anförts beträffande personalen

i lappmarken och Sårna socken med Idre kapellag, torde böra

avjämnas till 115,000 kronor.

Härigenom kommer emellertid detta anslag att bliva 20,000 kronor

lägre än som beräknades såsom domänfondens inkomst i förslaget till

domänernas driftkostnader för år 1916. Detta belopp av 20,000 kronor

kommer dock att i allt fall genom avgifterna tillföras domänfonden

såsom inkomst. Någon höjning av den av chefen för finansdepartementet

förut framlagda inkomstberäkningen för domänfonden för år 1916 torde

emellertid icke av denna anledning nu böra föreslås. Samma resultat

vinnes, ifall den bland kostnader för statens skogsdomäner upptagna

posten till egentliga förvaltningskostnader, som ju upptager kostnad för

extra personal, direkt minskas med 20,000 kronor. Då denna post

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 194.

enligt vad jag förut anfört, synts böra för år 1916 upptagas till 7,052,500

kronor, kommer den alltså härigenom att sänkas till 7,032,500 kronor.

III) Kostnader för statens jordbruksclomäner.

Någon ändring i de för statens jordbruksdomäner beräknade

utgiftsposter har icke ifrågasatts.

Då behovet av den föreslagna nya tjänstebefattningen i domänstyrelsen

enligt riksdagens mening blivit ådagalagt, har riksdagen icke

något att invända mot denna befattnings inrättande eller mot storleken

av det därför nödiga anslaget. Ej heller föranleder förslaget

om överförandet av den extra amanuensbefattningen till antalet fast

anställda amanuenser någon erinran från riksdagens sida, då jämväl

denna befattning visat sig konstant behövlig för styrelsen.

\id bifall till förenämnda förslag skulle kostnaderna för domänstyrelsen

ökas från 216,200 kronor till 220,200 kronor.

Beträffande avlöningsstaten för skogsstatens ordinarie personal

har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag, allenast med den

ändring, att tjänstgöringspenningarna för envar av de av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna 6 nya kronojägarna inom Frostvikens, Åre och Hede

revir skola höjas från 600 till 700 kronor, varigenom staten erhåller

följande utseende:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Avlöningsstat för skogsstatens ordinarie personal.

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

1

-

pen-

ningar

1 överjägmästare...........................

4,000

3,200

7,200

5 » ...........................

20,000

16,000

36,000

Efter 5 år kan lönen höjas!

i > .........................

4,000

2,800

6,800

med 600 kronor.

5 » ...........................

20,000

14,000

34,000

1 jägmästare ..............................

2,300

3,000

5,300

17 » ..............................

39,100

51,000

90,100

1 » ..............................

2,300

2,800

5,100

23 ..............................

52,900

64,400

117,300

|

[ .....

2,300

2,600

4,900 !

11 » ..............................

25,300

28,600

53,900

Efter 5 år kan lönen höjas

med 400 kronor, efter-

j * ............

2,300

2,400

4,700

ytterligare 5 år lika-

6 » ..............................

13,800

14,400

28,200

ledes med 400 kronor

samt efter än ytterligare

i > ..............................

2,300

2,200

4,500

5 år ävenledes med 400

9 » .............................

20,700

19,800

40,500

kronor.

| 1 » ..............................

2,300

2,000

4,300

i 46 » ..............................

105,800

92,000

197,800

j 1 skogsingenjör ...........................

2,300

2,600

4,900

5 skogsingenjörer ........................

11,500

13,000

24.500

1 biträdande skogsingenjör ............

1,800

2,400

4,200

) Efter 5 år kan lönen höjas

4 » skogsingenjörer .........

7,200

9,600

16,800

1 med 300 kronor.

| 1 kronojägare ..............................

600

700

1,300

Efter 5 år kan lönen höjas

201 » ..............................

120,600

140,700

261,300

med 100 kronor, efter

600

600

1,200

ytterligare 5 år lika-

! 1 * .............................

ledes med 100 kronor

101 » .............................

1 » ...........................

60,600

600

60,600

500

121,200

1,100

samt efter än ytter- ligare 5 år ävenledes

med 100 kronor. Där

174 :> ..............................

104,400

87,000

191,400

bostadslägenhetsaknas,

1 tillsyningsman ...........................

600

700

1,300

utgår hyxesersättning

med 100 kronor.

I 26 tillsyningsman ..........................

Transport

15,600

18,200

33,800

—

-

1,303,600

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 194.

47

Summa

Transport

Respenningar.

5 överjägmästare

(å 1,300 kr.) ...........

.......... 6,500 kr.

3 »

(å 1,100 » ) ...........

........... 3,300 >

4 »

(ä 1.000 » ) ............

........... 4,000 »

; 44 jägmästare

(å 900 » ) .............

........... 39,600 »

7 »

iå 800 » ) .............

........... 5,600 »

! 27 »

(å 700 » ) ...........

........... 18,900 »

! 27

(å 600 » ) .............

