Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om befogenhet för kyrkostämma att fastställa tid för sådan stämmas hållande.

1915-03-05 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1915:25, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om befogenhet för kyrkostämma att fastställa tid för sådan stämmas hållande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 25.

1

Nr 25.

Godkänd av första kammaren den 5 mars 1915.

Godkänd av andra kammaren den 5 mars 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion

om befogenhet för kyrkostämma att fastställa tid för

sådan stämmas hållande.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.)

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag har enskild motionär hemställt, att

riksdagen för sin del måtte besluta sådan ändring i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, att den

ordinarie kyrkostämma, som hålles i december månad, äger rätt att bestämma

tiden för avhållande av kyrkostämmor under nästkommande år.

t På den borgerliga kommunens område infördes genom lag den 13

juni 1913 i § 17 av kungl. förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse

på landet ett stadgande av innehåll, att ordinarie kommunalstämma

i december må kunna beträffande de ordinarie kommunalstämmorna

under nästföljande år eller någon av dem besluta, å vilken

dag sådan stämma skall hållas eller, därest så ej finnes lämpligt, huruvida

stämman skall utsättas till sön- eller helgdag.

Om berörda stadgande i förordningen om kommunalstyrelse på landet,

i huvudsak överensstämmande med vad i Eders Kungl. Maj:ts proposition

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 14 höft. (Nr 25.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 25.

nr 185, om vissa ändringar i kommunallagarna, i denna del föreslagits,

yttrade vederbörande utskott vid 1913 års riksdag i sitt utlåtande med

anledning av nämnda proposition följande: >/Utskottet finner Kungl.

Maj:ts proposition i denna del synnerligen välbetänkt. Det bör enligt

utskottets mening kunna icke oväsentligt underlätta de röstberättigades

deltagande i stämmorna, om dessa röstberättigade själva kunna, ifall de

så finna lämpligt, vid ett bestämt tillfälle, den ordinarie decemberstämman,

besluta om dagar för följande års ordinarie stämmor, vare sig

en eller flera; och vare sig dagarna bestämt fixeras eller endast avgöres,

huruvida stämma skall hållas å sön- eller helgdag.»

Yad sålunda yttrats med avseende å förhållandena inom landskommun

äger givetvis samma giltighet även pa den kyrkliga kommunens

område. Ett talrikt deltagande i kyrkostämmorna utgör otvivelaktigt

en viktig förutsättning för att självstyrelsen inom den kyrkliga kommunen

skall väl fylla sitt ändamål. Också lärer, sedan kommunalstämma

numera erhållit rätt att besluta om tiden för de ordinarie stämmornas

hållande, en enkel konsekvens kräva, att motsvarande rätt tillerkännes

även kyrkostämma.

Yisserligen har mot införandet i kyrkostämmoförordningen av ett

dylikt stadgande den invändningen blivit gjord, att detsamma ej. skulle

vara förenligt med gällande föreskrift om kyrkoherdes självskrivenhet

såsom ordförande i kyrkostämma. Det skulle nämligen kunna inträffa,

att kyrkoherden å en för stämma utsatt dag genom ämbetsgöromål bleve

förhindrad att närvara vid stämman. Häremot torde dock med fog

kunna göras gällande, att kyrkoherde utan svårighet lärer kunna oidna

sina ordinarie göromål så, "att de ej behöva förehavas å den för stämmorna

på förhand utsatta tiden, och att, vad de tillfälliga ämbetsförrättningarna

angår, den möjligheten redan nu förefinnes, att kyrkoherde

genom sådana kan bliva förhindrad att hålla stämman, då nämligen

enligt gällande bestämmelser kyrkostämma skall kungöras i regel fjorton

dagar före dess hållande. De fall, då olägenheter i antytt hänseende

kunde vara att befara, torde med all sannolikhet bliva ganska sällsynta.

I förordningen om kyrkostämma äro dessutom redan anstalter träffade

för den händelse, att kyrkoherde skulle bliva förhindrad att själf hålla

stämman, i det att § 8 i nämnda förordning för dylikt fall föreskriver,

att stämman skall äga rum under ordförandeskap av annan prästman

eller, därest ej heller sådan är att tillgå, av den församlingen må hava

därtill utsett.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 26.

Riksdagen anser sålunda en ändring i kyrkostämmoförordningen i

av motionären avsedd riktning önskvärd och lämplig. Dock lärer icke

kunna förordas, att årets sista ordinarie kyrkostämma på sätt i motionen

föreslagits skulle erhålla rätt att besluta om tid för samtliga stämmor

under följande år. Det torde nämligen icke gärna kunna förutsättas,

att tidpunkten för de extra stämmorna under ett år skulle kunna på

förhand beräknas i slutet av föregående år, och även i övrigt synes den

parallellism, som förefinnes mellan förordningen om kommunalstyrelse

på landet och förordningen om kyrkostämma, böra föranleda, att den

ifrågasatta ändringen i kyrkostämmoförordningen sker i överensstämmelse

med ovan berörda nyss anförda stadgande i § 17 av förordningen om

kommunalstyrelse på landet. Riksdagen har på grund härav ansett,

att i § 9 kyrkostämmoförordningen bör införas en bestämmelse av samma

innehåll som andra stycket av § 17 förordningen om kommunalstyrelse

på landet, allenast med den avvikelse, som föranledes därav, att den

tredje ordinarie kyrkostämman ej, i likhet med vad som gäller för kommunalstämma,

ovillkorligen behöver hållas i december månad, utan kan

äga rum redan dessförinnan.

Riksdagen får sålunda tillkännagiva, att riksdagen för sin del antagit

följande

Lag

om ändrad lydelse av § 9 i kungl. förordningen den 21 mars 1862 om kyrko

stämma samt kyrkoråd ock skolråd.

Härigenom förordnas, att § 9 i kungl. förordningen den 21 mars

1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd erhåller följande

förändrade lydelse:

§ 9.

Tre ordinarie kyrkostämmor skola årligen hållas: den första inom

maj månads utgång för besluts fattande om föregående årets räkenskaper

och förvaltning; den andra i oktober för bestämmande av utgifts-

och inkomststat för kyrka och skola, för församlingsbibliotek samt

för uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn,

enligt vad i § 36 sägs; och den tredje inom utgången av december för

debiteringslängdens granskning samt för anställande av val till de under

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Riksdagens skrivelse Nr 26.

kyrkostämma hörande befattningar, vilka vid årets slut bliva lediga

ävensom för val av revisorer.

Den tredje ordinarie kyrkostämman under året må kunna beträffande

de ordinarie kyrkostämmorna under nästföljande år eller någon av dem

besluta, å vilken dag sådan stämma skall hållas eller, därest så ej finnes

lämpligt, huruvida stämman skall utsättas till sön- eller helgdag.

Den, vilken såsom — — — — — — — — — — — — —

— —--— av sagda förvaltning.

Stockholm den 5 mars 1915.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1915-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.