Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

1915-04-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1915:23, Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 23.

Nr 23.

Godkänd av första kammaren den 8 april 1915.

Godkänd av andra kammaren den 8 april 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 1.)

Till Konungen.

Sedan 1914 års senare lagtima riksdag i anledning av Eders Kungl.

Majits proposition antagit såsom vilande förslag till ändrad lydelse av

§§ 96—102 och 110 regeringsformen, § 42 2 och § 68 riksdagsordningen

samt § 4 5:o tryckfrihetsförordningen, har riksdagen vid numera

företagen slutlig prövning för sin del godkänt och antagit berörda

förslag.

Enligt de av riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda

grundlagsparagrafer i nedanskrivna delar erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 96.

Varje lagtima riksdag skall förordna två för lagkunskap och utmärkt

redlighet kända män, den ene såsom justitieombudsman och den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 23.

andre såsom militieombudsman, att i egenskap av riksdagens ombud,

efter den instruktion riksdagen för vardera utfärdat, hava tillsyn över

lagars och författningars efterlevnad, militieombudsmannen i vad de

skola tillämpas vid krigsdomstolarna samt av ämbets- och tjänstemän

med avlöning från de till försvarsväsendet anslagna medel och justitieombudsmannen

i vad de eljest skola vid domstolarna samt av ärnbetsocli

tjänstemän tillämpas, ävensom att enligt den fördelning nu är sagd

vid vederbörliga domstolar i laga ordning tilltala dem, som uti sina

ämbetens utövning av väld, mannamån eller annan orsak någon olaglighet

begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter behörigen fullgöra.

Ombudsmännen vare i all måtto underkastade samma ansvar och plikt,

som allmän lag och rättegångsordning för aktörer utstaka.

§ 97.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen, som, så länge de

sina ämbeten innehava, skola i alla avseenden anses lika med Konungens

justitiekansler, väljas på sätt riksdagsordningen stadgar; och bör därvid

jämväl för en var av dessa riksdagens ombudsmän utses eu man av de

egenskaper, som hos ombudsmannen erfordras, att honom efterträda, ifall

han, innan nästföljande lagtima riksdag anställt nytt val av ombudsman,

skulle med döden avgå, samt att utöva ämbetet under den tid, ombudsmannen

kan vara av svår sjukdom eller annat laga förfall därifrån hindrad.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen eller militieombudsmannen, under

det riksdag är församlad, avsäger sig det erhållna förtroendet eller med

döden avgår, skall riksdagen i ämbetet genast insätta den man, som

blivit till efterträdare utsedd. Skulle ombudsmans utsedde efterträdare,

under riksdag, avsäga sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet

insättas eller med döden avgå, utväljes, på ovan stadgade sätt,

eu annan behörig man i hans ställe. Inträffar något av dessa fall emellan

riksdagarna, skall riksdagens rätt härutinnan genom de av riksdagen

valde fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret utövas.

§ 99.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen må, eu var när

han för sitt ämbetes utövning det nödigt anser, kunna övervara högsta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 23-

domstolens, regeringsrättens, nedre justitierevisionens, hovrätternas, kollegiernas

eller i dessas ställe inrättade verks, och alla lägre domstolars

överläggningar och beslut, dock utan rättighet att sin mening därvid

yttra, samt äga tillgång till alla domstolars, kollegiers och ämbetsverks

protokoll och handlingar. Konungens ämbetsmän i allmänhet vare

skyldige att lämna justitieombudsmannen och militieombudsmannen laglig

handräckning, samt alla fiskaler, att medelst aktioners utförande en var

av dem biträda, då han det äskar.

§ 100.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen åligge, att, var för

sig, till varje lagtima riksdag avlämna redogörelse för förvaltningen

av de dem förtrodda ämbeten samt däruti, en var med avseende på det område,

som genom 96 § är bestämt för hans ämbetsutövning, utreda lagskipningens

tillstånd i riket, anmärka lagarnas och författningarnas brister

och uppgiva förslag till deras förbättring.

§ 101.

Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller av dess ledamöter en eller flere funnes hava av

egennytta, vrångvisa eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom

någon, emot tydlig lag och sakens utredda och behörigen styrkta förhållande,

mistat eller kunnat mista liv, personlig frihet, ära och egendom,

eller regeringsrätten eller en eller flere av dess ledamöter funnes

hava vid prövning av besvärsmål låtit sådant förhållande komma sig till

last, vare justitieombudsmannen eller om målet från krigsdomstol kommit

under högsta domstolens prövning, militieombudsmannen pliktig, ävensom

Konungens justitiekansler berättigad, att vid den rikets domstol,

som här nedanföre bestämmes, den felaktige under tilltal ställa, samt

till ansvar efter rikets lag befordra.

§ 102.

Denna domstol, som‘riksrätt kallas, skall i sådant fall bestå av presidenten

uti Konungens och rikets Svea hovrätt, vilken däruti före

ordet, presidenterna uti alla rikets kollegier, vid tilltal emot högsta

domstolen fyra de äldsta regeringsråd, men, när regeringsrätten är tilltalad,

fyra de äldsta justitieråd, ävensom, i båda fallen, högste be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 23.

fälhavaren över de i huvudstaden tjänstgörande trupper, högste närvarande

befälhavaren för den vid huvudstaden förlagda delen av flottan,

tvenne de äldsta råd i Svea hovrätt och det äldsta råd i varje av

rikets kollegier. Då justitiekansleren, justitieombudsmannen eller militieombudsmannen

finner sig befogad att högsta domstolen samfällt eller

särskilda dess ledamöter inför riksrätten tilltala, eller justitiekansleren

eller justitieombudsmannen att regeringsrätten samfällt eller särskilda

dess ledamöter under sådant tilltal ställa, äske han hos presidenten i

Konungens och rikets Svea hovrätt, såsom riksrättens ordförande, laglig

kallelse å den eller dem, som skola tilltalas. Presidenten — — — —

— — — — i rikets tjänst.