........... 16,200 »

It

(å 500 » ) .............

........... 5,500 »

2 »

(å 400 > ) .............

.......... 800 »

6 skogsingenjörer (å 900 » ) .............

........... 5,400 »

5 biträdande skogsingenjörer (å 600 kr.).

........... 3,000 »

202 kronojägare

(å 250 kr.) ................

........... 50,500 »

70 »

(å 200 » ) ................

........... 14,000 »

49 »

(å 150 » ) ................

........... 7,350 »

88

(å 100 » ) ................

........... 8,800 »

70 »

(u 50 » ) ...............

........... 3,500 »

27 tillsyningsman

(å 250 » ) ...............

........... 6,750 »

Hyresersättning.

12 överjägmästare för expeditionslokal (å

400 kr.) 4,800 kr. i

335 kronojägare

(å 100 kr.) ................

.......... 33,500 » |

27 tillsyningsman (ä 100 » ) ................

.......... 2,700 »

Summa)

1,303,600

199,700

41,000

Innehar jägmästare eller kronojägare boställe, skall boställets uppskattade avkomst avgå

å indelningshavarens lön. Därest åt jägmästare, skogsingenjör eller biträdande skogsingenjör

upplåtes bostadslägenhet, skall han vidkännas avdrag å lönen, motsvarande skälig hyra.

Riksdagen har icke något att erinra mot de för ålderstillägg åt

och pensionering av skogsstatens personal upptagna två beloppen å

respektive 114,000 och 65,000 kronor.

Mot det av Eders Kungl. Maj:t till bestridande av egentliga förvaltningskostnader

föreslagna beloppet 7,032,500 kronor och de beräkningar,

som ligga till grund för detsamma, har riksdagen ej något

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 194.

annat att anmärka än att, då av de för Västerbottens och Norrbottens

läns kustland föreslagna 6 extra skogsingenjörerna enligt riksdagens

uppfattning icke flera än 3 synas vara för det närvarande oundgängligen

erforderliga, riksdagen anser, att antalet extra skogsingenjörer

för kustlandet skall utgöra allenast 3. Då för envar av de såsom

icke för det närvarande erforderliga ansedda 3 extra skogsingenjörerna

beräknats 2,400 kronor i arvode, 600 kronor i respenningar och 1,200

kronor i dagtraktamente, bör alltså beloppet 7,032,500 kronor nedsättas

med 12,600 kronor till 7,019,900 kronor.

I detta sammanhang vill riksdagen uttala sin förväntan, att Eders

Kungl. Maj:t tillser och vidtager åtgärder för att vid utövandet av

kontrollen över de enskilda skogarna dyrbarare arbetskraft icke kommer

till användning än som med hänsyn till arbetets beskaffenhet är av

behovet påkallad.

Riksdagen har icke något annat att erinra i fråga om det av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna avdraget med tillhopa 285,000 kronor, utgörande

anslag för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och Sårna socken

med Idre kapellag samt Västerbottens och Norrbottens läns kustland,

än att, då posten »egentliga förvaltningskostnader» av nyss nämnd

anledning nedsatts med 12,600 kronor, motsvarande avdrag bör göras

även här och posten 285,000 kronor alltså nedsättas till 272,400 kronor.

Riksdagen har icke något att invända mot de för statens jordbruksdomäner

beräknade utgiftsposter.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen:

dels från och med år 1916 i den för domänstyrelsen gällande

avlöningsstat uppfört ytterligare en första gradens tjänsteman med i

statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner samt tillika höjt ej

mindre anslagsposten till dylika tjänstemän med 4,000 kronor än även

den i berörda stat uppförda anslagspost till arvoden åt amanuenser

och biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar åt

extra tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning samt tryckningskostnader

från 43,700 kronor med 2,400 kronor till 46,100 kronor,

till följd varav statens slutsumma kommer att höjas med tillhopa 6,400

kronor och uppgå till 168,600 kronor;

dels godkänt de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar i fråga

om övriga kostnader för domänstyrelsen under år 1916;

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 194.

dels godkänt följande avlöningsstat för skogsstatens ordinarie

personal, att tillämpas från och med år 1916:

Avlöningsstat för skogsstatens ordinarie personal.

Tjänst-

Lön

görings-

Summa

pen-

ningar

1 överjägmästare ........................................

4,000

3,200

7,200

5 »

20,000

16,000

36,000

Efter 5 år kan lö- nen höjas med 600

1 » ..........................................

: 4,000

2,800

6,800

kronor.

5 » ..........................................

20,000

14,000

34,000

2,300

3,000

5,300

17 » ................................................

39,100

2,300

51,000

2,800

90,100

5,100

1 » ................................................

23 » .............................................

52,900

64,400

117,300

] »

2,300

2,600

4,900

Efter 5 år kan lö-

11 » ...............................................

nen höjas med

400 kronor, efter

25,300

28,600

53,900

1 » ..........................................

