Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om befogenhet för kyrkostämma att fastställa tid för sådan stämmas hållande.
1915-03-05 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1915:25, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om befogenhet för kyrkostämma att fastställa tid för sådan stämmas hållande.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 25.
1
Nr 25.
Godkänd av första kammaren den 5 mars 1915.
Godkänd av andra kammaren den 5 mars 1915.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion
om befogenhet för kyrkostämma att fastställa tid för
sådan stämmas hållande.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.)
Till Konungen.
Vid innevarande års riksdag har enskild motionär hemställt, att
riksdagen för sin del måtte besluta sådan ändring i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, att den
ordinarie kyrkostämma, som hålles i december månad, äger rätt att bestämma
tiden för avhållande av kyrkostämmor under nästkommande år.
t På den borgerliga kommunens område infördes genom lag den 13
juni 1913 i § 17 av kungl. förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse
på landet ett stadgande av innehåll, att ordinarie kommunalstämma
i december må kunna beträffande de ordinarie kommunalstämmorna
under nästföljande år eller någon av dem besluta, å vilken
dag sådan stämma skall hållas eller, därest så ej finnes lämpligt, huruvida
stämman skall utsättas till sön- eller helgdag.
Om berörda stadgande i förordningen om kommunalstyrelse på landet,
i huvudsak överensstämmande med vad i Eders Kungl. Maj:ts proposition
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 14 höft. (Nr 25.)
2
Riksdagens skrivelse Nr 25.
nr 185, om vissa ändringar i kommunallagarna, i denna del föreslagits,
yttrade vederbörande utskott vid 1913 års riksdag i sitt utlåtande med
anledning av nämnda proposition följande: >/Utskottet finner Kungl.
Maj:ts proposition i denna del synnerligen välbetänkt. Det bör enligt
utskottets mening kunna icke oväsentligt underlätta de röstberättigades
deltagande i stämmorna, om dessa röstberättigade själva kunna, ifall de
så finna lämpligt, vid ett bestämt tillfälle, den ordinarie decemberstämman,
besluta om dagar för följande års ordinarie stämmor, vare sig
en eller flera; och vare sig dagarna bestämt fixeras eller endast avgöres,
huruvida stämma skall hållas å sön- eller helgdag.»
Yad sålunda yttrats med avseende å förhållandena inom landskommun
äger givetvis samma giltighet även pa den kyrkliga kommunens
område. Ett talrikt deltagande i kyrkostämmorna utgör otvivelaktigt
en viktig förutsättning för att självstyrelsen inom den kyrkliga kommunen
skall väl fylla sitt ändamål. Också lärer, sedan kommunalstämma
numera erhållit rätt att besluta om tiden för de ordinarie stämmornas
hållande, en enkel konsekvens kräva, att motsvarande rätt tillerkännes
även kyrkostämma.
Yisserligen har mot införandet i kyrkostämmoförordningen av ett
dylikt stadgande den invändningen blivit gjord, att detsamma ej. skulle
vara förenligt med gällande föreskrift om kyrkoherdes självskrivenhet
såsom ordförande i kyrkostämma. Det skulle nämligen kunna inträffa,
att kyrkoherden å en för stämma utsatt dag genom ämbetsgöromål bleve
förhindrad att närvara vid stämman. Häremot torde dock med fog
kunna göras gällande, att kyrkoherde utan svårighet lärer kunna oidna
sina ordinarie göromål så, "att de ej behöva förehavas å den för stämmorna
på förhand utsatta tiden, och att, vad de tillfälliga ämbetsförrättningarna
angår, den möjligheten redan nu förefinnes, att kyrkoherde
genom sådana kan bliva förhindrad att hålla stämman, då nämligen
enligt gällande bestämmelser kyrkostämma skall kungöras i regel fjorton
dagar före dess hållande. De fall, då olägenheter i antytt hänseende
kunde vara att befara, torde med all sannolikhet bliva ganska sällsynta.
I förordningen om kyrkostämma äro dessutom redan anstalter träffade
för den händelse, att kyrkoherde skulle bliva förhindrad att själf hålla
stämman, i det att § 8 i nämnda förordning för dylikt fall föreskriver,
att stämman skall äga rum under ordförandeskap av annan prästman
eller, därest ej heller sådan är att tillgå, av den församlingen må hava
därtill utsett.
3
Riksdagens skrivelse Nr 26.
Riksdagen anser sålunda en ändring i kyrkostämmoförordningen i
av motionären avsedd riktning önskvärd och lämplig. Dock lärer icke
kunna förordas, att årets sista ordinarie kyrkostämma på sätt i motionen
föreslagits skulle erhålla rätt att besluta om tid för samtliga stämmor
under följande år. Det torde nämligen icke gärna kunna förutsättas,
att tidpunkten för de extra stämmorna under ett år skulle kunna på
förhand beräknas i slutet av föregående år, och även i övrigt synes den
parallellism, som förefinnes mellan förordningen om kommunalstyrelse
på landet och förordningen om kyrkostämma, böra föranleda, att den
ifrågasatta ändringen i kyrkostämmoförordningen sker i överensstämmelse
med ovan berörda nyss anförda stadgande i § 17 av förordningen om
kommunalstyrelse på landet. Riksdagen har på grund härav ansett,
att i § 9 kyrkostämmoförordningen bör införas en bestämmelse av samma
innehåll som andra stycket av § 17 förordningen om kommunalstyrelse
på landet, allenast med den avvikelse, som föranledes därav, att den
tredje ordinarie kyrkostämman ej, i likhet med vad som gäller för kommunalstämma,
ovillkorligen behöver hållas i december månad, utan kan
äga rum redan dessförinnan.
Riksdagen får sålunda tillkännagiva, att riksdagen för sin del antagit
följande
Lag
om ändrad lydelse av § 9 i kungl. förordningen den 21 mars 1862 om kyrko
stämma samt kyrkoråd ock skolråd.
Härigenom förordnas, att § 9 i kungl. förordningen den 21 mars
1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd erhåller följande
förändrade lydelse:
§ 9.
Tre ordinarie kyrkostämmor skola årligen hållas: den första inom
maj månads utgång för besluts fattande om föregående årets räkenskaper
och förvaltning; den andra i oktober för bestämmande av utgifts-
och inkomststat för kyrka och skola, för församlingsbibliotek samt
för uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn,
enligt vad i § 36 sägs; och den tredje inom utgången av december för
debiteringslängdens granskning samt för anställande av val till de under
opaginerad Kontrollera mot PDF
* Riksdagens skrivelse Nr 26.
kyrkostämma hörande befattningar, vilka vid årets slut bliva lediga
ävensom för val av revisorer.
Den tredje ordinarie kyrkostämman under året må kunna beträffande
de ordinarie kyrkostämmorna under nästföljande år eller någon av dem
besluta, å vilken dag sådan stämma skall hållas eller, därest så ej finnes
lämpligt, huruvida stämman skall utsättas till sön- eller helgdag.
Den, vilken såsom — — — — — — — — — — — — —
— —--— av sagda förvaltning.
Stockholm den 5 mars 1915.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1915-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.