§ no
Ej

må någon riksdagsman under tilltal ställas eller sin frihet berövas

för sina gärningar eller yttranden i denna egenskap, utan att den

kammare, till vilken han hörer, sådant tillåtit genom uttryckligt beslut,

däruti minst fem sjättedelar av de röstande instämt. Ej heller — —

— — — — — — — — — — — — — — — — — beivra låta.

Bliver riksdagsman, medan riksdag samlad är, eller under resa till

eller ifrån riksdagen, när man vet honom i sådant ärende stadd vara,

med ord eller gärning ofredad, gälle därom vad angående våld eller

förolämpning emot Konungens ämbetsmän, i eller för ämbete, i allmän

lag stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens fullmäktige, revisorer

eller justitieombudsman eller militieombudsman, eller sekreterare eller

kanslibetjänte i någon av riksdagens kamrar eller i något dess utskott,

i eller för utövning av sådan befattning, våldföres eller förolämpas.

Riksdagsordningen.

§ 42.

2. Utskottet skall ock granska justitieombudsmannens och militieombudsmannens

avgivna redogörelser, ävensom deras ämbetsdiarier och

registratur, samt med utlåtande däröver till riksdagen inkomma.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 13 höft. (Nr 21—24.) 2

t

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 23.

§ 68.

Till följd av regeringsformens 96 § skall varje lagtima riksdag

förordna två för lagkunskap och utmärkt redlighet kända män, den ene

såsom justitieombudsman och den andre såsom militieombudsman, att i

egenskap av riksdagens ombud hava tillsyn över lagars och författningars

efterlevnad av domare, ämbets- och tjänstemän samt att inför den riksrätt,

som i bemälde grundlags 102 § till dess inrättning och göromål beskrives,

eller vid andra vederbörliga domstolar, i laga ordning tilltala

dem, som i sina ämbetens utövning anses av väld, mannamån eller annan

orsak hava någon olaglighet begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter

behörigen fullgöra.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen, vilkas rättigheter

och åligganden ytterligare så väl i regeringsformen som genom särskild

för en var av dem utfärdad instruktion utstakas, väljas var för

sig av fyratioåtta för tillfället nämnda valmän, av vilka vardera kammaren

inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän, vilka böra till valförrättningen

sammanträda samma dag, då de blivit utsedda, och ej må åtskiljas

förr än valen äro fulländade, skola först samfällt, medelst slutna sedlar,

var för sig föreslå den man, som de anse böra komma under omröstning.

Falla därvid rösterna till mer än hälften på en man, är han behörigen

vald. Åro åter rösterna så delade mellan flera, att sådan pluralitet

för någon icke äger rum, anställes ny omröstning med slutna sedlar

till antagande av den, som de flesta rösterna erhållit, eller, om han

icke antages, av den, som näst honom blivit av de flesta kallad o. s. v.

Skulle, sedan alla omröstningarna sålunda försiggått, likväl ingen hava

erhållit den här föreskrivna pluralitet, anställes ny omröstning över

alla dem, som vid den första omröstningen blivit satta ifråga; skolande

den, som erhållit de flesta rösterna, anses behörigen vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsmannen och

militieombudsmannen utses, och på enahanda sätt för en var av dessa

riksdagens ombudsmän välja en man av de egenskaper, som hos ombudsmannen

erfordras, för att honom efterträda, ifall han, innan nästa

lagtima riksdag anställt nytt val av ombudsman, skulle med döden avgå,

samt att utöva ämbetet under den tid ombudsmannen kan vara av svår

sjukdom eller annat laga förfall därifrån hindrad.

1 händelse justitieombudsmannen eller militieombudsmannen, under

det riksdag är församlad, avsäger sig förtroendet, eller med döden avgår,

insätter riksdagen genast i ämbetet den man, som blivit till efterträdare

utsedd. Skulle ombudsmans utsedde efterträdare, under riksdag, avsäga

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 23.

sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet insättas eller

med döden avgå, utväljes på ovan stadgade sätt en annan behörig man

i hans ställe.

Inträffar något av dessa fall mellan riksdagarna, skall riksdagens

rätt härutinnan genom de av riksdagen valde fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret utövas.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 4.

5:o. Så snart någon förbrytelse mot denna lag blivit av chefen för

justitiedepartementet hos justitiekanslern anmäld, åligge den sistnämnde

att ofördröjligen låta förbrytelsen, genom tillförordnad aktor, vid behörig

domstol åklaga; och bör han dessutom, för egen del, genom vederbörande

ombud, över tryckfrihetens lagliga bruk tillbörlig uppsikt hava. Vare

likaledes justitieombudsmannen och militieombudsmannen pliktiga, att,

i avseende på förbrytelser emot denna lag, lämna sin ämbetsåtgärd,

enligt de i instruktionerna rörande deras befattning med andra mål, föreskrivna

grunder. Enskilt förolämpande äger målsägaren att själv eller

genom ombud åtala.

Stockholm den 8 april 1915.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.