2,300

2,400

4,700

ytterligare 5 år

6 » ................................................

likaledes med 400

13,800

14,400

28,200

kronor samt efter

^ V ................................................

2,300

2,200

4,500

än ytterligare 5 i

9 » ................................................

år ävenledes med]

20,700

19,800

40,500

400 kronor.

2,300

2,000

4,300

46 » .....................................

105,800

92,000

197,800

2,300

2,600

4,900

1 5 skogsingenjörer ..........................................

11,500

13,000

24,500

1 biträdande skogsingenjör . ..........................

1,800

2,400

4,200

jEfter 5 år kan lö-

4 j> skogsingenjörer...........................

7,200

9,600

16,800

r nen höjas med 300|

'' kronor.

1 kronojägare .............................................

600

700

1,300

Efter 5 år kan lö-

201 » .............................................

120,600

140,700

261,300

nen höjas med!

100 kronor, efter!

600

600

1,200

ytterligare 5 årj

1 » ............................................

likaledes med lOOl

101 » .!..........................................

60,600

60,600

121,200

kronor samt efter!

'' än ytterligare 5 år

1 » .............................................

600

500

1,100

ävenledes med 100

kronor. Där bo-j

174 » ..........................................

104,400

87,000

191,400

stadslägenhet sak-

1 tillsyningsman............................................

26 tillsyningsman.............................................

600

15,600

700

18,200

1,300

33,800

nas, utgår hyres-j

ersättning med 1001

kronor.

Transport

— — ! 1,303,600

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 78 käft. (Nr 194.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Summa

:

Transport

1,303,600

Respenningar.

5 överjägmästare (å 1,800 kr.) .............................

.... 6,500 kr.

3 »

(å 1,100 » ).............................

.... 3,300

»

4

(å 1,000 » ).............................

.... 4,000

»

44 jägmästare

(ii 900 » ) ..............................

.... 39,600

»

7 »

(ä 800 » ).............................

.... 5,600

»

27 »

(å 700 » )............................

.... 18,900

»

27

(ä 600 » )............................

.... 16,200

»

It

(n 500 » )............................

.... 5,500

»

2 »

(å 400 » ) ............................

800

»

6 skogsingenjörer (å 900 » )............................

.... 5,400

»

5 biträdande skogsingenjörer (å 600 kr.) .............

.... 3,000

»

202 kronojägare

(å 250 kr.) ..............................

.... 50,500

»

70 »

(å 200 » ) ...............................

.... 14,000

»

49 »

(ä 150 » ) ...............................

.... 7,350

88

(ä 100 » ) ...............................

.... 8,800

»

70

(ä 50 » ) ...............................

.... 3,500

»

27 tillsyningsman

(å 250 ■» ) ...............................

.... 6,750

»

199,700

Ilyresersättning.

12 överjägmästare för expeditionslokal (å 400 kr.) .

.... 4,800 kr.

335 kronojägare

(å 100 kr.) ...............................

— 33,500

»

27 tillsyningsman (å 100 » ) ...............................

.... 2,700

»

41,000

Summa

1,544,300

Innehar jägmästare eller kronojägare boställe, skall boställets uppskattade avkomst avgå

å indelningshavarens lön. Därest åt jägmästare, skogsingenjör eller biträdande skogsingenjör

upplåtes bostadslägenhet, skall han vidkännas avdrag å lönen, motsvarande skälig hyra;

dels förklarat, att de villkor och bestämmelser, som nu gälla för

åtnjutande av de i avlöningsstaten för skogsstaten för ordinarie befattningshavare

upptagna avlöningsförmåner, skola vara gällande även

i fråga om avlöningarna å den nya staten, därvid vad samma villkor

och bestämmelser innehålla beträffande jägmästare skall äga tillämpning

jämväl å skogsingenjör och biträdande skogsingenjör samt vad

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 194. 51

de innehålla beträffande kronojägare skall tillämpas även i fråga om

tillsyningsman;

dels godkänt följande beräkningar i fråga om övriga kostnader

för statens skogsdomäner under år 1916:

Ålderstillägg åt skogsstatens personal ... kr. 114,000

pensionering av skogsstatens personal » 65,000

egentliga förvaltningskostnader, därav

minst 150,000 kronor till avdikningar

å kronans skogar i de norrländska länen

och i Kopparbergs län ............................ » 7,019,900

kr. 7,198,900.

Avgår anslag för tillsyn å enskildas skogar

i lappmarkerna och Sårna socken med

Idre kapellag........................ kr. 170,000

Avgår anslag för tillsyn å enskildas

skogar i Västerbottens

och Norrbottens läns

kustland ................................. » 102,400 kr. 272,400 kr. 6.926,500;

dels godkänt de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar i fråga

om kostnaderna för statens jordbruksdomäner under år 1916;

dels ock såsom driftkostnader under år 1916 för statens domäner

förslagsvis beräknat ett belopp av 8,871,500 kronor, att utgå av domänfondens

avkastning.

Stockholm den 27 maj 1915.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.